Arninge - Stockholms läns museum

av en datering av ett bränt ben från en av gravarna som gav graven en datering till
romersk järnålder. Det sammanhang som benen påträffades i bedömdes tillhöra
en för perioden vanligt gravskick. Förutsättningen för förundersökningen var
att avgränsa gravfältet och beräkna antal gravar varför inga gravar undersöktes.
Dateringen av gravfältet efter förundersökningen stämmer väl överens med
dateringarna från den undersökta gården, knappt hundra meter söder om
gravfältet. Gravfältet kan därför antas vara ett gårdsgravfält tillhörande gården
RAÄ 335:2.
En fornlämningskategori som är väl representerad i området är stensträngarna
som i den västra delen av Arninge bildar en yttre västlig gräns mot utmark och
skog och som väl sammanfaller med inägomark på de äldre kartorna från bl a
1691. Från 1600-talet och framåt finns två byar i Arningeområdet, Öster- och
Västerarninge. I det äldre källmaterialet från bl a 1296 (DS2:1744) omtalas bara
Arninge. Det finns dock boplatslämningar och gravfält intill de båda bytomterna
vilket visar att båda byarna kan ha ett äldre ursprung, kanske redan från yngre
järnålder (Olausson & Åqvist 1990).
Mål
En grundläggande målsättning var att dokumentera, datera och studera kronologiska
och sociala variationer inom gravfältet. En central utgångspunkt var att gravfältet
tolkades som ett gårdsgravfält, tillhörande gården Täby, RAÄ 335:2.
Redan efter förundersökningen kunde en uppdelning av gravfältet i en nordig och
en sydlig del anas (Appelgren 2010). En av gravarna norr om stensträngen erhöll
en datering till romersk järnålder vilket kan betyda att de är kronologiskt samtida
eller nära samtida med gårdens grundande. Uppdelningen kan vara kronologiskt
betingad, där gravfältet vuxit successivt från norr till söder. Utifrån en idé om
gravarnas placering som en viktig social markör kan också uppdelningen vara en
social indelning där olika grupper av människor har begravts på olika platser inom
gravfältet. Generellt sett har gravarna norr om stensträngen en något annorlunda
karaktär än de i söder. Ytterligare grupperingar kan anas, bl a i form av ett kluster
av fem något mindre gravar, belägna strax söder om stensträngen samt en grupp
med kraftigare välvd profil.
Stensträngen har till sin största del anlagts utanför gravfältets rum och är sannolikt
en hägnadsrest från ett större sammanhang. Stensträngen kan trots detta ha haft
en annan betydelse inom gravfältets område, t.ex. gravhägnad.
Frågeställningarna inför undersökningen kan grupperas i tre block.
Gårdsgravfältet
• När anläggs den första graven och när överges platsen som begravningsplats?
• Överensstämmer dateringarna med gårdens anläggande och övergivande?
• Stämmer antagandet om gården och dess gravfält som en representant för samhällets
mellanskikt? Med samhällets mellanskikt avses en grupp där tydliga och
starka statusmarkörer saknas. Detta tolkas som att gruppen ej har haft
ekonomisk eller social makt utöver eller under det normala.