Arninge - Stockholms läns museum

kan ha uppfattats att ha fallit utanför normerna. Bedömningen grundar sig främst
på ekonomiska och sociala faktorer. Enkelt uttryckt kan det beskrivas som att en
grupp mycket fattiga respektive mycket rika människor faller utanför gruppen.
Likaså gäller det grupper som av samhället kan ha tilldelats speciella sociala
funktioner (t ex präster, lagmän, soldater etc.). Denna normalitet är också något
som kan skönjas i fyndmaterialet. Karaktären på gravfältet kan beskrivas som
troligen tillhörande en normalbefolkning utan inslag av tydliga statusmarkörer.
Undersökningen och dateringarna stöder detta påstående. Dateringarna från
gravfältet överensstämmer mycket väl med de dateringar som har utförts på den
intilliggande undersökta boplatsen RAÄ 335. Boplatsen har dateringar mellan
20 e Kr och 690 e Kr med en huvudsaklig horisont omkring 260-560 e Kr (att
jämföra med gravfältets 262-545 e Kr). Dateringarna på boplatsen är utförda
mestadels på kol vilket innebär att förekomsten av en egenålder bör finnas med
i tolkningen. Också den sociala kontexten överensstämmer med intrycket av en
”normal” folkvandringstida gård. Det bör inte råda någon tvekan om att gården
och gravfältet tillhör samma kontext. Undersökningsplanen som formulerades i
undersökningens inledningsskede angav två frågeställningar:
• Överensstämmer dateringarna med gårdens anläggande och övergivande?
• Stämmer antagandet om gården och dess gravfält som en representant för samhällets
mellanskikt?
Båda dessa frågeställningar kan enligt ovan förda resonemang anses vara
besvarade.
Resultetet av 14 C- dateringen av A5000 ger en svag antydan om att denna grav
är äldst. Detta ligger helt i linje med undersökarens förförståelse då denna har
uppfattats som en typ av ”grundargrav” med sitt avvikande, något monumentala
utseende. Det bör dock påtalas att indikationen är mycket svag, Inledningsvis
fanns en något vagt formulerad hypotes att den centralt belägna stensträngen
A7154 skulle ha haft en funktion som avskiljande för äldre och yngre gravar.
Denna frågeställning formulerades enligt följande:
• I vilken utsträckning har stensträngen påverkat gravarnas placering eller vice versa?
Dateringarna ger ett resultat som tyder på att de är placerade på båda sidor om
stensträng A7154 under samma kronologiska period. Hela ytan har nyttjats
nära nog samtidigt. Stensträngen har således ej haft en kronologisk avskiljande
funktion på det sätt att en tidshorisont har avskilts från de andra. Vidare framkom
att begravningar har utförts i stensträngen. Detta betyder således att stensträngen
med säkerhet kan antas vara äldre än gravfältet samtidigt som det är uppenbart
att den har ingått i gravfältets arkitektur. Stensträngen har varit ett element som
brukarna av gravfältet har tvingats förhålla sig till. Således går det att besvara
ytterligare en av projektplanens frågeställningar:
• Är stensträngen anlagd före, under eller efter gravfältets anläggningstid?
Stensträngen är anlagd före gravfältet.
19