Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid ...
Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid ...
Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.2.4. Slamhantering<br />
Slamhantering beskrivs ibland <strong>som</strong> det viktigaste steget i ett reningsverk. Gillberg, et al.,<br />
(2003) belyser att <strong>av</strong> den totala kostnaden för ett reningsverk, går omkring 40-60 % till<br />
slamhanteringen. I princip allt slam <strong>som</strong> bildas <strong>vid</strong> de olika reningsstegen kräver <strong>vid</strong>are<br />
bearbetning. Slammet namnges <strong>som</strong> primärslam, sekundärslam samt tertiärslam beroende på<br />
om det kommer ifrån det mekaniska, biologiska respektive kemiska reningssteget. Gillberg, et<br />
al., (2003) påpekar <strong>vid</strong>are att slammet inte bara bör ses <strong>som</strong> <strong>av</strong>fall utan <strong>som</strong> en resurs<br />
efter<strong>som</strong> slammet innehåller både näringsämnen och energirika ämnen <strong>som</strong> skulle kunna<br />
utnyttjas. Slammet bearbetas vanligtvis i en rad steg; koncentrering, stabilisering och<br />
<strong>av</strong>vattning. I stegen minskas halten <strong>av</strong> mikroorganismer och organiskt material samt dess<br />
vatteninnehåll. Detta sparar energi och minskar lukt och smittospridning.<br />
Det vatten <strong>som</strong> bildas när slammet förtjockas kallas rejektvatten. Rejektvattnet recirkuleras<br />
oftast tillbaka till det första reningssteget.<br />
Den vanligaste stabiliseringsmetoden är den anaeroba processen, rötning (Gillberg, et al.,<br />
2003; Naturvårdsverket, 2007). Rötning sker i flera delsteg och <strong>vid</strong> första nedbrytningen<br />
hydrolyseras kolhydrater, fetter och proteiner med hjälp <strong>av</strong> enzymer till att bilda socker,<br />
fettsyror och aminosyror. Dessa komponenter omvandlas sedan till alkoholer och fettsyror<br />
och till slut till metangas och koldioxid. Denna gas kan sedan användas för att producera<br />
värme, elenergi eller fordonsbränsle. Efter att slammet har stabiliserats finns det ett flertal<br />
alternativ för <strong>vid</strong>arebehandling. Tekniska och ekonomiska resurser är det <strong>som</strong> <strong>av</strong>gör vad <strong>som</strong><br />
händer med slammet. De vanligaste tillvägagångssätten i Sverige för slutgiltig hantering <strong>av</strong><br />
slam är kompostering, förbränning, eller användning <strong>som</strong> gödselmedel (Naturvårdsverket,<br />
2007).<br />
9