Här kan du läsa rapporten Ung i sörmland 2007. - Regionförbundet ...

Ung i Sörmland 2007
- med utgångspunkt från Lissabonstrategin
”Det ska vara enkelt att förverkliga sina
ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland”
Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006
En rapport framtagen av:
Splitvision research
Etnografiska marknadsundersökningar
Regionförbundet Sörmland levererar 2007:6

Regionförbundet Sörmland Redovisar
2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för
Regionförbundet Sörmland
2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland
2007:3 Shop til you drop- Om handeln som tillväxtmotor i Sörmland
2007:4 Kommunala utvecklingsprojekt under RTP –uppföljning 2007
2007:5 Infrastrukturens utveckling i Sörmland
— underlag för kommande planeringsomgång
2007:6 Ung i Sörmland 2007
Med utgångspunkt från Lissabonstrategin
I serien Regionförbundet Sörmland levererar, publiceras rapporter, utredningar
och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet
Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i.
Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon 0155-778 90
info@region.sormland.se eller laddas ned från vår hemsida
www.region.sormland.se

Förord
I Regionförbundet Sörmlands arbete med Lissabonstrategin som påbörjades 2005
med att Benita Vikström (s) och Lotta Finstorp (m) utsågs till politiska rapportörer. Som
ett led i deras arbete definierades ett antal indikatorer för att visa att arbetet med våra
viktiga utmaningar i Sörmland också ger resultat.
I anslutning till den nationella handlingsplanen för tillväxt och sysselsättning som är
Sveriges bidrag till Lissabonstrategin beskriver regionförbundet arbetet tillsammans med
kommunerna med införandet av bl.a. dessa indikatorer i det ordinarie planeringsarbetet.
Denna rapport visar de valda indikatorerna ur ett ungdomsperspektiv med fokus på
både statistik och goda exempel men också på vad vi mer kan göra framöver.
Rapporten är författad av Jonas Modin samt Nancy Aponno, Splitvision Research.
Göran Norberg
Förbundsdirektör
Regionförbundet Sörmland

Innehåll
I korta drag 3 - 4
Inledning 5
Bakgrund till sammanställningen 5
Läsanvisningar 6
Beskrivning av situationen 7 - 9
Befolkningstillväxt 10 - 13
Utbildningsnivå 14 - 18
Sysselsättningsgrad 19 - 22
Antal nystartade företag 23 - 25
Lönesumma/invånare 26
Samlat resultat/omsättningstillväxt 27
Miljö 28 - 30
Hälsotal 31 - 34
Nästa steg 35 - 36
Metod 37
Källor 38 - 40
Om Splitvision Research 41
www.splitvisionresearch.se
-2-

I korta drag
I Sörmland är andelen ungdomar i åldern 18-25 år något lägre än för riket
(9% vs 10%).
Befolkningstillväxt
Befolkningstillväxten är negativ (-1,94%) vad gäller ungdomar i Sörmland
i åldern 18-25 år. Under 2006 är det fler som flyttar ut än som flyttar in i
kommunerna, med undantag av Eskilstuna kommun.
Andelen ungdomar i åldern 18-25 år med utländsk bakgrund är i
Sörmland något färre än i jämförelse med riket (18% vs 19%), vilket
ligger i linje med den övriga befolkningsstatistiken.
Utbildningsnivå
56% av ungdomarna i Sörmland i åldern 18-25 år har en gymnasial
utbildning (2006), vilket är högre än rikssnittet, där 51% av ungdomarna i
samma ålder har en gymnasial utbildning. (Källa: SCB:s
utbildningsstatistik.)
Studerar ej
Övriga studier
Högskolestudier
6%
5%
11%
19%
Sverige
54%
57%
12% av ungdomarna i Sörmland i åldern 18-25 år har en eftergymnasial
utbildning (2006), vilket är lägre än rikssnittet, där 20% av ungdomarna i
samma ålder har en eftergymnasial utbildning. (Källa: SCB:s
utbildningsstatistik.)
11% av Sörmlands ungdomar i åldern 18-25 år studerade 2005 på
högskoleutbildning, vilket är något lägre än rikssnittet, då 19% av
ungdomarna i Sverige i åldern 18-25 år studerade på högskoleutbildning
samma år. (Källa: SCB:s utbildningsstatistik.)
Komvux-studier
Gymnasiestudier
6%
9%
15%
17%
Sörmland
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Studiedeltagande år 2005 gällande
ungdomar i åldern 18-25 år i
Sörmland respektive i Sverige.
Källa:SCB:s utbildningsstatistik.
Sysselsättningsgrad
Ungdomsarbetslösheten är 5,7% i Sörmland, vilket motsvarar 1.156
personer. 455 ungdomar i Sörmland är långtidsarbetslösa. För gruppen
ungdomar som är utrikes födda är arbetslösheten 6,2%.
Högst andel ungdomsarbetslöshet har Eskilstuna och lägst har Trosa och
Gnesta.
Nyföretagande
112 företag startades i Sörmland under 2005 av ungdomar i åldern 16-25
år (Källa: ITPS). Den främsta anledningen till att ungdomar i Sverige
startar företag är att förverkliga sina idéer. 656 ungdomar (unika) var
registrerade som funktionärer i Bolagsverkets register 2006.
I en undersökning genomförd 2004 av Svenskt Näringsliv toppar
sörmländska 18-åringar listan vad gäller att föredra eget företagande
framför anställning.
www.splitvisionresearch.se
-3-

Lönesumma
Den genomsnittlige lönesumman 2005 för personer som uppbär lön,
boende i Sörmland i åldern 18-25 år, är 103.976 SEK. För riket är
motsvarande genomsnittliga lönesumma 96.784 SEK.
Den totala lönesumman för ungdomar i åldern 18-25 år 2005 var
1.805.235.859 SEK. (Källa: SCB, LSUM.)
Samlat resultat/omsättningstillväxt
BRP per invånare (samtliga invånare 2004) var 225.000 SEK. BRP per
sysselsatt (samtliga sysselsatta 2004) var 541.000 SEK. (Källa: SCB.)
Miljö
11.442 CO2/invånare hade Sörmland 2004 och Sverige hade samma år
5.895 CO2/invånare. (Källa: SCB.)
Hälsotal
Ohälsotalet är 10,3 för ungdomar i Sörmland i åldern 20-24 år, vilket är
något lägre än ohälsotalet för ungdomar i Sverige i samma ålder, där
ohälsotalet ligger på 10,6. (Källa: Försäkringskassan, Södermanlands
län.)
www.splitvisionresearch.se
-4-

Inledning
Denna rapport är en sammanställning av befintlig statistik gällande
ungdomssituationen i Sörmland. Situationen för ungdomar
presenteras med utgångspunkt från 11 indikatorer som finns upptagna i
Lissabonstrategin och som kommunerna i Sörmland har enats om att
arbeta utifrån.
En tidigare sammanställning (Sörmland och EU:s Lissabonstrategi 2005,
Regionförbundet Sörmland) har gjorts med utgångspunkt från 11
indikatorer för regionen. Den här rapporten avser att lyfta fram samma
indikatorer, fast med fokus på ungdomar 18-25 år.
Regionförbundet Sörmlands och kommunerna i Sörmlands initiering till
denna rapport ligger i linje med det EU-länderna har enats om i den så
kallade europeiska ungdomspakten (se nedan).
Indikatorer
• Befolkningstillväxt
• Utbildningsnivå
• Sysselsättningsgrad
• Sysselsättningsgrad, utomnordiskt
ursprung
• Antal nystartade företag
• Lönesumma/invånare
• Samlat resultat/omsättningstillväxt
• Koldioxid/basår/invånare
• Andel miljöklassade bilar
• Andelen restavfall
• Hälsotal
Utöver statistiska uppgifter presenteras också några exempel på vad
som görs i regionen för ungdomar, oftast även av ungdomarna själva.
Beställare av rapporten är Regionförbundet Sörmland.
Bakgrund till sammanställningen
Målet i Lissabonstrategin är att: ”EU 2010 ska vara världens mest
konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med
möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen
och en högre grad av social sammanhållning”.
Den europeiska ungdomspakten innebär att EU-länderna har enats om
att lägga större fokus på unga och att ta tillvara unga som en resurs i
arbetet med den så kallade Lissabonstrategin.
De frågor som har lyfts fram som särskilt viktiga i ungdomspakten är
ungas möjligheter att få en bra utbildning och jobb, möjligheter att
studera, praktisera och arbeta utomlands, ungas delaktighet i samhället
samt hur det kan bli lättare att kombinera yrkes- och familjeliv.
Lissabonstrategin EU 2010 ska vara
världens mest konkurrenskraftiga och
dynamiska kunskapsbaserade
ekonomi, med möjlighet till hållbar
ekonomisk tillväxt med fler och bättre
arbetstillfällen och en högre grad av
social sammanhållning.
Europeiska ungdomspakten innebär
att EU-länderna har enats om att lägga
större fokus på unga och att ta tillvara
unga som en resurs i arbetet med den
så kallade Lissabonstrategin.
Pakten innebär att genomförandet av redan befintliga mål och processer
ska stärkas. Ett ungdomsperspektiv ska integreras på områden som rör
unga och som har en koppling till Lissabonstrategin. Prioriteringarna i
pakten stämmer väl överens med prioriteringarna i den svenska
ungdomspolitiken.
www.splitvisionresearch.se
-5-

Läsanvisningar
Rapporten är indelad kapitelvis med utgångspunkt från de 11
indikatorerna. Indikatorerna gällande miljö: koldioxid per invånare, andel
miljöklassade bilar samt andel restavfall är placerade i ett gemensamt
kapitel. Indikatorn för sysselsättningsgrad, utomnordiskt ursprung
redovisas i kapitlet sysselsättning, men den redovisas per utlandsfödd
invånare, då utomnordiskt ursprung ej är ett mått att tillgå i den officiella
statistiken.
I slutet av varje kapitel presenteras några exempel på vad som görs i
regionen för ungdomar, oftast av ungdomarna själva, med anknytning till
indikatorn ifråga. Innan indikatorerna presenteras, ges en schematisk bild
av hur ungdomssituationen ser ut i länet.
I Nästa steg ges förslag på fortsatta angreppssätt när det gäller arbetet
med indikatorerna ur ett ungdomsperspektiv.
I slutet av rapporten presenteras källor till den inhämtade offentliga
statistiken.
Statistiken redovisas i första hand för regionen, därefter om möjligt per
kommun och, om det är möjligt, jämförs statistiken mot riket och i vissa
fall mot situationen för samtliga EU-länder.
Det råder emellanåt en ganska lång eftersläpning i den offentliga
statistiken. Vi har valt att redovisa den senaste tillgängliga statistiken för
respektive indikator. Detta medför att året som statistiken presenteras för
skiftar från 2004 till 2007 års uppgifter. Vi hoppas att inte detta ska
upplevas som allt för förvirrande.
Målet har varit att använda oss av befintlig officiell statistik. Detta har varit
en svår uppgift då flera officiella rapporter och offentligt tillgänglig statistik
antingen bara redovisas på riksnivå (ej nedbrytbar på regional eller
kommunal nivå) eller inte finns tillgänglig för att brytas ner för
åldersgruppen ungdomar, 18-25 år. Vi har därför, för några indikatorer,
valt att beställa specifika uppgifter av SCB för att möjliggöra en
presentation av situationen för ungdomarna i länet.
Åldersindelningen 18-25 år stämmer inte alltid med den selektering som
görs i officiell statistik. Vi har därför valt att i vissa fall istället använda oss
av gängse åldersindelning för indikatorn. Exempel på detta är området
sysselsättning, där AMS och SCB använder sig av åldersselekteringen
16-19 år och 20-24 år.
Den statistik som redovisas i denna rapport redovisas med den
noggrannhet som angetts av källan. Vi vill dock uppmärksamma läsarna
på att statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en allt för stor
exakthet.
Begrepp
Genomgående i rapporten benämns Södermanlands län för Sörmland.
Med ungdomar menas unga människor i åldern 18-25 år. Dessa kallas i
vissa andra presentationer för unga vuxna.
www.splitvisionresearch.se
-6-

Beskrivning av situationen
Syftet med detta kapitel är att ge en bakgrundsbeskrivning till situationen
i Sörmlands län. Tanken är att det ska kunna vara till hjälp för att kunna
sätta indikationerna i relation till en större helhetsbild.
Korta fakta om ungdomarna i Sörmland
I Sörmland är 9% av invånarna i åldern 18-25 år (2006). I riket är 10% av
invånarna i åldern 18-25 år. Totalt är, enligt SCB:s befolkningsstatistik,
23.362 personer i åldern 18-25 år i Sörmlands län. Av dessa är 52% män
och 48% kvinnor. För uppgifter angående fördelning per kommun, se
tabell 1.
9% av befolkningen i Sörmland är
ungdomar i åldern 18-25 år (år
2006), vilket är 1 procentenhet
lägre än andelen ungdomar i
samma ålder i Sverige som är
10%.
Antal invånare
i åldern 18-25
år
Eskilstuna 9.227 10%
Nyköping 4.378 9%
Katrineholm 3.024 9%
Strängnäs 2.506 8%
Flen 1.168 7%
Oxelösund 896 8%
Trosa 756 7%
Gnesta 736 7%
Vingåker 671 7%
Sörmland 23.362 9%
Sverige 885.140 10%
Andel
invånare i
åldern 18-25
år per
respektive
kommuns
invånare (%)
I denna rapport inriktar vi oss
huvudsakligen på ungdomar i åldern
18-25 år, men på grund av
begränsningar i den befintliga
statistiken som finns att tillgå kommer
vi för vissa ämnesområden även att
redovisa för gruppen 18-24 år.
I de fall där vi redovisar för ungdomar
i åldern 18-24 år, skiljer sig andelen
invånare per respektive kommuner
med cirka 1 procentenhet.
Exempelvis är 8% av invånarna i
åldern 18-24 år i Sörmlands län.
Tabell 1
Tabell gällande befolkningsstatistik för ungdomar i Sörmlands kommuner samt i Sverige i
åldern 18-25 år (2006). Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Jämförbara siffror för ungdomar i samma åldersgrupper i EU finns inte att
tillgå från 2006. Statistik finns från 2004, då 10% av EU:s befolkning var i
åldern 18-25 år. I Sörmland var 9% av befolkningen invånare i åldern 18-
25 år, år 2004 (vilket innebär att 22.382 var 18-25 år).
65-
45-64 år
26-44 år
19%
23%
28%
18-25 år
9%
Antal invånare
i åldern 18-25
år
EU (2004) 51.314.598 10%
Andel
invånare i
åldern 18-25
år per EU:s
invånare (%)
Tabell 2
Tabell gällande befolkningsstatistik för ungdomar i EU-27 i åldern 18-25 år. Källa: Eurostat.
Notera att Eurostats statistik är från 2004.
0-17 år
21%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
Diagram 1
Fördelning per ålder gällande
Sörmlands läns invånare, 2006. Totalt
invånarantal är 263.099.
Källa. SCB:s befolkningsstatistik.
www.splitvisionresearch.se
-7-

18% av Sörmlands invånare i 18-25 år har utländsk bakgrund (enligt
SCB innebär detta att de är utrikes födda eller att de är inrikes födda men
att deras båda föräldrar är utrikes födda). I riket har 19% av invånarna i
åldern 18-25 år utländsk bakgrund.
18% av Sörmlands invånare i
åldern 18-25 år har utländsk
bakgrund (år 2006), vilket
motsvarar 4.275 personer.
Flertalet av Sörmlands kommuner ligger under detta länssnitt, förutom
Eskilstuna som ligger över länssnittet (då 26% av invånarna har utländsk
bakgrund).
Antal invånare i
åldern 18-25 år
med utländsk
bakgrund
Eskilstuna 2.371 26%
Nyköping 601 14%
Katrineholm 465 15%
Strängnäs 323 13%
Flen 174 15%
Oxelösund 134 15%
Trosa 104 14%
Gnesta 51 7%
Vingåker 52 8%
Sörmland 4.275 18%
Sverige 170.257 19%
Andel invånare per
kommun i åldern 18-
25 år med utländsk
bakgrund (%)
Utländsk bakgrund innebär att
ungdomarna är utrikes födda
eller att de är inrikes födda, men
att båda deras föräldrar är
utrikes födda. Definition enligt
SCB.
Tabell 3
Tabell gällande invånare i åldern 18-25 år med utländsk bakgrund (enligt SCB att de är
födda utomlands eller att de är inrikes födda men att båda föräldrarna är utrikes födda) för
Sörmlands kommuner 2006. Källa: Beställd information från SCB, befolkningsstatistik.
Ungdomsbefolkningen över tid
Över en 10-årsperiod, kan vi se att Sörmlands befolkning i åldern 18-25
år har ökat sedan 2001 och ligger 2006 på samma nivå som år 1997 (se
diagram 2).
24500
24000
23500
23000
22500
22000
21500
23886
23362
23277
22699
22798
22283 22383
22143
21634 21797
21518
Hur många 18-25 åringar kommer det finnas 2016?
Med utgångspunkt från dagens statistik hos SCB för hur många som är
8-15 år 2006 (och förutsatt att ingen påverkan sker), kommer det att
finnas 26.212 18-25 åringar i Sörmland år 2016, varav 51% är män och
49% är kvinnor. Ingen inberäknad kalibrering har dock genomförts för inrespektive
utflyttning från länet i ovanstående statistik.
21000
20500
20000
År
1996
År
1997
År
1998
År
1999
År
2000
År
2001
År
2002
År
2003
År
2004
År
2005
År
2006
Diagram 2
Befolkning i Sörmland som för respektive år
mellan 1996-2006 är i åldern 18-25 år. Källa:
SCB:s befolkningsstatistik.
Skolsituationen för ungdomarna i Sörmland
I länet finns 16 gymnasieskolor och 9 gymnasiala friskolor. Ungdomarna i
Gnesta, Oxelösund, Trosa och Vingåker har möjlighet att pendla till
grannkommunerna Södertälje, Nyköping, Flen, Katrineholm, Hallsberg
och Rönninge för gymnasieskolgång (se tabell 4).
www.splitvisionresearch.se
-8-

Gymnasieskolor och gymnasiala friskolor i respektive kommun
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
3 kommunala gymnasieskolor &
2 fristående gymnasier
1 gymnasieskola
Kommunen erbjuder gymnasieutbildning genom
samverkansavtal med Södertälje, Nyköpings och Flens
kommuner.
4 gymnasieskolor &
lokalt Idrottsgymnasium &
lokalt Kulturgymnasium
4 gymnasieskolor &
6 gymnasiala friskolor
Vid 1 gymnasieskola anordnas det Individuella programmet.
Övrig gymnasieutbildning bedrivs i Nyköpings kommun.
1 kommunal gymnasieskola &
1 gymnasial friskola
Samverkansavtal med Nyköping, Södertälje, Landstinget
(Öknaskolan) och Rönninge (Salems kommun).
Skolor i Katrineholm, Flen och Hallsberg.
Tabell 4
Tabell gällande gymnasieskolor och gymnasiala friskolor i respektive kommun i Sörmland.
Källa: information hämtad från respektive kommuns webbplats.
www.splitvisionresearch.se
-9-

Befolkningstillväxt
Befolkningsutvecklingen
Befolkningsutvecklingen för ungdomar i Sörmland i åldern 18-25 år var
negativ 2006 (se tabell 5).
Befolkningstillväxten är -1,94%
för ungdomar i Sörmland i åldern
18-25 år under 2006.
Folkmängd
2006
Folkökning/
förändring 2006
Befolkningstillväxt
(%)
Eskilstuna 9.227 58 0,63%
Nyköping 4.378 5 0,11%
Trosa 756 -37 -4,89%
Katrineholm 3.024 -42 -1,39%
Vingåker 671 -51 -7,60%
Oxelösund 896 -52 -5,80%
Gnesta 736 -79 -10,73%
Strängnäs 2.506 -121 -4,83%
Flen 1.168 -134 -11,47%
Sörmland 23.362 -453 -1,94%
Sverige 885.140 13.209 1,49%
Tabell 5
Tabell gällande befolkningens utveckling (ungdomar 18-25 år) i Sörmland och Sverige efter
relativ förändring under 2006. Källa angående folkmängd och folkförändring: SCB:s
befolkningsstatistik.
In- och utflyttningar per kommun
Antalet utflyttningar är fler än antalet inflyttningar bland ungdomar i
åldern 18-25 år.
I Nyköpings kommun är det dock, i stort sett, lika många av ungdomarna
i åldern 18-25 år som flyttar in som flyttar ut. I Eskilstunas kommun är
det något fler ungdomar i åldern 18-25 år som flyttar in än som
flyttar ut.
Flyttningar
Antal
inflyttningar
Antal
utflyttningar
Eskilstuna 1.097 1.039 58
Flen 162 296 -134
Gnesta 96 175 -79
Katrineholm 457 499 -42
Nyköping 656 651 5
Oxelösund 174 226 -52
Strängnäs 271 392 -121
Trosa 128 165 -37
Vingåker 119 170 -51
Sörmland 3.160 3.613 -453
Flyttningsöverskott
Sverige 19.689 6.480 13.209
Tabell 6
Tabell gällande in- och utflyttningar per kommuner, län och rike.
Källa när det gäller Sörmlands kommuner, län och Sverige: SCB:s befolkningsstatistik.
www.splitvisionresearch.se
-10-

Nybörjarstuderande vid universitet och högskolor
Länets nybörjarstudenter till och med 34 års ålder börjar framförallt
studera vid Mälardalens högskola och Linköpings universitet hösten
2006. Statistiken i tabellen nedan kommer från Högskoleverket och visar
vilka universitet och högskolor i Sverige som länets nybörjarstudenter
börjar på.
Andel (%)
Antal
Mälardalens högskola 27,3% 285
Linköpings universitet 15,4% 161
Uppsala universitet 8,2% 86
Stockholms universitet 5,0% 52
Örebro universitet 4,8% 50
Södertörns högskola 3,4% 35
Kungl. Tekniska högskolan 2,9% 30
Göteborgs universitet 2,8% 29
Karlstads universitet 2,2% 23
Högskolan i Kalmar 2,0% 21
Luleå tekniska universitet 2,0% 21
Umeå universitet 2,0% 21
25 olika universitet och 22,0% 229
högskolor
100% 1.043
Tabell 7
Tabell gällande vilka universitet och högskolor i Sverige som länets nybörjarstudenter upp
till 34 år börjar på hösten 2006. Färre än respektive 2% börjar på respektive 25 olika
universitet och högskolor och är hopslagna i näst sista raden i tabellen ovan (utgörs av 229
personer). Källa: Högskoleverket, regional rekrytering till universitet och högskolor.
Attityder till flyttning från länet
I Länsstyrelsen i Södermanlands läns internationella värderingsstudie (i
samarbete med Kairos Future AB), där man har undersökt ungdomars
värderingar inom områdena framtidens arbetare, framtidens medborgare
och framtidens konsument, framgår det att unga sörmländska kvinnor i
mycket högre grad vill flytta och har betydligt högre ambitioner
jämfört med kvinnor i övriga riket och Europa (Källa: Länsstyrelsen
Södermanlands län, enheten för Regional utveckling och
omvärldsanalys).
När vi, Splitvision Research, har tittat på det ungdomsarbete som sker i
regionen, framkommer det att mycket av det riktade arbetet som
genomförs är riktat mot unga tjejer (detta är dock ej statistiskt belagt) och
vi ställer oss frågan om det är ett resultat av det jämställdhetsarbete som
har bedrivits i kommunerna (med att fokusera på unga tjejers självbild)
som kan ligga till grund för de resultat gällande unga sörmländska
kvinnors attityder som framkommer i studien ovan.
Unga sörmlänningar med invandrarbakgrund har mest drömmar och
ambitioner av alla i hela Europa men de planerar, liksom de sörmländska
kvinnorna, att flytta från länet. Unga män i Sörmland är tillfreds med livet
och planerar att stanna i länet (Källa: Länsstyrelsen Södermanlands län,
enheten för Regional utveckling och omvärldsanalys).
Unga sörmländska kvinnor har betydligt
högre ambitioner vad gäller karriären
jämfört med kvinnor i övriga riket och
Europa. Källa: Länsstyrelsen i
Södermanlands län.
Unga sörmländska män är tillfreds med
livet och planerar att stanna i länet.
Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands
län.
När vi, Splitvision Research, har intervjuat ett tjugotal ungdomar i
Katrineholms och Nyköpings kommuner angående olika projekt samt
www.splitvisionresearch.se
-11-

angående ungdomssituationen, framträder en bild av att det finns få
aktiviteter för ungdomar i åldern 18-25 år i kommunerna. Flera av dem vi
intervjuat nämner att de skulle kunna tänka sig att flytta ifrån regionen
(antingen utanför Sörmlands län för att studera eller arbeta, några
refererar också till att de skulle kunna tänka sig att flytta utomlands).
Nästan samtliga ungdomar som vi har pratat med nämner att Sörmland
är ganska bra att växa upp i och man kan därför tänka sig att återvända
till regionen när det dags att skaffa familj. (Vi vill dock betona till att
ovanstående baserar sig på ett 20-tal ungdomar. Vi hänvisar till
Länsstyrelsen Södermanlands län, enheten för Regional utveckling och
omvärldsanalys och Kairos Futures internationella värderingsstudie för
djupare information angående denna fråga).
Exempel på vad som sker i regionen
Med återflyttning får man inte bara en region som befolkningsberikas,
man får också en tillväxt vad gäller kompetens och idéer. För att
Sörmland ska vara och förbli en konkurrenskraftig region krävs det att
man tar tillvara på ungdomarna i respektive kommun och att ungdomarna
upplever att regionen är bra att växa upp och bo i. För att återflyttning
ska ske måste man uppleva sin ungdomstid som positiv. Det behöver ha
varit ett bra ställe att växa upp på, exempelvis med bra skolor, trygghet,
kreativt utrymme och bra fritidssituation. Om regionen inte upplevs som
bra att växa upp i och bo i, kommer det inte att ske en naturlig
återflyttning.
Vad gör man i regionen för att ungdomarna ska uppleva att kommunerna
är bra att bo i? Nedan följer ”goda exempel” på verksamheter med
ungdomshus samt ungdomsfullmäktige i Katrineholm.
När vi, Splitvision Research, har intervjuat ett tjugotal ungdomar i
Katrineholms och Nyköpings kommuner angående olika projekt samt
angående ungdomssituationen relaterar de flesta till att det inte finns så
mycket att göra för dem i kommunen. Är man idrottsintresserad finns det
flera olika idrottsaktiviteter som man kan sysselsätta sig med. Men för
övriga ungdomar finns det få fritidssysselsättningsalternativ.
Ungdomar har möjlighet att påverka
via ungdomsfullmäktige i:
• Katrineholm
• Nyköping
• Strängnäs
• Vingåker
• Eskilstuna håller på att starta upp på
nytt
Ungdomens hus finns i:
• Eskilstuna
• Gnesta
• Katrinesholm
• Oxelösund
• Strängnäs
Ungdomssmottagning finns i:
• Eskilstuna
• Flen
• Gnesta
• Katrinesholm
• Nyköping
• Oxelösund
• Trosa
Allmänna kommunikationer
För att hålla en regionen levande är det viktigt att kunna resa såväl inom
kommunerna och länet men också till och från andra kommuner i
Sverige. I den här studien har det inte funnits möjlighet att belysa
täckningsgraden och frekvensen gällande kollektivtrafiken i kommunerna
och länet. Vi på Splitvision Research tror dock att detta är en viktig
indikator att mäta i framtiden.
Stationen i Katrineholm.
Ungdomshuset Gamla Palladium i Katrineholm
Ungdomshuset Gamla Palladium utgör en mötesplats för ungdomar,
främst i åldern 16-24 år. I huset finns café, datorer med Internet, TV,
biljardbord samt en scen som nyttjas till konserter och teater- och
dansverksamhet som ungdomarna själva arrangerar.
Margareta Lind och Robert Eriksson,
Gamla Palladium.
www.splitvisionresearch.se
-12-

Ungdomshuset Gamla Palladium startade i augusti 2006 på initiativ av
ungdomsfullmäktige.
Vid intervju med café-ungdomar på Gamla Palladium framkommer det att
de är glada för en mötesplats som ligger centralt, som har rimliga cafépriser
och där man kan träffa kompisar. Ungdomarna berättar att innan
ungdomshuset kom till, fanns det ingenting att göra i Katrineholm,
speciellt inte på kvällar och helger.
Vi träffade även ungdomar som är engagerade och arrangerar
ungdomsrevyer på ungdomshusets scen 2 gånger per år. De ser att
ungdomshuset fyller en funktion då det är ett modernt, ungdomligt ställe
med bra öppettider, många konserter och med priser som följer
ungdomars ekonomi. De ser även att de har haft stora möjligheter med
genomförandet av ungdomsrevyer i och med att de har kunnat få
använda lokal med scen gratis.
Ungdomsfullmäktige i Katrineholm
Ungdomsfullmäktige är ett initiativ för att öka ungdomars delaktighet och
inflytande i kommunen. Det är partipolitiskt obundet och ungdomar upp
till 20 år har möjlighet att skicka in förslag på vad man ska arbeta med i
ungdomsfullmäktige och de kan även engagera sig i
ungdomsfullmäktiges arbete mer aktivt.
Andrea Karlsson & Kristoffer Andersson
som arrangerar ungdomsrevy på Gamla
Palladium.
Ungdomsfullmäktige kom till stånd 2000 i och med att ungdomar drev
frågan om ett ungdomscafé i Katrineholm, ett café som startades i och
med att Ungdomshuset Gamla Palladium startades 2006.
Ungdomsfullmäktige driver olika projekt. Exempelvis genomförs
konserter för ungdomar och man genomför även arrangemang som
fotoutställning och konserter under Katrineholmsveckan i augusti.
Exempel på tidigare projekt som genomförts är en fotobok där
ungdomarna i Katrineholm har fått visa vad de tycker är bra och dåligt
med kommunen. Ungdomsfullmäktige har möjlighet att väcka frågor till
kommunstyrelsen och man samverkar i olika samverkansprojekt i
kommunen.
Sigrid Perlman är ungdomssekreterare i Katrineholms kommun och
ansvarar för ungdomsinflytandet i kommunen. Något att arbeta på framåt
är, enligt ungdomssekreteraren, att ungdomsfullmäktige även ska verka
som en remissinstans.
Tillsammans med ungdomsfullmäktige
i Nyköping och Strängnäs har
ungdomsfullmäktige i Katrineholm
samverkat när det gäller
kollektivfrågan. Fick på så sätt igenom
att åldersgränsen för unga i
busstrafiken höjdes till 19 år.
www.splitvisionresearch.se
-13-

Utbildningsnivå
Slutförd gymnasial och eftergymnasial utbildning
En befolknings utbildningsnivå benämns ofta som ett mått på ett lands
humankapital, det vill säga ett mått på befolkningens samlade
färdigheter.
56% av ungdomarna i åldern 18-25 år i Sörmland har 2006 en gymnasial
utbildning (2 år och 3 år), vilket är högre än rikssnittet, där 51% av
ungdomarna i samma ålder har en gymnasial utbildning.
12% av ungdomarna i åldern 18-25 år i Sörmland har 2006 en
eftergymnasial utbildning, vilket är lägre än rikssnittet, där 20% av
ungdomarna i samma ålder har en eftergymnasial utbildning.( I gruppen
18-21 år är det inte någon som har eftergymnasial utbildning i Sörmland
år 2006. Uppgiften gäller för ungdomar mellan 22-25 år.)
56% av ungdomarna i Sörmland i
åldern 18-25 år har en gymnasial
utbildning (2006), vilket är högre
än rikssnittet som är 51%.
12% av ungdomarna i Sörmland i
åldern 18-25 år har en
eftergymnasial utbildning (2006),
vilket är lägre än rikssnittet som är
20%.
Övergång till högskola före 25 års ålder
Ungdomarna i Sörmland går inte över till högskolan före 25 års ålder i
lika stor utsträckning som riket i övrigt (37,3% för ungdomarna i Sörmland
vs 45,9% för ungdomarna i Sverige).
Kvinnor i Sörmlands län går över till högskolan före 25 års ålder i högre
utsträckning än män (förutom i Nyköpings kommun, där det är lika många
kvinnor som män som går över till högskolan före 25 års ålder).
Män
Övergång till
högskola 2005-
2006 tom 25
års ålder
Kvinnor
Övergång till
högskola 2005-
2006 tom 25 års
ålder
Eskilstuna 30,5% 45,0% 37,6%
Flen 32,6% 33,9% 33,1%
Gnesta 32,0% 36,9% 34,2%
Katrineholm 24,1% 43,8% 33,7%
Nyköping 41,4% 41,4% 41,5%
Oxelösund 23,5% 45,5% 33,7%
Strängnäs 32,7% 48,8% 40,8%
Trosa 28,2% 37,0 33,0%
Vingåker 32,6% 33,0% 32,6%
Sörmland 31,9% 43,0% 37,3%
Sverige 40,1% 52,0% 45,9%
Samtliga
Övergång till
högskola 2005-
2006 tom 25
års ålder
Uppgift om
utbildningsnivå
saknas
Forskarutbildning
Eftergymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Förgymnasial
utbildning
0
0
4%
3%
12%
20%
25%
29%
Sverige,
2006
Sörmland,
2006
51%
56%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Diagram 3
Andelen ungdomar mellan 18-25 år som år
2006 har en gymnasial eller för-, eller
eftergymnasial utbildning i Sörmland
respektive i Sverige. Källa: SCB:s
utbildningsstatistik.
Färre bland ungdomarna i
Sörmland i åldern 18-25 år går
över till högskolan före 25 års
ålder (2006) jämfört med rikssnittet
(37,3% vs 45,9%).
Tabell 8
Tabell gällande övergång till högskola för ungdomar per kön i Sörmlands kommuner samt
för Sverige. Kommun och län utgår från var personerna var bosatta vid 18 års ålder med
syftet att se skillnader beroende på var ungdomarna har växt upp och eliminera effekter av
den omflyttning som sker efter avslutade gymnasiala studier. Källa: Högskoleverket.
www.splitvisionresearch.se
-14-

Andel gymnasiestuderande
11.444 elever i gymnasieskolan var läsåret 2006/2007 folkbokförda i
Södermanlands län.
Det är fler bland ungdomar i Sörmland som går i gymnasieskolor i
kommunal regi än vad det är i Sverige (65,5% vs 63,1%). Det är färre
ungdomar i Sörmland som går i fristående gymnasieskolor än vad det är i
Sverige (13,2% vs 15,0%).
Kommunens
gymnasieskolor
Annan
kommuns
gymnasieskolor
Landstingskommunala
gymnasieskolor
Sörmland 65,5% 19,4% 1,8% 13,2%
Sverige 63,1% 20,6% 1,2% 15,0%
Fristående
gymnasieskolor
Tabell 9
Tabell gällande andel gymnasieelever i Sörmland som skolåret 2006/2007 gick i
gymnasieskolor i kommunen där de är folkbokförda, i andra kommuner, i
landstingskommunala skolor eller i fristående gymnasieskolor. Källa: Skolverket.
Studerar ej
54%
57%
Övriga studier
6%
5%
Högskolestudier
11%
19%
Sverige
Komvux-studier
6%
9%
Sörmland
Andel högskolestuderande
11% av Sörmlands ungdomar i åldern 18-25 år studerade 2005 på
högskoleutbildning, vilket är något lägre än rikssnittet, då 19% av
ungdomarna i Sverige i åldern 18-25 år studerade på högskoleutbildning
samma år (se diagram 4). (Statistik för antalet högskolestuderande finns
att tillgå för 2005 i SCB:s utbildningsstatistik.)
Gymnasiestudier
15%
17%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Diagram 4
Studiedeltagande år 2005 gällande
ungdomar i åldern 18-25 år i
Sörmland respektive i Sverige.
Källa:SCB:s utbildningsstatistik.
Behörighet till universitet och högskola
När det gäller behörighet till gymnasie- och högskola ligger Sörmland
under rikssnittet, då 61% av 20-åringarna i Sörmland vs 64% av 20-
åringarna i Sverige har grundläggande behörighet till universitet och
högskola.
Det är färre bland 20-åringarna i
Sörmland som har grundläggande
behörighet till universitet och
högskola jämfört med rikssnittet,
61% vs 64%.
74% av 20-åringarna i Sörmland har fullföljd gymnasial utbildning (det vill
säga har fått slutbetyg eller motsvarande läsåret 2005/2006 eller
tidigare), vilket är något högre än rikssnittet som ligger på 72%.
www.splitvisionresearch.se
-15-

Andel invånare, 20 år
(födda 1986), med fullföljd
gymnasial utbildning
Eskilstuna 77% 60%
Flen 68% 58%
Gnesta 66% 55%
Katrineholm 76% 67%
Nyköping 69% 62%
Oxelösund 74% 64%
Strängnäs 71% 60%
Trosa 78% 62%
Vingåker 70% 63%
Sörmland 74% 61%
Sverige 72% 64%
Andel invånare, 20 år (födda
1986), med grundläggande
behörighet till universitet och
högskola
Tabell 10
Tabell gällande andel 20-åringar i Sörmland, 2006, med fullföljd gymnasieutbildning samt
med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Källa: Skolverket.
Regeringens mål är att 50% ska läsa vidare på högskolan, men idag går
inte alla ungdomar vidare till högre studier med en gång. Man reser,
arbetar och skaffar erfarenheter innan man går vidare till studier. Detta
gör att övergång till högskola till och med 25 års ålder är mer relevant att
mäta än övergång till högskola inom exempelvis 3 år efter avslutad
utbildning i gymnasieskolan.
Attityder till utbildning
Attityderna till utbildning skiljer sig åt mellan unga män och kvinnor i
Sörmland enligt en attityd- och värderingsstudie som genomförts av
Kairos Future AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län,
enheten för Regional utveckling och omvärldsanalys.
Sörmländska tjejer vill studera på universitet och högskola och de vill i
högre grad lämna Sörmland medan sörmländska killar generellt sett har
lägre ambitioner, de har gärna ett ”nio till fem-arbete” och de kan tänka
sig att stanna i länet. Ungdomar med utländsk bakgrund satsar på
studier, arbete och karriär och kan, liksom gruppen unga tjejer i
Sörmland, tänka sig att lämna Sörmland.
www.splitvisionresearch.se
-16-

Unga killar i Sörmland
Värderar hög lön & pengar.
Är tillfreds med ekonomin & livet i stort.
Lägre ambitioner generellt.
Vill stanna i länet.
Unga tjejer i Sörmland
Uppskattar familj, vänner & boendemiljö.
Vill till universitet & har höga ambitioner
på arbetsmarknaden.
Vill i högre grad lämna Sörmland.
Utländsk bakgrund boende i Sörmland
Lycka genom hårt arbete.
Prioriterar studier, arbete & karriär mest
av alla.
Framtidens chefer?
Illustration 1
Illustration från attityd- och värderingsundersökningen, Länsstyrelsen i Sörmlands län,
enheten för Regional utveckling och omvärldsanalys.
Exempel på vad som sker i regionen
Nedan följer exempel på verksamheter i Eskilstuna gällande skola och
teknik samt modell för hur man tar emot nyanlända invandrarungdomar.
KomTek i Eskilstuna
KomTek vänder sig till en bred ungdomsgrupp (har utbildningar för
ungdomar mellan 6-20 år) och har som mål att intressera ungdomar för
teknik och entreprenörskap när det gäller framtida utbildning.
Till KomTek kan skolklasser komma som vill arbeta i KomTeks fullt
utrustade verkstad och man kan även delta i specifika utbildningar eller
projekt som KomTek anordnar.
En del ungdomar som går på någon utbildning hos KomTek fortsätter
sedan själva att arbeta som ungdomsledare, vilket Jenny Lunnerfedt som
arbetar på KomTek, anser är bra då ungdomarna utgör bra förebilder.
Eskilstunas IVIK-modell
Eskilstuna har en modell för hur man tar emot nyanlända
invandrarungdomar i gymnasieåldern. Modellen har utsetts av
Myndigheten för Skolutveckling till Idéskola för mångfald.
Eskilstunas barn- och utbildningsförvaltning samt arbetsmarknads- och
familjeförvaltning såg år 2003 gemensamt behovet av att skapa alternativ
till traditionell teoretisk skolundervisning samt att samordna existerande
vägar.
Eskilstunas modell för hur man tar
emot nyanlända invandrarungdomar i
gymnasieåldern har utsetts av
Myndigheten för Skolutveckling till
Idéskola för mångfald.
Målet blev en ny modell som innebar att varje ungdom skulle förberedas
för fortsatt högre teoretisk utbildning, yrkesutbildning eller arbete utifrån
egna önskemål och förutsättningar.
www.splitvisionresearch.se
-17-

Eskilstunas modell går ut på att bredda möjligheterna för varje enskild
individ. Att alltid utgå från elevens förutsättningar och behov. Ett
avgörande inslag är att hålla fast vid varje individ tills de når sitt mål.
Målet kan för vissa vara grundläggande högskolebehörighet medan det
för andra kan vara anställningsbarhet.
Som en del av modellen har gymnasieskolorna i Eskilstuna utvecklat
yrkesinriktade individuella program för invandrare. Dessa ”nya” IVIK
ligger i nära anslutning till de nationella gymnasieprogrammen.
www.splitvisionresearch.se
-18-

Sysselsättningsgrad
Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) i Sörmland var i april 2007 på 5,7%.
Ungdomsarbetslösheten har ökat i länet med 156 personer jämfört med
april 2006. För samma period har ungdomsarbetslöshet i Sverige sjunkit
med 0,4%. Ungdomsarbetslöshet i Sverige är i april 2007 på 3,9 %.
Arbetslösheten i länet för åldern 16-64 år är 3,3% och för riket som
helhet 2,9%. Arbetslösheten bland ungdomar som är utrikes födda är
högre än för gruppen med svenskt ursprung.
Andel ungdomar
(18-24 år) i
Sörmland
Antal ungdomar
(18-24 år) i
Sörmland
Arbetslösa i åldersgruppen 18-24 år
var 1.156 ungdomar i april 2007, vilket
motsvarar en arbetslöshet på 5,7%.
Långtidsarbetslösa i åldersgruppen
18-24 år var 455 ungdomar i april 2007.
Arbetslösa i åldersgruppen 18-24 år,
som var utrikes födda, var 158 stycken
ungdomar i april 2007, vilket motsvarar
en arbetslöshet på 6,2%.
Arbetslösa 5,7% 1.156 personer
I aktivitetsstöd
I arbete med stöd
Långtidsarbetslösa
= arbetslös i mer
än 100 dagar
23% av de sökande
är i program med
aktivitetsstöd
10% av de sökande
är i arbete med stöd
39% av de
arbetssökande
ungdomarna är
långtidsarbetslösa
Utrikes födda 6,2% 158
273
(Minskning med
614 ungdomar mot
april 2006)
119
(49 färre än i april
2006)
455
Män
56%
Kvinnor
44%
Tabell 11 Antal och andel ungdomar som är arbetslösa i Sörmland.
De flesta av antalet som är i aktivitetsstöd är i exempelvis arbetslivsinriktad rehabilitering,
förberedande utbildning samt aktiviteter inom vägledning och platsförmedling. I arbete med
stöd innebär lönebidragen i de flesta fall, här finns exempelvis de som är i plusjobb. Källa
AMS månadsstatistik. Arbetsmarknadsnytt, april 2007 av Håkan Gustavsson.
Diagram 5 Andel kvinnor & män som är
i ungdomsarbetslöshet i Sörmland, april
2007.
Andelen arbetslösa på kommunnivå
Kommunerna Katrineholm, Eskilstuna, Flen, Nyköping och Strängnäs
ligger över rikets nivå gällande ungdomsarbetslöshet.
Antal ungdomar, 18-24
år, som är arbetslösa
april 2007
Eskilstuna 574 7,2%
Flen 51 4,8%
Gnesta 12 1,8%
Katrineholm 194 7,5%
Nyköping 168 4,6%
Oxelösund 30 3,7%
Strängnäs 95 4,4%
Trosa 10 1,5%
Vingåker 22 3,8%
Länet 2006 1.156 5,7%
Riket 29.564 3,9%
Andel ungdomar, 18-24
år, som är arbetslösa
april 2007
Tabell 12 Antal och andel ungdomar som är arbetslösa på kommunnivå.
Observera att statistiskt sett är gruppen arbetslösa ungdomar liten, vilket medför en viss
osäkerhet i tillförlitlighet. Källa AMS månadsstatistik Arbetsmarknadsnytt, april 2007 av
Håkan Gustavsson.
www.splitvisionresearch.se
-19-

Andel förvärvsarbetande
Andel ungdomar 18-24 år
i länet 20.217 år 2005
I arbete
9.866
I arbetskraft
10.866
Arbetssökande
1.000
9.074
Ej i arbetskraft
I studier 2005
Gy 3.794
Komvux 1.948
Högskoleutb. 2.210
Övriga stud. 1.122
Anställda
Egen företagare
Aktivitetsersättning
277
184 personer i åldern 18-25 år var 2006
registrerade som egen företagare & totalt var 656
personer registrerade som funktionärer i
bolagsregistret under 2006.
Gruppen har ett något
vidare urval (16-24 år)
än de andra grupperna.
Copyright © 2007 Splitvision Research. All rights reserved.
www.splitvisionresearch.se
Illustration 2 illustrerar sysselsättning för ungdomar, 18-24 år, i Sörmland under 2005.
Observera att uppgifterna för andelen egen företagare avser 2006 års uppgifter från
Bolagsverket, medan övriga uppgifter avser 2005. Uppgiften om antalet egen företagare
och bolagsfunktionärer säger inget om att personerna inte samtidigt kan vara anställda.
Antalet ungdomar som i någon omfattning under 2005 uppbar inkomst var 17.362 stycken.
Harmoniserande arbetslöshet
Inom EU och i enlighet med ILO:s rekommendationer redovisas
arbetsmarknadsstatistiken på ett annat sätt inom
EU än i Sverige. Här redovisas den så kallade
harmoniserade arbetslösheten, vilket innebär att
den latenta andelen arbetssökande räknas in i
arbetslöshetstalet. (Med latent menas
arbetssökande som exempelvis studerar, i brist
på arbete). Det har också valts ett annat
åldersintervall (15-74 år) än det svenska
officiella måttet (16-64 år).
Enligt Eurostats uppgifter (2006) ligger
ungdomsarbetslösheten (15-24 år) för Sverige
på 22%. Detta placerar Sverige på 4:e plats
nerifrån. Snittet inom EU-27 ligger på 17% (se
diagram 6). I den officiella statistiken finns inte
statistik för ungdomar på regional eller
kommunal nivå att tillgå som är jämförbar med
Eurostats beräkningssätt.
Ungdomsarbetslösheten inom EU
Andel arbetslösa av personer i åldern 15 - 24 år, 2006
Polen
Slovakien
Frankrike
Sverige
Belgien
Bulgarien
Ungern
Finland
Spanien
Tjeckien
EU-27
EU-25
Malta
EU-15
Portugal
Tyskland
Luxemburg
Slovenien
Lettland
Estland
Cypern
Litauen
Österrike
Irland
Danmark
Nederländerna
0 5 10 15 20 25 30
Procent
Hämtat: 2007-06-05
Källa: Eurostat
Diagram 6
www.splitvisionresearch.se
-20-

Aktivitetsersättning
318 ungdomar (18-24 år) i Sörmland uppbär aktivitetsersättning under
maj månad 2007. Aktivitetsersättning uppbär en ungdom vars
arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad tid
(med minst en fjärdedel).
Exempel på vad som sker i regionen
100 sommarjobb till ungdomar
Bakgrunden till sommarjobbsprojektet är att Länsarbetsnämnden tog bort
möjligheten till finansiellt stöd som kommunerna har haft till att anordna
sommarjobb.
Niklas Jonsson och Helén Borg på Arbetsförmedlingen i Strängnäs ligger
bakom projektet som drivs tillsammans med företagarna i kommunen och
Strängnäs-tidningen. Den bild man vill förmedla till ungdomarna med
projektet är att det inte alls är hopplöst att få arbete. Man vill också
uppmana företagen i regionen att ta ansvar och bry sig om de unga.
Niklas ansåg att det är viktigt att det finns arbeten som förmedlas på det
här sättet, så att det inte bara är ungdomar med personliga kontakter
som får tillgång till arbetsmarknaden.
Niklas Jonsson och Helén Borg på
Arbetsförmedlingen i Strängnäs.
Arbetsgivarna i Strängnäs såg mycket positivt på projektet, bland annat
för att de med projektet fått ett större underlag att välja sommarjobbare
utifrån, men också för att de gärna vill visa att de bryr sig om
ungdomarna i kommunen. Niklas menade att projektet gett
Arbetsförmedlingen mersmak och att de fått fler idéer på framtida
gränsöverskridande projekt.
Communicare i Nyköping
Communicare arbetar med långtidsarbetslösa ungdomar mellan 18-25 år
i Nyköpings kommun.
Ungdomar som väntar på att få komma
in & söka sommarjobb,
Arbetsförmedlingen i Strängnäs.
Man har en daglig verksamhet (kl.9.30-15) med föreläsningar, personlig
coachning, studiebesök och egen aktivitetstid. Inskrivningstiden är
generellt sett 12 veckor. Ungdomar rekryteras via arbetsförmedlingen,
socialförvaltningen eller IV-programmet.
Sedan starten 2005 har man haft 130 ungdomar. 76% av dessa har gått
till egen försörjning, dvs brutit bidragsberoendet.
Några av de ungdomar som deltagit i verksamheten menar att de på
Communicare har fått hjälp med självkänsla, personlig utveckling och hur
de ska gå tillväga med att söka arbete (allt från skapande av CV och
meritförteckning till förberedelser inför arbetsintervjuer). En tjej berättar
att hon kunde släppa stressen och begränsa de krav som hon ställde på
sig. Med lärdomarna från Communicare kunde hon stanna upp och se
vart hon ville, vad hon ville förändra i sin situation och hur det skulle gå
till.
Maria Svensson och Anna Grönlund som arbetar på Communicare
menar att ungdomarna blir sedda hos dem och tagna på allvar.
Veronica Larsson, Therese Bohman,
Anny Liivamäe, Emma Andersson och
Jonas Lindström, fd deltagare i
Communicares verksamhet.
Deltagare i Communicares verksamhet
i Nyköping.
www.splitvisionresearch.se
-21-

Slussen i Eskilstuna
Projekt där sent invandrade ungdomar mellan 16-19 år får börja i en
introduktionsverksamhet som kallas Slussen.
Slussen har löpande intag, vilket innebär att ungdomarna får börja så fort
de kommer till Eskilstuna. Slussen har också löpande utslussning,
eftersom det är ungdomarnas behov som styr hur länge de ska vara
kvar.
Slussen är ett samarbete mellan skolan och arbetsmarknads- och
familjeförvaltningen. När man kommer till Slussen görs långsiktig
planering med syfte att ungdomarna ska nå arbetsmarknaden.
Limbo
I skiften mellan olika åtgärdsinsatser och i väntan på nya ansatser
uppstår ibland ett vakuum där den ”lilla människan” lätt hamnar i kläm.
Det är bra att olika arbetsmarknadsåtgärder utvärderas och eventuellt
förnyas. Men det är synd om det uppstår gap mellan olika
åtgärdsinsatser.
Ett sådant gap fick vi beskrivet för oss i Katrineholm, där
arbetsmarknadsenheten i samarbete med arbetsförmedlingen fram till
årsskiftet arbetat med kommunalt ungdomsprogram för ungdomar som
gått färdigt gymnasiet och som är mellan 18-20 år.
Arbetsmarknadsenheten hjälper ungdomarna att hitta lämplig arbetsplats
för praktik. Arbetsmarknadsenheten har även arbetat med
ungdomsgaranti för ungdomar mellan 20-24 år. Dessa program är dock
stängda från och med årsskiftet 2006/2007 och är tänkta att ersättas med
”jobb och utvecklingsgaranti” från och med 1 juli 2007. Riktigt vad det
innebär vet dock varken arbetsmarknadsenheten eller
arbetsförmedlingen i nuläget.
Flera av de projekt som under 2005 och 2006 drivits för att få ungdomar i
arbete har lagts ned. Exempelvis har Communicare på orterna Eskilstuna
och Katrineholm lagts ner. Vi upplever att det med regeringsskiftet har
blivit en slags väntan på ”det nya” som på olika sätt påverkat
kommunernas ungdomssatsningar.
www.splitvisionresearch.se
-22-

Antal nystartade företag
Under 2005 startades 112 företag i Sörmland av ungdomar i åldern
16-25 år. 2004 var antalet nystartade företag nästan detsamma, 110
stycken (enligt en uppskattning av ITPS).
112 ungdomar (16-25 år) startade
företag i Sörmland under 2005.
Källa: ITPS.
Etableringsfrekvensen för 2005 i Sörmland gällande ungdomar i åldern
16-25 år är 3,7 och i Sverige som helhet 4,6. Lägst etableringsfrekvens
har Dalarnas län (2,2) och högst etableringsfrekvens har Stockholms län
(7,2).
I Sverige som helhet startades 5.123 företag av ungdomar i åldern 16-25
år. Av dessa 5.123 företag var 10,6 procent uppstartade av ungdomar
med invandrarbakgrund. (Gruppen ungdomar med invandrarbakgrund är
för liten för att en skattning på regionnivå ska kunna genomföras).
Ser vi till motivet till att ungdomar i Sverige startar företag kommer
följande motiv på första till femte plats:
1:a plats - Förverkliga mina idéer (39%)
2:a plats - Få arbeta självständigt (26%)
3:e plats - Min produkt/tjänst behövs på marknaden (9,5%)
4:e plats - Möjlighet att tjäna pengar (9,3%)
5:e plats - På grund av arbetslöshet/ eller risk för arbetslöshet (8,6%)
Få arbeta självständigt
2:a plats
Förverkliga mina idéer
1:a plats
Min produkt/tjänst
behövs på marknaden
3:e plats
656 ungdomar (unika) i åldern 18-25 år som var bosatta i Sörmland var
under 2006 registrerade som funktionärer (ägare, styrelseledamot eller
liknande) i Bolagsverkets register, varav 153 registrerades under 2006.
Av funktionärerna var 35% kvinnor och 65% män.
Illustration 4 Motiv till att starta eget
företag. Källa: ITPS.
Enskild AB HB KB
firma
Eskilstuna 66 64 36 8
Flen 7 8 6 2
Gnesta 4 6 4 2
Katrineholm 21 21 8 1
Nyköping 28 52 18 6
Oxelösund 7 3 3 2
Strängnäs 33 44 15 4
Trosa 11 9 7 ---
Vingåker 7 8 2 1
Tabell 13 Befintliga företag i bolagsregistret under 2006 med minst en funktionär i åldern
18-25 år. Källa: Bolagsverket.
I en undersökning genomförd av Svenskt näringsliv om 18-åringars
attityder att föredra eget företagande framför en anställning ligger
Sörmland i topp bland länen i Sverige. Källa: Svenskt näringsliv 2004.
Sörmländska 18-åringar toppar Sverige
-listan på att föredra eget företagande
framför en anställning i en
attitydundersökning genomförd av
Svenskt näringsliv, 2004.
www.splitvisionresearch.se
-23-

Andelen ungdomar som planerar att starta företag
Andel som planerar att starta
Kvinnor Män
företag inom 15 år
Sörmland 20,7% 16,8% 24,8%
Sverige 23,7% 18,1% 29,1%
EU 20,8%
Tabell 14 Andelen ungdomar som planerar att starta företag.
Källa: Länsstyrelsen i Sörmland, enheten regional utveckling & omvärldsanalys.
Andel som anser att
Kvinnor Män
entreprenörskap är viktigt
Sörmland 18% 15% 22%
Sverige 16% 12% 21%
EU 33%
Tabell 15 Andel som anser att entreprenörskap är viktigt. Källa: Länsstyrelsen i Sörmland,
enheten regional utveckling & omvärldsanalys.
Ett mått som hade varit relevant att jämföra kommunerna i Sörmland
med, hade varit andelen tillväxtföretag bland ungdomar i åldern 18-25
år. Vi har dock inte funnit dessa uppgifter. ITPS ämnar granska företagen
som etablerades 2003, rapporten kommer att publiceras under februari
2008. Ett företag klassificeras som ett tillväxtföretag enligt ITPS om de
efter tre år fortfarande är verksamma och om något av följande kriterier
är uppfyllt:
• hade en omsättning på minst en miljon kronor
• hade minst två personer sysselsatta på heltid
• är ett företag där företagaren uppgivit att företagets lönsamhet är god
• att företaget går att leva på
Exempel på vad som sker i regionen
Ung företagsamhet – Tessinskolan i Nyköping
Ung företagsamhet arbetar med att ge gymnasieungdomar möjlighet att
träna sin företagsamhet genom att driva företag. Den har som syfte att
ge unga människor en tro på sin egen företagsamhet.
Eleverna får driva företag, göra affärsplan och årsredovisning. Läraren
fungerar som rådgivare/coach för eleverna och de får även en rådgivare
från näringslivet. Under perioden som de driver företag får de vara med
på olika mässor och affärsnätverk. Tjejerna vi intervjuade hade bland
annat varit på ett BMI-nätverk i London och presenterat sin verksamhet.
Läraren Charlotte Lindström, Alysia
Sedvall, Amelie Andersson och Agnes
Hendriksson, Tessinskolan i Nyköping.
Läraren, Charlotte Lindström, sa att på Tessinskolan är det inte bara
elever från ekonomisk utbildning som får driva företag, utan även elever
från andra utbildningar, som exempelvis estetisk linje får göra det.
Tjejerna upplevde att de blev tagna på allvar med sina idéer och de
kände att de med Ung företagsamhet har fått yrkeserfarenhet och
kontakt med verkligheten. Tjejerna menar att de med erfarenheterna från
Ung företagsamhet förstår mer om hur det är att driva företag och vilka
www.splitvisionresearch.se
-24-

krav som ställs på företagare, men de har också fått en bild av vad som
är viktigt utanför skolan och de har fått lättare att prioritera.
Plural
Plural är ett rikstäckande nätverk för scenkonstarrangörer och
förverkligandet av drömmar.
Vi träffade Lisa Färnström, anställd på Plural som coach, som
tillsammans med en kollega planerade en arrangörsutbildning för
ungdomar i länet så att ungdomar får möjlighet till att bättre skapa sin
egen fritid.
Med att skapa sin egen fritid skapas 2 positiva processer. Den ena
processen är att man drar igång konserter och poesiaftnar. Man skapar
något positiv för ungdomar att göra, som, enligt Lisa, leder till att
ungdomar dricker mindre och slåss mindre och folk blir gladare.
Den andra processen är att ungdomar får coachning i arrangörskunskap
hos Plural, vilket gör att de får de verktyg, den kunskap, de behöver för
att kunna arrangera evenemang. Det handlar också om att få ungdomar
att tro på sin egen förmåga, tro att de är ”grymma”, men också om att
odla ett entreprenörskap.
Plural är ett 3-årigt projekt som finansieras av de 4 regionteatrarna i
Sörmland, Västmanland, Örebro och Dalarna. Tillsammans med Sensus
arrangerar Plural en arrangörsutbildning för ungdomar i hela länet. I
januari 2007 arrangerades den i Västerås och till hösten 2007 arrangeras
den i Katrineholm.
Lisa Fernström, Plural.
Allt du vill är på riktigt
www.plural.se
www.splitvisionresearch.se
-25-

Lönesumma/invånare
Den genomsnittlige lönesumman 2005 för ungdomar (18-25 år) boende i
Sörmland och som uppbär lön ligger något högre för Sörmland jämfört
med riket (103.976 SEK för Sörmland vs 96.784 SEK för riket).
Lönesumma per invånare 18-25 år
för 2005 är 103.976 SEK i Sörmland &
för riket 96.784 SEK. Källa SCB,
LSUM.
Genomsnittlig
lönesumma 18-25
år 2005
Antal personer i åldern
18-25 med löneinkomst
2005
Total lönesumma
18-25 år 2005
Eskilstuna 98.705 6.963 687.281.572
Flen 93.388 852 79.566.347
Gnesta 116.529 580 67.586.676
Katrineholm 99.524 2.197 218.654.840
Nyköping 101.339 3.425 347.087.503
Oxelösund 109.710 744 81.624.345
Strängnäs 104.776 1956 204.942.131
Trosa 107.355 645 69.244.117
Vingåker 99.895 439 49.248.328
Södermanlands
län
103.976 17.362 1.805.235.859
Riket 96.784 690.173 66.797.594.853
Tabell 16 Källa: SCB LSUM.
Den disponibla inkomsten för samtliga invånarna i Sörmland var 140.000
SEK och för riket 144.000 SEK. Sörmland placerar sig på 8:e plats
gentemot de andra 21 regionerna i Sverige.
Ser vi till löneutvecklingen från 2000 till 2004 som varit för hela
befolkningen boende i kommunerna i Sörmland, enligt en
sammanställning gjord av Länsstyrelsen i Sörmland, avdelningen för
regional utveckling och omvärldsanalys ligger tre kommuner (Eskilstuna,
Nyköping och Strängnäs) över rikets utveckling och fem kommuner (Flen,
Oxelösund, Gnesta, Trosa, och Vingåker) något under riket. Katrineholm
ligger mycket under rikets nivå, se diagram 7.
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
Eskilstuna
Nyköping
Strängnäs
Oxelösund
Gnesta
Trosa
Vingåker
Flen
Katrineholm
2000-2004
Stockholms län
Västmanlands län Riket
Källa: SCB/rAps
Länsstyrelsen i Sörmland avd för
Regionalutveckling och omvärldsanalys
Diagram 7
Källa: SCB/Arp & Länsstyrelsen i
Sörmland, enheten för regional
utveckling & omvärldsanalys.
www.splitvisionresearch.se
-26-

Samlat resultat/omsättningstillväxt
Omsättningstillväxten i regionen är självklart något som påverkar
ungdomars situation. Vi kan dock inte se hur omsättningstillväxten ska
kunna redovisas specifikt för ungdomar.
Volymförändringen i BRP för perioden 2000 - 2004 var för region
Sörmland 9,4 %. BNP för Sverige var för samma period
9,2 %. Kraftigast volymförändring hade Örebro län med 15,1 %följt av
Hallands län med 14,1 %. Svagast volymförändring uppvisade
Västmanlands län med 0,6 %och, Kalmars län med 2,4 %.
Volymförändring i BRP
(bruttoregionprodukt) för Sörmland
under perioden 2000-2004 var 9,4%.
Volymförändringen i BNP var för
samma period 9,2%. Källa: SCB.
BRP per invånare för 2004 var i Sörmland något lägre än riksvärdet
(225.000 vs 285.000). BRP per sysselsatt var även den något lägre för
Sörmland i jämförelse med riket (541.000 vs 595.000). Källa SCB,
Regionala räkenskaper 1993-2004 Nr 13 SM0701.
BRP
Sörmlands Rankning Riksvärde
län
BRP per invånare 2004 225.000 21 285.000
BRP per sysselsatt 2004 541.000 13 595.000
BRP volymförändring
från 2003 till 2004
6,3% 5 4,1
Tabell 17 BRP per region och riksvärde. Källa: SCB.
www.splitvisionresearch.se
-27-

Miljö
De indikatorer som kommunerna i Sörmland har beslutat att följa för miljö
och som ingår inom ramen för denna sammanställning är:
• Koldioxid/basår/invånare
• Andel miljöklassade bilar
• Andelen restavfall
När det gäller miljöarbetet är det viktigt att samla in information på 3
nivåer. Det är viktigt att fånga:
• attityder till miljö-frågor (vad ungdomar i 18-25 års ålder säger)
• värderingar (det ungdomar tänker om det de gör)
• handlingar (vad ungdomar i själva verket gör)
Inom tidsramen för den här studien har endast inhämtning av officiell
statistik varit genomförbart.
En indikator som vi anser skulle vara relevant att mäta, som vi inte haft
möjlighet att följa upp på grund av tidsramen för den här studien, är
kollektivtrafiken. Relevant mätdata är frekvens vad gäller antal avgångar i
kollektivtrafiken samt täckningsgrad i regionen samt till grannregioner.
Antalet resenärer skulle också kunna vara intressant att mäta för att
kunna se förändringar över tid vad gäller beteende.
Koldioxid per invånare
Koldioxid är samtliga invånare med och påverkar. Det är därför viktigt att
se till helheten och inte dela upp indikatorn per ungdomar i åldern 18-25
år.
2004 hade Sörmland 11.442 CO2 kg/invånare och Sverige hade 5.895
CO2 kg/invånare. Oxelösund ligger högt över detta snitt med sina
191.915 CO2 kg/invånare. Anledningen till detta är troligtvis SSAB, i
Oxelösund, som påverkar nivån för koldioxidutsläpp per invånare i detta
område.
11.442 CO2 kg/inv har Sörmland
2004. Oxelösund ligger långt över
detta snitt med 191.915 CO2 kg/inv
för 2004.
2004 CO2 kg/inv
Eskilstuna 2.239
Flen 5.791
Gnesta 2.282
Katrineholm 2.772
Nyköping 4.822
Oxelösund 191.915
Strängnäs 4.064
Trosa 2.792
Vingåker 2.076
Sörmland 11.442
Sverige 5.895
Tabell 18
Tabell gällande koldioxidutsläpp 2004 per invånare efter kommuner i Sörmland, län och
rike. Källa: SCB (www.gis.scb.se).
www.splitvisionresearch.se
-28-

SCB:s Kommunala energibalanser (KOMENBAL) har statistik för 1990,
1995, 2000 - 2004. De ger en översiktlig beskrivning av tillförsel,
omvandling och slutlig användning av energi. De kan fungera som
underlag för uppföljning och analys av kommunernas energiförsörjning.
Miljöklassade bilar
Vi har inte funnit andelen miljöklassade bilar nedbrytbart per region och
ålder i officiell statistik. Frågan är om det skulle ge en rättvis bild av
ungdomars inställning till miljöbilar då det kanske är faktorer som kapital
och utbud som i första hand styr valet av bil. Många bilar med alternativa
bränslen som tillverkas är ”familjebilar” (med några få undantag) och
antalet begagnade miljöklassade bilar på marknaden är begränsade.
Den kommun i Sörmland gällande nya bilar som har högst andel särskilt
bränslesnåla bilar i länet 2005 och 2006 är Vingåker och den kommun
som har lägst andel särskilt bränslesnåla bilar i länet är Trosa. Den
kommun som har högst andel särskilt bränsleslukande bilar i länet är
Vingåker och lägst andel särskilt bränsleslukande bilar är Flen. Källa
Naturvårdsverket Index över nya bilars klimatpåverkan.
För information om vem som köper vilken sorts nya bilar, se tabell 19.
Andel etanol- och
gasbilar %
Andel särskilt
bränslesnåla bilar
(250 g/km)
Fysisk Juridisk Fysisk Juridisk Fysisk Juridisk
Sörmland 3,4% 13,9% 8,4% 6,5% 2,8% 4,8%
Riket 4,2% 15,1% 5,9% 5,1% 2,4% 6,0%
Tabell 19
Tabell gällande andel etanol- och gasbilar samt andelen särskilt bränslesnåla och
bränsleslukande bilar fördelat på fysiska respektive juridiska personer 2006.
Källa: Naturvårdsverkets Index över nya bilars klimatpåverkan.
Ser vi graden av utsläpp av CO2 för gruppen nya bilar i länet har Flen
lägst och Trosa högst andel. Tar man hänsyn till etanol- och gasbilar har
Flen lägst grad och Strängnäs högst grad.
www.splitvisionresearch.se
-29-

Andel restavfall
Även andel restavfall är mått som vi ser är relevant att mäta per samtliga
medborgare, inte enbart per ungdomar i åldern 18-25 år.
När det gäller restavfall sett till hushållsavfall, ser situationen för 2004 ut
som följer: 154 kg/capita var materialåtervinning och 216 kg/capita gick
till förbränning.
Kg/capita
Deponi 42
Förbränning 216
Kompostering/ 48
rötning
Materialåtervinning 154
Tabell 20
Tabell gällande hushållsavfall, kg/capita, i Sverige.
Källa: SCB:s miljöräkenskaper.
Enligt Sveriges kommuner och landstings webbsida finns kommunvisa
uppgifter om hushållsavfall att tillgå på Renhållningsverksföreningens
medlemssidor (kommunen har lösenord).
Exempel på vad som sker i regionen
Fältbiologerna
Fältbiologerna är inte specifikt aktiva i Sörmland utan hopslagna till
Fältbiologerna Sörmland Östgöta. De har bland annat aktioner på stan
(rättvisemärkt osv) och utgör en viktig samlingspunkt för ungdomar, enligt
Maria Granqvist på Fältbiologerna Sörmland Östgöta (mer för
medlemmar som är aktiva än för folk på stan).
Fältbiologerna vill att folk ska ändra sin livsstil:
• Spara energi
• Spara vatten
• Äta mindre kött
• Åka kollektivt
• Konsumera mindre
De menar att detta måste ske för att få hållbar utveckling. Den
ekonomiska tillväxten som den ser ut idag fungerar inte.
Exempel på företag i Sörmland som, enligt Fältbiologerna, gör bra
miljöarbete är Vinterhälla gård.
www.splitvisionresearch.se
-30-

Hälsotal
Hälsa är ett brett område som kan omfatta såväl ohälsa som, våld,
självupplevt hälsotillstånd, övervikt, rökning, alkoholkonsumtion som
trafikolyckor.
Mycket dåligt
Dåligt
1%
5%
När det gäller ungdomarna i Sörmlands kommuner i åldern 18-25 år, har
vi upplevt att det är svårt att få tag på relevant information för
ovanstående faktorer.
Varken bra eller
dåligt
Bra
Mycket bra
12%
30%
53%
Nedanstående statistik för områdena självupplevt hälsotillstånd, övervikt
och rökning kommer från Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmlands
undersökning Liv & Hälsa (2004).
I 2004 års Liv & Hälsa-undersökning framkom det att 83% av
ungdomarna i åldern 18-25 år bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som
bra eller mycket bra, 12% av ungdomarna bedömer sitt allmänna
hälsotillstånd som varken bra eller dåligt och 5% bedömer det som dåligt
eller mycket dåligt.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Diagram 8 Hur bedömer du ditt
allmänna hälsotillstånd?
Resultat gällande ungdomar i
Sörmland i åldern 18-25 år.
Källa: Liv & Hälsaundersökning,
2004.
54% av ungdomarna i åldern 18-25 år ägnar sig åt måttlig till
regelbunden motion och träning, 45% ägnar sig åt lite motion eller måttlig
motion på fritiden, det vill säga, som mest promenerar de, cyklar minst 2
timmar i veckan, oftast utan att bli svettiga.
Lite motion
Måttlig motion
Måttlig regelbunden
motion
12%
27%
33%
27% av ungdomarna är överviktiga (BMI>=25) och 7% av ungdomarna är
kraftigt överviktiga (BMI>=30).
20% av ungdomarna uppger att det händer att de avstår från att gå ut av
rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade.
15% av ungdomarna uppger att de röker dagligen.
Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland har genomfört undersökningen
Liv & Hälsa 2 gånger (år 2004 och 2000). Tanken är att den ska
genomföras vart fjärde år, men 2008 blir det troligtvis Folkhälsoinstitutets
enkät som kommer att användas. Många av ovanstående områden täcks
dock in med denna undersökning. Så även om den inte genomförs ofta,
kan det vara av intresse att ta del av dess resultat gällande ungdomar i
åldern 18-25 år i Sörmland. (Liv & Hälsa-undersökningen är en
urvalsundersökning och omfattar personer i åldern 18-84 år i landstingen
i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län.
Statistik från undersökningen som presenteras nedan gäller för
ungdomar i 18-25 års ålder i Sörmlands län år 2004. Statistiken baserar
sig på 718 personer som (när hänsyn tagits till bortfall) räknas om som
om hela populationen (gruppen 18-25 år) hade svarat och blir då 22.020
personer.)
Flera kommuner i Sverige genomför bokslut. Som vi har förstått det
genomförs inte detta i alla kommuner i Sörmland. Om det genomförs,
kan det finnas delar i dem som kan vara ett bra underlag att hämta data
ifrån för den här indikatorn.
Regelbunden motion
eller träning
27%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
Diagram 9 Hur mycket rör eller
anstränger du dig kroppsligt på fritiden?
Försök att uppskatta ett genomsnitt för
de senaste 12 månaderna. Resultat
gällande ungdomar i Sörmland i åldern
18-25 år. Källa: Liv & Hälsaundersökning,
2004.
Ja, jag röker
dagligen
Ja, jag röker någon
gång ibland
Nej, jag har slutat att
röka
Nej, jag har aldrig
vanerökt
7%
15%
13%
64%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Diagram 10 Röker du?
Resultat gällande ungdomar i
Sörmland i åldern 18-25 år.
Källa: Liv & Hälsaundersökning,
2004.
www.splitvisionresearch.se
-31-

Ohälsotal
Ohälsotal är det mått på socialförsäkringens utbetalningar av ersättning
för inkomstbortfall vid ohälsa. Ohälsotalet beräknas på antal utbetalda
dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning,
sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och
sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad.
Ohälsotalet är 10,3 för ungdomar i
Sörmland i åldern 20-24 år, vilket är
något lägre än ohälsotalet för
ungdomar i Sverige i samma ålder,
där ohälsotalet ligger på 10,6.
Ohälsotalet kan tolkas som "antalet ohälsodagar per person och år". Alla
dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv
ersättning blir en dag.
Nationellt går ohälsotalet sakta uppåt och kvinnorna i statistiken visar
genomgående sämre siffror än männen. Detta kan kopplas till
undersökningar som visar på att arbetstempo och tidspress har ökat
kontinuerligt sedan början av 1990-talet och fortsätter att öka och då
särskilt bland kvinnorna (Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005).
-19 år 20-24 år
Eskilstuna 1,2 8,8
Flen 1,1 11,0
Gnesta 2,0 12,7
Katrineholm 1,6 11,6
Nyköping 1,1 10,5
Oxelösund 0,6 15,2
Strängnäs 1,1 9,2
Trosa 0,8 15,4
Vingåker 1,9 12,2
Sörmland 1,2 10,3
Sverige 1,5 10,6
Ohälsotalet är enligt
Försäkringskassan ett mått på
utbetalda dagar med sjukpenning,
arbetsskadesjukpenning,
rehabiliteringspenning,
förtidspension och sjukbidrag från
socialförsäkringen (från 2003 sjukoch
aktivitetsersättning). Ohälsotalet
innehåller inte dagar med sjuklön
från arbetsgivare.
Tabell 21
Tabell gällande ohälsotal för ungdomar i Sörmlands kommuner, län samt Sverige i åldern
24 år eller yngre. Statistik från december 2006 och 12 månader bakåt i tiden. Källa:
Försäkringskassan, Länsorganisationen Södermanland. Notera att Försäkringskassan har
åldersindelning 19 år och yngre samt 20-24 år.
Sörmland ligger bra till i jämförelse med riket om vi ser till ohälsotalet för
åldersintervallen 19 år och yngre samt 20-24 år. Observera att det finns
en begränsning i detta mått, då den omfattar den grupp som är
yrkesverksamma, ej de som är i studier.
Trafikolyckor
Ser vi till trafikolyckor under 2006 när det gäller ungdomar i åldern 18-25
år är det 10% som har dödats eller skadats svårt i Sörmland, jämfört med
12% i Sverige (Källa: Vägverket).
10% av trafikolyckor i Sörmland när
det gäller ungdomar i åldern 18-25 år
dödades eller skadades svårt under
2006.
Misstänkta våldsbrott
I 29% av fallen gällande misstänkta våldsbrott i Södermanlands län
under 2006 var de misstänkta i åldern 18-24 år (motsvarar 184 personer)
(statistik från Brottsförebyggande rådet). Observera att statistiken gäller
misstänkta våldsbrott, ej dömda. Notera också att statistiken gäller
personer som rapporterats som skäligen misstänkta i detta län. De
misstänkta behöver inte nödvändigtvis vara folkbokförda i någon av
länets kommuner.
www.splitvisionresearch.se
-32-

Enligt Brottsförebyggande rådets definition för våldsbrott ingår mord,
dråp, misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning,
våldtäkt, grov våldtäkt, rån, grovt rån och våld mot tjänsteman.
Exempel på vad som sker i regionen
Bilden som finns bland de ungdomar vi har intervjuat i regionen är att det
finns gott om idrottsaktiviteter. I LUPP-undersökningen som genomfördes
av Ungdomsstyrelsen, Vi kallar oss unga (2003), är simhall den
fritidsaktivitet som efterfrågas i högst grad. Även i ungdomsstudier som
vi, Splitvision Research, genomfört i västra Sverige, ligger simhall i topp
vad gäller efterfrågade fritids- och idrottsmöjligheter. För den här
studiens räkning har vi dock inte undersökt kommunernas tillgång till
simhallar eller sett till vad ungdomarna efterfrågar för aktiviteter.
Eskilstunas friidrottsförening
Sedan början av 2006 har Eskilstunas friidrottsförening varit verksamt
med idrottsverksamhet och social verksamhet.
Eskilstunas friidrottsförening bedriver öppen verksamhet, främst i vissa
av Eskilstunas bostadsområden. Bland annat har man aktiviteter för barn
i 12-13 års ålder i 7 olika bostadsområden i Eskilstuna. Under sommaren
2006 hade man under 10 veckor cirka 600 barn som under 2-3 timmar
varje dag deltog i idrottsaktiviteter och kulturella aktiviteter.
Föreningen försöker hitta ungdomar från områdena som ledare för
föreningens aktiviteter. Ungdomsledarna är främst i åldern 15-23 år och
är ungdomar från områdena som känner såväl barn som föräldrar som
berörs av aktiviteterna.
Bengt Olof Eskilsson på Eskilstunas friidrottsförening menar att med
aktiviteterna har barnen möjlighet att uppleva något positivt, de har
möjlighet att finna någon idrott som passar dem, de får skolning utöver
den skolan står för och de får kamratskap.
Många av barnen har invandrarbakgrund och man tar med föräldrar och
familj vid utflykter så att alla har möjlighet att se vad barnen får göra i
friidrottsföreningen.
Föreningen försöker också fånga ”stökiga” ungdomar med
ledaregenskaper. Bengt Olof Eskilsson på Eskilstunas friidrottsförening
berättar att man, via tips från skolan, har fått tag på ungdomar som nu är
kanonbra ledare.
Föreningen har cirka 300 medlemmar, varav ungefär hälften utgörs av
personer med utländsk härkomst. Cirka 200 av medlemmarna är
ungdomar upp till 23 år.
Villa Bergsund
Projekt Villa Bergsund är ett samverkansprojekt mellan Oxelösunds
kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget.
Syftet med projektet är att minska arbetslösheten i kommunen och att
sänka ohälsotalet.
www.splitvisionresearch.se
-33-

Målgruppen för Villa Bergsund är långtidssjukskrivna och
långtidsarbetslösa som genom projektet erbjuds arbetsträningsplatser.
Deltagarna slussas sedan successivt ut till egen försörjning.
Unga i åldern 18-30 år samt kvinnor i åldern 30-49 år är prioriterade.
På Villa Bergsund erbjuds ett aktivt stöd av handledare och möjlighet att
bl a syssla med fastighetsskötsel, renovering och trädgårdsskötsel.
Under projekttiden kommer cirka 20 personer att erbjudas
arbetsträningsplats.
Målet är att 40% av deltagarna ska kunna ta arbete på den öppna
arbetsmarknaden eller gå vidare till studier. 100% av deltagarna ska ha
förbättrat sin arbetsförmåga.
www.splitvisionresearch.se
-34-

Nästa steg
I det fortsatta arbetet med Lissabonstrategin och den europeiska
ungdomspaktens mål ser vi en viktig del i arbetet att fortsätta samla in
kunskap om ungdomars levnadsvillkor med utgångspunkt från deras
upplevelse av situationen.
I sammanställningen av denna rapport har vi upplevt att den officiella
statistiken gällande ungdomars situation på regional och kommunal nivå
är ytterst begränsad.
Om fler aktörer i samhället ska kunna ta ansvar för ungas möjligheter att
få en bra utbildning och jobb, möjligheter att studera, praktisera och
arbeta utomlands, att ungas delaktighet i samhället ska utökas samt att
det ska kunna bli lättare att kombinera yrkes- och familjeliv för unga
vuxna är det viktigt att ungdomsstatistik finns att tillgå lättillgängligt både
för ungdomar och för andra intressenter. Det är också viktigt att
statistiken är utformad så att den går att jämföras med statistik från de
andra EU-länderna.
Steg 1 i detta arbete är att ungdomars situation synliggörs i den officiella
statistiken som tas fram på både kommunal-, regional- och riksnivå. Det
är viktigt att de instanser som arbetar med att ta fram statistik får tydliga
signaler om att ungdomars situation ska synliggöras och särskiljas i de
officiella siffrorna och finnas offentligt lättillgänglig.
Steg 2 i detta arbete är att fortfölja ett systematiskt uppföljningsarbete av
ungdomars situation i regionen och i kommunerna och på detta sätt öka
kunskapen om ungdomars levnadsvillkor med utgångspunkt från deras
upplevelse av situationen.
Steg 3 i detta arbete är att man gemensamt beslutar om en eller flera
aktörer som ansvarar för att samla in och publicera aktuell
ungdomsstatistik. Det bästa vore om en aktör ansvarade för att
sammanställa data gällande ungdomars livsvillkor på både kommunal,
regional, nationell och Europeisk nivå.
Indikatorer
En indikator indikerar om något är bra eller dåligt, detta ger en
möjlighet till att följa och utvärdera, skapa en bred och
demokratisk diskussion, fatta kloka och hållbara beslut och
väcka intresse.
Som vi ser det är nästa steg att med utgångspunkt från
indikatorerna, tillsammans i kommunerna i regionen, sätta upp
mål med ungdomssituationen och ta fram handlingsplaner.
Sätta mål
Åtgärd
Kalibrera indikatorerna
Ny mätning
I framtagningen av mål är det bra att utgå ifrån vilka effekter som ska
uppnås för ungdomar, för samhället i stort och för kommunen och
regionen (se illustration på nästa sida), därefter se till vilka processer,
vilket arbete, som behöver göras och slutligen vilka resurser som behövs
för att dessa processer ska kunna genomföras.
www.splitvisionresearch.se
-35-

Ungdomar
Resurser
Processer
Effekter
Kommun/region
Samhälle
Copyright © 2007 Splitvision Research. All rights reserved.
www.splitvisionresearch.se
Illustration 5 illustrerar en arbetsstruktur för att lägga tyngd på effekt, det man vill uppnå,
istället för att fokusera på de resurser man har eller inte har.
I nästa steg handlar det om att fatta beslut om hur indikatorerna ska
mätas nästa gång, diskutera relevansen med indikatorerna och om det är
något annat som bör mätas. Steget därefter är att genomföra en ny
mätning/sammanställning.
Det är viktigt att insamlingen av data går så lätt som möjligt och att
kraften istället kan fokuseras på tolkning och förbättringsarbete av
situationen. I sammanställningen av detta arbete ser vi att Sveriges
kommuner och landsting (SKL) ser över förutsättningarna för att
eventuellt arbeta fram vissa nyckelindikatorer. Ungdomsstyrelsen har
LUPP-undersökningen som kontinuerligt mäter ungdomars situation i
Sverige och de har även som myndighet ansvaret för att bevaka
Sveriges arbete med ungdomspakten. Inför nästa
mätning/sammanställning kanske detta arbete kan göras inom ramen
från någon av dessa aktörer.
www.splitvisionresearch.se
-36-

Metod
Statistik gällande indikatorerna har i första han eftersökts i offentlig
statistik hos: SCB, ITPS, Försäkringskassan, Skolverket, Högskoleverket,
Länsstyrelsen Södermanlands län, Naturvårdsverket, Eurostat med flera.
Vi har även beställt statistik från SCB och Bolagsverket.
Flera aktörer inom regionen har varit väldigt behjälpliga med ingångar till
statistik, som exempelvis Peter Eklund och Jonas Örtquist på
Länsstyrelsen i Sörmland, Håkan Gustavsson på AMS i Sörmland, Lars
Sundell på ITPS, Lennart Larsson på Sörmland Sparbank, Larsåke
Gamsäter på Försäkringskassan Länsorganisationen i Sörmland,
Torbjörn Lindqvist på Högskoleverket. Lotta Sahlqvist på
Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland, Louise Ekström på
Brottsförebyggande rådet, Östen Johansson på Vägverket med flera.
De goda exemplen har samlats in genom intervjuer per telefon och ute
bland Sörmländska ungdomar och aktörer som arbetar med att stötta
unga vuxna.
Även här har flera aktörer i regionen varit behjälpliga med ingångar till
”goda exempel”, som exempelvis Birgitta Lundh på Regionförbundet
Sörmland, Sigrid Perlman, ungdomssekreterare i Katrineholm, Maria
Berghäll på Ung Företagsamhet Södermanland, Dick Wedergren på
SISU, Tommy Svensson, Skolchef i Nyköping, Bo Karlsson,
gymnasiechef i Eskilstuna med flera.
Vi tackar alla medverkande för all hjälp! Vi tackar speciellt de ungdomar
och projektansvariga som ställt upp för intervjuer.
www.splitvisionresearch.se
-37-

Källor
Beskrivning av situationen & befolkningstillväxt
Uppgifter om invånarantal, befolkning över tid, folkförändring 2006 samt
in- och utflyttningar per kommuner, län och rike kommer från SCB:s
befolkningsstatistik.
SCB:s uppgifter om invånare med utländsk bakgrund i åldern 18-25 år
per kommuner, län och rike har beställts av Splitvision Research för detta
ändamåls räkning.
Uppgifterna om gymnasieskolor och friskolor kommer från respektive
kommuns webbplats.
Uppgifterna gällande vilka universitet och högskolor i Sverige som länets
nybörjarstuderande börjar på kommer från Högskoleverket.
http://nu.hsv.se/nu/regional/vxl_lan_res.jsp?lanval=4&knapp=Visa&urval
1=0&terminval=32&val=4&ingang=analys
Utbildning
Statistik för utbildningsnivå kommer från SCB:s utbildningsstatistik.
Statistik för övergång till högskola kommer från Högskoleverket.
Skolverkets uppgifter om gymnasieelever läsåret 2006/2007 per
kommuner, län och rike kommer från:
http://www.skolverket.se/content/1/c4/89/18/Gymnasieskolan%20-
%20Elever%20-%20L%E4nsniv%E5%20-%20Tabell%201.xls
Sysselsättning
Källa AMS månadsstatistik Arbetsmarknadsnytt, april 2007 av Håkan
Gustavsson:
http://www.ams.se/library/documents/LAN/Sodermanlands_lan/Arbetsma
rknadsnytt/april_07.pdf
http://www.ams.se/Go.aspx?a=67483
http://www.ams.se/library/documents/LAN/Sodermanlands_lan/Arbetsma
rknadsnytt/mars_07.pdf
http://www.ams.se/library/documents/LAN/Sodermanlands_lan/Rapporter
/arbetsmarknadsåret_2006.pdf
http://www.ams.se/library/Documents/LAN/Sodermanlands_lan/Arbetsma
rknadsnytt/april_06.pdf
Uppgifterna i AMS vecko- och månadsstatistik hämtas ur det operativa
förmedlingssystemet vid Arbetsförmedlingen. Sökandestatistiken
omfattar personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen uppdelade på bland
annat arbetslösa och deltagare i olika arbetsmarknadspolitiska program.
www.splitvisionresearch.se
-38-

Nyföretagande
De uppdaterade uppgifter med statistik för 2005 som redovisas i
rapporten kommer från Lars Sundell. Dessa uppgifter släpps i en
kommande rapport under juni månad med statistik för riket och på
regionnivå släpps rapporten under september 2007. 2004 års uppgifter
finns att tillgå i rapporten:
http://www.itps.se/Archive/Documents/Swedish/Publikationer/Rapporter/
Övriga%20rapporter/RB7%202006%20Nya%20företag%20bland%20ung
domar%20060330.pdf
Uppgifterna från Bolagsverket gällande ungdomars företagande har
beställts av Splitvision Research för detta ändamåls räkning.
http://www.bolagsverket.se/
Uppgifter gällande ungdomars attityder till entreprenörskap kommer från
Länsstyrelsen i Sörmlands läns undersökning. Kontakter: Peter Eklund
och Jonas Örtquist på enheten för Regional utveckling och
omvärldsanalys.
Etableringsfrekvens avser antalet nystartade företag i en subpopulation
1 000 personer i samma subpopulation, se sidan 8 i Nya företag bland
ungdomar av Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr.
1-010-2006/0009.
Case
http://www.ungforetagsamhet.se/templates/Page.aspx?id=59
http://www.plural.se
Andra källor
http://www.nutek.se/content/1/c4/52/24/SLV%20Arsbok%202007%20low
.pdf
http://www.nyforetagarcentrum.se/main.html
Lönesumma per invånare
Tabellen baserar sig på statistik beställd av Splitvision Research från
SCB, LSUM för denna rapports räkning.
Samlat resultat/omsättningstillväxt
SCB Regionala räkenskaper 1993-2004 Nr 13 SM0701,
http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0105/2004A02a/NR0105_2004A02a_S
M_NR13SM0701.pdf
Miljö
Statistik för koldioxid kommer från SCB:s Kommunala energibalanser,
http://www.scb.se/templates/Product____24622.asp
Miljöbilar
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5707-3.pdf
www.splitvisionresearch.se
-39-

Hälsotal
Liv & Hälsa, Landstinget Södermanland
http://www.landstingetsormland.se/Startsida/Verksamheter/folkhalsa/Folk
halsoenhetens-uppdrag/Befolkningsstatistik-och-kommunalbasfakta/Rapporter-och-undersokningar/Liv--Halsa-vuxen/
Statistiken för ohälsotal kommer från specifik datakörning från Larsåke
Gamsäter, Försäkringskassan Södermanlands län.
Statistiken för trafikolyckor kommer från specifik datakörning från Östen
Johansson på Vägverket.
Nästa steg
http://www.nutek.se/content/1/c4/41/60/Indikatorerfrhllbarregionalutvslutli
g060911.pdf
www.splitvisionresearch.se
-40-

Om Splitvision Research
Splitvision Research är ett undersökningsföretag. Vi arbetar främst med
samhälls- och marknadsundersökningar och utredningar där våra
uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser
och kunder. Vi är även verksamma inom organisationskultursfrågor.
Vår specialitet som affärsantropologer är att vi kan mäta det "mjuka", hur
människor tänker och vad de upplever. Vi arbetar på ett nytt sätt med
kvalitativa och kvantitativa undersökningar.
I egenskap av affärsantropologer använder vi oss av etnografiska
metoder som intervjuer, observationer och deltagande. Ofta genomförs
våra undersökningar i människors vardag. Det kan vara på plats i
personers hem, på kontor, på sjukhus, i butiker eller på skolor.
De etnografiska metoderna lyfter fram människors attityder, värderingar,
beteenden och de kulturella sammanhang som de ingår i.
Vi arbetar också med mer traditionella metoder som enkät- och
telefonundersökningar.
Bland våra kunder finns både näringsliv och offentlig verksamhet. Vi
arbetar både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga
strategiska projekt.
För mer information besök gärna vår webbsida:
www.splitvisionresearch.se
Ni är även varmt välkomna att kontakta oss:
Göteborgskontoret: 031-707 41 00
Stockholmskontoret: 08-55 24 24 70
Nancy Aponno
Telefon: 0730-39 78 33
E-post: nancy@splitvisionresearch.se
Jonas Modin
Telefon: 0702-24 24 70
E-post: jonas@splitvisionresearch.se
www.splitvisionresearch.se
-41-

Inledning
I denna bilaga presenteras en sammanställning av de ”goda exempel” som vi, Splitvision Research,
har hittat i regionen i samband med att vi har letat efter ”goda exempel” att intervjua till rapporten
Ung i Sörmland 2007 – med utgångspunkt från Lissabonstrategin. Detta är på intet sätt en komplett
lista. Det görs mycket bra ungdomsarbete i Sörmlandsregionen som vi inte har kommit i kontakt med i
samband med denna översiktliga sammanställning.
Några av de goda exemplen har vi intervjuat genom att vi har besökt dem och några har vi intervjuat
per telefon. Resterande exempel har vi sammanställt från webben.
Följande goda exempel är omnämnda i rapporten: Ungdomshuset Gamla Palladium i Katrineholm,
Ungdomsfullmäktige i Katrineholm, KomTek i Eskilstuna, Eskilstunas IVIK-modell, sommarjobb via
arbetsförmedlingen i Strängnäs, Communicare i Nyköping, Slussen i Eskilstuna, Ung Företagsamhet
på Tessinskolan i Nyköping, Plural, Fältbiologerna, Eskilstunas idrottsförening samt Villa Bergsund i
Oxelösund.
Befolkningstillväxt
Under befolkningstillväxt presenteras exempel (utan någon inbördes rangordning) på projekt och
verksamheter som syftar till att göra regionen attraktiv för ungdomar, som får ungdomar att känna sig
delaktiga, som gör att de känner att de kan påverka sitt liv och samhället.
NAMN BESKRIVNING / SYFTE EV ANSVARIG /
KONTAKTPERSON
Ungdomshuset Beskrivning
Fredrik Olofsson
Gamla Palladium, I huset finns café, datorer med Internet, TV,
Katrineholm
biljardbord, scen där ungdomarna själva kan
arrangera verksamhet.
(Omnämns i rapport)
Syfte
Mötesplats för ungdomar i åldern 16-24 år.
Ungdomsfullmäktige i
Katrineholm
(Omnämns i rapport)
Ungdomsfullmäktige,
Nyköping
Beskrivning
Partipolitiskt obunden verksamhet för ungdomar
upp till 20 år.
Syfte
Öka ungdomars delaktighet och inflytande i
kommunen.
Beskrivning
Partipolitiskt obunden verksamhet för ungdomar
upp till 20 år.
Sigrid Perlman,
ungdomssekreterare
Sara Eriksson,
ansvarig tjänsteman
KÄLLA
Intervju med Jessica
Olausson samt med
ungdomar i huset
(070529).
Intervju med Sigrid
Perlman samt med
ungdomsfullmäktige
(070529).
Webb
http://www.nykoping.s
e/sv/NU/
Ungdomsrådet i
Strängnäs
Syfte
Ungdomar kan lära sig mer om politiskt arbete i en
kommun, att påverka viktiga beslut samt att arbeta
på ett demokratiskt sätt.
Beskrivning / Syfte
Ungdomsrådets viktigaste uppgift är att skapa
möten, där ungdomar träffas och där unga får träffa
politiker och tjänstemän och andra som har
inflytande.
Tina Furustig,
samordnare för
Ungdomsrådet
Webb
http://www.ungdomsr
adet.strangnas.se/ur/
historik.php
Ungdomshuset
Slakthuset, Nyköping
Dessutom har ungdomsrådet förtroendet att vara
remissinstans i alla frågor som ungdomar vill tycka
och tänka om.
Beskrivning
Ungdomshuset Slakthuset har kurser och aktiviteter
för barn och ungdomar som gillar musik, teater och
konst. Här finns också en inomhusklättervägg.
Malin Johansson
Webb
http://www.slakthuset.
com/
Syfte
Mötesplats för ungdomar.
www.splitvisionresearch.se
-2-

Ungdomens hus,
Gnesta
Beskrivning
Här kan man spela biljard, kasta pil, spela pingis,
man kan fika i cafeterian lyssna på musik,
spela tv-spel, det är disco var 3:e vecka med olika
teman ibland, filmkvällar, man kan dansa i olika
former, det finns 9 datorer utrustade med Internet,
CS, BF m.m.
http://www.gnesta.se/
Aktionskammaren
Syfte
Ungdomens hus – för en meningsfull fritid!
Beskrivning/Syfte
Aktionskammaren.
Mötesplats för ungdomar i Nyköping.
Malin Johansson
Webb
www.aktionskammare
n.se
RFSL Nyköping
Fältgruppen inom
Nyköpings
socialtjänst
Barns och
Ungdomars
FramtidsFrågor -
"BUFF", Strängnäs
(Osäkra på om
”BUFF” vänder sig till
unga ungdomar eller
unga vuxna.)
Barn- och
Ungdomskongressen,
Strängnäs
Ung Kraft, Strängnäs
Beskrivning
Lokalavdelning till Riksförbundet För Sexuellt
Likaberättigade
Beskrivning/Syfte
Fältgruppen inom Nyköpings socialtjänst arbetar
med att söka upp ungdomar i riskmiljöer för att
förhindra att de hamnar i missbruk, kriminalitet eller
andra sociala problem.
Beskrivning
Barns och Ungdomars FramtidsFrågor - "BUFF" - är
samlingsnamnet för Strängnäs kommuns arbete
med barns och ungdomars rättigheter och
möjligheter till inflytande.
Syfte
BUFF:s huvuduppgift är att samordna ärenden och
skapa möten mellan barn/ungdomar och vuxna.
BUFF ägnar sig uteslutande åt frågor som rör barn
och ungdomar som grupp i Strängnäs kommun,
med fokus på rättighets-/och inflytandeaspekter.
Beskrivning / Syfte
Två gånger om året hålls det barn- och
ungdomskongress i Strängnäs kommun.
Vid dessa kongresser får elevråden möjlighet att
diskutera barn- och ungdomsfrågor med politiker
och tjänstemän
Beskrivning / Syfte
Genom att uppmuntra ungdomars egna initiativ och
därigenom stötta och stödja ungdomars självkänsla
och självförtroende, arbetar Ung Kraft för att
motverka droger, våld och rasism i Strängnäs
kommun, först och främst bland ungdomar.
Webb
http://www.rfsl.se/nyk
oping/
Webb
http://www.nykoping.s
e/sv/Socialtjanst/Barn
_och_familj/Ungdoma
r/
Webb
http://www.strangnas.
se/Demokrati--
politik/Ungasinflytande/BUFF/
Webb
http://www.strangnas.
se/Demokrati--
politik/Ungasinflytande/Kongress/
Webb
http://www.strangnas.
se/Demokrati--
politik/Ungasinflytande/Ung-Kraft/
Sektioner, som ingår i föreningen är:
Non Fighting Generation - NFG - som nattvandrar
och "sköter lugnet på stan."
Styrketräningsklubben 35:an, som även verkar mot
droger och doping.
Tjejkraft, som jobbar för att tjejer ska få ökat
självförtroende - och mot droger.
Skate & Blade. Killar & Tjejer som åker skate och
blade och även arbetar för en positiv fritid för
ungdomar i Strängnäs kommun.
www.splitvisionresearch.se
-3-

Tjejkraft, Strängnäs
Balsta Musikslott,
Eskilstuna
Karavan 24,
Eskilstuna
Palatzet, Skiftinge
Ungdomscafé,
Eskilstuna
Ung i Eskilstuna
vt 2007
Beskrivning
En mässa för tjejer av tjejer. I samband med projekt
runt mässan får äldre tjejer leda yngre tjejer. 2007
kommer tjejmässan att ingå i en större mässa.
Syfte
De äldre tjejerna upptäcker att deras beteende
påverkar de yngre tjejernas beteende.
Beskrivning / Syfte
Balsta Musikslott är en av de största
musikverksamheterna i Europa initierat av
ungdomar för ungdomar.
På Balsta samverkar ungdomar, folkbildning och
kommun kring utvecklingen av Balsta.
Beskrivning / Syfte
Karavan 24 är ett konstövergripande projekt med
konstnärer, skådespelare, musiker och regissör
som fram till oktober 2008 verkar för att
engagemanget kring kulturen och dess
mötesplatser ökar.
Framför allt försöker man öka intresset från
ungdomar mellan 16 och 23 år för deras närvaro i
och kring kommunens kulturmötesplatser.
Beskrivning / Syfte
Palatzet är ett allaktivitetshus främst för de boende i
Skiftinge men alla är välkomna.
Tanken med allaktivitetshuset är att alla ska hitta
något som de kan ta del av i huset, det ska
stimulera till fritidsaktiviteter och vara en plats där
olika grupper kan hyra in sig för att bedriva egna
verksamheter.
Beskrivning
Caféet vänder sig till ungdomar i årskurs 7 till 20 år
och står för ett drogfritt alternativ för unga i
Eskilstuna. Här finns möjlighet att spela biljard, dart,
kort, surfa på Internet, titta på storbilds-TV, lyssna
på musik eller bara ta en fika. Andra aktiviteter som
anordnas är bland annat karaoke, teater,
tjejgrupper, bad utflykter, live spelningar mm. Det
finns även tillgång till gymnastiksal.
Syfte
Målsättningen med verksamheten är bland annat
att skapa en trygg mötesplats för ungdomar i
Eskilstuna.
Beskrivning
Ung i Eskilstuna vt 2007 är ett häfte i fickformat, fullt
med exklusiva erbjudanden samt viktig information
som vänder sig direkt till ungdomar i Eskilstuna
kommun.
Häftet delas ut till samtliga elever på högstadiet och
gymnasiet veckan innan sportlovet. Målet är att
göra detta häfte till en terminsvis förmån för
kommunens ungdomar.
Bakom häftet står Kultur- och fritidsförvaltningens
Ungdomsenhet.
Syfte
Ungdomsenheten har som målsättning att skapa en
ännu bättre fritid för ungdomar i Eskilstuna
kommun.
Telefonintervju med
Tina Furustig,
ungdomsfrågor,
Strängnäs.
Webb
http://www.balstamusi
kslott.se/
Webb
http://www.eskilstuna.
se/templates/Page__
__139261.aspx
Webb
http://www.eskilstuna.
se/templates/Page__
__123619.aspx
Webb
http://www.eskilstuna.
se/templates/Page__
__130493.aspx
Webb
http://www.eskilstuna.
se/templates/Page__
__141111.aspx
www.splitvisionresearch.se
-4-

Utbildningsnivå
NAMN BESKRIVNING / SYFTE EV ANSVARIG /
KONTAKTPERSON
KomTek, Eskilstuna Beskrivning
Jenny Lunnerfeldt
Utbildning för ungdomar 6-20 år.
(Omnämns i rapport)
Syfte
Intressera ungdomar för teknik och
entreprenörskap när det gäller framtida utbildning.
Eskilstunas IVIKmodell
Beskrivning
Modell för hur man tar emot nyanlända
invandrarungdomar i gymnasieåldern.
(Omnämns i rapport)
Kunskapens hus,
Nyköping
Kulturskolan,
Strängnäs
Studentportalen för
Katrineholm och
Vingåker
Thomasgymnasiet -
stipendium som en av
2007 års
Friendsskolor
Sysselsättningsgrad
Syfte
Ungdomarna förbereds för fortsatt högre teoretisk
utbildning, yrkesutbildning eller arbete utifrån egna
önskemål och förutsättningar.
Beskrivning
I Kunskapens hus finns vuxenutbildning, SFI
(svenska för invandrare), Särvux, Komvux,
högskole- och KY utbildningar samt
uppdragsutbildning samlat under ett och samma
tak.
Beskrivning
Kulturskolan är en frivillig skolform inom
Utbildnings- och kulturkontoret. Kulturskolan har ca
720 elever och 16 lärare.
Syfte
Att vara ett komplement på det estetiska området
till den obligatoriska skolan och gymnasieskolan,
att erbjuda meningsfull fritidsverksamhet för
kommunens barn och ungdomar samt att utgöra
ett väsentligt inslag i kommunens kulturliv.
Beskrivning / Syfte
Portal för nuvarande och blivande
vuxenstuderande i Katrineholm och Vingåker.
Portalen innehåller en samling av användbar
aktuell information, länkar och tjänster, för att få en
överblick av utbudet.
Beskrivning / Syfte
Thomasgymnasiet tilldelades den 8 maj 2007
utmärkelsen Årets Friendsskola för sitt arbete mot
mobbning.
I motiveringen lyder bland annat: "för att ha bidragit
till stärkt gemenskap och överbryggandet av
klassgränser på en stor skola. Kontakten mellan
elever och vuxna är mycket god och något man
skapat tillsammans.”
NAMN BESKRIVNING / SYFTE EV ANSVARIG /
KONTAKTPERSON
100 sommarjobb till
ungdomar, Strängnäs
(Omnämns i rapport)
Communicare,
Nyköping
(Omnämns i rapport)
Beskrivning
Projekt som drivs med företagarna i kommunen
och Strängnäs-tidningen.
Syfte
Sommarjobb till ungdomar (utan personliga
kontakter).
Beskrivning
Verksamhet för långtidsarbetslösa ungdomar
mellan 18-25 år.
Syfte
Bryta ungdomarnas bidragsberoende.
Niklas Jonsson och
Helén Borg,
Arbetsförmedlingen i
Strängnäs
Maria Svensson, Anna
Grönlund.
KÄLLA
Telefonintervju med
Jenny Lunnerfeldt
(070601).
Telefonintervju med
gymnasiechef Bo
Karlsson (070530).
Webb
http://ideskola.skolut
veckling.se/modules.
php?name=Content&
pa=showpage&pid=9
8
Webb
http://www.nykoping.
se
Webb
http://www.strangnas
.se/Kultur--
bibliotek/Kulturskolan
/
Webb
http://www.katrinehol
m.se/templates/Page
.aspx?id=38241
Webb
http://www.strangnas
.se/Barn--
utbildning/Gymnasie
skolor/Thomasgymn
asiet/Nyheter/Arets-
Friendsskola2/
KÄLLA
Intervju med Niklas
Jonsson (070524).
Intervju med Maria
Svensson, Anna
Grönlund samt med fd
deltagare (070531).
www.splitvisionresearch.se
-5-

Slussen, Eskilstuna
(Omnämns i rapport)
Beskrivning
Projekt där sent invandrade ungdomar mellan 16-
19 år får börja introduktionsverksamhet.
Rektor Örjan
Nordstedt
Telefonintervju med
gymnasiechef Bo
Karlsson (070530).
Jobbcentrum,
Katrineholm
Syfte
Långsiktig planering med syfte att ungdomarna
ska nå arbetsmarknaden.
Beskrivning
Verksamhet inom förvaltningen Viadidakt. Har 2
coacher som arbetar med individuell coachning av
arbetslösa so har försörjningsstöd. Hösten 2007 är
det tänkt att arbetslaget ska utökas med en coach
som arbetar mot ungdomar.
Per-Arne Holmqvist,
Enhetschef Viadidakt
Arbetsmarknadsenheten
Intervju med Per-Arne
Holmqvist, Enhetschef
Viadidakt
Arbetsmarknadsenheten
(070529).
Feriearbete,
Katrineholm och
Vingåker
Nyköpings
Ungdomstorg
Syfte
Att deltagarna ska uppnå egen försörjning.
Beskrivning / syfte
Sommaren 2007 erbjuder Viadidakt 146 feriejobb i
Katrineholm och 40 i Vingåker på kommunala
arbetsplatser och föreningar för ungdomar som är
17 år.
Beskrivning
Verksamheten vänder sig till arbetssökande
ungdomar i Nyköping i åldrarna 18 – 30 år som är
inskrivna hos en eller flera av myndigheterna och
som är i behov av samverkan mellan dem.
Per-Arne Holmqvist,
Enhetschef Viadidakt
Arbetsmarknadsenheten
Samarbete mellan
Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan
och Sociala divisionen
i Nyköpings kommun.
Intervju med Per-Arne
Holmqvist, Enhetschef
Viadidakt
Arbetsmarknadsenheten
(070529).
Webb
www.nykoping.se
Socialpedagogisk
verksamhet, Nyköping
Syfte
Nyköpings Ungdomstorg erbjuder stöd och
vägledning i form av studier, praktik eller
arbetsträning.
Beskrivning
Socialpedagogisk verksamhet riktar sig till
personer som har ekonomiskt bistånd
(socialbidrag). Det kan handla om att få stöd i att
läsa klart gymnasiet eller finna struktur i vardagen.
Webb
www.nykoping.se
Det finns två grupper en för killar (Gabriel) och en
för tjejer (Tora) i åldrarna 18-30 år.
Ungdomsgaranti,
Nyköping
Syfte
Socialpedagogik innebär hjälp att hitta redskap för
att kunna växa och komma vidare med sig själv
och sin livssituation.
Beskrivning
Ungdomsgaranti kan erbjudas ungdomar mellan
20 och 24 år i 12 månader (max).
Webb
www.nykoping.se
Kommunalt
ungdomsprogram
Feriearbete, Flen
Syfte
Kompetensutveckling genom exempelvis
utbildning och/eller praktik.
Beskrivning / syfte
Ungdomsprogram kan erbjudas ungdomar som är
under 20 år och innebär praktikplats inom
kommunen eller näringslivet.
Beskrivning / syfte
Sommaren 2007 erbjuder AU-Centrum feriejobb
på kommunala arbetsplatser för ungdomar som är
födda 1990.
Webb
www.nykoping.se
Telefonintervju med
förvaltningschef Karin
Lindgren, AU-
Centrum (070621).
Ungdomsprojekt, Flen
Alla 113 som sökte och ville ha feriejobb har fått
det.
Beskrivning
I samarbete med Arbetsförmedlingen har man haft
ett projekt där ungdomar, 16-24 år, har fått gå
motivationsutbildning, praktik, studier.
Telefonintervju med
förvaltningschef Karin
Lindgren, AU-
Centrum (070621).
Syfte
Syfte är att komma i sysselsättning. Förslag har
lagts angående att genomföra ett större projekt,
”Duellen”, för att få igång ungdomar, 16-30 år.
www.splitvisionresearch.se
-6-

Antal nystartade företag
NAMN BESKRIVNING / SYFTE EV ANSVARIG /
KONTAKTPERSON
Ung Företagsamhet, Beskrivning
Ung Företagsamhet,
finns i Flen,
Ger gymnasieungdomar möjlighet att driva företag. Sörmland - Maria
Strängnäs, Nyköping,
Berghäll
Katrineholm,
Syfte
Eskilstuna och Trosa. Syftar till att ge ungdomar en tro på sin egen
företagsamhet.
Ung Företagsamhet
Tessinskolan i
Nyköping
(Omnämns i rapport)
Plural
(Omnämns i rapport)
Beskrivning
Ger gymnasieungdomar möjlighet att driva företag.
Syfte
Syftar till att ge ungdomar en tro på sin egen
företagsamhet.
Beskrivning
Coachning i arrangörskunskap.
Syfte
Ge ungdomar möjlighet att bättre skapa sin egen
fritid.
Tessinskolan -
Charlotte Lindström
Lisa Färnström
KÄLLA
Telefonintervju med
Maria Berghäll, Ung
Företagsamhet
Sörmland (070523).
Intervju med
Charlotte Lindström
samt med
gymnasieelever
(070529).
Intervju med Lisa
Färnström (070529).
Miljö
NAMN BESKRIVNING / SYFTE EV ANSVARIG /
KONTAKTPERSON
Fältbiologerna Beskrivning
Fältbiologerna
Ideell förening för natur- och Sörmland Östgöta,
miljöintresserade ungdomar. Maria Granqvist
(Omnämns i
rapport)
Granville 2007
Syfte
Verkar för ett hållbart samhälle,
global rättvisa och god miljö.
Beskrivning
Ungdomsutbyte i Granville,
Frankrike mellan 7 olika länder.
Tema är vattnets kretslopp.
KÄLLA
Telefonintervju med Maria Granqvist
(070524).
http://www.oxelosund.se/index.php?id=1244
Syfte
Ungdomar från 6 andra länder
skall träffas och bygga broar
mellan sig.
Hälsotal
NAMN BESKRIVNING / SYFTE EV ANSVARIG /
KONTAKTPERSON
Eskilstunas
Beskrivning
Bengt Olof Eskilsson
friidrottsförening Idrottsverksamhet och social verksamhet.
(Omnämns i rapport)
Villa Bergsund,
Oxelösund
(Omnämns i rapport)
Flens
UngdomsMottagning
- blogg
Syfte
Ungdomarna får positiva upplevelser, möjlighet att
finna idrott som passar dem samt skolning utöver
den skolan står för samt kamratskap.
Beskrivning
Samverkansprojekt mellan Oxelösunds kommun,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och
Landstinget.
Syfte
Minska arbetslösheten i kommunen och sänka
ohälsotalet.
Beskrivning
Flens UngdomsMottagning har en blogg där
ungdomar kan komma med fria inlägg.
Lennart Wall
KÄLLA
Telefonintervju med
Bengt Olof Eskilsson
(070531).
Telefonintervju med
politiskt ansvarig för
arbetsmarknadsfrågor,
vård- och
omsorgsnämnden,
Oxelösund, Lisbeth
Ivarsson (070528).
Webb
http://fum.blogg.se/
Syfte
Att nå ungdomar med samtalsstöd eller medicinsk
hjälp.
www.splitvisionresearch.se
-7-

Juni 2007
Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64, Box 325, 611 27 Nyköping
Tel 0155-778 90 Fax 0155-21 59 10 info@region.sormland.se www.region.sormland.se