You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Groove</strong> 3 • 2001 / recensioner / sida 13<br />
ROLF WICKSTRÖM<br />
”Allting förändras”<br />
MNW<br />
Rolf Wickström ljuger, allt förändras inte<br />
alls. Inte Rolf Wickström. Visserligen är<br />
den här plattan akustisk, förutom orgel<br />
och elgitarrer på några låtar. Han försöker<br />
kanske men gamle blues-Roffe känns igen.<br />
Fyra låtar från den svenska sångtraditionen<br />
är med, bland annat Snoddas<br />
Flottarkärlek, här omdöpt till Haderian<br />
hadera(!?). Annars är det eget material<br />
och denna lite mer avskalade Wickström är<br />
att föredra framför den elektriska.<br />
Jonas Elgemark<br />
THE AVALANCHES<br />
”Since I Left You”<br />
Modular/Playground<br />
Han skrattade när jag spelade Dot Allisons<br />
Mo´ Pop för honom och sa att jag var fast<br />
i det tidiga nittiotalet och automatiskt gillade<br />
allt som lät som en tidig Saint<br />
Etienne-singel. Jag brydde mig inte om att<br />
erkänna det då, men visst, han hade naturligtvis<br />
rätt. Jag går på allt som påminner<br />
lite om Ave<strong>nu</strong>e eller You´re in a Bad Way.<br />
Och jag älskar titelspåret på den här skivan<br />
– både för att det är en så briljant<br />
poplåt och för att den lika gärna kunde<br />
varit utgiven på Heavenly våren 1993.<br />
Australiska The Avalanches debut är en<br />
av de mest fascinerande skivor jag hört på<br />
länge. Det låter som om de samplat ungefär<br />
varannan låt i sina skivsamlingar och<br />
gjort en skiva som inte känns som en samling<br />
låtar, utan mer som någon sorts svit av<br />
samplingar och små musikstycken som i<br />
snabb takt avlöser varandra. Och även om<br />
titelspåret är ganska överlägset bäst så är<br />
det här en genomgående riktigt bra skiva.<br />
Ett förtjusande litet soundtrack till en<br />
bekymmersfri vårdag i Melbourne som<br />
spenderades med några vänner och en väldigt<br />
bra skivsamling.<br />
Thomas Nilson<br />
HÅKAN LIDBO<br />
”Tech Couture”<br />
Poker Flat<br />
En till Håkan Lidbo-platta? Det var ju<br />
bara förra månaden jag recenserade den<br />
helgjutna After the End. Men det var på<br />
danska April Records, Tech Couture är<br />
släppt på Poker Flat och känns som en<br />
typisk Stockholms-produkt, ända ner till<br />
det eleganta men sleaze-porriga omslaget.<br />
Där After the End var ett album med<br />
elektronisk lyssningsmusik är Tech Couture<br />
mer en samling med techno/house-spår mer<br />
lämpade för dansgolvet. Ibland hörs här ett<br />
eller annat lite mer skruvat ljud, men mestadels<br />
är det ganska rak bruks-techno av<br />
god kvalitet.<br />
Henrik Strömberg<br />
ILLUMINATUS<br />
”No World Order”<br />
Tsunami/MNW<br />
Illuminatus gör trance av den gamla skolan,<br />
innan goa kom och förstörde allt.<br />
Ganska stor bredd på produktionen har de<br />
också, med några lugna, långsamt byggande<br />
låtar, en bunt riktig rave-trance, och en<br />
del närmast poppig trance. Och så lite<br />
breakbeats och acid för att lätta upp det<br />
hela. No World Order är knappast världens<br />
mest innovativa skiva, men en glad och<br />
trevlig bagatell.<br />
Henrik Strömberg<br />
ALPHA<br />
”The Impossible Thrill”<br />
Melankolic/Virgin<br />
Alpha simmar i smör. Eftersom de inte har<br />
några riktiga låtar lägger de på lager efter<br />
lager av smöriga stråkar, keyboards, etc.<br />
Till och med gitarrerna är smöriga.<br />
Vokalisterna babblar mest på, huvudsaken<br />
är att de sjunger något, skit samma vad.<br />
Den manliga sångaren låter som han väldigt<br />
gärna skulle vilja heta David Sylvian,<br />
men det gör han tyvärr inte. The<br />
Impossible Thrill, jovisst. Det är totalt<br />
omöjligt att bli upphetsad över det här.<br />
Henrik Strömberg