Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ...

fyss – fysisk aktivitet på recept – far ® – erfarenheter från ett pilotprojekt 47
Nationell pilotstudie av fysisk aktivitet på recept – FaR ®
Syftet med pilotstudien var att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att i
förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept.
Pilotstudien består av två delar (1). Första delen inriktades mot att påbörja och finna
arbetsformer för FaR-arbetet. Denna del pågick under ett år från oktober 2001 till och med
september 2002. Den andra delen inriktas på att följa upp patienter 12 månader efter att de
fått sitt recept på fysisk aktivitet. Resultaten, det vill säga om patienterna ändrat sin nivå
avseende förändringsbenägenhet, om de ändrat sitt beteende till mer fysisk aktiv livsstil,
påverkan på livskvalitet, följsamhet med mera, är för närvarande under bearbetning.
I pilotprojektet ingick fyra landsting, Halland, Kalmar, Norrbotten och Östergötland,
samt en företagshälsovård i Stockholm. En projektledare för respektive län utsågs. Inom
pilotstudien rekryterades totalt 13 vårdcentraler och mottagningsenheter för företagshälsovård,
där man aktivt skulle arbeta med försöksutskrivningen av FaR under projektets
12 månader.
Vid urvalet av de förskrivande enheterna fanns en strävan att få en så stor bredd som
möjligt. Genom att alla enheterna var positivt inställda till att arbeta med FaR, blev selektionen
”positiv”. Som grund för urvalet låg även att få representation av olika lokala förutsättningar,
exempelvis stad eller glesbygd, olika invandrartäta områden liksom spridning
över landet. Dessutom fanns det skillnader i hur exempelvis primärvården är organiserad i
olika län. Uppdragen kan se olika ut, med olika fokus på förebyggande arbete och folkhälsoarbete,
och därför är urvalet inte representativt för hela landet.
Arbetsformer för FaR
Som exempel på hur man konkret kan arbeta vid starten av FaR-verksamhet, beskrivs
nedan de arbetsformer som använts i pilotstudien. För de enheter som ingick i pilotstudien
utsågs en enhetssamordnare, vars uppgift var att koordinera såväl det inre som yttre arbetet
med FaR samt att vara kontaktperson för utvärderingen. I det utåtriktade arbetet ingick
samverkan med friskvårdens aktörer, vilket bland annat innebar samarbete för omhändertagandet
av de som får fysisk aktivitet förskrivet och att erbjuda en stödjande miljö som
underlättar för patienten/klienten att öka sin fysiska aktivitet. Vilka friskvårdsaktörer som
ingått i projektet har skiftat efter de förutsättningar och möjligheter som har funnits kring
de förskrivande enheterna. Nya grupper har även startats som är speciellt anpassade efter
den aktuella patientkategorin.
Att introducera FaR och FYSS är ett förändringsarbete hos såväl personal och patienter
som hos de aktörer som erbjuder aktiviteter. Förändringsarbete tar tid och måste ses på
lång sikt, minst ett par år, för att få fullt genomslag. Utbildning kan vara ett sätt att förändra
synsättet, därför var utbildning en viktig del i projektet (1).
För de vårdcentraler och företagshälsovårdsenheter som ingick i pilotprojektet innebar
deltagandet en möjlighet till utbildning om fysisk aktivitet på recept och en verksamhetsutveckling.
Enheterna erbjöds dessutom FYSS och receptblanketter. Personalen på före-