funktionsnedsättning funktionsuppsättning - SMoK - Sveriges Musik
funktionsnedsättning funktionsuppsättning - SMoK - Sveriges Musik
funktionsnedsättning funktionsuppsättning - SMoK - Sveriges Musik
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
intryck – synen på funktionsnedsättningar<br />
exempelvis olika allergiska besvär? Flera av denna typ av funktionsnedsättningar är<br />
sådana att det inte handlar om individuellt anpassad verksamhet för just detta barn<br />
utan generella åtgärder som bra ljudmiljö, välstädat och ett brett register av olika<br />
metodik för olika lärstilar.<br />
Några funktionsnedsättningar är också kopplade till funktionsupphöjningar. Eller<br />
vad skall man kalla det? Synskadade upparbetar bättre hörsel, dyslektiker är kanske<br />
mer kreativa, ADHD-barn har mer energi. Vad är problem och vad är möjlighet?<br />
Synen på funktionsnedsättningar, psykiska och neurologiska, såväl som andra funktionsnedsättningar<br />
blir alltmer uppmärksammade. Larmrapporter kommer om självskadebeteenden<br />
bland flickor. ADHD och andra närliggande diagnoser ökar i antal.<br />
Självklart påverkar denna utveckling alla samhällsfunktioner. Kulturskolan är i det<br />
fallet – lyckligtvis – inget isolat som bara behöver välkomna ”normala” barn. Frågan<br />
är hur denna förändring av samhället i stort redan har och kommer att påverka kulturskolan?<br />
Vi återkommer till det. Först lite mer kring funktionsnedsättningar och<br />
synen på dem.<br />
År 2002 sökte inom ett vårdområde 921 elever i åldern 13–18 år vård för det som är<br />
eller kan vara ADHD. Sju år senare är motsvarande siffra 7 823! 2<br />
Ulla Ek, professor i specialpedagogik med inriktning mot neuropsykologi och neuropsykiatri,<br />
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har under 2002–<br />
2010 följt elever i en skola norr om Stockholm. Normalt ser man att 3–6 % av eleverna<br />
har ADHD. I denna studie testades samtliga elever för att hitta alla med koncentrations-<br />
och inlärningssvårigheter. Den förmodade andelen var ca 10 %. Resultatet 34 %!<br />
Samtidigt är det<br />
svårt att komma ifrån<br />
att andelen elever<br />
med koncentrationssvårigheter<br />
har ökat.<br />
Vi har inte kompetens att här avgöra hur mycket av sådana här koncentrationsvårigheter<br />
som fanns – utan att uppmärksammas – i en skola även på 1960-talet. Det är<br />
i vart fall vanligt att idyllisera och felaktigt tro att inga elever hade problem i skolan<br />
på den tiden. Samtidigt är det svårt att komma ifrån att andelen elever med koncentrationssvårigheter<br />
har ökat. Sett ur den aspekten är det naturligtvis nödvändigt för<br />
både skolan och kulturskolan att förhålla sig till denna stora andel elever med koncentrationssvårigheter.<br />
Det kräver förmodligen både en annan organisation av och<br />
ett annat innehåll i undervisningen.<br />
I Tyskland gav psykiatern Manfred Lütz förra året ut en bästsäljande bok som på<br />
tyska heter IRRE! Wir behandeln die Falschen – Unser problem sind die Normalen.<br />
Mottagandet av boken visar att han träffar en öm punkt i det västerländska samhället.<br />
2<br />
Socialstyrelsens patientregister enligt SvD 2010-10-22<br />
10