Härifrån till bredband - Regionförbundet Sörmland

utgjorde ca 1/3-del av totalt avsatta 3 100 Mkr. Förutom förslaget hur stödet skulle fördelas
redovisades även ett första förslag till kravställning på kommunerna för att erhålla stödet.
Delbetänkandet antogs och omformades till den första, av totalt 5 förordningar som kom att reglera
statens bredbandssatsning. Den första förordningen började gälla 2001-01-15.
Slutbetänkande
Den 30 november 2000 presenterade bredbandsutredningen sitt slutbetänkande. I stora drag följde
slutbetänkandet det tidigare presenterade delbetänkandet när det gäller fördelningen av stöd för
utbyggnad i tätorter. I slutbetänkandet presenterades även fördelningen av stöd för utbyggnad av
bredbandsnät mellan tätorter. Principerna för hur detta stöd skulle fördelas hade varit föremål för en
del kritik från glesbygdskommuner vilket medfört att man konstruerat en fördelningsmodell som i
högre grad tar hänsyn till de kommersiella marknadskrafterna.
För varje kommun hade en fiktiv kostnad för bredbandsutbyggnaden beräknats. För varje
kommuninnevånare har sedan en fördelad kostnad för utbyggnaden ansatts som bedömdes som rimlig
för en kommun att bära. Den ansatta kostnaden är 400 kr/kommuninnevånare.
Differensen mellan den fiktiva kostnaden och sammanlagda ansatta kostnaden för kommunens alla
innevånare utgjorde grunden (behovet) för stödet. Detta innebar att kommuner med stort antal
innevånare i centralorten (som inte är stödberättigad) och relativt låg kostnad för utbyggnad av
bredbandsnät mellan tätorter fick ett lågt, eller inget bidrag.
Ett exempel på en kommun i Sörmland som drabbades negativt av den nya beräkningsmodellen var
Eskilstuna som gick miste om stöd för utbyggnad mellan tätorter p.g.a. av storleken på centralorten.
Enligt tidigare preliminära beräkningar, som utfördes enligt samma modell som fördelning av stöd för
utbyggnad i tätorter, skulle Eskilstuna erhållit ca 10 Mkr i stöd. Flen, Gnesta och Vingåker fick å
andra sidan mer statsbidrag än preliminärt beräknats.
I slutbetänkandet presenterades även ett förslag till vilka krav som skulle ställas på kommunerna för
mottagande av statens stöd samt rutiner för ansökan och fördelning av bidrag. Grundförutsättningen
för att kommunerna skulle få stöd var att ett s.k. kommunalt IT-infrastrukturprogram togs fram.
Slutbetänkandet innehöll även ett förslag som innebar att kommunerna kunde få ett administrativt stöd
för framtagande av IT-infrastrukturprogram.
8