Hygien i förskolan - Socialstyrelsen
Hygien i förskolan - Socialstyrelsen
Hygien i förskolan - Socialstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hygien</strong> i <strong>förskolan</strong><br />
Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009
Citera gärna <strong>Socialstyrelsen</strong>s rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier<br />
och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens<br />
tillstånd för att använda dem.<br />
ISBN 978-91-86585-43-3<br />
Artikelnr 2010-8-1<br />
Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2010<br />
2
Förord<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> är central, tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör<br />
hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga<br />
miljöhälsofrågor av hygienisk och medicinsk karaktär inom miljöbalkens<br />
tillämpningsområde. I det tillsynsvägledande uppdraget ingår samordning,<br />
uppföljning och utvärdering av tillsyn samt råd och information till de operativa<br />
tillsynsmyndigheterna. Målet med tillsynsvägledningen är att skapa<br />
förutsättningar för en likvärdig och effektiv kommunal hälsoskyddstillsyn<br />
som bidrar till att säkerställa miljöbalkens intentioner. [1, 2]<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> har under 2009 genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om<br />
hygien i <strong>förskolan</strong>. Syftet med tillsynsprojektet var att skapa förutsättningar<br />
för att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad<br />
medvetenhet om egenkontrollkravet enligt miljöbalken. <strong>Socialstyrelsen</strong> har<br />
tagit fram vägledande material för de operativa tillsynsmyndigheterna, miljönämnderna<br />
i kommunerna, inom ramen för projektet. Miljöförvaltningarna<br />
i deltagande kommuner har utfört den operativa tillsynen på förskolorna.<br />
Efter tillsynsbesöken har de redovisat de insamlade uppgifterna till <strong>Socialstyrelsen</strong>.<br />
Denna rapport presenterar resultaten som redovisats till <strong>Socialstyrelsen</strong>.<br />
Målgrupp för rapporten är främst kommunernas miljöförvaltningar.<br />
Även departement och andra myndigheter inom barn- och utbildningsområdet<br />
eller tillsynsområdet kan ha nytta av resultaten.<br />
Vid olika tidpunkter har Magnus Zeilon, Per Lindqvist, Ingrid Nilsson<br />
och Heléne Gårdebrink varit projektledare för projektet. Marianne Löwenhielm,<br />
Michael Ressner, Anders Svärdh, Helen Keskitalo, Inger Andersson<br />
von Rosen, Gunnar Nylén, Elin Westin och Fredrik Haux har under olika<br />
delar av projektarbetet ingått i projektgruppen. Margareta Palmquist har haft<br />
en styrgruppsfunktion. <strong>Socialstyrelsen</strong> vill tacka följande personer som ingått<br />
i referensgruppen inför projektet: Anne Lennell (Universitetssjukhuset i<br />
Örebro), Eva Dannetun (landstinget i Östergötland), Katarina Hedin (landstinget<br />
Kronoberg), Kerstin Mannerquist (Smittskyddsinstitutet), Ingmarie<br />
Englund (miljöförvaltningen, Göteborgs Stad), Lillemor Wädel (miljökontoret,<br />
Örebro Kommun). <strong>Socialstyrelsen</strong> vill rikta ett varmt tack till Marianne<br />
Bengtsson, hygiensjuksköterska på smittskyddsenheten inom Västra Götalandsregionen<br />
som bidragit med kunskap och erfarenhet inom området. <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
vill även tacka alla kommuner som deltagit i projektet.<br />
Anders Tegnell<br />
Avdelningschef<br />
Avdelningen för kunskapsstyrning<br />
3
Innehåll<br />
Förord 3<br />
Sammanfattning 7<br />
Bakgrund 8<br />
Egenkontroll enligt miljöbalken 8<br />
Verksamhetsutövarens ansvar 9<br />
Miljönämndens ansvar 9<br />
Nationella tillsynsprojekt 9<br />
Syfte och mål 10<br />
Omfattning och avgränsningar 10<br />
Metod och genomförande 12<br />
Referensgrupp 12<br />
Vägledning 12<br />
Kommunernas arbete i projektet 13<br />
Hantering av data 13<br />
Uppföljningsenkät 14<br />
Resultat och analys 15<br />
Allmänt om förskolorna 15<br />
Egenkontroll 16<br />
Handhygien 16<br />
Barnens handhygien 16<br />
Personalens handhygien 16<br />
Blöjbyten och skötrum 17<br />
Städning 17<br />
Övrigt hygien och smittskydd 17<br />
Uppföljningsenkät 17<br />
Vägledning 17<br />
Kompetenshöjning 18<br />
Bristande tillsyn förbättras 18<br />
Synpunkter 18<br />
Diskussion och slutsatser 19<br />
Egenkontroll 19<br />
Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta 19<br />
Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning 21<br />
Handhygien 21<br />
Användning av handskar 21<br />
Förutsättningar för god handhygien 21<br />
Städning 22<br />
5
Vägledning om städning 22<br />
Övrigt om hygien och smittskydd 22<br />
Blöjbyten 22<br />
Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna 23<br />
Projektgenomförande och uppfyllelse av målen 23<br />
Synpunkter från miljöförvaltningar 23<br />
Faktorer som påverkade resultatet 23<br />
Uppfyllelse av målen 24<br />
Effekter och uppföljning 25<br />
Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap 25<br />
Behov av mer tillsyn 25<br />
Behov av mer vägledning 25<br />
Referenser 27<br />
Bilaga 1. Deltagande kommuner 28<br />
Bilaga 2. Om städning i <strong>förskolan</strong> 29<br />
Bilaga 3. Om hygien i <strong>förskolan</strong> 32<br />
Bilaga 4. Förslag på informationsblad till föräldrar 36<br />
Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien 37<br />
Bilaga 6. Instruktion till förtydligat tillsynsformulär 43<br />
Bilaga 7. Resultat från rapporterade tillsynsformulär 45<br />
Bilaga 8. Resultat från uppföljningsenkät 53<br />
6
Sammanfattning<br />
Det nationella tillsynsprojektet <strong>Hygien</strong> i <strong>förskolan</strong> har varit ett stort och<br />
landsomfattande projekt där miljöförvaltningar i 197 kommuner har deltagit<br />
och utfört tillsynsbesök på en tredjedel av landets förskolor fördelade på 20<br />
av landets 21 län. Tillsynsprojektet har lett till en ökad kunskap om egenkontroll<br />
gällande hygien och åtgärder för att förhindra smittspridning hos<br />
majoriteten av de deltagande miljöförvaltningarna. Enligt miljöförvaltningarnas<br />
bedömning har även de besökta förskolornas kunskap höjts. <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
har genom det höga deltagarantalet fått en bra bild av hur man arbetar<br />
med rutiner för hygien och för att minska smittspridning på förskolor i stora<br />
delar av landet. Resultatet kommer bland annat att användas som underlag<br />
för <strong>Socialstyrelsen</strong>s kontinuerliga vägledning och för planering av framtida<br />
vägledning.<br />
Tillsynsprojektet har visat att det finns stora brister i förskolornas arbete<br />
med egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Att förskolorna ska ha egenkontroll<br />
är ett lagkrav sedan tio år tillbaka [1], men de ska framförallt ha egenkontroll<br />
för att det är ett verktyg som de kan använda för att minska smittspridningen<br />
och andra hälsorisker. Av de 3564 förskolor som besöktes under<br />
tillsynsprojektet var det 1066 som inte ens kände till att kravet på egenkontroll<br />
enligt miljöbalken [1] finns. Endast 1373 förskolor bedömdes ha en<br />
egenkontroll inom hygien och smittskydd som motsvarar miljöbalkens [1]<br />
krav. Detta visar på en tydlig brist på kunskap hos förskolorna.<br />
För att förstå hur viktig egenkontroll är behövs kunskap om att bra rutiner<br />
som följs kan göra skillnad och minska smittspridningen på <strong>förskolan</strong>. <strong>Hygien</strong><br />
och kunskap om smittvägar och hur de kan brytas ingår tyvärr inte som<br />
någon obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4].<br />
I tillsynsprojektet ser vi en stor brist på vidareutbildning eftersom personalen<br />
på hela 1836 av de besökta förskolorna inte alls utbildas i hygien eller<br />
smittskydd.<br />
Förskolornas brist på kännedom om miljöbalkens krav på egenkontroll<br />
[1], särskilt inom hygien och i frågor om att förebygga smittspridning, visar<br />
på ett behov av att miljönämnderna utövar mer tillsyn över förskolorna. Under<br />
de tio år som gått sedan införandet av miljöbalken borde alla förskolor<br />
ha fått tillsynsbesök och i samband med detta borde det ha ställts krav på att<br />
förskolorna ska ha dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Hela<br />
73 av de deltagande miljöförvaltningarna har inte tidigare haft regelbunden<br />
tillsyn av förskolorna, men efter projektet planerar 60 av dessa miljöförvaltningar<br />
att i fortsättningen utföra regelbunden tillsyn på förskolorna. Att så<br />
många av kommunernas miljönämnder tidigare inte har prioriterat tillsynen<br />
av förskolorna genom att utföra regelbunden tillsyn är anmärkningsvärt med<br />
tanke på att barnen är särskilt sårbara. Barnen och deras hälsa är viktiga för<br />
samhället och goda hygienrutiner som barnen för med sig in i vuxenlivet är<br />
en viktig folkhälsofaktor.<br />
7
Bakgrund<br />
Förskoleverksamheten omfattade år 2009 drygt 82 procent av alla 1-5 åringar<br />
i Sverige vilket motsvarar över 446 000 barn [5]. Barn i barnomsorgsgrupper,<br />
t.ex. i <strong>förskolan</strong>, får fler infektioner än barn som mest vistas hemma<br />
[6]. I undersökningar från Danmark har man uppskattat att cirka 30 procent<br />
av infektionssjukdomarna bland förskolebarn kan bero på att barn vistas<br />
i större grupper än den gruppstorlek som familjen utgör [6]. Spridningen<br />
av infektioner i förskolornas småbarnsgrupper går inte helt att undvika, men<br />
goda rutiner och kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa kan till viss<br />
del minska risken för smittspridning inom en barngrupp i <strong>förskolan</strong>.<br />
Denna rapport beskriver arbetet i det nationella tillsynsprojektet 2009,<br />
<strong>Hygien</strong> i <strong>förskolan</strong>. Rapporten ska även försöka ge en övergripande bild av<br />
hur arbetet, enligt miljöbalkens [1] regler, med egenkontroll kring hygien,<br />
städning och sätt att bryta smittvägar fungerar på de förskolor som besökts i<br />
projektet.<br />
Egenkontroll enligt miljöbalken<br />
En verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken, och därmed av kravet<br />
på egenkontroll, redan när det finns en risk för att verksamheten kan medföra<br />
olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön enligt miljöbalkens<br />
26:e kapitel 19 § [1]. Syftet med egenkontroll är att en verksamhetsutövare<br />
ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete<br />
för sin verksamhet, så att risker för miljö och hälsa förutses<br />
och förebyggs.<br />
För vissa verksamheter, de som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt<br />
miljöbalkens regler, gäller förutom ett generellt krav om egenkontroll i<br />
miljöbalken även preciserade regler kring egenkontroll enligt förordningen<br />
(SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [1, 7]. Förskolor är<br />
anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 § förordningen (SFS 1998:899)<br />
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd [8] och omfattas därför av kraven<br />
i förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll<br />
[7]. Enligt lagstiftningen ska förskolornas egenkontroll vara dokumenterad<br />
[1, 7].<br />
Till grund för miljöbalkens generella bestämmelser om egenkontroll ligger<br />
hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel [1]. Två av de viktigaste<br />
hänsynsreglerna när det gäller förskolor är kunskapskravet och försiktighetsprincipen.<br />
Den som driver en förskola ska ha den kunskap som behövs<br />
för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet och skada. Försiktighetsprincipen<br />
innebär att redan risken för en olägenhet för människors<br />
hälsa och miljön innebär en skyldighet att vidta de försiktighetsmått som<br />
behövs för att förebygga, hindra eller motverka olägenhet. Här ska man ha i<br />
åtanke att fysiologiska och biologiska skillnader mellan barn och vuxna innebär<br />
att barn ofta är fysiskt känsligare än vad vuxna är [9].<br />
8
Arbetet med egenkontroll i anmälningspliktiga verksamheter ska göras<br />
fortlöpande och systematiskt och det ska dokumenteras. Egenkontrollen ska<br />
omfatta en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska<br />
ansvaret och alltså beskriva vem som är ansvarig för vad. Verksamheten ska<br />
även ha rutiner för fortlöpande kontroll och göra regelbundna undersökningar<br />
och riskbedömningar utifrån hälso- och miljösynpunkt där resultatet<br />
ska dokumenteras. Egenkontrollen ska även innehålla en förteckning över<br />
kemiska produkter som används i verksamheten och som kan innebära en<br />
risk ur hälso- eller miljösynpunkt. [7]<br />
Egenkontrollen kan utformas så att den samspelar med motsvarande bestämmelser<br />
i annan lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagstiftningen och med frivilliga<br />
ledningssystem, exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem.<br />
Verksamhetsutövarens ansvar<br />
Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem<br />
för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa.<br />
Det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt de lagkrav<br />
som finns. Verksamhetsutövaren är skyldig att bedriva egenkontroll utan<br />
någon uppmaning från myndigheterna [1]. Den som driver en förskola ska<br />
planera och kontrollera sin verksamhet fortlöpande för att motverka och<br />
förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. Brister ska därför åtgärdas<br />
på eget initiativ, i förebyggande syfte. Egenkontroll ska vara ett ständigt<br />
pågående arbete som ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt<br />
förbättras. Egenkontrollen ska vara dokumenterad i anmälningspliktiga<br />
verksamheter, som förskolor [7]. Miljöbalken har i sitt 2:a kapitel 2 § även<br />
ett krav på att den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap<br />
som behövs för att skydda människors hälsa och miljö [1].<br />
Miljönämndens ansvar<br />
Miljönämnden är tillsynsmyndighet och är därmed skyldig att bedriva tillsyn<br />
[1]. En viktig del av myndighetens tillsyn är att kontrollera hur verksamhetsutövarens<br />
egenkontroll är utformad och om den fungerar. En fungerande<br />
egenkontroll med dokumenterade och säkra rutiner ska kunna redovisas<br />
i samband med tillsynsbesök. Rutinernas utformning kan se olika ut i<br />
olika verksamheter av samma slag. Samma rutin fungerar inte alltid eller<br />
överallt, beroende på verksamheternas olika förutsättningar, exempelvis hur<br />
lokalerna ser ut. Det är upp till miljönämnden att avgöra om den rutin <strong>förskolan</strong><br />
beskriver är godtagbar i det enskilda fallet. Om egenkontroll saknas<br />
eller är bristfällig i en verksamhet kan, och ska, miljönämnden ställa krav på<br />
rättelse.<br />
Nationella tillsynsprojekt<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor<br />
som rör miljöhälsa enligt miljöbalken. <strong>Socialstyrelsen</strong> ger stöd och råd, arbetar<br />
samordnande och följer upp och utvärderar det tillsynsarbete som görs<br />
9
i kommunerna. Det samordnande arbetet utgörs t.ex. av nationella tillsynsprojekt.<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong>s ambition är att genomföra ett nationellt tillsynsprojekt<br />
varje år. I projekten prioriteras särskilt angelägen hälsoskyddstillsyn. Projekten<br />
har en samordnande, vägledande funktion och kan uppmuntra till att<br />
tillsyn utförs inom ett visst område. De ger också förutsättningar för en god<br />
kvalitet på tillsynen genom en likvärdig tolkning och tillsyn i hela landet.<br />
Miljönämnderna i landets samtliga kommuner bjuds alltid in att frivilligt<br />
delta i projekten.<br />
Syfte och mål<br />
Syftet med det nationella tillsynsprojektet <strong>Hygien</strong> i <strong>förskolan</strong> var att förebygga<br />
och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad medvetenhet<br />
om egenkontrollverktyget enligt miljöbalken [1]. Målen var att projektet<br />
skulle leda till:<br />
• Ökad kunskap i hygien och smittskydd på kommunernas miljöförvaltningar.<br />
• Ökad kunskap på miljöförvaltningarna om förskoleverksamheternas<br />
egenkontroll enligt miljöbalken.<br />
• Ökad kunskap om egenkontroll i förskolorna, främst inom hygien och<br />
smittskyddsområdena.<br />
• Möjlighet för kommunernas miljöförvaltningar att skapa nätverk för att<br />
diskutera hygien, minskad smittspridning och egenkontroll på förskolor.<br />
• En samlad bild för <strong>Socialstyrelsen</strong> av hygienrutiner och egenkontroll på<br />
landets förskolor.<br />
Omfattning och avgränsningar<br />
Projektet vände sig i första hand till kommunernas operativa tillsynsmyndigheter<br />
inom miljö- och hälsoskyddsområdet, men syftade även till att nå<br />
förskoleverksamheterna med dess personal och förskolebarnens föräldrar.<br />
Länsstyrelsen, liksom <strong>Socialstyrelsen</strong>, ska tillsynsvägleda kommunerna när<br />
det gäller hälsoskyddstillsyn [2] och de kan samordna och integrera den<br />
nationella tillsynsvägledningen med ett regionalt perspektiv. De gavs därför<br />
möjlighet att hålla sig uppdaterade om projektet och genom sitt arbete med<br />
utvärdering och uppföljning ta del av sina kommuners verksamhet inom<br />
området. Länsstyrelsen har fått del av deltagande kommunernas resultat i<br />
respektive län, för att underlätta för fortsatt regionalt arbete.<br />
Projektet hade följande omfattning:<br />
• Miljöförvaltningen skulle vid tillsynsbesöken kontrollera verksamhetsutövarens<br />
rutiner för egenkontroll.<br />
• Projektet fokuserar på den del av förskolornas egenkontroll som gäller<br />
hygien, rutiner för att minska smittspridning och övergripande om städning.<br />
• Tillsynen i projektet gjordes med stöd av miljöbalken [1].<br />
10
Följande avgränsningar gällde för projektet:<br />
• I projektet ingick inte att miljöinspektören skulle inspektera och kontrollera<br />
lokalen, städningen etc.<br />
• Tillsyn enligt smittskyddslagen [10] ingick inte i projektet.<br />
• Tillsyn enligt livsmedelslagen [11] ingick inte i projektet. Tillsynsformuläret<br />
som tagits fram inom projektet innehåller ändå några frågor om<br />
handtvätt kopplat till enklare livsmedelshantering. <strong>Socialstyrelsen</strong> anser<br />
att rutiner kring handtvätt i samband med enklare livsmedelshantering<br />
även kan bedömas utifrån miljöbalken, parallellt med livsmedelslagstiftningen.<br />
• Familjedaghem, öppna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ingick<br />
inte i projektet.<br />
• I projektet skulle inte miljöförvaltningarna redovisa resultat från eventuella<br />
uppföljande tillsynsbesök eftersom projekttiden var begränsad och<br />
tillsynen skulle utföras under ett år. Inte heller rapporterades detaljer<br />
kring åtgärder som miljönämnderna vidtagit vid större brister på de enskilda<br />
förskolorna, t.ex. beslut om föreläggande.<br />
De kommuner som deltog kunde själva välja att bredda tillsynen på förskolorna<br />
så att den t.ex. även innefattade livsmedelstillsyn och övrig miljö- och<br />
hälsoskyddstillsyn. Detta ingick dock inte i projektet.<br />
11
Metod och genomförande<br />
Hösten 2008 bjöd <strong>Socialstyrelsen</strong> in samtliga kommuners miljönämnder<br />
eller motsvarande att delta i det nationella tillsynsprojektet <strong>Hygien</strong> i <strong>förskolan</strong>.<br />
197 miljöförvaltningar deltog och slutförde projektet, se bilaga 1.<br />
Referensgrupp<br />
En referensgrupp diskuterade utformningen av vägledningsmaterialet som<br />
togs fram inför projektet, dock inte vägledningsdokumentet Om städning på<br />
<strong>förskolan</strong> (bilaga 2). Referensgruppen bestod av miljöinspektörer från<br />
kommuner, läkare, hygiensjuksköterskor och smittskyddssjuksköterskor<br />
från landsting och Smittskyddsinstitutet.<br />
Vägledning<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> tog fram vägledningsmaterial som stöd för miljöförvaltningarnas<br />
tillsyn inom projektet. Materialet togs fram i samarbete med referensgruppen.<br />
Vägledningsmaterialet har varit tillgängligt via projektets webbsidor<br />
på <strong>Socialstyrelsen</strong>s webbplats. Webbplatsen var öppen för alla vilket<br />
innebar att även förskolorna kunde nå materialet. <strong>Socialstyrelsen</strong>s webbsidor<br />
för projektet, och informationen där, uppdaterades kontinuerligt under<br />
projektets gång. Delar av materialet som tagits fram kommer att kunna användas<br />
av miljöförvaltningarna även efter att projektet avslutats. Följande<br />
skriftliga vägledning togs fram inom ramen för projektet:<br />
• Vägledning Om städning på <strong>förskolan</strong>, se bilaga 2. Dokumentet är riktat<br />
till miljöförvaltningarna och kompletterar <strong>Socialstyrelsen</strong>s allmänna råd<br />
(SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar<br />
[12]. Det är ett stöd för miljöförvaltningarnas bedömningar av en<br />
förskolas egenkontroll om städning.<br />
• Vägledning Om hygien på <strong>förskolan</strong>, se bilaga 3. Detta dokument är riktat<br />
till miljöförvaltningarna som ett stöd för deras bedömningar av en förskolas<br />
egenkontroll om hygien.<br />
• <strong>Socialstyrelsen</strong> tog fram ett förslag till informationsbrev som var riktat<br />
till föräldrar med förskolebarn, se bilaga 4. Miljöförvaltningarna kunde<br />
justera och lägga till text för att anpassa till sin egen kommun. Tanken<br />
var att miljöförvaltningarna skulle lämna dessa informationsblad till förskolorna,<br />
som i sin tur kunde lämna informationen till föräldrarna.<br />
• Ett tillsynsformulär togs fram som miljöförvaltningarna skulle använda<br />
vid tillsynsbesöken, se bilaga 5. Tillsynsformuläret var utformat för att<br />
inspektören skulle kontrollera verksamhetsutövarens rutiner för egenkontroll<br />
vad gäller hygien, minskad smittspridning och städning.<br />
• Som komplement till tillsynsformuläret togs det under projektets gång<br />
fram en Instruktion till förtydligat tillsynsformulär, se bilaga 6, för att<br />
12
vägleda miljöförvaltningarna om hur de skulle göra bedömningarna på<br />
tillsynsformuläret.<br />
Dessutom har vägledning kontinuerligt getts via webben med exempelvis<br />
information om hur man ska bedöma egenkontrollen och tillgång till Frågor<br />
och svar. Projektgruppen har även gett muntlig vägledning både vid deltagande<br />
på olika typer av regionala hälsoskyddsträffar där projektet presenterats<br />
och genom att finnas tillgängliga för frågor och diskussion via telefon<br />
och e-post.<br />
Sedan tidigare fanns vägledning i form av handböckerna Smitta i <strong>förskolan</strong>,<br />
en kunskapsöversikt [6] och <strong>Hygien</strong> smittskydd och miljöbalken, objektburen<br />
smitta [13]. Båda handböckerna sändes i början av 2009 ut till de<br />
miljöförvaltningar som anmält sig som deltagande.<br />
Kommunernas arbete i projektet<br />
Miljöförvaltningarna som deltog i projektet, se bilaga 1, utförde tillsynsbesöken<br />
på förskolorna under 2009. Miljöförvaltningarna valde själva hur<br />
många (hur stor andel) och vilka förskolor som skulle inspekteras.<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> uppmuntrade miljöförvaltningarna att ta kontakt med<br />
landstingens smittskyddsenheter för att öka sin kompetens innan tillsynen<br />
påbörjades. Miljöförvaltningarna hade även möjlighet att skapa nätverk med<br />
andra kommuner som deltog i projektet. En nätverkslista med kontaktuppgifter<br />
till ansvarig handläggare i deltagande kommuner fanns tillgänglig på<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong>s webbplats. Vid tillsynsbesöken på förskolorna användes<br />
tillsynsformuläret som <strong>Socialstyrelsen</strong> tagit fram och verksamhetsansvarig,<br />
förskolechef eller motsvarande intervjuades.<br />
Efter tillsynsbesök skickade miljöförvaltningen digitalt in de uppgifter<br />
som samlats in, till <strong>Socialstyrelsen</strong>.<br />
Hantering av data<br />
Inför datasammanställningen har felaktigt inrapporterade tillsynsformulär,<br />
formulär där en stor andel data saknades och dubbelrapporterade formulär<br />
rensats ut. Även rapporter för enskilda förskoleavdelningar har rensats bort i<br />
det slutliga resultatet eftersom enbart hela förskolor, med sammanvägt resultat<br />
från olika avdelningar, skulle rapporteras. Enskilt rapporterade avdelningar<br />
skulle annars ha fått en för stor tyngd jämfört med förskolor där alla<br />
avdelningar rapporterats gemensamt.<br />
Det rensade datamaterialet ligger till grund för den sammanställning av<br />
hur tillsynsformuläret besvarats som den här rapporten redovisar, se bilaga<br />
7. Eftersom deltagandet var så högt och så många förskolor besökts ger resultaten<br />
en bra bild av hur man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien<br />
och för att begränsa smittspridning på förskolor fördelade över hela landet.<br />
Även om det inkomna datamaterialet är mycket omfattande kan det inte<br />
ses som representativt för hela riket. Urvalet har inte skett slumpmässigt<br />
eftersom det har varit valfritt för kommunerna att delta och eftersom de<br />
själva valt vilka förskolor de skulle besöka. Urvalet av förskolor kan därför<br />
vara olika mellan kommunerna och grunda sig på olika urvalskriterier (t.ex.<br />
13
stora/små förskolor, kommunala/privata förskolor, geografiskt urval m.m.).<br />
Svaren kan även påverkas av vem som besvarat frågorna och vara beroende<br />
av inspektörens individuella bedömning i bedömningsfrågor. Datamaterialet<br />
har därför inte kunnat användas för statistik eller jämförande analyser.<br />
Uppföljningsenkät<br />
När kommunernas tillsynsarbete i projektet avslutats skickades en enkät ut<br />
till deltagande kommuner. Frågorna i enkäten berörde bland annat om miljöförvaltningarna<br />
upplevt att kompetensen kring förskolornas arbete med<br />
egenkontroll och rutiner för hygien och smittskydd höjts, både hos verksamheterna<br />
och på miljöförvaltningarna. En sammanställning av svaren från<br />
enkäten redovisas i bilaga 8.<br />
14
Resultat och analys<br />
Intresset för att delta i projektet var mycket stort. 221 kommuner anmälde<br />
sig och 197 slutförde projektet (bilaga 1). Totalt har 3564 förskolor med<br />
167 919 barn besökts och rapporterats in på korrekt sätt. År 2009 fanns det i<br />
landet 9866 förskolor med 446 080 inskrivna barn [5]. Detta innebär att 36<br />
procent av landets förskolor besökts i projektet och 38 procent av förskolebarnen<br />
har fått sin förskola besökt. Det höga deltagarantalet och de många<br />
besökta förskolorna ger en bra bild av hur man arbetar med rutiner för hygien<br />
och för att undvika smitta på förskolor i stora delar av landet.<br />
Figur 1: Antalet förskolor i Sverige 2009, inspekterade och inte inspekterade<br />
i projektet.<br />
Trots det höga deltagarantalet kan de besökta förskolorna inte sägas representera<br />
alla landets förskolor eller ge en statistiskt säkerställd bild av hur<br />
man arbetar med hygien och rutiner för att bryta smittspridning i hela landet<br />
eftersom urvalet av besökta förskolor inte är slumpmässigt utfört.<br />
Hur tillsynsformuläret har besvarats finns samlat i bilaga 7.<br />
Allmänt om förskolorna<br />
I projektet har vi kunnat sammanställa resultat från 3564 tillsynsformulär<br />
från förskolor som besökts. Förskolorna har en stor geografisk spridning<br />
eftersom kommuner från 20 av 21 län valt att delta i projektet. Både kommunala<br />
och ickekommunala förskolor har besökts. Storleken på förskolorna<br />
varierar kraftigt. Antalet barn spänner mellan 3-240 barn fördelade på 1-17<br />
avdelningar. Personalgruppernas storlek varierar från 1-89 personer.<br />
15
Egenkontroll<br />
Resultatet från projektet visar att det bland de 3564 besökta förskolorna<br />
finns 1066 förskolor som inte alls känner till kravet på egenkontroll enligt<br />
miljöbalken [1]. På ännu fler av de besökta förskolorna, 1667, har man inte<br />
tagit del av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll<br />
[7] och minst 2044 besökta förskolor saknar också övergripande skriftliga<br />
rutiner. Detta trots att egenkontrollen är ett lagstadgat krav sedan 1999<br />
[1, 7].<br />
Bland de 1502 förskolor i projektet som har en skriftlig egenkontroll finns<br />
det de som inte informerar personalen (279 förskolor), eller bara en del av<br />
personalen (282 förskolor) om detta. För att egenkontrollens syfte och funktion<br />
ska uppfyllas krävs att den är införd och välkänd i verksamheten.<br />
Det finns en fungerande egenkontroll gällande smittskydd och hygien,<br />
som uppfyller lagstiftningens krav, på endast 1373 av de besökta förskolorna.<br />
På 2175 av de besökta förskolorna bedömer inspektören att lagstiftningens<br />
krav inte uppfylls.<br />
Handhygien<br />
Flytande tvål och vatten till handtvätt var den klart övervägande handtvättsmetoden<br />
för både barn och personal på de besökta förskolorna. För<br />
torkning av händerna använder de flesta av de besökta förskolorna engångshanddukar.<br />
Det finns dock förskolor som ”alltid” eller ”ofta” använder personliga<br />
textilhanddukar (på 1086 förskolor används det till personalen, på<br />
1220 förskolor till barnen) eller gemensamma textilhanddukar (på 16 förskolor<br />
används det till personalen, på 7 förskolor till barnen).<br />
Barnens handhygien<br />
Bland de 3564 förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för<br />
barnens handtvätt, men på 2187 förskolor är de enbart muntliga. Barnens<br />
händer tvättas i något mindre utsträckning efter blöjbyte och efter snytning<br />
än i andra situationer, på de besökta förskolorna.<br />
På väldigt få av de besökta förskolorna används handsprit rutinmässigt på<br />
barnen.<br />
Personalens handhygien<br />
Bland de förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för personalens<br />
handtvätt – men på 1960 förskolor av de 3564 besökta är de enbart<br />
muntliga. På de besökta förskolorna tvättas personalens händer i något lägre<br />
utsträckning efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer<br />
som efterfrågas i tillsynsformuläret. På de besökta förskolorna används<br />
handsprit oftare av personalen än till barnen.<br />
Hos de besökta förskolorna använder personalen i mycket hög utsträckning<br />
”alltid” eller ”ofta” engångshandskar vid kontakt med kräkningar<br />
(3385 förskolor) eller diarré (3382 förskolor) och i hög utsträckning även<br />
vid blöjbyte (2825 förskolor). När personalen hjälper barn vid toalettbesök<br />
används däremot handskar bara ”sällan” eller ”aldrig” hos 1848 av de be-<br />
16
sökta förskolorna. Personalen använder också ”sällan” eller ”aldrig” handskar<br />
vid kontakt med blod på 1556 av de besökta förskolorna.<br />
Blöjbyten och skötrum<br />
Skriftliga rutiner för blöjbyte saknas på 1960 av de 3564 besökta förskolorna.<br />
Av de besökta förskolor som har skriftliga rutiner har många dem dock<br />
uppsatta vid skötbordet.<br />
Skötbordets yta är lätt avtorkbar hos de flesta av de besökta förskolorna<br />
(3139 av 3564). Nytt engångsunderlägg används alltid vid blöjbyte på 2342<br />
av de besökta förskolorna. Textila underlägg förekommer hos 1515 av de<br />
besökta förskolorna.<br />
Städning<br />
Skriftliga städrutiner finns hos majoriteten, 3118 av de 3564 besökta förskolorna.<br />
Men det saknas rutiner för att följa upp städningen hos 1756 förskolor<br />
och enbart 446 förskolor har skriftliga rutiner för uppföljning. Toalettutrymmen,<br />
skötrum, lekrum och vilrum städas dagligen hos majoriteten av de<br />
förskolor som besökts i projektet. Rengöring av leksaker ingår i städrutinen<br />
hos bara 1926 av de besökta förskolorna.<br />
Övrigt hygien och smittskydd<br />
Endast 955 av de besökta förskolorna utbildar all personal i hygien och<br />
smittskydd. Hos 1836 av de besökta förskolorna förekommer inte alls sådan<br />
utbildning för personalen.<br />
Av de 3564 besökta förskolorna, vänder sig 2530 till vårdcentralen när<br />
det gäller hygienfrågor, 1470 vänder sig till Landstingens smittskyddsenheter,<br />
971 förskolor vänder sig till <strong>Socialstyrelsen</strong> och 485 av de besökta förskolorna<br />
vänder sig till miljöförvaltningen för information.<br />
Uppföljningsenkät<br />
Av de 197 deltagande kommunerna besvarade 114 den uppföljningsenkät<br />
som <strong>Socialstyrelsen</strong> skickade ut efter att kommunernas operativa tillsynsdel<br />
i projektet avslutats. Enkäten besvarades anonymt. Hur uppföljningsenkäten<br />
har besvarats finns samlat i bilaga 8, med undantag för de deltagande kommunernas<br />
fritt formulerade kommentarer.<br />
Vägledning<br />
Enkäten visar att de flesta, 110 av de 114 miljöförvaltningar som besvarat<br />
uppföljningsenkäten, har använt <strong>Socialstyrelsen</strong>s vägledningsmaterial. Majoriteten<br />
av de som besvarat uppföljningsenkäten anger att vägledningsmaterialet<br />
varit tillräckligt utförligt och att informationen på projektets webbsida<br />
varit lätt att hitta. De flesta som besvarade enkäten tyckte även att tillsynsformuläret<br />
hade ett bra språk, relevanta frågor och att frågorna inte var<br />
för många.<br />
17
Kompetenshöjning<br />
Av de 114 miljöförvaltningar som besvarat uppföljningsenkäten bedömer 85<br />
att projektet lett till en förbättrad kunskap om egenkontroll hos förskolorna.<br />
Av de svarande menar 94 att även förskolornas kunskap om hygien och<br />
smittskydd förbättrats genom projektet. 103 miljöförvaltningar anger också<br />
att de själva fått en förbättrad kunskap och kompetens vad gäller egenkontroll<br />
om hygien och smittskydd i <strong>förskolan</strong>.<br />
Bristande tillsyn förbättras<br />
Av de som besvarade uppföljningsenkäten har 73 miljöförvaltningar inte<br />
tidigare haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Av dessa har 60 angett att<br />
man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna.<br />
Synpunkter<br />
De flesta kommentarer kring projektet har varit positiva. Dock har förslag<br />
på förbättringar kommit in, t.ex. att det hade varit önskvärt med information<br />
riktad till verksamheterna och att vägledningen i vissa avseenden kunde<br />
förbättrats och förtydligats. Exempelvis med en vägledning i bedömningsfrågor<br />
om egenkontroll och tydlighet i vad som skulle rapporteras in. <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
har även fått förslag på kompletterande områden som hade kunnat<br />
ingå i projektet, t.ex. utevistelse och mindre barngrupper, hantering av<br />
pottor, hantering och tvätt av sovutrustning och andra textilier mm.<br />
18
Diskussion och slutsatser<br />
Egenkontroll<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> anser att kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa är<br />
viktig för att minska risken för smittspridning inom en barngrupp i <strong>förskolan</strong>.<br />
Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper går dock inte helt att<br />
undvika. Syftet med tillsynsprojektet var att öka medvetenheten om kravet<br />
på egenkontroll enligt miljöbalken [1] och som en följd av detta förebygga<br />
och minska smittspridningen i förskolorna.<br />
Deltagande inspektörer har under projektets gång lämnat synpunkter på<br />
svårigheter att tolka frågor om egenkontroll och att bedöma när egenkontrollen<br />
är tillräcklig. Trots detta bedömer <strong>Socialstyrelsen</strong> att vikt kan läggas<br />
vid den bedömning som inspektören gjort av om egenkontrollen uppfyller<br />
lagkraven.<br />
Projektet visar att 1066 av 3564 besökta förskolor saknar kännedom om<br />
att de måste ha egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Detta, liksom att 2044<br />
besökta förskolor saknade övergripande skriftliga rutiner i verksamhetens<br />
egenkontroll, ser <strong>Socialstyrelsen</strong> mycket allvarligt på. <strong>Socialstyrelsen</strong> ser ett<br />
behov av att kunskapen om kravet på egenkontroll måste öka och arbetet<br />
med egenkontroll i förskolorna måste förbättras för att leva upp till lagens<br />
krav.<br />
Kommunernas miljönämnder har ett stort ansvar i att informera och att<br />
genom tillsyn kontrollera att förskolorna jobbar med egenkontroll enligt<br />
miljöbalken [1]. Lagkravet har funnits i över tio år och den stora delen förskolor<br />
med bristfällig kunskap tyder på att frågan inte har varit tillräckligt<br />
prioriterad.<br />
I det enskilda fallet, behöver inte frånvaron av nedskrivna rutiner innebära<br />
att det sätt man arbetar på är felaktiga eller dåliga. En bra egenkontroll fungerar<br />
däremot som ett system för att identifiera, förutse och förebygga risker.<br />
Egenkontrollen ska leda till en ständig förbättring och brister som upptäcks<br />
ska åtgärdas och följas upp. En bra egenkontroll kan exempelvis även<br />
vara ett bra sätt att vid personalförändringar säkerställa överföring av kunskap<br />
om hur man arbetar.<br />
Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta<br />
Under projektets gång har <strong>Socialstyrelsen</strong> fått frågor från miljöförvaltningarna<br />
om vad egenkontrollen bör innehålla, både generellt och när det gäller<br />
hygien och smittskydd som var projektets huvudsakliga fokus. Frågorna har<br />
besvarats genom att kortfattat sammanfatta lagstiftningens krav, den vägledning<br />
som <strong>Socialstyrelsen</strong> har, både befintlig och den som tagits fram för<br />
projektet, samt vad <strong>Socialstyrelsen</strong> anser i frågan.<br />
För att förebygga smitta i <strong>förskolan</strong> behövs rutiner för egenkontroll. Det<br />
kan vara rutiner för städning, hantering av textilier, blöjbyten och handtvätt.<br />
Det kan även behövas andra rutiner för att uppfylla miljöbalkens [1] krav på<br />
19
att förebygga olägenhet och skada för människor och miljön, t ex. kontroll<br />
av ljudnivåer. Kraven på egenkontroll, och den dokumentation som behövs,<br />
ska anpassas till varje verksamhet så att kraven inte blir orimliga men ändå<br />
omfattar det som behöver göras. Vad egenkontrollen ska omfatta kan därför<br />
variera mellan olika förskolor. Det är den operativa tillsynsmyndigheten,<br />
d.v.s. miljönämnden i kommunen, som i sin tillsyn kan avgöra om en specifik<br />
rutin ska kunna vara en godtagbar lösning på varje enskild förskola. Förskolornas<br />
olika förutsättningar kan kräva olika rutiner för motsvarande situation.<br />
Fördela ansvaret och bedöm risker<br />
Enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll<br />
[7] ska egenkontrollen dokumenteras. Det finns krav på att det ska finnas en<br />
fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret vilket<br />
innebär att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade.<br />
Det kan till exempel innebära fördelning av städansvar mellan pedagogisk<br />
personal och lokalvårdare eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas<br />
mellan <strong>förskolan</strong> och fastighetsägaren. Man ska dokumentera kontroll<br />
av utrustning för drift m.m. vilket t.ex. kan innefatta att rutiner finns för<br />
kontinuerligt underhåll av byggnader och inredning. Verksamheten ska fortlöpande<br />
och systematiskt undersökas och riskbedömas och det ska dokumenteras.<br />
Det kan t.ex. handla om att rutinmässigt kontrollera och bedöma<br />
om byggnaden är anpassad efter verksamheten eller att kontrollera att ventilationen<br />
hålls i så gott skick att den inte orsakar utan förebygger olägenhet<br />
för människors hälsa. Egenkontrollen ska omfatta en förteckning över miljöeller<br />
hälsofarliga kemiska produkter. [7]<br />
Åtgärder som utförs enligt egenkontrollen ska kontrolleras [7], och det<br />
kan vara en fördel att även uppföljande åtgärder dokumenteras.<br />
<strong>Hygien</strong>rutiner och utbildning bör ingå<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> anser att hygienrutiner som förebygger smitta ska ingå i<br />
egenkontrollen och vara dokumenterade. Det kan t.ex. vara rutiner för att<br />
upprätthålla en god hygien vid blöjbyte, liksom rutiner för handhygien både<br />
för barn och för personal. Sådana rutiner kan omfatta hur man tvättar och<br />
torkar händerna, när man ska tvätta händerna och när och hur man använder<br />
handdesinfektion. För personalen kan de även omfatta när och hur man använder<br />
engångshandskar. Dokumenterade rutiner för städning och rengöring<br />
samt för hantering och tvätt av textiler är också exempel på vad som kan<br />
ingå i egenkontrollen. Man kan exempelvis även formulera rutiner för hur<br />
man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors<br />
hälsa och för att hantera eventuella klagomål. Rutiner för kontroll av<br />
varmvattnets temperatur kan också ingå i egenkontrollen liksom rutiner för<br />
kontroll av vattnets kvalitet om <strong>förskolan</strong> inte har kommunalt vatten. Även<br />
utbildning av personalen, i t.ex. frågor som rör hygien och arbete för att förebygga<br />
smitta, är viktig och kan vara en del av egenkontrollen.<br />
Vilken omfattning rutinerna bör ha framgår delvis av det vägledningsmaterial<br />
som <strong>Socialstyrelsen</strong> har tagit fram i projektet, Om städning i <strong>förskolan</strong><br />
20
och Om hygien i <strong>förskolan</strong>, se bilaga 2 och 3. <strong>Socialstyrelsen</strong> har även sedan<br />
tidigare meddelandebladet Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet [14].<br />
Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning<br />
Kunskapsnivån kring egenkontroll gällande hygien och rutiner för att undvika<br />
smittspridning behöver höjas hos både förskolor och miljöförvaltningar.<br />
En regelbunden tillsyn är en förutsättning för att effektivt informera och<br />
kontrollera lagefterlevnaden när det gäller egenkontroll. Projektet visade att<br />
det finns kommuner som inte har eller har haft regelbunden tillsyn på förskolorna.<br />
En förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete är att miljöförvaltningarna<br />
har kunskaper om egenkontroll och om hygien och smittskydd. Frågor som<br />
kom in till <strong>Socialstyrelsen</strong> under projektets gång visade att även om det<br />
fanns mycket vägledande material på projektplatsen finns det ändå en osäkerhet<br />
hos miljöförvaltningarna kring hur man ska bedöma egenkontrollen<br />
och vilka rutiner som är tillräckliga. För att underlätta miljöförvaltningarnas<br />
tillsynsarbete behövs därför också fortsatt tillsynsvägledning från <strong>Socialstyrelsen</strong>,<br />
vilket beskrivs närmare i stycket om effekter och uppföljning. Även<br />
länsstyrelsen har ett ansvar att arbeta tillsynsvägledande gentemot kommunerna<br />
i sina län.<br />
Handhygien<br />
På de besökta förskolorna tvättar personalen sina händer i något mindre utsträckning<br />
efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer i<br />
frågeformuläret. Barnens händer tvättas mer sällan efter blöjbyte och efter<br />
snytning än i andra situationer. <strong>Socialstyrelsen</strong> har tidigare framhållit att det<br />
är viktigt att tvätta barnens händer även i dessa situationer eftersom barnen<br />
kan komma i kontakt med smittämnen. Det är också viktigt för att lära in en<br />
god rutin kring handtvätt, t.ex. vid toalettbesök.<br />
Handtvätt bör ske med flytande tvål och varmt vatten utom i speciella situationer<br />
då handsprit kan vara ett alternativ. Efter handtvätt bör engångshandduk<br />
i papper användas för torkning av händerna [6]. Om textilhanddukar<br />
används måste det finnas rutiner för att förebygga smittspridning.<br />
Användning av handskar<br />
På många förskolor som besökts i projektet (627 förskolor) använder personalen<br />
”aldrig” engångshandskar vid kontakt med blod, vilket är anmärkningsvärt<br />
eftersom blod alltid måste ses som en möjlig smittkälla. Även<br />
barn kan bära på t.ex. hepatit, och det finns därför en smittrisk.<br />
Förutsättningar för god handhygien<br />
Även lokalen ska ge möjlighet till goda handhygienrutiner. För att detta ska<br />
kunna uppfyllas behövs handfat med rinnande vatten och flytande tvål bl.a. i<br />
skötrum. Hos 38 av de besökta förskolorna saknades dock handtvättställ i<br />
21
skötrummet. Möjlighet för förskolebarnen att tvätta händerna före måltid<br />
bör finnas.<br />
Städning<br />
Städning är ett område där många av de besökta förskolorna har skriftliga<br />
rutiner. Resultaten visar dock att det ofta saknas rutiner för uppföljning och<br />
för att rengöra leksaker. Detta tyder på att det kan behövas mer arbete även<br />
när det gäller egenkontroll och rutiner för städning. Det är också viktigt att<br />
rutinerna är anpassade för den aktuella verksamheten och dess förutsättningar.<br />
En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska<br />
användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna, vilket måste<br />
bedömas utifrån bl.a. lokalens utformning och nyttjande. En utgångspunkt<br />
kan dock vara att förskolelokaler behöver städas dagligen och hygienutrymmen<br />
och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger<br />
dagligen [12]. Städrutinerna bör omfatta verksamhetens alla delar, vilket<br />
exempelvis kan innebära att man förutom rutiner för att städa själva lokalen<br />
och dess ytor även beskriver rutiner för rengöring av stoppade möbler, textilier<br />
och leksaker. I rutinerna för den dagliga städningen kan särskilt belastade<br />
ytor som är viktiga att städa nämnas särskilt, men även sådan städning<br />
som görs mer sällan, som storstädning av höga ytor och städning av städförrådet<br />
kan omfattas av rutinerna. Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att<br />
ändra städrutinerna, t.ex. att städa oftare.<br />
Vägledning om städning<br />
När det gäller vägledning i frågor om städning finns <strong>Socialstyrelsen</strong>s allmänna<br />
råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och<br />
fritidsgårdar [12]. De allmänna råden gäller men är till viss del föråldrade då<br />
de hänvisar till inaktuell lagstiftning och dagens skol- och förskoleverksamheter<br />
kan se annorlunda ut än för 15 år sedan. Därför har <strong>Socialstyrelsen</strong>s<br />
vägledning vad gäller städning förtydligats i Om städning i <strong>förskolan</strong>, se<br />
bilaga 2. Av samma skäl har ett nytt allmänt råd och en tydlig vägledning<br />
om städning i förskoleverksamheter efterfrågats av deltagande miljöförvaltningar<br />
under projektets gång. <strong>Socialstyrelsen</strong> arbetar därför för att det nuvarande<br />
allmänna rådet ska ersättas med en reviderad vägledning.<br />
Övrigt om hygien och smittskydd<br />
Blöjbyten<br />
En orsak till att smitta sprids på förskolorna är att det är många barn på liten<br />
yta och att barnen t.ex. använder samma skötbord och toalett [6]. Om <strong>förskolan</strong><br />
t.ex. väljer att ha textilunderlägg på skötborden måste det därför finnas<br />
rutiner som följs för att undvika smittspridning. Underläggen ska enbart<br />
användas en gång för att sedan tvättas. Smutstvätt ska förvaras så att smitta<br />
inte kan spridas och den ska tvättas i tillräckligt hög temperatur [15].<br />
22
Anmärkningsvärt många förskolor (1107) använder inte engångsunderlägg<br />
vid blöjbyten eller byter dem inte mellan barnen. Ännu sämre ur smittskyddssynpunkt<br />
är att det finns förskolor, även om de är få (316), som har<br />
skötbordsmadrasser som inte har en lätt avtorkbar yta. Detta visar på bristande<br />
kunskap och rutiner på <strong>förskolan</strong>.<br />
Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> anser att det är en allvarlig brist att personalen på många<br />
förskolor inte utbildas i hygien och i hur man kan minska smittspridning.<br />
<strong>Hygien</strong> och kunskap om smittspridning och hur den kan brytas ingår inte<br />
som en obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4],<br />
vilket hade varit fördelaktigt. Det är mycket viktigt att personalen har tillräcklig<br />
kunskap om hygien och hur man undviker smittspridning, dels för<br />
att de ska förstå vikten av att ha en god hygien på <strong>förskolan</strong>, dels därför att<br />
förskolepersonalen lär upp barnen och det är viktigt att barnen lär sig bra<br />
rutiner från början.<br />
Projektgenomförande och uppfyllelse av målen<br />
Synpunkter från miljöförvaltningar<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> har under projektets gång och i samband med uppföljningsenkäten<br />
fått en del synpunkter på projektets avgränsningar. Bland annat<br />
saknade många inspektörer frågor om t.ex. tvätt av textilier, hantering av<br />
pottor och om utevistelse. Dessa faktorer är sådant som kan påverka smittspridningen<br />
och hur friska barn och personal är i en förskoleverksamhet.<br />
Tvätthantering och hantering av pottor låg utanför projektets avgränsning<br />
men är sådana faktorer som bör omfattas av hygienrutinerna i egenkontrollen.<br />
De bör alltså omfattas av kommunernas tillsyn och de kan vara intressanta<br />
faktorer att titta på vid ett eventuellt uppföljande projekt.<br />
Utevistelse är en friskfaktor [6]. Barnens utevistelse är dock inte ett krav<br />
enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll<br />
[7], och omfattades därför inte av detta projekt. <strong>Socialstyrelsen</strong> avsåg heller<br />
inte att titta på eller jämföra t.ex. sjukdagar/friskdagar och faktorer som kan<br />
påverka detta. Projektet hade en tydlig avgränsning i att belysa hur man arbetar<br />
med hygienrutiner och egenkontroll i förskoleverksamheterna.<br />
Faktorer som påverkade resultatet<br />
Nya influensan<br />
Under projektets gång drabbades landet av Nya influensan och förskoleverksamheterna<br />
fick därför mycket information om smittskydd och framförallt<br />
handhygienrutiner för att minska smittspridning. <strong>Socialstyrelsen</strong> är<br />
medveten om att pandemin har påverkat resultatet i projektet. Påverkan har<br />
delvis varit positiv då det under hösten 2009 var väldigt mycket intresse<br />
kring att minska smittspridning och ha god handhygien. Vi tror även att<br />
23
pandemiinformationen har påverkat vart förskolorna vänder sig för information<br />
när det gäller hygienfrågor. Så många som 971 förskolor svarade att de<br />
vände sig till <strong>Socialstyrelsen</strong> trots att vårt uppdrag att vägleda inom miljöbalkens<br />
område inte omfattar information till verksamheter.<br />
Tolkningsskillnader<br />
Skillnader i tolkning av frågornas innebörd och i inspektörernas bedömning<br />
av svaren är omöjligt att helt undvika, oavsett hur vägledning och tillsynsformulär<br />
utformas. Sådana skillnader har därför delvis påverkat resultaten<br />
även i detta projekt. Ett exempel på detta är en inspektör som upptäckte att<br />
man på förskolorna inte alltid bedömer frukost och mellanmål som måltider<br />
och att frågan om handtvätt före måltid kan få en överrepresentation av ”alltid”/”ofta”-svar<br />
om inte alla förekommande måltider ligger till grund för<br />
svaret. Liknande skillnader i tolkning och bedömning kan vara aktuellt för<br />
flera frågor.<br />
Uppfyllelse av målen<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> bedömer att projektets mål i stor uträckning har uppnåtts.<br />
Tack vare det stora deltagarantalet har <strong>Socialstyrelsen</strong> nu en bra bild av hur<br />
man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien och smittskydd på förskolor<br />
i stora delar av landet, jämfört med vad som fanns innan projektet genomfördes.<br />
Ett mål var att kommunerna skulle ges möjlighet att skapa nätverk för att<br />
diskutera hygien, frågor om begränsning av smitta och egenkontroll på förskolor.<br />
För att nå detta mål togs det fram en nätverkslista med kontaktpersoner<br />
som hölls uppdaterad under den del av projektet när kommunernas tillsynsarbete<br />
skulle genomföras. Uppföljningsenkäten visar dock att listan<br />
bara använts i begränsad omfattning. Någon kommun har dock kommenterat<br />
att eftersom deltagarantalet var så stort så hade man andra deltagande<br />
kommuner att diskutera med bland redan etablerade nätverk och bland<br />
grannkommunerna. <strong>Socialstyrelsen</strong> bedömer därför att en nätverkslista med<br />
kontaktpersoner gör större nytta i projekt där deltagarantalet är lägre.<br />
De deltagande kommuner som svarat på uppföljningsenkäten anger, glädjande<br />
nog, att de bedömer att kompetensen om hygien och smittskydd och<br />
egenkontroll på det området har höjts, både hos förskoleverksamheterna och<br />
hos miljöförvaltningarna.<br />
Det höga deltagandet ger en bra övergripande bild av situationen på de<br />
många förskolor som besökts i projektet, och som är fördelade i stora delar<br />
av landet. Däremot kan vi inte se resultatet från projektet som en statistiskt<br />
säkerställd bild av hur man arbetar med rutiner kring hygien och för att begränsa<br />
smittspridning i hela landet.<br />
24
Effekter och uppföljning<br />
Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap<br />
Resultatet i projektet visar att många förskolor saknar kunskap om egenkontrollkravet<br />
och har brister i den dokumenterade egenkontrollen. <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
ser därför positivt på att kompetensen om egenkontroll, hygien och<br />
smittskydd har höjts på de besökta förskolorna, enligt de miljöförvaltningar<br />
som besvarat uppföljningsenkäten. Kompetensen kring frågorna måste dock<br />
fortsatt höjas och arbetet med egenkontroll och goda rutiner för bland annat<br />
hygien och smittskydd ska vara ett ständigt pågående arbete på förskolorna.<br />
Det är den som driver en förskola som ansvarar för att personalen har den<br />
kunskap som behövs. I miljöbalkens [1] andra kapitel, 2 §, finns kravet på<br />
att den som driver en förskola ska ha tillräcklig kunskap för att skydda barnens<br />
hälsa.<br />
Behov av mer tillsyn<br />
Tillsynen är viktig för att uppmuntra, kontrollera och ställa krav på egenkontrollarbetet<br />
i förskolorna. <strong>Socialstyrelsen</strong> ser allvarligt på att 73 miljöförvaltningar<br />
av de 114 som besvarade uppföljningsenkäten inte tidigare har<br />
haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Positivt är dock att av dem har 60<br />
angett att man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna.<br />
Det är mycket viktigt att tillsynsarbetet inte avstannar efter projektperioden<br />
utan den ska vara ett kontinuerligt pågående arbete. <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
kommer att följa upp det här projektet efter något år med en enkät till kommunerna<br />
för att se om tillsynen förändrats. Enkäten kommer att ligga till<br />
grund för planering av kommande tillsynsvägledning och av ett eventuellt<br />
uppföljande tillsynsprojekt.<br />
Delar av det vägledningsmaterial som togs fram i samband med projektet<br />
kommer även i fortsättningen vara tillgängligt på <strong>Socialstyrelsen</strong>s webbplats<br />
och kan vara ett stöd i det fortsatta tillsynsarbetet.<br />
Behov av mer vägledning<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> har under projektets gång fått synpunkter och önskemål om<br />
mer vägledning och mer samlad vägledning om hälsoskyddsfrågor och<br />
egenkontroll på förskolor. <strong>Socialstyrelsen</strong> har noterat dessa önskemål och de<br />
kommer att beaktas vid framtagande av kommande tillsynsvägledningsplaner.<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> arbetar med att ta fram en reviderad vägledning om städning<br />
i bland annat skol- och förskolelokaler, som ersättning för de befintliga<br />
allmänna råden [12] som är delvis föråldrade. Dessutom planerar <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
att se över informationen som presenteras på webbplatsen och samla<br />
den befintliga vägledning som rör förskolor på en plats. <strong>Socialstyrelsen</strong><br />
kommer även att belysa egenkontroll i det utbildningsmaterial som vi planerar<br />
att ta fram för att miljöförvaltningar ska kunna informera sina nya miljöoch<br />
hälsoskyddsnämnder om miljöhälsan i miljöbalken efter valet 2010.<br />
25
Erfarenheterna från det här projektet kommer också att tas tillvara i <strong>Socialstyrelsen</strong>s<br />
dagliga tillsynsvägledningsarbete.<br />
Länsstyrelserna har också ett regionalt ansvar att vägleda och följa upp<br />
miljöbalkstillsynen. Till stöd för deras uppföljning av kommunernas operativa<br />
tillsyn har <strong>Socialstyrelsen</strong> tagit fram ett metodstöd som provas och utvärderas<br />
i ett mindre antal län under 2010.<br />
26
Referenser<br />
1. Miljöbalk (SFS 1998:808)<br />
2. Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken<br />
3. Skolverkets föreskrifter och allmänna råd (SKOLFS 2000:1) om<br />
kurser i gymnasieskolans nationella program.<br />
4. Högskoleförordning (SFS 1993:100)<br />
5. Skolverket. Statistik, Barn och grupper i <strong>förskolan</strong> 15 oktober 2009.<br />
Hämtad 2010-06-20 från http://www.skolverket.se/sb/d/1664.<br />
6. Smitta i <strong>förskolan</strong>, en kunskapsöversikt. Stockholm: <strong>Socialstyrelsen</strong>;<br />
2008.<br />
7. Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll<br />
8. Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd<br />
9. Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: <strong>Socialstyrelsen</strong>; 2005.<br />
10. Smittskyddslag (SFS 2004:168)<br />
11. Livsmedelslag (SFS 2006:804)<br />
12. <strong>Socialstyrelsen</strong>s allmänna råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor,<br />
förskolor, fritidshem och fritidsgårdar<br />
13. <strong>Hygien</strong> smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Stockholm:<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong>; 2008.<br />
14. Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet, Meddelandeblad (rev utgåva).<br />
Stockholm: <strong>Socialstyrelsen</strong>; 2007.<br />
15. Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag.<br />
Stockholm: <strong>Socialstyrelsen</strong>; 2006<br />
27
28<br />
Bilaga 1. Deltagande kommuner<br />
Alvesta<br />
Aneby<br />
Arboga<br />
Arjeplog<br />
Askersund<br />
Bengtfors<br />
Bjurholm<br />
Bollebygd<br />
Bollnäs<br />
Borgholm<br />
Borlänge<br />
Borås<br />
Botkyrka<br />
Boxholm<br />
Bromölla<br />
Burlöv<br />
Dals-Ed<br />
Danderyd<br />
Degerfors<br />
Dorotea<br />
Eda<br />
Ekerö<br />
Emmaboda<br />
Fagersta<br />
Falkenberg<br />
Falköping<br />
Falun<br />
Forshaga<br />
Färgelanda<br />
Gagnef<br />
Gnosjö<br />
Grums<br />
Gullspång<br />
Gällivare<br />
Gävle<br />
Göteborg<br />
Habo<br />
Hagfors<br />
Hallstahammar<br />
Halmstad<br />
Haparanda<br />
Heby<br />
Hedemora<br />
Helsingborg<br />
Herrljunga<br />
Hjo<br />
Hofors<br />
Huddinge<br />
Hudiksvall<br />
Hultsfred<br />
Hylte<br />
Håbo<br />
Hällefors<br />
Härnösand<br />
Hässleholm<br />
Höganäs<br />
Högsby<br />
Hörby<br />
Höör<br />
Järfälla<br />
Jönköping<br />
Kalix<br />
Kalmar<br />
Karlsborg<br />
Karlshamn<br />
Karlskoga<br />
Karlskrona<br />
Karlstad<br />
Katrineholm<br />
Kil<br />
Kinda<br />
Kramfors<br />
Kristianstad<br />
Kristinehamn<br />
Kungsbacka<br />
Kävlinge<br />
Köping<br />
Laholm<br />
Laxå<br />
Lekeberg<br />
Leksand<br />
Lidingö<br />
Lindesberg<br />
Linköping<br />
Ljungby<br />
Ljusdal<br />
Ljusnarsberg<br />
Lomma<br />
Ludvika<br />
Lund<br />
Lycksele<br />
Lysekil<br />
Malmö<br />
Mariestad<br />
Markaryd<br />
Mellerud<br />
Mjölby<br />
Mora<br />
Mullsjö<br />
Munkedal<br />
Munkfors<br />
Mölndal<br />
Mönsterås<br />
Mörbylånga<br />
Nora<br />
Norberg<br />
Nordanstig<br />
Norrköping<br />
Nybro<br />
Nyköping<br />
Nässjö<br />
Ockelbo<br />
Olofström<br />
Orsa<br />
Orust<br />
Oskarshamn<br />
Ovanåker<br />
Pajala<br />
Partille<br />
Piteå<br />
Ragunda<br />
Robertsfors<br />
Ronneby<br />
Rättvik<br />
Sala<br />
Sandviken<br />
Sjöbo<br />
Skara<br />
Skellefteå<br />
Skinnskatteberg<br />
Skurup<br />
Skövde<br />
Smedjebacken<br />
Sollefteå<br />
Solna<br />
Staffanstorp<br />
Stockholm<br />
Storuman<br />
Strängnäs<br />
Strömstad<br />
Strömsund<br />
Sundbyberg<br />
Sunne<br />
Surahammar<br />
Svedala<br />
Säter<br />
Sävsjö<br />
Söderhamn<br />
Sölvesborg<br />
Tibro<br />
Tidaholm<br />
Tierp<br />
Tingsryd<br />
Tjörn<br />
Torsby<br />
Tranås<br />
Trelleborg<br />
Trollhättan<br />
Trosa<br />
Tyresö<br />
Täby<br />
Töreboda<br />
Umeå<br />
Uppsala<br />
Vadstena<br />
Vaggeryd<br />
Valdemarsvik<br />
Vallentuna<br />
Vansbro<br />
Varberg<br />
Vaxholm<br />
Vetlanda<br />
Vilhelmina<br />
Vimmerby<br />
Vindeln<br />
Vänersborg<br />
Vännäs<br />
Värnamo<br />
Västervik<br />
Västerås<br />
Växjö<br />
Ystad<br />
Åmål<br />
Åsele<br />
Åstorp<br />
Åtvidaberg<br />
Älvdalen<br />
Älvkarleby<br />
Älvsbyn<br />
Ödeshög<br />
Örebro<br />
Örkelljunga<br />
Örnsköldsvik<br />
Östersund<br />
Österåker<br />
Östhammar<br />
Östra Göinge
Bilaga 2. Om städning i <strong>förskolan</strong><br />
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i <strong>förskolan</strong> 2009<br />
Vägledning till miljöförvaltningar<br />
Om städning i <strong>förskolan</strong><br />
Planering av verksamhet och utformning av lokal<br />
Frågor som rör städning och hygien behöver beaktas redan i planeringen av<br />
verksamheten. Det innebär t.ex.<br />
• att lokalerna används på det sätt som de är planerade och dimensionerade<br />
för<br />
• att utemiljöer och entréer utformas så att inte smuts dras in i lokalerna i<br />
onödan<br />
• att skåp och hurtsar används för förvaring istället för öppna hyllor<br />
Egenkontroll<br />
Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera<br />
verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för<br />
människors hälsa uppstår (26 kap 19 §). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares<br />
egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav<br />
på dokumentation. Egenkontrollen utarbetas utifrån en riskbedömning av<br />
verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt.<br />
Exempel på innehåll i egenkontroll av städning på förskola är:<br />
• städschema som visar vem eller vilka som har ansvar för städningen<br />
• vilken omfattning städningen ska ha och med vilka tidsintervall den ska<br />
genomföras<br />
• kontroll, uppföljning och utvärdering av städningen<br />
• hur man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet<br />
• val och hantering av kemiska produkter för städning<br />
• hantering av klagomål<br />
29
Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med <strong>förskolan</strong>s<br />
övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska<br />
arbetsmiljöarbetet.<br />
Kemiska produkter för städning<br />
• Av 2 kap. 4 § miljöbalken framgår det att verksamhetsutövaren ska undvika<br />
att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker<br />
för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med kemiska<br />
produkter som är mindre farliga<br />
• Av 7 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll,<br />
framgår det att verksamhetsutövaren ska förteckna de kemiska produkter<br />
som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälsoeller<br />
miljösynpunkt<br />
Omfattning och tidsintervall<br />
Städningens omfattning och tidsintervall dimensioneras utifrån en bedömning<br />
av verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt. Några generella hållpunkter:<br />
• förskolelokaler behöver städas dagligen,<br />
• hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer behöver städas dagligen<br />
eller flera gånger dagligen<br />
• det är viktigt att städningen omfattar ytor som man ofta tar på med händerna,<br />
t.ex. handtag, lysknappar, tangentbord, spolknappar samt lättåtkomliga<br />
ytor som t.ex. golv, bord, bänkar, stolar och hyllor<br />
• städrutinerna behöver också omfatta stoppade möbler och textilier som<br />
t.ex. gardiner, mattor, tavlor, madrasser och kuddar<br />
• leksaker behöver tvättas/rengöras regelbundet<br />
• storstädning behöver utföras återkommande under året och omfatta golv,<br />
inredning, högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon, textilier<br />
och golvbrunnar<br />
• städförrådet behöver städas regelbundet<br />
• Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att höja nivån på städningen<br />
Städmetoder<br />
Bästa städresultatet uppnås normalt med kemikaliesnåla torra och lätt fuktiga<br />
städmetoder. Vid val av städmetod är det viktigt att:<br />
• ta hänsyn till inredningsmaterialet och olika ytors egenskaper och tålighet<br />
• eftersträva metoder som binder damm effektivt<br />
• följa tillverkarens anvisningar vid rengöring och underhåll av golv<br />
• vid dammsugning, använda dammsugare med effektiva filter eller centraldammsugare.<br />
30
Förvaring och hantering av städutrustning<br />
Städutrustningen förvaras och hanteras bäst i ett låsbart frånluftsventilerat<br />
utrymme med tappställe för kallt och varmt vatten och utslagsvask. Då det i<br />
fuktig miljö finns risk för tillväxt och spridning av mikroorganismer är det<br />
viktigt att använd utrustning förvaras så att den kan torka och att utrymmets<br />
ytskikt är anpassat efter hur rummet används.<br />
Moppgarner och torkdukar behöver tvättas i temperaturer över 60° för att<br />
minska risken för smittspridning via städutrustningen. Torkdukar och moppar<br />
behöver bytas med täta intervall. I hygienutrymmen är det viktigt att<br />
byta torkduk efter varje rum. Det är också viktigt att moppar och torkdukar<br />
som använts i hygienutrymmen inte används i andra rum i lokalen.<br />
31
Bilaga 3. Om hygien i <strong>förskolan</strong><br />
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i <strong>förskolan</strong> 2009<br />
Vägledning till miljöförvaltningar<br />
Om hygien i <strong>förskolan</strong><br />
Nedan följer generell information för att hjälpa till att bedöma en förskoleverksamhets<br />
egenkontroll av hygien och smittskydd. När det gäller<br />
bedömning av hygien och smittskyddsrutiner enligt miljöbalken kan<br />
det vara lämpligt att miljöförvaltningen stämmer av bedömningsunderlaget<br />
med landstingets smittskyddsenhet.<br />
Egenkontroll<br />
Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera<br />
verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för<br />
människors hälsa uppstår (26 kap 19 §). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares<br />
egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav<br />
på dokumentation.<br />
Exempel på innehåll i egenkontrollen av hygienen på en förskola är:<br />
• rutiner för att upprätthålla en god hygien<br />
• kontroll av hygienrutinerna<br />
• hur man bör agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet<br />
• hantering av eventuella klagomål<br />
Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med <strong>förskolan</strong>s<br />
övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska<br />
arbetsmiljöarbetet.<br />
32
Handhygien (handtvätt, handsprit och handskar)<br />
Handtvätt för barn<br />
Exempel på när barn behöver tvätta händerna är:<br />
• när händerna är smutsiga<br />
• efter toalettbesök/blöjbyte<br />
• före varje måltid, dukning och servering<br />
• före medverkan vid bakning/matlagning. Om barn medverkar är det viktigt<br />
att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen.<br />
• efter utevistelse<br />
• efter att barnet snutit sig<br />
Det är lämpligt att låta barnen tvätta händerna under vuxens uppsikt. På<br />
blöjbarn tvättas händerna efter blöjbyte.<br />
Handtvätt för personal<br />
Exempel på när personal behöver tvätta händerna är:<br />
• efter toalettbesök<br />
• efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök<br />
• före varje måltid, dukning och servering<br />
• före matlagning/bakning<br />
• efter utevistelse<br />
• efter att man snutit sig<br />
• efter att man hjälpt ett barn att snyta sig<br />
• efter hantering av smutstvätt<br />
Handsprit för personal<br />
När ingen smuts är synlig på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten.<br />
Handsprit är återfettande och skonsamt för händerna. I vissa situationer behöver<br />
personalen använda handsprit för att minska risken för smitta, se<br />
Smitta i <strong>förskolan</strong> - en kunskapsöversikt, <strong>Socialstyrelsen</strong> 2008. Händerna<br />
ska lufttorkas efter att handsprit använts.<br />
Handskar<br />
Exempel på när engångshandskar behöver användas:<br />
• vid blöjbyte<br />
• vid kontakt med diarré, kräkningar och blod<br />
• vid städning av hygienutrymmen, extra viktigt i samband med infektionsutbrott<br />
• vid utbrott av smitta – epidemier<br />
Händerna desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och slängts<br />
33
Blöjbyte<br />
Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver<br />
finnas inom räckhåll.<br />
• Blöjbytet utförs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel)<br />
och engångsunderlägg<br />
• Handfat och rinnande vatten behöver finnas i skötrummet<br />
• Vid blöjbytet används engångshandskar<br />
• Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar<br />
• Dynan torkas av med ytdesinfektion efter varje blöjbyte<br />
• Blöjorna kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen<br />
• Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskar tagits av och<br />
slängts<br />
• Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje<br />
dag<br />
Barnens toalettbesök<br />
• När man hjälpt barn vid toalettbesök är det viktigt att tvätta händerna<br />
efteråt<br />
• Det är lämpligt att barnen tvättar händer under vuxens uppsikt<br />
Lek i vatten<br />
Vattenlek i baljor och små bassänger är olämpligt ur smittskyddssynpunkt.<br />
Vattenspridare är att föredra.<br />
Måltider och matlagning/bakning<br />
Vid all livsmedelshantering ska livsmedelslagstiftningen och hygienrutiner<br />
kring detta följas. När det gäller barns eventuella medverkan vid matlagning<br />
och bakning så är det viktigt att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen.<br />
Förkylning och hosta<br />
• Om barnen lär sig att nysa och hosta i armvecket – inte ut i luften, i handen<br />
eller på varandra, så minskar risken för smittspridning.<br />
• Om man hjälper barn att snyta sig – används engångsnäsduk som slängs<br />
efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/eller handdesinfektion<br />
utförs efteråt.<br />
34
Nappar och tandborstar<br />
• Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar.<br />
• Tandborstar utgör en risk för smitta. Om det finns tandborstar i <strong>förskolan</strong><br />
behöver barnen ha egen tandborste som förvaras på lämpligt sätt.<br />
Varmvattentemperatur<br />
För att förebygga bl.a. legionella är det viktigt att verksamheten har rutiner<br />
för att varmvattentemperaturen i lokalen kontrolleras regelbundet. Regler<br />
för varmvattentemperatur finns i Boverkets författningssamling, BFS<br />
2006:12, BBR 12.<br />
Utomhusvistelse<br />
Det är lämpligt att låta barnen vistas mycket utomhus. Smittspridningen<br />
minskar vid utomhusvistelse då barnen inte är så nära inpå varandra och<br />
smittdoserna blir mindre i den stora luftvolymen.<br />
Utbrott av smitta<br />
Rutiner vid utbrott av smitta som stämts av med vårdcentralen eller smittskyddsenheten<br />
på landstinget behöver finnas hos verksamheten.<br />
Ytterligare information finns i Smitta i <strong>förskolan</strong> - En kunskapsöversikt<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> 2008, som kan beställas från <strong>Socialstyrelsen</strong>s kundtjänst<br />
eller laddas ner från <strong>Socialstyrelsen</strong>s webbplats<br />
35
Bilaga 4. Förslag på<br />
informationsblad till föräldrar<br />
Förslag på informationsblad<br />
Till dig som förälder<br />
Projekt om bra hygienrutiner i <strong>förskolan</strong><br />
Ditt barns förskola ingår i ett projekt om hygien och smittspridning. Projektet<br />
drivs av <strong>Socialstyrelsen</strong> tillsammans med miljöförvaltningar i landet.<br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> och miljöförvaltningarna vill öka förskolornas kunskaper om<br />
rutiner för hygien och smittskydd. <strong>Hygien</strong>rutiner handlar till exempel om<br />
handtvätt, blöjbyten och toalettbesök.<br />
Besök på <strong>förskolan</strong><br />
Projektet innebär att miljöförvaltningen i kommunen gör ett tillsynsbesök på<br />
<strong>förskolan</strong>. Vid tillsynsbesöket kontrolleras att <strong>förskolan</strong> uppfyller miljölagstiftningens<br />
krav på hygienrutiner.<br />
Infektioner bland förskolebarn<br />
Barn som går på förskola har mer infektioner, framför allt luftvägsinfektioner,<br />
än barn som vistas hemma. Av luftvägsinfektionerna kan 20–30 procent<br />
knytas till förskolevistelsen i sig. Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper<br />
går inte att undvika helt, men med kunskap om smittvägar och sätt<br />
att bryta dem kan man minska risken för smittspridning inom en barngrupp.<br />
Projektets resultat<br />
De miljöförvaltningar som deltar kommer senast den 31 december 2009 att<br />
rapportera sina resultat till <strong>Socialstyrelsen</strong> som sammanställer dem under<br />
våren 2010. Sammanställningen ska ge en bild av hur hygienen sköts på<br />
landets förskolor.<br />
36
Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien<br />
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i <strong>förskolan</strong> 2009<br />
Tillsynsformulär för hygien<br />
Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken<br />
Kommun:<br />
Förskolans namn:<br />
Månad när tillsynsbesöket gjordes:<br />
Allmänt om <strong>förskolan</strong><br />
Kommunal förskola <br />
Antal barn (ca)…..st.<br />
Icke kommunal förskola <br />
Antal personal (ca )…..st.<br />
Antal avdelningar…..st.<br />
Kunskap om egenkontrollkrav<br />
1. Känner verksamhetsutövaren till kravet på egenkontroll enligt miljöbalken<br />
(26 kap 19 §)?<br />
Ja Nej <br />
2. Har verksamhetsutövaren tagit del av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares<br />
egenkontroll?<br />
Ja Nej <br />
3. Finns en övergripande skriftlig dokumentation över verksamhetens egenkontroll?<br />
Ja Nej <br />
37
4. Informeras personal om den skriftliga dokumentationen över verksamhetens<br />
egenkontroll?<br />
Ja, all personal Ja, en del av personalen <br />
Nej Dokumentation saknas <br />
Handhygien<br />
Barnens handhygien<br />
5. Finns rutiner för barnens handhygien?<br />
Ja, skriftliga Ja, muntliga Rutiner saknas <br />
6. När tvättar barnen händer/tvättas barnens händer?<br />
Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (
10. Hur kontrolleras det att barnen följer verksamhetens rutiner för<br />
handhygien?<br />
Personal kontrollerar på plats Barnet frågas Kontrolleras inte <br />
Rutiner saknas <br />
Personalens handhygien<br />
11. Finns rutiner för personalens handhygien?<br />
Ja, skriftliga Ja, muntliga Rutiner saknas <br />
12. När tvättar personalen händerna?<br />
Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (
16. När använder personalen engångshandskar?<br />
Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (
Städning<br />
26. Finns skriftliga städrutiner?<br />
Ja Nej <br />
27. Finns särskilt städförråd?<br />
Ja Nej (om nej gå till fråga 31)<br />
28. Är städförrådet frånluftsventilerat?<br />
Ja Nej <br />
29. Finns utslagsvask i städförrådet?<br />
Ja Nej <br />
30. Finns tappkran för kallt och varmt vatten i städförrådet?<br />
Ja Enbart varmvatten Enbart kallvatten Saknas <br />
31. Ingår rengöring av leksaker i städrutinerna?<br />
Ja Nej <br />
32. Hur ofta städas toalettutrymmen?<br />
Flera gånger varje dag En gång varje dag Några gånger i veckan <br />
En gång i veckan Mindre än en gång i veckan <br />
33. Hur ofta städas skötrum?<br />
Flera gånger varje dag En gång varje dag Några gånger i veckan <br />
En gång i veckan Mindre än en gång i veckan Har inga blöjbarn <br />
34. Hur ofta städas lekrum?<br />
Flera gånger varje dag En gång varje dag Några gånger i veckan <br />
En gång i veckan Mindre än en gång i veckan <br />
35. Hur ofta städas vilrum?<br />
Flera gånger varje dag En gång varje dag Några gånger i veckan <br />
En gång i veckan Mindre än en gång i veckan Har inget vilrum <br />
36. Finns rutin för att personalen ska kontrollera städningen?<br />
Ja, skriftlig Ja, muntlig Nej <br />
41
Övrigt hygien och smittskydd<br />
37. Informeras föräldrar generellt om när det är olämpligt att barnen vistas<br />
på <strong>förskolan</strong> p.g.a. sjukdom? (Flera svarsalternativ är möjliga)<br />
Ja, skriftligen Ja, muntligen Nej<br />
38. Vart vänder sig verksamheten för information när det gäller hygienfrågor?<br />
(Flera svarsalternativ är möjliga)<br />
Landstingets smittskyddsenhet Vårdcentralen Miljöförvaltningen <br />
<strong>Socialstyrelsen</strong> Livsmedelsverket Annat <br />
39. Är verksamhetens arbete med smitta på <strong>förskolan</strong> avstämt med landstinget?<br />
Ja Nej <br />
40. Finns rutiner för att kontrollera varmvattentemperaturen i lokalen regelbundet<br />
(för att förebygga bl.a. legionella)?<br />
Ja Nej Vet ej <br />
41. Utbildas personalen i hygien/smittskydd?<br />
Ja, all personal Ja, en del av personalen Nej <br />
Miljöförvaltningens sammanfattande bedömning<br />
42. Bedömer miljöförvaltningen sammanfattningsvis att verksamhetens arbete<br />
med egenkontroll av hygien och smittskydd motsvarar miljöbalkens<br />
krav?<br />
Ja<br />
Nej <br />
42
Bilaga 6. Instruktion till förtydligat<br />
tillsynsformulär<br />
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i <strong>förskolan</strong> 2009<br />
Instruktion till förtydligat tillsynsformulär<br />
Efter att projektet startat har vi blivit medvetna om att rutinerna kan se väldigt<br />
olika ut på olika avdelningar inom samma förskola. Det har lett till att<br />
många inspektörer hört av sig med frågor om vad som egentligen ska redovisas<br />
i tillsynsformuläret.<br />
Vi har därför förtydligat svarsalternativen på fråga 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14,<br />
15, 16 och 17 i tillsynsformuläret, så att inspektören får göra en skattning av<br />
hur stor andel av <strong>förskolan</strong>s samtliga barn som gör på ett visst sätt.<br />
De nya svarsalternativen är<br />
• Alltid<br />
• Ofta ≥50 %<br />
• Sällan
Tillsynsformuläret ska då fyllas i så här:<br />
Alltid Ofta ≥50 % Sällan
Bilaga 7. Resultat från<br />
rapporterade tillsynsformulär<br />
45
Bilaga 8. Resultat från<br />
uppföljningsenkät<br />
Information och vägledningsmaterial före och under<br />
projektet<br />
53
Tillsynsformuläret<br />
Samverkan med andra kommuner,<br />
smittskyddsenheten<br />
54
Ökad kompetens och fortsatt tillsyn<br />
55