Hygien i förskolan - Socialstyrelsen

Hygien i förskolan
Resultat från ett nationellt tillsynsprojekt 2009

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens
tillstånd för att använda dem.
ISBN 978-91-86585-43-3
Artikelnr 2010-8-1
Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2010
2

Förord
Socialstyrelsen är central, tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör
hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga
miljöhälsofrågor av hygienisk och medicinsk karaktär inom miljöbalkens
tillämpningsområde. I det tillsynsvägledande uppdraget ingår samordning,
uppföljning och utvärdering av tillsyn samt råd och information till de operativa
tillsynsmyndigheterna. Målet med tillsynsvägledningen är att skapa
förutsättningar för en likvärdig och effektiv kommunal hälsoskyddstillsyn
som bidrar till att säkerställa miljöbalkens intentioner. [1, 2]
Socialstyrelsen har under 2009 genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om
hygien i förskolan. Syftet med tillsynsprojektet var att skapa förutsättningar
för att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad
medvetenhet om egenkontrollkravet enligt miljöbalken. Socialstyrelsen har
tagit fram vägledande material för de operativa tillsynsmyndigheterna, miljönämnderna
i kommunerna, inom ramen för projektet. Miljöförvaltningarna
i deltagande kommuner har utfört den operativa tillsynen på förskolorna.
Efter tillsynsbesöken har de redovisat de insamlade uppgifterna till Socialstyrelsen.
Denna rapport presenterar resultaten som redovisats till Socialstyrelsen.
Målgrupp för rapporten är främst kommunernas miljöförvaltningar.
Även departement och andra myndigheter inom barn- och utbildningsområdet
eller tillsynsområdet kan ha nytta av resultaten.
Vid olika tidpunkter har Magnus Zeilon, Per Lindqvist, Ingrid Nilsson
och Heléne Gårdebrink varit projektledare för projektet. Marianne Löwenhielm,
Michael Ressner, Anders Svärdh, Helen Keskitalo, Inger Andersson
von Rosen, Gunnar Nylén, Elin Westin och Fredrik Haux har under olika
delar av projektarbetet ingått i projektgruppen. Margareta Palmquist har haft
en styrgruppsfunktion. Socialstyrelsen vill tacka följande personer som ingått
i referensgruppen inför projektet: Anne Lennell (Universitetssjukhuset i
Örebro), Eva Dannetun (landstinget i Östergötland), Katarina Hedin (landstinget
Kronoberg), Kerstin Mannerquist (Smittskyddsinstitutet), Ingmarie
Englund (miljöförvaltningen, Göteborgs Stad), Lillemor Wädel (miljökontoret,
Örebro Kommun). Socialstyrelsen vill rikta ett varmt tack till Marianne
Bengtsson, hygiensjuksköterska på smittskyddsenheten inom Västra Götalandsregionen
som bidragit med kunskap och erfarenhet inom området. Socialstyrelsen
vill även tacka alla kommuner som deltagit i projektet.
Anders Tegnell
Avdelningschef
Avdelningen för kunskapsstyrning
3

Innehåll
Förord 3
Sammanfattning 7
Bakgrund 8
Egenkontroll enligt miljöbalken 8
Verksamhetsutövarens ansvar 9
Miljönämndens ansvar 9
Nationella tillsynsprojekt 9
Syfte och mål 10
Omfattning och avgränsningar 10
Metod och genomförande 12
Referensgrupp 12
Vägledning 12
Kommunernas arbete i projektet 13
Hantering av data 13
Uppföljningsenkät 14
Resultat och analys 15
Allmänt om förskolorna 15
Egenkontroll 16
Handhygien 16
Barnens handhygien 16
Personalens handhygien 16
Blöjbyten och skötrum 17
Städning 17
Övrigt hygien och smittskydd 17
Uppföljningsenkät 17
Vägledning 17
Kompetenshöjning 18
Bristande tillsyn förbättras 18
Synpunkter 18
Diskussion och slutsatser 19
Egenkontroll 19
Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta 19
Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning 21
Handhygien 21
Användning av handskar 21
Förutsättningar för god handhygien 21
Städning 22
5

Vägledning om städning 22
Övrigt om hygien och smittskydd 22
Blöjbyten 22
Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna 23
Projektgenomförande och uppfyllelse av målen 23
Synpunkter från miljöförvaltningar 23
Faktorer som påverkade resultatet 23
Uppfyllelse av målen 24
Effekter och uppföljning 25
Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap 25
Behov av mer tillsyn 25
Behov av mer vägledning 25
Referenser 27
Bilaga 1. Deltagande kommuner 28
Bilaga 2. Om städning i förskolan 29
Bilaga 3. Om hygien i förskolan 32
Bilaga 4. Förslag på informationsblad till föräldrar 36
Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien 37
Bilaga 6. Instruktion till förtydligat tillsynsformulär 43
Bilaga 7. Resultat från rapporterade tillsynsformulär 45
Bilaga 8. Resultat från uppföljningsenkät 53
6

Sammanfattning
Det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan har varit ett stort och
landsomfattande projekt där miljöförvaltningar i 197 kommuner har deltagit
och utfört tillsynsbesök på en tredjedel av landets förskolor fördelade på 20
av landets 21 län. Tillsynsprojektet har lett till en ökad kunskap om egenkontroll
gällande hygien och åtgärder för att förhindra smittspridning hos
majoriteten av de deltagande miljöförvaltningarna. Enligt miljöförvaltningarnas
bedömning har även de besökta förskolornas kunskap höjts. Socialstyrelsen
har genom det höga deltagarantalet fått en bra bild av hur man arbetar
med rutiner för hygien och för att minska smittspridning på förskolor i stora
delar av landet. Resultatet kommer bland annat att användas som underlag
för Socialstyrelsens kontinuerliga vägledning och för planering av framtida
vägledning.
Tillsynsprojektet har visat att det finns stora brister i förskolornas arbete
med egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Att förskolorna ska ha egenkontroll
är ett lagkrav sedan tio år tillbaka [1], men de ska framförallt ha egenkontroll
för att det är ett verktyg som de kan använda för att minska smittspridningen
och andra hälsorisker. Av de 3564 förskolor som besöktes under
tillsynsprojektet var det 1066 som inte ens kände till att kravet på egenkontroll
enligt miljöbalken [1] finns. Endast 1373 förskolor bedömdes ha en
egenkontroll inom hygien och smittskydd som motsvarar miljöbalkens [1]
krav. Detta visar på en tydlig brist på kunskap hos förskolorna.
För att förstå hur viktig egenkontroll är behövs kunskap om att bra rutiner
som följs kan göra skillnad och minska smittspridningen på förskolan. Hygien
och kunskap om smittvägar och hur de kan brytas ingår tyvärr inte som
någon obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4].
I tillsynsprojektet ser vi en stor brist på vidareutbildning eftersom personalen
på hela 1836 av de besökta förskolorna inte alls utbildas i hygien eller
smittskydd.
Förskolornas brist på kännedom om miljöbalkens krav på egenkontroll
[1], särskilt inom hygien och i frågor om att förebygga smittspridning, visar
på ett behov av att miljönämnderna utövar mer tillsyn över förskolorna. Under
de tio år som gått sedan införandet av miljöbalken borde alla förskolor
ha fått tillsynsbesök och i samband med detta borde det ha ställts krav på att
förskolorna ska ha dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Hela
73 av de deltagande miljöförvaltningarna har inte tidigare haft regelbunden
tillsyn av förskolorna, men efter projektet planerar 60 av dessa miljöförvaltningar
att i fortsättningen utföra regelbunden tillsyn på förskolorna. Att så
många av kommunernas miljönämnder tidigare inte har prioriterat tillsynen
av förskolorna genom att utföra regelbunden tillsyn är anmärkningsvärt med
tanke på att barnen är särskilt sårbara. Barnen och deras hälsa är viktiga för
samhället och goda hygienrutiner som barnen för med sig in i vuxenlivet är
en viktig folkhälsofaktor.
7

Bakgrund
Förskoleverksamheten omfattade år 2009 drygt 82 procent av alla 1-5 åringar
i Sverige vilket motsvarar över 446 000 barn [5]. Barn i barnomsorgsgrupper,
t.ex. i förskolan, får fler infektioner än barn som mest vistas hemma
[6]. I undersökningar från Danmark har man uppskattat att cirka 30 procent
av infektionssjukdomarna bland förskolebarn kan bero på att barn vistas
i större grupper än den gruppstorlek som familjen utgör [6]. Spridningen
av infektioner i förskolornas småbarnsgrupper går inte helt att undvika, men
goda rutiner och kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa kan till viss
del minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan.
Denna rapport beskriver arbetet i det nationella tillsynsprojektet 2009,
Hygien i förskolan. Rapporten ska även försöka ge en övergripande bild av
hur arbetet, enligt miljöbalkens [1] regler, med egenkontroll kring hygien,
städning och sätt att bryta smittvägar fungerar på de förskolor som besökts i
projektet.
Egenkontroll enligt miljöbalken
En verksamhet eller åtgärd omfattas av miljöbalken, och därmed av kravet
på egenkontroll, redan när det finns en risk för att verksamheten kan medföra
olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön enligt miljöbalkens
26:e kapitel 19 § [1]. Syftet med egenkontroll är att en verksamhetsutövare
ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete
för sin verksamhet, så att risker för miljö och hälsa förutses
och förebyggs.
För vissa verksamheter, de som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt
miljöbalkens regler, gäller förutom ett generellt krav om egenkontroll i
miljöbalken även preciserade regler kring egenkontroll enligt förordningen
(SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [1, 7]. Förskolor är
anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 § förordningen (SFS 1998:899)
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd [8] och omfattas därför av kraven
i förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
[7]. Enligt lagstiftningen ska förskolornas egenkontroll vara dokumenterad
[1, 7].
Till grund för miljöbalkens generella bestämmelser om egenkontroll ligger
hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel [1]. Två av de viktigaste
hänsynsreglerna när det gäller förskolor är kunskapskravet och försiktighetsprincipen.
Den som driver en förskola ska ha den kunskap som behövs
för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet och skada. Försiktighetsprincipen
innebär att redan risken för en olägenhet för människors
hälsa och miljön innebär en skyldighet att vidta de försiktighetsmått som
behövs för att förebygga, hindra eller motverka olägenhet. Här ska man ha i
åtanke att fysiologiska och biologiska skillnader mellan barn och vuxna innebär
att barn ofta är fysiskt känsligare än vad vuxna är [9].
8

Arbetet med egenkontroll i anmälningspliktiga verksamheter ska göras
fortlöpande och systematiskt och det ska dokumenteras. Egenkontrollen ska
omfatta en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska
ansvaret och alltså beskriva vem som är ansvarig för vad. Verksamheten ska
även ha rutiner för fortlöpande kontroll och göra regelbundna undersökningar
och riskbedömningar utifrån hälso- och miljösynpunkt där resultatet
ska dokumenteras. Egenkontrollen ska även innehålla en förteckning över
kemiska produkter som används i verksamheten och som kan innebära en
risk ur hälso- eller miljösynpunkt. [7]
Egenkontrollen kan utformas så att den samspelar med motsvarande bestämmelser
i annan lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagstiftningen och med frivilliga
ledningssystem, exempelvis kvalitets- och miljöledningssystem.
Verksamhetsutövarens ansvar
Egenkontroll kan beskrivas som verksamhetsutövarens egna kvalitetssystem
för att förebygga eller åtgärda eventuell negativ påverkan på miljö och hälsa.
Det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt de lagkrav
som finns. Verksamhetsutövaren är skyldig att bedriva egenkontroll utan
någon uppmaning från myndigheterna [1]. Den som driver en förskola ska
planera och kontrollera sin verksamhet fortlöpande för att motverka och
förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. Brister ska därför åtgärdas
på eget initiativ, i förebyggande syfte. Egenkontroll ska vara ett ständigt
pågående arbete som ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt
förbättras. Egenkontrollen ska vara dokumenterad i anmälningspliktiga
verksamheter, som förskolor [7]. Miljöbalken har i sitt 2:a kapitel 2 § även
ett krav på att den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap
som behövs för att skydda människors hälsa och miljö [1].
Miljönämndens ansvar
Miljönämnden är tillsynsmyndighet och är därmed skyldig att bedriva tillsyn
[1]. En viktig del av myndighetens tillsyn är att kontrollera hur verksamhetsutövarens
egenkontroll är utformad och om den fungerar. En fungerande
egenkontroll med dokumenterade och säkra rutiner ska kunna redovisas
i samband med tillsynsbesök. Rutinernas utformning kan se olika ut i
olika verksamheter av samma slag. Samma rutin fungerar inte alltid eller
överallt, beroende på verksamheternas olika förutsättningar, exempelvis hur
lokalerna ser ut. Det är upp till miljönämnden att avgöra om den rutin förskolan
beskriver är godtagbar i det enskilda fallet. Om egenkontroll saknas
eller är bristfällig i en verksamhet kan, och ska, miljönämnden ställa krav på
rättelse.
Nationella tillsynsprojekt
Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor
som rör miljöhälsa enligt miljöbalken. Socialstyrelsen ger stöd och råd, arbetar
samordnande och följer upp och utvärderar det tillsynsarbete som görs
9

i kommunerna. Det samordnande arbetet utgörs t.ex. av nationella tillsynsprojekt.
Socialstyrelsens ambition är att genomföra ett nationellt tillsynsprojekt
varje år. I projekten prioriteras särskilt angelägen hälsoskyddstillsyn. Projekten
har en samordnande, vägledande funktion och kan uppmuntra till att
tillsyn utförs inom ett visst område. De ger också förutsättningar för en god
kvalitet på tillsynen genom en likvärdig tolkning och tillsyn i hela landet.
Miljönämnderna i landets samtliga kommuner bjuds alltid in att frivilligt
delta i projekten.
Syfte och mål
Syftet med det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan var att förebygga
och minska smittspridningen i förskolorna genom en ökad medvetenhet
om egenkontrollverktyget enligt miljöbalken [1]. Målen var att projektet
skulle leda till:
• Ökad kunskap i hygien och smittskydd på kommunernas miljöförvaltningar.
• Ökad kunskap på miljöförvaltningarna om förskoleverksamheternas
egenkontroll enligt miljöbalken.
• Ökad kunskap om egenkontroll i förskolorna, främst inom hygien och
smittskyddsområdena.
• Möjlighet för kommunernas miljöförvaltningar att skapa nätverk för att
diskutera hygien, minskad smittspridning och egenkontroll på förskolor.
• En samlad bild för Socialstyrelsen av hygienrutiner och egenkontroll på
landets förskolor.
Omfattning och avgränsningar
Projektet vände sig i första hand till kommunernas operativa tillsynsmyndigheter
inom miljö- och hälsoskyddsområdet, men syftade även till att nå
förskoleverksamheterna med dess personal och förskolebarnens föräldrar.
Länsstyrelsen, liksom Socialstyrelsen, ska tillsynsvägleda kommunerna när
det gäller hälsoskyddstillsyn [2] och de kan samordna och integrera den
nationella tillsynsvägledningen med ett regionalt perspektiv. De gavs därför
möjlighet att hålla sig uppdaterade om projektet och genom sitt arbete med
utvärdering och uppföljning ta del av sina kommuners verksamhet inom
området. Länsstyrelsen har fått del av deltagande kommunernas resultat i
respektive län, för att underlätta för fortsatt regionalt arbete.
Projektet hade följande omfattning:
• Miljöförvaltningen skulle vid tillsynsbesöken kontrollera verksamhetsutövarens
rutiner för egenkontroll.
• Projektet fokuserar på den del av förskolornas egenkontroll som gäller
hygien, rutiner för att minska smittspridning och övergripande om städning.
• Tillsynen i projektet gjordes med stöd av miljöbalken [1].
10

Följande avgränsningar gällde för projektet:
• I projektet ingick inte att miljöinspektören skulle inspektera och kontrollera
lokalen, städningen etc.
• Tillsyn enligt smittskyddslagen [10] ingick inte i projektet.
• Tillsyn enligt livsmedelslagen [11] ingick inte i projektet. Tillsynsformuläret
som tagits fram inom projektet innehåller ändå några frågor om
handtvätt kopplat till enklare livsmedelshantering. Socialstyrelsen anser
att rutiner kring handtvätt i samband med enklare livsmedelshantering
även kan bedömas utifrån miljöbalken, parallellt med livsmedelslagstiftningen.
• Familjedaghem, öppna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ingick
inte i projektet.
• I projektet skulle inte miljöförvaltningarna redovisa resultat från eventuella
uppföljande tillsynsbesök eftersom projekttiden var begränsad och
tillsynen skulle utföras under ett år. Inte heller rapporterades detaljer
kring åtgärder som miljönämnderna vidtagit vid större brister på de enskilda
förskolorna, t.ex. beslut om föreläggande.
De kommuner som deltog kunde själva välja att bredda tillsynen på förskolorna
så att den t.ex. även innefattade livsmedelstillsyn och övrig miljö- och
hälsoskyddstillsyn. Detta ingick dock inte i projektet.
11

Metod och genomförande
Hösten 2008 bjöd Socialstyrelsen in samtliga kommuners miljönämnder
eller motsvarande att delta i det nationella tillsynsprojektet Hygien i förskolan.
197 miljöförvaltningar deltog och slutförde projektet, se bilaga 1.
Referensgrupp
En referensgrupp diskuterade utformningen av vägledningsmaterialet som
togs fram inför projektet, dock inte vägledningsdokumentet Om städning på
förskolan (bilaga 2). Referensgruppen bestod av miljöinspektörer från
kommuner, läkare, hygiensjuksköterskor och smittskyddssjuksköterskor
från landsting och Smittskyddsinstitutet.
Vägledning
Socialstyrelsen tog fram vägledningsmaterial som stöd för miljöförvaltningarnas
tillsyn inom projektet. Materialet togs fram i samarbete med referensgruppen.
Vägledningsmaterialet har varit tillgängligt via projektets webbsidor
på Socialstyrelsens webbplats. Webbplatsen var öppen för alla vilket
innebar att även förskolorna kunde nå materialet. Socialstyrelsens webbsidor
för projektet, och informationen där, uppdaterades kontinuerligt under
projektets gång. Delar av materialet som tagits fram kommer att kunna användas
av miljöförvaltningarna även efter att projektet avslutats. Följande
skriftliga vägledning togs fram inom ramen för projektet:
• Vägledning Om städning på förskolan, se bilaga 2. Dokumentet är riktat
till miljöförvaltningarna och kompletterar Socialstyrelsens allmänna råd
(SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar
[12]. Det är ett stöd för miljöförvaltningarnas bedömningar av en
förskolas egenkontroll om städning.
• Vägledning Om hygien på förskolan, se bilaga 3. Detta dokument är riktat
till miljöförvaltningarna som ett stöd för deras bedömningar av en förskolas
egenkontroll om hygien.
• Socialstyrelsen tog fram ett förslag till informationsbrev som var riktat
till föräldrar med förskolebarn, se bilaga 4. Miljöförvaltningarna kunde
justera och lägga till text för att anpassa till sin egen kommun. Tanken
var att miljöförvaltningarna skulle lämna dessa informationsblad till förskolorna,
som i sin tur kunde lämna informationen till föräldrarna.
• Ett tillsynsformulär togs fram som miljöförvaltningarna skulle använda
vid tillsynsbesöken, se bilaga 5. Tillsynsformuläret var utformat för att
inspektören skulle kontrollera verksamhetsutövarens rutiner för egenkontroll
vad gäller hygien, minskad smittspridning och städning.
• Som komplement till tillsynsformuläret togs det under projektets gång
fram en Instruktion till förtydligat tillsynsformulär, se bilaga 6, för att
12

vägleda miljöförvaltningarna om hur de skulle göra bedömningarna på
tillsynsformuläret.
Dessutom har vägledning kontinuerligt getts via webben med exempelvis
information om hur man ska bedöma egenkontrollen och tillgång till Frågor
och svar. Projektgruppen har även gett muntlig vägledning både vid deltagande
på olika typer av regionala hälsoskyddsträffar där projektet presenterats
och genom att finnas tillgängliga för frågor och diskussion via telefon
och e-post.
Sedan tidigare fanns vägledning i form av handböckerna Smitta i förskolan,
en kunskapsöversikt [6] och Hygien smittskydd och miljöbalken, objektburen
smitta [13]. Båda handböckerna sändes i början av 2009 ut till de
miljöförvaltningar som anmält sig som deltagande.
Kommunernas arbete i projektet
Miljöförvaltningarna som deltog i projektet, se bilaga 1, utförde tillsynsbesöken
på förskolorna under 2009. Miljöförvaltningarna valde själva hur
många (hur stor andel) och vilka förskolor som skulle inspekteras.
Socialstyrelsen uppmuntrade miljöförvaltningarna att ta kontakt med
landstingens smittskyddsenheter för att öka sin kompetens innan tillsynen
påbörjades. Miljöförvaltningarna hade även möjlighet att skapa nätverk med
andra kommuner som deltog i projektet. En nätverkslista med kontaktuppgifter
till ansvarig handläggare i deltagande kommuner fanns tillgänglig på
Socialstyrelsens webbplats. Vid tillsynsbesöken på förskolorna användes
tillsynsformuläret som Socialstyrelsen tagit fram och verksamhetsansvarig,
förskolechef eller motsvarande intervjuades.
Efter tillsynsbesök skickade miljöförvaltningen digitalt in de uppgifter
som samlats in, till Socialstyrelsen.
Hantering av data
Inför datasammanställningen har felaktigt inrapporterade tillsynsformulär,
formulär där en stor andel data saknades och dubbelrapporterade formulär
rensats ut. Även rapporter för enskilda förskoleavdelningar har rensats bort i
det slutliga resultatet eftersom enbart hela förskolor, med sammanvägt resultat
från olika avdelningar, skulle rapporteras. Enskilt rapporterade avdelningar
skulle annars ha fått en för stor tyngd jämfört med förskolor där alla
avdelningar rapporterats gemensamt.
Det rensade datamaterialet ligger till grund för den sammanställning av
hur tillsynsformuläret besvarats som den här rapporten redovisar, se bilaga
7. Eftersom deltagandet var så högt och så många förskolor besökts ger resultaten
en bra bild av hur man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien
och för att begränsa smittspridning på förskolor fördelade över hela landet.
Även om det inkomna datamaterialet är mycket omfattande kan det inte
ses som representativt för hela riket. Urvalet har inte skett slumpmässigt
eftersom det har varit valfritt för kommunerna att delta och eftersom de
själva valt vilka förskolor de skulle besöka. Urvalet av förskolor kan därför
vara olika mellan kommunerna och grunda sig på olika urvalskriterier (t.ex.
13

stora/små förskolor, kommunala/privata förskolor, geografiskt urval m.m.).
Svaren kan även påverkas av vem som besvarat frågorna och vara beroende
av inspektörens individuella bedömning i bedömningsfrågor. Datamaterialet
har därför inte kunnat användas för statistik eller jämförande analyser.
Uppföljningsenkät
När kommunernas tillsynsarbete i projektet avslutats skickades en enkät ut
till deltagande kommuner. Frågorna i enkäten berörde bland annat om miljöförvaltningarna
upplevt att kompetensen kring förskolornas arbete med
egenkontroll och rutiner för hygien och smittskydd höjts, både hos verksamheterna
och på miljöförvaltningarna. En sammanställning av svaren från
enkäten redovisas i bilaga 8.
14

Resultat och analys
Intresset för att delta i projektet var mycket stort. 221 kommuner anmälde
sig och 197 slutförde projektet (bilaga 1). Totalt har 3564 förskolor med
167 919 barn besökts och rapporterats in på korrekt sätt. År 2009 fanns det i
landet 9866 förskolor med 446 080 inskrivna barn [5]. Detta innebär att 36
procent av landets förskolor besökts i projektet och 38 procent av förskolebarnen
har fått sin förskola besökt. Det höga deltagarantalet och de många
besökta förskolorna ger en bra bild av hur man arbetar med rutiner för hygien
och för att undvika smitta på förskolor i stora delar av landet.
Figur 1: Antalet förskolor i Sverige 2009, inspekterade och inte inspekterade
i projektet.
Trots det höga deltagarantalet kan de besökta förskolorna inte sägas representera
alla landets förskolor eller ge en statistiskt säkerställd bild av hur
man arbetar med hygien och rutiner för att bryta smittspridning i hela landet
eftersom urvalet av besökta förskolor inte är slumpmässigt utfört.
Hur tillsynsformuläret har besvarats finns samlat i bilaga 7.
Allmänt om förskolorna
I projektet har vi kunnat sammanställa resultat från 3564 tillsynsformulär
från förskolor som besökts. Förskolorna har en stor geografisk spridning
eftersom kommuner från 20 av 21 län valt att delta i projektet. Både kommunala
och ickekommunala förskolor har besökts. Storleken på förskolorna
varierar kraftigt. Antalet barn spänner mellan 3-240 barn fördelade på 1-17
avdelningar. Personalgruppernas storlek varierar från 1-89 personer.
15

Egenkontroll
Resultatet från projektet visar att det bland de 3564 besökta förskolorna
finns 1066 förskolor som inte alls känner till kravet på egenkontroll enligt
miljöbalken [1]. På ännu fler av de besökta förskolorna, 1667, har man inte
tagit del av förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
[7] och minst 2044 besökta förskolor saknar också övergripande skriftliga
rutiner. Detta trots att egenkontrollen är ett lagstadgat krav sedan 1999
[1, 7].
Bland de 1502 förskolor i projektet som har en skriftlig egenkontroll finns
det de som inte informerar personalen (279 förskolor), eller bara en del av
personalen (282 förskolor) om detta. För att egenkontrollens syfte och funktion
ska uppfyllas krävs att den är införd och välkänd i verksamheten.
Det finns en fungerande egenkontroll gällande smittskydd och hygien,
som uppfyller lagstiftningens krav, på endast 1373 av de besökta förskolorna.
På 2175 av de besökta förskolorna bedömer inspektören att lagstiftningens
krav inte uppfylls.
Handhygien
Flytande tvål och vatten till handtvätt var den klart övervägande handtvättsmetoden
för både barn och personal på de besökta förskolorna. För
torkning av händerna använder de flesta av de besökta förskolorna engångshanddukar.
Det finns dock förskolor som ”alltid” eller ”ofta” använder personliga
textilhanddukar (på 1086 förskolor används det till personalen, på
1220 förskolor till barnen) eller gemensamma textilhanddukar (på 16 förskolor
används det till personalen, på 7 förskolor till barnen).
Barnens handhygien
Bland de 3564 förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för
barnens handtvätt, men på 2187 förskolor är de enbart muntliga. Barnens
händer tvättas i något mindre utsträckning efter blöjbyte och efter snytning
än i andra situationer, på de besökta förskolorna.
På väldigt få av de besökta förskolorna används handsprit rutinmässigt på
barnen.
Personalens handhygien
Bland de förskolor som besökts i projektet har de flesta rutiner för personalens
handtvätt – men på 1960 förskolor av de 3564 besökta är de enbart
muntliga. På de besökta förskolorna tvättas personalens händer i något lägre
utsträckning efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer
som efterfrågas i tillsynsformuläret. På de besökta förskolorna används
handsprit oftare av personalen än till barnen.
Hos de besökta förskolorna använder personalen i mycket hög utsträckning
”alltid” eller ”ofta” engångshandskar vid kontakt med kräkningar
(3385 förskolor) eller diarré (3382 förskolor) och i hög utsträckning även
vid blöjbyte (2825 förskolor). När personalen hjälper barn vid toalettbesök
används däremot handskar bara ”sällan” eller ”aldrig” hos 1848 av de be-
16

sökta förskolorna. Personalen använder också ”sällan” eller ”aldrig” handskar
vid kontakt med blod på 1556 av de besökta förskolorna.
Blöjbyten och skötrum
Skriftliga rutiner för blöjbyte saknas på 1960 av de 3564 besökta förskolorna.
Av de besökta förskolor som har skriftliga rutiner har många dem dock
uppsatta vid skötbordet.
Skötbordets yta är lätt avtorkbar hos de flesta av de besökta förskolorna
(3139 av 3564). Nytt engångsunderlägg används alltid vid blöjbyte på 2342
av de besökta förskolorna. Textila underlägg förekommer hos 1515 av de
besökta förskolorna.
Städning
Skriftliga städrutiner finns hos majoriteten, 3118 av de 3564 besökta förskolorna.
Men det saknas rutiner för att följa upp städningen hos 1756 förskolor
och enbart 446 förskolor har skriftliga rutiner för uppföljning. Toalettutrymmen,
skötrum, lekrum och vilrum städas dagligen hos majoriteten av de
förskolor som besökts i projektet. Rengöring av leksaker ingår i städrutinen
hos bara 1926 av de besökta förskolorna.
Övrigt hygien och smittskydd
Endast 955 av de besökta förskolorna utbildar all personal i hygien och
smittskydd. Hos 1836 av de besökta förskolorna förekommer inte alls sådan
utbildning för personalen.
Av de 3564 besökta förskolorna, vänder sig 2530 till vårdcentralen när
det gäller hygienfrågor, 1470 vänder sig till Landstingens smittskyddsenheter,
971 förskolor vänder sig till Socialstyrelsen och 485 av de besökta förskolorna
vänder sig till miljöförvaltningen för information.
Uppföljningsenkät
Av de 197 deltagande kommunerna besvarade 114 den uppföljningsenkät
som Socialstyrelsen skickade ut efter att kommunernas operativa tillsynsdel
i projektet avslutats. Enkäten besvarades anonymt. Hur uppföljningsenkäten
har besvarats finns samlat i bilaga 8, med undantag för de deltagande kommunernas
fritt formulerade kommentarer.
Vägledning
Enkäten visar att de flesta, 110 av de 114 miljöförvaltningar som besvarat
uppföljningsenkäten, har använt Socialstyrelsens vägledningsmaterial. Majoriteten
av de som besvarat uppföljningsenkäten anger att vägledningsmaterialet
varit tillräckligt utförligt och att informationen på projektets webbsida
varit lätt att hitta. De flesta som besvarade enkäten tyckte även att tillsynsformuläret
hade ett bra språk, relevanta frågor och att frågorna inte var
för många.
17

Kompetenshöjning
Av de 114 miljöförvaltningar som besvarat uppföljningsenkäten bedömer 85
att projektet lett till en förbättrad kunskap om egenkontroll hos förskolorna.
Av de svarande menar 94 att även förskolornas kunskap om hygien och
smittskydd förbättrats genom projektet. 103 miljöförvaltningar anger också
att de själva fått en förbättrad kunskap och kompetens vad gäller egenkontroll
om hygien och smittskydd i förskolan.
Bristande tillsyn förbättras
Av de som besvarade uppföljningsenkäten har 73 miljöförvaltningar inte
tidigare haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Av dessa har 60 angett att
man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna.
Synpunkter
De flesta kommentarer kring projektet har varit positiva. Dock har förslag
på förbättringar kommit in, t.ex. att det hade varit önskvärt med information
riktad till verksamheterna och att vägledningen i vissa avseenden kunde
förbättrats och förtydligats. Exempelvis med en vägledning i bedömningsfrågor
om egenkontroll och tydlighet i vad som skulle rapporteras in. Socialstyrelsen
har även fått förslag på kompletterande områden som hade kunnat
ingå i projektet, t.ex. utevistelse och mindre barngrupper, hantering av
pottor, hantering och tvätt av sovutrustning och andra textilier mm.
18

Diskussion och slutsatser
Egenkontroll
Socialstyrelsen anser att kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa är
viktig för att minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan.
Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper går dock inte helt att
undvika. Syftet med tillsynsprojektet var att öka medvetenheten om kravet
på egenkontroll enligt miljöbalken [1] och som en följd av detta förebygga
och minska smittspridningen i förskolorna.
Deltagande inspektörer har under projektets gång lämnat synpunkter på
svårigheter att tolka frågor om egenkontroll och att bedöma när egenkontrollen
är tillräcklig. Trots detta bedömer Socialstyrelsen att vikt kan läggas
vid den bedömning som inspektören gjort av om egenkontrollen uppfyller
lagkraven.
Projektet visar att 1066 av 3564 besökta förskolor saknar kännedom om
att de måste ha egenkontroll enligt miljöbalken [1]. Detta, liksom att 2044
besökta förskolor saknade övergripande skriftliga rutiner i verksamhetens
egenkontroll, ser Socialstyrelsen mycket allvarligt på. Socialstyrelsen ser ett
behov av att kunskapen om kravet på egenkontroll måste öka och arbetet
med egenkontroll i förskolorna måste förbättras för att leva upp till lagens
krav.
Kommunernas miljönämnder har ett stort ansvar i att informera och att
genom tillsyn kontrollera att förskolorna jobbar med egenkontroll enligt
miljöbalken [1]. Lagkravet har funnits i över tio år och den stora delen förskolor
med bristfällig kunskap tyder på att frågan inte har varit tillräckligt
prioriterad.
I det enskilda fallet, behöver inte frånvaron av nedskrivna rutiner innebära
att det sätt man arbetar på är felaktiga eller dåliga. En bra egenkontroll fungerar
däremot som ett system för att identifiera, förutse och förebygga risker.
Egenkontrollen ska leda till en ständig förbättring och brister som upptäcks
ska åtgärdas och följas upp. En bra egenkontroll kan exempelvis även
vara ett bra sätt att vid personalförändringar säkerställa överföring av kunskap
om hur man arbetar.
Exempel på vad egenkontroll inom en förskola bör omfatta
Under projektets gång har Socialstyrelsen fått frågor från miljöförvaltningarna
om vad egenkontrollen bör innehålla, både generellt och när det gäller
hygien och smittskydd som var projektets huvudsakliga fokus. Frågorna har
besvarats genom att kortfattat sammanfatta lagstiftningens krav, den vägledning
som Socialstyrelsen har, både befintlig och den som tagits fram för
projektet, samt vad Socialstyrelsen anser i frågan.
För att förebygga smitta i förskolan behövs rutiner för egenkontroll. Det
kan vara rutiner för städning, hantering av textilier, blöjbyten och handtvätt.
Det kan även behövas andra rutiner för att uppfylla miljöbalkens [1] krav på
19

att förebygga olägenhet och skada för människor och miljön, t ex. kontroll
av ljudnivåer. Kraven på egenkontroll, och den dokumentation som behövs,
ska anpassas till varje verksamhet så att kraven inte blir orimliga men ändå
omfattar det som behöver göras. Vad egenkontrollen ska omfatta kan därför
variera mellan olika förskolor. Det är den operativa tillsynsmyndigheten,
d.v.s. miljönämnden i kommunen, som i sin tillsyn kan avgöra om en specifik
rutin ska kunna vara en godtagbar lösning på varje enskild förskola. Förskolornas
olika förutsättningar kan kräva olika rutiner för motsvarande situation.
Fördela ansvaret och bedöm risker
Enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
[7] ska egenkontrollen dokumenteras. Det finns krav på att det ska finnas en
fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret vilket
innebär att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade.
Det kan till exempel innebära fördelning av städansvar mellan pedagogisk
personal och lokalvårdare eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas
mellan förskolan och fastighetsägaren. Man ska dokumentera kontroll
av utrustning för drift m.m. vilket t.ex. kan innefatta att rutiner finns för
kontinuerligt underhåll av byggnader och inredning. Verksamheten ska fortlöpande
och systematiskt undersökas och riskbedömas och det ska dokumenteras.
Det kan t.ex. handla om att rutinmässigt kontrollera och bedöma
om byggnaden är anpassad efter verksamheten eller att kontrollera att ventilationen
hålls i så gott skick att den inte orsakar utan förebygger olägenhet
för människors hälsa. Egenkontrollen ska omfatta en förteckning över miljöeller
hälsofarliga kemiska produkter. [7]
Åtgärder som utförs enligt egenkontrollen ska kontrolleras [7], och det
kan vara en fördel att även uppföljande åtgärder dokumenteras.
Hygienrutiner och utbildning bör ingå
Socialstyrelsen anser att hygienrutiner som förebygger smitta ska ingå i
egenkontrollen och vara dokumenterade. Det kan t.ex. vara rutiner för att
upprätthålla en god hygien vid blöjbyte, liksom rutiner för handhygien både
för barn och för personal. Sådana rutiner kan omfatta hur man tvättar och
torkar händerna, när man ska tvätta händerna och när och hur man använder
handdesinfektion. För personalen kan de även omfatta när och hur man använder
engångshandskar. Dokumenterade rutiner för städning och rengöring
samt för hantering och tvätt av textiler är också exempel på vad som kan
ingå i egenkontrollen. Man kan exempelvis även formulera rutiner för hur
man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors
hälsa och för att hantera eventuella klagomål. Rutiner för kontroll av
varmvattnets temperatur kan också ingå i egenkontrollen liksom rutiner för
kontroll av vattnets kvalitet om förskolan inte har kommunalt vatten. Även
utbildning av personalen, i t.ex. frågor som rör hygien och arbete för att förebygga
smitta, är viktig och kan vara en del av egenkontrollen.
Vilken omfattning rutinerna bör ha framgår delvis av det vägledningsmaterial
som Socialstyrelsen har tagit fram i projektet, Om städning i förskolan
20

och Om hygien i förskolan, se bilaga 2 och 3. Socialstyrelsen har även sedan
tidigare meddelandebladet Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet [14].
Osäkerhet och kunskapsbrist kräver tillsyn och vägledning
Kunskapsnivån kring egenkontroll gällande hygien och rutiner för att undvika
smittspridning behöver höjas hos både förskolor och miljöförvaltningar.
En regelbunden tillsyn är en förutsättning för att effektivt informera och
kontrollera lagefterlevnaden när det gäller egenkontroll. Projektet visade att
det finns kommuner som inte har eller har haft regelbunden tillsyn på förskolorna.
En förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete är att miljöförvaltningarna
har kunskaper om egenkontroll och om hygien och smittskydd. Frågor som
kom in till Socialstyrelsen under projektets gång visade att även om det
fanns mycket vägledande material på projektplatsen finns det ändå en osäkerhet
hos miljöförvaltningarna kring hur man ska bedöma egenkontrollen
och vilka rutiner som är tillräckliga. För att underlätta miljöförvaltningarnas
tillsynsarbete behövs därför också fortsatt tillsynsvägledning från Socialstyrelsen,
vilket beskrivs närmare i stycket om effekter och uppföljning. Även
länsstyrelsen har ett ansvar att arbeta tillsynsvägledande gentemot kommunerna
i sina län.
Handhygien
På de besökta förskolorna tvättar personalen sina händer i något mindre utsträckning
efter att man snutit sig själv eller ett barn än i andra situationer i
frågeformuläret. Barnens händer tvättas mer sällan efter blöjbyte och efter
snytning än i andra situationer. Socialstyrelsen har tidigare framhållit att det
är viktigt att tvätta barnens händer även i dessa situationer eftersom barnen
kan komma i kontakt med smittämnen. Det är också viktigt för att lära in en
god rutin kring handtvätt, t.ex. vid toalettbesök.
Handtvätt bör ske med flytande tvål och varmt vatten utom i speciella situationer
då handsprit kan vara ett alternativ. Efter handtvätt bör engångshandduk
i papper användas för torkning av händerna [6]. Om textilhanddukar
används måste det finnas rutiner för att förebygga smittspridning.
Användning av handskar
På många förskolor som besökts i projektet (627 förskolor) använder personalen
”aldrig” engångshandskar vid kontakt med blod, vilket är anmärkningsvärt
eftersom blod alltid måste ses som en möjlig smittkälla. Även
barn kan bära på t.ex. hepatit, och det finns därför en smittrisk.
Förutsättningar för god handhygien
Även lokalen ska ge möjlighet till goda handhygienrutiner. För att detta ska
kunna uppfyllas behövs handfat med rinnande vatten och flytande tvål bl.a. i
skötrum. Hos 38 av de besökta förskolorna saknades dock handtvättställ i
21

skötrummet. Möjlighet för förskolebarnen att tvätta händerna före måltid
bör finnas.
Städning
Städning är ett område där många av de besökta förskolorna har skriftliga
rutiner. Resultaten visar dock att det ofta saknas rutiner för uppföljning och
för att rengöra leksaker. Detta tyder på att det kan behövas mer arbete även
när det gäller egenkontroll och rutiner för städning. Det är också viktigt att
rutinerna är anpassade för den aktuella verksamheten och dess förutsättningar.
En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska
användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna, vilket måste
bedömas utifrån bl.a. lokalens utformning och nyttjande. En utgångspunkt
kan dock vara att förskolelokaler behöver städas dagligen och hygienutrymmen
och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger
dagligen [12]. Städrutinerna bör omfatta verksamhetens alla delar, vilket
exempelvis kan innebära att man förutom rutiner för att städa själva lokalen
och dess ytor även beskriver rutiner för rengöring av stoppade möbler, textilier
och leksaker. I rutinerna för den dagliga städningen kan särskilt belastade
ytor som är viktiga att städa nämnas särskilt, men även sådan städning
som görs mer sällan, som storstädning av höga ytor och städning av städförrådet
kan omfattas av rutinerna. Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att
ändra städrutinerna, t.ex. att städa oftare.
Vägledning om städning
När det gäller vägledning i frågor om städning finns Socialstyrelsens allmänna
råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och
fritidsgårdar [12]. De allmänna råden gäller men är till viss del föråldrade då
de hänvisar till inaktuell lagstiftning och dagens skol- och förskoleverksamheter
kan se annorlunda ut än för 15 år sedan. Därför har Socialstyrelsens
vägledning vad gäller städning förtydligats i Om städning i förskolan, se
bilaga 2. Av samma skäl har ett nytt allmänt råd och en tydlig vägledning
om städning i förskoleverksamheter efterfrågats av deltagande miljöförvaltningar
under projektets gång. Socialstyrelsen arbetar därför för att det nuvarande
allmänna rådet ska ersättas med en reviderad vägledning.
Övrigt om hygien och smittskydd
Blöjbyten
En orsak till att smitta sprids på förskolorna är att det är många barn på liten
yta och att barnen t.ex. använder samma skötbord och toalett [6]. Om förskolan
t.ex. väljer att ha textilunderlägg på skötborden måste det därför finnas
rutiner som följs för att undvika smittspridning. Underläggen ska enbart
användas en gång för att sedan tvättas. Smutstvätt ska förvaras så att smitta
inte kan spridas och den ska tvättas i tillräckligt hög temperatur [15].
22

Anmärkningsvärt många förskolor (1107) använder inte engångsunderlägg
vid blöjbyten eller byter dem inte mellan barnen. Ännu sämre ur smittskyddssynpunkt
är att det finns förskolor, även om de är få (316), som har
skötbordsmadrasser som inte har en lätt avtorkbar yta. Detta visar på bristande
kunskap och rutiner på förskolan.
Mer utbildning i hygien och smittskydd behövs på förskolorna
Socialstyrelsen anser att det är en allvarlig brist att personalen på många
förskolor inte utbildas i hygien och i hur man kan minska smittspridning.
Hygien och kunskap om smittspridning och hur den kan brytas ingår inte
som en obligatorisk del i alla barnskötar- och förskollärarutbildningar [3, 4],
vilket hade varit fördelaktigt. Det är mycket viktigt att personalen har tillräcklig
kunskap om hygien och hur man undviker smittspridning, dels för
att de ska förstå vikten av att ha en god hygien på förskolan, dels därför att
förskolepersonalen lär upp barnen och det är viktigt att barnen lär sig bra
rutiner från början.
Projektgenomförande och uppfyllelse av målen
Synpunkter från miljöförvaltningar
Socialstyrelsen har under projektets gång och i samband med uppföljningsenkäten
fått en del synpunkter på projektets avgränsningar. Bland annat
saknade många inspektörer frågor om t.ex. tvätt av textilier, hantering av
pottor och om utevistelse. Dessa faktorer är sådant som kan påverka smittspridningen
och hur friska barn och personal är i en förskoleverksamhet.
Tvätthantering och hantering av pottor låg utanför projektets avgränsning
men är sådana faktorer som bör omfattas av hygienrutinerna i egenkontrollen.
De bör alltså omfattas av kommunernas tillsyn och de kan vara intressanta
faktorer att titta på vid ett eventuellt uppföljande projekt.
Utevistelse är en friskfaktor [6]. Barnens utevistelse är dock inte ett krav
enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
[7], och omfattades därför inte av detta projekt. Socialstyrelsen avsåg heller
inte att titta på eller jämföra t.ex. sjukdagar/friskdagar och faktorer som kan
påverka detta. Projektet hade en tydlig avgränsning i att belysa hur man arbetar
med hygienrutiner och egenkontroll i förskoleverksamheterna.
Faktorer som påverkade resultatet
Nya influensan
Under projektets gång drabbades landet av Nya influensan och förskoleverksamheterna
fick därför mycket information om smittskydd och framförallt
handhygienrutiner för att minska smittspridning. Socialstyrelsen är
medveten om att pandemin har påverkat resultatet i projektet. Påverkan har
delvis varit positiv då det under hösten 2009 var väldigt mycket intresse
kring att minska smittspridning och ha god handhygien. Vi tror även att
23

pandemiinformationen har påverkat vart förskolorna vänder sig för information
när det gäller hygienfrågor. Så många som 971 förskolor svarade att de
vände sig till Socialstyrelsen trots att vårt uppdrag att vägleda inom miljöbalkens
område inte omfattar information till verksamheter.
Tolkningsskillnader
Skillnader i tolkning av frågornas innebörd och i inspektörernas bedömning
av svaren är omöjligt att helt undvika, oavsett hur vägledning och tillsynsformulär
utformas. Sådana skillnader har därför delvis påverkat resultaten
även i detta projekt. Ett exempel på detta är en inspektör som upptäckte att
man på förskolorna inte alltid bedömer frukost och mellanmål som måltider
och att frågan om handtvätt före måltid kan få en överrepresentation av ”alltid”/”ofta”-svar
om inte alla förekommande måltider ligger till grund för
svaret. Liknande skillnader i tolkning och bedömning kan vara aktuellt för
flera frågor.
Uppfyllelse av målen
Socialstyrelsen bedömer att projektets mål i stor uträckning har uppnåtts.
Tack vare det stora deltagarantalet har Socialstyrelsen nu en bra bild av hur
man arbetar med egenkontrollrutiner för hygien och smittskydd på förskolor
i stora delar av landet, jämfört med vad som fanns innan projektet genomfördes.
Ett mål var att kommunerna skulle ges möjlighet att skapa nätverk för att
diskutera hygien, frågor om begränsning av smitta och egenkontroll på förskolor.
För att nå detta mål togs det fram en nätverkslista med kontaktpersoner
som hölls uppdaterad under den del av projektet när kommunernas tillsynsarbete
skulle genomföras. Uppföljningsenkäten visar dock att listan
bara använts i begränsad omfattning. Någon kommun har dock kommenterat
att eftersom deltagarantalet var så stort så hade man andra deltagande
kommuner att diskutera med bland redan etablerade nätverk och bland
grannkommunerna. Socialstyrelsen bedömer därför att en nätverkslista med
kontaktpersoner gör större nytta i projekt där deltagarantalet är lägre.
De deltagande kommuner som svarat på uppföljningsenkäten anger, glädjande
nog, att de bedömer att kompetensen om hygien och smittskydd och
egenkontroll på det området har höjts, både hos förskoleverksamheterna och
hos miljöförvaltningarna.
Det höga deltagandet ger en bra övergripande bild av situationen på de
många förskolor som besökts i projektet, och som är fördelade i stora delar
av landet. Däremot kan vi inte se resultatet från projektet som en statistiskt
säkerställd bild av hur man arbetar med rutiner kring hygien och för att begränsa
smittspridning i hela landet.
24

Effekter och uppföljning
Behov av förbättrad egenkontroll och mer kunskap
Resultatet i projektet visar att många förskolor saknar kunskap om egenkontrollkravet
och har brister i den dokumenterade egenkontrollen. Socialstyrelsen
ser därför positivt på att kompetensen om egenkontroll, hygien och
smittskydd har höjts på de besökta förskolorna, enligt de miljöförvaltningar
som besvarat uppföljningsenkäten. Kompetensen kring frågorna måste dock
fortsatt höjas och arbetet med egenkontroll och goda rutiner för bland annat
hygien och smittskydd ska vara ett ständigt pågående arbete på förskolorna.
Det är den som driver en förskola som ansvarar för att personalen har den
kunskap som behövs. I miljöbalkens [1] andra kapitel, 2 §, finns kravet på
att den som driver en förskola ska ha tillräcklig kunskap för att skydda barnens
hälsa.
Behov av mer tillsyn
Tillsynen är viktig för att uppmuntra, kontrollera och ställa krav på egenkontrollarbetet
i förskolorna. Socialstyrelsen ser allvarligt på att 73 miljöförvaltningar
av de 114 som besvarade uppföljningsenkäten inte tidigare har
haft en regelbunden tillsyn på förskolor. Positivt är dock att av dem har 60
angett att man i fortsättningen kommer att ha en regelbunden tillsyn på förskolorna.
Det är mycket viktigt att tillsynsarbetet inte avstannar efter projektperioden
utan den ska vara ett kontinuerligt pågående arbete. Socialstyrelsen
kommer att följa upp det här projektet efter något år med en enkät till kommunerna
för att se om tillsynen förändrats. Enkäten kommer att ligga till
grund för planering av kommande tillsynsvägledning och av ett eventuellt
uppföljande tillsynsprojekt.
Delar av det vägledningsmaterial som togs fram i samband med projektet
kommer även i fortsättningen vara tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats
och kan vara ett stöd i det fortsatta tillsynsarbetet.
Behov av mer vägledning
Socialstyrelsen har under projektets gång fått synpunkter och önskemål om
mer vägledning och mer samlad vägledning om hälsoskyddsfrågor och
egenkontroll på förskolor. Socialstyrelsen har noterat dessa önskemål och de
kommer att beaktas vid framtagande av kommande tillsynsvägledningsplaner.
Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en reviderad vägledning om städning
i bland annat skol- och förskolelokaler, som ersättning för de befintliga
allmänna råden [12] som är delvis föråldrade. Dessutom planerar Socialstyrelsen
att se över informationen som presenteras på webbplatsen och samla
den befintliga vägledning som rör förskolor på en plats. Socialstyrelsen
kommer även att belysa egenkontroll i det utbildningsmaterial som vi planerar
att ta fram för att miljöförvaltningar ska kunna informera sina nya miljöoch
hälsoskyddsnämnder om miljöhälsan i miljöbalken efter valet 2010.
25

Erfarenheterna från det här projektet kommer också att tas tillvara i Socialstyrelsens
dagliga tillsynsvägledningsarbete.
Länsstyrelserna har också ett regionalt ansvar att vägleda och följa upp
miljöbalkstillsynen. Till stöd för deras uppföljning av kommunernas operativa
tillsyn har Socialstyrelsen tagit fram ett metodstöd som provas och utvärderas
i ett mindre antal län under 2010.
26

Referenser
1. Miljöbalk (SFS 1998:808)
2. Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken
3. Skolverkets föreskrifter och allmänna råd (SKOLFS 2000:1) om
kurser i gymnasieskolans nationella program.
4. Högskoleförordning (SFS 1993:100)
5. Skolverket. Statistik, Barn och grupper i förskolan 15 oktober 2009.
Hämtad 2010-06-20 från http://www.skolverket.se/sb/d/1664.
6. Smitta i förskolan, en kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen;
2008.
7. Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
8. Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
9. Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.
10. Smittskyddslag (SFS 2004:168)
11. Livsmedelslag (SFS 2006:804)
12. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:33) om städning i skolor,
förskolor, fritidshem och fritidsgårdar
13. Hygien smittskydd och miljöbalken, Objektburen smitta. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2008.
14. Egenkontroll inom hälsoskyddsområdet, Meddelandeblad (rev utgåva).
Stockholm: Socialstyrelsen; 2007.
15. Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag.
Stockholm: Socialstyrelsen; 2006
27

28
Bilaga 1. Deltagande kommuner
Alvesta
Aneby
Arboga
Arjeplog
Askersund
Bengtfors
Bjurholm
Bollebygd
Bollnäs
Borgholm
Borlänge
Borås
Botkyrka
Boxholm
Bromölla
Burlöv
Dals-Ed
Danderyd
Degerfors
Dorotea
Eda
Ekerö
Emmaboda
Fagersta
Falkenberg
Falköping
Falun
Forshaga
Färgelanda
Gagnef
Gnosjö
Grums
Gullspång
Gällivare
Gävle
Göteborg
Habo
Hagfors
Hallstahammar
Halmstad
Haparanda
Heby
Hedemora
Helsingborg
Herrljunga
Hjo
Hofors
Huddinge
Hudiksvall
Hultsfred
Hylte
Håbo
Hällefors
Härnösand
Hässleholm
Höganäs
Högsby
Hörby
Höör
Järfälla
Jönköping
Kalix
Kalmar
Karlsborg
Karlshamn
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
Kil
Kinda
Kramfors
Kristianstad
Kristinehamn
Kungsbacka
Kävlinge
Köping
Laholm
Laxå
Lekeberg
Leksand
Lidingö
Lindesberg
Linköping
Ljungby
Ljusdal
Ljusnarsberg
Lomma
Ludvika
Lund
Lycksele
Lysekil
Malmö
Mariestad
Markaryd
Mellerud
Mjölby
Mora
Mullsjö
Munkedal
Munkfors
Mölndal
Mönsterås
Mörbylånga
Nora
Norberg
Nordanstig
Norrköping
Nybro
Nyköping
Nässjö
Ockelbo
Olofström
Orsa
Orust
Oskarshamn
Ovanåker
Pajala
Partille
Piteå
Ragunda
Robertsfors
Ronneby
Rättvik
Sala
Sandviken
Sjöbo
Skara
Skellefteå
Skinnskatteberg
Skurup
Skövde
Smedjebacken
Sollefteå
Solna
Staffanstorp
Stockholm
Storuman
Strängnäs
Strömstad
Strömsund
Sundbyberg
Sunne
Surahammar
Svedala
Säter
Sävsjö
Söderhamn
Sölvesborg
Tibro
Tidaholm
Tierp
Tingsryd
Tjörn
Torsby
Tranås
Trelleborg
Trollhättan
Trosa
Tyresö
Täby
Töreboda
Umeå
Uppsala
Vadstena
Vaggeryd
Valdemarsvik
Vallentuna
Vansbro
Varberg
Vaxholm
Vetlanda
Vilhelmina
Vimmerby
Vindeln
Vänersborg
Vännäs
Värnamo
Västervik
Västerås
Växjö
Ystad
Åmål
Åsele
Åstorp
Åtvidaberg
Älvdalen
Älvkarleby
Älvsbyn
Ödeshög
Örebro
Örkelljunga
Örnsköldsvik
Östersund
Österåker
Östhammar
Östra Göinge

Bilaga 2. Om städning i förskolan
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009
Vägledning till miljöförvaltningar
Om städning i förskolan
Planering av verksamhet och utformning av lokal
Frågor som rör städning och hygien behöver beaktas redan i planeringen av
verksamheten. Det innebär t.ex.
• att lokalerna används på det sätt som de är planerade och dimensionerade
för
• att utemiljöer och entréer utformas så att inte smuts dras in i lokalerna i
onödan
• att skåp och hurtsar används för förvaring istället för öppna hyllor
Egenkontroll
Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera
verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för
människors hälsa uppstår (26 kap 19 §). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares
egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav
på dokumentation. Egenkontrollen utarbetas utifrån en riskbedömning av
verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Exempel på innehåll i egenkontroll av städning på förskola är:
• städschema som visar vem eller vilka som har ansvar för städningen
• vilken omfattning städningen ska ha och med vilka tidsintervall den ska
genomföras
• kontroll, uppföljning och utvärdering av städningen
• hur man ska agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet
• val och hantering av kemiska produkter för städning
• hantering av klagomål
29

Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med förskolans
övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
Kemiska produkter för städning
• Av 2 kap. 4 § miljöbalken framgår det att verksamhetsutövaren ska undvika
att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker
för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med kemiska
produkter som är mindre farliga
• Av 7 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll,
framgår det att verksamhetsutövaren ska förteckna de kemiska produkter
som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälsoeller
miljösynpunkt
Omfattning och tidsintervall
Städningens omfattning och tidsintervall dimensioneras utifrån en bedömning
av verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt. Några generella hållpunkter:
• förskolelokaler behöver städas dagligen,
• hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer behöver städas dagligen
eller flera gånger dagligen
• det är viktigt att städningen omfattar ytor som man ofta tar på med händerna,
t.ex. handtag, lysknappar, tangentbord, spolknappar samt lättåtkomliga
ytor som t.ex. golv, bord, bänkar, stolar och hyllor
• städrutinerna behöver också omfatta stoppade möbler och textilier som
t.ex. gardiner, mattor, tavlor, madrasser och kuddar
• leksaker behöver tvättas/rengöras regelbundet
• storstädning behöver utföras återkommande under året och omfatta golv,
inredning, högt belägna horisontella ytor, lampor, ventilationsdon, textilier
och golvbrunnar
• städförrådet behöver städas regelbundet
• Vid utbrott av smitta kan det bli aktuellt att höja nivån på städningen
Städmetoder
Bästa städresultatet uppnås normalt med kemikaliesnåla torra och lätt fuktiga
städmetoder. Vid val av städmetod är det viktigt att:
• ta hänsyn till inredningsmaterialet och olika ytors egenskaper och tålighet
• eftersträva metoder som binder damm effektivt
• följa tillverkarens anvisningar vid rengöring och underhåll av golv
• vid dammsugning, använda dammsugare med effektiva filter eller centraldammsugare.
30

Förvaring och hantering av städutrustning
Städutrustningen förvaras och hanteras bäst i ett låsbart frånluftsventilerat
utrymme med tappställe för kallt och varmt vatten och utslagsvask. Då det i
fuktig miljö finns risk för tillväxt och spridning av mikroorganismer är det
viktigt att använd utrustning förvaras så att den kan torka och att utrymmets
ytskikt är anpassat efter hur rummet används.
Moppgarner och torkdukar behöver tvättas i temperaturer över 60° för att
minska risken för smittspridning via städutrustningen. Torkdukar och moppar
behöver bytas med täta intervall. I hygienutrymmen är det viktigt att
byta torkduk efter varje rum. Det är också viktigt att moppar och torkdukar
som använts i hygienutrymmen inte används i andra rum i lokalen.
31

Bilaga 3. Om hygien i förskolan
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009
Vägledning till miljöförvaltningar
Om hygien i förskolan
Nedan följer generell information för att hjälpa till att bedöma en förskoleverksamhets
egenkontroll av hygien och smittskydd. När det gäller
bedömning av hygien och smittskyddsrutiner enligt miljöbalken kan
det vara lämpligt att miljöförvaltningen stämmer av bedömningsunderlaget
med landstingets smittskyddsenhet.
Egenkontroll
Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera
verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenhet för
människors hälsa uppstår (26 kap 19 §). I förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares
egenkontroll som gäller för bl.a. förskolor finns också krav
på dokumentation.
Exempel på innehåll i egenkontrollen av hygienen på en förskola är:
• rutiner för att upprätthålla en god hygien
• kontroll av hygienrutinerna
• hur man bör agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet
• hantering av eventuella klagomål
Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med förskolans
övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex. det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
32

Handhygien (handtvätt, handsprit och handskar)
Handtvätt för barn
Exempel på när barn behöver tvätta händerna är:
• när händerna är smutsiga
• efter toalettbesök/blöjbyte
• före varje måltid, dukning och servering
• före medverkan vid bakning/matlagning. Om barn medverkar är det viktigt
att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen.
• efter utevistelse
• efter att barnet snutit sig
Det är lämpligt att låta barnen tvätta händerna under vuxens uppsikt. På
blöjbarn tvättas händerna efter blöjbyte.
Handtvätt för personal
Exempel på när personal behöver tvätta händerna är:
• efter toalettbesök
• efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök
• före varje måltid, dukning och servering
• före matlagning/bakning
• efter utevistelse
• efter att man snutit sig
• efter att man hjälpt ett barn att snyta sig
• efter hantering av smutstvätt
Handsprit för personal
När ingen smuts är synlig på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten.
Handsprit är återfettande och skonsamt för händerna. I vissa situationer behöver
personalen använda handsprit för att minska risken för smitta, se
Smitta i förskolan - en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen 2008. Händerna
ska lufttorkas efter att handsprit använts.
Handskar
Exempel på när engångshandskar behöver användas:
• vid blöjbyte
• vid kontakt med diarré, kräkningar och blod
• vid städning av hygienutrymmen, extra viktigt i samband med infektionsutbrott
• vid utbrott av smitta – epidemier
Händerna desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och slängts
33

Blöjbyte
Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver
finnas inom räckhåll.
• Blöjbytet utförs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel)
och engångsunderlägg
• Handfat och rinnande vatten behöver finnas i skötrummet
• Vid blöjbytet används engångshandskar
• Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar
• Dynan torkas av med ytdesinfektion efter varje blöjbyte
• Blöjorna kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen
• Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskar tagits av och
slängts
• Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje
dag
Barnens toalettbesök
• När man hjälpt barn vid toalettbesök är det viktigt att tvätta händerna
efteråt
• Det är lämpligt att barnen tvättar händer under vuxens uppsikt
Lek i vatten
Vattenlek i baljor och små bassänger är olämpligt ur smittskyddssynpunkt.
Vattenspridare är att föredra.
Måltider och matlagning/bakning
Vid all livsmedelshantering ska livsmedelslagstiftningen och hygienrutiner
kring detta följas. När det gäller barns eventuella medverkan vid matlagning
och bakning så är det viktigt att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftningen.
Förkylning och hosta
• Om barnen lär sig att nysa och hosta i armvecket – inte ut i luften, i handen
eller på varandra, så minskar risken för smittspridning.
• Om man hjälper barn att snyta sig – används engångsnäsduk som slängs
efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/eller handdesinfektion
utförs efteråt.
34

Nappar och tandborstar
• Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar.
• Tandborstar utgör en risk för smitta. Om det finns tandborstar i förskolan
behöver barnen ha egen tandborste som förvaras på lämpligt sätt.
Varmvattentemperatur
För att förebygga bl.a. legionella är det viktigt att verksamheten har rutiner
för att varmvattentemperaturen i lokalen kontrolleras regelbundet. Regler
för varmvattentemperatur finns i Boverkets författningssamling, BFS
2006:12, BBR 12.
Utomhusvistelse
Det är lämpligt att låta barnen vistas mycket utomhus. Smittspridningen
minskar vid utomhusvistelse då barnen inte är så nära inpå varandra och
smittdoserna blir mindre i den stora luftvolymen.
Utbrott av smitta
Rutiner vid utbrott av smitta som stämts av med vårdcentralen eller smittskyddsenheten
på landstinget behöver finnas hos verksamheten.
Ytterligare information finns i Smitta i förskolan - En kunskapsöversikt
Socialstyrelsen 2008, som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst
eller laddas ner från Socialstyrelsens webbplats
35

Bilaga 4. Förslag på
informationsblad till föräldrar
Förslag på informationsblad
Till dig som förälder
Projekt om bra hygienrutiner i förskolan
Ditt barns förskola ingår i ett projekt om hygien och smittspridning. Projektet
drivs av Socialstyrelsen tillsammans med miljöförvaltningar i landet.
Socialstyrelsen och miljöförvaltningarna vill öka förskolornas kunskaper om
rutiner för hygien och smittskydd. Hygienrutiner handlar till exempel om
handtvätt, blöjbyten och toalettbesök.
Besök på förskolan
Projektet innebär att miljöförvaltningen i kommunen gör ett tillsynsbesök på
förskolan. Vid tillsynsbesöket kontrolleras att förskolan uppfyller miljölagstiftningens
krav på hygienrutiner.
Infektioner bland förskolebarn
Barn som går på förskola har mer infektioner, framför allt luftvägsinfektioner,
än barn som vistas hemma. Av luftvägsinfektionerna kan 20–30 procent
knytas till förskolevistelsen i sig. Spridningen av infektioner i småbarnsgrupper
går inte att undvika helt, men med kunskap om smittvägar och sätt
att bryta dem kan man minska risken för smittspridning inom en barngrupp.
Projektets resultat
De miljöförvaltningar som deltar kommer senast den 31 december 2009 att
rapportera sina resultat till Socialstyrelsen som sammanställer dem under
våren 2010. Sammanställningen ska ge en bild av hur hygienen sköts på
landets förskolor.
36

Bilaga 5. Tillsynsformulär för hygien
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009
Tillsynsformulär för hygien
Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken
Kommun:
Förskolans namn:
Månad när tillsynsbesöket gjordes:
Allmänt om förskolan
Kommunal förskola 
Antal barn (ca)…..st.
Icke kommunal förskola 
Antal personal (ca )…..st.
Antal avdelningar…..st.
Kunskap om egenkontrollkrav
1. Känner verksamhetsutövaren till kravet på egenkontroll enligt miljöbalken
(26 kap 19 §)?
Ja  Nej 
2. Har verksamhetsutövaren tagit del av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares
egenkontroll?
Ja  Nej 
3. Finns en övergripande skriftlig dokumentation över verksamhetens egenkontroll?
Ja  Nej 
37

4. Informeras personal om den skriftliga dokumentationen över verksamhetens
egenkontroll?
Ja, all personal  Ja, en del av personalen 
Nej  Dokumentation saknas 
Handhygien
Barnens handhygien
5. Finns rutiner för barnens handhygien?
Ja, skriftliga  Ja, muntliga  Rutiner saknas 
6. När tvättar barnen händer/tvättas barnens händer?
Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (

10. Hur kontrolleras det att barnen följer verksamhetens rutiner för
handhygien?
Personal kontrollerar på plats  Barnet frågas  Kontrolleras inte 
Rutiner saknas 
Personalens handhygien
11. Finns rutiner för personalens handhygien?
Ja, skriftliga  Ja, muntliga  Rutiner saknas 
12. När tvättar personalen händerna?
Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (

16. När använder personalen engångshandskar?
Alltid (100%) Ofta (≥50%) Sällan (

Städning
26. Finns skriftliga städrutiner?
Ja  Nej 
27. Finns särskilt städförråd?
Ja  Nej  (om nej gå till fråga 31)
28. Är städförrådet frånluftsventilerat?
Ja  Nej 
29. Finns utslagsvask i städförrådet?
Ja  Nej 
30. Finns tappkran för kallt och varmt vatten i städförrådet?
Ja  Enbart varmvatten  Enbart kallvatten  Saknas 
31. Ingår rengöring av leksaker i städrutinerna?
Ja  Nej 
32. Hur ofta städas toalettutrymmen?
Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 
En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan 
33. Hur ofta städas skötrum?
Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 
En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan  Har inga blöjbarn 
34. Hur ofta städas lekrum?
Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 
En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan 
35. Hur ofta städas vilrum?
Flera gånger varje dag  En gång varje dag  Några gånger i veckan 
En gång i veckan  Mindre än en gång i veckan  Har inget vilrum 
36. Finns rutin för att personalen ska kontrollera städningen?
Ja, skriftlig  Ja, muntlig  Nej 
41

Övrigt hygien och smittskydd
37. Informeras föräldrar generellt om när det är olämpligt att barnen vistas
på förskolan p.g.a. sjukdom? (Flera svarsalternativ är möjliga)
Ja, skriftligen  Ja, muntligen  Nej
38. Vart vänder sig verksamheten för information när det gäller hygienfrågor?
(Flera svarsalternativ är möjliga)
Landstingets smittskyddsenhet  Vårdcentralen  Miljöförvaltningen 
Socialstyrelsen  Livsmedelsverket  Annat 
39. Är verksamhetens arbete med smitta på förskolan avstämt med landstinget?
Ja  Nej 
40. Finns rutiner för att kontrollera varmvattentemperaturen i lokalen regelbundet
(för att förebygga bl.a. legionella)?
Ja  Nej  Vet ej 
41. Utbildas personalen i hygien/smittskydd?
Ja, all personal  Ja, en del av personalen  Nej 
Miljöförvaltningens sammanfattande bedömning
42. Bedömer miljöförvaltningen sammanfattningsvis att verksamhetens arbete
med egenkontroll av hygien och smittskydd motsvarar miljöbalkens
krav?
Ja
Nej 
42

Bilaga 6. Instruktion till förtydligat
tillsynsformulär
Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009
Instruktion till förtydligat tillsynsformulär
Efter att projektet startat har vi blivit medvetna om att rutinerna kan se väldigt
olika ut på olika avdelningar inom samma förskola. Det har lett till att
många inspektörer hört av sig med frågor om vad som egentligen ska redovisas
i tillsynsformuläret.
Vi har därför förtydligat svarsalternativen på fråga 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14,
15, 16 och 17 i tillsynsformuläret, så att inspektören får göra en skattning av
hur stor andel av förskolans samtliga barn som gör på ett visst sätt.
De nya svarsalternativen är
• Alltid
• Ofta ≥50 %
• Sällan

Tillsynsformuläret ska då fyllas i så här:
Alltid Ofta ≥50 % Sällan

Bilaga 7. Resultat från
rapporterade tillsynsformulär
45

Bilaga 8. Resultat från
uppföljningsenkät
Information och vägledningsmaterial före och under
projektet
53

Tillsynsformuläret
Samverkan med andra kommuner,
smittskyddsenheten
54

Ökad kompetens och fortsatt tillsyn
55