Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1, 2012 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

$(Microsoft PowerPoint - Utbr\344ndhetsprofiler - \345h\366rare.ppt)$

Ögonläkare, pionjär inom fotoscreening av diabetiker, klinikchef, områdeschef och – inte minst − mormor. Barnbarnet är fyra månader, heter Martin Smed Höglund och bor i Angers i Frankrike. Skam den som ger sig! Engagemang är viktigt för den som vill nå sina mål. Det är också envishet. Att det varit en viktig drivkraft i arbetet med att utveckla en god ögonsjukvård för diabetiker sticker inte Inger Dedorsson under stol med. Det vi idag tar för naturligt – att med några klick t ex få besked om när en patient ska kalllas – kräver en databas. Det insåg Inger tidigt. Redan 1983 var den första klar. Men att doktorn skulle få en egen terminal för att bygga upp basen – nej, det fanns inte på kartan. Så Inger fick vackert gå till dataavdelningen och knappa in sina uppgifter. Efter ett tag kom den dock – den egna och efterlängtade terminalen. Men någon skrivare var det inte tal om. Historien upprepade sig. Skrivaren kom. Men en ljuddämpande huv − icke! Hur en matrisskrivare rasslar vet åtminstone de som passerat 50. Men Inger gav sig inte. Och minsann – huven kom på plats. Trägen – eller om ni så vill – envisheten vann på nytt. 30 år sedan landstinget och RSÖ blev pionjärer Hennes engagemang och envishet har räddat synen på många diabetiker 6
– Det är fantastiskt att se hur väl de tre läkarnas tankar stämde överens med vad som blev verklighet drygt 15 år senare. Lika fantastiskt är det att jag fått vara med om att förverkliga deras intentioner och förhindra något som var mycket vanligt förr – att diabetiker blev blinda. Idag drabbas mindre än 1 promille. Inger Dedorsson är områdeschef på USÖ och ögonläkare i botten. Tankarna hon lyfter fram, presenterades i slutet på 1970-talet av Ragnar Törnquist och Sven-Erik Fagerberg på dåvarande RSÖ samt Magnus Jemt på Karlskoga lasarett. Vad trion ville, var att Örebro läns landsting skulle satsa på fotoscreening av diabetiker. Politikerna gjorde tummen upp och 1982 blev Örebro läns landsting pionjär i landet. Till länets tre sjukhus – och senare även på Medicinkliniken vid RSÖ – köpte man in utrustning för fotoscreening. Hälften hade bättre syn Genom att regelbundet fotografera ögonbotten hos diabetiker kunde man tidigt upptäcka synhotande förändringar som kärlbildningar på näthinna och svullnader i gula fläcken. − Det är förändringar i ögat som patienten själv inte lägger märke till i ett tidigt skede, säger Inger Dedorsson. Ett motiv till att landstinget satsade på diabetikergruppen, var att det 1976 publicerades en stor studie som gjorts i USA. Den visade att de som fotoscreenats och senare behandlats med fotokoagulation hade 50 procent bättre syn än dem som inte behandlats. En svensk multicenterstudie, med Staffan Stenkula som ansvarig, bekräftade uppgifterna. (Fotokoagulation är enkelt utryckt att med hjälp av en kraftig ljusstråle få vävnad att koagulera i t ex ögat.) Viktigt för fler än ögon! Samtidigt som utrustningen för fotoscreening kom till länet behövdes det någon som organiserade verksamheten. Och budet gick till Inger. − Jag jobbade i Karlskoga då och erbjöds en biträdande överläkartjänst vid RSÖ. Uppgiften var att få struktur på diabeteskontrollen av ögonpatienter. Vad Inger tog fasta på redan från start, var att fotoscreening och vården av diabetespatienter inte var en angelägenhet bara för ögonklinikerna. Här skulle primärvården engageras. En enkät som Inger skickade ut, visade att bara två av länets dåvarande vårdcentraler – cirka 30 stycken − hade ett godtagbart kartotek över sina diabetespatienter. Också med de andra rutinerna var det lite si och så. För barn med diabetes fanns det överhuvudtaget inga rutiner! − Så det var bara att ge sig ut och hjälpa till med att få ordning på kartoteken och utbilda medarbetarna på länets vårdcentraler. Multicenterstudie på barn med ögonbottenförändringar Tio år senare – 1992 – var alla vårdcentraler på banan. Studiebesöken på RSÖ tog också fart. Sjukvårdsfolk från Danmark, Norge och USA kom till Örebro för att se hur länet arbetade med fotoscanning och diabetesvård i stort. På Ögonkliniken fanns dessutom sedan lång tid avancerad glaskropps- och näthinnekirurgi. − Ett besök som stack ut var när vi gästades av en WHO-stipendiat – World Health Organisation. Det var en sjukhusdirektör från Egypten – Giza närmare bestämt – som jag fick guida och informera om vårt sätt att organisera och driva verksamheten. Att omvärlden intresserade sig för vad som hände i Örebro län, förklaras bland annat av en multicenterstudie på barn med diabetiska ögonbottenförändringar som Inger bidrog till. Här samarbetade RSÖ, Akademiska i Uppsala och Universitetssjukhuset i Linköping. Studien uppmärksammades internationellt och ledde till att ögonbottenfotografering blev en vedertagen metod för barn med diabetes. − Också barn som inte nått puberteten kan ha ögonbottenförändringar. Så det var – och är – viktigt att även fånga upp också den gruppen. Slog fast nationella riktlinjer Läkardagarna i Örebro 1989 är en annan milstolpe som Inger minns. Fotoscreening stod i fokus och Sveriges Radio intervjuade Inger. − Inslaget fick ett stort genomslag och det ringde patienter från hela landet till oss och vi tog emot. Utan att ta betalt… Resorna i länet följdes även av föreläsningar landet runt vid sjukhus och klinikdagar samt vid symposier och möten som Diabetikerförbundet höll i. Och riktig fart tog ”turnélivet” i början på 1990-talet. Skälet var att Inger erbjöds plats i en arbetsgrupp 1989 som skulle ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling vid ögonbottenförändringar. 1991 var arbetet klart och man kallade till en konsensuskonferens. Här slogs riktlinjerna fast och utmynnade i en SBU-rapport med vetenskapligt grundade riktlinjer. Så långt hade inte ens USA kommit inom området. − Visst var arbetet i gruppen krävande. Samtidigt var det stimulerande. Att jag efter konferensen gav mig ut och ”missionerade”, såg jag som min plikt. Övriga Sverige måste få kunskap om vad vi i Örebro − i ett mycket engagerat team – utvecklat. Fortsätt med att se helheten! En effekt av resorna och av det fina samarbete som etablerades på alla plan inom diabetesvården, var att de kurser som sjukhuset arrangerade inom ögonsjukvård ständigt var fulltecknade. − Här knöt vi kontakter med kollegor som USÖ har nytta av än idag. Bara det var värt alla ansträngningar. När Inger blickar tillbaka är hon fullt medveten om att ”ingen människa vet att jag är en av dem som ligger bakom att 95 procent av Sveriges diabetiker regelbundet fotoscreenas”. Men det tar hon med jämnmod. Däremot hoppas hon verkligen att den yngre generationen ska ta vid med samma engagemang och envishet. − Vi måste fortsätta att se helheten kring patienten. Det gäller att alla inblandade tar sitt ansvar, alltså ögonkliniker, diabetesmottagningar, vårdcentraler och medicinkliniker. − Visst var de många resorna land och rike runt under 1990-talet krävande. Men jag såg det som min plikt att övriga Sverige måste få kunskap om vad vi i Örebro − i ett mycket engagerat team – utvecklat, säger Inger Dedorsson som var med om att utarbeta och fastställa nationella riktlinjer för diagnos och behandling vid ögonbottenförändringar som utmynnade i en SBU-rapport. 7
Page 1 and 2: PÅ USÖ NR 1 • 2012 Han för en
Page 3 and 4: Magnus Unemo är Örebrokillen som
Page 5: Kollegorna på Mikrobiologen om Mag
Page 9 and 10: Uppgraderingen av vården för barn
Page 11 and 12: Helene Buciuto är specialistläkar
Page 13 and 14: - Ett par gånger om året ordnar v
Page 15 and 16: allt vanligare de senaste åren, be

Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1, 2012 - Ãrebro lÃ¤ns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Oss emellan pÃ¥ USÃ nr 1, 2012 - Ãrebro lÃ¤ns landsting