Tio vanliga frågor från lärare - RFSU

RFSU – Tio vanliga frågor från lärare
8) När ska man börja med sexualundervisning?
Man bör börja redan på förskolan och sedan behöver undervisningen återkomma genom hela
skoltiden.
Barn har tidigt tankar och frågor om kropp, vänskap, relationer, kärlek, hur barn blir till …
De möter frågorna på olika sätt: i familjen, hur äldre syskon gör, genom tv och tidningar,
internet osv.
På förskolan kan man ge barnen ord för kroppsdelarna till exempel. Att prata om hur barn blir
till är enkelt i samband med att någon ska få ett syskon. Frågan om vad kärlek är kan man låta
återkomma i olika åldrar, och det är viktigt att redan från förskolan prata om att två personer
av samma kön kan bli kära i varann, ha barn eller gifta sig med varann. De flesta barn kommer
i puberteten i 10-12-årsåldern och det behöver man prata om – och då även onani, för
att ta ett exempel. Och så vidare. Ett misstag man ofta gör är att man väntar för länge med
undervisningen. Det är t ex lite sent att prata pubertet första gången i årskurs 8 – även om man
ska göra det då också.
Utgår man från skolans styrdokument finns det inget särskilt angivet när man ska börja, eftersom
de inte är upplagda på det sättet. Däremot finns det mål formulerade i sex och samlevnad
för årskurs fem och årskurs nio (som för alla ämnen). Hur lång tid det tar att uppnå dessa mål,
och när man således bör börja, avgör skolan eller läraren.
Däremot är lagstiftarens intention att det ska börja i de tidigare årskurserna/förskolan – så
har det varit ända sedan sex- och samlevnadsundervisningen blev obligatorisk 1955. I den
första handledningen i sexualundervisningen från 1956 nämner man till exempel att barn
ofta i 2-3-årsåldern upptäcker onanin och att det är viktigt att personalen inte skuldbelägger
detta, och att ”[är] sexualupplysning i
småbarnsåldern av största betydelse. Den
skänker barnen en stor trygghet …”. I
handledningen har man lektionsförslag
för lågstadiet.
9