Härifrån till bredband - Regionförbundet Sörmland

Det nät Telia skulle ha 100 Mkr i ersättning av kommunerna för att bygga, byggde man nu helt för
egna medel. Telia lyckades att komma före Teracom i alla större tätorter, vilket medförde att Teracom
och deras avtalade tjänsteleverantörer tappade en del av marknaden. Konkurrensen blev dock tydlig
för hushållen och företagen då det medförde en prissänkning på tjänsterna.
Kommunerna i Sörmland fick genom sitt beslut att välja Teracom som leverantör två
omfattande bredbandsnät och konkurrens både på nät och tjänstenivå, till priset av ett nät.
De kommuner och län i övriga landet som valde att teckna avtal med Telia, vad fick de? De fick både
betala ett överpris för själva nätutbyggnaden och en mycket begränsad konkurrens.
Den konkurrens som uppstod i Sörmland medförde periodvis lägre priser på bredband (bl a
anslutningsavgifter). För kommunerna, och andra köpare av kapacitet har konkurrensen resulterat i
halverade priset !
Operatörerna tillämpar vanligtvis nationell prissättningen. Detta medför att den konkurrens som
uppstått i Sörmland (och Värmland, Dalarna, Jämtland som gjort samma val som Sörmland) fått
avtryck i hela landet.
En förutsättning för att få tillstånd lösningar som medfört radikalt förändrad konkurrens har enbart
varit möjligt där kommunerna genomfört sin planering och upphandling tillsammans. Hade
kommunerna i Sörmland, och landet i övrigt arbetat enskilt hade resultat inte blivit det vi nu kan se.
I konkreta termer kan man säga att samarbetet med gemensam upphandling av bredband ledde till att
kostnaden för kommunernas egna kommunikation halverades.
Fas 3 – Upphandling och utbyggnad i vita områden
Inledning
I takt med att Teracom, och Telias utbyggnad av bredbandsnätet fortlöpte ökade det generella behovet
av bredbandsanslutning i Sörmland, och landet i övrigt. Allt fler företag och hushåll i de områden som
inte omfattades av utbyggnaden kontaktade kommunerna. Trycket på kommunerna ökade successivt.
De som kontaktade Telia fick svaret att det var kommunernas ”fel” att de inte fått bredband, vilket inte
gjorde saken bättre.
Omfördelning statsbidrag
Trycket medförde att staten beslutade att tilldela kommunerna i landet ytterligare 500 Mkr för
bredbandsutbyggnad. Kommunerna i Sörmland tilldelades 14,6 Mkr
Pengarna togs från det bidrag staten avsatt för enskilda fastighetsägare för bredbandsanslutning (totalt
1.200 MSEK) Detta bidrag blev något av en flopp då det främst används till ”lyxavdrag” för
fiberanslutning av villor i städer.
I och med att Katrineholm kommun inte utnyttjade sin del av statsbidraget fanns ca 10 Mkr kvar i icke
utnyttjade statsbidrag.
Projekt Bredband 15
Regionförbundet beslutade i samråd med kommunerna att genomföra en ny upphandling med målet att
försöka få till stånd en bredbandsutbyggnad till de resterande 15% av befolkningen. Projektet startade
i maj 2005.
23