18960

More documents

Recommendations

Info

Nedan till vänster: Skyddsavbränning då det blåser mot branden från begränsningslinjerna. Nedan till höger: Bränning då det blåser från branden mot begränsningslinjerna. I båda fallen går Brandman 1 först. Tändningsmetoder Fem tändningsmetoder beskrivs nedan, se också illustrationerna på nästa sida. Vid all typ av bränning ska inblandad brandpersonal vara underrättad i förväg om var närmaste reträttplats finns. Den första metoden används när det blåser mot branden från begränsningslinjerna. Brandpersonalen utgår från en ankarpunkt, dvs. en utgångspunkt som samtidigt också är en brandbarriär, t.ex. en väg, en bergssida eller ett vattendrag och antänder växtligheten närmast begränsningslinjen. Om någonting skulle gå snett ska de som bränner snarast bege sig till begränsningslinjen,som då betraktas som reträttplats.(NWCG 1991b). När det blåser från branden mot begränsningslinjerna används nästa metod. Den förste brandmannen utgår från ankarpunkten och antänder växtligheten närmast begränsningslinjen, därefter kommer nästa brandman och antänder området utanför det redan avbrända. Det är viktigt att koordination och kommunikation fungerar på ett bra sätt mellan den brandpersonal som bränner (NWCG 1991b). Branden Begränsningslinje 1 2 Vindriktning 3 1 Vindriktning 2 3 Begränsningslinjen Begränsningslinjen Branden 2. släckning av skogsbrand • 73
Begränsningslinje Begränsningslinje Vindriktning Vindriktning Begränsningslinjen Branden Ovan till vänster: Tändning i halvcirkelrörelse. Ovan till höger: Punktvis tändning. Begränsningslinjer Till höger: Tändning för att skydda bebyggelse. Antändning Vindriktning 74 • SKOGSBRAND
Page 1 and 2:
Rickard Hansen Skogsbrandsläckning
Page 3 and 4:
© 2003, Rickard Hansen och Räddni
Page 5 and 6:
Skogsbrandens delar 48 Olika typer
Page 7 and 8:
Vägsystemet 114,Vattendrag 114, Br
Page 9 and 10:
Agön Nedslagsplats Agö hamn Njut
Page 11 and 12:
inledning Skogsmark 22 700 Myr 4 80
Page 13 and 14:
Tall växer både på torr och fukt
Page 15 and 16:
avverkningen. Hyggesrensning kan d
Page 17 and 18:
and. Brandförloppet blir mycket h
Page 19 and 20:
Hur ser brandstatistiken för skogs
Page 21 and 22:
II.Väder Vädret är en mycket vik
Page 23 and 24: Altocumulus Cirrostratus Altocumulu
Page 25 and 26: Matrisen på s. 23 ger en överskå
Page 27 and 28: Terrängen ger många ledtrådar om
Page 29 and 30: Tabell 6.Vindstyrkor. (Enström 199
Page 31 and 32: kande fronter, särskilt kallfronte
Page 33 and 34: Träd Gräs Mossa Risväxter Mossa,
Page 35 and 36: 1 2 3 4 Bildserien visar hur en bra
Page 37 and 38: Brandförloppet i ungskog (till hö
Page 39 and 40: O-skog brinner ofta, flera gånger
Page 41 and 42: Starka vindar innebär att bränsle
Page 43 and 44: lent. Närmast marken har vi oftast
Page 45 and 46: Utnyttja de naturliga brandbarriär
Page 47 and 48: Initial Spread Index (ISI) + Bräns
Page 49 and 50: Skogsbrandens delar Begreppen för
Page 51 and 52: Toppbrand sprider sig från trädto
Page 53 and 54: Vindprofil Vindburen toppbrand kan
Page 55 and 56: exempel 2 Sverige, Isterklevsmossen
Page 57 and 58: kapitel 2 Släckning av skogsbrand
Page 59 and 60: 4 5 1 Direkt angrepp med en släckb
Page 61 and 62: Sektor 2 Sektor 1 Sektorindelning v
Page 63 and 64: Skumläggning för att skydda bebyg
Page 65 and 66: Vid skogbrandsläckning är det oft
Page 67 and 68: tumregel är att brandgatan ska var
Page 69 and 70: Bränsle som inte kan forslas bort
Page 71 and 72: Eftersläckning i par där den ena
Page 73: Skyddsavbränning görs för att br
Page 77 and 78: Applicering av skum/ vatten på bå
Page 79 and 80: • Antändning och skyddsavbränni
Page 81 and 82: ACO och säkerhet för helikoptrar
Page 83 and 84: Exempel på bedömningsmall för he
Page 85 and 86: Frontalangrepp Frontalangrepp. Kan
Page 87 and 88: Fällningsteknik Vattenfällning me
Page 89 and 90: Fällning horisontellt och parallel
Page 91 and 92: Vilka helikopterresurser har ni att
Page 93 and 94: släckvattentankar. Flygplanet svep
Page 95 and 96: Beakta alltid de särskilda risker
Page 97 and 98: Offensiv taktik Finns det bebyggels
Page 99 and 100: Följ alltid gällande regler för
Page 101 and 102: komma inom riskområdet med kroppsd
Page 103 and 104: Drick ordentligt. Undvik tjock och
Page 105 and 106: exempel 3 Sverige,Tyrestareservatet
Page 107 and 108: kapitel 6 Brandriskprognos En brand
Page 109 and 110: fuktighet och lufttemperatur. Den m
Page 111 and 112: vind, sol och luftfuktighet. Dock g
Page 113 and 114: Hur använder ni brandriskprognosen
Page 115 and 116: Skogspartier av stort värde Det ä
Page 117 and 118: and. Exempelvis under skogsbranden
Page 119 and 120: Civilpliktiga Civilpliktiga kan anv
Page 121 and 122: För att underlätta vägvisning av
Page 123 and 124: SMHI SMHI kan stå till tjänst med
Page 125 and 126:
större mängd sprängämne per lö
Page 127 and 128:
exempel 5 USA,Yellowstone-branden 1
Page 129 and 130:
kapitel 9 Skogsbrand och miljö Syf
Page 131 and 132:
ningsgrupper som flyttar sina bosä
Page 133 and 134:
1 Väg 2 Medvindsbränning kan anv
Page 135 and 136:
Väg 1 Kanttändning används på o
Page 137 and 138:
136 • SKOGSBRAND beroende av att
Page 139 and 140:
138 • SKOGSBRAND reservat, skrivi
Page 141 and 142:
140 • SKOGSBRAND Nationalencyklop
Page 143 and 144:
Skogforsk, 1995, Brand och brännin
Page 145 and 146:
Nomogram 45- 46 Oakland/Berkeleybra
show all

18960

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?