Nordiska Miljöfinansieringsbolaget à rsredovisning 2006 - Nefco

Nordiska Miljöfinansieringsbolaget
Årsredovisning 2006

Innehållsförteckning
Kort om NEFCO 3
Styrelsens Verksamhetsberättelse 4
Miljöstatusrapport 2006 7
Resultaträkning 12
Balansräkning 13
Förändringar i eget kapital 14
Kassaflödesanalys 1/1 -31/12 15
Noter till bokslutet 16
Revisionsberättelser 21
Kontrollkommittén 22
Styrelsen 22
Personalen 22
Foto: Jukka Nurminen

Kort om NEFCO
Nordiska Miljöfinansieringsbolaget - NEFCO - är en
internationell finansieringsinstitution specialiserad på
miljöfinansiering. NEFCO etablerades år 1990 av de nordiska
länderna - Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige - med
målsättning att i Nordens närområden i Östeuropa medverka
till genomförandet av kostnadseffektiva miljöprojekt, för att
på detta sätt uppnå positiva miljöeffekter för Norden.
NEFCO arbetar idag som förvaltare av ett antal fonder med
miljöinriktning i Nordens närområden, varav de viktigaste:
NEFCO Investeringsfonden - med ett kapital om EUR 113,4
miljoner kan NEFCO medverka som delägare, långivare eller
garant i ekonomiskt bärkraftiga miljöprojekt.
kreditordningar för renare teknologi, energibesparing och
miljöinvesteringar inom lantbruket.
• De tekniska lösningarna bör bygga på bästa tillgängliga
teknologi, dock med hänsyn till de ekonomiska
förutsättningarna och anpassat till lokala förhållanden.
Upphandlingen av utrustning och tjänster, som
finansierats genom fonden, kan ske i nordisk, lokal eller
internationell anbudskonkurrens.
Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) - en
regional klimatfond som fungerar enligt Public Private
Partnership modellen. Fondens kapital uppgår till EUR 35
miljoner. Syftet är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter
för sina investorer.
• Finansierar projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland,
samt tillsvidare, under en begränsad period, också i
Estland, Lettland och Litauen.
• Projekt som har relevanta miljöeffekter. Projekt med
miljöeffekter av nordiskt miljöintresse prioriteras varför
tyngdpunkten ligger på insatser som reducerar utsläpp i
vattendrag och hav samt gränsöverskridande luftburna
utsläpp och utsläpp av växthusgaser.
• Förutsätter att en nordisk partner medverkar i projektet i
ett långsiktigt samarbete. Detta kan ske i företagsform
genom olika slag av direktinvesteringar, men också andra
slags samarbetsprojekt kan komma i fråga t.ex. inom
ramen för långfristigt leveranssamarbete.
• Projekt vars tekniska genomförbarhet och ekonomiska
lönsamhet har utretts. NEFCO förutsätter att projektet
uppfyller rimliga lönsamhetskrav men fäster, så länge
detta uppnås, större vikt vid de miljömässiga effekterna.
• TGF finansierar "Joint Implementation" projekt genom köp
att utsläppskrediter
• Fokus på energi relaterade projekt
• Finansierar projekt i Estland, Lettland, Litauen, Polen,
Ryssland och Ukraina
NEFCO verkar i Helsingfors i anknytning till Nordiska
Investeringsbanken (NIB).
Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) - en finansieringsordning
för mjuk finansiering (d.v.s. fördelaktigare än
marknadsvillkor). Syftet är att stärka lönsamhetsförutsättningar
för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större
risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens
genomförande eller få fram additionella miljöinvesteringar.
Tillsvidare har DKK 375 miljoner anslagits fonden.
• NMF kan finansiera projekt i Ryssland, Ukraina och
Vitryssland.
• Den maximala insatsen från NMF för ett enskilt projekt är
i regel DKK 3 miljoner eller en tredjedel av projektkostnaden.
Därtill bör den lokala finansieringsandelen
uppgå till minst 50 %.
• Huvuddelen av insatserna från NMF sker idag i form av s.k.
revolverande finansieringsmekanismer där medlen skall
återbetalas till NMF. Som exempel kan nämnas förmånliga
3

Styrelsens Verksamhetsberättelse
NEFCO:s 16:nde verksamhetsår förflöt planenligt. Den nya
direktören Magnus Rystedt, som tillträdde den 1 februari,
kunde framgångsrikt avsluta det strategiarbete som inleddes
i slutet av år 2005. Totalt godkändes under året 60 projekt
under de olika fonder som NEFCO förvaltar, jämfört med 44
projekt året innan. För första gången i NEFCO:s historia
ingår privata investorer i en av de fonder som administreras
av bolaget, då deltagarkretsen i klimatfonden Baltic Sea
Region Testing Ground Facility (TGF) utvidgades. Totalt 9
investorer från privatsektorn trädde in som nya medlemmar
vid sidan av de nordiska länderna och Tyskland. Fonden blev
således den första klimatfonden, utanför Världsbanksgruppen,
som fungerar enligt Public Private Partnership modellen.
Fondens totala kapital uppgår idag till EUR 35 miljoner.
NEFCO:s nya strategi fastslogs genom godkännande av
styrelsen. Då verksamheten hittills bedrivits framgångsrikt,
och betydande kostnadseffektiva miljöeffekter uppnåtts,
fokuserades strategiarbetet främst på utveckling med
hänsyn till de förändringar som skett i omvärlden. NEFCO
skall fortsatt fokusera på miljöprojekt i Ryssland, Ukraina,
Baltikum och Vitryssland, där Östersjön, Barentsområdet
och nu även det svårt miljöpåverkade Arktis skall ses som
högt prioriterade. Strategin omfattar även nya initiativ.
Informationsarbetet skall sträva efter att klarlägga och
sprida det unika i NEFCO:s investeringsfilosofi (NEFCO
konceptet) och utarbetande av s.k. sektorstudier skall ligga
som grund för identifiering av investeringar med hög replikerbarhet
i tillägg till positiva miljöeffekter. Under 2007
inleds arbetet med att verkställa strategin.
Under året godkändes för Investeringsfondens del 8
nya investeringar. 7 projekt kunde antecknas avslutade genom
försäljning av aktierna i ett ägarinnehav samt genom att 6
projektlån återbetalades. Vid utgången av år 2006 hade
NEFCO sålunda 63 projekt under genomförande inom ramen
för Investeringsfonden. De genomförda och avslutade
projekten är 28 till antalet.
För Nordiska Miljöutvecklingsfondens del godkändes
under året 21 nya projekt inklusive 2 tilläggsinvesteringar i
tidigare godkända projekt och därigenom har hittills sammanlagt
159 projekt anvisats finansiering genom NMF (inkluderande
de enskilda projekt som finansieras inom ramen för
ett antal program som upprättats med NMF medel).
Projekten såväl under Investeringsfonden som Miljöutvecklingsfonden
uppvisar i genomsnitt goda miljöeffekter
på förväntad nivå. Av de analyserade projekten klassificeras
55 som sådana vilka överträffat de miljömässiga förväntningarna,
36 är på anteciperad nivå, 23 motsvarar ej förväntningarna
och i 13 fall kan konklusioner ännu inte dras. NEFCO
bedömer systematiskt projektens miljömässiga kostnadseffektivitet
i relation till kostnaderna i Norden för att uppnå
4
motsvarande utsläppsreduktioner. I genomsnitt är kostnaden i
NEFCO:s projekt cirka en åttondel av kostnaden i Norden.
Även projektverksamheten inom ramen för Barents Hot
Spots Facility (BHSF) var aktiv under året. Totalt godkändes
18 projekt inklusive 4 tilläggsinvesteringar i tidigare godkända
projekt. Totalt 26 projekt har anvisats finansiering från BHSF.
NEFCO har under 2006 blivit ombedd att som representant
för de internationella finansieringsinstituten fungera
som observatör och rådgivare inom ekonomi och finansiering
för den Ad Hoc grupp som Östersjöns miljöministrar
tillsatte för att utarbeta en konkret handlingsplan för att
rädda Östersjön (HELCOM Baltic Sea Action Plan).
NEFCO förvaltar, utöver de ovannämnda fonderna, för
närvarande 13 andra fonder för olika uppdragsgivare,
i huvudsak de nordiska länderna.
INVESTERINGSFONDEN
Under året godkände styrelsen 8 nya projekt. Därtill
godkändes 9 s.k. intresseindikationer, d.v.s. en första
principiell klarering av ett projekt för vidare bearbetning.
NEFCO kunde under år 2006 avsluta 7 projekt. Ett
ägarinnehav avvecklades genom försäljning av aktierna i det
ifrågavarande litauiska intressebolaget medan 6 projektlån i
Ryssland och Estland återbetalades. NEFCO har per år 2006
avslutat 28 projekt där engagemanget uppgått till totalt
EUR 33,8 miljoner.
Under året bortföll 2 projekt, vilka inte längre bedömdes
ha förutsättningar att bli realiserade på planerat sätt.
Därigenom kvarstår sammanlagt 63 av styrelsen godkända
aktiva projekt av vilka hittills 45 är avtalade. I återstående
18 fall pågår ännu förhandlingar eller undersökningar.
NEFCO:s engagemang i dessa 63 projekt är sammanlagt
EUR 96,3 miljoner medan de totala investeringarna i dessa
projekt uppgår till ca EUR 780 miljoner. Av NEFCO:s resurser
är således en större del disponerad än vad som framgår av
balansräkningen.
I de 45 avtalade projekten uppgår NEFCO:s engagemang
till EUR 56,7 miljoner och de totala investeringarna i dessa
till ca EUR 640 miljoner.
Av engagemangen är 18 sådana där NEFCO har
placerat egenkapital. I många av dessa tillkommer dessutom
ett lån från NEFCO. I 27 fall har engagemanget enbart formen
av lån. Utvecklingen i de 45 avtalade intressebolagen är i
genomsnitt tillfredsställande. För år 2006 kommer 19 att
visa överskott, 16 att nå ett nollresultat, 7 att gå på förlust
medan 3 är sådana där en operativ verksamhet inte ännu
kommit igång.
De nya investeringarna har stor sektorspridning. I
Ryssland omfattade investeringarna energieffektivisering i
fjärrvärmesystem, införandet av kemisk fosforrening, samt

ett projekt relaterat till skogsindustrin. I Ukraina omfattade
investeringarna leverans och finansiering av utrustning för
lantbruksektorn samt projekt inom möbelproduktion. De
baltiska projekten omfattar biobränsle produktion, vattenoch
avloppshantering samt miljörådgivning.
Intresseindikationerna inbegriper 5 projekt i Ryssland,
ett i Ukraina och 3 i Baltikum.
NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN
NEFCO förvaltar på uppdrag av medlemsländerna den
Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) vilken finansieras
genom årliga bidrag av de nordiska länderna och Nordiska
ministerrådet. Nuvarande programperiod utlöper 2007.
Frågan om en fortsättning av NMF:s verksamhet för åren
2008-2010 kommer att behandlas av medlemsländerna
under år 2007. Den samlade beloppsramen för NMF uppgår
till och med år 2007 till ca DKK 375 miljoner.
NMF administreras av NEFCO i samarbete med NIB,
som deltar i projektutvärderingen.
NEFCO:s styrelse beslutar om tilldelningar under NMF.
NEFCO medverkar i sin tur i behandlingen av ärenden under
NIB:s särskilda miljölåneordning (MIL).
Under 2006 godkändes 21 nya projekt i slutlig behandling
inklusive 2 tilläggsinvesteringar i tidigare godkända projekt,
av dessa 5 inom ramen för tre separata program för energibesparing
som upprättats i nordvästra Ryssland, 8 projekt
under renare produktionsprogrammet och 4 projekt under
lantbruksprogrammet. Tilläggsfinansiering beviljades för ett
projekt som syftar till att insamla och omhänderta PCB
från bl. a. transformatorer samt för ett projekt för att
förbättra säkerheten vid en problemavfallsdeponi i St.
Petersburgsregionen. Under låneordningen för jordbrukssektorn,
Agri Environmental Credit Facility, godkändes de
första investeringarna i Ryssland (Kaliningrad och Leningrads
Län). För förbättrad avloppsvattenrening i Kaliningrad godkände
styrelsen ett projekt där NEFCO tillsammans med EU
finansierar en studie för att utveckla ett investeringsprogram
som omfattar flera av regionens mindre städer.
Ur finansieringsordningen för renare produktion i Ryssland,
Baltikum och Ukraina hade vid årets utgång 41 företag
beviljats lån för sammanlagt 49 projekt.
De genomförda, avtalade och godkända projekten
uppgår till 159 stycken (inkluderande en intresseindikation)
då de specifika projekten inom olika program beaktas. Av
den nuvarande totala beloppsramen om DKK 350,6 miljoner
har härigenom DKK 315,4 miljoner tagits i anspråk.
TESTING GROUND FACILITY
Sedan 2003 förvaltar NEFCO klimatfonden Baltic Sea Region
Testing Ground Facility (TGF), som etablerades i anslutning
till Östersjöregionens försöksområde för s.k. "joint implementation",
en av mekanismerna under Kyotoprotokollet. Syftet
med fonden är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter
från energi relaterade och övriga projekt för sina investorer.
Fondens totala kapital uppgår till EUR 35 miljoner.
Investorer i TGF är de nordiska länderna, Tyskland och
fr. o. m. 2006 de privata investorerna DONG Naturgas A/S
(DK), Fortum Power and Heat Oy (FI), Gasum Oy (FI), Keravan
Energia (FI), Kymppivoima Tuotanto Oy (FI), Outokumpu Oy (FI),
Vapo Oy (FI), Vattenfall Europe Berlin (DE/SE) och Vattenfall
Mining and Generation (DE/SE).
Vid slutet av 2006 hade TGF ingått köpeavtal om
utsläppsreduktioner (emission reduction purchase agreement
- ERPA) för två projekt i Estland samt ingått föravtal
för 10 projekt i Estland, Litauen, Ryssland och Ukraina. Ytterligare
13 potentiella aktiva projekt har blivit godkända av
TGF:s investeringskommitté. Vid utgången av året hade
ungefär hälften av fondens kapital allokerats till olika
projekt genom köpe- eller föravtal.
UTVÄRDERING AV PROJEKTENS MILJÖEFFEKTER
I enlighet med det förfarande som successivt utvecklats
inom NEFCO utvärderas varje projekt också avseende sina
miljöeffekter. De förväntade miljöeffekterna analyseras
innan ett beslut om medverkan i finansieringen fattas, och
när projektet färdigställts följer NEFCO upp de verkliga
effekterna. Av de färdigställda projekten som analyserats
klassificeras 55 som sådana vilka överträffat de miljömässiga
förväntningarna, 36 är på anteciperad nivå, 23
motsvarar ej förväntningarna och i 13 fall kan konklusioner
inte ännu dras. En sammanställning av bedömningen biläggs.
ANNAN VERKSAMHET
Sedan 2004 förvaltar NEFCO Barents Hot Spots Facility
(BHSF). Fondens resurser om sammanlagt DKK 22 miljoner
tillhandahålls av Finland, Island, Norge och Sverige och är
avsedda i första hand för projektutveckling. Avsikten är att
tillsammans med de ryska myndigheterna och projektägarna
vidareföra de prioriterade miljöprojekt ("hot spots") som
identifierades i nordvästra Ryssland, som NEFCO i samarbete
med AMAP presenterade 2003.
Under året godkändes 18 projekt inklusive 4 tilläggsinvesteringar
i tidigare godkända projekt. Totalt har
sammanlagt 26 olika studier och projektförberedande
åtgärder godkänts allokeringar ur fonden. Särskilda sektorstudier
har utförts rörande potentialen för Joint Implementationprojekt,
pappers- och massasektorn samt gruv- och
mineralindustrin liksom även en specialstudie över energisituationen
i Arkhangelsk län ur ett praktiskt miljöperspektiv.
Åtgärderna spänner över ett brett fält inkluderande till
5

exempel den övergripande hanteringen av kvicksilverhaltigt
avfall i regionen, ett antal genomförbarhetsstudier för olika
kommunala projekt i Karelen och undersökningar av förutsättningarna
att ta hand om sjunkna fartyg och oljehaltigt
avfall i Murmansk län. En webbaserad databas för alla
Barents Environmental Hot Spots är under utarbetande.
Sedan 2005 administrerar NEFCO även projektberedningsfonden
Project Support Instrument (PSI). NEFCO
deltog i den expertgrupp som Arktiska Rådet tillsatte för
att utveckla och upprätta fonden. PSI är avsedd för projektutveckling,
-beredning och demonstrationsprojekt för projekt
identifierade inom Arktiska Rådets handlingsprogram (ACAP).
Förhandlingar med potentiella bidragsgivare förs fortsatt.
NEFCO medverkar även i programmet NPA Arctic med
uppgift att utveckla miljöprojekt relevanta för Arktis i
Ryssland. NEFCO är s.k. Partner Agency i projektet där GEF
(Global Environment Facility) och Ryssland är huvudfinansiärer.
Projektverksamheten startades under 2006 genom olika
förstudier.
NEFCO:s medverkan i BHSF, ACAP och NPA Arctic
möjliggör goda synergier och effektivt utnyttjande av medel,
då flera av de identifierade miljöprojekten är prioriterade
inom alla tre program.
Ytterligare deltar NEFCO på flera sätt i Östersjösamarbetet.
Det mest påtagliga är NEFCO:s roll i utvecklandet
av en ny handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea
Action Plan) som leds av HELCOM. NEFCO:s roll är att se
över de finansiella möjligheterna och begränsningarna med
fokus på att förbättra genomförbarheten av viktiga
miljöprojekt.
PERSONAL OCH FÖRVALTNING
Vid utgången av år 2006 arbetade 17 personer direkt för
NEFCO, av vilka 2 som deltidsanställda experter. Därtill är
rådgivare anknutna till NEFCO på konsultbasis.
NEFCO förvaltar utöver Nordiska Miljöutvecklingsfonden,
Testing Ground Facility och ovannämnda Barents
Hot Spots Facility och Arctic Council Project Support
Instrument ett antal andra externa fonder. Dessa är av s.k.
trust fund typ, d.v.s. fonder där medel tillskjuts för ett särskilt
ändamål som bidragsgivaren specificerar, men där
NEFCO ansvarar för utnyttjandet av medlen. För samfinansiering
av kärnsäkerhetsprojektet Lepse i Murmansk har
den norska regeringen och den holländska regeringen
avsatt medel som NEFCO fått i uppdrag att förvalta i
anknytning till sin egen medverkan i projektet. För analys
och beredning av projekt disponeras två anslag, ett från det
finska miljöministeriet (gemensamt med NIB) och ett från
det svenska miljödepartementet. Ytterligare förvaltar NEFCO
medel för EU PHARE och nordiska nationella bidrag i Sillamäe
projektet i Estland (EUs andel genomfördes år 2006) samt
svenska medel för problemavfallsprojektet i St. Petersburg.
För Statens Energimyndighet i Sverige (STEM) administrerar
NEFCO en del av de bidrag STEM tillhandahåller för klimatprojekt.
Ytterligare ingår norska och svenska medel för
projektberedning och -uppföljning i Ryssland och medel för
ett projekt i samarbete med HELCOM för åtgärder mot
utsläpp från lantbruket i de baltiska länderna och Ryssland.
För samtliga externa fonder avger NEFCO särskild redovisning.
Sammanlagt har för dessa externa fonder (inklusive
NMF och TGF) av de olika bidragsgivarna hittills anvisats ca
EUR 118,4 miljoner (exklusive redan avslutade fonder om
EUR 28,8 miljoner) av vilka ca EUR 89,6 miljoner återstår.
RESULTAT
Bokslutet uppvisar ett överskott om EUR 2 417 591,70 efter
engagemangs specifika nedskrivningar av investeringstillgångarnas
värde och reserveringar för kreditförluster om
sammanlagt EUR 815 690,00.
Föreslås att EUR 150 000,00 av årets resultat överförs
till Verksamhetsfonden för att säkerställa resurser för
verksamhetens utveckling samt projektberedning och EUR
2 267 591,70 överförs till reservering för investerings- och
kreditförluster.
Helsingfors den 8 mars 2007
Harald Rensvik
ordförande
Ann-Britt Ylinen
vice ordförande
Lars-Erik Liljelund
Magnús Jóhannesson
Karsten Skov
6
Magnus Rystedt
direktör

Miljöstatusrapport 2006
NEFCO arbetar med medel dels från Investeringsfonden och
dels från Nordiska Miljöutvecklingsfonden. Investeringsfonden,
som utgör den största resursbasen, är ur miljösynpunkt
indelad i följande sektorer: Vatten- och avloppsvattenrening,
energi, industri och avfall. Miljöeffekterna för kreditordningen
för renare teknologi under Nordiska Miljöutvecklingsfonden
redovisas separat.
Det övergripande målet med NEFCO:s verksamhet är att
bidra till en reduktion av föroreningar som härstammar från
Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Baltikum d.v.s. projekt som
leder till minskad miljöbelastning för Östersjön, Barents hav
och Arktis eller reduktioner av gränsöverskridande luftföroreningar
samt projekt med global miljöpåverkan. I och
med att projekt med stor nordisk miljöeffekt prioriteras,
ligger tyngdpunkten på vatten- och luftvård.
Utgångspunkten är att värdera varje projekts förväntade
miljöeffekter varvid projekt med direkt och klar
miljöeffekt prioriteras. I princip omfattas alla slags åtgärder
som leder till en mindre miljöbelastning t.ex. genom förbättrad
reningskapacitet eller modernare industriprocesser. Som
underlag för NEFCO:s bedömning analyseras även förhållandet
mellan investeringen och dess förväntade kvantitativa
effekter för att finna de miljömässigt mest kostnadseffektiva
insatserna.
Typiska projekt är:
- modernisering av industri- och energianläggningar med åtföljande
positiva miljöeffekter för Norden och omgivande hav
- projekt i samarbete med kommunala och andra myndigheter
för att tillhandahålla miljöservice såsom t.ex. vattenrening
- företag som tillverkar miljöutrusning (t.ex. utrustning för
avgasrening, mätinstrument och vattenrening) och utrustning
för effektivare energianvändning eller som tillhandahåller
tjänster inom miljö- och energiområdet och sålunda
bidrar till att skapa bättre förutsättningar för genomförandet
av miljöåtgärder
Miljöeffekter som uppnåtts i genomförda eller avslutade
projekt redovisas i figur 1 för totala utsläppsreduktioner. För
att erhålla jämförbarhet baseras redovisningen på reduktioner
eller inbesparingar per år.
I NEFCO:s miljödatabas beaktas även avslutade projekt.
Motivet till att även redovisa utsläppsreduktioner från projekt
som för NEFCO:s del avslutats, är att anläggningarna vid
postevaluering visat sig motsvara, eller väsentligt överträffa,
förväntade utsläppsreduktioner. Anläggningarnas
livslängd är betydligt längre än lånens återbetalningstid och
deras positiva miljöeffekt kommer därmed i all väsentlighet
att fortsätta lineärt under lång tid framöver. Vid rapporteringen
av de avslutade projekten har förväntade kvantifierbara
utsläppsreduktioner använts, vilket kan anses vara en
relativt konservativ bedömning.
Resultatet för år 2006 är för samtliga granskade
indikatorer bättre än resultatet för år 2005 (figur 1). Den
avsevärda positiva skillnaden vad gäller koldioxid (CO2)
utsläppen beror på att ett nytt projekt för tillverkning av
isoleringsmaterial ingår med åtföljande indirekta CO2
reduktioner i och med användandet av mineralull vid isolering
av byggnader. Den fördubblade energiinbesparingen beror
på väsentlig undanträngning av fossil energi inom energisektorn.
De höjda reduktionerna av CO2 omfattar, förutom
reduktioner inom industrin, även energisektorn samt renare
produktion. En del av reduktionerna har uppkommit inom
energisektorn där vindenergiproduktionen kommit med
genom samfinansiering av NEFCO och TGF samt externa
finansiärer.
Den anmärkningsvärda reduktionen av biokemisk syreförbrukning
(BOD), kväve (N) och fosfor (P) beror på att nya
projekt nu slagit igenom samt att även tidigare pågående
projekt inom vatten- och industrisektorn utvecklats gynnsamt.
Den ökande mängden reducerat avfall beror på att
större mängd avfall omhändertagits för återanvändning
istället för att deponeras på avstjälpningsplats.
Nedan görs en presentation av resultaten så att
vatten- och avloppshantering, energi-, industri- och
avfallssektorerna redovisas i separata avsnitt. Nordiska
Miljöutvecklingsfonden och renare produktion presenteras i
slutet av denna miljöredovisning.
Figur 1: Totala reduktioner (t/a; MWh/a)
7

VATTEN- OCH AVLOPPSHANTERING
Huvuddelen av allt orenat kommunalt avloppsvatten till figur 2a illustrerar en ny vändning när det gäller avloppsvattenreningen.
Östersjön från Baltikum kommer från små- och medelstora
Från att man tidigare kunnat notera en
kommuner. I samband med de slutförda medlemskapsförhandlingarna
reduktion av behandlat avloppsvatten till följd av minskat
hade vatten- och avloppssektorn i Baltikum hög läckage och debitering av vattenförbrukningen, kan en
prioritet och har därmed uppgraderats, för att bättre möta motsatt trend konstateras för 2006. Ur figur 2a kan man
de miljökrav ett EU-medlemskap ställer. Detta arbete pågår notera en väsentligt förhöjd nettoproduktion av avloppsvatten
ännu i samarbete med bl.a. små kommuner i Lettland och
på 54,5 milj. m3. Trots att trenden för en snålare
Latvian Environmental Investment Fund (LEIF).
resurshantering nu brutits, bör resultatet ändå betraktas
De positiva effekter som prioriteras är acceptabel som positivt då de tidigare nämnda 54,5 miljonerna kubikmeter
dricksvattenkvalitet och ökad tillknytningsgrad, men framför avloppsvatten annars skulle ha nått Östersjön i orenad form
allt minskade utsläpp av BOD, fosfor och kväve till vatten, och där orsakat övergödning.
främst till Östersjön.
Värt att notera när det gäller övriga reningsverk än
Ur figur 2b framgår att resultatet för år 2006 påtagligt sydvästra reningsverket är följande: Av totalt 24 reningsverk
skiljer sig i positiv riktning från 2005 års resultat med undantag
ökade elva sin energikonsumtion, nio sänkte sin förväntade
för att reduktionen av energikonsumtionen fortsatt konsumtion medan de övriga bibehöll den på förväntad nivå.
sjunkit. I huvudsak sammanhänger detta med att det stora
Vidare kan noteras att kvävereduktionerna ökade
sydvästra reningsverket i St. Petersburg kommit i gång. väsentligt från år 2005. Även fosfor, BOD och reduktionen
Även flera vatten- och avloppsverk har nu varit aktiva en tid av suspenderat material (SS) ökade väsentligt, huvudsakligen
och reningsprocesserna har finslipats. Mera energi åtgår till följd av att sydvästra reningsverket togs i drift (figur
för pumpning av ökade mängder avloppsvatten till följd av 2b). På det hela taget fungerade vattensektorn mycket väl
ökad tillknytningsgrad och mindre läckage. Resultatet i
under 2006.
Figur 2a: Reduktioner behandlat vatten (t/a)
Figur 2b: Utsläppsreduktioner inom VA-sektorn (t/a; MWh/a)
8
ENERGI
Förbränning av fossila bränslen ger försurande utsläpp, av energin, så att positiva miljöeffekter uppnås. En generell
koldioxid som bidrar till växthuseffekten, utsläpp av kolväten, minskning av energiförbrukningen, en mer effektiv anläggning
stoft, tungmetaller m.m. Vid lämpligt teknikval och dimensionering
och/eller konvertering till mindre förorenande bränslen är
kan utsläppen minskas och energiutbytet ökas typiska målsättningar i projekten.
kraftfullt. Effektivare energiframställning samt konvertering Där kvantitativa målsättningar finns, har reduktioner
till mindre förorenande bränslen innebär reducerade utsläpp kunnat mätas enligt figur 3.
av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), CO2, tungmetaller och Inom energisektorn reducerades CO2 utsläppen ytterligare
stoft till luften från förbränningsprocessen.
med ca 30 000 ton jämfört med år 2005. Den förhöjda
Alla NEFCO:s energiprojekt syftar till bättre hushållning mängden reducerad koldioxid hänför sig till övergång från

förbränning av fossila bränslen till vindenergi och biobränsle.
Denna övergång återspeglas även i höjda reduktioner av
NOx. Stoftreduktionerna hänför sig huvudsakligen till sänkt
förbrukning av oljeskiffer via ökad produktion av vindkraft.
Reduktionen av SO2 låg i stort sett på 2005 års nivå.
Reduktionen av fossila bränslen uppgick till drygt 281 000
MWh d.v.s. en förbättring med ytterligare 52 000 MWh
jämfört med 2005.
Figur 3: Utsläppsreduktioner inom energisektorn (t/a)
INDUSTRI
Industriell verksamhet påverkar miljön på många sätt:
-råvaruutvinning orsakar fysiska ingrepp i naturen
-utsläpp påverkar luft, mark och vatten
-produktion av varor, t.ex. kemikalier kan vara miljöfarliga
-avfallsdeponier förorenar grundvatten genom läckage
av olika slag och många slutprodukter belastar
deponierna i slutet av sin livscykel
-vissa industrier förorsakar luktproblem och buller
-industribyggnader och transportvägar påverkar
landskapet och ändrar förutsättningarna för växter
och djur
NEFCO:s industriprojekt syftar till bättre hushållning av
resurser för att på så sätt minska utsläpp till luft, mark och
vatten. Miljöeffekten kan uppstå som en direkt följd av
investeringen, men även indirekt då NEFCO stöder företag
som producerar miljövårdsutrustning, t.ex. reningskemikalier
eller isoleringsmaterial. Effekten förverkligas i dessa fall
först i förbrukarledet.
Jämfört med år 2005 kan en betydligt förhöjd reduktion
av CO2 och SO2 ses av figur 4a medan reduktionen av NOx
sjönk i någon mån. I mängden reducerat CO2 utsläpp ingår
indirekta utsläppsreduktioner via förbättrad isolering av
byggnader. Varje producerat ton mineralull beräknas utmynna
årligen i såväl en CO2 reduktion som i en SO2 reduktion per
varje ton i bruk tagen mineralull. Produktionsvolymen vid
fabrikerna har stigit och kan därmed förmodas på sikt bidra
till ytterligare minskade utsläpp. Den totala reduktionen av
energi steg från 102 000 MWh till 312 000 MWh/a. Detta
beror på att industriprojekt omfattande energikonvertering
från förbränning av fossilt till biobränsle i Ryssland inkommit
med miljödata. Reduktionen av avloppsvatten i figur 4b var i
stort sett oförändrad. Mängden reducerat avfall ökade märkbart
jämfört med 2005, vilket har att göra med förbättrad avfallshantering
och återanvändning inom industriproduktionen.
Figur 4a: Utsläppsreduktioner inom industrisektorn (t/a; MWh/a)
Figur 4b:
Reduktioner avloppsvatten inom industrisektorn (t/a; MWh/a)
9

AVFALL
Avfall är ett miljöproblem ur flera olika aspekter:
projekt är att minimera mängden avfall och att omhänderta
-från avfallsdeponier läcker giftiga ämnen och andra den allt större mängden avfall på ett bättre sätt, exempelvis
föroreningar ut till luft, mark och vatten
genom sortering, återvinning och/eller återanvändning.
-förbränning av avfall ger miljöstörande luftutsläpp Projekten avser både hushållsavfall och industriavfall som
-avfallshantering kräver omfattande transporter
kan innehålla papper, plast, kemikalier, tungmetaller m.m.
-ej återanvänt avfall tär på naturresurserna
NEFCO:s projekt inom avfallssektorn har under 2006
Det övergripande syftet med NEFCO:s deltagande i avfalls-
avvecklats.
NORDISKA MILJÖUTVECKLINGSFONDEN (NMF)
Medel ur Nordiska Miljöutvecklingsfonden anvisas som stöd samma nivå som under 2005.
till specifika miljöprojekt i Nordens närområde. Syftet är att För år 2006 kan totalt 41 slutförda NMF projekt
uppnå positiva miljöeffekter genom att stärka lönsamhetsförutsättningarna
för angelägna miljöprojekt, möjliggöra energikonsumtionen.
presenteras. Jämfört med 2005 ökade reduktionen av
större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens
genomförande eller få fram additiva miljöinvesteringar. Figur 5: Utsläppsreduktioner inom NMF (t/a; MWh/a)
Stödet skall utgöra ett komplement till bilaterala insatser.
En del av NEFCO:s deltagande har utg jorts av s.k. twinningverksamhet
eller institutionell utveckling, främst i samband
med NEFCO:s lettiska vatten- och avloppsprojekt (V/Aprojekt).
Genom twinningen ökar förutsättningarna för att
projekten skall lyckas även på lång sikt, exempelvis genom
förbättrad drift och bättre underhåll.
År 2006 inföll åtta nya projekt, vilket utmynnade i höjda
reduktioner av speciellt CO2, men även av SO2 till luft (Figur
5). Därtill erhölls förhöjda reduktioner av BOD från tidigare
verkställda projekt. Reduktionerna av Ntot och Ptot låg på
RENARE PRODUKTION
Renare produktion syftar till minskning av industrins miljöföroreningar
reduktion av utsläpp och/eller avfall. En mer miljövänlig
genom bättre hushållning av råvaror och produktion och konsumtion uppnås genom t.ex. användning
energi, justering av processer och minskat slöseri. Den av mindre resurskrävande processer. Prioritet ges till de
övergripande målsättningen för finansieringsordningen är projekt som bidrar till positiva miljöeffekter för den nordiska
att genom en serie positiva exempel på s.k. win-win projekt, regionen, d.v.s. projekt som leder till minskade utsläpp till
införa ett tänkande förenligt med hållbar utveckling inom Östersjön eller Barents hav eller minskade gränsöverskridande
industri och annan produktionsverksamhet. Utgångspunkten
och globala luftutsläpp. Företrädesvis har små- eller
är att varje projekt som godkänns under finansieringsordningen
medelstora privata företag, via investeringar i renare pro-
har konkreta positiva mätbara miljöeffekter. duktion i sina processer, bidragit till sänkta utsläpp till luft
Investeringar i renare teknologi resulterar i en reell och vatten.
10

Vad gäller miljöeffekterna, redovisas nedan ett antal
utvalda parametrar, där kvantitativa reduktioner har redovisats
(Figur 6a-c). Ytterligare reduceringar har uppmätts
av bland annat VOC (volatile organic compounds, flyktiga
organiska ämnen) och ODS (ozone depleting substances,
ozonnedbrytande substanser). Några projekt har inte
kunnat uppvisa förväntade reduktioner. Detta illustreras av
något lägre reduktioner SO2, vattenkonsumtionen och
avfall. Reduktionen av CO2 har förbättrats något. Den
förhöjda energikonsumtionen och SO2 utsläppen beror
huvudsakligen på en förhöjd produktion hos några företag.
Figur 6a:
Utsläppsreduktioner till luft inom renare teknologi (t/a; MWh/a)
Figur 6b:
Utsläppsreduktioner till vatten inom renare teknologi (t/a)
Figur 6c: Utsläppsreduktioner inom renare teknologi (t/a)
11
Foto: Jukka Nurminen

Resultaträkning
(Beloppen i EUR)
Not 01.01 - 31.12.06 01.01 - 31.12.05
Intäkter
Ränteintäkter på placeringar hos kreditinstitut (7) 2 381 997,45 1 919 566,48
Ränteintäkter på utlåningen 1 807 003,30 1 389 052,37
Dividendintäkter och realisationsvinster 522 286,82 460 461,73
Övriga intäkter 824 421,28 161 524,56
Intäkter totalt 5 535 708,85 3 930 605,14
Verksamhetskostnader
Bankkostnader 3 165,73 779,64
Administrativa kostnader (5), (7) 2 297 481,90 1 590 685,76
Valutakursdifferenser 1 779,52 169,16
Kreditförluster, utlåning 815 690,00 225 000,00
Verksamhetskostnader totalt 3 118 117,15 1 816 634,56
Årets resultat 2 417 591,70 2 113 970,58
12

Balansräkning
(Beloppen i EUR)
Not 31.12.2006 31.12.2005
Tillgångar
Likvida medel (1) 3 555 438,98 1 080 895,11
Övriga långfristiga finansiella placeringar (1), (7) 86 265 576,92 83 519 984,47
89 821 015,90 84 600 879,58
Diverse fordringar 5 298 145,08 239 192,55
Upplupna räntor 1 822 633,47 1 166 510,51
Utestående lån (2) 22 344 071,47 25 551 196,02
Investeringstillgångar (3) 10 084 967,77 10 444 474,30
Immateriella tillgångar 23 262,30 -
Materiella tillgångar 10 300,00 -
Summa tillgångar 129 404 395,99 122 002 252,96
Skulder och eget kapital
Skulder
Diverse skulder (7) 430 715,76 467 804,43
Avsatta medel för projektberedningsfond - 82 536,25
Eget kapital (4)
Inbetalt grundkapital 108 384 920,00 103 363 280,00
Reservering för investerings- / kreditförluster 17 688 632,28 15 974 661,70
Verksamhetsfond 482 536,25 -
Årets resultat 2 417 591,70 2 113 970,58
Summa eget kapital 128 973 680,23 121 451 912,28
Summa skulder och eget kapital 129 404 395,99 122002 252,96
Garantiåtaganden 1 279 039,42 1 269 430,05
13

Förändringar i eget kapital
(Beloppen i EUR)
Reservering för
Inbetalt investerings- Överföring till
2005 grundkapital /kreditförluster Verksamhetsfond Årets resultat Totalt
Ingående balans 1.1.2005 98 341 640 14 311 607 1 663 055 114 316 302
Överföring till reserv. för
investerings-/kreditförluster 1 663 055 -1 663 055 0
Inbetalt grundkapital 5 021 640 5 021 640
Årets resultat 2 113 971 2 113 971
Utgående balans 31.12.2005 103 363 280 15 974 662 - 2 113 971 121 451 912
Reservering för
Inbetalt investerings- Överföring till
2006 grundkapital /kreditförluster Verksamhetsfond Årets resultat Totalt
Ingående balans 1.1.2006 103 363 280 15 974 662 2 113 971 121 451 912
Överföring till reserv. för
investerings-/kreditförluster 1 713 971 -1 713 971 0
Överföring till Verksamhetsfond 482 536 -400 000 82 536
Inbetalt grundkapital 5 021 640 5 021 640
Årets resultat 2 417 592 2 417 592
Utgående balans 31.12.2006 108 384 920 17 688 632 482 536 2 417 591 128 973 680
Förslag till disposition
av överskottet: 2006 2005
Avsättning för investerings-
/ kreditförluster 2 267 592 1 713 971
Avsättning till Verksamhetsfond 150 000 400 000
Årets resultat 2 417 592 2 113 971
14

Kassaflödesanalys 1/1 -31/12
(Beloppen i 1 000 EUR)
2006 2005
Kassaflöde från rörelsen
Årets resultat 2418 2 114
Nedskrivning, investeringstillgångar, återföring -199 -381
Kreditförluster, utlåning 816 225
Förändring i upplupna räntor -656 -118
Kassaflöde från rörelsen 2 378 1 840
Investeringar
Förändring av investeringstillgångar 558 -5 425
Utlåning
Utbetalningar -5 648 -11 603
Amorteringar 8 040 2 115
Förändring av placeringar över 6 månader -2 746 5 697
Förändring av övriga fordringar och skulder, netto -5 096 -56
Förändring av materiella och immateriella tillgångar -34 -
Använt medel från projektberedningsfond - -9
Netto kassaflöde från investeringar -4 926 -9 281
Finansiering
Inbetalt grundkapital 5 022 5 022
Förändring i likvida medel 2 475 -2 420
Specifikation av likvida medel
Kassa och banktillgodohavanden 1 555 1 081
Placeringar under 6 månader 2 000 -
Summa likvida medel 3 555 1 081
15

Noter till bokslutet
Allmänna verksamhetsprinciper
Nordiska Miljöfinansieringsbolagets (NEFCO), nedan även kallat
bolaget, verksamhet grundar sig på en överenskommelse av
den 6 november 1998 mellan Danmarks, Finlands, Islands, Norges
och Sveriges regeringar och därtill anslutna stadgar som
från den 9 oktober 1999 ersatte den tidigare överenskommelsen
av den 2 mars 1990 om upprättande av bolaget. Denna
överenskommelse stärker bolagets status som multilateral
finansieringsinstitution samt dess rättsliga ställning.
NEFCO har till ändamål att främja investeringar av
nordiskt miljöintresse i Östeuropa genom att bidra till att
finansiera företag i dessa länder.
Bolaget har ställning som internationell juridisk person
med full rättshandlingsförmåga och är i medlemsländerna
undantaget från betalningsrestriktioner och kreditpolitiska
åtgärder. Överenskommelsen från 1998 innehåller även immunitetsbestämmelser
och befriar bolaget från all beskattning.
Bolaget verkar i Nordiska Investeringsbankens lokaler i
Helsingfors. Bolaget förvaltar även medel på uppdrag av
olika bidragsgivare i form av trust funds.
Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper
Grund för upprättande av bokslut
Bolagets redovisning har upprättats i överensstämmelse
med International Financial Reporting Standards (IFRS)
utfärdade av International Accounting Standards Board
(IASB). Bolagets räkenskaper förs i euro. Bolagets bokslut
presenteras i euro och grundas på historisk anskaffningskostnad
med de undantag, som beskrivs i det följande.
Bedömningar vid upprättande av bokslut
Upprättande av bokslut kräver att ledningen gör uppskattningar
som påverkar redovisat resultat, finansiell ställning
och upplysningar. Dessa uppskattningar grundas på tillgänglig
information och ledningens bedömningar. Framtida utfall kan
avvika från g jorda bedömningar, och avvikelserna kan vara
väsentliga i relation till bokslutet.
Valutaomräkning
Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro
omräknas till av Europeiska centralbanken noterade eurokurser
(not 8). Realiserade och orealiserade kursvinster och
kursförluster redovisas separat under posten valutakursdifferenser
i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar
redovisas till transaktionsdagens kurs.
Likvida medel
Likvida medel består av monetära tillgångar och placeringar
med ursprunglig maturitet på upp till 6 månader.
16
Placeringar hos kreditinstitut
NEFCO placerar sin kortfristiga likviditet, huvudsakligen i euro,
hos kreditinstitut. Placeringarna har företrädesvis skett hos
Nordiska Investeringsbanken till gällande marknadsräntor.
Placeringar hos kreditinstitut redovisas vid överföringen
av de likvida medlen till anskaffningsvärde (normalt
nominella värdet). Även i årsredovisningen upptas placeringarna
till anskaffningsvärdet. Upplupen ränta på placeringarna
redovisas i balansposten upplupna räntor. På grund
av placeringarnas korta löptider är skillnaden mellan placeringarnas
verkliga värde och bokförda värde inklusive upplupen
ränta inte väsentlig.
I kassaflödesanalysen redovisas placeringar med löptid
över 6 månader som investeringar och redovisas i balansräkningen
under posten övriga långfristiga finansiella placeringar.
Utlåning
Bolagets lån har en löptid på mellan 1 och 12 år. Lånevalutan
för samtliga lån är EURO förutom ett som är i NOK. Av
totalt 34 lån har elva lån fast ränta, de övriga rörlig ränta,
d.v.s. 3 eller 6 mån Euribor eller Euro Libor plus marginal.
Lånen med rörlig ränta har i de flesta fall rak amortering,
d.v.s. återbetalas i lika stora halvåriga rater, med undantag
av ett fåtal där amorteringsratens storlek trappas ned de
sista åren. Två av lånen med fast ränta är annuitetslån.
Lån inom offentlig sektor är lämnade i huvudsak mot
kommunal risk, medan lån inom privatsektor i regel har säkerhet
i form av pant i företagets tillgångar.
Lånen redovisas när överföring av likvida medel sker till
låntagaren. Lånen redovisas initialt till anskaffningskostnad
inklusive eventuella transaktionskostnader. Fordringar som
uppkommer i den normala verksamheten redovisas till
anskaffningsvärdet med eventuellt avdrag för kreditförluster.
I avsaknad av relevanta marknadsräntor som avspeglar
lånevillkoren har inte verkligt värde kunnat beräknas för notuppgifterna
på ett tillförlitligt sätt. NEFCO:s bedömning är
emellertid att verkligt värde inte överstiger bokfört värde.
Kreditförluster
Bokföringen av kreditförluster baserar sig på individuell
prövning av utestående lån. Kreditförluster belastar årets
resultat och redovisas på egen rad i resultaträkningen.
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar avser främst investeringar i programvara
och licenser för utveckling av Project Management
System. Investeringar redovisas till anskaffningsvärde och
avskrivs över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod som
uppgår till mellan 3 och 5 år. Avskrivningarna fördelas linjärt.

Materiella tillgångar
Materiella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med
avdrag för avskrivningar beräknade efter tillgångarnas
bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningstiden för materiella
tillgångar fastställs genom individuell prövning och utgör i
normala fall 3-5 år.
Nedskrivningar
NEFCO:s tillgångar prövas årligen med avseende på bestående
värdenedgång. Om indikationer på bestående värdenedgång
föreligger beräknas tillgångarnas återvinningsvärde som
grund för nedskrivning.
Investeringstillgångar
NEFCO:s investeringar i intressebolag redovisas i balansräkningen
enligt anskaffningsvärdemetoden. Från anskaffningsvärdet
avdras g jorda nedskrivningar.
Övriga investeringstillgångar redovisas till verkligt värde,
som uppskattas motsvara anskaffningsvärdet efter avdrag
för en nedskrivning baserad på individuell prövning av respektive
engagemang.
NEFCO utvärderar kontinuerligt investeringstillgångarna
enligt en egen värderingsmodell. I de fall investeringstillgångarna
är redovisade till ett värde som överstiger utfallet
av värderingen, sker nedskrivning till beräknat värde. Nedskrivningar
på investeringstillgångar redovisas separat i
resultaträkningen.
Eget kapital
Inbetalt grundkapital uppgår till 108,4 miljoner EUR per
31.12.2006.
Härutöver har bolaget under eget kapital byggt upp en
reserv av allmän karaktär för förlustrisker i utestående lån
och investeringstillgångar. Reserven används för att täcka
betydande investerings- eller kreditförluster i bolagets
verksamhet.
I NEFCO:s eget kapital ingår avsatta medel till en Verksamhetsfond
för att säkerställa resurser för bolagets
utveckling samt projektberedning.
Administrationskostnader
Finska staten erlägger till bolaget en värdlandsersättning som
motsvarar den skatt som uppburits på personalens löneinkomst
från bolaget. Värdlandsersättningen för år 2006
uppgick till 350 231 EUR (2005: 343 660 EUR). Ersättningen
redovisas som avdrag från administrativa kostnader.
Redovisning av pensioner
I enlighet med värdlandsöverenskommelsen mellan bolaget
och Finlands regering, ansvarar bolaget för de anställdas
pensionsskydd till sitt fulla belopp. NEFCO tillämpar för sina
anställda den finska pensionsordningen för statsanställda.
Pensionsavgifterna, vilka betalas till Statens pensionsfond,
fastställs som en procentuell andel av lönesumman. Statsrådet
beslutar om grunderna för avgiften och Statskontoret
fastställer avgiftens storlek.
Bolaget erlägger årligen pensionsavgifter till Statens
pensionsfond och vid årsskiftet 2006 var bolagets pensionsansvar
täckt till sitt fulla belopp. Den allmänna pensionsåldern
enligt det finska pensionssystemet är för närvarande 65 år.
NEFCO har även infört ett tilläggspensionssystem för
fast anställda. Denna försäkring möjliggör för de anställda
att gå i pension vid 63 års ålder. Tilläggspensionsförsäkringen
är en kollektiv gruppensionsförsäkring som baserar sig på
en premiebaserad pensionsplan (defined contribution plan).
NEFCO har för sina anställda, utöver det obligatoriska
socialförsäkringssystemet, även tecknat en utvidgad olycksfallsförsäkring,
en livförsäkring, en sjukkostnadsförsäkring
samt en reseförsäkring.
International Financial Reporting Standards som
tillämpades 2006 och skall tillämpas 2007
Nya standarder och tolkningar 2006
NEFCO har analyserat de nya IFRS standarderna, ändringarna
och tolkningarna. Bolaget har kommit fram till att dessa inte
innebär förändringar i NEFCO:s redovisningsprinciper.
Justering till IAS39 Financial Guarantee Contracts har
implementerats.
Bolaget har analyserat relevansen av de nya standarderna
samt tolkningarna och har fastställt att de inte leder
till varken några ändringar i bolagets redovisningsprinciper
eller har någon signifikant effekt på bolagets bokslut 2006.
∑ •IAS 39 (Amendment) - The Fair Value Option. Är inte
relevant för bolaget.
∑ •IAS 21 (Amendment) - The Effects of Changes in Foreign
Exchange Rates. Är inte relevant för bolaget.
∑ •IFRIC 4 - Determining whether and Arrangement
Contains a Lease. Inga sådana lease arrangemang
existerade 2006.
Nya standarder och tolkningar 2007
Effekten och relevansen av IFRS 7, IAS 1, IFRIC 10 och IFRS 8
för NEFCO:s redovisningsprinciper utvärderas under 2007.
∑ •IFRS 7 - Financial Instruments: Disclosures
∑ •IAS 1 (Amendment) - Presentation of Financial
Statements: Capital Disclosures
∑ •IFRIC 10 - Interim Financial Reporting and Impairment
∑ •IFRS 8 - Operating Segments
17

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN OCH
BALANSRÄKNINGEN
(1) Placeringar hos kreditinstitut
Kvarvarande löptider för placeringar, vilka är framräknade
från balansdagen till maturitet, framgår av följande tabell:
(Beloppen i 1 000 EUR)
Förfall 2006 2005
Till och med 3 månader 19 681 17 344
3 - 6 månader 29 113 25 823
6 - 12 månader 38 522 39 430
Totalt placeringar hos kreditinstitut 87 316 82 597
(2) Utlåning
I följande tabeller redovisas utlåningens netto efter avdrag
för kreditförluster på totalt 2 402 294 EUR.
Utlåningens fördelning per land:
(Beloppen i 1 000 EUR)
Land 2006 2005
Estland 1 790 3 568
Lettland 7 141 6 474
Litauen 1 017 1 312
Polen 2 513 2 697
Ryssland 8 091 10 718
Slovakien 118 782
Ukraina 1 674 -
Totalt utestående lån 22 344 25 551
Utlåningens fördelning per valuta:
(Beloppen i 1 000 EUR)
Valuta 2006 2005
EUR 22 297 25 527
NOK 47 25
Totalt utestående lån 22 344 25 551
(3) Investeringstillgångar
Bolagets portfölj bestod den 31 december 2006 av följande
engagemang:
(Beloppen i 1 000 EUR) Bokförings- Ägarandel i
Ägarinnehavets värde i % av total-
Ägarinnehav nominella värde EUR kapitalet
ESTLAND
AS Saare Bior EEK 1 175 85,6 49,1
AS Eesti Veejou EEK 245 16,6 38,9
AS Eesti Veevärk EEK 200 34,1 11,2
Pakri Tuulepark NOK 24 510 2 995 30,0
Viru Nigula NOK 19 025 2 368 30,0
LITAUEN
Balticum Hydroenergi AS NOK 1 426 444,3 13,0
UAB Paroc LTL 9 240 2 262,5 14,6
POLEN
Foster Wheeler
Energy Fakop Ltd. PLN 3 472 1 203,2 21,3
Grape Sp. z o.o. PLN 60 23,2 8,7
Rindipol PLN 5 040 1 245 35,0
RYSSLAND
Rodnik Ltd. RUB 499 245,1 30,0
LLC Nordvod RUB 6 450 207,1 18,0
LLC Ecovod RUB 880 26,3 22,0
LTM EUR 150 150,2 1,7
SLOVAKIEN
Slovgeoterm a.s. SKK 4 580 16,7 20,4
UKRAINA
AgroUkraine A/S DKK 150 20,2 24,9
Den 31 december 2006 uppgick avtalade men ej utbetalda
lån till 3,43 miljoner EUR (2005: 7,02 miljoner EUR).
Förfalloprofilen på utlåningen den 31 december är följande:
(Beloppen i 1 000 EUR)
Förfall 2006 2005
Inom 3 månader 379 1 205
3 - 6 månader 1 051 711
6 - 12 månader 1 550 1 829
1 - 2 år 3 420 3 661
2 - 3 år 4 244 3 657
3 - 4 år 4 765 4 316
4 - 5 år 2 874 3 796
5 - 10 år 3 691 5 128
10 - 15 år 369 1 248
Totalt utestående lån 22 344 25 551
Anskaffningsvärde 11 342,9
Ackumulerad nedskrivning -1 257,9
Totalt investeringstillgångar 10 085,0
Den 31 december 2005 var värdet på
investeringstillgångarna följande:
(Beloppen i 1 000 EUR)
Anskaffningsvärde 11 901,1
Ackumulerad nedskrivning -1 456,6
Totalt investeringstillgångar 10 444,5
18

(4) Eget kapital
NEFCO:s grundkapital uppgår till 113 406 560 EUR, varav den
inbetalda delen den 31 december 2006 utg jorde 108 384 920 EUR.
Grundkapitalet fördelar sig enligt följande:
(Beloppen i EUR)
% andel
Danmark 21 561 320 19,9
Finland 21 032 500 19,4
Island 1 246 300 1,1
Norge 22 753 000 21,0
Sverige 41 791 800 38,6
Totalt grundkapital 108 384 920 100,0
Medlemsländernas andel av det inbetalda grundkapitalet
uppgår vid årsskiftet till följande belopp:
Inbetalat
31.12.2005 % andel under år 2006 31.12.2006 % andel
Danmark 21 561 320 20,9 - 21 561 320 19,9
Finland 19 800 400 19,2 1 232 100 21 032 500 19,4
Island 1 173 040 1,1 73 260 1 246 300 1,1
Norge 21 314 440 20,6 1 438 560 22 753 000 21,0
Sverige 39 514 080 38,2 2 277 720 41 791 800 38,6
Totalt 103 363 280 100,0 5 021 640 108 384 920 100,0
(5) Administrationskostnader
(Beloppen i 1 000 EUR)
2006 2005
Personalkostnader 1 153 1 057
Pensionspremier för
finsk statspension 207 207
Övriga pensionspremier 68 57
Kostnader för verksamhetslokaler 88 89
Övriga administrationskostnader 1 160 867
Diverse kostnader, TGF 1) 350 n.a.
Ersättning till NIB, NDF 16 43
Kostnadstäckning NMF -392 -384
Diverse administrativa intäkter -2 -2
Totalt 2 647 1 934
Värdlandsersättning enligt
överenskommelse med finska staten -350 -344
Netto 2 297 1 591
(6) Ersättningar till styrelse, kontrollkommitté och
verkställande direktör
Ersättning till styrelse och kontrollkommitté fastställs av
Nordiska ministerrådet. Ersättning till bolagets verkställande
direktör fastställs av styrelsen och utgår med fast
ersättning per år.
Verkställande direktören har möjlighet till lån från
Nordiska Investeringsbanken på räntevillkor som är lika för
samtliga anställda i bolaget och som följer grundräntan som
fastställs av finska finansministeriet.
Pensionsförmånerna till verkställande direktören utgår
enligt villkor för finsk statspension med vissa tillägg.
Ersättning till styrelsen, kontrollkommittén och verkställande
direktören utg jorde:
(Beloppen i EUR) 2006 2005
Ersättning/arvode Ersättning/arvode
Styrelsens ordförande 3 364 3 364
Styrelseledamöter 17 498 17 498
Verkställande direktören
(inkl. pensionspremier) 263 902 217 401
Kontrollkomittén 2 993 3 340
(7) Transaktioner mellan närstående parter
NEFCO erhåller tjänster och ingår transaktioner med NIB.
Tabellen nedan visar den utestående balansen som NEFCO har
som fordran och skuld till NIB och den inbetalda räntan under
året. Den erhållna räntan motsvarar normal marknadsränta.
(Beloppen i EUR)
Belopp som
Belopp som
NEFCO har som NEFCO har som
Erhållen ränta skuld till NIB fordran från NIB
2006 2 356 044 169 543 87 316 470
2005 1 906 880 143 435 82 597 379
Erlagda hyror till NIB
NIB
2006 88 116
2005 88 116
1) Från och med 2006 har diverse kostnader TGF separerats från övriga administrativa
kostnader. Dessa kostnader omfattar externa kostnader. Intäkter för administration av TGF
670 tusen EUR ingår i övriga intäkter i resultaträkningen.
NEFCO hyr kontorslokalen från NIB.
19

(8) Valutakurser
Vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk
valuta den 31 december har följande valutakurser använts:
EUR-kurs den EUR-kurs den
31.12.2006 31.12.2005
DKK Danska kronor 7,45600 7,4605
NOK Norska kronor 8,23800 7,985
SEK Svenska kronor 9,04040 9,3885
CZK Tjeckiska kronor 27,48500 29,0
EEK Estniska kronor 15,64660 15,6466
LVL Lettiska lat 0,69720 0,6962
RUB Ryska rubel 34,68000 33,9200
PLN Polska zloty 3,83100 3,86
SKK Slovakiska kronor 34,43500 37,88
LTL Litauiska litas 3,45280 3,4528
USD US-dollar 1,31700 1,1797
20
Foto: Jukka Nurminen

Revisionsberättelser
Till Kontrollkommittén för Nordiska
Miljöfinansieringsbolaget
I egenskap av revisorer utsedda av Kontrollkommittén för
Nordiska Miljöfinansieringsbolaget har vi granskat Bolagets
årsredovisning, räkenskaper och förvaltning för år 2006. Det
är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar
är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på
grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med internationella revisionsrekommendationer
utfärdade av International Federation
of Accountants. Detta innebär att vi har planerat och utfört
revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar
att granska ett urval av underlagen för belopp och annan
information i årsredovisningen. I en revision ingår även att
pröva tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar
samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen.
Vår revision innefattar även en bedömning av
om styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av
Bolaget utförts i enlighet med dess stadgar. Vi anser att
vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande
bild av Nordiska Miljöfinansieringsbolagets finansiella
ställning den 31 december 2006 och resultatet och
kassaflödet av dess verksamhet för år 2006 i enlighet med
internationella redovisningsprinciper som antagits av International
Accounting Standards Board. Vi anser även att
styrelsen och verkställande direktören förvaltat Bolagets
angelägenheter i enlighet med dess stadgar.
Helsingfors den 8 mars 2007
Per-Olof Johansson
Erik Mamelund
CGR-revisor
Statsautorisert revisor
Ernst & Young, Helsingfors
Ernst & Young, Oslo
Till Nordiska ministerrådet
Kontrollkommitténs för Nordiska Miljöfinansieringsbolaget
berättelse över revisionen av bolagets förvaltning och
räkenskaper
I enlighet med § 9 i stadgarna för Nordiska Miljöfinansieringsbolaget
utsedda att tillse, att bolagets verksamhet
drivs i enlighet med stadgarna och svara för revisionen av
bolaget, avger vi efter att ha slutfört vårt uppdrag för år
2006 följande berättelse:
Kontrollkommittén har sammanträtt under räkenskapsåret
och efter det att bolagets årsredovisning upprättats,
varvid erforderliga kontroll- och granskningsåtgärder
vidtagits. Bolagets årsredovisning har genomgåtts vid möte
i Helsingfors den 8 mars 2007, då vi tagit del av den revisionsberättelse,
som avgivits av de av kontrollkommittén utsedda
fackrevisorerna den 8 mars 2007.
På basen av vår revision konstaterar vi,
•att bolagets verksamhet under räkenskapsåret bedrivits
i överensstämmelse med stadgarna och
•att årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets
ställning 31.12.2006 samt av resultatet av bolagets
verksamhet och av finansieringen under år 2006.
Räkenskapsårets överskott enligt resultaträkningen
uppgår till EUR 2.417.591,70.
Vi tillstyrker för Nordiska ministerrådet,
•att räkenskapsårets överskott behandlas såsom
styrelsen föreslagit,
•att resultaträkningen och balansräkningen fastställs
samt,
•att styrelsen och verkställande direktören beviljas
ansvarsfrihet för förvaltningen av bolagets angelägenheter
under det av oss granskade räkenskapsåret.
Helsingfors den 8 mars 2007
Bill Fransson
Arja Alho Trond Helleland Per Kaalund
Johan Linander
Steingrímur J. Sigfússon
21

Kontrollkommittén
ORDFÖRANDE
Bill Fransson, direktör
NORGE
Trond Helleland, stortingsrepresentant
DANMARK
Per Kaalund, folketingsmedlem
FINLAND
Arja Alho, riksdagsledamot
ISLAND
Steingrímur J. Sigfússon, alltingsledamot
SVERIGE
Tuve Skånberg, riksdagsledamot, till 31.5.2006
Johan Linander, riksdagsledamot, från 1.6.2006
REVISORER
Per-Olof Johansson, CGR, Ernst & Young, Helsingfors
Erik Mamelund, statsautorisert revisor, Ernst & Young, Oslo
KONTROLLKOMMITTÉNS SEKRETERARE
Marja Tikka, CGR, Ernst & Young, Helsingfors
Styrelsen
DANMARK
Karsten Skov, underdirektør, Miljøstyrelsen
Per Nylykke, kontorchef, Miljøstyrelsen, suppleant
FINLAND
Ann-Britt Ylinen, konsultativ tjänsteman,
Miljöministeriet, viceordförande
Kristiina Isokallio, konsultativ tjänsteman,
Miljöministeriet, suppleant
NORGE
Harald Rensvik, departementsråd,
Miljøverndepartementet, ordförande
Inger Johanne Wiese, seniorrådgiver,
Miljøverndepartementet, suppleant
SVERIGE
Lars-Erik Liljelund, generaldirektör, Naturvårdsverket
Birger Karlsson, kansliråd, Utrikesdepartementet, suppleant
ISLAND
Magnús Jóhannesson, statssekreterare, Miljøministeriet
Danfrí ur Skarphé insdóttir, konsulent, Miljøministeriet,
suppleant
OBSERVATÖRER
Nikolaj Bock, rådgiver / Mats Ekenger, rådgivare,
Nordiska ministerrådet
Jacob Klingemann, senior regional manager,
Nordiska Investeringsbanken
Personalen
Magnus Rystedt, verkställande direktör
Husamuddin Ahmadzai, special adviser environment
and technology
Fridrik Andersen, manager, project administration
Tita Anttila, senior legal counsel
Ulf Bojö, senior investment manager
Anders Holmén, investment manager, till 14.5.2007
Raili Kajaste, senior adviser energy and environment
Karl-Johan Lehtinen, senior manager environmental affairs
Maria Maliniemi, investment manager
22
Solveig Nordström, vice president
Elisabet Paulig-Tönnes, senior manager, project administration
Jannica Pitkänen-Brunnsberg, assistent
Tua Reinas, assistent, project administration
Marina Valkonen, vd-sekreterare
Torben Vindeløv, senior investment manager
Maria Vodomirova, assistent
Henrik Forsström, senior adviser - Barents Hot Spots Facility
Ash Sharma, programme manager - TGF Carbon Fund
Janika Blom, legal counsel - TGF Carbon Fund

Foto: Jukka Nurminen
NEFCO
Nordiska Miljöfinansieringsbolaget
Besöksadress: Fabiansgatan 34
PB 249, FI-00171 Helsingfors
Tfn +358 9 180 01, fax +358 9 630976
www.nefco.org, e-mail: info@nefco.fi