Härifrån till bredband - Regionförbundet Sörmland

Härifrån till bredband
- slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland
”Det ska vara enkelt att förverkliga sina
ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland”
Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006
En rapport av
Hans Clasén
Vicicom
Regionförbundet Sörmland levererar 2007:2

Regionförbundet Sörmland Redovisar
2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för
Regionförbundet Sörmland
2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland
I serien Regionförbundet Sörmland levererar publiceras rapporter, utredningar
och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet
Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i.
Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon 0155-778 90
info@region.sormland.se eller laddas ned från vår hemsida
www.region.sormland.se

F Ö R O R D
I det regionala tillväxtavtalet för Sörmland som togs fram i slutet av 90-talet
definierades ett antal IT-aktiviteter med målet att regionens företag och medborgare
skulle bli effektiva nyttjare av en utbyggt IT-infrastruktur.
Skrivningen i tillväxtavtalet var grunden för det arbete som initierades av
Kommunförbundet Sörmland i slutet av 1999 och som avslutades 2006.
Denna rapport redovisar det arbete som utförts under dessa år, var vi står idag och
vad vi kan förvänta oss av framtiden. Rapporten är författad av Hans Clasén,
Vicicom.
Göran Norberg
Förbundsdirektör
Regionförbundet Sörmland
1

Innehåll
Kapitel 1 - Från monopol till bredbandsnät ................................................................. 4
Datorernas barndom ............................................................................................................... 4
80-talets monopol................................................................................................................... 4
Monopolet upphör.................................................................................................................. 4
IT-infrastrukturutredningen.................................................................................................... 5
5 Mbit/s till alla ...................................................................................................................... 5
Hem PC reformen................................................................................................................... 6
Bredband till folket................................................................................................................. 6
Bubblan och ADSL ................................................................................................................6
Statens bredbandssatsning...................................................................................................... 7
IT-propositionen................................................................................................................. 7
Bredbandsutredningen........................................................................................................ 7
Kapitel 2 – Bredbandsutbyggnaden i Sörmland.......................................................... 9
Inledning................................................................................................................................. 9
Fas 0 – Inventering................................................................................................................. 9
Inledning............................................................................................................................. 9
Genomförande....................................................................................................................9
Bredbandsnät år 2000....................................................................................................... 10
Bredbandsnät år 2003....................................................................................................... 11
Resultat................................................................................................................................. 12
Beslut................................................................................................................................ 12
Fas 1A Planering .................................................................................................................. 12
Inledning........................................................................................................................... 12
Genomförande.................................................................................................................. 12
Resultat av dialog............................................................................................................. 13
Målnät............................................................................................................................... 13
Ekonomi ........................................................................................................................... 15
Beslut................................................................................................................................ 15
Statsbidrag till Sörmland...................................................................................................... 15
Fas 1B IT-infrastrukturprogram........................................................................................... 16
Inledning........................................................................................................................... 16
Genomförande.................................................................................................................. 16
Länsprogram..................................................................................................................... 16
Områdesnät blir ADSL..................................................................................................... 18
Ekonomi ........................................................................................................................... 18
Fas 2 – Upphandling och utbyggnad.................................................................................... 19
Inledning........................................................................................................................... 19
Förfrågan .......................................................................................................................... 19
Anbud............................................................................................................................... 19
Utvärdering....................................................................................................................... 19
Avtal................................................................................................................................. 20
Anslutning nationella stomnät.......................................................................................... 20
Utbyggnaden .................................................................................................................... 20
Bredband till fler än planerat............................................................................................ 21
Teracoms bredbandsnät.................................................................................................... 22
2

Två nät till priset av ett..................................................................................................... 22
Fas 3 – Upphandling och utbyggnad i vita områden............................................................ 23
Inledning........................................................................................................................... 23
Omfördelning statsbidrag................................................................................................. 23
Projekt Bredband 15......................................................................................................... 23
Förfrågan .......................................................................................................................... 24
Vita områden.................................................................................................................... 24
Anbud............................................................................................................................... 24
Utvärdering....................................................................................................................... 24
UMTS TDD eller WIMAX .............................................................................................. 24
Avtal................................................................................................................................. 25
Utbyggnad ........................................................................................................................ 25
Lönsamhet ........................................................................................................................ 26
Radioskugga..................................................................................................................... 26
Kapacitet........................................................................................................................... 26
Kapitel 3 – Sammanfattning Fas 0 - 3.............................................................. 26
Status i Sörmland ................................................................................................................. 26
Kommunernas ekonomiska insats........................................................................................ 26
Resultat i förhållande till andra regioner/län........................................................................ 27
Sörmland .............................................................................................................................. 27
Nuläget ................................................................................................................................. 27
Kaptiel 4 – Framtiden........................................................................................... 28
Är utbyggnaden klar ? .......................................................................................................... 28
Framtiden behov och teknik................................................................................................. 28
Kommunernas och regionförbundets roll i framtiden .......................................................... 28
Referensförteckning ................................................................................................. 30
3

Kapitel 1 - Från monopol till bredbandsnät
Datorernas barndom
Sverige har alltid legat långt framme när det gäller datoranvändning. Inom forskning används datorer
sedan 50-talet, och på 60-talet började de större företagen använda datorer. Datorns genombrott kom
på 80-talet. Datasystem utvecklades inom flertalet områden, från produktionsplanering, till ekonomi,
lön och personalhantering. Datasystem som innebar en stor rationalisering i förhållande till den
manuella hanteringen. Priserna på datasystem kom ner på en nivå som innebar att även medelstora
organisationer började använda datorer.
Inom offentlig sektor; stat, landsting och kommun infördes datasystemen på bred front. Införandet av
datasystem i verksamheten innebar att behovet av nätverk som knöt ihop datorerna ökade. Initialt
nätverk i byggnader, men successivt även mellan byggnader inom en stad, men även mellan städer.
80-talets monopol
Den IT-infrastruktur som finns i Sverige idag baserar sig till stora delar fortfarande på det telenät som
byggdes upp i Sverige av statliga Televerket. Utbyggnaden började vid 1900-talets början lokalt i
mindre telebolag. Successivt köptes de mindre bolagen upp av större för att sedan förstatligas. I mitten
av 50-talet var telenätet utbyggt till i princip alla kommuner och tätorter, alla fastigheter var anslutna,
eller förberedda för anslutning. Vid denna tid och fram till 70-talets mitt var telefoni och telex de
tjänster som fanns att tillgå, och som efterfrågades.
Televerket var ett monopol. De ägde all IT-infrastruktur (utom försvarets) och var de enda som fick
sälja och förmedla tjänster genom nätet. När behovet att knyta ihop datorerna i nätverket uppstod på
fanns en leverantör, Televerket.
För kommunikation utanför byggnader var man tvungen att hyra förbindelser av Telia. Det var mycket
dyrt, men ändå lönsamt då datoriseringen medförde stora besparingar.
I takt med att behovet av kommunikation ökade, växte kritiken mot Televerket. De klarade inte av att
följa den utveckling som skedde. Televerket och deras prissättning ansågs hindra och begränsa
Sveriges utveckling.
Efter en utredning och beredning beslutade Sveriges riksdag 1991 att telemonopolet skulle avregleras
så att nya företag kunde växa upp och erbjuda företag och organisation lösningar för tele- och
datakommunikation.
Vid denna tid skedde även en explosion inom mobiltelefonområdet. Från att ha varit en dyr lösning för
ett fåtal blev NMT, och from 1992 GSM snart var mans redskap. Avregleringen av telemonopolet var
en bidragande orsak till den snabba utvecklingen i början av 90-talet.
Monopolet upphör
1992 avreglerades telemonopolet. Televerket blev av med ensamrätten att sälja data- och
telekommunikationstjänster och produkter. Televerket bolagiserades och blev Telia AB.
Flertalet nya s.k. operatörer växte upp i Sverige och började konkurrera med Telia. I första hand var
det inom mobiltelefoni området som ett antal nya operatörer satsade och konkurrens uppstod.
4

Inom fast telefoni och datakommunikation skedde inte samma snabba utveckling. Då Telia fortfarande
ägde i princip all fast IT-infrastruktur fick de nya aktörerna svårt att konkurrera, trots nya lagar. Ny
infrastruktur byggdes upp av bl.a. Banverket och Svenska kraftnät, men sund konkurrens gick ej att
uppnå. Kritiken var massiv mot Telia och PTS.
Då telemonopolet avreglerades såg flertalet kommuner möjligheten att bygga egna nät mellan
kommunernas verksamheter och byggnader för att få tillgång till ett nät med hög kapacitet till en låg
fast kostnad. Kommunerna fick betala ett högt pris till Telia för lokala förbindelser och kunde genom
eget nät göra en lönsam investering. Stadsnäten föddes.
Under telemonopolstiden kostade en anslutning av en fastighet lika mycket oavsett om man bodde i
storstaden, eller i Norrlands ödemark. Detsamma gällde driftsäkerhet på telenät och tjänster, den var
hög oavsett nätets position. Då telemonopolet upphörde omformades successivt det regelverk som
styrde detta. Idag får fastighetsägare betala den faktiska kostnaden för att ansluta en fastighet till
telenätet. För den som t.ex. bygger ett nytt hus på landet kan det handla om >100.000 kr.
Detsamma gäller nätens driftsäkerhet. I delar av drabbade områden efter stormen Gudrun repareras
inte telenäten, abonnenterna får istället en mobiltelefon av Telia. Staten (läs PTS) anser sig inte ha
ekonomiska resurser att subventionera områden där Telia inte kan utföra sitt åtagande på strikt
kommersiell grund. Detta innebär att telenäten på landsbygden successivt kommer att degraderas.
IT-infrastrukturutredningen
Hösten-98 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad
gäller tele- och datatjänster samt för att tillse att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges
utveckling som IT-nation.
Bakgrunden till utredningen var att de flesta nya operatörer och tjänsteleverantörer som tillkommit
sedan telemonopolet avreglerades inte ansåg sig kunna konkurrera med Telia på lika villkor. Denna
brist på konkurrens innebar i praktiken att näringslivet, hushållen m.fl. inte fick tillgång tjänster till
konkurrensmässiga (låga) priser. Inom vissa områden i Sverige fanns dessutom ett akut behov av
högre nätkapacitet. Detta behov tillgodosågs inte av Telia eller övriga nätägare.
IT-infrastrukturutredningen konstaterade att ny infrastruktur måste byggas upp i Sverige om nationen
även i fortsättningen skulle kunna vara ledande inom IT. Med en kraftfull IT-infrastruktur skulle såväl
offentlig verksamhet, näringsliv och hushåll att få tillgång till ett ökat tjänsteutbud. Detta skulle leda
till ökad konkurrenskraft, ökat företagande och ökad kompetens. IT-infrastrukturutredningens vision
var att alla företag och hushåll senast år 2005 skulle ha tillgång till minst 5 Mbit/s nätanslutning.
Kostnaden för uppbyggnaden av denna nya infrastruktur beräknas till 50-80 miljarder kronor.
5 Mbit/s till alla
IT-infrastrukturutredningen fastställde att 5 Mbit/s var den kapacitet som krävdes för att man skulle
kunna telefonera, surfa på Internet, överföra rörliga bilder (video) i ett och samma nät, vid samma
tidpunkt. De angivna 5 Mbit/s till alla hushåll var främst avsett som en riktlinje vid dimensionering av
nya nät.
När IT-infrastrukturutredningen presenterades hösten 1999 riktades kritik mot detta mål, att det var
överdrivet. Andra bedömare ansåg att behovet av bandbredd skulle komma att fördubblas varje år.
Med facit i hand ser man att målet inte var överdrivet
5

Hem PC reformen
Samtidigt som IT-infrastrukturutredning pågick kom bredbandsvågen. Den pådrivande faktorn var
Hem-PC reformen som startade 1998.
Hem-PC reformen gav företag och organisationer möjligheten att erbjuda sina anställda en PC med
bruttolöneavdrag. Reformen fick snabbt ett stort genomslag. Den allmänna PC användningen ökade
snabbt. De flesta som skaffade dator genom Hem-PC reformen erbjöds även Internetabonnemang till
en rimlig kostnad. Detta medförde att Sverige på kort tid fick ca 2,5 miljoner Internetanvändare.
Räknat per capita blev Sverige i slutet på 90-talet de största Internet användaren i världen.
Att nå Internet via modem och telenätet var i början fullt tillräckligt för de flesta hushållen med
Internet-abonnemang. Med ökad användning av Internet och med möjlighet att få tillgång till nya
tjänster ökade behovet av anslutning med högre kapacitet.
Bredband till folket
1999 startades Bredbandsbolaget av personer som hade visionen att knyta ihop hushållen med ett
datanät med mycket hög kapacitet. För att symbolisera att nätet hade hög kapacitet döpte man det till
bredband 1
Bredbandsbolagets grundare såg givetvis även affärsmöjligheten. Vid tidpunkten för etableringen
bedömdes att mer än 20 % av hushållen var i behov av en fast Internet-access med hög kapacitet
Telia och övriga konkurrenter blev tagna på sängen. Bredbandsbolaget tecknade ett stort antal avtal
med HSB föreningar och kommunala bostadsbolag, främst i större kommuner
En annan aktör som vid denna tid började bygga omfattande bredbandsnät var Utfors. Företaget
koncentrerade sig dock på att bygga kraftfulla nät mellan de större städerna i landet.
Bubblan och ADSL
Då aktie marknaden rasade hösten 2000 dog den påbörjade bredbandsutbyggnaden. Bredbandsbolaget
som investerat flertalet miljarder fick problem att finna ytterligare kapital, även Utfors fick stora
problem.
Telia hade under senare delen av 90-talet testat ADSL tekniken. Innan bredbandsvågen kom 1999
ansåg Telia att ADSL inte var en ”hushållsprodukt” utan tänkt för företag och större organisationer.
Telia hade sedan mitten av 90-talet investerat i ISDN. En teknik där man använde telenätet för digital
kommunikation. Kapaciteten var dock låg, 128 kbit/s. Dubbelt så högt som uppringt modem, men
långt ifrån de 10 Mbit/s Bredbandsbolaget erbjöd.
Telia såg dock möjligheterna att ta upp kampen med Bredbandsbolaget genom att använda telenätet.
Man kunde till en betydligt lägre kostnad nå en stor marknad. I början av 2000 introducerades ADSL
på bred front.
1 Begreppet bredband användes dock av föresvaret redan på 50-talet. Man hade analoga s.k. bredbandsnät för
överföring av radarbilder. Man hade även smalband... Det första bredbandsnätet etablerades förövrigt mellan
Tullinge och Nyköping, via Strängnäs på 50-talet som försökssystem för överföring av radarbilder.
6

Statens bredbandssatsning
IT-infrastrukturutredningen följdes av en IT-proposition och en bredbandsutredningen (alla
imponerades av Birgersson).
IT-propositionen
IT-propositionen som presenterades 29 mars 2000 föreslog en satsning inom tre prioriterade områden:
• Åtgärder för att öka tilliten till IT
• Öka kompetensen att använda IT i samhället
• Öka tillgänglighet till informationssamhällets tjänster
Propositionen innehöll dessutom en inriktning för statens åtaganden när det gäller IT-infrastrukturen.
Inriktningen avsåg ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att
bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. Totalt föreslogs i
propositionen att staten skulle investera 8 200 Mkr i bredbandsutbyggnad fördelade enligt bild nedan.
Den av regeringen tillsatta nya bredbandsutredningen föreslogs få till uppgift att utreda hur statens
stöd skulle fördelas mellan kommunerna på bästa sätt med hänsyn till befintlig IT-infrastruktur och
marknadens investeringsvilja.
De 13 juni, 2000 beslutade riksdagen att föreslagna IT-proposition skulle verkställas.
Bredbandsutredningen
Delbetänkande
Bredbandsutredningen redovisade 15 juni 2000 ett första förslag (delbetänkande) till hur beslutad
investering för utbyggnad i tätorter skulle fördelas. Ramen för fördelningen var 1 200 Mkr, vilket
7

utgjorde ca 1/3-del av totalt avsatta 3 100 Mkr. Förutom förslaget hur stödet skulle fördelas
redovisades även ett första förslag till kravställning på kommunerna för att erhålla stödet.
Delbetänkandet antogs och omformades till den första, av totalt 5 förordningar som kom att reglera
statens bredbandssatsning. Den första förordningen började gälla 2001-01-15.
Slutbetänkande
Den 30 november 2000 presenterade bredbandsutredningen sitt slutbetänkande. I stora drag följde
slutbetänkandet det tidigare presenterade delbetänkandet när det gäller fördelningen av stöd för
utbyggnad i tätorter. I slutbetänkandet presenterades även fördelningen av stöd för utbyggnad av
bredbandsnät mellan tätorter. Principerna för hur detta stöd skulle fördelas hade varit föremål för en
del kritik från glesbygdskommuner vilket medfört att man konstruerat en fördelningsmodell som i
högre grad tar hänsyn till de kommersiella marknadskrafterna.
För varje kommun hade en fiktiv kostnad för bredbandsutbyggnaden beräknats. För varje
kommuninnevånare har sedan en fördelad kostnad för utbyggnaden ansatts som bedömdes som rimlig
för en kommun att bära. Den ansatta kostnaden är 400 kr/kommuninnevånare.
Differensen mellan den fiktiva kostnaden och sammanlagda ansatta kostnaden för kommunens alla
innevånare utgjorde grunden (behovet) för stödet. Detta innebar att kommuner med stort antal
innevånare i centralorten (som inte är stödberättigad) och relativt låg kostnad för utbyggnad av
bredbandsnät mellan tätorter fick ett lågt, eller inget bidrag.
Ett exempel på en kommun i Sörmland som drabbades negativt av den nya beräkningsmodellen var
Eskilstuna som gick miste om stöd för utbyggnad mellan tätorter p.g.a. av storleken på centralorten.
Enligt tidigare preliminära beräkningar, som utfördes enligt samma modell som fördelning av stöd för
utbyggnad i tätorter, skulle Eskilstuna erhållit ca 10 Mkr i stöd. Flen, Gnesta och Vingåker fick å
andra sidan mer statsbidrag än preliminärt beräknats.
I slutbetänkandet presenterades även ett förslag till vilka krav som skulle ställas på kommunerna för
mottagande av statens stöd samt rutiner för ansökan och fördelning av bidrag. Grundförutsättningen
för att kommunerna skulle få stöd var att ett s.k. kommunalt IT-infrastrukturprogram togs fram.
Slutbetänkandet innehöll även ett förslag som innebar att kommunerna kunde få ett administrativt stöd
för framtagande av IT-infrastrukturprogram.
8

Kapitel 2 – Bredbandsutbyggnaden i Sörmland
Inledning
I det regionala tillväxtavtalet för Sörmland som togs fram i slutet av 90-talet definierades ett antal ITaktiviteter
med målet att regionens företag och medborgare skulle bli effektiva nyttjare av en utbyggt
IT-infrastruktur.
Vid denna tidpunkt fanns ingen samlad bild över vilka nät som fanns i Sörmland, dess omfattning och
kapacitet. Kommunförbundet Sörmland beslutade i december 1999 att genomföra en studie som ett
första steg i realiseringen av en regional IT-infrastruktur.
Studien redovisade behov och förutsättningar för en fortsättning. Arbetet kom att delas in ett antal
faser som avslutades i december 2006.
Fas 0 Inventering Dec 1999 – Feb 2000
Fas 1 A Planering Aug 2000 – Feb 2001
Fas 1 B IT-infrastrukturprogram Sept 2001 – Feb 2002
Fas 2 Upphandling - utbyggnad Maj 2002 – Mars 2005
Fas 3 Upphandling – utbyggnad
vita områden
Maj 2005 – Dec 2006
Tidsperioden mellan projekten planerades och beslutades om fortsättningen.
Fas 0 – Inventering
Inledning
Studien som startades i december 1999 omfattade följande aktiviteter:
• Bakgrunds beskrivning
• Inventering av nuläget
• Konsekvensanalys
• Strategi för regional IT-satsning
Genomförande
Studien genomfördes genom insamling av information för bakgrunds beskrivning samt intervjuer av
samtliga kommuner, energibolag samt regionala och nationella nätägare och operatörer.
Intervjuerna inriktades på att få en bild av nuläget (januari 2000) samt vad de olika nätägarna
planerade för utbyggnad redovisat som trolig status år 2003.
För att få en så tydlig bild som möjligt av nuläget år 2000, och trolig status år 2003 i förhållande till
statens vision 5 Mbit/s till alla år 2005 redovisas översiktliga kapacitetsberäkningar i form av nyckeltal
för region samt respektive kommun.
9

Bredbandsnät år 2000
I januari 2000 fanns följande bredbandsnät (fiber) i Sörmland:
VÄSTERÅS
Stockholm
Eskilstuna
Strängnäs
Vingåker
Flen
Gnesta
Katrineholm
Trosa
Nyköping
Oxelösund
NORRKÖPING
Orter
Tätort > 199 invånare
Centralorten
Småort < 200 invånare
Telia
Nätnivå 1
Nätnivå 2
Nätområdesgräns
Svenska kraftnät
Linje
Nätstation
Banverket
Optofiber längs banvallen
Utfors
Kanalisation
Övrigt
Kommungräns
Resultatet av inventeringen visade att det fanns bredbandsnät mellan kommunhuvudorter i länet,
utbyggt av Telia, Banverket, Svenska Kraftnät/Vattenfall samt Utfors. Telia lämnade enbart ut
information som symboliskt visade deras nätstruktur.
10

Det man kunde konstatera var att det inte fanns nät med kapacitet enlig antaget beräkningsmått (5
Mbit/s till respektive hushåll) till de orter i länet som låg utanför kommunhuvudorterna.
Bredbandsnät år 2003
Enligt insamlat material skulle bredbandsnäten i Sörmland se ut enligt följande 2003:
VÄSTERÅS
Stockholm
Eskilstuna
Strängnäs
Vingåker
Flen
Gnesta
Katrineholm
Trosa
Nyköping
Oxelösund
NORRKÖPING
Telia
Nätnivå 1
Nätnivå 2
Nätområdesgräns
Orter
Tätort > 199 invånare
Centralorten
Småort < 200 invånare
Banverket
Optofiber längs banvallen
Svenska kraftnät
Linje
Nätstation
Utfors
Kanalisation
Vattenfall
Optofiber via (40 & 130 kv)
Övrigt
Kommungräns
Den bild man fick efter att ha intervjuat de nationella och regionala nätägarna var att flertalet
planerade utbyggnad, och kunde tänka sig att skynda på processen vid regionalt samarbete.
11

Den nätägare som hade störst intresse var Vattenfall som redan beslutat om utbyggnad i region Öst.
Med samordning kunde regional utbyggnad ske till i princip samtliga större tätorter.
Resultat
Studien kom fram till att:
⇒ IT var viktigt för Sörmland och dess kommuners utveckling.
⇒ Ökad IT-användning, inom näringsliv, hushåll och offentlig verksamhet är en förutsättning för
fortsatt positiv utveckling
⇒ Får att nå ökad IT-användning krävdes tillgång till en mångfald av kostnadseffektiva (prisvärda)
IT-tjänster
⇒ För att "marknaden" skall kunna erbjuda en mångfald av prisvärda tjänster krävdes tillgång till en
neutral IT-infrastruktur med hög kapacitet
Skulle ”marknaden” se till att det byggdes neutral IT-infrastruktur med hög kapacitet till rimligt pris i
Sörmland? Svaret var både Ja och Nej. Bedömning var att marknaden skulle se till att det byggdes
regional IT-infrastruktur i Sörmland, men att den inte skulle vara neutral, täcka alla orter och att
prisnivån och tidpunkten för utbyggnad var svårbedömd.
Trots relativt positiva signalen från marknadens aktörer gjordes bedömningen att det krävdes en insats
från kommunerna för att få till stånd utbyggnad av bredbandsnät som var i linje med antaget
tillväxtprogram.
Beslut
Studien redovisades vid den tidpunkt som statens IT-infrastrukturprogram behandlades och omsattes
till proposition. IT-infrastrukturutredningen och studien i Sörmland kom fram till samma slutstats. Det
krävdes insats från offentlig sida för att få till stånd utbyggnaden av neutrala bredbandsnät som nådde
ut till landets företag och hushåll.
Kommunförbundet Sörmland avvaktade statens beslut om åtgärder och aviserade förordningar innan
beslut om fortsättning fattades.
Fas 1A Planering
Inledning
I augusti 2000 påbörjades nästa steg i bredbandsutbyggnaden. Ett projekt startades med
inriktningen att fördjupa dialogen med marknadens aktörer för att få svar på vilka insatser
som krävs från offentlig sida för att få till stånd bredbandsutbyggnaden, samt att ta fram
övergripande lösningsförslag.
Genomförande
En övergripande kravställning och beskrivning av marknaden sammanställdes och skickades till alla
vid tidpunkten kända aktörer som kunde vara intresserade av samverkan.
Målsättningen var skapa en samverkan mellan marknadens aktörer och offentlig verksamhet som
ledde fram till utbyggnad av bredbandsnät i Sörmland.
12

Underlag skickades till följande aktörer:
Telia / Skanova Svenska Kraftnät Europolitan
Utfors Vattenfall Orange
Tele 2 Banverket Tele2 Mobil
Tele 1 Europe
Vägverket
Bredbandsbolaget
NCC
Telenordia
Skanska
Sonera
PEAB
MCI Worldcom
PNB
De aktörer som visade intresse inbjöds till diskussion. Detta tidskrävande arbete utfördes september –
oktober 2000.
Resultat av dialog
Resultatet av dialogen var tydlig; Länet/kommunerna kunde få till stånd samarbeten med marknadens
aktörer utan att kostnaden för kommunerna skulle bli alltför stor. Utbyggnaden skulle dock ske strikt
kommersiell och med troligt resultat att långt ifrån alla orter skulle få tillgång till bredbandsnät.
Målnät
Som resultat av dialogen med marknadens aktörer, och för att få en bild av kostnaden att bygga ut nya
neutrala bredbandsnät i Sörmland dimensionerades och kalkylerades s.k. målnät. De alternativ man
tittade på var förläggning av fiber efter vägnätet respektive upphängning av fiber på
kraftledningsstolpar.
Följande målnät växte fram: Se sida 13
13

14
BAGGETORP
BUSKHYTTAN
BÄLGVIKEN
ENSTABERGA
HÄRAD
HÖGSJÖ
MARMORBYN
MELLÖSA
SKÖLDINGE
ÄSKÖPING
SUND
VRENA
ALBERGA
BETTNA
BIE
BJÖRKVIK
BJÖRNLUNDA
ESKILSTUNA
FORSSJÖ
HÄLLBERGA
HÄLLEFORSNÄS
MARIEFRED
NÄVEKVARN
RUNTUNA
SJÖSA
SKEBOKVARN
STIGTOMTA
STRÅNGSJÖ
TORSHÄLLA
TROSA
ÄRLA
Stavsjö
Aspa
Björktorp
Björsund
Berghag
Eklången
Hållsta
Husby + del av Tuna
Lagnöviken
Laxne
Lid
Läppe
Norrlänna
Uddens fritidsområde
Vadsbro
Vansö
Floda
Karlstorp
SÖDERTÄLJE
NORRKÖPING
Strängnäs
Eskilstuna
Katrineholm
Flen
Gnesta
Vingåker
Nyköping
Trosa
Oxelösund
Väg alternativet
BAGGETORP
BUSKHYTTAN
BÄLGVIKEN
ENSTABERGA
HÄRAD
HÖGSJÖ
MARMORBYN
MELLÖSA
SKÖLDINGE
ÄSKÖPING
SUND
VRENA
ALBERGA
BETTNA
BIE
BJÖRNLUNDA
ESKILSTUNA
FORSSJÖ
HÄLLBERGA
HÄLLEFORSNÄS
MARIEFRED
RUNTUNA
STIGTOMTA
STRÅNGSJÖ
TORSHÄLLA
TROSA
ÄRLA
Stavsjö
Aspa
Björktorp
Björsund
Berghag
Eklången
Hållsta
Lagnöviken
Laxne
Lid
Läppe
Norrlänna
Skeppsvik
Vadsbro
Floda
Karlstorp
Löt
Kraftledningsalternativet.

Bredbandsnätet omfattade alla tätorter ner till 50 invånare. I Kraftledningsalternativet krävdes en del
kompletterande markförläggning.
Ekonomi
Enligt de beräkningar som utfördes skulle kostnaden för att bygga ut nya nät enligt presenterade
alternativ vara:
⇒ 208 Mkr vägalternativet
⇒ 144 Mkr kraftledningsalternativet
Obs ! Beräkningarna omfattade enbart nät till respektive ort, och inte nät i orterna.
Beslut
Statens förordningar som ställde krav på neutralitet och som presenterades under hösten 2000, i
kombination med resultat av projekt Fas 1A resulterade i att Kommunförbundet och kommunerna
fokuserade fortsatt arbete på att, baserat på förordningar och tilldelade medel, med en tydlig
kravställning gå ut och upphandla utbyggnaden av bredbandsnät.
Man såg inte att det fanns förutsättningar eller intresse att i regional/kommunal regi bygga ut nya egna
bredbandsnät. Detta alternativ hindrades även av förordningarna som tydlig indikerade att
kommunerna först måste tillfråga marknadens aktörer avseende möjligheterna att få till stånd
utbyggnaden av bredbandsnät.
Innan upphandling kunde genomföras var kommunerna, även detta enligt en förordning, tvungna att ta
fram s.k. IT-infrastruktur program som politisk skulle förankras.
Statsbidrag till Sörmland
Under hösten 2000 presenterades Bredbandsutredningens slutbetänkande som bl a redovisade
tilldelningen av statsbidrag till kommunerna i Sörmland.
Utbyggnad
i tätorter till tätorter Adm
1.200 Mkr 1.750 Mkr Stöd
Vingåker 1,6 Mkr 4,5 Mkr 80 kkr
Gnesta 1,7 Mkr 3 Mkr 80 kkr
Nyköping 6,8 Mkr 8,9 Mkr 140 kkr
Oxelösund 0 Mkr 0 Mkr 80 kkr
Flen 3,6 Mkr 5,8 Mkr 110 kkr
Katrineholm 4,4 Mkr 6,4 Mkr 140 kkr
Eskilstuna 6,4 Mkr 0 Mkr 170 kkr
Strängnäs 4,4 Mkr 8,2 Mkr 110 kkr
Trosa 0,8 Mkr 2,8 Mkr 80 kkr
Summa
29,9 Mkr 39,7 Mkr 990 kkr
Beräkningar i IT-infrastrukturutredningen visade att utbyggnad av nya bredbandsnät i Sverige, ut till
orter ner till 50 invånare skulle kostad ca 70.000 Mkr. Statens beslutade att avsätta totalt 8.200 Mkr.
Av dessa medel fördelades ca 71 Mkr till Sörmland.
15

Enbart utbyggnad av nya bredbandsnät mellan orter skulle enligt beräkningar i Fas 1A kosta 144-208
Mkr. Av denna kostnaden tilldelades 40 Mkr (39,7) i bidrag.
Fas 1B IT-infrastrukturprogram
Inledning
För att kommunerna skulle få ta del av statens bidrag för bredbandsutbyggnad krävdes att ITinfrastrukturprogram
togs fram. Syftet från statens sida var att få kommunerna att skapa en politisk
förankring samt få kommunerna att kartlägga och planera utbyggnaden till de områden de gör störst
nytta.
Arbetet med framtagning av IT-infrastrukturprogram påbörjades i september 2001 och avslutades i
februari 2002.
Genomförande
Framtagning av IT-infrastrukturprogram genomfördes i respektive kommun, med samordning av
Kommunförbundet.
Enligt förordningen i SFS 2001:349 skulle ett IT-infrastrukturprogram besvara följande
frågeställningar:
1. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor
2. Förutsättningarna inom hela kommunen för behov av IT-infrastruktur
3. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess
tillgänglighet
4. Målet för nätets utformning 10 år efter programmets antagande
5. Principerna för de villkor som skall gälla för nätets utbredning, tidsperioder för nätets utbyggnad
samt prisstruktur
6. Hur monopolisering av nätet skall undvikas
7. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske.
8. Hur totalförsvarets behov skall beaktas
Framtagningen av programmen följde en framtagen mall. Kartläggning av befintlig nätstruktur
hämtades från tidigare projekt.
IT-infrastrukturprogrammen redovisades och antogs i KS (i vissa kommuner även KF)
Länsprogram
Förutom IT-infrastrukturprogram för respektive kommunen sammanställdes ett övergripande
länsprogram.
I länsprogrammet redovisades en uppdaterad nulägesbild samt uppdaterad målnät för länet.
16

Kartläggning befintliga bredbandsnät - Status november 2001
Uppdaterat målnät
Målnätet byggde till stora delar på arbetet som utfördes i Fas 1A, men utvecklades till att omfatta 123
orter och enligt statens krav på säkerhet, vilket innebar struktur med redundanta (dubbla) förbindelser
för att nå högsta möjliga säkerhet.
17

I IT-infrastrukturprogrammen för respektive kommun gjordes en prioritering av utbyggnaden.
Prioriteringen gjordes utifrån identifierade behov men även baserat på ekonomiska ramar (tilldelade
bidrag).
REGION Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3
2002 - 2003 2004 - 2005 > 2005
Eskilstuna 9 2 16
Flen 4 2 6
Gnesta 3 1
Katrineholm 11 5
Nyköping 9 2 18
Oxelösund 1
Strängnäs 8 13
Trosa 3 1
Vingåker 3 3 3
Summa orter 51 29 43
Enligt gjord prioritering fastställdes målsättningen att i första steget åstadkomma bredbandsutbyggnad
till orter enligt prioritet 1 och 2.
Områdesnät blir ADSL
Det arbete som utförts i projektets tidigare steg var fokuserat på bredbandsnät mellan orter. Behovet
var inte mindre i orterna, och staten tilldelade bidrag även för utbyggnad i orterna.
Vid framtagning av IT-infrastrukturprogrammen för respektive kommun utformades ett målnät för
respektive prioriterad ort.
Vid denna tidpunkt definierade statens förordning för områdesnät att bidrag fick användas för
utbyggnad av nya områdesnät mellan nodpunkt som ansluter till ortssammanbindande nät, fram till
nodpunkter för anslutning av anslutnings- och fastighetsnät.
Redan tidigt i detta arbete, och vid dialog med marknadens aktörer konstaterades att intresset från
marknaden att bygga ut dessa nät var marginellt, samtidigt som statens bidrag enbart täckte en mindre
del av kostnaden.
Efter påtryckningar från bl a Svenska kommunförbundet ändrades förordningen så att även befintliga
nät fick användas, vilket bl a öppnade för att använda telenätet och ADSL teknik.
Ekonomi
Politikerna i kommunerna efterfrågade kalkyler som redovisade kostnaderna för
bredbandsutbyggnaden. I tidigare faser av projektet hade kostnaden för ortssammanbindande nät
redovisats, men inte områdesnät.
Kostnaden för att bygga ut områdesnät i prioriterade 123 orter beräknades till 78 Mkr. Den totala
kostnaden för ortssammanbindande nät och områdesnät beräknades till ca 300 Mkr.
Känt var tillgängliga statsbidrag, men inte hur stor del av kostnaden som marknadens aktörer var
beredd att stå för. En bedömning gjordes och en min – bedömd - max kostnad för kommunerna
beräknades.
18

Vid antagande av IT-infrastrukturprogram beslutade även de flesta kommunerna vilka ekonomiska
ramar som skulle avsättas. De flesta kommuner tog höjd för angiven bedömd kostnad.
Följande kostnader redovisades:
Min kostnad
Bedömd kostnad
Max kostnad
15 Mkr
60 Mkr
232 Mkr
Bedömd kostnad innebar att kommunerna skulle stå för 20% av kostnaden. Min kostnad de 5% som
kommunerna enligt förordningarna var tvungna att stå för.
Fas 2 – Upphandling och utbyggnad
Inledning
I maj 2002 påbörjades upphandlingen av utbyggnad av bredbandsnät. Projektet omfattade att ta fram
en kravspecifikation och upphandlingsunderlag samt genomföra upphandling, förhandling och
avtalstecknande. Projektet drevs av Kommunförbundet Sörmland med deltagande av samtliga
kommuner.
Förfrågan
Kravspecifikation och förfrågningsunderlag sammanställdes sommaren - hösten 2002. För att öka de
kommersiella aktörernas intresse att investera i länet genomfördes parallellt en LOU upphandling av
kommunernas och landstingens behov av bredbandskapacitet.
Förfrågan omfattade utbyggnad och tillhandahållande av bredbandsnät till och i 123 orter i länet samt
ca 295 anslutningspunkter i dessa orter för kommuner och landsting.
Förfrågningsunderlaget var klart och annonserades i november 2002.
Anbud
Efter en förlängning av förfrågningstiden inkom anbud i slutet av februari 2003.
Efter en första utvärdering konstaterades att slaget skulle stå mellan Telia och Teracom. Vattenfall
som i tidigare projektsteg indikerat sitt intresse inkom inte med anbud. Anledningen var ett beslut på
högre nivå att inte bygga ut mer fibernät. Vattenfall överförde stora delar av sina nät till Arrowhead
där Vattenfall vid denna tid var stor ägare.
Utvärdering
Telias anbud var prismässigt fördelaktigast. Teracom kunde uppvisa en mer trovärdig lösning för
nätens öppenhet och konkurrens.
Teracom anbud byggde på ett samarbete med de lokala nätbolagen i länen (dock inte Utsikt i
Katrineholm) Teracoms lösning byggde på en i förhållande till priset, stor andel nyutbyggnad av nät,
bl a skulle nya bredbandsnoder byggas i alla orter.
Efter förhandlingar med Telia respektive Teracom, och internt mellan kommunerna beslutades hösten
2003 att anta Teracoms anbud för bredbandsutbyggnad. När det gäller bredbandsförbindelser för
kommuner och landsting egna behov beslutades att teckna ramavtal med både Teracom, och dess
lokala partners samt Telia.
19

Avtal
Avtal tecknades mellan Teracom och respektive kommun i november 2003.
Den totala projektkostnaden beräknades till ca 260 Mkr. Teracom ersättning blev totalt ca 110 Mkr,
varav kommunerna stod för 33 Mkr.
Katrineholms kommun som deltagit i upphandlingen valde att inte teckna avtal med Teracom, utan
gav Utsikt i uppdrag att bygga ut bredbandsnät i kommunen. I och med att Katrineholms kommun
valde att direkt teckna avtal med Utsikt, utan föregående upphandling fick de inte ta del av
statsbidragen.
Flens kommun deltog i det regionala samarbetet, men hade även på egen hand genomfört en
upphandlingen. Anledningen var främst speciella förutsättningar som krävde en egen hantering.
Kommunens utvärdering och förhandling resulterade dock i att avtal tecknades med Teracom, och
avtal om fortsatt samarbete koordinerades via det gemensamma länsprojektet.
Anslutning nationella stomnät
Under tiden upphandling pågick beslutade staten att skjuta till ytterligare medel för utbyggnad av
bredbandsnät. Statens intension var att Svenska Kraftnät, med egna medel, skulle bygga ut ett
nationellt stomnät som skulle ha minst en anslutningspunkt i alla kommuner i Sverige.
Svenska Kraftnät redovisade redan 2001 att de inte skulle klara denna uppgick. För att få till stånd
sammanhängande bredbandsnät regionalt, och nationellt beslutade därför riksdagen att omfördela 370
Mkr till kommunerna för s.k. kommunsammanbindande nät.
17,3 Mkr fördelades till Sörmland vilket medförde att det totala tillgängliga statsbidraget ökade till 77
Mkr.
Behovet av att knyta ihop kommunerna i Sörmland med varandra, och omvärlden var definierat redan
i första projektsteget och även medtaget i upphandlingen av bredbandsutbyggnaden. I Sörmland
ansluter Svenska Kraftnät enbart Flen, Eskilstuna och Strängnäs. För att få till stånd fungerande
kommunsammanbindande nät och anslutning till nationella stomnät fick kommunerna betala Teracom
24 Mkr. Detta kompenserades med 17,3 Mkr i statsbidrag.
Utbyggnaden
Teracoms utbyggnad av bredbandsnäten påbörjades direkt efter att avtal tecknats. Enligt avtalad
tidplan skulle de första abonnenterna anslutas till nätet i oktober 2004, mindre än ett år efter att avtal
tecknats.
20

Lansering av Teracoms bredbandsnät skedde i Malmköping 1 november 2004. Därefter skedde en
successiv leverans av Teracom. I april 2005 var i princip hela nätet utbyggnad och klart. P g a problem
med bygglov fördröjdes utbyggnaden i 4 orter. Den sista orten, Vad i Vingåkers kommun blev klar i
januari 2007.
Malmköping 1 november 2004. Det nya bredbandsnätet invigs genom att ljusslinga kopplas ihop och
nätet tänds upp. Invigningen förrättades av Bo Holmberg, landshövdingen, Södermanlands län, Marita
Bengtsson, ordförande, Regionförbundet Sörmland samt Göran Arvedahl, vice VD, Teracom
Utbyggnaden av det nya bredbandsnätet innebar att nya fibernät byggdes ut mellan orterna i
Eskilstuna, av Eskilstuna Energi & Miljö, och i Strängnäs av Sevab. I övriga kommuner förhyrdes
fiber av Telia i kombination med att Teracom byggde nya radiolänkförbindelser.
I Flen byggde kommunen ut ett nytt fibernät mellan alla kommunens tätorter. Dessutom byggdes
fibernät till Svenska Kraftnäts station i Hedenlunda så att länet fick en bra uppfart på det nationella
stomnätet. (Teracom anslöt även länet via sitt egna nationella nät).
Bredband till fler än planerat
Teracoms bredbandsnät kom att täcka en större andel av hushållen och företagen än vad som initialt
beräknades. Den totala täckningsgraden blev ca 85% (andel hushåll som med möjlighet att köpa
bredbandsanslutning).
Redan i IT-infrastrukturutredningen konstaterades att det skulle bli oerhört dyrt att bygga ut
bredbandsnät till alla, och att det inte skulle ske på kommersiella grunder. Staten hade inte heller
möjlighet att stå för den kostnad det skulle innebär att bygga ut bredbandsnät till hushåll och företag
utanför orterna.
När statens förordningar för bredbandsutbyggnad presenterades omfattade statens stöd enbart hushåll
och företag i orter med storleken 50-3000 invånare.
Tack vare att staten ändrade förordningarna för områdesnät, och accepterade ADSL tekniken,
samtidigt som den tekniska utvecklingen resulterade i ökad räckvidd, från initialt 2-3 km till 9 km kom
21

Teracoms bredbandsnät att täcka inte bara orterna, utan även landsbygden i de teleområden som
byggdes ut.
Möjligheterna med ADSL har dock medfört vissa problem. Hela Sverige är indelat i s.k teleområden.
Vanligtvis är ett teleområde en ort med omnejd, men i vissa fall kan ett teleområde omfatta en halv,
eller del av ort. Bidragspengarna har ofta inte räckt till att bygga ut två teleområden i en ort vilket
medfört att halva orter inte fått bredband. Bidrag som var definierat för ort blev i dessa fall en halv ort
+ landsbyggd vilket inte alltid varit lyckat och lätt att förklara för berörda.
Ytterligare problem är telenätens kvalitet och att man inte byggt ut nya nät i takt med behovet. Detta
innebär att det inte går att leverera till alla och där nybyggnation skett på landet har s.k. bärfrekvens
teknik använts vilket inte kan kombineras med ADSL.
Teracoms bredbandsnät
Teracoms bredbands omfattar idag ca 90 teleområden, vilket ca ungefär hälften att det totala antalet
teleområden. I 90 teleområden bor således 85% av befolkningen, i resterande 90-100 bor 15% av
befolkningen.
Två nät till priset av ett
Kommunernas avtal med Teracom gjorde inte Telia så glada. Kommunerna i länet ”köpte” ett dyrare
nät för att man ansåg att det var mycket viktigt att man fick tillstånd bredbandsnät där marknadens
tjänsteleverantörer i sund konkurrens, till samma villkor kunde sälja sina tjänster. Detta skulle leda till
ett rikt prisvärt tjänsteutbud. Detta hade man inte fått om man valt Telia som leverantör, bl a då Telia
själva var en dominerande tjänsteleverantör vilket marknadens övriga aktörer kritiserat kraftigt, och
som faktiskt var huvudorsaken till statens bredbandssatsning.
Telias reaktion på kommunernas beslut var att de snabbt började bygga ut sitt bredbandsnät i länet.
Telias målsättning blev att kunna erbjuda boende och företag i orterna bredbandsanslutning före
Teracom. Konsekvens av detta blev konkurrens, men inte riktigt på den nivå man planerat.
22

Det nät Telia skulle ha 100 Mkr i ersättning av kommunerna för att bygga, byggde man nu helt för
egna medel. Telia lyckades att komma före Teracom i alla större tätorter, vilket medförde att Teracom
och deras avtalade tjänsteleverantörer tappade en del av marknaden. Konkurrensen blev dock tydlig
för hushållen och företagen då det medförde en prissänkning på tjänsterna.
Kommunerna i Sörmland fick genom sitt beslut att välja Teracom som leverantör två
omfattande bredbandsnät och konkurrens både på nät och tjänstenivå, till priset av ett nät.
De kommuner och län i övriga landet som valde att teckna avtal med Telia, vad fick de? De fick både
betala ett överpris för själva nätutbyggnaden och en mycket begränsad konkurrens.
Den konkurrens som uppstod i Sörmland medförde periodvis lägre priser på bredband (bl a
anslutningsavgifter). För kommunerna, och andra köpare av kapacitet har konkurrensen resulterat i
halverade priset !
Operatörerna tillämpar vanligtvis nationell prissättningen. Detta medför att den konkurrens som
uppstått i Sörmland (och Värmland, Dalarna, Jämtland som gjort samma val som Sörmland) fått
avtryck i hela landet.
En förutsättning för att få tillstånd lösningar som medfört radikalt förändrad konkurrens har enbart
varit möjligt där kommunerna genomfört sin planering och upphandling tillsammans. Hade
kommunerna i Sörmland, och landet i övrigt arbetat enskilt hade resultat inte blivit det vi nu kan se.
I konkreta termer kan man säga att samarbetet med gemensam upphandling av bredband ledde till att
kostnaden för kommunernas egna kommunikation halverades.
Fas 3 – Upphandling och utbyggnad i vita områden
Inledning
I takt med att Teracom, och Telias utbyggnad av bredbandsnätet fortlöpte ökade det generella behovet
av bredbandsanslutning i Sörmland, och landet i övrigt. Allt fler företag och hushåll i de områden som
inte omfattades av utbyggnaden kontaktade kommunerna. Trycket på kommunerna ökade successivt.
De som kontaktade Telia fick svaret att det var kommunernas ”fel” att de inte fått bredband, vilket inte
gjorde saken bättre.
Omfördelning statsbidrag
Trycket medförde att staten beslutade att tilldela kommunerna i landet ytterligare 500 Mkr för
bredbandsutbyggnad. Kommunerna i Sörmland tilldelades 14,6 Mkr
Pengarna togs från det bidrag staten avsatt för enskilda fastighetsägare för bredbandsanslutning (totalt
1.200 MSEK) Detta bidrag blev något av en flopp då det främst används till ”lyxavdrag” för
fiberanslutning av villor i städer.
I och med att Katrineholm kommun inte utnyttjade sin del av statsbidraget fanns ca 10 Mkr kvar i icke
utnyttjade statsbidrag.
Projekt Bredband 15
Regionförbundet beslutade i samråd med kommunerna att genomföra en ny upphandling med målet att
försöka få till stånd en bredbandsutbyggnad till de resterande 15% av befolkningen. Projektet startade
i maj 2005.
23

Förfrågan
En kravspecifikation och förfrågningsunderlag sammanställdes relativt snabbt, bl a baserat på underlag
från föregående upphandling. För att öka möjligheterna att få till stånd en så omfattande utbyggnad
som möjligt, vilket prioriterades denna gång, tonades krav på öppenhet mm ner något. Det som
tidigare var skall-krav omformades till bör-krav.
Förfrågan hölls mycket öppen och teknikneutral. I princip frågade man efter bredbandsutbyggnad i de
s.k. via områdena.
Vita områden
Anbud
Anbud inkom från totalt fem aktörer i september 2005. Tre anbud var för hela länet, två för enskilda
kommuner.
Efter en första anbudsutvärdering dominerade två anbudsgivare, Atenit och SB Broadband. Samtliga
inkomna anbud byggde på radioteknik. Telia som förväntats inkomma med anbud baserat på ADSL
teknik uteblev. Även Teracom som begärt förlängd förfrågningstid valde att inte lämna in anbud.
Utvärdering
Efter utvärdering och förhandling var först Atenit det vinnande alternativet. Atenit hade tecknat avtal
med Region Kalmar och klarade inte av att leverera enligt avtal. Atenit valde därför att dra tillbaka sitt
anbud till Sörmland i december 2005. Under våren 2006 sade Regionförbundet Kalmar upp avtalet
med Atenit, som kort därefter gick i konkurs.
UMTS TDD eller WIMAX
Utvärdering fokuserades på två olika leverantörer, men även två konkurrerande radiotekniker. Atenit
baserade sin lösning på UMTS TDD, vilket bygger på den grundteknik som används för 3G
mobiltelefoni. SB Broadband baserade sin lösning på Wimax.
Upphandlingen av kompletterande bredbandsutbyggnad var helt teknikneutral, men för att kunna ta
ställning till anbudsgivarnas förslag gjordes en separat teknikutredning. Denna utredning, som
utfördes av specialister inom området, pekade på att båda teknikerna funktionellt bra hade en framtid.
24

Ca 1,5 år har gått sedan utredningen. Idag tyder allt på att Wimax blir den dominerade standarden. När
utredningen gjordes arbetade de större telekom leverantörerna, Ericsson, Nokia, Motorola m.fl. för
UMTS tekniken. Datakom företag som Intel, Dell m.fl. förordade Wimax. Idag satsar även telekom
leverantörerna på Wimax som standard (i princip är det enbart Ericsson som kör vidare med UMTS
spåret).
Avtal
Avtal tecknades mellan SB Broadband och respektive kommun i februari 2006.
Den totala projektkostnaden beräknades till 56 Mkr. SB Broadbands ersättning blev 27,4 Mkr, varav
kommunerna stod för 2,8 Mkr.
För 56 Mkr kunde man med radioteknik bygga ut samma geografiska yta som med ADSL teknik
kostade 260 Mkr (Teracoms utbyggnad). De ekonomiska ramar som fanns för den kompletterade
bredbandsutbyggnaden hade räckt till att bygga max 18-20 teleområden av resterande ca 80-100.
Oxelösunds kommun hade under 2005 genomfört en egen upphandling av yttäckande radio för
mätvärdesinsamling och tecknat avtal med Atenit. De deltog i den gemensamma upphandlingen,
främst för samordning. Oxelösunds kommun klargjorde att de inte avsåg att bidra ekonomiskt till den
gemensamma utbyggnaden. Atenits konkurs innebar att det inte blev någon utbyggnad i Oxelösund.
Avtalet med SB Broadband kom därmed att utbyggnadsmässigt, att omfatta även Oxelösund.
Vid slutförhandling mellan SB Broadband och kommunerna erbjöds kommunerna att få 250 st fria
bredbandsanslutningar. Dessa fördelades efter kommunernas ekonomiska insats.
Utbyggnad
Utbyggnaden av kompletterande bredbandsnät påbörjades i mars 2006. SB Broadbands lösning
byggde på att man hyrde kapacitet i Teracoms bredbandsnät ut till sista ADSL station, och att man så
långt det gick utnyttjade befintliga master.
Från Teracoms nät etablerade SB Broadband radiolänkbindelser till 3GIS stationer för 3G
mobiltelefoni, där man inplacerade sin radioutrusningen (basstationer). Samarbetet med Teracom
innebar att man i Teracoms centrala punkt (Tulegatan i Stockholm) nådde alla de tjänsteleverantörer
som finns på marknaden.
Totalt 50 basstationer byggdes ut. Med dessa stationer täcker man alla byggnader (för boende eller
verksamhet) inom de definierade vita områdena. Nätet täcker även de flesta städerna och stora delar av
de områden som byggts ut av Teracom.
Utbyggnaden av det radiobaserade nätet skulle enligt avtal varit klart i augusti 2006. SB Broadband
drabbades av vissa förseningar, men nätet var i princip utbyggt och klart i november 2006.
Därefter har SB Broadband arbetat intensivt med att få in tjänsteleverantörer. I dagsläget finns enbart
en tjänsteleverantör, Tyfon. Anslutning av hushåll och företag har gått sakta p g a vissa tekniska
intrimningsproblem, samt att Tyfon kräver att hela nätet skall vara intrimmat och i drift innan
leveranser påbörjas. I februari 2007 var dock ca 150 abonnenter anslutna till nätet, ca 600 beställningar
fanns hos Tyfon.
25

Lönsamhet
På samma sätt som då Teracom byggde ut, har Telia byggt ut flertalet teleområden som tidigare inte
haft bredband, med ADSL. Telia bygger dock enbart ut stationer med >200 2 tele abonnenter. Detta har
skapat konkurrens, men samtidigt begränsat SB Broadbands möjligheter att nå lönsamhet.
Radioskugga
Den tekniska lösningen SB Broadband bygger med skall fungera även i skog och kuperad terräng.
Vissa fastigheter hamnar dock i radioskugga. Avtalet med SB Broadband innebär at de garanterar att
alla kan få bredbandsanslutning. I de flesta fall löses det genom att yttre antenn monteras på byggnad,
eller i mast. I de fall det inte räcker med yttre antenn kommer satellit lösning att erbjudas.
Kapacitet
ADSL tekniken har snabbt utvecklats, både när det gäller räckvidd och kapacitet. När ADSL tekniken
accepterades som teknisk lösningen som var bidragsberättigad var max kapacitet 2 Mbit/s. Idag kan
upp till 24 Mbit/s kapacitet erbjudas.
SB Broadbands Wimax nät möjliggör anslutning med upp till 2 Mbit/s. Nya standarder planeras vilket
ger ökade kapaciteter. Det är dock tveksamt till om kapaciteter motsvarande ADSL kommer att kunna
erbjudas.
Kapitel 3 – Sammanfattning Fas 0 - 3
Status i Sörmland
I dagsläget finns bredbandsnät utbyggt i Sörmland som täcker 100% av befolkningen. Undantaget är
områden där telenätet är undermåligt, eller teknik för bärfrekvens används. Inne i några städer finns
också mindre teleområden som inte är utbyggda, områden som hamnat mellan stolarna då de är för
små för att vara kommersiellt intressanta samtidigt som de ligger i städer och därmed inte omfattas av
statsbidragen.
Kommunernas ekonomiska insats
Under de år bredbandsprojektet har pågått har sammanlagd 316 MSEK investerats i bredband i
Sörmland. Tack vare ett gemensamt agerande från kommunernas sida i utredning, upphandling och
projektledning har en kommunal investering om 36 MSEK kunnat växlas upp med ca 90 MSEK i
statsbidrag och 192 MSEK i privata investeringar.
Resultatet är också att Sörmland idag är ett av de få län som har ett bredbandsnät som täcker 100% av
länet tät-, småorter och landsbyggd.
Organsiation
Investering
MSEK
Andel i
procent
Kommuner 36 11%
Statsbidrag 88 28%
Privata investeringar 192 61%
SUMMA 316 100%
2 Enligt uppgift nu (2007-03-01) även stationer i spannet 100-200 abonnenter.
26

Resultat i förhållande till andra regioner/län
Bredbandsutbyggnaden i landet, rent resultatmässigt kan grovt delas i 3 kategorier:
⇒ De som valde Telia
⇒ De som valde Teracom
⇒ Och de som byggde själva
Telia
De län och kommuner som valde Telia har berörts tidigare i denna rapport. Lite elakt kan man kalla
dessa för förlorarna. De betalade mycket men fick detsamma som övriga, som inte betalade.
Skillnaden ligger i att Telia i flertalet av berörda län byggt ut i princip alla telestationer, och att
utbyggnaden gått något snabbare än i icke betalande län. I och med att prissättningen och konkurrens
regleras på nationell nivå har även dessa län till viss del fått ta del av konkurrensen. I dessa län har
Telia total dominans och begränsar konkurrensen om så är möjligt. Ett exempel på detta är de
teleområden som Telia ”bjudit” på för att nå hög täckning, där finns enbart Telia som
tjänsteleverantör, ingen annan. Telia hindrar inplacering i telestationen där detta inte reglerats i avtal.
(I Sörmland kan operatörer välja Teracom vilket medfört större öppenhet från Telia) Telia tillämpar en
prisstruktur med rabattsatser. Dessa rabatter är lägre i kommuner där alternativa leverantörer inte
finns, dvs. rabatterna är högre i Sörmland där Teracom finns.
Teracom
Ca 20% av landets kommuner har gjort samma bedömning som i Sörmland, att konkurrens är viktig
för positiv utveckling. Dessa kommuner har som berört påverkat konkurrens utveckling i Sverige inom
bredbandsområdet. (en annan påverkande faktor är Song, Tele2 m.fl. Som byggt egna ADSL
plattformar i städerna för att konkurrera med Telia)
Bygga själv
Denna kategori består av kommuner där det egna kommunala stadsnätsbolaget givits uppgiften att
bygga ut bredband, eller län i norra Sverige som samordnat egen utbyggnad i brist på intresse från
kommersiella aktörer. Denna kategori har generellt inte uppnått samma höga täckningsgrad som Telia
och Teracom länen. De kommuner som fokuserat på fiberutbyggnad fram till enskild fastighet och
uppnått i bästa fall 50% anslutningsgrad har det inte helt lätt, pengarna är slut och folket vill ha
bredband.
Sörmland
Bedömt utifrån täckningsgrad och påverkan på konkurrens ligger Sörmland i topp. I övriga län som
valt Teracom har man inte nått lika långt som Sörmland, eller som i Dalarna ”tvingats” välja Telia för
att få till stånd bredbandsutbyggnad i resterande landsbyggd. Västmanland, Örebro län har hög
täckningsgrad, men genom valet av Telia inte uppnått någon påverkan på konkurrensen.
Nuläget
De statsbidrag som tilldelades kommunerna och regionerna räckte inte. I Sörmland tog en kommersiell
aktör en stor risk vid utbyggnaden, lika stor risk tycks man inte vara beredd att ta i andra delar av
landet.
De kommuner/regioner som av olika skäl valde att bygga ut i egen regi har inga pengar kvar, men stor
efterfrågan på anslutning.
PTS redovisade i februari en rapport som påvisade att det krävs ytterligare statligt stöd för att slutföra
bredbandsutbyggnaden. Staten föreslås skjuta till ytterligare ca 1.000 Mkr i statsbidrag
27

Kaptiel 4 – Framtiden
Är utbyggnaden klar ?
I Sörmland har bredbandsnät nu byggt ut som når 100% av befolkningen. Detta innebär dock inte att
utbyggnaden är klar. På samma sätt som annan infrastruktur, som vägar elnät mm kommer expansion
och kapacitetsökning av nätet att krävas successivt.
Användningen av IT i olika former, och möjligheterna till kommunikation kommer att bli alltmer
affärs- och samhällskritiskt. Användningen av IT är ett måste för att klara effektivisering av offentlig
sektor, med bibehållen kapacitet. Byggs inte näten ut i den takt behoven ökar hindras utvecklingen.
Då planeringen av bredbandsutbyggnaden påbörjades i Sörmland konstaterade man att kommunerna
var tvungna att gå in och samverka med marknadens aktörer för att få till stånd nät som nådde utanför
städerna, på samma sätt blir det i framtiden.
Fortsätter man inte att arbeta för att näten skall byggas ut i hela länet kommer utveckling enbart att ske
i städer. Detta avspeglas idag bl a genom att mobila tjänster, via 3G och GSM främst byggs ut i städer.
Även om mobiltäckning finns på landsbygden kommer de nya tjänsterna inte med automatik att
erbjudas där. Att mobiltelefoni (t.ex. 3G) byggdes ut var ett krav vid tilldelning av licens, men
liknande krav finns inte på tjänstesidan. Om kommunerna inte fortsätter arbeta för utbyggnad genom
dialog med marknadens aktörer, upphandlingar mm kommer de bredbandsnät som nu byggts upp
successivt att bli omoderna och inaktuella.
Framtiden behov och teknik
Det som idag främst påverkar utbyggnaden av bredbandsnät är TV. Nedsläckningen av analoga TV
nätet har skapat ett behov. Statliga Boxer har monopol på marksänd digital TV, och satellit lösningar
har sina begränsningar.
De fiberbaserade stadsnät som byggt ut får nya möjligheter till expansion. TV (rörlig bild) är det
media som kräver högst bandbredd, så i första hand är det fibernät som byggs ut. Internet, telefoni och
TV paketeras och kallas Triple play. Telia tar upp kampen med stadsnäten, som oftast är kommunalt
ägda, och Boxer genom att erbjuda Triple Play via ADSL. Telia lanserade tekniken för ca 2 år sedan
med fick problem. Nu lanseras det på nytt.
Parallellt med fiber och ADSL utbyggnad byggs radionät. S.k Hot Spot:ar där man via radio kan
koppla upp sig och komma ut på Internet har funnits sedan början av 2000 talet. Telia bygger ut
Wimax nät för att bl a mata Hot Spot:arna.
I takt med att allt fler skaffar dator, PC till hemmen, och ansluter sig till bredbandsnäten uppstår behov
av nät hemma i lägenheten och villan. Den teknik som använd för Hot Spot, WLAN 802.11 har även
expanderat kraftigt som hemmalösning.
Kommunernas och regionförbundets roll i framtiden
Som framgår av detta kapitel är bredbandsutbyggnaden långt ifrån klar. Om man inte från
kommunernas sida fortsätter engagera sig i denna infrastruktur kommer den höga nivå man idag
befinner sig på att sakta krackelera, utvecklingen fortsätter i städerna på strikt kommersiella grunder,
om 10 år är näten på landsbygden passé.
28

En enskild kommun har svårt att kompetens och resursmässigt driva detta arbete med framgång.
Arbetet bör samordnas regionalt. Arbetet omfattar att löpande ha kontakt med marknadens aktörer för
att följa utvecklingen, försöka påverka samt vid behov samordna upphandling etc.
Kommunerna har idag ett åtagande mot länsstyrelsen som sträcker sig minst 5 år. Varje år skall enligt
krav från länsstyrelsen en rapport lämnas som redovisar status, konkurrens etc. Detta arbete utförs inte
av någon. Första årsrapport skulle ha lämnats in 2006. Detta arbete är ett mycket konkret exempel på
arbete som med fördel samordnas.
Till saken hör att även Regionförbundet står för bidragsansökan för kommunsamman-bindande nät
och därmed har skyldigheten, att som kommunerna lämna in en årsrapport. Regionförbundet kan
därmed egentligen inte lägga ner sitt engagemang inom detta bredbandsområdet.
I det fall ytterligare statsbidrag tilldelas kommunerna finns ett stort behov av samordning för maximalt
utnyttjande av bidrag. Med tanke på den situation som uppstått sedan upphandling, och utbyggnad av
kompletterande bredbandsutbyggnad (bredband 15) genomfördes borde kommunerna, med fördel med
Regionförbundet som sammanhållande part redan i nuläget öka sitt engagemang och vidta åtgärder för
att inte riskera att befolkningen på landsbygden på nytt bli utan bredband. I det fall SB Broadband går
i konkurs återuppstår inget ny aktör med mindre att kommunerna bidrar ekonomiskt.
Regionförbundet Sörmland bör ha en resurs på minst halvtid med uppgiften att ansvara för:
⇒ Årsrapportering (för Regionförbundet Sörmland och kommunerna)
⇒ Avtalsbevakning (Teracom och SB Broadband)
⇒ Löpande kontakt marknadens aktörer, nätägare och operatörer
⇒ Kontakt med stat, intresseorganisationer och Svenska kommunförbundet för att bevaka Sörmlands
och kommunernas intressen, och vid behov bistå Länsstyrelsen i Sörmland
29

Referensförteckning
Denna rapport bygger till stora delar på information hämtat från följande rapporter och skrifter.
• IT-infrastrukturutredningen
• Rapport Kommunförbundet Sörmland februari 2000 – Bakgrunds beskrivning och inventering av
IT-infrastrukturen i Sörmland
• IT-propositionen SOU 1999/2000:86 ”Ett informationssamhälle för alla”
• Bredbandsutredningen delbetänkande SOU 2000:68 ”Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur”
• IT-kommissionen rapport 25/2000 ”Generell vägledning till framtidssäker IT-infrastruktur”
• Bredbandsutredningen slutbetänkande SOU 2000:111 ”IT-infrastruktur för stad och land”
• SFS 2000:1469 ”Stöd till kommuner för anläggande av telenät”
• Rapport Kommunförbundet Sörmland februari 2001 - Projekt Bredband i Sörmland, steg 1 fas A
• IT-infrastrukturprogram Södermanlands län
• Förfrågningsunderlag Bredbandsutbyggnad Sörmland
• Förfrågningsunderlag kompletterande Bredbandsutbyggnad
30

Publicerad april 2007
Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64, Box 325, 611 27 Nyköping
Tel 0155-778 90 Fax 0155-21 59 10 info@region.sormland.se www.region.sormland.se