Sjukgymnastik

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Utbr\344ndhetsprofiler - \345h\366rare.ppt)$

intensivvård Aktuellt ”Som sjukgymnast ser jag redan tidigt om det finns risk för till exempel kontrakturer och stelhet hos en patient.” Som mest finns åtta patienter på central- IVA vid Örebro universitetssjukhus. Just denna dag är det helt tomt. Sällsynt. Nästan unikt. Fotografen som följt med mig får komma tillbaka en annan dag, bestämmer vi. Tack och hej. Men jag stannar kvar och får desto mer av sjukgymnasten Kristoffer Ingebys tid. Tur i oturen ändå alltså. Kristoffer Ingeby är ensam sjukgymnast på avdelningen och sköter bland annat andningsträningen för alla patienter som inte har respirator. Han är den enda i personalen som träffar avdelningens alla patienter. De andra – läkare, sjuksköterskor och undersköterskor – jobbar i team kring två patienter var. Nu står sängarna prydligt bäddade med blå plastöverdrag. Maskinerna står tysta men redo, när som helst kan någon ny patient behöva hjälp. De flesta patienter som kommer till central-IVA har genomgått en lång operation, lider av svårare infektioner, som sepsis, eller är svårt skadade genom exempelvis en trafikolycka. Sjukgymnasten har en stark position på IVA och tidig mobilisering är en högt prioriterad del av behandlingen. Huvudsyftet med träningen är att aktivera muskulaturen och att motverka stelhet. Här är en tidig sjukgymnastisk insats av stor Omedelbart svar. Alla instrument ger Kristoffer Ingeby direkt feedback på övningarna han gör tillsammans betydelse, menar Kristoffer Ingeby. – Som sjukgymnast ser jag redan tidigt om det finns risk för till exempel kontrakturer och stelhet hos en patient. Sjuksköterskorna är mer omvårdnadsinriktade och gör inte sin funktionsbedömning ur ett sjukgymnastiskt perspektiv, så de reagerar och slår larm först när stelheten är ett faktum. Som tidig mobilisering räknas mobilisering inom tre dagar. Därefter har så med patienten. Puls, blodtryck, syresättning och så vidare kan läsas av medan andningsgymnastiken pågår. mycket gått förlorat av muskelstyrka och funktion att det krävs en mycket större ansträngning för patienten att till exempel börja träna andning, eller att hosta upp slem. Träningen är inriktad mot autonomi snarare än omvårdnad, och målet är detsamma för i stort sett alla patienter: Att kunna sitta på sängkanten, hålla balansen en liten stund och kunna lägga sig ner själv. Ett slutmål är att patienten ska kunna stå på benen och förflytta sig mellan säng och stol. Det lägger grunden för patientens autonomi – att kunna äta och dricka själv, att raka sig och så vidare. Autonomin är mycket värd för människan, påpekar Kristoffer Ingeby. Det händer till 12 Fysioterapi nr 1 / 2011 Fysioterapi nr 1 / 2011 13
intensivvård intensivvård ”Vid tidig mobilisering får patienten en kortare tid av funktionsnedsättning” Peppar för PEP-andning. Det är viktigt att opererade patienter kommer ur sängen och kommer igång med andningsgymnastik så fort det bara är möjligt efter en operation. Efter narkos har patienten nedsatt förmåga till gasutbyte i lungorna. Att komma upp ökar lungornas volym i vila vilket tillsammans med andningsgymnastik, PEP-andning, öppnar upp de stängda delarna i lungorna. och med att patienter från IVA klarar av en kortare rullstolspromenad, med slangar och allt, ute i sjukhusparken längs Svartån. – Då brukar folk runt omkring höja ögonbrynen och bli lite nervösa, säger han och skrattar lite. Självständigheten och kontakten med det vanliga livet, om så bara under en kort vända i friska luften, är otroligt viktig för patienterna, menar Kristoffer Ingeby. Det förhindrar hospitalisering och förkortar vårdtiden. Det finns också studier som visar att det är stor skillnad vid utskrivningen om patienten fått tidig mobilisering eller inte. – Vinsterna ser man på lång sikt. Håller patienten igång får han eller hon ett försprång vad gäller senare träning. Vid tidig mobilisering får patienten en kortare tid av funktionsnedsättning, vilket gör att man tidigare kan sätta igång med en mer aggressiv träning. Kristoffer Ingeby arbetar dagtid måndag till fredag. Morgnarna går åt till planering och koordinering av träningen för de patienter som ligger på avdelningen. Eftersom det är mycket som sker runt varje patient – mediciner och näring behöver tillföras i dropp, dränageslangar från operationsområdet tar plats och behöver kontrolleras och provtagningar och undersökningar av olika slag måste utföras – kan det vara svårt för Kristoffer Ingeby att få tillgång till patenten. – Ibland måste jag kriga till mig tid, berättar han och drar lite på munnen. Men han känner sig sällan överkörd, det är komplicerat när många faktorer och insatser måste samordnas för att träningen ska kunna genomföras. – Jag behöver ju ofta hjälp med lyft och förflyttning av patienten från sängen till mobiliseringsstolen. Ibland behöver vi vara fyra personer, vilket gör att träningen bara kan ske när tillräckligt många finns på plats och kan hjälpa till. Träningen måste också koordineras med anestesipersonalen, eftersom patienten måste vara tillräckligt vaken vid träningstidpunkten. Kunskaperna om hur betydelsefullt det är med tidig mobilisering har slagit igenom väl på hans arbetsplats, tycker Kristoffer Ingeby. Han möter sällan något ifrågasättande från de övriga yrkesgrupperna i personalen. Tvärtom, numera är patienterna i mindre utsträckning nedsövda än förr, just för att de ska kunna träna, framför allt andning. Även respiratorpatienterna är numera så vakna det bara går, för bland annat mobiliseringens skull. En viktig uppgift för Kristoffer Ingeby är att sköta ”urträningen” för patienter som ligger i respirator. Det stora problemet för patienter som ligger i respirator är att andningsmusklerna förtvinar. Vid spontan andning används de aktivt hela tiden, eftersom patienten själv drar in luft. I en respirator trycks luften istället in i patientens lungor, och får sedan passivt sippra ut. Andningsmuskulaturen används alltså inte. Respiratorluft är torr och kall, vilket gör att luftvägarna torkar ut och luftvägarnas flimmerhår blockeras av syrgasen. Det gör att det slem som bildas blir extra segt och dessutom svårt för patienten att bli av med, eftersom det är svårt att hosta med försvagad andningsmuskulatur. Kristoffer Ingeby arbetar mycket med motståndsandning och aktiv värmebefuktning med dessa patienter. – Jag provar ut vad som behövs och vad patienten klarar av. Alla instrument som patienten är uppkopplad till ger mig ju direkt feedback på det jag gör. Jag ser minsta förändring i blodets syresättning, i puls och blodtryck, andningsfrekvens och andningsmönster. Jag har en unik möjlighet att kunna följa upp det jag gör. Många händer. Att hjälpa patienten att komma upp i mobiliseringsstolen kräver planering. Kristoffer flyttar över en nyopererad patient och får hjälp av sjuksköterskan Håkan och undersköterskan Lillian att hålla i slangar och dränage. 14 Fysioterapi nr 1 / 2011 Fysioterapi nr 1 / 2011 15
Page 1: intensivvård intensivvård Sjukgym

Sjukgymnastik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?