Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ...

fyss – allmänna effekter av fysisk aktivitet 11
Effekter av akut arbete och regelbunden träning
Effekterna av akut arbete beror på en rad faktorer och skiljer sig mellan olika vävnader.
Tiden för anpassning till träning varierar från funktion till funktion, vissa processer startar
omedelbart i samband med första träningspasset, andra tar veckor till månader innan de är
märkbara.
Arbetsförmåga och upplevd ansträngning
Vid kortvarigt arbete beror den maximala arbetsförmågan till största del på den maximala
syreupptagningsförmågan (6). Denna kan förbättras med 20–50 procent på 2–6 månader
om träningen bedrivs med tillräcklig intensitet. Det föreligger dock en mycket stor intraindividuell
variabilitet i svaret på träning.
För god uthållighet är, förutom en hög maximal syreupptagningsförmåga, skelettmuskulaturens
metabola fitness (se ovan) och glykogenlager avgörande. Tillräckligt intag
och inlagring av glykogen tillsammans med god förmåga att kunna arbeta på en hög intensitet
under en längre tid (hög mjölksyratröskel) är viktiga faktorer för uthållighet. Mjölksyratröskeln
kan definieras som ”den arbetsintensitet vid vilken mjölksyra inte ansamlas i
ökande grad”. Procentuellt sett ökar den vid uthållighetsträning mer än den maximala
syreupptagningsförmågan.
Även rörelseekonomin kan förbättras med träning. Det går alltså åt mindre energi för
samma mängd utfört arbete, verkningsgraden förbättras. Detta kan vara mycket märkbart
för många aktiviteter, för andra, till exempel cykling, är verkningsgraden i stort sett identisk
för alla individer.
Den upplevda ansträngningen på en given belastning, angiven på exempelvis den så
kallade Borg-skalan (7) eller som hjärtfrekvens, minskar påtagligt med träning. Återhämtning
efter arbete förbättras, exempelvis sjunker pulsen betydligt snabbare.
Hjärta
Akut arbete
Under arbete med stora muskelgrupper ställs stora krav på hjärta och blodcirkulation.
Skelettmuskulaturens krav på tillförsel av syre och näring och behovet av ökad borttransport
av koldioxid och andra slaggprodukter samt behovet av temperatur- och syra-basbalans
förutsätter en ökad blodcirkulation. Med hjälp av det autonoma nervsystemet känns
detta ökade behov av, vilket leder till en ökning av puls och hjärtats kontraktionskraft. Från
vilopuls, vanligen 60–80 slag per minut, upp till en puls på cirka 120 slag per minut ökar
hjärtats slagvolym, det vill säga den mängd blod som pumpas ut på varje hjärtslag. Under
arbete ökar hjärtfrekvensen från en vilopuls på cirka 60–80 slag per minut till maxpuls
som kan vara 150–230 slag per minut beroende främst på ålder, men även på individuella