Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid ...
Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid ...
Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.2.2.2. Anaerob process<br />
Denitrifikation sker ofta efter nitrifikationen. Dessa bakterier använder sig <strong>av</strong> det bundna syret<br />
i nitrat <strong>som</strong> syrekälla för att omvandlat nitrat till kvävgas. Förutom kvävgas bildas även<br />
lustgas <strong>som</strong> är olösligt i vatten och <strong>av</strong>lägsnas till atmosfären (Gerardi, 2002).<br />
(Shand, 2006) tar upp en anaerob process, rötning, <strong>som</strong> används <strong>vid</strong> <strong>vid</strong>are bearbetning <strong>av</strong> det<br />
slam <strong>som</strong> bildas <strong>vid</strong> de olika reningsstegen. Här<strong>vid</strong> bildas metan, koldioxid och stabiliserade<br />
fasta partiklar. Mer om rötningsprocessen behandlas i <strong>av</strong>snitt 2.2.4.<br />
2.2.3. Kemisk rening<br />
Den kemiska reningen utförs ofta <strong>som</strong> sista reningssteg efter den biologiska reningen och<br />
beskrivs i (Hansen, 1997a). Här <strong>av</strong>lägsnas i huvudsak fosfor från vattnet, men också<br />
kolloidala och suspenderade partiklar. Den kemiska reningen består <strong>av</strong> kemisk fällning där en<br />
fällningskemikalie tillsätts, vilken ofta består <strong>av</strong> ett järn- eller aluminiumsalt. De positiva<br />
järn- och aluminiumjonerna bildar svårlösliga föreningar med fosfor <strong>som</strong> kan separeras med<br />
sedimentering. Metalljonerna fungerar också så att de neutraliserar partiklarna i vattnet<br />
efter<strong>som</strong> majoriteten <strong>av</strong> partiklarna har en dominerande negativ yta. Detta medför att de<br />
neutraliserade partiklarna inte längre repellerar varandra utan klumpar ihop sig och<br />
sedimenteras ned. Metalljonerna bildar även hydroxider med vattnet <strong>som</strong> sedan bildar<br />
”hydroxidmoln”. Dessa kan svepa in partiklar och annat löst material och sedan sedimenteras,<br />
detta kallas för svepkoagulering.<br />
Den kemiska reningen är inte alltid det sista reningssteget, utan kan utföras på olika ställen i<br />
reningsverket. Det finns för närvarande fyra olika fällningsmetoder beroende på var<br />
fällningskemikalien tillsätts, se figur 3. Dessa kommer att förklaras närmare med teori hämtad<br />
från Kemira (Hansen, 1997b). Metoderna är direktfällning, förfällning, simultanfällning och<br />
efterfällning. Resultatet varierar beroende på vilken metod <strong>som</strong> används med <strong>av</strong>seende på<br />
bl.a. slambildning, driftskostnader och energiförbrukning.<br />
7
Change language