HEMLÖSHET - Örebro läns landsting

uk fanns i familjerna och kvinnornas skolgång hade varit tämligen kaotisk med mycket
frånvaro och allmän stökighet. Det egna missbruket började i tidig ålder vilket skapade en
negativ avvikelsespiral. Utanförskapet förstärktes genom att de sökte sin sociala samvaro med
andra missbrukare som befann sig i en liknande marginaliserad position som de själva. På en
institutionell nivå har kvinnorna upplevt myndigheternas beteende som att de har negligerat
deras utsatta situation. Därför har de ofta undvikit kontakten med socialtjänsten. Kravet på
drogfrihet för att få en bostad har de upplevt som orimligt och de har känt sig stämplade när
de fråntagits sina barn. De har också upplevt polisens agerande som att de har inkräktat i deras
vardag och i deras privatliv. Deras liv som hemlösa har inneburit många uppbrott med flyttar
till olika platser. De har saknat en trygg hemmiljö. På strukturell nivå har deras missbruk gjort
det svårt att få tillträde till samhällsarenor som arbets- och bostadsmarknaden. Undermålig
utbildning har endast gett tillfälliga arbeten, så försörjningen har till största delen handlat om
kriminalitet och socialbidrag. Exkluderingen från arbetsmarknaden kan vara ett av de största
problemen, eftersom arbetet i vårt samhälle är så starkt sammankopplat med individens känsla
av identitet (Dahlbom & Lind, 2009).
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
I två examensarbeten på sjuksköterskeprogrammet gjordes litteraturstudier rörande mötet mellan
hemlösa personer och vårdpersonal. Resultaten visar att hemlösa personer har svårare att
få vård än den övriga befolkningen. Dessutom kom det fram att vårdpersonalen blir frustrerad
då de hemlösa patienterna inte alltid beter sig på ett önskvärt sätt. De hemlösas upplevelse av
stigmatisering kan skapa en barriär för att söka nödvändig vård, eftersom de är rädda för att
bli respektlöst behandlade. Många hemlösa beskriver att de blir osynliggjorda i vården, men
att detta förändras till det bättre när de får tillgång till en bostad (Larsson & Nording, 2011;
Stenström & Yxell, 2009).
Malmö högskola
En magisteruppsats i folkhälsovetenskap innehåller fyra intervjuer med hemlösa kvinnor. De
intervjuade kvinnorna beskriver våld och missbruk som en del av sin vardag. Kvinnorna känner
sig dömda på förhand och upplever att andra i samhället ser dem som misslyckade, vilket
gör att de själva känner sig misslyckade. Informanterna betraktar socialtjänsten som kontrollerande
istället för stödjande och hjälpande. Därför väljer man bort kontakten med sociala myndigheter
och sjukvård för att slippa underkasta sig normer och regelsystem. Ingen av kvinnorna
upplever att de kan påverka sin situation eller att de har någon social trygghet. Kvinnorna
önskar sig frivillig och individanpassad behandling och ett uppföljande stöd efter att
behandlingen har avslutats. De efterlyser också meningsfull sysselsättning och aktiviteter
(K. Johansson, 2005).
Karolinska institutet
I en C-uppsats i ämnet folkhälsovetenskap intervjuades fyra före detta hemlösa och tre nuvarande
hemlösa personer. Syftet var att studera vad som kan få hemlösa personer att bryta sin
hemlöshet. Resultatet visar att egen motivation och reell hjälp är viktiga inslag för att kunna ta
det första steget. Sedan behövs också någon form av sysselsättning och stöd för att befästa
den nya situationen. Andra slutsatser var att relationen till socialtjänsten ofta är problematisk
22