18960

Då en brand övergår från en typ av bränsle till en annan, ökar
eller minskar spridningshastigheten. En buskbrand som övergår
till gräsbrand fördubblar sin hastighet.
Finfördelat bränsle
antänds snabbare och
har ett snabbare
brandförlopp än
bränsle av kompakt
natur.
Tabell 7: Relativa luftfuktigheten/bränslefukthaltens
inverkan
på brandförloppet
(NWCG 1992). 3
Mängden bränsle
I allmänhet gäller att ju större mängd bränsle som finns inom
ett område, desto högre blir brandbelastningen och desto mer
energi kommer att utvecklas. Men mängden bränsle inom ett
område är inget entydigt mått på om branden kommer att
medföra en låg eller hög effektutveckling under en viss tidsrymd.
En rad faktorer spelar in:
• Förhållandet mellan bränslets yta och bränslevolym.
• Hur bränslet är placerat.
• Fukthalt.
• Proportioner mellan finfördelat och kompakt bränsle.
Med hjälp av nedanstående tabell kan brandbefäl och brandmän
avläsa det förväntade brandförloppet vid olika intervaller
av bränslefukthalter och relativa fuktigheter. Nedanstående
fukthalter gäller för fuktinnehållet i finfördelade bränslen,
exempelvis gräs och barr.
Relativ luft- Bränsle- Förväntat
fuktighet* fukthalt* brandförlopp
(%) (%).
>60 >20 Svårantändligt.
45–60 14–20 Liten risk för antändning. Lägereldar kan orsaka spridning.
30–45 10–14 Medelstor risk för antändning. Efter antändning sker den
fortsatta spridningen med mindre bränder.
26-40 8–10 Hög antändningsrisk; eventuella antändningar av
trädtoppar kan förekomma. Flygbränder kan förekomma vid
kraftiga vindar. Medelstora skogsbränder.
15–30 5–7 Snabb antändning; markbränder vandrar upp längs
trädstammarna och kan orsaka omfattande toppbränder.
Flygbränder med långt spridningsavstånd förekommer.
Stora och svårkontrollerade bränder.