Äldreomsorgens verksamhetsplan 2011 - Piteå kommun

Äldreomsorgens
verksamhetsplan
2011
Antagen av Socialnämnden 2011-01-19

Innehållsförteckning
Äldreomsorgens verksamhetsplan
Sida
1 Planeringsförutsättningar ................................................................................................ 1
1.1 Befolkningsutveckling ............................................................................................... 1
1.2 Ekonomi .................................................................................................................... 5
1.3 Socialtjänstlagen ........................................................................................................ 5
1.4 Hälso- och sjukvårdslagen ......................................................................................... 5
1.5 Bostadsförsörjningsplan ............................................................................................ 5
2 Mål ..................................................................................................................................... 7
2.1 Kommunfullmäktiges vision ..................................................................................... 7
2.2 Kommunfullmäktiges strategiska områden ............................................................... 7
2.3 Socialnämndens verksamhetsidé ............................................................................... 8
2.4 Socialnämndens övergripande mål ............................................................................ 8
2.5 Hälso- och sjukvård ................................................................................................... 9
2.6 Kvalitetssystem .......................................................................................................... 9
2.7 Genomförande ......................................................................................................... 10
3 Verksamheter .................................................................................................................. 11
3.1 Biståndsbedömning ................................................................................................. 11
3.2 Stöd i eget boende ................................................................................................... 11
3.2.1 Hemtjänst – service ................................................................................................. 11
3.2.2 Hemtjänst – omvårdnad ........................................................................................... 11
3.2.3 Hemtjänst – egenvård .............................................................................................. 12
3.2.4 Anhörigvård ............................................................................................................. 12
3.2.5 Trygghetstelefon ...................................................................................................... 12
3.2.6 Nattpatrullverksamhet ............................................................................................. 12
3.2.7 Ledsagarservice ....................................................................................................... 12
3.2.8 Dagverksamhet ........................................................................................................ 12
3.2.9 Frivilligcentraler ...................................................................................................... 13
3.2.10 Avlastning ................................................................................................................ 13
3.2.11 Utredning, behovsbedömning, träning .................................................................... 13
3.2.12 Bostadsanpassningsbidrag ....................................................................................... 14
3.2.13 Betalningsansvar ...................................................................................................... 14
3.2.14 Anhörigstöd ............................................................................................................. 14
3.2.15 Uppsökande verksamhet .......................................................................................... 14
3.3 Vård- och omsorgsboende ....................................................................................... 15
3.3.1 Kommunens rehab- och arbetsmiljöteam ................................................................ 16
3.4 Färdtjänst ................................................................................................................. 17
3.5 Riksfärdtjänst ........................................................................................................... 17
3.6 Föreningsbidrag ....................................................................................................... 17
4 Personal ........................................................................................................................... 18
4.1 Utbildning ................................................................................................................ 18
4.2 Introduktion ............................................................................................................. 18
4.3 Fortbildning ............................................................................................................. 18
4.4 Erfarenhetsutbyte ..................................................................................................... 18

4.5 Arbetslagsutveckling ............................................................................................... 18
4.6 Projektarbete ............................................................................................................ 19
4.7 Arbetsorganisation ................................................................................................... 19
4.8 Arbetsledning .......................................................................................................... 19
4.9 Kontaktperson .......................................................................................................... 19
4.10 Hälso- och sjukvårdspersonal .................................................................................. 19
4.11 Planeringstid ............................................................................................................ 20
4.12 Utvecklingssamtal ................................................................................................... 20
4.13 Handledning ............................................................................................................ 20
4.14 Arbetsmiljö .............................................................................................................. 20
5 Organisation .................................................................................................................... 21
5.1 Kvalitetsfaktorer ...................................................................................................... 22
6 Verksamhetsförändringar ............................................................................................. 23
7 Internbudget ................................................................................................................... 25
7.1 Verksamheter ........................................................................................................... 25
7.2 Budgetprinciper ....................................................................................................... 27

1
1 Planeringsförutsättningar
Verksamhetsplanen ska beskriva de mål som gäller för arbete med äldreomsorgen
samt redovisa hur kommunen avser att tillgodose dessa mål. Verksamhetsplanen
omfattar planering för år 2011 och samordnas med budget och verksamhetsplan för
hela kommunen.
1.1 Befolkningsutveckling
Av kommunens befolkning, 40 860 personer, är 7 846 ålderspensionärer d v s 19,2 %
av befolkningen.
Ålderspensionärer
Faktisk
2000 2005 2009
65 - 79 år
5 121
5 270
5 825
80 - 89 år
1 464
1 638
1 796
> 90 år
207
231
225
Totalt 6 792 7 139 7 846
Hämtat från befpack 091231
De senaste tio åren har antalet pensionärer ökat. Enligt prognosen för de kommande
tio åren kommer antalet pensionärer att öka ytterligare.
År 65 år - W 65 - 79 år 80 - 89 år > 90 år
2000 6 792 5 121 1 464 207
2005 7 139 5 270 1 638 231
2010 8 147 6 066 1 837 244
2015
9 449
7 093
2 000
356
2019
10 131
7 597
2 133
401

2
Åldersutveckling för personer 65 år och äldre
11 000
10 000
9 000
9 449
10 131
8 000
7 000
6 792
7 139
8 147
6 000
5 000
2000 2005 2010 2015 2019
Under perioden 2000-2010 har antalet personer över 65 år ökat med 1 355 personer
(17 %)
Enligt prognosen för åren 2010-2019 kommer antalet 65 år och äldre att öka med
1 984 personer (20 %)
Åldersutveckling för personer 80 år och äldre
2 800
2 600
2 400
2 200
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
2 534
2 356
2 081
1 671
1 869
2000 2005 2010 2015 2019
Under perioden 2000-2010 har antalet personer över 80 år ökat med 410 personer
(20 %)
Enligt prognosen för åren 2010-2019 kommer antalet 80 år och äldre att öka med
453 personer (18 %).

3
Antal pensionärer 80 år och äldre
Område 2000 2005 2009
Piteå centrala/Pitholm
835
1 004
1 170
Öjebyn
220
211
209
Norrfjärden
228
226
226
Hortlax
214
227
225
Sjulnäs
174
201
191
Totalt 1 671 1 869 2 021
Hämtat från befpack 091231
Antal pensionärer 80 år och äldre fördelade i procent
Område 2000 2005 2009
Piteå centrala/Pitholm 50 % 54 % 58 %
Öjebyn 13 % 11 % 10 %
Norrfjärden 14 % 12 % 11 %
Hortlax 13 % 12 % 11 %
Sjulnäs 10 % 11 % 9 %
Hämtat från befpack 091231
Antal pensionärer och platser i vård- och omsorgsboende
Område Över 65 år Varav över
80 år
Antal
platser
% platser/80
år och äldre
Piteå centrala/Pitholm 4 169 1 170 269 23 %
Öjebyn 1 050 209 83 40 %
Norrfjärden 973 226 76 34 %
Hortlax 965 225 71 32 %
Sjulnäs 685 191 56 29 %
Restförda 4
Summa 7 846 2 021 555 27 %
Hämtat från befpack 091231

4
Prognos hemtjänst och vård- och omsorgsboende
Prognosmodellen bygger på beräkningen att 2010 hade 20,5 % av alla 80 år och äldre
i kommunen hemtjänst och 20,8 % av alla 80 år och äldre hade plats i vård- och
omsorgsboende. 50 % hälsoindex innebär att 10,2 % resp. 10,4 % av det ökade antalet
äldre förväntas behöva hemtjänst eller vård- och omsorgsboende.

5
1.2 Ekonomi
Den ökande efterfrågan av äldreomsorg beroende på demografin, innebär krav på
rationaliseringar och får som konsekvens minskat utbud för målgruppen äldre.
Detta beror på:
fler äldre
ökade polikliniska insatser av hälso- och sjukvården
färre vårdplatser - kortare vårdtider på sjukhusen
minskat ekonomiskt utrymme i kommunerna
Denna beskrivning stämmer väl överens med utvecklingen i Piteå under 2000-talet.
För att klara framtidens äldreomsorg med solidarisk finansiering krävs en analys inför
framtiden av behov och resurser såväl lokalt som nationellt.
1.3 Socialtjänstlagen
I socialtjänstlagen fastläggs övergripande mål och riktlinjer för hur kommunen och
dess handläggare ska arbeta med omsorgen om de äldre. Insatserna ska vara av god
kvalitet, utförd av personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Det innebär att socialtjänsten ska främja de äldres:
ekonomiska och sociala trygghet
jämlikhet i levnadsvillkor
aktiva deltagande i samhällslivet
1.4 Hälso- och sjukvårdslagen
Enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar i
olika former av särskilda boenden och dagverksamheter upp tom sjuksköterske-,
sjukgymnast- och arbetsterapeutnivå. I kommunen finns en medicinskt ansvarig
sjuksköterska, MAS, som är ansvarig för kvaliteten och säkerheten i kommunens
hälso- och sjukvård. Ansvaret är reglerat i HSL.
1.5 Bostadsförsörjningsplan
Kommunens bostadsförsörjningsplanering ska även omfatta de som på grund av ålder
eller funktionsnedsättning har speciella behov. Målsättningen att äldre ska kunna bo
kvar hemma trots stort omvårdnadsbehov innebär att allt fler kommer att behöva mer
eller mindre anpassade bostäder i framtiden. Den mest påtagliga konsekvensen av
detta är krav på hiss i flerfamiljshus och alternativa boendeformer. Fortsättningsvis
kommer följande begrepp att gälla för beskrivning av de olika boendeformerna för
äldre: seniorboende, trygghetsboende, vård- och omsorgsboende. Socialnämnden

6
ansvarar för vård- och omsorgsboende. Ansvaret för senior- och trygghetsboende
ligger på allmänna eller privata fastighetsägare.
Seniorboende
En boendeform inom ramen för ordinärt boende i flerbostadshus med god fysisk
tillgänglighet och hiss. De boende måste ha uppnått en viss angiven ålder för att få
flytta in. Fastighetsägaren beslutar om åldersnivån och vem som får flytta in.
Trygghetsboende
En boendeform inom ramen för ordinärt boende med god fysisk tillgänglighet, hiss,
gemensamhetslokal, trygghetslarm och tillgång till servicevärd, värdinna eller
motsvarande vissa tider. Fastighetsägaren beslutar vem som får flytta in utifrån
uppsatta kriterier.
Vård- och omsorgsboende
En boendeform för äldre med behov av särskilt stöd (service, vård och mat) med
omfattande vård- och omsorgsbehov dygnet runt. I boendeformen gäller
helinackordering och kommunen ansvarar för insatserna förutom sådana som ges av
läkare. För inflyttning fordras en utredning och rätt till bistånd enligt
socialtjänstlagen. Kommunens biståndshandläggare ansvarar för utredningen och
beslutar vem som får flytta in.

7
2 Mål
2.1 Kommunfullmäktiges vision
”Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Piteåbor upplever att det är hit man
kommer när man kommer hem.”
2.2 Kommunfullmäktiges strategiska områden
Kommunfullmäktige har antagit strategiska områden för kommunens verksamhet.
För dessa strategiska områden finns följande mål.
Barn och unga – vår framtid
Äldreomsorgen ska stimulera utbyte mellan unga och gamla där de unga kan lära av
de äldres kunskaper och livserfarenhet.
Utbildning, arbete, näringsliv är grunden för all välfärd
Alla anställda arbetar enligt heldelmodellen vilket innebär att alla tjänster är heltidstjänster
med möjlighet att söka tjänstledigt till valfri sysselsättningsgrad utifrån den
anställdes behov. Samhällsmedborgare som inte är yrkesverksamma och har tid och
kompetens och vilja ska ges möjlighet att verka genom Samvaron.
Demokrati och öppenhet
Insatserna för äldre och funktionsnedsatta ska bygga på respekt för den enskildes
behov. Med hänsyn till den enskildes resurser ska verksamheten utformas efter
brukarnas önskemål inom givna ramar och riktlinjer. Självbestämmande innebär att
den enskilde får vara med och bestämma om sina egna livsvillkor.
Information ska utformas så att den når de pensionärer som är i behov av service,
hjälp och stöd i olika former. Det kommunala pensionärsrådet (KPR) ska anlitas
regelmässigt som referensorgan i frågor som rör pensionärers levnadsförhållanden.
Varje vård- och omsorgsboende kallar till anhörigträffar och där så är möjligt till
husmöten. Enskilda grupper av pensionärer och medlemmar i föreningar ska
stimuleras till ansvarstagande och ges ökat inflytande. Ett exempel är Röda Korsets
väntjänst. Äldreomsorgen ska samverka med landstinget, kyrkor och trossamfund,
olika föreningar och organisationer.
Livsmiljö
Insatserna ska ge möjlighet till kvarboende i den invanda hemmiljön och när inte
det räcker ska det finnas möjlighet att flytta till vård- och omsorgsboende med
trygghet av personal dygnet runt.
Den enskilde ska inte utsättas för beslut eller diskussioner ”över huvudet” på sig
själv och man ska kunna bli lämnad i fred om man så vill. Alla lägenheter är den
enskildes privata bostad oavsett om det är i ordinärt eller vård- och

8
omsorgsboende. Ytterdörrar på vård o omsorgsboende bör vara låsta kvällar och
nätter.
Genom kollektivtrafik och färdtjänst ska kontakt med anhöriga och vänner
underlättas.
Alla delar av människans livssituation måste fungera och vara samspelta för att nå
en god livskvalitet. Det gäller kontakt med anhöriga och vänner (socialt nätverk)
liksom allmänna samhällsinsatser (samhällsplanering) och individuellt
behovsrelaterade insatser.
Alla äldre har rätt till en bostad med god tillgänglighet och god utrymmes- och
utrustningsstandard i en miljö som ger förutsättningar för ett aktivt deltagande i
samhällslivet.
Det ska finnas möjlighet att bo kvar hemma och få stöd, service och hjälp för att
behålla och utveckla den enskildes egen möjlighet att klara sin situation, hjälp till
självhjälp.
För att äldre ska ha möjlighet att komma ut och träffa andra och därmed motverka
isolering och ensamhet ska samhället utformas så att det är tillgängligt för alla.
Verka för att fler boendeformer (senior- och trygghetsboende) för äldre och
funktionsnedsatta skapas.
Personal
Kommunen ska arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande
arbetsplatser. Alla anställningar bygger på heltidstjänster med möjlighet att arbeta
deltid. Personalen ska erbjudas en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns
begåvningar, resurser och erfarenheter tas till vara.
För att nå en bra kvalitet inom äldreomsorgen ska all personal ha lämplig utbildning.
Kommunens insatser ska präglas av kontinuitet och kompetens både vad avser
innehåll och personal. Personalens kompetens ska ständigt utvecklas.
Ekonomi
Verksamheten ska förena rätt kvalitet med ett effektivt resursutnyttjande. Resurserna
ska användas så effektivt som möjligt och med en så bra kvalitet som möjligt, där
brukarnas behov ligger till grund för fördelning av resurser. Verksamheten ska präglas
av god ekonomisk hushållning.
2.3 Socialnämndens verksamhetsidé
”Socialtjänsten ska erbjuda ett stöd som bidrar till att Piteborna, ung som gammal,
kan leva och bo i sin hemmiljö och få ett individuellt bemötande utifrån sin
livssituation”
2.4 Socialnämndens övergripande mål
”Rätt hjälp, på rätt tid och rätt plats, med rätt person, och till rätt kostnad”

9
2.5 Hälso- och sjukvård
Målet är att ge god hälsa och vård på lika villkor för alla, med en god kvalitet, samt
att tillgodose den boendes behov av trygghet och förebygga ohälsa eller skada.
Vården ska ges med respekt och värdighet för den boendes självbestämmande och
integritet, verka för goda kontakter och information mellan boende, anhöriga och
personal. Det ska finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att kunna ge
god vård, erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för de som bor i vårdoch
omsorgsboende eller vistas i dagverksamheter.
2.6 Kvalitetssystem
Enligt socialtjänstlagen ska insatserna inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Enligt
hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen erbjuda god hälso- och sjukvård för de som
bor i vård- och omsorgsboende. Kommunen ska även erbjuda habilitering,
rehabilitering och hjälpmedel för funktionsnedsatta. För utförande av socialnämndens
uppdrag skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvalitetssystem ska finnas både i hälso- och sjukvård och inom omsorgen om äldre
och funktionsnedsatta.
Syftet med ett kvalitetssystem är att skapa en grundläggande ordning och reda i
verksamheten. Kvalitetssystemet syftar till att så långt det är möjligt förebygga
skador, avvikelser och felbehandlingar samt identifiera och åtgärda om det inträffar
sådant som anses kunna förbättras. Ett kvalitetssystem ska tydliggöra och synliggöra
verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, omsorgstagare, anhöriga och
politiker. Tydlighet är en förutsättning för förbättringsmöjligheter. Systematisk
kvalitetsutveckling är en ständigt pågående process. Utmaningen är att aldrig slå sig
till ro.
För att omsorgen om äldre och funktionsnedsatta skall kunna utformas utifrån en
helhetssyn på individens behov av service, vård, stöd och omsorg och tillgodose
sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov är det viktigt med en
gemensam syn på kvalitetsarbetet både inom socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens verksamhetsområden.
Kvalitetsarbetet ska ta hänsyn till lagar och allmänna råd, nationella handlingsplaner
och utredningar samt kommunens egna förutsättningar i form av resurser av olika
slag. Alla arbetsenheter ska ha ett eget kvalitetssystem. Systemet ska bestå av årlig
planering, systematisk kvalitetssäkring av arbetsinnehåll och rutiner. Utveckling
genom dokumentation av arbete och projekt som kan användas som idébank.
Uppföljning och utvärdering är ett viktigt inslag i ett systematiskt kvalitetsarbete.

10
2.7 Genomförande
Verksamhetsidé och mål är relaterade till den ambitionsnivå som är möjlig utifrån de
ekonomiska ramar som finns till förfogande för närvarande. Varje arbetslag ska
utifrån dessa mål och riktlinjer utarbeta en kvalitetsplan för sin verksamhet.
Kvalitetsplanen ska följas upp varje år. Arbetsledaren ansvarar för detta tillsammans
med sina medarbetare.

11
3 Verksamheter
3.1 Biståndsbedömning
Biståndsbedömningen har genomgått stora förändringar från enklare hjälp i hemmet
till mer kvalificerad omvårdnad med större krav och insatser från kommunen.
Hemtjänstcheferna utreder och beslutar om insatser efter ansökan av den enskilde.
Hänsyn tas till om behovet kan tillgodoses på annat sätt exempelvis av
hemmavarande make/maka/barn. För att kunna ge rätt och likvärdig insats i hela
kommunen är hemtjänstcheferna i behov av bra underlag som kan ligga till grund för
biståndsbesluten. Kärnhuset kan bistå med kompletterande utredning och bedömning
av funktioner och aktivitetsförmåga. Ärenden aktuella för Kärnhusets verksamhet är
insatser som berör omvårdnad. Kärnhusets utredningar och bedömningar ska i första
hand göras i den enskildes hem.
3.2 Stöd i eget boende
Stöd i eget boende vänder sig till personer över 65 år. För dagverksamheter,
frivilligcentraler och Villa Utkiken gäller ingen åldersgräns.
Stödet avser insatser som ska erbjudas personer som inte klarar den dagliga
livsföringen. Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att klara sig själv och göra det
möjligt att bo kvar i den egna bostaden. Verksamheten ska präglas av ett salutogent
förhållningssätt, det vill säga att ta tillvara det friska och arbetet bör stärka känslan av
att finnas i ett sammanhang. Samtal och umgänge ingår som en naturlig del vid dessa
insatser. Så få personer som möjligt ska förmedla insatserna i förhållande till den
enskildes behov. Service, omvårdnad och egenvård kan erbjudas alla dagar mellan
klockan 07.00 och 22.00.
3.2.1 Hemtjänst – service
Service kan ges i form av städning, tvätt, inköp och matservice.
3.2.2 Hemtjänst – omvårdnad
Omvårdnad kan ges i form av hjälp med: att stiga upp, att lägga sig, hjälp med andra
förflyttningar, personlig hygien i form av dusch, hjälp att tvätta sig, på- och avklädning,
toalettbesök, hjälp att äta. Man kan även få hjälp med tillsyn.

12
3.2.3 Hemtjänst – egenvård
Egenvård innebär hjälp med hälso- och sjukvårdsinsatser som landstingets legitimerade
personal bedömt att den enskilde själv klarar att ta ansvar för, men inte klarar av att
utföra praktiskt.
3.2.4 Anhörigvård
Anhörigvård kan beviljas i undantagsfall och bedöms på samma sätt som hemtjänst.
3.2.5 Trygghetstelefon
Målgrupp för trygghetstelefoner är personer som bor självständigt och som på grund
av ålder och funktionsnedsättning löper större risk än andra att komma i
nödsituationer och inte kan larma omgivningen genom att använda den vanliga
telefonen, till exempel:
personer som ramlar och som inte själva kan ta sig upp
personer som upplever stor otrygghet
Erhållandet av trygghetstelefoner är avgiftsbelagd. Larm från trygghetstelefoner ska
under dagtid åtgärdas av personalen i hemtjänsten och under nattetid av
nattpatrullerna. I dagsläget svarar kommunen för larmen i kommunen, frånsett
Markbygden, Klöverträsk och Klubbfors, men en utredning pågår för att möjliggöra
tillgång till trygghetslarm i hela kommunen.
Vi lovar att alla trygghetslarm åtgärdas inom en timme.
3.2.6 Nattpatrullverksamhet
Nattpatrullen ska tillgodose behovet av insatser under natten i enskilda hem inom
kommunen frånsett Markbygden, Klöverträsk och Klubbfors. Insatserna från
nattpatrullerna ska vara planerade besök samt att svara på trygghetslarm. Det finns två
patruller som arbetar mellan kl 21.00 - 07.00. En nattpatrull arbetar kl 20.30 - 01.30
varje natt.
3.2.7 Ledsagarservice
Ledsagarservice kan beviljas till svårt funktionsnedsatta personer för att bryta isolering
och vara en hjälp vid aktiviteter utanför hemmet. Ledsagning kan beviljas upp till max 2
tim/vecka utifrån individuell behovsbedömning. Den utförs på dagtid vardagar av
äldreomsorgens hemtjänst.
3.2.8 Dagverksamhet
Särskilda dagverksamheter erbjuds personer med ett dement beteende, som är fysiskt
rörliga och bor i eget boende. Dagverksamheter med kommunalt anställd personal

13
finns på Munkberga och Edlagården i Öjebyn. Till dagverksamheten kan man komma
utan särskilt beslut under förutsättning att det finns plats.
3.2.9 Frivilligcentraler
Frivilligcentralen Samvaron riktar sin verksamhet mot äldre, boende i Piteå kommun.
Den ska bedrivas med hjälp av organisationer, föreningar och frivilliga/volontärer.
Samvaron finns i Centrala Piteå, Hortlax, Roknäs, Norrfjärden, Rosvik och Öjebyn.
Målsättningen är att:
skapa en naturlig samlingspunkt för äldre där det ska finnas olika aktiviteter som
är efterfrågade
äldre personer ska få förutsättningar att må bra både fysiskt, psykiskt och att ha
roligt tillsammans med andra och motverka ensamhet och isolering
ge ålders- och förtidspensionärer medbestämmande beträffande inriktning och
utformning av olika kultur- och hobbyaktiviteter
ge anhörigstöd och erbjuda väntjänster
3.2.10 Avlastning
Avlastning för anhöriga i eget boende sker i första hand vid Villa Utkiken, som har 13
platser. Plats bokas direkt med personalen. Gästerna kan vara där några timmar, en
dag, kväll, natt eller upp till tre veckor i sträck. Målsättningen är att hjälpa och stödja
anhöriga att klara vården i hemmet och att så långt det är möjligt uppehålla gästernas
funktioner för att klara den dagliga livsföringen.
Vi lovar att alla som behöver avlastning omedelbart ska få det.
Ibland kan insatsen även ges i hemmet efter utredning av hemtjänstchefen.
3.2.11 Utredning, behovsbedömning, träning
Dessa insatser utförs i Kärnhusets korttidsverksamhet med åtta platser i Österbos
lokaler. Verksamheten riktar sig till personer som bor i eget boende och är i behov av
behovsbedömning, utredning eller träning. Målsättningen är att bistå med utredningar,
bedömningar, upprätthålla och förbättra personernas förmågor att klara sin dagliga
livsföring samt stödja möjligheten att bo kvar i eget boende. Uppdragen bedrivs både
i den enskildes hem eller i Kärnhusets lokaler. I första hand i den enskildes bostad.
Verksamheten ska även bistå med observationer och minnestester på personer med ett
dement beteende som ansökt om vård- och omsorgsboende. Uppdrag till Kärnhuset
beviljas av hemtjänstchef, Kärnhusets sjuksköterska eller av enhetschefen. Träning
kan bokas direkt med Kärnhuset.
Reducerat öppethållande
Vissa perioder under året har korttidsverksamheterna Kärnhuset och Villa Utkiken
reducerat öppethållande. Vid reducerat öppethållande minskas de totala platserna för
korttidsverksamheterna från 21 till 18 platser.

14
3.2.12 Bostadsanpassningsbidrag
Syftet med insatsen är att ge möjlighet för människor med funktionsnedsättningar att
göra individuella anpassningar av bostaden och närmiljön som han/hon behöver för att
leva ett självständigt liv.
3.2.13 Betalningsansvar
Syftet med betalningsansvar är att personer, som av läkare är bedömda medicinskt
färdigbehandlade, inte ska ligga kvar på lasarettet. Lämpliga hjälpinsatser utreds och
bedöms av primärvården för hälso- och sjukvårdsinsatser och av äldreomsorgen när
det gäller omvårdnad och social service. Kommunen betalar för dem som bedöms
färdigbehandlade om inte utskrivning kan ske till hemmet.
3.2.14 Anhörigstöd
Stöd till anhöriga kan ges genom:
Avlastning på Villa Utkiken
Avlastning i hemmet
Hemtjänst
Dagverksamhet för dementa
Frivilligcentraler
Förebyggande uppsökande verksamhet
För avlastning i hemmet och hemtjänstinsatser krävs en utredning och ett
biståndsbeslut. För att använda övriga stödinsatser krävs ingen utredning eller
biståndsbeslut.
3.2.15 Uppsökande verksamhet
Syftet med den uppsökande verksamheten är att erbjuda hembesök en gång per år till
personer över 90 år som bor i ordinärt boende och inte har insatser från hemtjänsten.
Målsättningen med besöken är att informera om
vad äldreomsorgen kan erbjuda den dagen personen får ett behov av insatser
vart man vänder sig för att ansöka om hjälp
hur man förebygger risker och olyckor hos äldre

15
3.3 Vård- och omsorgsboende
Socialnämnden ska ha möjlighet att påverka bostadsförsörjningsprogrammet för att
tillgodose de äldres behov av bostad och bostadens utformning.
Socialnämnden ska svara för särskilda boendeformer i form av vård- och
omsorgsboende. För att garantera sjukvårdskvalitén i vård- och omsorgsboenden finns
en särskild sjuksköterska med medicinskt ledningsansvar. Insatserna ska präglas av ett
salutogent förhållningssätt, dvs. ta tillvara det friska och arbetet bör stärka känslan
av att finnas i ett sammanhang.
Personal finns dygnet runt och insatser ges i form av:
stöd i form av hjälp till självhjälp utifrån behov
service, t ex städ, tvätt och inköp
omvårdnad, bl. a personlig hygien, tillsyn och hjälp vid förflyttningar och hjälp
med mat
kommunal hälso- och sjukvård med tillgång till sjuksköterska
rehabilitering och utprovning av tekniska hjälpmedel med tillgång till
arbetsterapeut- och sjukgymnastresurser.
Hyresgästerna tecknar eget kontrakt och är berättigad till statligt bostadstillägg enligt
gällande regler. Avgiften för service och omvårdnad är inkomstrelaterad. Vård- och
omsorgsboenden är områdesindelade och har en bemanning på i genomsnitt 0,78
årsarbetare/lägenhet totalt i hela kommunen. Tillgång till sjuksköterska finns dygnet
runt. Under vardagar finns tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut.
Plats i vård- och omsorgsboende kan erbjudas personer som har betydande svårigheter
i sin livsföring och omfattande behov av insatser som inte kan tillgodoses i enskilt
boende, seniorboende eller trygghetsboende med hjälp och stöd av hemtjänst och
anhöriga. Målsättningen är att personer som flyttar till vård- och omsorgsboende ska
kunna bo kvar till livets slut. Flyttningar kan dock förekomma i undantagsfall. För
inflyttning till speciell enhet för personer med demenssjukdom gäller även att man är
medicinskt utredd av hälso- och sjukvården har en demensdiagnos och är fysiskt
rörlig.
Enheter för personer med demenssjukdom finns på Munkberga, Öjagården,
Norrgården, Roknäsgården och Hortlaxgården, sammanlagt 99 platser. På
Roknäsgården, Hortlaxgården, Öjagården och Norrgården finns alla
omvårdnadsformer i samma hus. Helhetssynen i dessa boenden är kvarboende. Det
betyder att sträva efter så få flyttningar som möjligt för de boende.
Flexibilitet bör eftersträvas inom enheter och mellan enheter i samma hus, så att
personal kan flyttas till den boende istället för den boende till personalen.
För att klara politiska mål enligt lag om inflyttning till vård- och omsorgsboende
inom tre månader krävs en vakansgrad på ca 2 % eller 5 – 15 platser.

16
Vård- och omsorgsboende och bemanning
Vård- och
omsorgsboende
Lägenheter
Årsarbetare
vårdpersonal
Antal
årsarb/lägenhet
Berggården 64 51,20 0,80
Mogården 60 48,00 0,80
Munkberga 40 31,20 0,78
Källbogården 57 43,11 0,76
Österbo 48 36,31 0,76
Öjagården 83 64,74 0,78
Norrgården 58 45,78
Rosågränd 18 13,50
0,79
0,75
}0,78
Hortlaxgården 71 55,38 0,78
Roknäsgården 56 43,68 0,78
Hela kommunen 555 432,90 0,78
Vid fler boende än lägenheter utgår visst resurstillskott (parboende) med 650 kr/ dygn
Norrgården servar Rosågränd med sjuksköterskeresurser. För att klara
nattbemanningen utifrån arbetsmiljöskäl har Rosågränd 1,0 extra årsarbetare.
Vi lovar att alla får en kontaktperson i boendet.
Vi lovar att alla får en individuell genomförandeplan där man själv är
delaktig.
3.3.1 Kommunens rehab- och arbetsmiljöteam
Teamen ansvarar för rehabiliterings- och arbetsmiljöinsatser i vård- och
omsorgsboende och korttidsverksamheter i form av:
bedömning, behandling, träning
utprovning av hjälpmedel
handledning av personal
konsultation vid arbetsmiljöinsatser

17
3.4 Färdtjänst
Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är folkbokförd. Personer
som på grund av funktionsnedsättning har synnerliga svårigheter att använda
allmänna kommunikationsmedel är berättigade till färdtjänst.
Färdtjänsttillstånd gäller inom kommunen. Undantag kan göras om det är närmare till
centralort i annan kommun än till centrala Piteå. Färdtjänst kan även användas vid
besök i andra kommuner men då krävs ett intyg från hemkommunen.
Färdtjänsttillstånd kan beviljas vinterhalvåret 1 oktober t o m 30 april, tills vidare eller
tidsbegränsat. Den som inte kan resa ensam kan beviljas färdtjänst med ledsagare.
Antal resor är obegränsat.
3.5 Riksfärdtjänst
Denna insats gäller för resor inom Sverige från en kommun till annan kommun och kan
beviljas till personer som har den allra svåraste funktionsnedsättningen. Insatsen kan
beviljas dels för enstaka resor men även generellt för en längre tidsperiod upp till tre år.
3.6 Föreningsbidrag
För att stimulera pensionärsorganisationernas verksamhet utgår ekonomiskt stöd till
föreningarna. Stödet utgår som grundbidrag per förening samt aktivitetsstöd per
medlem. Kravet är att föreningarna lämnar årsberättelse om sin verksamhet samt en
ekonomisk redovisning. Vartannat år lämnas ekonomiskt stöd till
pensionärsorganisationerna tillsammans för att genomföra en seniorvecka.

18
4 Personal
4.1 Utbildning
För att nå en bra kvalité på äldreomsorgen ska all personal ha lämplig utbildning. Med
lämplig utbildning avses:
Hemtjänstchef
Sjuksköterska
Undersköterska
Arbetsterapeut
Sjukgymnast
4.2 Introduktion
Socionomprogrammet eller likvärdig utbildning
Sjuksköterskeprogrammet
Treåriga omvårdnadsprogrammet
Arbetsterapeutprogrammet
Sjukgymnastprogrammet
För nyanställd personal inom äldreomsorgen ska personalhandläggaren ansvara för en
övergripande kommunal information och information om äldreomsorgen som helhet.
För nyanställd personal inom verksamheten ska arbetsledaren svara för en allmän
information om äldreomsorgen samt en detaljerad information om den anställdes
direkta arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter.
4.3 Fortbildning
För att planera och utveckla verksamheten ska all personal inom äldreomsorgen ha tre
studiedagar per år, varav en planeras och genomförs på varje arbetsplats utifrån behov
och önskemål. Övriga fortbildningar planeras tillsammans med studiedagsgruppen
som består av representanter från alla yrkesgrupper.
4.4 Erfarenhetsutbyte
All personal inom äldreomsorgen har möjlighet att söka erfarenhetsutbyte i syfte att
höja sin kompetens. Erfarenhetsbytet kan göras i Piteå kommun eller i annan kommun
i Sverige. Ekonomisk ersättning utgår till den egna enheten.
4.5 Arbetslagsutveckling
Alla arbetslag inom äldreomsorgens alla verksamheter har möjlighet att söka
ekonomiskt stöd till internatkostnad för att under två dagar, med övernattning, arbeta
med arbetslagsutveckling i syfte att stärka arbetslaget och därmed ge omsorgstagarna
en bättre kvalitet.

19
4.6 Projektarbete
All personal, enskilt eller i grupp, har möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att
arbeta med olika projekt. Målsättningen med projekten är att hitta metoder och
förhållningssätt som är användbara i den fortsatta vardagen. Dessutom kan det ses
som en del i personlig utveckling. Personal kan genom projekten frikopplas för att
arbeta med metodutvecklingen.
4.7 Arbetsorganisation
Alla anställda arbetar enligt heldelmodellen vilket innebär att alla tjänster är
heltidstjänster med möjlighet att söka tjänstledigt till valfri sysselsättningsgrad.
Personalen ska vara organiserad i arbetsgrupper. Service- och omvårdnadsbehovet ska
avgöra gruppens storlek men som riktmärke i hemtjänsten ska 6 - 12 personer per
arbetslag anses lämplig. Pensionärernas behov ska vara styrande vid arbetstidsförläggning,
vilket i sin tur påverkar antal arbetsdagar, fördelning av personal över
dygnet och helgtjänstgöring. All personal arbetar efter individuella scheman.
Ansvarig för arbetstidsförläggningen är respektive arbetsledare i samråd med
arbetsgruppen.
4.8 Arbetsledning
Socialnämnden fattar beslut om verksamhetens inriktning och innehåll.
Arbetsledningens roll är att ansvara för att de politiska besluten i verksamheten
verkställs och följs upp i samråd med personal och brukare. I äldreomsorgen finns
arbetsledare med enbart arbetsledning och en kombinerad roll arbetsledning och
behovsbedömning inom hemtjänsten. Varje arbetsledare på vård- och omsorgsboende
ansvarar i snitt för ca 30-35 medarbetare. I hemtjänsten ansvarar varje hemtjänstchef
för ca 20 medarbetare fördelat på två arbetslag. Dessutom arbetar hon/han halva sin
tid med biståndsbedömning för ca 60 omsorgstagare, vilket i praktiken innebär ca 40
medarbetare per heltid arbetsledare.
4.9 Kontaktperson
Verksamheten bygger på kontaktpersonsrollen. Alla omsorgstagare skall ha en
undersköterska som kontaktperson. Kontaktpersonen har det övergripande ansvaret
för omsorgstagaren. Den skall svara för anhörigkontakt och upprättande av
genomförandeplaner. Kontaktpersonen har ett särskilt ansvar att vara lyhörd för sina
omsorgstagares individuella behov av social service, stöd och omvårdnad. Varje
kontaktperson ansvarar för en till tre omsorgstagare.
4.10 Hälso- och sjukvårdspersonal
Alla omsorgstagare i vård- och omsorgsboende skall ha en patientansvarig
sjuksköterska samt en patientansvarig sjukgymnast och arbetsterapeut. Varje

20
dagtidssjuksköterska är ansvarig för i snitt 19 omsorgstagare, arbetsterapeut för ca
185 och sjukgymnast för ca 280 omsorgstagare.
4.11 Planeringstid
En arbetsplatsträff ska genomföras varje månad inom respektive arbetslag. Tid bör
avsättas för kortsiktig planering antingen i form av morgonträffar eller på annat
lämpligt sätt som arbetslaget anser är bäst för verksamheten.
4.12 Utvecklingssamtal
Alla arbetsledare ska en gång per år genomföra individuella planerings- och
utvecklingssamtal med sin personal.
4.13 Handledning
Vid särskilda tillfällen kan externa handledare användas.
4.14 Arbetsmiljö
Arbetsmiljöfrågorna ska lösas i samverkan mellan arbetsledare och berörd personal.
Vid bedömning av insatser i det enskilda hemmet ska arbetsledaren i samråd beakta
personalens arbetsmiljö. Vid bedömning av arbetsmiljöinsatser för att underlätta
arbetet för personalen kan arbetsledningen för hemtjänsten anlita Kärnhuset eller
landstingets arbetsterapeuter. Arbetsledningen för vård- och omsorgsboenden kan
anlita arbetsmiljöteamet. Riskbedömning hos varje enskild omsorgstagare ska utföras
och dokumenteras i genomförandeplanen. Varje år görs en uppföljning av det
systematiska arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgens verksamhetsområde.

5 Organisation
21

22
5.1 Kvalitetsfaktorer
Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta som tidigare. Tyngdpunkten kommer att
vara att utveckla kvalitetssystem och uppföljningsmetoder inom hela
äldreomsorgens verksamhetsområde. I första hand gäller det att kvalitetssäkra
arbetsinnehåll.
Kvalitetsuppföljning genom enkäter kommer att genomföras under året. Enkäter
med ett fåtal frågor lämnas till dem som bor på vård- och omsorgsboende och
deras anhöriga, till dem som har hemtjänst, medarbetare och socialnämndens
politiker. Dessutom finns nationella öppna jämförelser där kommunerna jämförs
och rangordnas mellan varandra. Resultatet av enkätsvaren ska ses som en
kvalitetsutveckling då den ger svar på hur man upplever verksamheten och på så
sätt ger signaler om vad man behöver arbeta vidare med i de olika enheterna för
att förbättra kvaliteten. Bearbetning av inkomna svar görs av personal från varje
enhet vilket ger delaktighet och därmed ett större engagemang. Utbildning av den
personal som sammanställer enkäterna görs av två undersköterskor från den egna
verksamheten.
Uppföljning av hälso- och sjukvård görs genom sammanställning av avvikelser,
granskning av journaler, läkemedelsanvändning, läkemedelsgenomgångar och
inrapportering av skador. Alla enheter har en kvalitetsgrupp där syftet är att följa
och utveckla kvaliteten i den egna verksamheten. Gruppmedlemmarna byts
successivt ut för att få flera delaktiga. Varje år genomförs en ”kvalitetsmässa”
med varierande innehåll, för att inspirera medlemmarna i kvalitetsgrupperna att
hålla kvalitetsarbetet levande. Varje enhet eller grupp skriver en gång per år sin
egen kvalitetsplan, vilken sedan följs upp.
I kvalitetsarbetet ingår att i olika projekt och aktiviteter använda sig av den
kunskap som finns i vårdens vardag genom utbildningsinsatser både när det gäller
planering, genomförande och uppföljning, deltagande i mässor och föreläsningar
på konferenser och i skolor. Personal vars kompetens efterfrågas av andra
kommuner kommer att ges möjlighet att medverka på olika sätt.
Samverkan med FoU Norrbotten kommer att fortsätta dels genom projekt och
dels genom deltagande i olika seminerier, nätverksträffar och föreläsningar. En
viktig kvalitetsfaktor för framtiden är att kontinuerligt ta emot praktikanter från
gymnasieskolan, högskola och universitet. Det kan ses som ett ömsesidigt
lärande. Studiecirklar och underhållning för omsorgstagarna genomförs
tillsammans med olika studieförbund, föreningar och enskilda utifrån varje enhets
behov och önskemål. Kontaktpersonsrollen kommer att hållas levande och finnas
med som en röd tråd i fortbildningen
Genom regeringens nationella satsning ”Stimulansmedel för insatser inom vård
och omsorg om äldre personer”, där målsättningen är att alla äldre med behov av
vård och omsorg ska mötas av kompetent och engagerad personal, i en väl
fungerande organisation, har äldreomsorgen i Piteå sökt och beviljats ekonomiskt
stöd. Det ger möjlighet till ökad kompetens- och verksamhetsutveckling kopplat
till omsorgstagarnas önskemål och behov genom olika projekt och
utbildningsinsatser.

23
6 Verksamhetsförändringar
Statliga stimulansmedel
Äldreomsorgen har under år 2010 sökt och beviljats statliga stimulansbidrag med
1,8 mkr. 300 000 kr har överförts till stöd och omsorgsavdelningen. Under 2011
kommer bidraget att riktas till insatser/projekt inom följande områden:
Rehabilitering
Kost och nutrition
Demensvård
Läkemedelsgenomgångar
Sociala innehållet
Förebyggande hembesök, 80 år och äldre
Öppna jämförelser
Det salutogena arbets- och förhållningssättet ska tydligt prägla alla projekt
Pedagogiska måltider
Från och med 1 november 2010 är pedagogiska måltider införda i alla vård - och
omsorgsboenden förutom Källbogården*. Införandet är ett led i att utveckla och
förbättra kvaliteten kring måltiderna.
* Källbogården har en stor matsal som inte lämpar sig för pedagogiska måltider.
Anhörigstöd
Genom ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen kommer äldreomsorgen att fortsätta
utveckla stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående enligt framtagen
handlingsplan samt förbättra informationen till allmänheten och målgruppen.
Besparingar återställs
Kommunfullmäktige och socialnämnden har beslutat att återställa de besparingar
som genomfördes 2010 med 5,92 årsarbetare i vård- och omsorgsboendena, 0,36
årsarbetare i korttidsverksamheterna och 0,43 årsarbetare för arbetsledning
Utökade resurser i vård - och omsorgsboende
Förutom att genomförda besparingar återställs med 5,92 årsarbetare har
kommunfullmäktige och socialnämnden även beslutat att utöka de personella
resurserna med ytterligare 10,83 årsarbetare. Detta innebär att resurserna utökas
med totalt 16,75 årsarbetare.
Beslutet innebär en utökning av bemanningen från 0,75 årsarbetare/lägenhet till
0,78 årsarbetare/ lägenhet i genomsnitt i hela kommunen enligt följande fördelning:

24
Undersköterskor Sjuksköterskor Utökning
Berggården 0 0 0
Mogården 0 0 0
Munkberga +0,95 +0,25 1,20
Källbogården +3,28 +0,50 3,78
Österbo +3,19 0 3,19
Öjagården +1,74 +0,75 2,49
Norrgården +1,53 +0,25 1,78
Rosågränd +0,5 0 0,50
Hortlaxgården +2,13 0 2,13
Roknäsgården +1,68 0 1,68
Totalt 15,00 1,75 16,75
Förstärkning av Rehab - och arbetsmiljöteamet
Personalresurserna i rehabiliteringsteamet utökas med 2 årsarbetare (en
arbetsterapeut och en sjukgymnast)
Finansiering av utökade resurser
Utökning med 15,0 årsarbetare undersköterskor och 2,0 årsarbetare
rehabiliteringspersonal finansieras genom utökad ram med 8,1 miljoner.
Justering av sjuksköterskeresurser med 1,75 årsarbetare samt återställande av
besparingar inom korttidsverksamheterna och arbetsledning med 0,79 årsarbetare
finansieras genom omfördelning inom äldreomsorgens budgetramar med 1,4
miljoner.
Osäkerhetsmoment
Egenvård
Från och med 1 januari 2011 aktualiseras egenvårdsbegreppet i hälso- och sjukvård
vilket innebär en osäkerhet av hemtjänstens utveckling. Om fler beslut om egenvård
fattas av primär- och slutenvården och medborgarna söker och får bistånd till detta,
kommer det att kosta mer för kommunen. Effekterna av detta är i dag svåra att
beräkna.
Framtida utveckling
Under perioden 2010 – 2015 förväntas en volymtillväxt då antalet äldre personer
över 80 år kommer att öka med 50 personer/år = 250 personer. Med ett hälsoindex
på 50 % kommer 25 personer att behöva insatser från kommunen i form av vård
och omsorgsboende alternativt hemtjänstinsatser i ordinärt boende. För att klara den
framtida volymtillväxten och nuvarande ambitionsnivå krävs årligen avsevärda
budgetförstärkningar. Det är osäkert om dessa budgetförstärkningar kommer att
genomföras.
Konsekvensanalys
Effekten av demografin och egenvården kan innebära svårigheter att klara en
budget i balans för 2011.

25
7 Internbudget
7.1 Verksamheter
Personalkostnader Övr kostnader Totala kostnader Intäkter Netto
Arbetsledning/ Adminstration 24 130 771 24 901 24 901
Vård- o omsorgsboende 211 323 25 806 237 129 237 129
Hemtjänst 75 411 7 222 82 633 2 449 80 184
Korttids 18 446 2 482 20 928 20 928
Övrig verksamhet 1 402 12 050 13 452 13 452
Omvårdnadsintäkter 9 940 -9 940
330 712 48 331 379 043 12 389 366 654

26
Äldreomsorgen budget 2011
Vård- och omsorgsboende
Hemtjänst:
Korttids:
Övrig verksamhet
Hemtjänst
Anhörigvård
Frivilligcentral
Övrig service hemtjänst;
Matservice
Trygghetstelefoner
Nattpatrull
Betalnings ansvar NLL
Rehabilitering;
Rehabteam
Avlastning/Utredning;
Villa Utkiken
Kärnhuset
Dagcentraler;
Kapitaltjänst
Undersköterskepool
Sjuksköterskepool
Kommunövergripande;
Tekniska hjälpmedel
Arbetskläder
Äldreveckan
Föreningsbidrag
Fortbildning;
Färdtjänst, Riksfärdtjänst
Datakostnader
Bostadsanpassningsbidrag
Anhörigstöd

27
7.2 Budgetprinciper
BUDGET 2011 2011-01-03
PRINCIPER FÖR ANSLAG TILL ÄLDREOMSORGEN
PERSONALKOSTNADER
685,12 årsarbetare, beräknad enligt 2010 års lönenivå
OB
Nattpatrullen 32,00%
Vård- o omsorgsboende 14,00% 17,0% Rosågränd
Hemtjänst i utegrupper (exkl anhörigvård) Snitt 11,00%
Villa Utkiken 17,00%
Kärnhuset 10,00%
SJUKLÖN
Samtliga verksamheter 2,00%
Motsvarar ca 4 dgr/anställd
4,4
VIKARIEERSÄTTNINGAR
Nattpatrull (motsvarar ca 42 dgr/anställd) 41,8 19,00%
Vård- o omsorgsboende (motsvarar ca 25 dgr/anställd) 25,3 11,50%
Hemtjänst 11,50%
Villa Utkiken 11,50%
Arbetsledning och rehabteam 11,50%
Administration och Kärnhuset (motsvarar ca 11 dgr/anställd) 11,0 5,00%
Parboende
1 400 000 kr
Bemanningspool undersköterskor 4 000 000 kr 800 000 kr
Bemanningspool sjuksköterskor
600 000 kr
KAPITALTJÄNST
1 630 000 kr

28
RESOR OCH LEASINGKOSTNADER
Schablon bil/år stor 28 800 kr Km - ersättning Leasingkostn Drift och service Skatt o föräkr.
Schablon bil/år
Schablon buss/år
Schablon jeep/år
22 500 kr
68 000 kr
53 300 kr
* Arbetsledning 92 000 kr
* Rehabteam 3 Bilar 4 000 kr 67 500 kr 24 000 kr 14 900 kr
* Kärnhuset 2 Bilar 51 000 kr 12 500 kr 11 000 kr
* Munkberga 2 Bil/buss 90 500 kr 14 000 kr 13 700 kr
* Öjagården 2 Bil/buss 90 500 kr 16 000 kr 13 700 kr
* Mogården 1 Bil 22 500 kr 7 700 kr 3 900 kr
* Hortlaxgården 1 Bil 22 500 kr 5 900 kr 3 900 kr
* Norrgården 1 Bil 22 500 kr 11 800 kr 3 900 kr
* Berggården 1 Bil 22 500 kr 5 300 kr 3 900 kr
* Roknäsgården 1 Bil 22 500 kr 11 100 kr 3 900 kr
Hemtjänst
* Centralt/Nattpatrull 5 Bilar 45 000 kr 142 500 kr 43 900 kr 19 500 kr
* Nattpatrull 3 Jeepar 159 900 kr 92 000 kr 18 900 kr
* Larmgrupp 1 Bil 22 500 kr 9 500 kr 3 900 kr
* Öjebyn/Linnéparken 2 Bilar 12 000 kr 51 000 kr 35 500 kr 7 800 kr
* Öjebyn/Böle/Sikfors 4 Bilar 20 000 kr 114 000 kr 70 000 kr 16 600 kr
* Norrfjärden 7 Bilar 32 000 kr 187 500 kr 127 000 kr 27 300 kr
*
Strömnäs/Hemmingsmark 8 Bilar 5 000 kr 198 000 kr 114 000 kr 34 200 kr
* Hortlax 10 Bilar 13 000 kr 249 000 kr 123 000 kr 39 000 kr
* Sjulnäs 7 Bilar 10 000 kr 187 500 kr 133 000 kr 27 300 kr
* Djupviken 3 Bilar 25 000 kr 67 500 kr 33 500 kr 12 700 kr
* Munksund 5 Bilar 20 000 kr 112 500 kr 64 500 kr 21 500 kr
* Källbo/Backen 1 Bil 22 500 kr 15 000 kr 3 900 kr
* Självrisker 275 000 kr
70 Bilar 278 000 kr 1 926 400 kr 969 200 kr 580 400 kr
Totalt resor
3 754 000 kr

29
HYROR
Interna hyror, inkl motorvärmare 16 000 400 kr 14 945 200 kr
Externa hyror, inkl motorvärmare 3 819 600 kr 4 248 000 kr
19 820 000 kr
VAKTMÄSTERI/STÄD
Verksamhetsvaktmästeri budgeteras med 290 kr/tim enl följande:
7,5 tim/år och lägenhet, lika för alla boenden 1 265 500 kr
MATERIALKOSTNADER
CENTRALT
Inventarier samt övrigt
Datakostnader samt konsultation
Information och marknadsföring
200 000 kr
400 000 kr
40 000 kr
VÅRD- O OMSORGSBOENDE
Centralt
Tillsyn läkemedelsförråd 28 300 kr 38 500 kr
Porto och telefon
* Hortlaxgården 20 000 kr
* Roknäsgården 20 000 kr
* Norrgården 20 000 kr
* Berggården 20 000 kr
* Rosågränd 5 000 kr 85 000 kr

30
Materialschablon Vård- o omsorgsboende
Materialschablonen innefattar tekniska hjälpmedel, förbrukningsmaterial, sjukvårdsmaterial,
reseersättningar, inkontinenshjälpmedel, datakostnader, tomhyror mm.
schablon
antal lgh
* Österbo 11 550 kr 48 554 400 kr
* Källbogården 11 550 kr 57 658 350 kr
* Munkberga 11 550 kr 40 462 000 kr
* Berggården 11 550 kr 64 739 200 kr
* Mogården 11 550 kr 60 693 000 kr
* Öjagården 11 550 kr 83 958 650 kr
* Norrgården 11 550 kr 58 669 900 kr
* Rosågränd 11 550 kr 18 207 900 kr
* Hortlaxgården 11 550 kr 71 820 050 kr
* Roknäsgården 11 550 kr 56 646 800 kr
555 6 410 250 kr
PEDAGOGISKA MÅLTIDER
Portioner
Öjagården 16 175 200 kr
Norrgården 12 131 400 kr
Hortlaxgården 16 175 200 kr
Roknäsgården 14 153 300 kr
Munkberga 8 87 600 kr
Berggården 8 87 600 kr
Österbo 10 109 500 kr
Mogården 12 131 400 kr
Rosågränd 4 43 800 kr
1 095 000 kr

31
DAGVERKSAMHET/FRIVILLIGCENTRAL
* Edlagården 16 000 kr
* Munkberga 16 000 kr
* Samvaron Hamnplan 80 000 kr
* Samvaron Övriga 45 000 kr 157 000 kr
HEMTJÄNST
Centralt
1 000 kr per årsarbetare 179 179 000 kr
Per hemtjänstgrupp
3 400 kr per årsarbetare 608 600 kr
Telefonkostnader enl bilaga 284 600 kr 893 200 kr
Nattpatrull
3 400 kr per årsarbetare 49 800 kr
Kontaktperson och ledsagarservice
332 000 kr
TRYGGHETSTELEFONER
Trygghetscentralen
300 000 kr
Övriga kostnader
32 000 kr
Service tekniker 355 000 kr 687 000 kr
AVLASTNING/UTREDNING/REHAB
Antal platser
* Kärnhuset 11 550 kr 8 92 400 kr
* Villa utkiken 11 550 kr 13 150 100 kr
* Rehabteam 46 900 kr 289 400 kr
BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG
3 640 000 kr

32
REHABILITERING/TEKNISKA HJÄLPMEDEL
Grundabonnemang länsservice
203 000 kr
Antal boende 576 1 000 kr per plats 576 000 kr
Vaktmästeri 200 timmar á 339kr/tim 67 700 kr
TRANSPORTER MATSERVICE
63 300 kr
BETALNINGSANSVAR
Korttidsvård
4 047 kr /dygn enl 2010 års pris
304 000 kr
KOMMUNÖVERGRIPANDE
Arbetskläder
700 kr per vårdanställd + 50 kr för märkning
totalt (560 kr exkl moms) 840 anst 497 400 kr
Fortbildning
353 kr/årsarbetare i "fritt val" budgeteras på arbetsenheten 685,12 årsarb 241 800 kr
Vårdpersonal (706 kr/årsarbetare) 622,06 årsarb 439 600 kr
Utredning och arbetsledning
160 000 kr
Erfarenhetsutbyte
200 000 kr
Internatkostnad arbetslagsutveckling
200 000 kr
Vardags projekt
200 000 kr
Rehabilitering (4 000 kr/årsarbetare) 11,0 årsarb 44 000 kr
Universitetsstudier (Lönekostnader och resor)
40 000 kr
1 283 600 kr

33
Anhörigstöd
653 000 kr
Färdtjänst
Riksfärdtjänst
2 191 000 kr
280 000 kr
Föreningsbidrag
138 300 kr
Hemförsäkring 30 800 kr 32 300 kr
Äldreveckan 74 000 kr 74 000 kr
Ingen budget för Semesterlöneskulden
INTÄKTER
Omvårdnadsavgift Vård- o omsorgsboende 3 840 000 kr
Hemtjänst
6 100 000 kr
Hälso- och sjukvård
1 500 000 kr
Trygghetstelefoner 125 kr per månad 800 000 kr
Reducering av trygghetstelefoner -89 500 -41 100 kr
Motorvärmare
190 000 kr
ÄLDREOMSORGENS UTVECKLING 0,37 %
1 387 milj kr, har avsatts för oförutsedda kostnader och
verksamhetskostnader som inte går att budgetera på
enhetsnivå
1 387 100 kr