Hygien i förskolan - Socialstyrelsen

pitea.se

Hygien i förskolan - Socialstyrelsen

Hygien i förskolan

Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009


Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens

tillstånd för att använda dem.

ISBN 978-91-86585-43-3

Artikelnr 2010-8-1

Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2010

2


Förord

Socialstyrelsen är central, tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör

hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga

miljöhälsofrågor av hygienisk och medicinsk karaktär inom miljöbalkens

tillämpningsområde. I det tillsynsvägledande uppdraget ingår samordning,

uppföljning och utvärdering av tillsyn samt råd och information till de operativa

tillsynsmyndigheterna. Målet med tillsynsvägledningen är att skapa

förutsättningar för en likvärdig och effektiv kommunal hälsoskyddstillsyn

som bidrar till att säkerställa miljöbalkens intentioner. [1, 2]

Socialstyrelsen har under 2009 genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om

hygien i förskolan. Syftet med tillsynsprojektet var att skapa förutsättningar

för att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad

medvetenhet om egenkontrollkravet enligt miljöbalken. Socialstyrelsen har

tagit fram vägledande material för de operativa tillsynsmyndigheterna, miljönämnderna

i kommunerna, inom ramen för projektet. Miljöförvaltningarna

i deltagande kommuner har utfört den operativa tillsynen på förskolorna.

Efter tillsynsbesöken har de redovisat de insamlade uppgifterna till Socialstyrelsen.

Denna rapport presenterar resultaten som redovisats till Socialstyrelsen.

Målgrupp för rapporten är främst kommunernas miljöförvaltningar.

Även departement och andra myndigheter inom barn- och utbildningsområdet

eller tillsynsområdet kan ha nytta av resultaten.

Vid olika tidpunkter har Magnus Zeilon, Per Lindqvist, Ingrid Nilsson

och Heléne Gårdebrink varit projektledare för projektet. Marianne Löwenhielm,

Michael Ressner, Anders Svärdh, Helen Keskitalo, Inger Andersson

von Rosen, Gunnar Nylén, Elin Westin och Fredrik Haux har under olika

delar av projektarbetet ingått i projektgruppen. Margareta Palmquist har haft

en styrgruppsfunktion. Socialstyrelsen vill tacka följande personer som ingått

i referensgruppen inför projektet: Anne Lennell (Universitetssjukhuset i

Örebro), Eva Dannetun (landstinget i Östergötland), Katarina Hedin (landstinget

Kronoberg), Kerstin Mannerquist (Smittskyddsinstitutet), Ingmarie

Englund (miljöförvaltningen, Göteborgs Stad), Lillemor Wädel (miljökontoret,

Örebro Kommun). Socialstyrelsen vill rikta ett varmt tack till Marianne

Bengtsson, hygiensjuksköterska på smittskyddsenheten inom Västra Götalandsregionen

som bidragit med kunskap och erfarenhet inom området. Socialstyrelsen

vill även tacka alla kommuner som deltagit i projektet.

Anders Tegnell

Avdelningschef

Avdelningen för kunskapsstyrning

3


Innehåll

Förord 3

Sammanfattning 7

Bakgrund 8

Egenkontroll enligt miljöbalken 8

Verksamhetsutövarens ansvar 9

Miljönämndens ansvar 9

Nationella tillsynsprojekt 9

Syfte och mål 10

Omfattning och avgränsningar 10

Metod och genomförande 12

Referensgrupp 12

Vägledning 12

Kommunernas arbete i projektet 13

Hantering av data 13

Uppföljningsenkät 14

Resultat och analys 15

Allmänt om förskolorna 15

Egenkontroll 16

Handhygien 16

Barnens handhygien 16

Personalens handhygien 16

Blöjbyten och skötrum 17

Städning 17

Övrigt hygien och smittskydd 17

Uppföljningsenkät 17

Vägledning 17

Kompetenshöjning 18

Bristande tillsyn förbättras 18

Synpunkter 18

Diskussion och slutsatser 19

Egenkontroll 19

Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta 19

Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning 21

Handhygien 21

Användning av handskar 21

Förutsättningar för god handhygien 21

Städning 22

5


Vägledning om städning 22

Övrigt om hygien och smittskydd 22

Blöjbyten 22

Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna 23

Projektgenomförande och uppfyllelse av målen 23

Synpunkter från miljöförvaltningar 23

Faktorer som påverkade resultatet 23

Uppfyllelse av målen 24

Effekter och uppföljning 25

Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap 25

Behov av mer tillsyn 25

Behov av mer vägledning 25

Referenser 27

Bilaga 1. Deltagande kommuner 28

Bilaga 2. Om städning i förskolan 29

Bilaga 3. Om hygien i förskolan 32

Bilaga 4. Förslag på informationsblad till föräldrar 36

Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien 37

Bilaga 6. Instruktion till förtydligat tillsynsformulär 43

Bilaga 7. Resultat från rapporterade tillsynsformulär 45

Bilaga 8. Resultat från uppföljningsenkät 53

6


Sammanfattning

Det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan har varit ett stort och

landsomfattande projekt där miljöförvaltningar i 197 kommuner har deltagit

och utfört tillsynsbesök på en tredjedel av landets förskolor fördelade på 20

av landets 21 län. Tillsynsprojektet har lett till en ökad kunskap om egenkontroll

gällande hygien och åtgärder för att förhindra smittspridning hos

majoriteten av de deltagande miljöförvaltningarna. Enligt miljöförvaltningarnas

bedömning har även de besökta förskolornas kunskap höjts. Socialstyrelsen

har genom det höga deltagarantalet fått en bra bild av hur man arbetar

med rutiner för hygien och för att minska smittspridning på förskolor i stora

delar av landet. Resultatet kommer bland annat att användas som underlag

för Socialstyrelsens kontinuerliga vägledning och för planering av framtida

vägledning.

Tillsynsprojektet har visat att det finns stora brister i förskolornas arbete

med egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Att förskolorna ska ha egenkontroll

är ett lagkrav sedan tio år tillbaka [1], men de ska framförallt ha egenkontroll

för att det är ett verktyg som de kan använda för att minska smittspridningen

och andra hälsorisker. Av de 3564 förskolor som besöktes under

tillsynsprojektet var det 1066 som inte ens kände till att kravet på egenkontroll

enligt miljöbalken [1] finns. Endast 1373 förskolor bedömdes ha en

egenkontroll inom hygien och smittskydd som motsvarar miljöbalkens [1]

krav. Detta visar på en tydlig brist på kunskap hos förskolorna.

För att förstå hur viktig egenkontroll är behövs kunskap om att bra rutiner

som följs kan göra skillnad och minska smittspridningen på förskolan. Hygien

och kunskap om smittvägar och hur de kan brytas ingår tyvärr inte som

någon obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4].

I tillsynsprojektet ser vi en stor brist på vidareutbildning eftersom personalen

på hela 1836 av de besökta förskolorna inte alls utbildas i hygien eller

smittskydd.

Förskolornas brist på kännedom om miljöbalkens krav på egenkontroll

[1], särskilt inom hygien och i frågor om att förebygga smittspridning, visar

på ett behov av att miljönämnderna utövar mer tillsyn över förskolorna. Under

de tio år som gått sedan införandet av miljöbalken borde alla förskolor

ha fått tillsynsbesök och i samband med detta borde det ha ställts krav på att

förskolorna ska ha dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Hela

73 av de deltagande miljöförvaltningarna har inte tidigare haft regelbunden

tillsyn av förskolorna, men efter projektet planerar 60 av dessa miljöförvaltningar

att i fortsättningen utföra regelbunden tillsyn på förskolorna. Att så

många av kommunernas miljönämnder tidigare inte har prioriterat tillsynen

av förskolorna genom att utföra regelbunden tillsyn är anmärkningsvärt med

tanke på att barnen är särskilt sårbara. Barnen och deras hälsa är viktiga för

samhället och goda hygienrutiner som barnen för med sig in i vuxenlivet är

en viktig folkhälsofaktor.

7


Bakgrund

Förskoleverksamheten omfattade år 2009 drygt 82 procent av alla 1-5 åringar

i Sverige vilket motsvarar över 446 000 barn [5]. Barn i barnomsorgsgrupper,

t.ex. i förskolan, får fler infektioner än barn som mest vistas hemma

[6]. I undersökningar från Danmark har man uppskattat att cirka 30 procent

av infektionssjukdomarna bland förskolebarn kan bero på att barn vistas

i större grupper än den gruppstorlek som familjen utgör [6]. Spridningen

av infektioner i förskolornas småbarnsgrupper går inte helt att undvika, men

goda rutiner och kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa kan till viss

del minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan.

Denna rapport beskriver arbetet i det nationella tillsynsprojektet 2009,

Hygien i förskolan. Rapporten ska även försöka ge en övergripande bild av

hur arbetet, enligt miljöbalkens [1] regler, med egenkontroll kring hygien,

städning och sätt att bryta smittvägar fungerar på de förskolor som besökts i

projektet.

Egenkontroll enligt miljöbalken

En verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken, och därmed av kravet

på egenkontroll, redan när det finns en risk för att verksamheten kan medföra

olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön enligt miljöbalkens

26:e kapitel 19 § [1]. Syftet med egenkontroll är att en verksamhetsutövare

ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete

för sin verksamhet, så att risker för miljö och hälsa förutses

och förebyggs.

För vissa verksamheter, de som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt

miljöbalkens regler, gäller förutom ett generellt krav om egenkontroll i

miljöbalken även preciserade regler kring egenkontroll enligt förordningen

(SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [1, 7]. Förskolor är

anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 § förordningen (SFS 1998:899)

om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd [8] och omfattas därför av kraven

i förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

[7]. Enligt lagstiftningen ska förskolornas egenkontroll vara dokumenterad

[1, 7].

Till grund för miljöbalkens generella bestämmelser om egenkontroll ligger

hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel [1]. Två av de viktigaste

hänsynsreglerna när det gäller förskolor är kunskapskravet och försiktighetsprincipen.

Den som driver en förskola ska ha den kunskap som behövs

för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet och skada. Försiktighetsprincipen

innebär att redan risken för en olägenhet för människors

hälsa och miljön innebär en skyldighet att vidta de försiktighetsmått som

behövs för att förebygga, hindra eller motverka olägenhet. Här ska man ha i

åtanke att fysiologiska och biologiska skillnader mellan barn och vuxna innebär

att barn ofta är fysiskt känsligare än vad vuxna är [9].

8


Arbetet med egenkontroll i anmälningspliktiga verksamheter ska göras

fortlöpande och systematiskt och det ska dokumenteras. Egenkontrollen ska

omfatta en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska

ansvaret och alltså beskriva vem som är ansvarig för vad. Verksamheten ska

även ha rutiner för fortlöpande kontroll och göra regelbundna undersökningar

och riskbedömningar utifrån hälso- och miljösynpunkt där resultatet

ska dokumenteras. Egenkontrollen ska även innehålla en förteckning över

kemiska produkter som används i verksamheten och som kan innebära en

risk ur hälso- eller miljösynpunkt. [7]

Egenkontrollen kan utformas så att den samspelar med motsvarande bestämmelser

i annan lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagstiftningen och med frivilliga

ledningssystem, exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem.

Verksamhetsutövarens ansvar

Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem

för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa.

Det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt de lagkrav

som finns. Verksamhetsutövaren är skyldig att bedriva egenkontroll utan

någon uppmaning från myndigheterna [1]. Den som driver en förskola ska

planera och kontrollera sin verksamhet fortlöpande för att motverka och

förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. Brister ska därför åtgärdas

på eget initiativ, i förebyggande syfte. Egenkontroll ska vara ett ständigt

pågående arbete som ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt

förbättras. Egenkontrollen ska vara dokumenterad i anmälningspliktiga

verksamheter, som förskolor [7]. Miljöbalken har i sitt 2:a kapitel 2 § även

ett krav på att den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap

som behövs för att skydda människors hälsa och miljö [1].

Miljönämndens ansvar

Miljönämnden är tillsynsmyndighet och är därmed skyldig att bedriva tillsyn

[1]. En viktig del av myndighetens tillsyn är att kontrollera hur verksamhetsutövarens

egenkontroll är utformad och om den fungerar. En fungerande

egenkontroll med dokumenterade och säkra rutiner ska kunna redovisas

i samband med tillsynsbesök. Rutinernas utformning kan se olika ut i

olika verksamheter av samma slag. Samma rutin fungerar inte alltid eller

överallt, beroende på verksamheternas olika förutsättningar, exempelvis hur

lokalerna ser ut. Det är upp till miljönämnden att avgöra om den rutin förskolan

beskriver är godtagbar i det enskilda fallet. Om egenkontroll saknas

eller är bristfällig i en verksamhet kan, och ska, miljönämnden ställa krav på

rättelse.

Nationella tillsynsprojekt

Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor

som rör miljöhälsa enligt miljöbalken. Socialstyrelsen ger stöd och råd, arbetar

samordnande och följer upp och utvärderar det tillsynsarbete som görs

9


i kommunerna. Det samordnande arbetet utgörs t.ex. av nationella tillsynsprojekt.

Socialstyrelsens ambition är att genomföra ett nationellt tillsynsprojekt

varje år. I projekten prioriteras särskilt angelägen hälsoskyddstillsyn. Projekten

har en samordnande, vägledande funktion och kan uppmuntra till att

tillsyn utförs inom ett visst område. De ger också förutsättningar för en god

kvalitet på tillsynen genom en likvärdig tolkning och tillsyn i hela landet.

Miljönämnderna i landets samtliga kommuner bjuds alltid in att frivilligt

delta i projekten.

Syfte och mål

Syftet med det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan var att förebygga

och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad medvetenhet

om egenkontrollverktyget enligt miljöbalken [1]. Målen var att projektet

skulle leda till:

• Ökad kunskap i hygien och smittskydd på kommunernas miljöförvaltningar.

• Ökad kunskap på miljöförvaltningarna om förskoleverksamheternas

egenkontroll enligt miljöbalken.

• Ökad kunskap om egenkontroll i förskolorna, främst inom hygien och

smittskyddsområdena.

• Möjlighet för kommunernas miljöförvaltningar att skapa nätverk för att

diskutera hygien, minskad smittspridning och egenkontroll på förskolor.

• En samlad bild för Socialstyrelsen av hygienrutiner och egenkontroll på

landets förskolor.

Omfattning och avgränsningar

Projektet vände sig i första hand till kommunernas operativa tillsynsmyndigheter

inom miljö- och hälsoskyddsområdet, men syftade även till att nå

förskoleverksamheterna med dess personal och förskolebarnens föräldrar.

Länsstyrelsen, liksom Socialstyrelsen, ska tillsynsvägleda kommunerna när

det gäller hälsoskyddstillsyn [2] och de kan samordna och integrera den

nationella tillsynsvägledningen med ett regionalt perspektiv. De gavs därför

möjlighet att hålla sig uppdaterade om projektet och genom sitt arbete med

utvärdering och uppföljning ta del av sina kommuners verksamhet inom

området. Länsstyrelsen har fått del av deltagande kommunernas resultat i

respektive län, för att underlätta för fortsatt regionalt arbete.

Projektet hade följande omfattning:

• Miljöförvaltningen skulle vid tillsynsbesöken kontrollera verksamhetsutövarens

rutiner för egenkontroll.

• Projektet fokuserar på den del av förskolornas egenkontroll som gäller

hygien, rutiner för att minska smittspridning och övergripande om städning.

• Tillsynen i projektet gjordes med stöd av miljöbalken [1].

10


Följande avgränsningar gällde för projektet:

• I projektet ingick inte att miljöinspektören skulle inspektera och kontrollera

lokalen, städningen etc.

• Tillsyn enligt smittskyddslagen [10] ingick inte i projektet.

• Tillsyn enligt livsmedelslagen [11] ingick inte i projektet. Tillsynsformuläret

som tagits fram inom projektet innehåller ändå några frågor om

handtvätt kopplat till enklare livsmedelshantering. Socialstyrelsen anser

att rutiner kring handtvätt i samband med enklare livsmedelshantering

även kan bedömas utifrån miljöbalken, parallellt med livsmedelslagstiftningen.

• Familjedaghem, öppna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ingick

inte i projektet.

• I projektet skulle inte miljöförvaltningarna redovisa resultat från eventuella

uppföljande tillsynsbesök eftersom projekttiden var begränsad och

tillsynen skulle utföras under ett år. Inte heller rapporterades detaljer

kring åtgärder som miljönämnderna vidtagit vid större brister på de enskilda

förskolorna, t.ex. beslut om föreläggande.

De kommuner som deltog kunde själva välja att bredda tillsynen på förskolorna

så att den t.ex. även innefattade livsmedelstillsyn och övrig miljö- och

hälsoskyddstillsyn. Detta ingick dock inte i projektet.

11


Metod och genomförande

Hösten 2008 bjöd Socialstyrelsen in samtliga kommuners miljönämnder

eller motsvarande att delta i det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan.

197 miljöförvaltningar deltog och slutförde projektet, se bilaga 1.

Referensgrupp

En referensgrupp diskuterade utformningen av vägledningsmaterialet som

togs fram inför projektet, dock inte vägledningsdokumentet Om städning på

förskolan (bilaga 2). Referensgruppen bestod av miljöinspektörer från

kommuner, läkare, hygiensjuksköterskor och smittskyddssjuksköterskor

från landsting och Smittskyddsinstitutet.

Vägledning

Socialstyrelsen tog fram vägledningsmaterial som stöd för miljöförvaltningarnas

tillsyn inom projektet. Materialet togs fram i samarbete med referensgruppen.

Vägledningsmaterialet har varit tillgängligt via projektets webbsidor

Socialstyrelsens webbplats. Webbplatsen var öppen för alla vilket

innebar att även förskolorna kunde nå materialet. Socialstyrelsens webbsidor

för projektet, och informationen där, uppdaterades kontinuerligt under

projektets gång. Delar av materialet som tagits fram kommer att kunna användas

av miljöförvaltningarna även efter att projektet avslutats. Följande

skriftliga vägledning togs fram inom ramen för projektet:

• Vägledning Om städning på förskolan, se bilaga 2. Dokumentet är riktat

till miljöförvaltningarna och kompletterar Socialstyrelsens allmänna råd

(SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

[12]. Det är ett stöd för miljöförvaltningarnas bedömningar av en

förskolas egenkontroll om städning.

• Vägledning Om hygien på förskolan, se bilaga 3. Detta dokument är riktat

till miljöförvaltningarna som ett stöd för deras bedömningar av en förskolas

egenkontroll om hygien.

Socialstyrelsen tog fram ett förslag till informationsbrev som var riktat

till föräldrar med förskolebarn, se bilaga 4. Miljöförvaltningarna kunde

justera och lägga till text för att anpassa till sin egen kommun. Tanken

var att miljöförvaltningarna skulle lämna dessa informationsblad till förskolorna,

som i sin tur kunde lämna informationen till föräldrarna.

• Ett tillsynsformulär togs fram som miljöförvaltningarna skulle använda

vid tillsynsbesöken, se bilaga 5. Tillsynsformuläret var utformat för att

inspektören skulle kontrollera verksamhetsutövarens rutiner för egenkontroll

vad gäller hygien, minskad smittspridning och städning.

• Som komplement till tillsynsformuläret togs det under projektets gång

fram en Instruktion till förtydligat tillsynsformulär, se bilaga 6, för att

12


vägleda miljöförvaltningarna om hur de skulle göra bedömningarna på

tillsynsformuläret.

Dessutom har vägledning kontinuerligt getts via webben med exempelvis

information om hur man ska bedöma egenkontrollen och tillgång till Frågor

och svar. Projektgruppen har även gett muntlig vägledning både vid deltagande

på olika typer av regionala hälsoskyddsträffar där projektet presenterats

och genom att finnas tillgängliga för frågor och diskussion via telefon

och e-post.

Sedan tidigare fanns vägledning i form av handböckerna Smitta i förskolan,

en kunskapsöversikt [6] och Hygien smittskydd och miljöbalken, objektburen

smitta [13]. Båda handböckerna sändes i början av 2009 ut till de

miljöförvaltningar som anmält sig som deltagande.

Kommunernas arbete i projektet

Miljöförvaltningarna som deltog i projektet, se bilaga 1, utförde tillsynsbesöken

på förskolorna under 2009. Miljöförvaltningarna valde själva hur

många (hur stor andel) och vilka förskolor som skulle inspekteras.

Socialstyrelsen uppmuntrade miljöförvaltningarna att ta kontakt med

landstingens smittskyddsenheter för att öka sin kompetens innan tillsynen

påbörjades. Miljöförvaltningarna hade även möjlighet att skapa nätverk med

andra kommuner som deltog i projektet. En nätverkslista med kontaktuppgifter

till ansvarig handläggare i deltagande kommuner fanns tillgänglig på

Socialstyrelsens webbplats. Vid tillsynsbesöken på förskolorna användes

tillsynsformuläret som Socialstyrelsen tagit fram och verksamhetsansvarig,

förskolechef eller motsvarande intervjuades.

Efter tillsynsbesök skickade miljöförvaltningen digitalt in de uppgifter

som samlats in, till Socialstyrelsen.

Hantering av data

Inför datasammanställningen har felaktigt inrapporterade tillsynsformulär,

formulär där en stor andel data saknades och dubbelrapporterade formulär

rensats ut. Även rapporter för enskilda förskoleavdelningar har rensats bort i

det slutliga resultatet eftersom enbart hela förskolor, med sammanvägt resultat

från olika avdelningar, skulle rapporteras. Enskilt rapporterade avdelningar

skulle annars ha fått en för stor tyngd jämfört med förskolor där alla

avdelningar rapporterats gemensamt.

Det rensade datamaterialet ligger till grund för den sammanställning av

hur tillsynsformuläret besvarats som den här rapporten redovisar, se bilaga

7. Eftersom deltagandet var så högt och så många förskolor besökts ger resultaten

en bra bild av hur man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien

och för att begränsa smittspridning på förskolor fördelade över hela landet.

Även om det inkomna datamaterialet är mycket omfattande kan det inte

ses som representativt för hela riket. Urvalet har inte skett slumpmässigt

eftersom det har varit valfritt för kommunerna att delta och eftersom de

själva valt vilka förskolor de skulle besöka. Urvalet av förskolor kan därför

vara olika mellan kommunerna och grunda sig på olika urvalskriterier (t.ex.

13


stora/små förskolor, kommunala/privata förskolor, geografiskt urval m.m.).

Svaren kan även påverkas av vem som besvarat frågorna och vara beroende

av inspektörens individuella bedömning i bedömningsfrågor. Datamaterialet

har därför inte kunnat användas för statistik eller jämförande analyser.

Uppföljningsenkät

När kommunernas tillsynsarbete i projektet avslutats skickades en enkät ut

till deltagande kommuner. Frågorna i enkäten berörde bland annat om miljöförvaltningarna

upplevt att kompetensen kring förskolornas arbete med

egenkontroll och rutiner för hygien och smittskydd höjts, både hos verksamheterna

och på miljöförvaltningarna. En sammanställning av svaren från

enkäten redovisas i bilaga 8.

14


Resultat och analys

Intresset för att delta i projektet var mycket stort. 221 kommuner anmälde

sig och 197 slutförde projektet (bilaga 1). Totalt har 3564 förskolor med

167 919 barn besökts och rapporterats in på korrekt sätt. År 2009 fanns det i

landet 9866 förskolor med 446 080 inskrivna barn [5]. Detta innebär att 36

procent av landets förskolor besökts i projektet och 38 procent av förskolebarnen

har fått sin förskola besökt. Det höga deltagarantalet och de många

besökta förskolorna ger en bra bild av hur man arbetar med rutiner för hygien

och för att undvika smitta på förskolor i stora delar av landet.

Figur 1: Antalet förskolor i Sverige 2009, inspekterade och inte inspekterade

i projektet.

Trots det höga deltagarantalet kan de besökta förskolorna inte sägas representera

alla landets förskolor eller ge en statistiskt säkerställd bild av hur

man arbetar med hygien och rutiner för att bryta smittspridning i hela landet

eftersom urvalet av besökta förskolor inte är slumpmässigt utfört.

Hur tillsynsformuläret har besvarats finns samlat i bilaga 7.

Allmänt om förskolorna

I projektet har vi kunnat sammanställa resultat från 3564 tillsynsformulär

från förskolor som besökts. Förskolorna har en stor geografisk spridning

eftersom kommuner från 20 av 21 län valt att delta i projektet. Både kommunala

och ickekommunala förskolor har besökts. Storleken på förskolorna

varierar kraftigt. Antalet barn spänner mellan 3-240 barn fördelade på 1-17

avdelningar. Personalgruppernas storlek varierar från 1-89 personer.

15


Egenkontroll

Resultatet från projektet visar att det bland de 3564 besökta förskolorna

finns 1066 förskolor som inte alls känner till kravet på egenkontroll enligt

miljöbalken [1]. På ännu fler av de besökta förskolorna, 1667, har man inte

tagit del av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

[7] och minst 2044 besökta förskolor saknar också övergripande skriftliga

rutiner. Detta trots att egenkontrollen är ett lagstadgat krav sedan 1999

[1, 7].

Bland de 1502 förskolor i projektet som har en skriftlig egenkontroll finns

det de som inte informerar personalen (279 förskolor), eller bara en del av

personalen (282 förskolor) om detta. För att egenkontrollens syfte och funktion

ska uppfyllas krävs att den är införd och välkänd i verksamheten.

Det finns en fungerande egenkontroll gällande smittskydd och hygien,

som uppfyller lagstiftningens krav, på endast 1373 av de besökta förskolorna.

På 2175 av de besökta förskolorna bedömer inspektören att lagstiftningens

krav inte uppfylls.

Handhygien

Flytande tvål och vatten till handtvätt var den klart övervägande handtvättsmetoden

för både barn och personal på de besökta förskolorna. För

torkning av händerna använder de flesta av de besökta förskolorna engångshanddukar.

Det finns dock förskolor som ”alltid” eller ”ofta” använder personliga

textilhanddukar (på 1086 förskolor används det till personalen, på

1220 förskolor till barnen) eller gemensamma textilhanddukar (på 16 förskolor

används det till personalen, på 7 förskolor till barnen).

Barnens handhygien

Bland de 3564 förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för

barnens handtvätt, men på 2187 förskolor är de enbart muntliga. Barnens

händer tvättas i något mindre utsträckning efter blöjbyte och efter snytning

än i andra situationer, på de besökta förskolorna.

På väldigt få av de besökta förskolorna används handsprit rutinmässigt på

barnen.

Personalens handhygien

Bland de förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för personalens

handtvätt – men på 1960 förskolor av de 3564 besökta är de enbart

muntliga. På de besökta förskolorna tvättas personalens händer i något lägre

utsträckning efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer

som efterfrågas i tillsynsformuläret. På de besökta förskolorna används

handsprit oftare av personalen än till barnen.

Hos de besökta förskolorna använder personalen i mycket hög utsträckning

”alltid” eller ”ofta” engångshandskar vid kontakt med kräkningar

(3385 förskolor) eller diarré (3382 förskolor) och i hög utsträckning även

vid blöjbyte (2825 förskolor). När personalen hjälper barn vid toalettbesök

används däremot handskar bara ”sällan” eller ”aldrig” hos 1848 av de be-

16


sökta förskolorna. Personalen använder också ”sällan” eller ”aldrig” handskar

vid kontakt med blod på 1556 av de besökta förskolorna.

Blöjbyten och skötrum

Skriftliga rutiner för blöjbyte saknas på 1960 av de 3564 besökta förskolorna.

Av de besökta förskolor som har skriftliga rutiner har många dem dock

uppsatta vid skötbordet.

Skötbordets yta är lätt avtorkbar hos de flesta av de besökta förskolorna

(3139 av 3564). Nytt engångsunderlägg används alltid vid blöjbyte på 2342

av de besökta förskolorna. Textila underlägg förekommer hos 1515 av de

besökta förskolorna.

Städning

Skriftliga städrutiner finns hos majoriteten, 3118 av de 3564 besökta förskolorna.

Men det saknas rutiner för att följa upp städningen hos 1756 förskolor

och enbart 446 förskolor har skriftliga rutiner för uppföljning. Toalettutrymmen,

skötrum, lekrum och vilrum städas dagligen hos majoriteten av de

förskolor som besökts i projektet. Rengöring av leksaker ingår i städrutinen

hos bara 1926 av de besökta förskolorna.

Övrigt hygien och smittskydd

Endast 955 av de besökta förskolorna utbildar all personal i hygien och

smittskydd. Hos 1836 av de besökta förskolorna förekommer inte alls sådan

utbildning för personalen.

Av de 3564 besökta förskolorna, vänder sig 2530 till vårdcentralen när

det gäller hygienfrågor, 1470 vänder sig till Landstingens smittskyddsenheter,

971 förskolor vänder sig till Socialstyrelsen och 485 av de besökta förskolorna

vänder sig till miljöförvaltningen för information.

Uppföljningsenkät

Av de 197 deltagande kommunerna besvarade 114 den uppföljningsenkät

som Socialstyrelsen skickade ut efter att kommunernas operativa tillsynsdel

i projektet avslutats. Enkäten besvarades anonymt. Hur uppföljningsenkäten

har besvarats finns samlat i bilaga 8, med undantag för de deltagande kommunernas

fritt formulerade kommentarer.

Vägledning

Enkäten visar att de flesta, 110 av de 114 miljöförvaltningar som besvarat

uppföljningsenkäten, har använt Socialstyrelsens vägledningsmaterial. Majoriteten

av de som besvarat uppföljningsenkäten anger att vägledningsmaterialet

varit tillräckligt utförligt och att informationen på projektets webbsida

varit lätt att hitta. De flesta som besvarade enkäten tyckte även att tillsynsformuläret

hade ett bra språk, relevanta frågor och att frågorna inte var

för många.

17


Kompetenshöjning

Av de 114 miljöförvaltningar som besvarat uppföljningsenkäten bedömer 85

att projektet lett till en förbättrad kunskap om egenkontroll hos förskolorna.

Av de svarande menar 94 att även förskolornas kunskap om hygien och

smittskydd förbättrats genom projektet. 103 miljöförvaltningar anger också

att de själva fått en förbättrad kunskap och kompetens vad gäller egenkontroll

om hygien och smittskydd i förskolan.

Bristande tillsyn förbättras

Av de som besvarade uppföljningsenkäten har 73 miljöförvaltningar inte

tidigare haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Av dessa har 60 angett att

man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna.

Synpunkter

De flesta kommentarer kring projektet har varit positiva. Dock har förslag

på förbättringar kommit in, t.ex. att det hade varit önskvärt med information

riktad till verksamheterna och att vägledningen i vissa avseenden kunde

förbättrats och förtydligats. Exempelvis med en vägledning i bedömningsfrågor

om egenkontroll och tydlighet i vad som skulle rapporteras in. Socialstyrelsen

har även fått förslag på kompletterande områden som hade kunnat

ingå i projektet, t.ex. utevistelse och mindre barngrupper, hantering av

pottor, hantering och tvätt av sovutrustning och andra textilier mm.

18


Diskussion och slutsatser

Egenkontroll

Socialstyrelsen anser att kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa är

viktig för att minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan.

Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper går dock inte helt att

undvika. Syftet med tillsynsprojektet var att öka medvetenheten om kravet

på egenkontroll enligt miljöbalken [1] och som en följd av detta förebygga

och minska smittspridningen i förskolorna.

Deltagande inspektörer har under projektets gång lämnat synpunkter på

svårigheter att tolka frågor om egenkontroll och att bedöma när egenkontrollen

är tillräcklig. Trots detta bedömer Socialstyrelsen att vikt kan läggas

vid den bedömning som inspektören gjort av om egenkontrollen uppfyller

lagkraven.

Projektet visar att 1066 av 3564 besökta förskolor saknar kännedom om

att de måste ha egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Detta, liksom att 2044

besökta förskolor saknade övergripande skriftliga rutiner i verksamhetens

egenkontroll, ser Socialstyrelsen mycket allvarligt på. Socialstyrelsen ser ett

behov av att kunskapen om kravet på egenkontroll måste öka och arbetet

med egenkontroll i förskolorna måste förbättras för att leva upp till lagens

krav.

Kommunernas miljönämnder har ett stort ansvar i att informera och att

genom tillsyn kontrollera att förskolorna jobbar med egenkontroll enligt

miljöbalken [1]. Lagkravet har funnits i över tio år och den stora delen förskolor

med bristfällig kunskap tyder på att frågan inte har varit tillräckligt

prioriterad.

I det enskilda fallet, behöver inte frånvaron av nedskrivna rutiner innebära

att det sätt man arbetar på är felaktiga eller dåliga. En bra egenkontroll fungerar

däremot som ett system för att identifiera, förutse och förebygga risker.

Egenkontrollen ska leda till en ständig förbättring och brister som upptäcks

ska åtgärdas och följas upp. En bra egenkontroll kan exempelvis även

vara ett bra sätt att vid personalförändringar säkerställa överföring av kunskap

om hur man arbetar.

Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta

Under projektets gång har Socialstyrelsen fått frågor från miljöförvaltningarna

om vad egenkontrollen bör innehålla, både generellt och när det gäller

hygien och smittskydd som var projektets huvudsakliga fokus. Frågorna har

besvarats genom att kortfattat sammanfatta lagstiftningens krav, den vägledning

som Socialstyrelsen har, både befintlig och den som tagits fram för

projektet, samt vad Socialstyrelsen anser i frågan.

För att förebygga smitta i förskolan behövs rutiner för egenkontroll. Det

kan vara rutiner för städning, hantering av textilier, blöjbyten och handtvätt.

Det kan även behövas andra rutiner för att uppfylla miljöbalkens [1] krav på

19


att förebygga olägenhet och skada för människor och miljön, t ex. kontroll

av ljudnivåer. Kraven på egenkontroll, och den dokumentation som behövs,

ska anpassas till varje verksamhet så att kraven inte blir orimliga men ändå

omfattar det som behöver göras. Vad egenkontrollen ska omfatta kan därför

variera mellan olika förskolor. Det är den operativa tillsynsmyndigheten,

d.v.s. miljönämnden i kommunen, som i sin tillsyn kan avgöra om en specifik

rutin ska kunna vara en godtagbar lösning på varje enskild förskola. Förskolornas

olika förutsättningar kan kräva olika rutiner för motsvarande situation.

Fördela ansvaret och bedöm risker

Enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

[7] ska egenkontrollen dokumenteras. Det finns krav på att det ska finnas en

fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret vilket

innebär att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade.

Det kan till exempel innebära fördelning av städansvar mellan pedagogisk

personal och lokalvårdare eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas

mellan förskolan och fastighetsägaren. Man ska dokumentera kontroll

av utrustning för drift m.m. vilket t.ex. kan innefatta att rutiner finns för

kontinuerligt underhåll av byggnader och inredning. Verksamheten ska fortlöpande

och systematiskt undersökas och riskbedömas och det ska dokumenteras.

Det kan t.ex. handla om att rutinmässigt kontrollera och bedöma

om byggnaden är anpassad efter verksamheten eller att kontrollera att ventilationen

hålls i så gott skick att den inte orsakar utan förebygger olägenhet

för människors hälsa. Egenkontrollen ska omfatta en förteckning över miljöeller

hälsofarliga kemiska produkter. [7]

Åtgärder som utförs enligt egenkontrollen ska kontrolleras [7], och det

kan vara en fördel att även uppföljande åtgärder dokumenteras.

Hygienrutiner och utbildning bör ingå

Socialstyrelsen anser att hygienrutiner som förebygger smitta ska ingå i

egenkontrollen och vara dokumenterade. Det kan t.ex. vara rutiner för att

upprätthålla en god hygien vid blöjbyte, liksom rutiner för handhygien både

för barn och för personal. Sådana rutiner kan omfatta hur man tvättar och

torkar händerna, när man ska tvätta händerna och när och hur man använder

handdesinfektion. För personalen kan de även omfatta när och hur man använder

engångshandskar. Dokumenterade rutiner för städning och rengöring

samt för hantering och tvätt av textiler är också exempel på vad som kan

ingå i egenkontrollen. Man kan exempelvis även formulera rutiner för hur

man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors

hälsa och för att hantera eventuella klagomål. Rutiner för kontroll av

varmvattnets temperatur kan också ingå i egenkontrollen liksom rutiner för

kontroll av vattnets kvalitet om förskolan inte har kommunalt vatten. Även

utbildning av personalen, i t.ex. frågor som rör hygien och arbete för att förebygga

smitta, är viktig och kan vara en del av egenkontrollen.

Vilken omfattning rutinerna bör ha framgår delvis av det vägledningsmaterial

som Socialstyrelsen har tagit fram i projektet, Om städning i förskolan

20


och Om hygien i förskolan, se bilaga 2 och 3. Socialstyrelsen har även sedan

tidigare meddelandebladet Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet [14].

Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning

Kunskapsnivån kring egenkontroll gällande hygien och rutiner för att undvika

smittspridning behöver höjas hos både förskolor och miljöförvaltningar.

En regelbunden tillsyn är en förutsättning för att effektivt informera och

kontrollera lagefterlevnaden när det gäller egenkontroll. Projektet visade att

det finns kommuner som inte har eller har haft regelbunden tillsyn på förskolorna.

En förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete är att miljöförvaltningarna

har kunskaper om egenkontroll och om hygien och smittskydd. Frågor som

kom in till Socialstyrelsen under projektets gång visade att även om det

fanns mycket vägledande material på projektplatsen finns det ändå en osäkerhet

hos miljöförvaltningarna kring hur man ska bedöma egenkontrollen

och vilka rutiner som är tillräckliga. För att underlätta miljöförvaltningarnas

tillsynsarbete behövs därför också fortsatt tillsynsvägledning från Socialstyrelsen,

vilket beskrivs närmare i stycket om effekter och uppföljning. Även

länsstyrelsen har ett ansvar att arbeta tillsynsvägledande gentemot kommunerna

i sina län.

Handhygien

På de besökta förskolorna tvättar personalen sina händer i något mindre utsträckning

efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer i

frågeformuläret. Barnens händer tvättas mer sällan efter blöjbyte och efter

snytning än i andra situationer. Socialstyrelsen har tidigare framhållit att det

är viktigt att tvätta barnens händer även i dessa situationer eftersom barnen

kan komma i kontakt med smittämnen. Det är också viktigt för att lära in en

god rutin kring handtvätt, t.ex. vid toalettbesök.

Handtvätt bör ske med flytande tvål och varmt vatten utom i speciella situationer

då handsprit kan vara ett alternativ. Efter handtvätt bör engångshandduk

i papper användas för torkning av händerna [6]. Om textilhanddukar

används måste det finnas rutiner för att förebygga smittspridning.

Användning av handskar

På många förskolor som besökts i projektet (627 förskolor) använder personalen

”aldrig” engångshandskar vid kontakt med blod, vilket är anmärkningsvärt

eftersom blod alltid måste ses som en möjlig smittkälla. Även

barn kan bära på t.ex. hepatit, och det finns därför en smittrisk.

Förutsättningar för god handhygien

Även lokalen ska ge möjlighet till goda handhygienrutiner. För att detta ska

kunna uppfyllas behövs handfat med rinnande vatten och flytande tvål bl.a. i

skötrum. Hos 38 av de besökta förskolorna saknades dock handtvättställ i

21


skötrummet. Möjlighet för förskolebarnen att tvätta händerna före måltid

bör finnas.

Städning

Städning är ett område där många av de besökta förskolorna har skriftliga

rutiner. Resultaten visar dock att det ofta saknas rutiner för uppföljning och

för att rengöra leksaker. Detta tyder på att det kan behövas mer arbete även

när det gäller egenkontroll och rutiner för städning. Det är också viktigt att

rutinerna är anpassade för den aktuella verksamheten och dess förutsättningar.

En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska

användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna, vilket måste

bedömas utifrån bl.a. lokalens utformning och nyttjande. En utgångspunkt

kan dock vara att förskolelokaler behöver städas dagligen och hygienutrymmen

och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger

dagligen [12]. Städrutinerna bör omfatta verksamhetens alla delar, vilket

exempelvis kan innebära att man förutom rutiner för att städa själva lokalen

och dess ytor även beskriver rutiner för rengöring av stoppade möbler, textilier

och leksaker. I rutinerna för den dagliga städningen kan särskilt belastade

ytor som är viktiga att städa nämnas särskilt, men även sådan städning

som görs mer sällan, som storstädning av höga ytor och städning av städförrådet

kan omfattas av rutinerna. Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att

ändra städrutinerna, t.ex. att städa oftare.

Vägledning om städning

När det gäller vägledning i frågor om städning finns Socialstyrelsens allmänna

råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och

fritidsgårdar [12]. De allmänna råden gäller men är till viss del föråldrade då

de hänvisar till inaktuell lagstiftning och dagens skol- och förskoleverksamheter

kan se annorlunda ut än för 15 år sedan. Därför har Socialstyrelsens

vägledning vad gäller städning förtydligats i Om städning i förskolan, se

bilaga 2. Av samma skäl har ett nytt allmänt råd och en tydlig vägledning

om städning i förskoleverksamheter efterfrågats av deltagande miljöförvaltningar

under projektets gång. Socialstyrelsen arbetar därför för att det nuvarande

allmänna rådet ska ersättas med en reviderad vägledning.

Övrigt om hygien och smittskydd

Blöjbyten

En orsak till att smitta sprids på förskolorna är att det är många barn på liten

yta och att barnen t.ex. använder samma skötbord och toalett [6]. Om förskolan

t.ex. väljer att ha textilunderlägg på skötborden måste det därför finnas

rutiner som följs för att undvika smittspridning. Underläggen ska enbart

användas en gång för att sedan tvättas. Smutstvätt ska förvaras så att smitta

inte kan spridas och den ska tvättas i tillräckligt hög temperatur [15].

22


Anmärkningsvärt många förskolor (1107) använder inte engångsunderlägg

vid blöjbyten eller byter dem inte mellan barnen. Ännu sämre ur smittskyddssynpunkt

är att det finns förskolor, även om de är få (316), som har

skötbordsmadrasser som inte har en lätt avtorkbar yta. Detta visar på bristande

kunskap och rutiner på förskolan.

Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna

Socialstyrelsen anser att det är en allvarlig brist att personalen på många

förskolor inte utbildas i hygien och i hur man kan minska smittspridning.

Hygien och kunskap om smittspridning och hur den kan brytas ingår inte

som en obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4],

vilket hade varit fördelaktigt. Det är mycket viktigt att personalen har tillräcklig

kunskap om hygien och hur man undviker smittspridning, dels för

att de ska förstå vikten av att ha en god hygien på förskolan, dels därför att

förskolepersonalen lär upp barnen och det är viktigt att barnen lär sig bra

rutiner från början.

Projektgenomförande och uppfyllelse av målen

Synpunkter från miljöförvaltningar

Socialstyrelsen har under projektets gång och i samband med uppföljningsenkäten

fått en del synpunkter på projektets avgränsningar. Bland annat

saknade många inspektörer frågor om t.ex. tvätt av textilier, hantering av

pottor och om utevistelse. Dessa faktorer är sådant som kan påverka smittspridningen

och hur friska barn och personal är i en förskoleverksamhet.

Tvätthantering och hantering av pottor låg utanför projektets avgränsning

men är sådana faktorer som bör omfattas av hygienrutinerna i egenkontrollen.

De bör alltså omfattas av kommunernas tillsyn och de kan vara intressanta

faktorer att titta på vid ett eventuellt uppföljande projekt.

Utevistelse är en friskfaktor [6]. Barnens utevistelse är dock inte ett krav

enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

[7], och omfattades därför inte av detta projekt. Socialstyrelsen avsåg heller

inte att titta på eller jämföra t.ex. sjukdagar/friskdagar och faktorer som kan

påverka detta. Projektet hade en tydlig avgränsning i att belysa hur man arbetar

med hygienrutiner och egenkontroll i förskoleverksamheterna.

Faktorer som påverkade resultatet

Nya influensan

Under projektets gång drabbades landet av Nya influensan och förskoleverksamheterna

fick därför mycket information om smittskydd och framförallt

handhygienrutiner för att minska smittspridning. Socialstyrelsen är

medveten om att pandemin har påverkat resultatet i projektet. Påverkan har

delvis varit positiv då det under hösten 2009 var väldigt mycket intresse

kring att minska smittspridning och ha god handhygien. Vi tror även att

23


pandemiinformationen har påverkat vart förskolorna vänder sig för information

när det gäller hygienfrågor. Så många som 971 förskolor svarade att de

vände sig till Socialstyrelsen trots att vårt uppdrag att vägleda inom miljöbalkens

område inte omfattar information till verksamheter.

Tolkningsskillnader

Skillnader i tolkning av frågornas innebörd och i inspektörernas bedömning

av svaren är omöjligt att helt undvika, oavsett hur vägledning och tillsynsformulär

utformas. Sådana skillnader har därför delvis påverkat resultaten

även i detta projekt. Ett exempel på detta är en inspektör som upptäckte att

man på förskolorna inte alltid bedömer frukost och mellanmål som måltider

och att frågan om handtvätt före måltid kan få en överrepresentation av ”alltid”/”ofta”-svar

om inte alla förekommande måltider ligger till grund för

svaret. Liknande skillnader i tolkning och bedömning kan vara aktuellt för

flera frågor.

Uppfyllelse av målen

Socialstyrelsen bedömer att projektets mål i stor uträckning har uppnåtts.

Tack vare det stora deltagarantalet har Socialstyrelsen nu en bra bild av hur

man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien och smittskydd på förskolor

i stora delar av landet, jämfört med vad som fanns innan projektet genomfördes.

Ett mål var att kommunerna skulle ges möjlighet att skapa nätverk för att

diskutera hygien, frågor om begränsning av smitta och egenkontroll på förskolor.

För att nå detta mål togs det fram en nätverkslista med kontaktpersoner

som hölls uppdaterad under den del av projektet när kommunernas tillsynsarbete

skulle genomföras. Uppföljningsenkäten visar dock att listan

bara använts i begränsad omfattning. Någon kommun har dock kommenterat

att eftersom deltagarantalet var så stort så hade man andra deltagande

kommuner att diskutera med bland redan etablerade nätverk och bland

grannkommunerna. Socialstyrelsen bedömer därför att en nätverkslista med

kontaktpersoner gör större nytta i projekt där deltagarantalet är lägre.

De deltagande kommuner som svarat på uppföljningsenkäten anger, glädjande

nog, att de bedömer att kompetensen om hygien och smittskydd och

egenkontroll på det området har höjts, både hos förskoleverksamheterna och

hos miljöförvaltningarna.

Det höga deltagandet ger en bra övergripande bild av situationen på de

många förskolor som besökts i projektet, och som är fördelade i stora delar

av landet. Däremot kan vi inte se resultatet från projektet som en statistiskt

säkerställd bild av hur man arbetar med rutiner kring hygien och för att begränsa

smittspridning i hela landet.

24


Effekter och uppföljning

Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap

Resultatet i projektet visar att många förskolor saknar kunskap om egenkontrollkravet

och har brister i den dokumenterade egenkontrollen. Socialstyrelsen

ser därför positivt på att kompetensen om egenkontroll, hygien och

smittskydd har höjts på de besökta förskolorna, enligt de miljöförvaltningar

som besvarat uppföljningsenkäten. Kompetensen kring frågorna måste dock

fortsatt höjas och arbetet med egenkontroll och goda rutiner för bland annat

hygien och smittskydd ska vara ett ständigt pågående arbete på förskolorna.

Det är den som driver en förskola som ansvarar för att personalen har den

kunskap som behövs. I miljöbalkens [1] andra kapitel, 2 §, finns kravet på

att den som driver en förskola ska ha tillräcklig kunskap för att skydda barnens

hälsa.

Behov av mer tillsyn

Tillsynen är viktig för att uppmuntra, kontrollera och ställa krav på egenkontrollarbetet

i förskolorna. Socialstyrelsen ser allvarligt på att 73 miljöförvaltningar

av de 114 som besvarade uppföljningsenkäten inte tidigare har

haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Positivt är dock att av dem har 60

angett att man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna.

Det är mycket viktigt att tillsynsarbetet inte avstannar efter projektperioden

utan den ska vara ett kontinuerligt pågående arbete. Socialstyrelsen

kommer att följa upp det här projektet efter något år med en enkät till kommunerna

för att se om tillsynen förändrats. Enkäten kommer att ligga till

grund för planering av kommande tillsynsvägledning och av ett eventuellt

uppföljande tillsynsprojekt.

Delar av det vägledningsmaterial som togs fram i samband med projektet

kommer även i fortsättningen vara tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats

och kan vara ett stöd i det fortsatta tillsynsarbetet.

Behov av mer vägledning

Socialstyrelsen har under projektets gång fått synpunkter och önskemål om

mer vägledning och mer samlad vägledning om hälsoskyddsfrågor och

egenkontroll på förskolor. Socialstyrelsen har noterat dessa önskemål och de

kommer att beaktas vid framtagande av kommande tillsynsvägledningsplaner.

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en reviderad vägledning om städning

i bland annat skol- och förskolelokaler, som ersättning för de befintliga

allmänna råden [12] som är delvis föråldrade. Dessutom planerar Socialstyrelsen

att se över informationen som presenteras på webbplatsen och samla

den befintliga vägledning som rör förskolor på en plats. Socialstyrelsen

kommer även att belysa egenkontroll i det utbildningsmaterial som vi planerar

att ta fram för att miljöförvaltningar ska kunna informera sina nya miljöoch

hälsoskyddsnämnder om miljöhälsan i miljöbalken efter valet 2010.

25


Erfarenheterna från det här projektet kommer också att tas tillvara i Socialstyrelsens

dagliga tillsynsvägledningsarbete.

Länsstyrelserna har också ett regionalt ansvar att vägleda och följa upp

miljöbalkstillsynen. Till stöd för deras uppföljning av kommunernas operativa

tillsyn har Socialstyrelsen tagit fram ett metodstöd som provas och utvärderas

i ett mindre antal län under 2010.

26


Referenser

1. Miljöbalk (SFS 1998:808)

2. Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

3. Skolverkets föreskrifter och allmänna råd (SKOLFS 2000:1) om

kurser i gymnasieskolans nationella program.

4. Högskoleförordning (SFS 1993:100)

5. Skolverket. Statistik, Barn och grupper i förskolan 15 oktober 2009.

Hämtad 2010-06-20 från http://www.skolverket.se/sb/d/1664.

6. Smitta i förskolan, en kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen;

2008.

7. Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

8. Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

9. Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.

10. Smittskyddslag (SFS 2004:168)

11. Livsmedelslag (SFS 2006:804)

12. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor,

förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

13. Hygien smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2008.

14. Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet, Meddelandeblad (rev utgåva).

Stockholm: Socialstyrelsen; 2007.

15. Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag.

Stockholm: Socialstyrelsen; 2006

27


28

Bilaga 1. Deltagande kommuner

Alvesta

Aneby

Arboga

Arjeplog

Askersund

Bengtfors

Bjurholm

Bollebygd

Bollnäs

Borgholm

Borlänge

Borås

Botkyrka

Boxholm

Bromölla

Burlöv

Dals-Ed

Danderyd

Degerfors

Dorotea

Eda

Ekerö

Emmaboda

Fagersta

Falkenberg

Falköping

Falun

Forshaga

Färgelanda

Gagnef

Gnosjö

Grums

Gullspång

Gällivare

Gävle

Göteborg

Habo

Hagfors

Hallstahammar

Halmstad

Haparanda

Heby

Hedemora

Helsingborg

Herrljunga

Hjo

Hofors

Huddinge

Hudiksvall

Hultsfred

Hylte

Håbo

Hällefors

Härnösand

Hässleholm

Höganäs

Högsby

Hörby

Höör

Järfälla

Jönköping

Kalix

Kalmar

Karlsborg

Karlshamn

Karlskoga

Karlskrona

Karlstad

Katrineholm

Kil

Kinda

Kramfors

Kristianstad

Kristinehamn

Kungsbacka

Kävlinge

Köping

Laholm

Laxå

Lekeberg

Leksand

Lidingö

Lindesberg

Linköping

Ljungby

Ljusdal

Ljusnarsberg

Lomma

Ludvika

Lund

Lycksele

Lysekil

Malmö

Mariestad

Markaryd

Mellerud

Mjölby

Mora

Mullsjö

Munkedal

Munkfors

Mölndal

Mönsterås

Mörbylånga

Nora

Norberg

Nordanstig

Norrköping

Nybro

Nyköping

Nässjö

Ockelbo

Olofström

Orsa

Orust

Oskarshamn

Ovanåker

Pajala

Partille

Piteå

Ragunda

Robertsfors

Ronneby

Rättvik

Sala

Sandviken

Sjöbo

Skara

Skellefteå

Skinnskatteberg

Skurup

Skövde

Smedjebacken

Sollefteå

Solna

Staffanstorp

Stockholm

Storuman

Strängnäs

Strömstad

Strömsund

Sundbyberg

Sunne

Surahammar

Svedala

Säter

Sävsjö

Söderhamn

Sölvesborg

Tibro

Tidaholm

Tierp

Tingsryd

Tjörn

Torsby

Tranås

Trelleborg

Trollhättan

Trosa

Tyresö

Täby

Töreboda

Umeå

Uppsala

Vadstena

Vaggeryd

Valdemarsvik

Vallentuna

Vansbro

Varberg

Vaxholm

Vetlanda

Vilhelmina

Vimmerby

Vindeln

Vänersborg

Vännäs

Värnamo

Västervik

Västerås

Växjö

Ystad

Åmål

Åsele

Åstorp

Åtvidaberg

Älvdalen

Älvkarleby

Älvsbyn

Ödeshög

Örebro

Örkelljunga

Örnsköldsvik

Östersund

Österåker

Östhammar

Östra Göinge


Bilaga 2. Om städning i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009

Vägledning till miljöförvaltningar

Om städning i förskolan

Planering av verksamhet och utformning av lokal

Frågor som rör städning och hygien behöver beaktas redan i planeringen av

verksamheten. Det innebär t.ex.

• att lokalerna används på det sätt som de är planerade och dimensionerade

för

• att utemiljöer och entréer utformas så att inte smuts dras in i lokalerna i

onödan

• att skåp och hurtsar används för förvaring istället för öppna hyllor

Egenkontroll

Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera

verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för

människors hälsa uppstår (26 kap 19 §). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares

egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav

på dokumentation. Egenkontrollen utarbetas utifrån en riskbedömning av

verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Exempel på innehåll i egenkontroll av städning på förskola är:

• städschema som visar vem eller vilka som har ansvar för städningen

• vilken omfattning städningen ska ha och med vilka tidsintervall den ska

genomföras

• kontroll, uppföljning och utvärdering av städningen

• hur man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet

• val och hantering av kemiska produkter för städning

• hantering av klagomål

29


Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med förskolans

övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska

arbetsmiljöarbetet.

Kemiska produkter för städning

• Av 2 kap. 4 § miljöbalken framgår det att verksamhetsutövaren ska undvika

att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker

för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med kemiska

produkter som är mindre farliga

• Av 7 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll,

framgår det att verksamhetsutövaren ska förteckna de kemiska produkter

som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälsoeller

miljösynpunkt

Omfattning och tidsintervall

Städningens omfattning och tidsintervall dimensioneras utifrån en bedömning

av verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt. Några generella hållpunkter:

• förskolelokaler behöver städas dagligen,

• hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer behöver städas dagligen

eller flera gånger dagligen

• det är viktigt att städningen omfattar ytor som man ofta tar på med händerna,

t.ex. handtag, lysknappar, tangentbord, spolknappar samt lättåtkomliga

ytor som t.ex. golv, bord, bänkar, stolar och hyllor

• städrutinerna behöver också omfatta stoppade möbler och textilier som

t.ex. gardiner, mattor, tavlor, madrasser och kuddar

• leksaker behöver tvättas/rengöras regelbundet

• storstädning behöver utföras återkommande under året och omfatta golv,

inredning, högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon, textilier

och golvbrunnar

• städförrådet behöver städas regelbundet

• Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att höja nivån på städningen

Städmetoder

Bästa städresultatet uppnås normalt med kemikaliesnåla torra och lätt fuktiga

städmetoder. Vid val av städmetod är det viktigt att:

• ta hänsyn till inredningsmaterialet och olika ytors egenskaper och tålighet

• eftersträva metoder som binder damm effektivt

• följa tillverkarens anvisningar vid rengöring och underhåll av golv

• vid dammsugning, använda dammsugare med effektiva filter eller centraldammsugare.

30


Förvaring och hantering av städutrustning

Städutrustningen förvaras och hanteras bäst i ett låsbart frånluftsventilerat

utrymme med tappställe för kallt och varmt vatten och utslagsvask. Då det i

fuktig miljö finns risk för tillväxt och spridning av mikroorganismer är det

viktigt att använd utrustning förvaras så att den kan torka och att utrymmets

ytskikt är anpassat efter hur rummet används.

Moppgarner och torkdukar behöver tvättas i temperaturer över 60° för att

minska risken för smittspridning via städutrustningen. Torkdukar och moppar

behöver bytas med täta intervall. I hygienutrymmen är det viktigt att

byta torkduk efter varje rum. Det är också viktigt att moppar och torkdukar

som använts i hygienutrymmen inte används i andra rum i lokalen.

31


Bilaga 3. Om hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009

Vägledning till miljöförvaltningar

Om hygien i förskolan

Nedan följer generell information för att hjälpa till att bedöma en förskoleverksamhets

egenkontroll av hygien och smittskydd. När det gäller

bedömning av hygien och smittskyddsrutiner enligt miljöbalken kan

det vara lämpligt att miljöförvaltningen stämmer av bedömningsunderlaget

med landstingets smittskyddsenhet.

Egenkontroll

Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera

verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för

människors hälsa uppstår (26 kap 19 §). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares

egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav

på dokumentation.

Exempel på innehåll i egenkontrollen av hygienen på en förskola är:

• rutiner för att upprätthålla en god hygien

• kontroll av hygienrutinerna

• hur man bör agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet

• hantering av eventuella klagomål

Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med förskolans

övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska

arbetsmiljöarbetet.

32


Handhygien (handtvätt, handsprit och handskar)

Handtvätt för barn

Exempel på när barn behöver tvätta händerna är:

• när händerna är smutsiga

• efter toalettbesök/blöjbyte

• före varje måltid, dukning och servering

• före medverkan vid bakning/matlagning. Om barn medverkar är det viktigt

att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen.

• efter utevistelse

• efter att barnet snutit sig

Det är lämpligt att låta barnen tvätta händerna under vuxens uppsikt. På

blöjbarn tvättas händerna efter blöjbyte.

Handtvätt för personal

Exempel på när personal behöver tvätta händerna är:

• efter toalettbesök

• efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök

• före varje måltid, dukning och servering

• före matlagning/bakning

• efter utevistelse

• efter att man snutit sig

• efter att man hjälpt ett barn att snyta sig

• efter hantering av smutstvätt

Handsprit för personal

När ingen smuts är synlig på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten.

Handsprit är återfettande och skonsamt för händerna. I vissa situationer behöver

personalen använda handsprit för att minska risken för smitta, se

Smitta i förskolan - en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen 2008. Händerna

ska lufttorkas efter att handsprit använts.

Handskar

Exempel på när engångshandskar behöver användas:

• vid blöjbyte

• vid kontakt med diarré, kräkningar och blod

• vid städning av hygienutrymmen, extra viktigt i samband med infektionsutbrott

• vid utbrott av smitta – epidemier

Händerna desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och slängts

33


Blöjbyte

Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver

finnas inom räckhåll.

• Blöjbytet utförs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel)

och engångsunderlägg

• Handfat och rinnande vatten behöver finnas i skötrummet

• Vid blöjbytet används engångshandskar

• Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar

• Dynan torkas av med ytdesinfektion efter varje blöjbyte

• Blöjorna kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen

• Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskar tagits av och

slängts

• Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje

dag

Barnens toalettbesök

• När man hjälpt barn vid toalettbesök är det viktigt att tvätta händerna

efteråt

• Det är lämpligt att barnen tvättar händer under vuxens uppsikt

Lek i vatten

Vattenlek i baljor och små bassänger är olämpligt ur smittskyddssynpunkt.

Vattenspridare är att föredra.

Måltider och matlagning/bakning

Vid all livsmedelshantering ska livsmedelslagstiftningen och hygienrutiner

kring detta följas. När det gäller barns eventuella medverkan vid matlagning

och bakning så är det viktigt att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen.

Förkylning och hosta

• Om barnen lär sig att nysa och hosta i armvecket – inte ut i luften, i handen

eller på varandra, så minskar risken för smittspridning.

• Om man hjälper barn att snyta sig – används engångsnäsduk som slängs

efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/eller handdesinfektion

utförs efteråt.

34


Nappar och tandborstar

• Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar.

• Tandborstar utgör en risk för smitta. Om det finns tandborstar i förskolan

behöver barnen ha egen tandborste som förvaras på lämpligt sätt.

Varmvattentemperatur

För att förebygga bl.a. legionella är det viktigt att verksamheten har rutiner

för att varmvattentemperaturen i lokalen kontrolleras regelbundet. Regler

för varmvattentemperatur finns i Boverkets författningssamling, BFS

2006:12, BBR 12.

Utomhusvistelse

Det är lämpligt att låta barnen vistas mycket utomhus. Smittspridningen

minskar vid utomhusvistelse då barnen inte är så nära inpå varandra och

smittdoserna blir mindre i den stora luftvolymen.

Utbrott av smitta

Rutiner vid utbrott av smitta som stämts av med vårdcentralen eller smittskyddsenheten

på landstinget behöver finnas hos verksamheten.

Ytterligare information finns i Smitta i förskolan - En kunskapsöversikt

Socialstyrelsen 2008, som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst

eller laddas ner från Socialstyrelsens webbplats

35


Bilaga 4. Förslag på

informationsblad till föräldrar

Förslag på informationsblad

Till dig som förälder

Projekt om bra hygienrutiner i förskolan

Ditt barns förskola ingår i ett projekt om hygien och smittspridning. Projektet

drivs av Socialstyrelsen tillsammans med miljöförvaltningar i landet.

Socialstyrelsen och miljöförvaltningarna vill öka förskolornas kunskaper om

rutiner för hygien och smittskydd. Hygienrutiner handlar till exempel om

handtvätt, blöjbyten och toalettbesök.

Besök på förskolan

Projektet innebär att miljöförvaltningen i kommunen gör ett tillsynsbesök på

förskolan. Vid tillsynsbesöket kontrolleras att förskolan uppfyller miljölagstiftningens

krav på hygienrutiner.

Infektioner bland förskolebarn

Barn som går på förskola har mer infektioner, framför allt luftvägsinfektioner,

än barn som vistas hemma. Av luftvägsinfektionerna kan 20–30 procent

knytas till förskolevistelsen i sig. Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper

går inte att undvika helt, men med kunskap om smittvägar och sätt

att bryta dem kan man minska risken för smittspridning inom en barngrupp.

Projektets resultat

De miljöförvaltningar som deltar kommer senast den 31 december 2009 att

rapportera sina resultat till Socialstyrelsen som sammanställer dem under

våren 2010. Sammanställningen ska ge en bild av hur hygienen sköts på

landets förskolor.

36


Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien

Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009

Tillsynsformulär för hygien

Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Kommun:

Förskolans namn:

Månad när tillsynsbesöket gjordes:

Allmänt om förskolan

Kommunal förskola 

Antal barn (ca)…..st.

Icke kommunal förskola 

Antal personal (ca )…..st.

Antal avdelningar…..st.

Kunskap om egenkontrollkrav

1. Känner verksamhetsutövaren till kravet på egenkontroll enligt miljöbalken

(26 kap 19 §)?

Ja  Nej 

2. Har verksamhetsutövaren tagit del av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares

egenkontroll?

Ja  Nej 

3. Finns en övergripande skriftlig dokumentation över verksamhetens egenkontroll?

Ja  Nej 

37


4. Informeras personal om den skriftliga dokumentationen över verksamhetens

egenkontroll?

Ja, all personal  Ja, en del av personalen 

Nej  Dokumentation saknas 

Handhygien

Barnens handhygien

5. Finns rutiner för barnens handhygien?

Ja, skriftliga  Ja, muntliga  Rutiner saknas 

6. När tvättar barnen händer/tvättas barnens händer?

Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (


10. Hur kontrolleras det att barnen följer verksamhetens rutiner för

handhygien?

Personal kontrollerar på plats  Barnet frågas  Kontrolleras inte 

Rutiner saknas 

Personalens handhygien

11. Finns rutiner för personalens handhygien?

Ja, skriftliga  Ja, muntliga  Rutiner saknas 

12. När tvättar personalen händerna?

Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (


16. När använder personalen engångshandskar?

Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (


Städning

26. Finns skriftliga städrutiner?

Ja  Nej 

27. Finns särskilt städförråd?

Ja  Nej  (om nej gå till fråga 31)

28. Är städförrådet frånluftsventilerat?

Ja  Nej 

29. Finns utslagsvask i städförrådet?

Ja  Nej 

30. Finns tappkran för kallt och varmt vatten i städförrådet?

Ja  Enbart varmvatten  Enbart kallvatten  Saknas 

31. Ingår rengöring av leksaker i städrutinerna?

Ja  Nej 

32. Hur ofta städas toalettutrymmen?

Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 

En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan 

33. Hur ofta städas skötrum?

Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 

En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan  Har inga blöjbarn 

34. Hur ofta städas lekrum?

Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 

En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan 

35. Hur ofta städas vilrum?

Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 

En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan  Har inget vilrum 

36. Finns rutin för att personalen ska kontrollera städningen?

Ja, skriftlig  Ja, muntlig  Nej 

41


Övrigt hygien och smittskydd

37. Informeras föräldrar generellt om när det är olämpligt att barnen vistas

förskolan p.g.a. sjukdom? (Flera svarsalternativ är möjliga)

Ja, skriftligen  Ja, muntligen  Nej

38. Vart vänder sig verksamheten för information när det gäller hygienfrågor?

(Flera svarsalternativ är möjliga)

Landstingets smittskyddsenhet  Vårdcentralen  Miljöförvaltningen 

Socialstyrelsen  Livsmedelsverket  Annat 

39. Är verksamhetens arbete med smitta på förskolan avstämt med landstinget?

Ja  Nej 

40. Finns rutiner för att kontrollera varmvattentemperaturen i lokalen regelbundet

(för att förebygga bl.a. legionella)?

Ja  Nej  Vet ej 

41. Utbildas personalen i hygien/smittskydd?

Ja, all personal  Ja, en del av personalen  Nej 

Miljöförvaltningens sammanfattande bedömning

42. Bedömer miljöförvaltningen sammanfattningsvis att verksamhetens arbete

med egenkontroll av hygien och smittskydd motsvarar miljöbalkens

krav?

Ja

Nej 

42


Bilaga 6. Instruktion till förtydligat

tillsynsformulär

Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009

Instruktion till förtydligat tillsynsformulär

Efter att projektet startat har vi blivit medvetna om att rutinerna kan se väldigt

olika ut på olika avdelningar inom samma förskola. Det har lett till att

många inspektörer hört av sig med frågor om vad som egentligen ska redovisas

i tillsynsformuläret.

Vi har därför förtydligat svarsalternativen på fråga 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14,

15, 16 och 17 i tillsynsformuläret, så att inspektören får göra en skattning av

hur stor andel av förskolans samtliga barn som gör på ett visst sätt.

De nya svarsalternativen är

• Alltid

• Ofta ≥50 %

• Sällan


Tillsynsformuläret ska då fyllas i så här:

Alltid Ofta ≥50 % Sällan


Bilaga 7. Resultat från

rapporterade tillsynsformulär

45


Bilaga 8. Resultat från

uppföljningsenkät

Information och vägledningsmaterial före och under

projektet

53


Tillsynsformuläret

Samverkan med andra kommuner,

smittskyddsenheten

54


Ökad kompetens och fortsatt tillsyn

55

More magazines by this user
Similar magazines