EuroMaint Årsredovisning 2010 - EuroMaint Rail

EuroMaint 

Årsredovisning 

2010

EuroMaint – Årsredovisning 2010 

Innehåll 

Verksamhet 

Översikt EuroMaint 4 

EuroMaint i korthet 5 

EuroMaint Rail 

I korthet 6 

VD Petter Arvidson har ordet 7 

Viktiga händelser under året 8 

På marknaden 9 

Kundcase 10 

Bolagsledning 11 

EuroMaint Industry 

I korthet 12 

VD Nicklas Falk har ordet 13 

Viktiga händelser under året 14 

På marknaden 16 

Kundcase 18 

Bolagsledning 19 


VD Ole Kjörrefjord har ordet 21 

Underhåll som skapar mervärde 22 

Styrelse 25 

Koncernens ekonomiska 

flerårsöversikt 26 

Siffror 2010 

Förvaltningsberättelse 28 

Koncernen 30 

Moderbolaget 35 

Noter 40 

Revisionsberättelse 66

Översikt EuroMaint 

Säkrare och effektivare produktionsutrustning 

för industrin och spårtrafikbranschen 

EuroMaint Rail och EuroMaint Industry är svenska 

underhållsföretag som stärker konkurrenskraften inom 

spår trafikbranschen och industrin genom att öka tillgängligheten, 

tillförlitligheten och livslängden för kundernas 

produktionsutrustning. 

EuroMaint Rail och EuroMaint Industry, verkar inom olika kundsegment 

– spårtrafikbranschen respektive industrin. 

■ EuroMaint Rail är sedan länge den marknadsledande underhållsaktören 

inom spårtrafikbranschen i Sverige. Sedan förvärvet av 

tyska RSM (Rail Service Management Group) slutfördes i början av 

2010 är bolaget den största oberoende underhållsleverantören för 

spårtrafikbranschen i Europa. 

EuroMaint Rail har sitt huvudkontor i Solna utanför Stockholm 

och finns även i Tyskland, Belgien, Nederländerna, Lettland och 

Polen. 

■ EuroMaint Industry bidrar till effektiviteten i svensk industri genom 

underhåll och utveckling av produktionsutrustning. EuroMaint 

Industry har sitt huvudkontor i Skövde och har även verksamhet i 

Gävle, Göteborg, Huskvarna, Stockholm, Söderhamn, Vänersborg 

och Åmål. 

4



i korthet 

Strategi – att bygga ledarpositioner 

EuroMaints övergripande mål är att öka omsättning och resultat 

signifikant under åren 2009 till 2013. För att uppnå detta ska 

EuroMaint Rail och EuroMaint Industry fortsätta att bygga ledarpositioner 

inom sina respektive verksamhets områden. 

EuroMaint Rail är idag en betydande underhållsleverantör för 

spår trafikbranschen i Europa. Den fortsatta framgången bygger 

på bolagets ledande industriella process för underhåll av alla typer 

av spårburna fordon och dess komponenter samt förmågan 

att utveckla de tjänster som marknaden efterfrågar. 

EuroMaint Industry ska bygga en ledarposition inom 

industriellt underhåll i Sverige och Norden baserat på sin starka 

komponent- och systemkompetens. Genom etableringar på 

strategiska orter i Sverige skapar EuroMaint Industry en bas för 

expansion inom olika industrikluster. 

4 000 

NYCKELTAL KONCERNEN 2010 2009 2008 

Rörelseintäkter, MSEK 3 621 2 537 2 324 

Rörelseresultat, MSEK -71 128 118 

Kassaflöde, MSEK 38 -34 87 

Rörelsemarginal, % -2 5 5 

Medelantal anställda 2 713 1 909 1 793 

Definitioner 

Rörelsemarginal = rörelseresultat i förhållande till omsättning 

Soliditet = eget kapital och aktieägarlån i förhållande till balansomslutningen 

Kassaflöde = kassaflöde från den operativa verksamheten men före förvärv av 

dotterföretag/rörelsegren 

RÖRELSEINTÄKTER, MSEK 

RÖRELSEINTÄKTER 

FÖRDELAT PER BRANSCH 

Korta fakta om EuroMaint 2010 

■ EuroMaint har två dotterbolag – EuroMaint Rail och 

EuroMaint Industry som verkar inom olika kundsegment – 

spårtrafikbranschen respektive industrin. 

■ Affärsidé: Att öka tillgängligheten, tillförlitligheten och 

livslängden för produktionsutrustning genom effektiva 

underhålls- och tekniklösningar. 

■ Rörelseresultatet 2010 uppgick till -71 (128) miljoner kronor. 

Rörelseresultatet 2010 är belastat av extra kostnader för 

vinter skador och omstrukturering på sammanlagt 215 MSEK 

■ 2 713 (1 909) * medarbetare 

■ Ägs av Ratos AB, som är ett av Europas största börsnoterade 

private equity-företag. Ratos är noterat på NASDAQ OMX 

i Stockholm. Läs mer om Ratos på www.ratos.se 

■ VD: Ole Kjörrefjord 

■ 90 (85) procent av omsättningen härrör från spårtrafikbranschen 

och 10 (15) procent från industrin 

■ Företagswebbplats: www.euromaint.com 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

2006 2007 2008 2009 2010 

RÖRELSERESULTAT, MSEK 

140 

120 

100 

80 

60 

2 037 

2 067 

2 324 

2 537 

3 621 

100 

67 

118 

128 

100 

80 

60 

40 

20 

Spårtrafikbranschen 90% 

Industrin 10% 

KASSAFLÖDE, MSEK 

45 

87 

38 

* 2009 Exklusive det tyska förvärvet RSM 

40 

20 

0 

-20 

-14 

-34 


har verksamhet i: 

Luleå 

Vännäs 

Sundsvall 

Gävle 

Borlänge 

Västerås 

Åmål 

Örebro 

Hallsberg 

Stockholm 

Skövde 

Linköping 

Huskvarna 

Göteborg 

Vänersborg 

Landskrona 

Malmö 

Jelgava 

Delitzsch 

Duisburg 

Kaiserslautern 

Leipzig M Moers 

Olawa 

Gent 

Rotterdam 

Oberhausen 

-20 

-40 

-60 

-71 

-80 

2006 2007 2008 2009 2010 

Rörelseresultatet 2010 är belastat av extra 

kostnader för vinterskador och omstrukturering 

på sammanlagt 215 MSEK 

-40 

2006 2007 2008 2009 2010 

5



i korthet 

NYCKELTAL EUROMAINT RAIL 2010 2009 2008 

Rörelseintäkter, MSEK 3 292 2 170 1 987 

Rörelseresultat, MSEK -29 168 87 

Kassaflöde, MSEK 38 42 134 

Rörelsemarginal, % -1 8 4 

Medelantal anställda 2 373 1 514 1 472 

EuroMaint Rail stärker sina kunders konkurrenskraft 

på en allt mer konkurrensutsatt marknad genom 

kundanpassade och innovativa underhållskoncept, 

kvalificerat tekniskt underhåll, ombyggnader av 

fordon samt effektiva erbjudanden inom reservdelslogistik 

och komponentförsörjning. EuroMaint Rail 

bidrar till effektiv spårburen trafik genom att öka 

fordonens tillgänglighet, tillförlitlighet och livslängd. 


160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

-20 

-40 

2006 2007 2008 2009 2010 


150 

125 

100 

75 

50 

25 

108 

63 

87 

168 

-29 

73 

2 

134 

42 

38 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 

3 400 

3 200 

3 000 

2 800 

2 600 

2 400 

2 200 

2 000 

1 800 

1 600 

1 400 

1 200 

1 000 

800 


1 818 

1 825 

1 987 

2 170 

3 292 

2006 2007 2008 2009 2010 

Rörelseresultat 2009 och 2010 exklusive 

fördelade koncernkostnader 

Rörelseresultatet 2010 är belastat 

med extra kostnader för vinterskador 

och omstrukturering på sammanlagt 

204 MSEK 

EuroMaint Rail har en stark position som ledande, oberoende 

underhållsföretag inom spårburen trafik i Europa. I Sverige 

har bolaget länge varit marknadsledande. 

Bolagets vision är att bli Europas ledande oberoende 

leverantör av underhållstjänster för alla delar av spårtrafikbranschen. 

EuroMaint Rails strategier för lönsam tillväxt är att skapa 

förutsättningar för: 

■ Nya och förlängda uppdrag från kunder i Sverige 

■ Internationell expansion till utvalda marknader i övriga 

Europa 

Korta fakta om EuroMaint Rail 2010 

■ Rörelseresultatet 2010 uppgick till -29 (168) miljoner 

kronor. Resultatet belastas med extra kostnader för omfattande 

vinter skador och omstrukturering uppgående 

till 204 miljoner kronor. 

■ 2 373 (1 514)* medarbetare 

■ Ett av två bolag som ägs av EuroMaint AB 

■ VD: Petter Arvidson (tf) 

■ Står för cirka 90 procent av omsättningen i EuroMaintkoncernen 

■ Huvudkontor i Solna 

* 2009 Exklusive det tyska förvärvet RSM 

6 

EuroMaint Rail har verksamhet i sex länder 

Sverige, Tyskland, Belgien, Nederländerna, 

Lettland och Polen: 

Luleå 

Vännäs 

Sundsvall 

Gävle 

Borlänge 

Västerås 

Åmål 

Örebro 

Hallsberg 

Stockholm 

Linköping 

Göteborg 

Landskrona 

Malmö 

Jelgava 

Delitzsch 

Duisburg 

Kaiserslautern 

Leipzig 

Olawa 

Gent 

Rotterdam 

Oberhausen 

Moers

EuroMaint Rail – VD Petter Arvidson har ordet 

Vi ser stor potential i 

de nya marknaderna 

I januari 2010 tog EuroMaint Rail klivet ut på den europeiska 

marknaden. 

Petter Arvidson, tillförordnad VD sedan mars 2010, 

kommenterar året som gått. 

Har ni under 2010 utvecklats i linje med er vision att bli 

Europas ledande leverantör av underhållstjänster för alla 

delar av spårtrafikbranschen? 

Ja, vi har ökat vår försäljningsvolym i Sverige med ca 15 procent 2010 

jämfört med 2009 och har en stark position även på kontinenten. Detta 

tack vare förvärvet av RSM som under 2010 har integrerats i bolaget och 

uppnått goda resultat. Vi är redan Europas största oberoende leverantör 

av underhållstjänster med en omsättning på ca 3 300 miljoner kronor. 

Under 2010 fick vi förnyat förtroende från SJ värt 680 miljoner 

kronor per år. Vi har också fått i uppdrag att modernisera SL:s tåg för 

Roslagsbanan och förlängt vårt samarbete med Green Cargo. 

Har ni uppnått resultatmålen för året? 

Om inte, varför och hur ska ni uppnå målen 2011? 

Resultatet 2010 belastas av uteblivna intäkter och kraftigt förhöjda kostnader 

för att åtgärda omfattande vinterskador på tågen. Dessutom har 

vi haft betydande omstruktureringskostnader i verksamheten. Exklusive 

dessa kostnader var resultatet bättre än 2009. 

Branschen är bättre förberedd för vintern 2010/2011, vi räknar inte 

med några omstruktureringskostnader under 2011 och den tyska godsverksamheten 

gick bra i slutet av året. Det är faktorer som gör att jag 

bedömer att 2011 blir ett betydligt bättre år resultatmässigt. 

Förlusten av underhållet av pendeltågen i Stockholm innebär att vi 

kommer att förlora intäkter under 2011, men min bedömning är att vi 

kommer att kunna ta igen den förlusten med nya affärer. 

Har den tyska verksamheten utvecklats enligt plan? 

Vår tyska verksamhet gick dåligt i början av året men har vänt till vinst 

och utvecklas nu bättre än plan. Vi ser stor potential i de nya marknaderna. 

Marknaden är stark och vi har genomfört organisationsförändringar 

som innebär att verksamheten är mer effektiv idag än för ett år sedan. 

Vad har 2010 inneburit för medarbetarna inom EuroMaint Rail? 

För våra tyska medarbetare är 2010 det första året som en del i 

EuroMaint och integrationen har berört många anställda i såväl verkstäderna 

som inom olika funktioner i både Sverige och Tyskland. Vi har 

mycket att lära av varandra och vi har kommit en bit på väg i utbytet av 

erfarenheter och utvecklingen av gemensamma lösningar. 

För vår personal i Sverige har givetvis vinterns trafikstörningar varit 

kännbara såväl i början som i slutet av året. Trots detta har vi målmedvetet 

fortsatt det utvecklingsarbete vi inlett tidigare och vi har tagit viktiga 

steg mot en stabilare, effektivare och mer förutsägbar verksamhet. 

Vilka är nyckelfrågorna för EuroMaint Rail 2011? 

Vi ska fortsätta att fokusera på att leverera ökad kvalitet till våra kunder, 

bli ännu mer förutsägbara i våra leveranser och fortsätta arbetet med att 

industrialisera våra processer och arbetsmetoder. Vi ska fortsätta integrationen 

i Tyskland och utveckla vårt europeiska underhållserbjudande 

till både gods- och persontrafikmarknaden samt erbjuda effektiva ombyggnader 

av järnvägsfordon och effektiva leveranser av komponenter. 

Vi ser också att vi har goda förutsättningar att tillämpa våra affärsmodeller 

och vårt kunnande om underhåll för att expandera i övriga Europa. 

Petter Arvidson 

VD EuroMaint Rail 

7


Viktiga händelser 

under året 

Januari 

■ EuroMaint Rail slutför förvärvet av RSM, Tysklands största oberoende 

underhållsföretag för spårburna fordon och med ett särskilt 

starkt erbjudande inom godssegmentet. 

■ Samarbetar med ÅF Kontroll. EuroMaint Rail samarbetar med ÅF 

Kontroll och har utvecklat ett mekaniserat provningssystem för 

sprickkontroller av hjulaxlar. Systemet gör att ledtider kan kortas 

och säkerheten förbättras. 

■ Avtal tecknas med SJ om revision av 15 RC6-lok. Uppdraget 

omfattar bland annat modifiering av förarutrymmen, omfattande 

tekniskt underhåll och utvändig ommålning. 

Februari 

■ EuroMaint Rail tar över underhållet av SJ:s X40-tåg i Västerås. 

Mars 

■ Förnyat förtroende från SJ. SJ förlänger underhållsavtal för personvagnar, 

RC-lok och X2-fordon. Avtalet är värt cirka 680 miljoner 

kronor per år och omfattar 450 fordon. 

■ Petter Arvidson tillträder den 22 mars som tillförordnad VD för 

EuroMaint Rail. 

■ Varslet av 91 anställda vid ombyggnadsverkstaden i Malmö dras 

tillbaka. 

Maj 

■ EuroMaint Rail moderniserar SL:s tåg för Roslagsbanan. Uppdraget 

är värt totalt cirka 400 miljoner kronor, omfattar drygt 100 vagnar 

och löper i fyra år. EuroMaint Rail ska bland annat renovera vagnarna 

in- och utvändigt, installera informations- och övervakningssystem 

samt förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. 

Juni 

■ Levererar unikt fjärrövervakningssystem till SJ. Som första tågoperatör 

i Sverige installerar SJ EuroMaint Rails nya fjärrövervakningssystem 

RVM (Real-time Vehicle Monitoring) i 43 av sina X2-fordon. 

Systemet hämtar statusinformation och felindikeringsdata från 

fordonen i realtid och har utvecklats av EuroMaint Rail i samarbete 

med Pilotfish Networks. 

Oktober 

■ Förlängt förtroende från Green Cargo. EuroMaint Rail får förlängt 

förtroende avseende underhåll av el- och diesellok. Avtalet innebär 

ett fortsatt nära samarbete mellan företagen och utgör det största 

enskilda avtalet inom underhåll av spårburna fordon för godstrafik 

i Sverige. Det nya avtalet gäller till 2012 med möjlighet till ytterligare 

två års förlängning och är värt 220 miljoner kronor. 

November 

■ Avtal tecknas med MTAB (Malmtrafik i Kiruna AB). EuroMaint Rail 

tecknar avtal avseende fortsatt underhåll av Dm3-lok som trafikerar 

Malmbanan på uppdrag av LKAB. Avtalet löper på tre år med 

möjlighet till två års ytterligare förlängning. 

Viktiga händelser efter årets slut 

Januari 

■ Ramavtal tecknas med tyska VTG avseende revisioner av tankvagnar 

och upparbetning av godsvagnshjul i Sverige. Avtalet innebär 

att EuroMaint Rail etablerar en pool för godsvagnshjul i Sverige. 

■ EuroMaint Rail tecknar avtal om underhållstjänster med det av 

Norges Statsbaner (NSB) ägda underhållsföretaget Mantena. 

■ Ny VD i EuroMaint Rail Ove Bergkvist utses till ny verkställande 

direktör i EuroMaint Rail. Han efterträder bolagets tillförordnade 

VD Petter Arvidson senast den sista juni 2011. 

■ EuroMaint Rail tecknar avtal med Veolia Transport om att genomföra 

serierevision på 60 stycken boggiset till spårvagnar av typen 

A32 som går i trafik på Tvärbanan i Stockholm. 

8


Spårtrafik är en 

tillväxtbransch 

År 2010 blev ett händelserikt år för den svenska spårtrafikbranschen. 

Det sista steget till en helt avreglerad järnvägsmarknad 

togs samtidigt som hårt vinterväder både i början 

och i slutet av året skapade stora trafikstörningar. I Tyskland 

har marknadsläget förbättrats successivt under året. 

Den nu helt avreglerade svenska spårtrafikmarknaden ger EuroMaint 

Rail nya möjligheter, samtidigt som den ställer nya krav. Fler operatörer 

etablerar sig och konkurrerar med differentierat erbjudande och 

pris. För EuroMaint Rail är utmaningen bland annat att behålla marknadsandelar 

inom fjärrtrafik, öka sin marknadsandel inom regionaloch 

lokaltrafik, utöka sina samarbeten med de nya aktörerna samt att 

växa inom godssegmentet. 

Exempel på internationella aktörer som har etablerat sig på den 

svenska marknaden är Veolia, MTR, danska DSB och tyska DB. 

Spårtrafik – en tillväxtbransch 

Spårtrafik är en tillväxtbransch, speciellt på avreglerade marknader; 

kopplingen mellan avreglering och tillväxt är tydlig. 

I Sverige har tillväxten inom intercitytrafiken legat högre än 

tillväxten i ekonomin i övrigt ända sedan X2-tågen introducerades på 

1990-talet. Regional- och lokaltrafiken har ökat cirka sex procent per år 

sedan 1970-talet i storstadsområdena. 

Inom godstrafik följer tillväxten industriproduktionen. Sedan början 

av 2000-talet har spårburen godstrafik vuxit mer än industriproduktionen 

– med undantag för 2009 då branschen drabbades av en 

kraftig nedgång på 15-20 procent, till följd av den globala lågkonjunkturen. 

Under 2010 har marknaden dock återhämtat sig och var i slutet av 

året uppe på samma nivå som 2008. 

Kapacitetsbrist leder till ökade krav 

Det är fortsatt brist på spårkapacitet inom svensk spårtrafik. Det ökar 

kraven på att underhåll görs i lågtrafikperioder. EuroMaint Rail och dess 

kunder har som mål att inga tåg ska finnas på verkstad i högtrafik. 

Europeisk spårtrafik internationaliseras 

I Tyskland är EuroMaint Rail ett starkt oberoende alternativ för underhåll 

av fordon inom gods- och persontrafik. Trenden på marknaden är 

att privata operatörer ökar sin andel av marknaden och verkar alltmer 

internationellt. Dessutom gör avregleringarna att nationella järnvägsföretag 

vill expandera till nya marknader internationellt. Båda dessa 

trender är till EuroMaint Rails fördel. 

EuroMaints tyska verksamhet hade en tuff start på året. Efterfrågan 

inom godstrafik var låg till följd av den internationella lågkonjunkturen 

under 2009. Under andra halvåret har marknadsläget dock 

förbättrats väsentligt. 

Störningar i tågtrafiken vintern 2010 

För EuroMaint Rail innebar trafikstörningar på grund av hårt vinterväder 

både en tuff start och ett tufft slut på året. De kilometerbaserade avtalen 

betalar sig bara när tågen går. Därför gick bolaget miste om intäkter 

under årets första månader. 

För att förebygga problem i trafiken under vintern 2010/2011 har 

branschen agerat samordnat under året. Även regeringen har lyft frågan. 

Näringsdepartementet kom i oktober med sin utredning ”Förbättrad 

vinterberedskap för järnvägen” som innehåller 13 åtgärdspunkter, 

bland annat att det krävs en nationell samordning av den prioriterade 

järnvägstrafiken. Utredningen har följts av gemensamma handlingsplaner 

och simulering av trafikstörande händelser. 

EuroMaint Rail har tagit en aktiv del i förberedelserna i att vintersäkra 

kundernas fordonsflottor inför vintersäsongen 2010/2011. Bolaget 

har också fått många uppdrag till följd av vinterproblematiken. 

9


Kundcase 

EuroMaint Rail förlänger livslängden på malmlok 

I november 2010 fick EuroMaint Rail i uppdrag från MTAB (Malmtrafik 

i Kiruna AB) att underhålla de Dm3-lok som går i trafik på Malmbanan 

på uppdrag av LKAB. 

LKAB/MTAB har nyligen investerat i nya IORE-lok men Malmbanan 

behöver ytterligare kapacitet för att kunna möta LKAB:s planer på att 

öka produktionen av järnmalm. Genom avtalet med EuroMaint Rail 

säkerställer MTAB att även de äldre Dm3-loken är tillgängliga för trafik 

och MTAB kan möta LKAB:s krav på både ökad kapacitet och flexibilitet. 

Samarbetet med EuroMaint Rail innebär en effektiv lösning på utmaningen 

vi står inför, säger fordonschef Lars Aspvik på MTAB. 

Arbetet kommer att utföras av EuroMaint Rails personal i Luleå som 

har unik kompetens inom kvalificerat underhåll av lok för krävande 

godstransporter. 

– Jag är mycket glad att vi genom avtalet skapar en plattform för 

ett fördjupat samarbete med MTAB, säger EuroMaint Rails VD Petter 

Arvidson. 

EuroMaint Rail bygger om Arlanda Express 

I februari påbörjade EuroMaint Rail uppdraget att bygga om snabbtågen 

som går i trafik mellan Stockholm och Arlanda flygplats. 

A-Train, som driver Arlanda Express, vill förbättra tågens komfort och 

ytterligare öka passagerarkapaciteten. Fordonen utrustas med ny 

teknik och målet är att göra tåganslutningen till en integrerad del av 

flygupplevelsen. Genom att öka passagerarkapaciteten bidrar Arlanda 

Express till att begränsa den totala miljöbelastningen för Arlanda. 

EuroMaint Rail genomför både den interiöra och exteriöra, mycket 

omfattande, ombyggnaden. 

– Vi har sedan 2005 ett mycket nära samarbete med EuroMaint Rail 

avseende underhållet av Arlanda Express – ett underhåll som kontinuerligt 

levererat 99,9 procent tillgänglighet för våra fordon. Det faktum att 

EuroMaint Rail känner oss och våra behov väl har naturligtvis bidragit i 

valet av ombyggnadsleverantör och vi känner oss säkra att störningen 

på vår trafik blir så begränsad som möjligt under den tid tågen är ur drift 

för ombyggnad, förklarar Per Thorstenson, VD för A-Train. Arbetet med 

ombygganden har pågått under 2010 och fortsätter in i 2011. 

10


Bolagsledning 

FRÅN VÄNSTER 

1. KarlOve Grönqvist, CFO 

2. Mattias Wessman, CIO 

3. Gustav Jansson, affärsområdeschef Arbetsmaskiner 

4. Ilona Östlund, chef Marknad och Kommunikation 

5. Håkan Berndtsson, affärsområdeschef Tillgänglighet 

6. Petter Arvidson, VD 

7. Ingela Erlinghult, affärsområdeschef Komponenter 

8. Henrik Dagberg, chef Affärsutveckling 

9. Lena Gellerhed, HR-chef 

10. Sten Nilsson, affärsområdeschef Ombyggnad 

11



i korthet 

NYCKELTAL EUROMAINT INDUSTRY 2010 2009 2008 

Rörelseintäkter, MSEK 358 386 363 

Rörelseresultat, MSEK -22 -3 13 

Kassaflöde, MSEK 25 2 -14 

Rörelsemarginal, % -6 -1 3,6 

Medelantal anställda 340 384 289 

EuroMaint Industry är den naturliga partnern för företag 

som behöver effektivisera eller förändra sin produktion. 

Bolaget förbättrar produktionsprocesser, utvecklar 

och tillverkar specialanpassade produktionsutrustningar 

samt erbjuder alla typer av underhållstjänster och komponentservice. 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 


231 

271 

363 

386 

358 

2006 2007 2008 2009 2010 

Rörelseresultat 2009 och 2010 är exklusive 

fördelade koncernkostnader. 

Rörelseresultatet 2010 är belastat med 

omstruktureringskostnader på -11 MSEK 


25 

20 

15 

10 

0 

-10 

-15 

-20 

-8 

0 

13 

-3 

-22 

-25 

2006 2007 2008 2009 2010 


30 

Genom tjänster och produkter som ökar tillgängligheten, tillförlitligheten 

och livslängden för produktionsutrustning stärker 

EuroMaint Industry konkurrenskraften inom svensk industri. 

Bolaget finns på sju orter i Sverige och kunderna finns 

främst inom: 

■ tillverkningsindustri 

■ pappersoch massa industri 

■ kraft- och förbränningsindustri 

Korta fakta om EuroMaint Industry 2010 

■ Rörelseresultatet 2010 uppgick till -22 (-3) miljoner kronor. 

Resultatet inkluderar omstruktureringskostnader uppgående 

till 11 miljoner kronor. 

■ 340 (384) medarbetare 

■ Ett av två dotterbolag som ägs av EuroMaint AB 

■ VD: Nicklas Falk 

■ Står för 10 procent av omsättningen i EuroMaint-koncernen 

■ Huvudkontor i Skövde 

20 

25 

10 

0 

2 

-10 

-15 

-14 

-20 

-30 

-27 

2006 2007 2008 2009 2010 

Gävle 

Åmål 

Skövde 

Stockholm 

Huskvarna 

Göteborg 

Vänersborg 

EuroMaint Industry bedriver 

verksamhet i Sverige: 

12

EuroMaint Industry – VD Nicklas Falk har ordet 

Vi har befäst vår position och behållit 

vår leveransförmåga 

EuroMaint Industry har under 2010 fortsatt att utveckla 

sina tjänster och produkter och stärkt sina marknadspositioner 

trots en relativt svag marknad. Nicklas Falk, VD sedan 

2008, kommenterar året som gått. 

Hur har ni lyckats med strategin att bygga en ledarposition 

i Norden som partner för effektiv produktion? 

Trots att året, framför allt inledningsvis, har präglats av en relativt svag 

marknad, så har vi lyckats stärka vår marknadsnärvaro. Vi har befäst 

vår mycket starka position som partner till tillverkningsindustrin. Dessutom 

har vi utvecklat vårt erbjudande och blivit en mer efterfrågad 

leverantör till pappersoch massaindustrin; ett relativt nytt kundsegment 

för oss. Genom övertagandet av verksamhet i Stockholm från 

Fortum Värme har vi ett starkare erbjudande för kraft- och förbränningsindustrin, 

samtidigt som vi etablerat oss i Stockholm. 

Har ni uppnått resultat- och omsättningsmål för året? 

Nej. 2010 blev inget bra år resultatmässigt. Omsättningen uppgick till 

358 miljoner kronor och resultatet -22 miljoner kronor. Det såg dock 

betydligt bättre ut i slutet av året än i början, så vi förväntar oss ett 

starkt 2011. 

Vad har 2010 inneburit för medarbetarna inom EuroMaint Industry? 

Vi har under året genomfört omstruktureringar, dels för att anpassa 

oss till efterfrågan under inledningen av 2010, dels för att få ett tydligare 

erbjudande. Vår verksamhet för mekanisk bearbetning i Skövde 

har tagits över av Noremech AB och ett teknikkontor i Detroit har 

avvecklats. 

Våra medarbetare har visat stor lojalitet och delaktighet under 

dessa tuffa tider och samtliga har kämpat för att på bästa sätt stötta 

bolaget och bygga för framtiden. 

Hur ska ni göra för att leverera bättre 2011? 

Till att börja med har vi hjälp av att industriproduktionen har kommit 

igång. Det går bra för våra kunder och då behöver de våra tjänster och 

produkter för att kunna producera så effektivt som möjligt. Men vi sitter 

inte stilla och väntar på omvärlden, utan arbetar strukturerat med 

att ständigt förbättra processer och utveckla ny underhållsmetodik. 

Det gjorde vi 2010 och det kommer vi att göra 2011. 

Under hösten 2010 införde vi en ny organisation som stärker oss i hur 

vi arbetar med våra huvudsakliga kundsegment: tillverkning, papper 

och massa, samt kraft- och förbränningsindustrin. Vi har målmedvetet 

breddat vår kundbas och ser fram emot att fortsätta bygga nära och 

långsiktiga relationer med våra kunder. 

Nicklas Falk 

VD EuroMaint Industry 

13


Viktiga händelser 

under året 

Mars 

■ EuroMaint Industry överlåter verksamheten för mekanisk bearbetning 

i Skövde till Noremech AB. Verksamheten sysselsätter 

36 personer. 

■ Förvärvar verksamheten för ventilservice från Marmaverken Ventil 

i Söderhamn. Verksamheten omsätter cirka 10 miljoner kronor och 

sysselsätter sju personer. 

April 

■ Ramavtal tecknas med Norske skog för underhåll av elmotorer. 

Uppdraget omfattar att skräddarsy ett logistiksystem för hantering 

av kundens elmotorer samt sköta felavhjälpande underhåll och 

service. Avtalet ger kunden en tekniskt kvalificerad, kostnadseffektiv 

och tillförlitlig underhållslösning. 

Juni 

■ EuroMaint Industry tar över verksamhet från Fortum Värme och 

etablerar sig därmed inom ett strategiskt viktigt kundsegment och 

i Stockholm. EuroMaint Industry tar över plåt-, svets- och smidesverksamhet 

som sysselsätter 17 personer. 

Augusti 

■ Lokalkontoret i Detroit, USA, avvecklas. Bolaget fortsätter erbjuda 

IPV-tjänster internationellt, i första hand från Sverige men också 

genom etablering av partnerskap. 

Oktober 

■ EuroMaint Industry får i uppdrag av materialhanteringsföretaget 

Atlet att bygga upp underhållsverksamheten vid en fabrik för trucktillverkning 

i Mölnlycke utanför Göteborg. 

December 

■ Får i uppdrag av Volvo Cars att utveckla en AGV-prototyp med nytt 

styrsystem för slutmonteringen av motorerna i Volvo Cars fabrik i 

Skövde. 

14


Med etableringar på strategiska orter skapas en bas 

för expansion inom olika industrikluster 

Den svenska industrikonjunkturen vände upp under 2010. 

Det gynnade EuroMaint Industry under slutet av året. Men 

inledningen blev svårare än väntat och bolaget klarar därför 

inte sina resultatmål för 2010. Den strategiska utvecklingen 

har följt planen: bolaget har stärkt sin position inom utvalda 

kundsegment och regioner. 

Trots att industrin återhämtade sig relativt snabbt under början av 

2010, kunde inte EuroMaint Industry dra nytta av uppgången initialt på 

grund av fortsatt låg efterfrågan från kunderna. Under senare delen av 

2010 ökade behovet av större underhållsåtgärder dock markant, vilket 

ledde till förbättrad beläggning och orderstock. 

16

Konsolidering och tillväxt på marknaden 

Den långsiktiga trenden på marknaden är att kunderna har ett ökat 

behov av externa specialisttjänster för att kunna optimera, utveckla 

och underhålla sina produktionsprocesser. 

Marknaden fortsätter att konsolideras och ett antal större aktörer 

håller på att bildas. En tendens är att allt fler aktörer erbjuder ett allt 

bredare utbud av tjänster. I framtiden utförs troligen enkla tjänster av 

små lokala aktörer, medan de större bolagen – som EuroMaint Industry 

– tar ansvar för mer omfattande åtaganden. 

Starkare erbjudande och närvaro i Stockholm 

EuroMaint Industrys ambition är att skapa en ledarposition inom 

produktionseffektivisering och underhåll för industrin i Sverige och 

Norden genom hög komponent- och systemkompetens. Med etableringar 

på strategiska orter skapar bolaget en bas för expansion inom 

olika industrikluster. 

Genom att ta över resurser för mekanikservice från Fortum Värme 

i Stockholm har EuroMaint Industry stärkt sin marknadsposition gentemot 

kraft- och förbränningsindustrin och bolaget har fått en bas även i 

Stockholm. Bolaget erbjuder nu avancerade tjänster inom underhåll av 

pannor och rökgasrening i landets två största storstadsregioner. 

EuroMaint Industry har även breddat och fördjupat sitt erbjudande 

till pappersoch massaindustrin genom ett mindre förvärv av ett 

ventilbolag i Söderhamn. 

Den starka positionen som underhållspartner till tillverkningsindustrin 

har behållits. För att renodla bolagets erbjudande har även en verksamhet 

överlåtits under året. Verksamheten för mekanisk bearbetning 

i Skövde drivs numera av Noremech AB. 

Verksamhet i svenska industrikluster 

För EuroMaint Industry är det viktigt att finnas nära kunderna rent 

geografiskt. Därför bedrivs verksamhet bland annat i fyra svenska 

industrikluster: 

–– 

Gävle med inriktning på papper-, massa- samt stålindustrin 

–– 

Göteborg med inriktning på livsmedel, tillverkningsindustri 

samt kraft - och förbränningsanläggningar 

–– 

Huskvarna med inriktning på mindre tillverkningsföretag 

och pressgjuterier 

–– 

Skövde med inriktning på bland annat tillverkningsindustrin 

Utöver dessa platser har bolaget även verksamhet i Stockholm, 

Söderhamn, Vänersborg och Åmål. 

Bättre år för alla kunder 

Samtliga EuroMaint Industrys kundsegment hade en bättre utveckling 

under 2010 jämfört med året innan. 

Kraft- och förbränningsindustrin hade ett relativt bra år, men branschen 

har främst genomfört mindre underhåll av sina anläggningar. 

Den allmänna oron för konjunkturen har gjort att kunderna avvaktat 

med större arbeten, installationer och revisioner. 

17


Kundcase 

EuroMaint Industry bygger upp underhållsavdelning 

för Atlet 

EuroMaint Industry fick under 2010 i uppdrag att 

bygga upp underhållsverksamheten i Atlets fabrik 

för trucktillverkning i Mölnlycke. 

Atlet tillverkar cirka 5 200 truckar per år i fabriken 

utanför Göteborg, men produktionen ska öka och 

behöver samtidigt bli mer effektiv. En del i detta 

arbete är att effektivisera underhållet av produktionsutrustningen. 

I EuroMaint Industrys uppdrag ingår bland annat 

att inventera utrustningen, utveckla underhållsplaner 

och organisera hela underhållsverksamheten. 

– De förändringar vi genomför just nu ställer 

nya krav på underhållet. Därför behövde vi en 

partner med bred erfarenhet av att utveckla underhållssystem 

i tillverkningsindustrin, säger Atlets 

produktionsdirektör Martin Björkroth. 

Uppdraget från Atlet stärker EuroMaint 

Industrys närvaro i Göteborgsregionen och befäster 

ytterligare bolagets position som ledande inom 

produktionseffektivisering genom kundanpassade 

underhållsplattformar. 

18


Bolagsledning 

FRÅN VÄNSTER 

1. Kim Berghäll, affärsområdeschef Teknik & driftsäkerhet 

2. Bo Lennartsson, tf. affärsområdeschef Komponentservice 

3. Ulf Sandén, CFO och vice VD 

4. Urban Ekmark, Personal-, kvalitets- och miljöchef 

5. Nicklas Falk, VD 

6. Patrik Sahlberg, affärsområdeschef Automation och vice VD 

7. Arne Molander, Marknads- och försäljningschef 

8. Patrick Svensson, chef Affärsutveckling och VD EuroMaint Industry Inc. 

19

EuroMaint – VD Ole Kjörrefjord har ordet 

Vi utvärderar möjligheterna med att komplettera 

EuroMaint med ett tredje verksamhetsområde 

Under 2010 har vi bidragit i att förverkliga specifika verksamhetsrelaterade 

projekt inom EuroMaint Rail. Ett stort arbete har också 

lagts ned på att marknadsföra EuroMaint i olika övergripande 

branschföreningar generellt och inom spårtrafikbranschen i Sverige 

och internationellt. 

EuroMaint skapar värde för sina kunder genom att öka produktiviteten 

och kostnadseffektiviteten i de branscher där vi verkar. Vår 

ambition är att utnyttja vår underhållskompetens till att öka konkurrenskraften 

i andra branscher än industri och spårtrafik och vi 

utvärderar kontinuerligt möjligheterna att komplettera EuroMaint med 

ett tredje verksamhetsområde. För att ett förvärv eller verksamhetsövertagande 

ska bli aktuellt är det helt avgörande att EuroMaint kan 

tillföra värde, att förbättringspotentialen är stor och att branschen har 

goda framtidsutsikter. Vi inriktar oss på branscher med avancerad och 

kapitalkrävande utrustning, med höga krav 

på tillgänglighet, driftsäkerhet och effektivitet, 

där vår underhållskompetens kan skapa 

mest värde för våra kunder. 

Ole Kjörrefjord 

VD EuroMaint 

21


Underhåll som 

skapar mervärde 

EuroMaint skapar värde för samhället och sina kunder 

genom att öka produktiviteten och kostnadseffektiviteten 

i de branscher där EuroMaint Rail och EuroMaint Industry 

verkar. Bolagens uppdrag är att se till att tågen kan rulla, 

att industrins maskiner fungerar och att all utrustning 

håller så länge som möjligt. 

I dag finns kunderna framför allt inom spårtrafikbranschen och tillverkningsindustrin, 

men kundbasen breddas alltmer mot andra delar 

av industrin, som papper och massa samt kraft- och förbränningsindustri. 

Olika underhållsbehov hos olika kunder 

EuroMaint Rail och EuroMaint Industry driver utvecklingen av 

underhåll som en egen proffession, och bidrar därigenom till kundernas 

produktivitet och kostnadseffektivitet. Bolagen kan ta hand om 

prioriterade delar av underhållsarbetet, erbjuda rådgivning eller ta över 

delar av en verksamhet för att skapa en effektiv underhållslösning för 

kunden. Ofta är uppdraget att maximera produktionsutrustningens 

tillgänglighet eller driftsäkerhet. I andra fall är åtagandet att se till att 

rätt kompetens finns tillgänglig för att genomföra underhållet eller att 

minska kostnaderna för underhållet. Bolagen tillgodoser olika underhållsbehov 

hos olika kunder. 

Tyngdpunkten i EuroMaints Rails och EuroMaint Industrys erbjudande 

är underhåll. Bolagens kunnande och erfarenhet används även 

vid analyser och rekommendationer, nyanskaffningar, installationer, uppgraderingar 

samt design och konstruktion av produktionsutrustningar. 

22

Hög produktivitet kräver driftsäker utrustning 

Hög produktivitet ställer stora krav på en driftsäker utrustning. Genom 

att ha kontroll på sitt underhåll med hjälp av genomarbetade underhållsplaner 

kan kunderna minska andelen avhjälpande underhåll och 

lättare förutsäga när en maskin eller ett fordon kommer att behöva 

service. Den långsiktiga trenden är att utnyttjandegraden långsamt 

ökar och att företagen insett värdet i att investera i professionellt 

underhåll för att uppnå detta. 

Tar helhetsansvar 

Allt fler uppdrag baseras på produktionsutrustningens driftsäkerhet 

och tillgänglighet. Inom spårburen trafik innebär så kallade tillgänglighetsavtal 

att EuroMaint Rail tar helhetsansvar för fordonstillgängligheten. 

Kunden betalar i dessa fall för det antal kilometer som fordonen 

finns tillgängliga för trafik. Det innebär att kunden känner till sina 

underhållskostnader redan i förväg och att alla har samma mål för 

ögonen – att maximera tiden fordonen finns tillgängliga för trafik. 

De kunder som har störst nytta av bolagens tjänster har ofta dyrbar 

produktionsutrustning, höga krav på tillgänglighet och driftsäkerhet, 

eller behov av kompetens och personal som inte effektivt kan mötas 

av interna underhållsorganisationer. 

Samma drivkraft som kunderna 

De tjänster som EuroMaint Rail och EuroMaint Industry erbjuder 

utförs till viss del även av kundernas egen organisation och i andra fall 

av så kallade OEM:er, det vill säga tillverkare av produktionsutrustning. 

Fördelarna med att anlita en oberoende underhållsleverantör är flera. 

Kunden kan ägna sig åt sin kärnverksamhet och överlåta ansvaret 

för produktionsutrustningen på EuroMaint Rail eller EuroMaint Industry 

som har underhåll och produktionseffektivisering som kärnkompetens. 

Bolagens oberoende gentemot leverantörer säkerställer att vi alltid kan 

erbjuda det mest konkurrenskraftiga alternativet för varje kund. 

EuroMaint vårdar oberoendet från utrustningsleverantörerna och 

har därigenom samma drivkraft som kunderna: hög tillgänglighet, 

tillförlitlighet och hållbarhet för produktionsutrustningen till lägsta 

möjliga kostnad. 

RPS för att öka värdeskapandet 

EuroMaint Rail arbetar strukturerat med att ständigt förbättra processer 

och utveckla ny underhållsmetodik. En viktig del i detta är EuroMaint 

Rails införande av produktionssystemet RPS, Rail Production System, 

som inleddes 2009. 

Med RPS skapas förutsättningar för en så effektiv och värdeskapande 

produktionsprocess som möjligt. EuroMaint Rail inför principer 

och metoder som skapar en struktur och kultur som tar till vara möjligheter 

som gagnar kunden, medarbetaren och ägaren. Inom ramen 

för systemet skapas standardiserade arbets- och processflöden som 

gör att problem effektivt kan identifieras. RPS är baserat på det så kalllade 

Lean Production System som har sitt ursprung i fordonsindustrin. 

23

EuroMaint – Styrelse 

Styrelse 

WILLE LAURÉN 

1943 

Ekon. Kand., Handelshögskolan Åbo 

Styrelseledamot sedan 2007 

Nuvarande anställning: 

Egen företagare 

KNUT HANSEN 

1957 

Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola 



Head of Logistics, Stora Enso 

HENRIK JOELSSON 

1969 

Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm 

MBA, INSEAD Frankrike 



Investment Director Ratos 

Övriga uppdrag: 

Styrelseledamot Anticimex Holding AB och 

andra bolag inom Anticimexkoncernen, 

Styrelseledamot Bisnode AB, KVD Kvarndammen 

AB och Biolin Scientific AB 

OLE KJÖRREFJORD 

1955 

MBA, Harvard Business School 



VD EuroMaint AB 


Styrelseordförande Hector Rail AB 

Styrelseordförande Fleetech AB 

Styrelseordförande Fleet 101 AB 

Styrelseledamot Korsnäs AB 

JONATHAN WALLIS 

1974 

Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm 

Fil. Kand., Stockholms Universitet 



Senior Investment Manager Ratos 


Styrelseledamot KVD Kvarndammen AB 

HANS PETTERSSON 

1951 

Civiljägmästare 



VD Superfos 


Styrelseledamot Skånska Energi AB 

Styrelseordförande Flextrus AB 

25

Koncernens ekonomiska flerårsöversikt 

MSEK 2010 2009 2008 2007 2006 2006 2005 2004 

RESULTATRÄKNING Not 5) 1) 1) 

Nettoomsättning 3 532 2 510 2 324 2 067 2 037 2 037 1 872 1 493 

Rörelsens kostnader 4) -3 602 -2 362 -2 165 -1 972 -1 902 -1 906 -1 734 -1 427 

Övriga intäkter/kostnader 63 17 - - - - - - 

Resultat från avyttringar - - - 1 -4 -4 1 - 

EBITDA -7 175 159 96 131 127 139 66 

Av- och nedskrivningar -60 -42 -38 -27 -29 -25 -24 -19 

EBITA -67 133 122 69 102 102 115 47 

Av- och nedskrivning av immateriella tillgångar -4 -4 -4 -2 -2 -2 -1 - 

EBIT -71 128 118 67 100 100 114 47 

Finansiella intäkter 2 1 3 6 3 3 1 1 

Finansiella kostnader 2) -63 -59 -61 -61 -46 -12 -12 -11 

EBT -132 70 60 12 57 91 103 37 

Skatt 37 -13 -11 5 -5 -21 -10 15 

ÅRETS/PERIODENS RESULTAT -95 57 49 17 52 70 93 52 

Resultat hänförligt till moderbolagets ägare -95 57 49 17 52 70 93 52 

2010 2009 2008 2007 2006 2006 2005 2004 

BALANSRÄKNING Not 1) 1) 

Goodwill 770 719 692 692 - 30 30 - 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 18 23 14 18 - 12 14 - 

Materiella anläggningstillgångar 212 202 208 196 - 131 132 119 

Finansiella tillgångar, ej räntebärande 37 10 11 11 - 34 45 41 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 037 954 925 917 - 207 221 160 

Lager 535 375 264 280 - 269 259 241 

Fordringar, räntebärande - - - - - - - - 

Fordringar, ej räntebärande 6) 798 776 675 609 - 507 434 322 

Kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar - - 33 - - 45 66 14 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 333 1 151 973 889 - 821 759 577 

SUMMA TILLGÅNGAR 2 370 2 105 1 897 1 807 - 1 028 980 737 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 3) 668 516 447 406 - 249 178 81 

Avsättningar, räntebärande 17 15 19 35 - 39 38 41 

Avsättningar, ej räntebärande 83 22 32 21 - 32 40 5 

Skulder, räntebärande 724 756 746 799 - 270 340 250 

Skulder, ej räntebärande 6) 865 786 644 545 - 438 384 360 

Finansiella skulder, övriga 13 10 8 - - - - - 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 370 2 105 1 897 1 807 - 1 028 980 737 

2010 2009 2008 2007 2006 2006 2005 2004 

NYCKELTAL Not 1) 1) 

EBITA-marginal (%) -1,9 5,3 5,2 3,3 5,0 5,0 6,1 3,1 

EBT-marginal (%) -3,7 2,8 2,6 0,6 2,8 4,5 5,5 2,5 

Avkastning på EK (%) -16,0 11,9 11,5 - - 32,8 71,8 26,3 

Avkastning på sysselsatt kapital (%) -5,1 10,4 9,8 - - 18,5 24,8 13,7 

Soliditet (%) 28 24 24 22 - 24 18 11 

Räntebärande nettoskuld 741 772 732 834 - 264 312 277 

Skuldsättningsgrad 1,1 1,5 1,7 2,1 - 1,2 2,1 3,6 

Medelantal anställda 2 713 1 909 1 793 1 781 - 1 746 1 669 1 534 

Not 

1) Proforma med hänsyn till Ratos förvärv. 

2) Exklusive ränta på aktieägarlån. 

3) I eget kapital per 2010-12-31 ingår aktieägarlån på 307 MSEK. 

4) I rörelsens kostnader 2007 ingår 44 MSEK i omstruktureringskostnader. 

5) Resultatet 2010 är belastat med extra kostnader för vinterskador samt omstrukturering med 215 MSEK. 

6) Nettoredovisning av ej räntebärande tillgångar och skulder i pågående projekt. 

26

Siffror 2010 

Förvaltningsberättelse 28 

Koncernens resultaträkning 30 

Koncernens rapport över totalresultat 30 

Rapport över finansiell ställning 

för koncernen 31 

Rapport över förändring i koncernens 

eget kapital 33 

Rapport över kassaflöden för koncernen 34 

Moderbolagets resultaträkning 35 

Moderbolagets rapport över totalresultat 35 

Moderbolagets balansräkning 36 

Förändringar i moderbolagets eget kapital 38 

Moderbolagets kassaflödesanalys 39 

Noter 40 

Revisionsberättelse 66 

27

Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och VD för EuroMaint Gruppen AB organisationsnummer 

556731-5402, säte Stockholm, får härmed avge årsredovisning för verksamheten 

under räkenskapsåret 2010. 

Ägare 

EuroMaint Gruppen AB är ett helägt bolag till EMaint AB organisationsnummer 

556731-5378, säte Stockholm, som ägs av Ratos AB. EuroMaint Gruppen 

AB förvärvade 100 % av EuroMaint AB per 1 september 2007 från tidigare 

ägaren AB Swedcarrier. 

Verksamhet och organisation 

EuroMaint stärker sina kunders konkurrenskraft genom tjänster och produkter 

som ökar tillgängligheten, tillförlitligheten och livslängden för produktionsutrustning 

inom industrin och spårtrafikbranschen. 

Verksamheten har under 2010 bedrivits i två verksamhetsgrenar organiserade 

under dotterbolagen EuroMaint Industry AB och EuroMaint Rail AB. 

EuroMaint Rail erbjuder kvalificerat tekniskt underhåll och ombyggnad av fordon 

och dess komponenter. EuroMaint Industry bidrar till effektiviteten i industrin 

genom underhåll och utveckling av produktionsutrustning. På koncernnivå 

drivs branschövergripande frågor som främjar generering och identifiering 

av nya verksamheter samt bidrar till att bibehålla och utveckla ställningen som 

en ledande underhållspartner. Moderbolaget EuroMaint Gruppen AB äger, förvaltar 

och administrerar värdepapper i dotterbolag inom spårtrafikbranschen 

och verkstads- och processindustrin, bedriver konsultverksamhet relaterat 

därtill och därmed förenlig verksamhet. 

EuroMaint finns i hela Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder, i 

Jelgava, Lettland, och sedan den 1 januari 2010 i Tyskland, Nederländerna, 

Belgien och Polen. Huvudkontoret ligger i Solna. 

Omvärld 

Kunderna vill öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom förbättrad tillgänglighet, 

tillförlitlighet och livslängd för sin produktionsutrustning – oavsett 

vilken bransch det handlar om. EuroMaint förbättrar, förnyar och effektiviserar 

underhållsprocesser. 

Tillväxt på olika sätt 

Nyckelverksamheter i världsklass på hemmamarknaden är en nödvändig 

grund för den expansion som EuroMaint planerar. En styrka i den processen 

är förmågan att visa upp påtagliga fördelar för nya kunder att välja EuroMaint 

som underhållspartner. EuroMaints affärsmodell tydliggör att man som 

oberoende partner har samma mål som kunden när det gäller att optimera 

verksamheten för ökad lönsamhet samt att den höga kvaliteten på hemmaplan 

också kan flyttas över till nya marknader. Arbetet med att fortsatt internationalisera 

verksamheten har intensifierats och i början av 2010 genomfördes 

förvärvet av Tysklands största oberoende underhållsföretag för spårburna 

fordon, Rail Service Management Group (RSM). Under inledningen av 2010 

förvärvade EuroMaint Rail också en verkstad i Landskrona. EuroMaint Industry 

förvärvade i mars Marmaverken Ventil i Söderhamn, ett företag inriktat på service 

av ventiler och annan kringutrustning för pappersoch massaindustrin, 

kemisk industri, kraftindustrin samt övrig processindustri. I juni övertogs en 

underhållsverksamhet för kraftvärmeanläggningar från Fortum Värme. 

Medarbetarna 

Antalet anställda i koncernen har ökat kraftigt genom de förvärv som genomfördes 

i början av 2010. Underhållsverkstaden i Landskrona med drygt 20 

medarbetare togs över från Skandiatransport och genom förvärvet av bolagsgruppen 

RSM fick EuroMaint Rail ytterligare nära 800 medarbetare, huvudsakligen 

i Tyskland. Med övertagandet av Marmaverken Ventil fick EuroMaint 

Industry ytterligare 7 anställda i Söderhamn och övertagandet från Fortum 

Värme omfattade 20 anställda i Stockholm. Medelantalet anställda i koncernen 

ökade med 42 % och uppgick till 2 713 (1 909). 

28 

Miljöpåverkan 

Gemensamt för alla EuroMaint Rails produktionsområden är att den huvudsakliga 

miljöpåverkan sker till luft och vatten men i viss mån även till mark. 

Verksamheten som bedrivs klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver 

anmälan till Miljömyndigheten. Miljömyndigheten beslutar om tillståndsplikt 

eller anmälningsplikt betingat av graden av miljöfarlighet. Om EuroMaint Rail 

inte skulle erhålla de miljötillstånd som produktionen kräver kan detta medföra 

försämrade möjligheter att fullgöra åtaganden gentemot kund. Om tillstånd 

skulle utebli, under en kort begränsad period, finns det dock möjlighet 

att omdisponera nyttjandet av verkstäderna för att begränsa den ekonomiska 

skadan. EuroMaint Rails enheter är anmälningspliktiga enligt förordningen om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) med undantag från verksamheten 

i Örebro som är tillståndspliktig. Anmälningspliktig aktivitet som 

EuroMaint Rail utövar är exempelvis fordonstvätt, målning, avisning, hantering 

av dieselbränsle etc. Tillståndsplikten i Örebro berättigas av stor verkstadsyta 

men även genom omfattande kemikaliehantering i samband med exempelvis 

fordonstvätt, målning etc. EuroMaint Industry bedriver ingen tillståndspliktig 

verksamhet. Genomgående för EuroMaint Industrys verksamhet är att miljöpåverkan 

är liten och därmed är den ekonomiska risken liten. 

Risker och osäkerhetsfaktorer 

Koncernens bolag har en kundstruktur där ett fåtal kunder har en stor andel 

av koncernens omsättning. Ett bortfall av en större kund eller väsentligt kundavtal 

skulle innebära stora krav på en anpassning av bolagens administrativa 

stödfunktioner till den reducerade omsättningen. Under en övergångsperiod 

kommer bolagens lönsamhet att reduceras vid ett sådant scenario. Då kundrelationerna 

ofta omfattar flera olika avtalsområden med varierande 

avtalslängder fördelas dock denna risk över tiden. I övrigt påverkas bolaget 

förstås av den allmänna efterfrågeutvecklingen inom respektive bransch där 

takten på återhämtningen inom främst godstransporter och industrisegmentet 

varit viktig under 2010. 

Finansiella instrument och riskhantering 

EuroMaint utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker, inkluderande 

effekter av förändringar av priser på låne- och kapitalmarknad, valutakurser 

och räntesatser. Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på 

oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera 

potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. 

Finansverksamheten i koncernen är centraliserad till EuroMaint AB:s finansfunktion. 

Finansfunktionen fungerar som internbank och ansvarar för kapitalförsörjning, 

cash management och finansiell riskhantering. Verksamheten 

regleras genom koncernens Finansregelverk. 

Flerårsöversikt och nyckeltal 

Beträffande nyckeltal se ”Koncernens ekonomiska flerårsöversikt” på sidan 26. 

Viktiga finansiella risker som hanteras är: 

Marknadsrisker 

Risken för att värdet på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument 

varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Valutarisk och ränterisk 

utgör marknadsrisker. 

– Valutarisker 

Valutarisker avser riskerna för att valutakursförändringar negativt påverkar 

koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker 

finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker. 

– Ränterisker 

Ränterisker avser riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat till följd 

av förändringar i marknadsräntorna. 

Övriga risker 

– Kreditrisk 

Kreditrisk är den risk som skapas av det faktum att investerarens motparts 

kreditvärdighet ändras på ett icke förutsägbart sätt och därigenom orsakar en 

förlust för koncernen.

– Likviditets- och refinansieringsrisk 

Refinansieringsrisker avser riskerna att refinansiering av förfallna lån försvåras 

eller blir kostsam och att EuroMaint därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden. 

Med likviditetsrisk avses risken för svårigheter att fullgöra 

åtaganden som är förenade med finansiella skulder. 

För mer information om finansiella risker, se not 21. 

Året i korthet 

2010 har varit ett utmanande år för EuroMaint Rail. Under vintern och våren 

belastades bolaget av omfattande kostnader för de störningar i tågtrafiken och 

de skador på tågen som orsakades av det mycket kalla och snörika vädret i 

Sverige. Bolaget har samtidigt haft omstruktureringskostnader för att kunna 

effektivisera verksamheten. Den underliggande marknadsutvecklingen, för 

såväl passagerartrafiken som godstrafiken, har dock varit god. 

Förvärvet av tyska RSM har inneburit en kraftigt ökad omsättning, omkring 

800 Mkr, och en ökning av antalet verksamhetsorter och kunder. 

För EuroMaint Industry har större delen av 2010 varit mycket utmanande 

också på grund av en fortsatt svag marknad för bolagets tjänster och produkter. 

Marknadsutvecklingen har dock förbättrats och orderintaget ökat under 

det sista kvartalet. Även EuroMaint Industry har belastats av omstruktureringskostnader 

under året. 

Resultatförsämringen förklaras av omfattande engångsposter orsakade av 

vinter- och omstruktureringskostnader inom EuroMaint Rail. Exklusive dessa 

poster var resultatet bättre än föregående år. 

Framtida utveckling 

EuroMaints affärslogik och strategi är att utveckla partnerskap med kunden 

och etablera en affär där effektivt underhåll lönar sig, det vill säga EuroMaint 

får betalt när kunden tjänar pengar på sin utrustning, inte för att utföra vissa 

arbetsuppgifter. Konceptualiserade tjänster med helhetsåtagande ersätter timdebitering 

av utförda underhållsinsatser. 

EuroMaint Rail har en stark position på den svenska marknaden för tågunderhåll. 

Genom förvärvet av RSM har EuroMaint Rail även kraftigt stärkt sin 

verksamhet inom godstrafiken och etablerat sig på den alltmer avreglerade 

europeiska tågmarknaden. EuroMaint Rail är idag den ledande oberoende 

aktören för tågunderhåll i Europa. Förvärvet ökar möjligheterna att dra fördel 

av den pågående avregleringen av tågoperatörsmarknaden i Europa. 

EuroMaint Industry är en större oberoende underhållsleverantör i Sverige. 

Den långsiktiga marknadsutvecklingen för EuroMaint Industrys tjänster 

bedöms vara god, i och med ett ökande behov av effektiviseringar av produktionen 

och det produktionsnära underhållet. Bolaget har under de senaste två 

åren etablerat sig på flera orter i Sverige och därtill ökat sin kundbas inom 

flera branscher, vilket ger avsevärda möjligheter till förnyad tillväxt. Arbetet 

under 2011 kommer att fokusera på fortsatt tillväxt och förbättrad lönsamhet. 

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under 

räkenskapsåret 

EuroMaint Rail får förnyat förtroende från Green Cargo att underhålla kundens 

el- och diesellok. Avtalet är värt ca 220 miljoner kronor. 

EuroMaint Rail får förnyat förtroende från SJ att underhålla cirka 450 personvagnar, 

lok och X2-fordon. Avtalet är värt ca 680 miljoner kronor. EuroMaint 

Rail tar också över underhållet av SJ:s X40-fordon vid verkstaden i Västerås. 

EuroMaint Rail får i uppdrag att modernisera SL:s tåg för Roslagsbanan, ett 

uppdrag värt cirka 400 miljoner kronor under avtalets fyra år. Stockholmståg väljer 

en annan leverantör för underhåll av pendeltågen i Stockholm när nuvarande 

avtalsperiod löper ut i juni 2011. 

EuroMaint Industry får i uppdrag av materialhanteringsföretaget Atlet 

att bygga upp underhållsverksamheten vid deras fabrik för trucktillverkning i 

Mölnlycke. 

EuroMaint Industry tar över underhållsverksamhet och 20 anställda från 

Fortum Värme i Stockholm. 

EuroMaint Industry förvärvar Marmaverken Ventil i Söderhamn. 

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter 

räkenskapsårets utgång 

EuroMaint Rail tecknar i januari 2011 ett ramavtal med tyska VTG avseende 

revisioner av tankvagnar och etablering av en pool för godsvagnshjul i Sverige. 

Moderbolaget 

EuroMaint Gruppen AB utför interna management-tjänster åt övriga bolag 

i koncernen samt hanterar koncernövergripande finansieringsavtal med 

banker. Ingen extern verksamhet finns utöver detta. Omsättningen uppgick till 

6 148 (7 609) och rörelseresultatet 2 226 (-2 423). Årets resultat uppgick till 

-53 061 (-51 840). 

Omsättning och resultat Koncernen 

Omsättning 

Totala intäkter uppgick till 3 627 (2 537) MSEK. 

Rörelseresultat 

Rörelseresultatet uppgick till -71 (128) MSEK vilket ger en rörelsemarginal 

på -2 % (5 %). 

Finansiella poster 

Finansnettot uppgick till -94 (-88) MSEK. 

Kassaflöde 

Periodens kassaflöde efter investeringar uppgick till -129 (-62) MSEK. 

Soliditet 

Soliditeten uppgick till 28,2 % (24 %). Soliditet mäts som eget kapital och 

aktieägarlån i förhållande till balansomslutning. 

Vinstdisposition i moderbolaget 

Förslag till vinstdisposition 

Årets resultat i moderbolaget uppgick till -53 060 924 SEK. 

Till årsstämmans förfogande, SEK: 

Balanserade vinstmedel 481 117 157 

Årets resultat -53 060 924 

Summa 428 056 233 

Styrelsen föreslår att den ansamlade vinsten disponeras enligt följande: 

Till aktieägarna utdelas 104 882 457 

I ny räkning överförs 323 173 776 

Summa 428 056 233 

Resultat- och balansräkning kommer att föreläggas årsstämman den 31 mars 

2011 för fastställelse. 

29

Koncernens resultaträkning 

TSEK 

Not 

2010 2009 

Rörelsens intäkter 

Nettoomsättning 2, 24 3 531 891 2 509 690 

Övriga rörelseintäkter 3 95 108 27 394 

Summa rörelsens intäkter 3 626 999 2 537 084 

Rörelsens kostnader 

Kostnad för sålda varor och tjänster 2 -1 480 360 -939 520 

Övriga externa kostnader 4, 18 -786 032 -424 995 

Personalkostnader 5 -1 335 769 -987 839 

Avskrivning immateriella tillgångar 6 -6 018 -6 440 

Avskrivning materiella tillgångar 7 -57 448 -39 928 

Övriga rörelsekostnader 3 -32 245 -9 975 

Summa rörelsens kostnader -3 697 872 -2 408 697 

Rörelseresultat -70 873 128 387 

Finansiella intäkter 8 2 350 1 235 

Finansiella kostnader 2, 8 -96 442 -88 925 

Finansnetto -94 092 -87 690 

Resultat före skatt -164 965 40 697 

Skatt 9 36 801 -13 029 

Årets resultat -128 164 27 668 

Moderbolagets aktieägares andel av årets resultat -128 164 27 668 

Resultat per aktie, 

Ingen utspädning föreligger -1 282 277 

Koncernens rapport över totalresultat 

TSEK 

Not 


Årets resultat -128 164 27 668 

Övrigt totalresultat 

Årets förändring av omräkningsreserv -22 123 753 

Årets förändring av säkringsreserv 23 013 -19 497 

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat -6 060 5 128 

Årets övrigt totalresultat -5 170 -13 616 

Årets totalsumma totalresultat hänförligt 

till moderbolagets aktieägare -133 334 14 052 

30

Rapport över finansiell ställning för koncernen Not 1 

TSEK 

Tillgångar 2010 2009 

Not 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 6 787 954 742 041 

Materiella anläggningstillgångar 7, 19 212 202 202 144 

Andelar i intresseföretag 10 3 244 - 

Uppskjuten skattefordran 9 33 370 9 771 

Långfristig fordran koncernbolag - - 

Summa anläggningstillgångar 1 036 770 953 956 

Omsättningstillgångar 

Varulager 13 534 927 374 961 

Kundfordringar 14, 22, 24 433 143 364 543 

Fordringar hos koncernföretag 14 142 310 33 681 

Skattefordringar 14 16 422 39 108 

Övriga fordringar 14, 24 75 094 81 213 

Upparbetat, ej fakturerat 14, 26 161 284 156 781 

Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 14 52 668 100 828 

Likvida medel - - 

Summa omsättningstillgångar 1 415 848 1 151 115 

Summa tillgångar 2 452 618 2 105 071 

31

Rapport över finansiell ställning för koncernen (forts.) 

TSEK Not 2010 2009 

Skulder och eget kapital 

Eget kapital 

Aktiekapital 100 100 

Övrigt tillskjutet kapital 432 257 266 181 

Reserver -24 495 -19 325 

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat -46 746 -5 111 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 361 116 241 845 

Långfristiga skulder 

Långfristiga räntebärande skulder 15, 20, 22, 24 587 960 631 040 

Aktieägarlån 2, 15, 22, 24 307 127 273 813 

Avsättning pensioner och liknande förpliktelser 12 16 511 15 376 

Övriga avsättningar 16 73 618 14 708 

Uppskjutna skatteskulder 9 9 421 6 858 

Övriga långfristiga skulder, räntebärande 15 16 975 29 348 

Övriga långfristiga skulder, ej räntebärande 13 105 10 128 

Summa långfristiga skulder 1 024 717 981 271 

Kortfristiga skulder 

Förskott från kunder 17 47 501 32 648 

Leverantörsskulder 2, 17, 24 391 961 310 411 

Skulder till koncernföretag 17, 24 - 45 726 

Skulder kreditinstitut, räntebärande 15, 24 119 270 108 942 

Övriga kortfristiga skulder 17, 24 129 663 122 652 

Fakturerat, ej upparbetat 27 82 523 - 

Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 17 295 867 261 576 

Summa kortfristiga skulder 1 066 785 881 955 

Summa skulder 2 091 502 1 863 226 

Summa eget kapital och skulder 2 452 618 2 105 071 

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 

Ställda säkerheter, företagsinteckningar 18 - - 

Eventualförpliktelser 18 - - 

32

Rapport över förändring i koncernens eget kapital 

TSEK 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 

Not Aktiekapital Övrigt tillskjutet 

kapital 

Reserver 

Balanserade 

resultat 

inklusive årets 

resultat 

Totalt eget 

kapital 

Ingående eget kapital 2009-01-01 100 208 000 -5 656 849 203 293 

Justering omräkningsreserv - - -53 53 - 

Justerat ingående eget kapital 2009-01-01 100 208 000 -5 709 902 203 293 

Årets totalresultat - - -13 616 27 668 14 052 

Aktieägartillskott - 58 181 - - 58 181 

Koncernbidrag mottagna/angivna - - - -45 700 -45 700 

Aktuell skatt hänförlig till koncernbidrag - - - 12 019 12 019 

Utgående eget kapital 2009-12-31 100 266 181 -19 325 -5 111 241 845 

Ingående eget kapital 2010-01-01 100 266 181 -19 325 -5 111 241 845 

Årets totalresultat - - -5 170 -128 164 -133 334 

Aktieägartillskott - 166 076 - - 166 076 

Koncernbidrag mottagna/avgivna - - - 142 310 142 310 

Aktuell skatt hänförlig till koncernbidrag - - - -37 428 -37 428 

Förändring av redovisningsprincip 1 - - - -18 353 -18 353 

Utgående eget kapital 2010-12-31 100 432 257 -24 495 -46 746 361 116 

Förändring av omräkningsreserv * 

Ingående omräkningsreserv 2009-01-01 -1 047 

Årets förändring från omräkning av bolag 753 

Utgående omräkningsreserv 2009-12-31 -294 

Ingående omräkningsreserv 2010-01-01 -294 

Årets förändring från omräkning av bolag -22 123 

Utgående omräkningsreserv 2010-12-31 -22 417 

Förändring av säkringsreserv 

Ingående säkringsreserv 2009-01-01 -4 662 

Årets förändring -14 369 

Utgående säkringsreserv 2009-12-31 -19 031 

Ingående säkringsreserv 2010-01-01 -19 031 

Årets förändring 16 953 

Utgående säkringsreserv 2010-12-31 -2 078 

* Valutakursdifferenser vid omräkning av finansiella 

rapporter för utlandsverksamheter. 

Bolaget tillämpar säkringsredovisning av valutaderivat samt räntederivat. 

Se vidare not 1. 

33

Rapport över kassaflöden för koncernen 


Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster -164 965 40 697 

Avskrivningar 63 467 46 368 

Övriga ej likviditetspåverkande poster 21 23 130 -14 400 

Betald inkomstskatt -26 881 -32 017 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapital -105 249 40 648 

Förändringar av rörelsekapital 

Ökning (-)/minskning (+) av varulager -37 302 -29 968 

Ökning (-)/minskning (+) av kundfordringar -172 -33 786 

Ökning (-)/minskning (+) av övriga korta fordringar 166 835 -93 226 

Ökning (+)/minskning (-) av leverantörsskulder 15 533 56 559 

Ökning (+)/minskning (-) av övriga korta skulder -9 50 086 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 39 636 -9 852 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av immateriella och materiella 

anläggningstillgångar 6, 7 -27 511 -24 699 

Avyttring av immateriella och materiella 

anläggningstillgångar 26 288 547 

Förvärv av dotterföretag/rörelsegren, 

netto likviditetspåverkan 21 -167 549 -28 198 

Investering, finansiella tillgångar - - 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -168 772 -52 350 

Kassaflöde från den operativa verksamheten -129 136 -62 202 

Finansieringsverksamheten 

Erhållna aktieägartillskott 199 757 24 500 

Upptagna lån 20 079 49 597 

Amortering lån -45 000 -45 197 

Betalt koncernbidrag -45 700 - 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 129 136 28 900 

Periodens förändring av likvida medel - -33 302 

Likvida medel vid periodens början - 33 302 

Likvida medel vid årets slut 22 - - 

34

Moderbolagets resultaträkning 


Rörelsens intäkter 

Nettoomsättning 25 6 148 7 609 

Summa rörelsens intäkter 6 148 7 609 

Rörelsens kostnader 

Kostnad för sålda varor och tjänster 2 - - 

Övriga externa kostnader 4 -185 173 

Personalkostnader 5 -3 737 -10 205 

Avskrivning immateriella tillgångar 6 - - 

Avskrivning materiella tillgångar 7 - - 

Summa rörelsens kostnader -3 922 -10 032 

Rörelseresultat 2 226 -2 423 

Finansiella intäkter 8 1 1 

Finansiella kostnader 8 -74 212 -66 431 

Finansnetto -74 211 -66 430 

Resultat före skatt -71 985 -68 853 

Skatt 9 18 924 17 013 

Årets resultat -53 061 -51 840 

Moderbolagets rapport över totalresultat 

TSEK 

Not 



Övrigt totalresultat 

Årets förändring av säkringsreserv - 4 807 

Årets förändring av fond verkligt värde 9 456 - 

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat - -1 264 

Årets övrigt totalresultat 9 456 3 534 

Årets totalresultat -43 605 -48 297 

35

Moderbolagets balansräkning 


Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Immateriella tillgångar 6 - - 

Materiella tillgångar 7, 19, 20 - - 

Andelar i koncernföretag 10 935 200 935 200 

Uppskjuten skattefordran 9 - 3 375 

Långfristig fordran koncernbolag 190 576 24 500 

Summa anläggningstillgångar 1 125 776 963 075 

Omsättningstillgångar 

Varulager 13 - - 

Kundfordringar 14, 24 - 523 

Fordringar hos koncernföretag 14 369 623 272 077 

Skattefordringar 14 - - 

Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 14 51 - 

Likvida medel 481 71 

Summa omsättningstillgångar 370 155 272 671 

Summa tillgångar 1 495 931 1 235 746 

36

Moderbolagets balansräkning (forts.) 


Skulder och eget kapital 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 100 100 

Fritt eget kapital 

Fond för verkligt värde - -9 456 

Balanserat resultat 481 117 313 841 


Summa eget kapital 428 156 252 645 

Långfristiga skulder 

Långfristiga räntebärande skulder 15, 20, 22, 24 542 960 541 040 

Aktieägarlån 2, 15, 22, 24 307 127 273 813 

Övriga långfristiga skulder, räntebärande 15 - 12 832 

Övriga långfristiga skulder, ej räntbärande 

Koncern 90 805 - 

Övriga 13 105 10 128 

Summa långfristiga skulder 953 997 837 813 

Kortfristiga skulder 

Förskott från kunder 17 - - 

Leverantörsskulder 2, 17, 24 51 673 

Skulder till koncernföretag 17 112 402 140 492 

Skulder till kreditinstitut, räntebärande 15 - - 

Övriga kortfristiga skulder 17 1 110 1 200 

Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 17 215 2 923 

Summa kortfristiga skulder 113 778 145 288 

Summa skulder 1 067 775 983 101 

Summa eget kapital och skulder 1 495 931 1 235 746 

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 

Ställda säkerheter 18 247 392 290 900 

Ansvarsförbindelser 18 - - 

37

Förändringar i moderbolagets eget kapital 

TSEK 

Bundet eget 

kapital 

Fritt eget 

kapital 

Eget kapital Aktiekapital Fond verkligt 

värde 

Balanserat 

resultat 

Årets resultat 

Totalt eget 

kapital 

Ingående eget kapital 2009-01-01 100 -12 999 250 217 -47 475 189 843 

Vinstdisposition - - -47 475 47 475 - 

Summa totalresultat för perioden - 3 543 - -51 840 -48 297 

Aktieägartillskott - - 58 180 - 58 180 

Koncernbidrag mottagna/avgivna - - 71 803 - 71 803 

Aktuell skatt hänförlig till koncernbidrag - - -18 883 - -18 883 

Utgående eget kapital 2009-12-31 100 -9 456 313 842 -51 840 252 646 

Ingående eget kapital 2010-01-01 100 -9 456 313 842 -51 840 252 646 

Vinstdisposition - - -51 840 51 840 - 

Summa totalresultat för perioden - 9 456 - -53 061 -43 605 

Aktieägartillskott - - 166 076 - 166 076 

Koncernbidrag mottagna/avgivna - - 71 965 - 71 965 

Aktuell skatt hänförlig till koncernbidrag - - -18 926 - -18 926 

Utgående eget kapital 2010-12-31 100 - 481 117 -53 061 428 156 

Antal aktier i moderbolaget uppgår till 100 000 (100 000). 

Kvotvärdet i moderbolaget uppgår till 1. 

Förändring av fond för verkligt värde 

Ingående fond för verkligt värde 2009-01-01 -12 999 


Utgående fond för verkligt värde 2009-12-31 -9 456 

Ingående fond för verkligt värde 2010-01-01 -9 456 


Utgående fond för verkligt värde 2010-12-31 - 

Företaget tillämpar säkringsredovisning av räntederivat. 

Se vidare not 1. 

38

Moderbolagets kassaflödesanalys 


Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster -71 985 -68 853 

Avskrivningar - - 

Övriga ej likviditetspåverkande poster 20 31 200 39 894 

Betald inkomstskatt -189 - 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapital -40 974 -28 959 

Förändringar av rörelsekapital 

Ökning (-)/minskning (+) av varulager - - 

Ökning (-)/minskning (+) av kundfordringar 523 -1 607 

Ökning (-)/minskning (+) av övriga korta fordringar - -66 534 

Ökning (+)/minskning (-) av leverantörsskulder -622 673 

Ökning (+)/minskning (-) av övriga korta skulder -2 798 72 420 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -43 871 -24 007 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av immateriella och materiella 

anläggningstillgångar 6, 7 - - 

Avyttring av immateriella och materiella 

anläggningstillgångar - - 

Förvärv av dotterföretag/rörelsegren, 

netto likviditetspåverkan 21 - - 

Investering, finansiella tillgångar - -2 496 

Kassaflöde från investeringsverksamheten - -2 496 

Kassaflöde från den operativa verksamheten -43 871 -26 503 

Finansieringsverksamheten 

Erhållna aktieägartillskott 33 681 24 500 

Upptagna lån 56 299 - 

Amortering lån - - 

Betalt koncernbidrag -45 700 - 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 44 280 24 500 

Periodens förändring av likvida medel 410 -2 003 

Likvida medel vid periodens början 71 2 074 

Likvida medel vid årets slut 22 481 71 

39

Noter 

NOT 1 

REDoVISNINGS- och VÄRDERINGSpRINcipER 

Föreliggande årsredovisning och koncernredovisning har fastställts av styrelsen och den 

verkställande direktören den 15 mars 2011 och föreslås slutligen fastställas av årsstämman 

den 31 mars 2011. 

Ratos bildade EuroMaint Gruppen AB 25 april 2007. EuroMaint Gruppen AB förvärvade 

1 september 2007 EuroMaint AB. 

Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Adressen till huvud - 

kontoret är Landsvägen 50 A, 172 63 Sundbyberg. Moderbolaget i den största koncernen 

som EuroMaint Gruppen AB, 556731-5402, är dotterbolag till, och där koncernredovisning 

är upprättad, är Ratos AB, 556008-3585, Stockholm. 

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning 

upprättats anges nedan och har tillämpats konsekvent på samtliga perioder om inget 

annat anges. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av 

koncernens företag. 

Uttalande om överensstämmelse med tillämpade regelverk 

EuroMaint Gruppens koncernredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 

och International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International 

Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International 

Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. 

Koncernredovisningen är vidare upprättad med tillämpning av rekommendation från 

Rådet för finansiell rapportering RFR 1. (Kompletterande redovisningsregler för koncerner). 

Redovisningsprinciper avseende moderbolaget överensstämmer med principerna 

för koncernen med undantag av vad som framgår under rubriken Moderbolaget nedan. 

Moderbolagets årsredovisning är upprättad med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings 

rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer) och årsredovisningslagen. 

Grund för rapporternas upprättande 

Redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden, utom vissa finansiella 

instrument. 

Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål 

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del uppskattningar 

och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål 

som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga 

resultatet. EuroMaints bästa antaganden är dock att det inte finns några kritiska 

bedömningar som kan påverka värderingen av bolagets finansiella ställning. 

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar 

redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, 

eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både 

aktuell period och framtida perioder. 

Osäkerhet i uppskattningar 

Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar per balansdagen 

har särskild betydelse för värderingen av tillgångarna och skulderna i balansräkningen. 

Nedan diskuteras de områden där risken för värdeförändringar under det efterföljande 

året är störst på grund av att antagandena eller uppskattningarna kan behöva 

ändras. 

Goodwill, prövning av nedskrivningsbehov 

Goodwill som uppkommer vid rörelseförvärv utgör skillnaden mellan förvärvets 

anskaffningsvärde och de förvärvade identifierbara nettotillgångarnas verkliga värde. 

Nedskrivningsbehovet av den redovisade goodwillen prövas en gång om året. 

Återvinningsvärden (det vill säga det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter 

avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget 

med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Detta kräver i sin tur 

att det förväntade framtida kassaflödet från den kassagenererande enheten uppskattas 

samt en relevant diskonteringsränta fastställs för beräkning av kassaflödets nuvärde. 

Pensionsförpliktelser 

Värdet av pensionsförpliktelserna för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på 

aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, förväntad avkastning 

på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. 

Inkurans i varulager 

Varulagret består värdemässigt i huvudsak av artiklar som förvärvats enligt en bedömd 

underhållsplan för olika tågmodeller. Då dessa cykler är långsiktiga (5 - 12 år), finns 

en osäkerhet i bedömningen. Bolaget har en skyldighet att under lång tid lagerföra 

artiklar(reservdelar) för skilda tågmodeller vilka har en mycket lång ekonomisk och 

teknisk livslängd. 

Successiv vinstavräkning 

Vid successiv vinstavräkning finns en osäkerhet, eftersom arbetena löper under flera år, 

att förutse det slutliga ekonomiska resultatet av ett stort ombyggnadsprojekt. Från projektets 

början tills det är slutfört görs därför avstämningar, men på grund av att detta är 

både tids- och kostnadskrävande utförs det bara ett visst antal gånger under året. 

Avsättning för garantier för utförda arbeten 

Vid så kallade tillgänglighetsarbeten, avhjälps fel vid en utförd tjänst eller en ej fungerande 

vara, under en kort tid efter tjänstens utförande. Kostnaden för det arbete eller 

utbyte av ej fungerande vara, är inräknad i den avtalade affären. 

Vid ombyggnadsaffärer finns ett behov av garantier gentemot kund. Dessa garantier 

kan sträcka sig från ett upp till två år. Eftersom varje ombyggnadsaffär är en unik del 

av bolagets verksamhet, och ej kan jämföras med någon annan ombyggnadsaffär, är 

kostnaden för garantier svårbedömd. Bolaget försöker estimera de garantikostnader som 

kan uppkomma, och gör avsättningar för dessa, men en viss osäkerhet kvarstår över det 

slutliga utfallet. 

Ändrade redovisningsprinciper 

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och 

med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har 

inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Under 2009 aktiverades 

förvärvskostnader avseende förvärv av RSM-gruppen i Tyskland. Under 2010 har redovisningsprincipen 

ändrats varvid hela det aktiverade beloppet 18 353 TKR har återförts 

direkt mot Eget kapital. 

Under 2009 aktiverades förvärvskostnader avseende förvärv av RSM-gruppen i 

Tyskland. Under 2010 har redovisningsprincipen ändrats varvid hela det aktiverade 

beloppet 18 353 TKR har återförts direkt mot Eget kapital. 

Rörelseförvärv och koncernredovisning 

Fr.o.m. 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och 

den ändrade IAS 27 Koncernredovisningen och separata finansiella rapporter. De ändrade 

redovisningsprinciperna har medfört bland annat: definitionen av rörelse har ändrats, 

transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställs 

till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade 

till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. 

Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande 

inflytande och goodwill. Alternativen är till verkligt värde, det vill säga goodwill 

inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan 

bestämmande inflytande utgörs av andel av rörelseförvärvets nettotillgångar. Val mellan 

dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv 

som sker efter det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas 

direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av företagets tidigare princip som var 

att redovisa överskjutande belopp som goodwill. 

Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets finansiella 

rapporter, vilket alltså innebär att inga belopp i de finansiella rapporterna har justerats. 

Ändringarna av standarderna har medfört några ändringar i upplysningskraven, 

vilket tas hänsyn till i not 29. 

Nya IFRS som inte ännu börjat tillämpas 

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och 

har inte förtidstillämpats vid upprättande av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller 

ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. 

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: 

Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av 

minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS9. Denna första del behandlar 

klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar 

som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde 

eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument 

som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; 

vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade 

datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att 

tillämpa ’fair value option’ som IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas 

i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte 

innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt 

totalresultat. Värdeförändringen på derivat i säkringsredovisningen påverkas inte av 

denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. 

Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller 

från och med 2013. Företaget har ännu inte slutfört bedömningen av den nya standardens 

påverkan på koncernens redovisning. 

Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte 

komma att ha någon effekt på koncernen redovisning: 

40

NOT 1 REDoVISNINGS- och VÄRDERINGSpRINcipER (for t s.) 

- Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående främst med avseende på upplysningar 

för statligt relaterade företag, men även av seende definitionen av 

närstående 

- Ändringar av IAS32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av 

nyemissioner 

- Ändringar av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav 

för överförda finansiella tillgångar 

- Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta 

fonderingskrav och samspelet dem emellan med avseende på förskottsbetalningar för 

att täcka krav på lägst fondering 

- IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument 

- Årliga förbättringar av IFRS som inte redan är tillämpliga, främst bland de som 

publicerades i maj 2010. 

Koncernredovisning 

EuroMaint Gruppens resultat- och balansräkning omfattar alla företag över vilka 

moderbolaget direkt eller indirekt utövar ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande 

inflytande innebär rätten att direkt eller indirekt utforma ett företags finansiella och 

operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett bestämmande inflytande 

uppkommer när ett aktieinnehav uppgår till mer än hälften av rösträtterna. Vid bedömningen 

om ett betydande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier 

som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. 

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt vinster på transaktioner mellan 

koncernföretag elimineras. Även förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett 

bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. 

Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv 

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande under EuroMaint 

Gruppen AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma 

ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. 

Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande 

aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. 

Förvärv den 1 januari 2010 eller senare 

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett 

dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar 

dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det 

verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna 

skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, 

med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument 

eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. 

Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande 

inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det 

verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, 

redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, sk förvärv till lågt pris 

redovisas denna direkt i årets resultat. 

Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser 

reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. 

Transaktionsutgifter vid rörelseförvärv redovisas från och med 1 januari 2010 över 

resultatet. Någon aktivering sker ej. Det aktiverade förvärvskostnader som fanns vid årets 

början och är hänförliga till förvärv som skett under 2010, har återförts mot eget kapital, 

se vidare under förändrade redovisningsprinciper. 

Bolagets förvärv har ej innehållit några villkorade köpeskillingar. 

Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 

Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden 

överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder 

samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När 

skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med 

undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument 

eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden. 

Utländska valutor – omräkning 

Rapporteringsvaluta 

Fordringar och skulder i utlandsverksamhet, inklusive goodwill och andra koncernmässiga 

över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta 

till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till balansdagens kurs. 

Vid upprättande av koncernens bokslut omräknas samtliga poster i resultaträkningen 

för utländska dotterföretag till svenska kronor med de genomsnittliga valutakurserna, 

som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive 

transaktionstidpunkt, under året. De förändringar av koncernens eget kapital som 

uppstår genom olika valutakurser vid balansdagen jämfört med kursen vid föregående 

balansdag redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent 

i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet 

omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade 

utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering 

vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. 

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta 

Alla dotterföretag använder den lokala valutan som funktionell valuta. Transaktioner 

redovisas till transaktionsdagens kurs som sedan omräknas. Monetära tillgångar och 

skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som 

föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas 

i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska 

anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära 

tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella 

valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Den funktionella 

valutan för moderbolaget är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan 

för moderbolag och koncernbolag. 

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet 

Monetära långfristiga fordringar till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är 

planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken 

en del av EuroMaints nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens 

som uppstår på den monetära långfristiga fordringen redovisas i övrigt totalresultat 

och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. 

Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna 

hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser 

som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat. 

Materiella anläggningstillgångar 

Ägda tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet samt med avdrag för 

ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet 

ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på 

plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. 

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en 

separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de 

framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma 

koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. 

Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen 

under den period de uppkommer. 

Leasade tillgångar 

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång 

i balansräkningen och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde 

och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att 

betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade 

tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod, eller om den är kortare 

över den avtalade leasingperioden, medan leasingbetalningarna redovisas som ränta 

och amortering av skulderna. 

Tillgångarna som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång 

i balansräkningen. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld. 

Avskrivningsprinciper 

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde 

ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden, 

enligt följande procentsatser per år: 

Kategori 

Avskrivning år 

Maskiner och inventarier 5–10 

Datorer och terminaler 3 

Förbättringar annans fastighet 5–10 

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid 

behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde (det 

högsta av nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde) om tillgångens redovisade värde 

överstiger dess bedömda återvinningsvärde. 

Vinster och förluster vid avyttringar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt 

och redovisat värde, resultatet redovisas i resultaträkningen. 

41

Noter 


Immateriella tillgångar 

Goodwill 

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet 

på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid 

förvärvstillfället minus eventuella nedskrivningar. Goodwill redovisas som immateriella 

tillgångar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat 

värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. 

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov 

vilket görs årligen. Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas genom 

följande förfarande. Det goodwillvärde som fastställs per förvärvstidpunkten fördelas på 

kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas 

tillföra fördelar till företaget genom synergieffekter. Till dessa kassagenererande enheter 

kan hänföras även tillgångar och skulder som vid förvärvstidpunkten redan finns i koncernen. 

Varje sådant kassaflöde som goodwill fördelas till, motsvaras av den lägsta nivån 

inom koncernen på vilken goodwill övervakas i företagets styrning och är inte en större 

del av koncernen än ett segment. Ett nedskrivningsbehov föreligger när det återvinningsbara 

beloppet avseende en kassagenererande enhet (eller grupper av kassagenererande 

enheter) understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. 

Kund- och marknadsrelaterade 

Förvärvade immateriella tillgångar såsom varumärken, kundrelaterade tillgångar och 

andra liknande poster aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade 

av- och nedskrivningar. 

Teknologi 

Forskningsprojekt eller patenträttigheter som förvärvats i rörelseförvärv aktiveras och 

redovisas till anskaffningsvärden minus av- och nedskrivningar. 

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som tillgång 

i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna 

för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när 

de uppkommer. 

Avskrivningsprinciper 

Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade 

nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna 

omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med 

en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för 

nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder 

på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara 

nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De 

beräknade nyttjandeperioderna är: 

Kategori 

Avskrivning år 

Kundrelationer 8 

Teknologi 3 

Nedskrivningar av tillgångar som inte är finansiella 

Materiella och immateriella tillgångar 

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen 

avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångarna som skrivs av bedöms med 

avseende på nedskrivningsbehov närhelst händelser eller förändringar i förhållanden 

indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. Om det inte går att fastställa 

väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde 

minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av 

nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende 

kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. 

En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger 

dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga 

värde minskat med försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet 

diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar 

riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. En nedskrivning 

redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för 

en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. 

Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. 

En tillgång, förutom goodwill, som tidigare har skrivits ner prövas varje balansdag, 

om återföring bör göras. 

Finansiella instrument 

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan 

likvida medel, kundfordringar, derivat och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns 

leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt övriga skulder. 

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blivit 

part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen 

när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet 

föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskuld tas 

upp när faktura mottagits. 

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, 

förfallit eller bolaget förlorat kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en 

finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i 

avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. 

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den 

dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. 

Finansiella instrument och säkringsredovisning 

Terminskontrakt som används för säkring av valutakursförändringar på fordringar och 

skulder i utländsk valuta värderas till avistakursen den dag då valutaterminen tas upp 

för värdering av den underliggande fordran eller skulden. Skillnaden mellan terminskursen 

och dagskursen vid kontraktets ingående (terminspremie) periodiseras över 

terminskontraktets löptid. Periodiserad terminspremie redovisas som ränteintäkt respektive 

räntekostnad då terminen är längre än tre månader. 

Klassificering av finansiella instrument 

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella 

tillgångar eller finansiella skulder som innehas för handel och är värderade till verkligt 

värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, skulder värderade 

till upplupet anskaffningsvärde samt derivat som används för säkringsändamål. 

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen 

fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporttillfälle. 

Beräkning av verkligt värde 

Verkligt värde beräknas då marknaden inte är aktiv för en viss finansiell tillgång genom 

värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden 

som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen 

av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde 

ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde. 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. 

Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana 

som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via 

resultaträkningen. Koncernens tillgångar i denna kategori utgörs av derivatinstrument 

som inte är identiferade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som 

omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade 

inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt 

värde via resultaträkningen värderas både initialt, innebärande att transaktionskostnader 

belastar periodens resultat, och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. 

Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt 

värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår. 

Lånefordringar och kundfordringar 

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, med 

fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. 

Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till anskaffningsvärdet motsvarande 

verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet 

anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell 

reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar 

görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla de 

belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek 

utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och värdet av bedömda framtida 

kassaflöden. Värdeminskningen redovisas i resultaträkningen. 

Kundfordringar bedöms som osäkra när dessa har förfallit till betalning med 

60 dagar. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter 

av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov 

redovisas til nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid 

diskonteras dock inte. 

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet 

anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivning inte längre föreligger 

och full betalning från kunden förväntas erhållas. 

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för 

säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas 

löpande till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens 

resultat, och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. 

Syntetiska optioner 

Syntetiska optionsprogram med marknadsmässig premie redovisas och värderas i 

enlighet med IAS 39. Erhållen premie redovisas som finansiell skuld. Det har initialt 

42


inte inneburit någon kostnad för företaget då en värdering av optionerna till verkligt 

värde genom en optionsvärderingsmodell motsvarar den premie företaget har erhållit. 

Skulden omvärderas löpande till verkligt värde genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell, 

med beaktande av gällande villkor. Värdeförändringar under optionens 

löptid redovisas som en finansiell post, liksom andra intäkter och kostnader avseende 

finansiella tillgångar och skulder. Om en syntetisk option utnyttjas av innehavaren regleras 

den finansiella skulden, som tidigare omvärderats till verkligt värde. 

Eventuellt realiserat resultat redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. 

Om de syntetiska optionerna förfaller värdelösa, intäktsförs den redovisade skulden. 

Upplåning 

Lån upptas initialt till lånebeloppet inklusive transaktionskostnader och redovisas 

där efter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. 

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om betalning av skulden kommer att 

ske inom 12 månader efter balansdagen. 

Leverantörskulder 

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till anskaffningsvärdet motsvarande verkligt 

värde med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde 

med tillämpning av effektivräntemetoden. 

Derivatinstrument 

Koncernen utnyttjar derivatinstrument i form av terminer för att säkra delar av sin exponering 

för valutarisker i de löpande betalningsflödena samt ränteswapar för att säkra 

delar av upplåningen med rörlig ränta. Säkringsredovisningen tillämpas från och med 

1 januari 2008. Effektiv del av säkringsinstrumentens värdeförändringar redovisas i 

övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent 

av eget kapital och den ineffektiva delen redovisas i årets resultat. För att uppfylla 

kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till 

den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, 

att säkringdokumentation upprättas och att effektiviteten kan visas vara tillräcklig hög 

genom effektivitetsmätning. Ackumulerade värdeförändringar i eget kapital återförs till 

årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när 

den prognostiserade externa försäljningen ägt rum. När ett säkringsinstrument löper 

ut, säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår 

ackumulerade värdeförändringar i eget kapital och återförs till årets resultat. Om 

en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade värdeförändringen 

som redovisats i eget kapital omedelbart till årets resultat. Derivat med 

positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder. 

Likvida medel 

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden. 

Intresseföretag 

Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, 

inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom 

andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det 

betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden 

i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen 

redovisade värdet på aktierna i intressebolagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens 

eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande 

värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen 

redovisas som ’Andel i intresseföretags resultat’ koncernens andel i intresseföretagens 

resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar 

och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar, 

minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen, utgör den huvudsakliga 

förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. 

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets 

andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar 

och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. 

Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till 

emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas 

i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget 

överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde 

till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden 

utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering 

i intresseföretaget. 

Varulager 

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. 

Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden 

(FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och 

transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående 

arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserade på 

en normal kapacitet. 

Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, 

efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma 

en försäljning. 

Ansvarsförbindelser 

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från 

inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida 

händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller 

avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 

Klassificering 

Anläggningstillgångarna, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av 

belopp som förväntas vara återvunna eller betalda efter mer än 12 månader räknat från 

balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av 

belopp som förväntas vara återvunna eller betalda inom 12 månader efter balansdagen. 

Inkomstskatter 

Inkomstskatter ingår i koncernredovisningen med både aktuell och uppskjuten skatt. 

Koncernens bolag är skattskyldiga enligt gällande lagstiftning i respektive land. En aktuell 

skatteskuld eller fordran redovisas för den beräknade skatten som ska betalas eller 

erhållas avseende aktuellt eller tidigare år. 

Uppskjuten skatt redovisas på alla temporära skillnader som utgörs av skillnaden 

mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade 

värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser 

och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas 

gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna 

skatteskulden regleras. 

Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära differenser och 

outnyttjade underskottsavdrag i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga 

vinster kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära differenserna eller 

outnyttjade underskottsavdragen kan komma att nyttjas. 

Ersättning till anställda 

Pensionsförpliktelser 

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom betalning 

av försäkringspremier eller genom avsättning i balansräkning. Koncernen har både 

förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. 

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan för vilken koncernen inte har 

ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgiftsbestämda pensionsplaner 

i koncernen är PA-03, Alternativ ITP-S, samt ITP i Alecta som redovisas enligt en 

avgiftsbestämd plan, till följd av att brist på den information som krävs för att kunna 

redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Avgifterna redovisas som personalkostnader. 

Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant 

återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. 

En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension 

motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen. Den skuld som redovisas i balansräkningen 

avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda 

förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. 

Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av 

uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för statsobligationer 

och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och 

förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella 

antaganden överstigande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna 

och 10 procent av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över 

de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid (tioprocentskorridoren). 

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, 

om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda 

kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas 

kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden. 

Vid EuroMaint Gruppen ABs förvärv av EuroMaint AB har tillgångar och skulder som 

är hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning, redovisats till nuvärdet av förpliktelserna 

och förvaltningstillgångarna, enligt IAS 19 punkt 108. Det innebär att aktuariella 

vinster och förluster som har uppkommit före förvärvet har redovisats i koncernbalansräkningen, 

även det som kan hänföras till överstigande av ”tioprocentskorridoren”. 

Kortfristiga ersättningar 

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som 

kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade 

kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig 

eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits 

från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. 

43

Noter 


Ersättningar vid uppsägning 

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal 

pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte 

mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar skuld eller kostnad när den bevisligen är 

förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet 

till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande 

som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som 

förfaller efter 12 månader från balansdagen eller längre diskonteras till nuvärde. 

Avsättningar 

Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse 

till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för 

att reglera åtagandet än att så inte sker och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt 

sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det finns ett antal liknande 

åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser 

vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. Där effekten av när 

i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det 

förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella 

marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som 

är förknippade med skulden. Under avsättningar redovisas avsättningar för garantier, 

omstrukturering och pensioner. 

Avsättning för garantier börjar beräknas när en tjänst slutförts eller en vara har 

övergått till kund. För att uppskatta beloppen används huvudsakligen historiska data 

avseende reparationer och utbyten. 

Intäktsredovisning 

Intäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, lämnande rabatter och liknande 

intäktsreduktioner. Nettoomsättning omfattar försäljning av tjänster inom underhåll, 

ombyggnader av spårburna fordon samt underhåll och implementering av produktionsanläggningar 

för tillverkningsindustrin. 

För underhållsaffärer, det vill säga ombyggnadsaffärer, redovisas uppdragsinkomsterna 

i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, vilket utgörs av nedlagda uppdragsutgifter 

jämfört med prognostiserade uppdragsutgifter. Denna redovisning bygger 

på synsättet att prestationen fullgörs i takt med att arbetet utförs och innebär att vinst 

redovisas successivt baserat på respektive uppdrags färdigställandegrad när uppdragets 

slutliga utfall kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 

För tillgänglighetsaffärer, så kallade kilometeravtal, baseras intäktsredovisningen på 

antal kilometer som fordon har rullat. 

För underhåll och implementering av produktionsanläggningar för tillverkningsindustrin 

redovisas kontrakt över en miljon kronor också genom successiv vinstavräkning. 

Om ett uppdrags slutliga utfall inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt men förlust inte 

befaras redovisas en intäkt som motsvarar nedlagda kostnader. 

En befarad förlust för ett uppdrag belastar i sin helhet omgående periodens resultat. 

Finansiella intäkter och kostnader 

Med finansiella intäkter avses positiva valutakursdifferenser, ränteintäkter på finansiella 

tillgångar, pensionstillgångar samt banktillgodohavanden, vinst vid värdeförändring på 

finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet samt sådana vinster på 

säkringsinstrument som redovisas i resultatet. Med finansiella kostnader avses kostnader 

kopplade till lån, pensionskuld, löpande bankavgifter, negativa valutakursdifferenser, 

förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, 

nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument 

som redovisas i årets resultat. 

Leasingavtal 

Operationell leasing 

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren 

klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden 

kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. 

Finansiell leasing 

Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade 

med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det 

fråga om operationell leasing. Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och 

amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden 

så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats 

för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs 

i de perioder de uppkommer. 

Kassaflödesanalys 

Indirekt metod tillämpas vid redovisning av kassaflöde från den löpande verksamheten. 

Upplysningar om närstående 

Med närstående avses de företag där EuroMaint eller närstående till EuroMaint kan 

utöva ett bestämmande eller betydande inflytande vad gäller de operativa och finansiella 

beslut som fattas. Närståendekretsen omfattar dessutom de företag och fysiska 

personer som har en möjlighet att utöva ett bestämmande eller betydande inflytande 

över EuroMaint Gruppens finansiella och operativa beslut. Transaktioner med närstående 

redovisas i not 2. 

Som närstående fysiska personer definieras styrelsens ordförande och ledamöter, 

verkställande direktören och andra ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar 

till sådana personer. Med andra ledande befattningshavare avses de nio 

personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. 

Ersättningar till styrelsen och koncernledningen redovisas i not 6. 

Resultat per aktie 

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till 

moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under 

året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det 

genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella 

stamaktier. Under året fanns det inga utspädande potentiella stamaktier. 

Moderbolaget 

Moderbolagets årsredovisning är upprättad med tillämpning av Rådet för finansiell 

rapporterings rekommendation RFR 2 (Redovisning för juridiska personer) och årsredovisningslagen. 

Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte 

reg lerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget 

som juridisk person. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till 

anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar 

enligt lägsta värdets princip. 

Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisk i räntebetalningar på skulder 

värde ras till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende 

fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen 

är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma 

som om skul den i stället hade tagits upp till en fast marknadsränta när säkringsförhållandet 

inleddes. Eventuell betald premie för swapavtalet periodiseras som ränta över 

avtalets löptid. 

Aktieägartillskott och koncernbidrag 

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från 

Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital 

hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning 

ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att 

koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt 

redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. 

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. 

Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över 

resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt 

mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott 

redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagare direkt mot balanserade 

vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som 

investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras. 

Ändrade redovisningsprinciper 

Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges ovan för 

koncernen har nedanstående ändringar påverkat moderbolaget under 2010. 

RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella 

rapporter ska tillämpas med vissa undantag. En effekt för moderbolaget jämfört 

med tidigare rapportering är att övrigt totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. 

En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital fått ett innehåll som 

liknar koncernens, d.v.s. exkluderande de intäkter och kostnader som förr redovisats 

direkt i eget kapital men nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. 

Vidare kommer även moderbolaget att redovisa en extra balansräkning, per ingången 

av jämförelseåret, i årsredovisningar då retroaktiva ändringar påverkat någon post i den 

extra balansräkningen i väsentlig utsträckning. 

Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning 

och separata finansiella rapporter avseende ’Cost of an Investment in a Subsidiary, 

Jointly-Controlled Entity or Associate’ tillämpas sedan 1 januari 2009. Denna ändring 

har medfört att moderbolaget nu alltid redovisar utdelning från dotterföretag till sin 

helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som 

upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna 

i dotterföretaget. Ändringen har inte haft någon effekt på poster i moder bolagets 

finansiella rapporter. 

44

NOT 2 

TR ANSAK TIONER MED NÄRSTÅENDE 

TSEK Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget 

2010 2009 2010 2009 

Försäljning av varor och tjänster 

DIAB 10 77 - - 

Inköp av varor och tjänster 

Camfil 13 35 - - 

Lindab 116 63 - - 

Mobile Climate Control 22 30 - - 

Finansiella kostnader 

EMaint (Ratos) 33 314 29 700 33 314 29 700 

Fordringar på närstående 

Ratos - 33 680 4 594 33 680 

Inwido - - 142 310 - 

Skulder till närstående 

GS-Hydro - 45 700 4 594 45 700 

Lindab 14 9 - - 

EMaint (Ratos) 307 127 273 813 307 127 273 813 

Mobile Climate Control - 16 - - 

I nedanstående tabell presenteras vad transaktionerna med närstående främst består av. 

Intäkter 

Camfil 

Lindab 

Mobile Climate Control 

DIAB 

Underhållstjänster 

EMaint (Ratos) 

Kostnader 

Materialinköp 



Räntekostnader 

Bolag i not 2 är bolag inom Ratos-koncernen. Information om ersättning till ledande befattningshavera lämnas i not 5. 

NOT 3 

ÖVRIGA RÖREL SEINTÄK TER o ch RÖREL SEKOS TNADER 

TSEK Koncernen Koncernen 


Övriga rörelseintäkter 

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 6 630 254 

Kursvinst fordringar/skulder av rörelsekaraktär 23 354 22 321 

Hyresintäkter 446 2 494 

Övrigt 64 678 2 325 

Summa 95 108 27 394 

Övriga rörelsekostnader 

Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar -7 325 -50 

Kursförlust av rörelsekaraktär -21 331 -9 925 

Övrigt -3 589 - 

Summa -32 245 -9 975 

Moderbolaget har inga siffror att redovisa för 2010 och 2009. 

45

Noter 

NOT 4 

ERSÄT TNING TILL RE VISORER 



KPMG 

Revisionsuppdrag 2 273 1 486 - - 

Revisionsuppdrag annat 396 261 - - 

Skatteuppdrag 135 - - - 

Övriga uppdrag 14 228 - - 

Ernst & Young 

Revisionsuppdrag - - - - 

Revisionsuppdrag annat - - - - 

Skatteuppdrag - - - - 

Övriga uppdrag - 343 - - 

Summa 2 818 2 318 - - 

Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer 

på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. 

Allt annat är övriga uppdrag. Moderbolagets revisionskostnader avseende 2009 och 2010 tas av dotterbolaget EuroMaint AB. 

NOT 5 

MEDEL ANTAL ANS TÄLLDA SAMT PERSONALKOS TNADER 


Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor 


och män uppgår till 

Sverige 

Kvinnor 171 147 - - 

Män 1 727 1 726 1 1 

Totalt 1 898 1 873 1 1 

USA 

Kvinnor - 1 - - 

Män 4 6 - - 

Totalt 4 7 - - 

Lettland 

Kvinnor 3 3 - - 

Män 28 26 - - 

Totalt 31 29 - - 

Tyskland 


Män 707 26 - - 

Totalt 780 29 - - 

Koncernen totalt 

Kvinnor 247 151 - - 

Män 2 466 1 758 - - 

Totalt 2 713 1 909 - - 

Styrelseledamöter 

Kvinnor 2 1 1 1 

Män 23 12 7 7 

Totalt 25 13 8 8 

Verkställande direktörer och andra 

ledande befattningshavare 


Män 21 21 1 1 

Totalt 25 23 1 1 

46

NOT 5 MEDEL ANTAL ANS TÄLLDA SAMT PERSONALKOS TNADER (for t s.) 


Personalkostnader 2010 2009 2010 2009 

Sverige 

Löner och andra ersättningar 

Styrelse och verkställande direktörer 24 446 8 046 2 153 2 087 

Varav tantiem och därmed jämställd ersättning 1 419 450 - - 

Övriga anställda 668 432 668 781 - - 

Totalt löner och andra ersättningar 694 297 676 827 2 153 2 087 

Sociala kostnader 313 791 309 357 1 483 1 268 

Varav pensionskostnader 77 203 77 091 807 552 

USA 


Styrelse och verkställande direktörer - - - - 

Varav tantiem och därmed jämställd ersättning - - - - 


Totalt löner och andra ersättningar 2 344 4 860 - - 

Sociala kostnader 437 1 188 - - 

Varav pensionskostnader - 240 - - 

Lettland 


Styrelse och verkställande direktörer - - - - 

Varav tantiem och därmed jämställd ersättning - - - - 


Totalt löner och andra ersättningar 4 460 5 723 - - 

Sociala kostnader 1 115 1 518 - - 

Varav pensionskostnader - - - - 

Tyskland 


Styrelse och verkställande direktörer 2 977 - - - 

Varav tantiem - - - - 

Övriga anställda 249 108 - - - 

Totalt löner och andra ersättningar 252 085 - - - 

Sociala kostnader 47 982 - - - 

Varav pensionskostnader 22 491 - - - 


Ersättning till ledande befattningshavare 

Koncernen 

Lön Övriga 

förmåner 

Sociala 

kostnader 

Varav 

pensionskostnad 

Lön Övriga 

förmåner 

Sociala 

kostnader 

Varav 

pensionskostnader 

Verkställande direktörer 7 642 99 2 044 547 8 359 215 5 371 2 429 

Övriga ledande befattningshavare 12 552 690 9 424 5 264 14 717 611 9 233 4 162 

Moderbolaget 2010 2009 

Verkställande direktör 2 153 - 1 483 807 2 087 1 1 268 552 

EuroMaint Gruppen har under 2010 och 2009 haft den verkställande direktören som enda anställd. 

Ersättningar och övriga förmåner under perioden 

Ordförande i EuroMaint Gruppen AB erhöll för 2010 ett arvode om 300 (300) TSEK och övriga ledamöter 150 (150) TSEK. Om anställning föreligger i Ratos utgår inget arvode. 

Till fackliga företrädare i styrelsen har utgått inläsningsarvode om 153 (63) TSEK. VD i EuroMaint Gruppen AB erhöll under perioden lön om totalt 2 153 (2 087) TSEK och disponerade 

förmånsbil samt andra förmåner om sammanlagt - (1) TSEK. VDs pensionsålder är 65 år. VD har avgiftsbestämt pensionslöfte om 30 % av månatlig pensionsgrundande ersättning. 

Uppsägningstiden är sex månader för såväl bolaget som VD och under denna tid utgår lön med full avräkning mot andra inkomster. Nuvarande VD i EuroMaint Rail AB är inhyrd som 

konsult och har under 2010 fakturerat EuroMaint 3 160 000 kronor i arvode samt 76 832 kronor i resekostnader. Kostnaden är redovisad i posten ”Övriga externa kostnader”. 

Övriga VDar och andra personer i företagsledningen har tecknat individuella avtal om avgångsvederlag och uppsägningstid. Dessa uppgår som högst till tolv månaders lön med full 

avräkning mot andra inkomster samt tolv månaders icke pensionsgrundande avgångsvederlag med full avräkning mot andra inkomster. 

Några anställda inom EuroMaint koncernen har tecknat syntetiska optioner. Dessa är dock ej knutna till respektive anställds anställning. 

47

Noter 

NOT 6 

IMMATERIELL A ANL ÄGGNINGS TILLGÅNGAR 

Återvinningsvärde 

Beräknat återvinningsvärde utgörs av nyttjandevärde 

Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden genererade 

av tillgången under bedömd nyttjandeperiod. Bedömningen av framtida kassaflöden 

baseras på rimliga och verifierbara antaganden som utgör bästa uppskattningar av 

de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under nyttjandeperioden, exempelvis 

bygger personalkostnadsökningar och övriga rörelsekostnadsökningar på förväntad 

inflation som också kan kompenseras genom prishöjningar i löpande avtal eller indexjusteringar 

i fastprisavtal. Valutakursprognoser baseras på aktuell noterad valutakurs 

med hänsyn tagen till existerande valutasäkringar. 

Bedömningen av framtida kassaflöden baseras på de senaste budgetar/prognoser 

som fastställts och omfattar normalt en 3-årsperiod. För beräkningar efter denna period 

baseras bedömningar av framtida kassaflöden på ett antagande om en konstant tillväxttakt 

som bedöms rimlig för den kassagenerande enheten. För beräkningen 2010 har 

tillväxttakter på 3-5 % använts beroende på enheternas marknadspositioner, framtidsplaner 

samt tillväxten i respektive marknad. 

Uppskattningar av framtida kassaflöden omfattar inte framtida betalningar hänförliga 

till en framtida omstrukturering som innehavet ännu inte är bunden att genomföra. 

Så snart innehavet är bundet att genomföra omstruktureringen så innefattar framtida 

kassaflöden besparingar och andra fördelar som omstruktureringen samt utbetalningar 

som omstruktureringen väntas ge upphov till. 

Bedömda framtida kassaflöden omfattar inte heller in- eller utbetalningar från finansieringsverksamheten. 

Däremot omfattas in- och utbetalningar av skatter. Det är vid 

värdering av företag normalt att inkludera även skatter. Det beräknade nyttjandevärdet 

ska jämföras med det redovisade värdet på innehavet, som inkluderar skattefordringar 

och skatteskulder. För att få värderingen jämförbar med det redovisade värdet väljer vi 

därför att inkludera in- och utbetalningar i de beräknade framtida kassaflödena istället 

för att reducera koncernmässigt värde med skatteskulder och fordringar. 

Bolaget har valt en diskonteringsfaktor efter skatt, då beräknade framtida kassaflöden 

även omfattar skatt. Diskonteringsfaktorn återspeglar marknadsmässiga 

bedömningar av pengars tidsvärde och de specifika risker som är knutna till tillgången. 

Diskonteringsfaktorn återspeglar inte sådana risker som beaktats när de framtida kassaflödena 

beräknats. Som utgångspunkt vid beräkning av diskonteringsränta används 

företagets vägda genomsnittliga kapitalkostnad, företagets marginella upplåningsränta 

och andra marknadsmässiga upplåningsräntor oberoende av bolagets kapitalstruktur. 

För beräkningarna 2010 har diskonteringsräntan efter skatt beräknats till 8,05 % 

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter innehållande goodwill 

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande 

till koncernens totala redovisade goodwillvärden: 

MKR 2010 2009 

Järnväg Sverige 662 662 

Järnväg Tyskland 50 - 

Industri Sverige 57 57 

Total 769 719 

Företagsledningens nedskrivningsprövningar har inte föranlett någon nedskrivning av 

redovisade värden under 2010. 

TSEK 2010 2009 

Koncernen Goodwill Kundrelationer 

Teknologi Totalt Goodwill Kundrelationer 

Teknologi Totalt 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 718 647 10 938 22 752 752 337 692 110 10 938 6 847 709 895 

Korrigering - 4 062 * 6 727 ** 10 789 - - - - 

Förvärv av dotterbolag 57 109 - 3 308 60 417 26 537 - 15 905 42 442 

Valutajustering -6 253 - - -6 253 - - - - 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 769 503 15 000 32 787 817 290 718 647 10 938 22 752 752 337 

Ingående ackumulerade avskrivningar - -4 375 -5 921 -10 296 - -2 500 -1 356 -3 856 

Korrigering - -4 062 * -6 727 ** -10 789 - - - - 

Förvärv av dotterbolag - - -2 341 -2 341 - - -2 534 -2 534 

Årets avskrivningar - -1 875 -4 143 -6 018 - -1 875 -2 031 -3 906 

Valutakursdifferens - - 108 108 - - - - 

Utgående ackumulerade avskrivningar - -10 312 -19 024 -29 336 - -4 375 -5 921 -10 296 

Netto bokfört värde 769 503 4 688 13 763 787 954 718 647 6 563 16 831 742 041 

Den större delen av goodwill är hänförlig till EuroMaint Rail AB och en mindre del till EuroMaint Industry AB. Samtliga immateriella tillgångar är förvärvade. 

För information avseende avskrivningar, se not 1. 

Goodwill med obestämbar nyttjandeperiod hänförs vid nedskrivningsprövning till separata dotterföretag då dessa utgör kassagenererande enheter. 

Moderbolaget har inga immateriella anläggningstillgångar, därför redovisas inte denna uppdelning. 

* Korrigering avser rättelser av felaktiga ingående balanser från tidigare år. 

** Korrigering avser rättelser av felaktiga ingående balanser från tidigare år med 756 TSEK samt omklassificering med 5 971 TSEK. 

48

NOT 7 

MATERIELL A ANL ÄGGNINGS TILLGÅNGAR 

TSEK Byggnader och mark Förbättringar 

annans fastighet 

Maskiner och andra 

tekniska anläggningar 

Inventarier, verktyg 

och installationer 

Pågående 

nyanläggningar 

Koncernen 2010 2010 2010 2010 2010 2010 

Ingående anskaffningsvärden 13 540 40 306 162 969 247 602 34 200 498 617 

Förvärv av dotterbolag - 4 760 35 306 32 898 1 210 74 174 

Inköp - 9 418 6 678 27 767 -17 588 26 275 

Finansiell leasing - - -5 246 -941 - -6 187 

Försäljningar/utrangeringar -13 540 - -20 105 -21 330 -1 589 -56 564 

Valutajustering - -497 -910 -462 -50 -1 919 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden - 53 987 178 692 285 534 16 183 534 396 

Totalt 

Ingående avskrivningar -5 862 -18 581 -112 496 -159 534 - -296 473 

Förvärv av dotterbolag - 96 -7 686 1 241 - -6 349 

Försäljning av verksamhet - - 2 413 - - 2 413 

Periodens avskrivningar -7 -4 951 -8 216 -32 487 - -45 661 

Finansiell leasing – avskrivningar - - -6 192 -5 595 - -11 787 

Försäljningar/utrangeringar 5 869 - 18 602 10 227 - 34 698 

Valutajustering - - 1 068 -103 - 965 

Utgående ackumulerade avskrivningar - -23 436 -112 507 -186 251 - -322 194 

Utgående planenligt restvärde 2010 - 30 551 66 185 99 283 16 183 212 202 

Koncernen 2009 2009 2009 2009 2009 2009 

Ingående anskaffningsvärden 13 540 30 418 142 515 209 588 69 354 465 415 

Inköp - 10 098 22 062 27 167 -34 952 24 375 

Finansiell leasing - - - 11 359 - 11 359 

Försäljningar/utrangeringar - -16 -1 275 -317 - -1 608 

Valutajustering - -194 -333 -195 -202 -924 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 13 540 40 306 162 969 247 602 34 200 498 617 

Ingående avskrivningar -5 613 -14 301 -103 284 -134 164 - -257 362 

Periodens avskrivningar -249 -4 331 -10 150 -16 098 - -30 828 

Finansiell leasing – avskrivningar - - - -9 564 - -9 564 

Försäljningar/utrangeringar - 16 895 239 - 1 150 

Valutajustering - 35 43 53 - 131 

Utgående ackumulerade avskrivningar -5 862 -18 581 -112 496 -159 534 - -296 473 

Utgående planenligt restvärde 2009 7 678 21 725 50 473 88 068 34 200 202 144 

Moderbolaget har inga materiella anläggningstillgångar och därför redovisas inte denna uppdelning. 

49

Noter 

NOT 8 

FINANSIELL A INTÄK TER o ch KOS TNADER 



Ränteintäkter 

Kundfordringar och lånefordringar 418 897 1 1 

Pensioner 1 907 - - - 

Övriga finansiella intäkter 

Kundfordringar och lånefordringar - 338 - - 

Netto, valutakursförändring 25 - 

Finansiella intäkter 2 350 1 235 1 1 

Räntekostnader 

Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultatet - - - - 

Innehas för handel - - - - 

Värdeförändring syntetiska optioner -401 -4 174 -401 -4 174 

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -82 671 -83 746 -73 811 -62 257 

Pensioner -2 827 - - - 

Låneskulder och leverantörsskulder 

Netto valutakursförändring -541 -1 005 - - 

Övriga finansiella kostnader -10 002 - - - 

Finansiella kostnader -96 442 -88 925 -74 212 -66 431 

Intäkter och kostnader per finansiell kategori 

TSEK 

Finansiella tillgångar/skulder värderade Finansiella tillgångar Lånefordringar och Skulder värderade till upplupet Derivat som används Totalt 

Koncernen 2010 

till verkligt värde via resultaträkningen 

– Innehas för handel 

värderade enligt 

Fair value option 

kundfordringar 

anskaffningsvärde för säkringsändamål 

Intäkter per kategori 

Ränteintäkter - - 418 - - 418 

Övriga finansiella intäkter - - 25 - - 25 

Pensionsplan - 1 907 - - - 1 097 

Summa - 1 907 443 - - 2 350 

Kostnader per kategori 

Räntekostnader - - - -82 671 - -82 671 

Netto valutakursförändringar - - -541 - - -541 

Räntekostnader pensionsplan - -2 827 - - - -2 827 

Syntetiska optioner - -401 - - - -401 

Övriga finansiella kostnader - - -10 002 - - -10 002 

Summa - -3 228 -10 543 -82 671 - -96 442 

Koncernen 2009 



Övriga finansiella intäkter - - 338 - - 338 

Summa - - 1 235 - - 1 235 



Värdeförändring syntetiska optioner -4 174 - - - - -4 174 

Netto valutakursförändringar - - -1 005 - - -1 005 

Summa -4 174 - -1 005 -83 746 - -88 925 

50

NOT 8 

FINANSIELL A INTÄK TER o ch KOS TNADER (for t s.) 

TSEK 

Intäkter och kostnader per finansiell kategori 

Moderbolaget 2010 

Finansiella tillgångar/skulder värderade 


– Innehas för handel 

Finansiella tillgångar 

värderade enligt 

Fair value option 

Lånefordringar och 


Skulder värderade till upplupet 

anskaffningsvärde 

Derivat som används 

för säkringsändamål 



Övriga finansiella intäkter - - - - - - 

Summa - - 1 - - 1 



Värdering av syntetiska optioner -401 - - - - -401 

Summa -401 - - -73 811 - -74 212 

Totalt 

Moderbolaget 2009 



Övriga finansiella intäkter - - - - - - 

Summa - - 1 - - 1 



Värdering av syntetiska optioner -4 174 - - - - -4 174 

Summa -4 174 - - -62 257 - -66 431 

51

Noter 

NOT 9 

SK AT T 



Totalt redovisad skatt 

Aktuell skatt 40 656 -10 626 18 924 18 884 

Uppskjuten skatt -3 855 -2 403 - -1 871 

Totalt 36 801 -13 029 18 924 17 013 

Skillnader mellan redovisad skatt respektive beräknad skatt 

baserat på gällande skattesats består av nedanstående komponenter: 

Skillnad mot beräknad skatt med gällande skattesats - - - - 

Redovisat resultat före skatt -164 965 40 697 -71 985 -68 853 

Skatt enligt gällande skattesats, 26,3 % (26,3 %) 43 386 -10 703 18 930 18 108 

Effekter av icke skattepliktiga intäkter och icke avdragsgilla kostnader 

Ej avdragsgilla kostnader -6 304 -2 367 -6 -1 095 

Ej skattepliktiga intäkter 10 260 - - 

Effekt av utnyttjat underskott från tidigare år -3 855 - - - 

Underskott i dotterbolagen - - - - 

Effekt av ändrad skattesats - - - - 

Differens mellan svensk och utländsk skatt 3 237 -219 - - 

Övrigt 327 - - - 

Totalt 36 801 -13 029 18 924 17 013 

Koncernens effektiva skatt för 2010 uppgår till 22,3 % (32,0 %) av skattepliktigt resultat. Moderbolagets effektiva skatt för 2010 uppgår till -26,3 % (-24,7 %) av skattepliktigt resultat. 

Uppskjutna skattefordringar och skulder är hänförliga till följande: 

Förändring av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder hänförliga till säkringsinstrument 

har redovisats över Övrigt totalresultat, övriga förändringar har redovisats i resultaträkningen. 

Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget 


Uppskjutna skattefordringar 

Avsättningar för pensionsförpliktelser - 1 568 - - 

Uppskjuten skatt hänförlig till underskott 5 766 1 525 - - 

Säkringsinstrument (över Övrigt totalresultat) 27 604 6 678 - 3 375 

Övriga avsättningar - - - - 

Övrigt - - - - 

Avsättning vid årets utgång 33 370 9 771 - 3 375 

Uppskjutna skatteskulder 

Avsättningar för pensionsförpliktelser 3 576 3 576 - - 

Säkringsinstrument (över Övrigt totalresultat) - - - - 

Uppskjuten skatt obeskattade reserver 5 845 3 282 - - 

Avsättning vid årets utgång 9 421 6 858 - - 

Förändringar uppskjuten skattefordran och skuld är hänförlig till följande: 

Förändring uppskjuten skattefordran 

Ingående värde 9 771 10 500 3 375 6 510 

Uppskjuten skatt hänförlig till underskott 4 241 -1 985 - -1 871 

Uppskjuten skatt hänförlig till övriga avsättningar - -236 - - 

Värdering av säkringsinstrument 20 926 1 916 -3 375 -1 264 

Avsättningar för pensionsförpliktelser -1 568 -424 - - 

Utgående värde 33 370 9 771 - 3 375 

52

NOT 9 SK AT T (for t s.) 



Förändring uppskjuten skatteskuld 

Ingående värde 6 858 12 791 - - 

Avsättningar för pensionsförpliktelser - -586 - - 

Värdering av säkringsinstrument - -3 089 - - 

Förändring uppskjuten skatt obeskattade reserver -4 089 -2 258 - - 

Utnyttjat underskottsavdrag 6 652 - - - 

Utgående värde 9 421 6 858 - - 

Skatteposter som redovisats direkt över övrigt totalresultat 2010 2009 2010 2009 

Uppskjuten skatt hänförlig till säkringsreserv -547 5 128 - 1 264 

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 

Aktuell skatt hänförlig till koncernbidrag -37 428 12 019 -18 927 -18 884 

Summa -37 975 17 147 -18 927 -17 620 

NOT 10 ANDEL AR I KONCERNFÖRE TAG (avse r moderbolage t) 

Företagets namn Org.nr Säte Antal andelar Kapital- och 

röstandel % 

Bokfört värde 

2010 


2009 

EuroMaint AB 556084-8458 Stockholm 1 000 100 935 200 935 200 

EuroMaint Rail AB 556032-2918 Stockholm 190 000 100 

EuroMaint Rail Bemanning AB 556670-3095 Stockholm 1 000 100 

EuroMaint GmbH 

Amtsgericht Leipzig- 

Stadt HRB 25939 Leipzig / Tyskland 1 100 

Waggon- und Lokreparatur-Service GmbH Amtsgericht Moers HRB 3673 Moers / Tyskland 1 100 

Westdeutsche Rail Service GmbH Amtsgericht Duisburg HRB 16612 Duisburg / Tyskland 1 100 

EuroMaint SIA 40003885784 Riga / Lettland 15 000 100 

EuroMaint Tracksupport AB 556673-4363 Stockholm 1 000 100 

EuroMaint Industry AB 556232-0134 Skövde 100 000 100 

EuroMaint Industry Inc. 42-1733397 Delaware / USA 1 000 100 

Energi och Industriservice AB 556670-3368 Vänersborg 1 000 100 

NOT 11 

ANDEL AR I INTRESSEFÖRE TAG 

TSEK Koncernen Koncernen 


Redovisat värde vid årets ingång - - 

Investeringar 3 244 - 

Andel i intresseföretags resultat * - - 

Andel i intresseföretags totalresultat - - 

Redovisat värde vid årets utgång 3 244 - 

* Andel i intresseföretags resultat efter skatt och minoritet 

Innehav 

Nedanstående specifikationer visar koncernen intresseföretag. 

Företagets namn Kapital- och röstandel % Bokfört värde Bokfört värde 

TKE 2010 2009 

LRS Polska, Polen 50% 2 619 - 

WLS Belgium, Belgien 50% 175 - 

RSB Rail Service Benelux 50% 450 - 

Intresseföretag ägda av koncernföretag 3 244 - 

53

Noter 

NOT 12 

PENSIONER o ch LIKNANDE FÖRPLIK TEL SER 

I enlighet med IAS19, ersättningar till anställda har aktuarie på uppdrag av EuroMaint 

beräknat koncernens pensionsskuld samt de belopp som löpande ska sättas av för pensioner 

för koncernens anställda. Pensionsplaner i EuroMaint omfattar såväl förmånsbestämda 

som avgiftsbestämda planer. 

Avgiftsbestämda pensionsförpliktelser 

Avgiftsbestämda pensionslöften utgörs av så kallad Alternativ ITP, individuella pensionslöften 

till ledande befattningshavare samt PA-03. Den 25 april 2006 kom Svenskt 

Näringsliv och PTK överens om ändringar i ITP-planen. Det nya ITP-avtalet (ITP1) 

trädde i kraft 1 juli 2007 och är en avgiftsbestämd pensionsplan. De som omfattas av 

ITP1 är de som är födda år 1979 eller senare. 

Förmånsbestämda pensionsförpliktelser 

ITP-pension 

Den gamla ITP-planen (ITP2) som gällde till och med 30 juni 2007 är en förmånsbestämd 

pensionsplan som innehåller ålders-, familje- och sjukpension. Anställda som 

omfattas av ITP2 kan antingen vara försäkrade i Alecta (ITP2) eller i Skandia (ITP-S) och 

är födda år 1978 eller tidigare. Vissa åtaganden för ålderspension och familjepension 

för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från 

Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar 

flera arbetsgivare. För perioden 1 januari 2010 till 31 december 2010 har bolaget inte 

haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en 

förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP2 som tryggas genom en försäkring i 

Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 

Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid 

utgången av tredje kvartalet 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva 

konsolideringsnivån 1 till 134 % (136 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs 

av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade 

enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsunderlag, vilka inte överensstämmer 

med IAS 19. 

Pension enligt övergångsbestämmelser samt yrkes- och arbetsskadelivräntor 

Anställda som tidigare omfattades av statlig pensionsplan PA-91, före detta anställda 

inom SJ-koncernen, har möjlighet till förtida pension enligt övergångsbestämmelser. 

Pension utges tidigast från 60 år och pensionsnivån beror på lön och anställningstid. 

Yrkes- och arbetsskadelivräntor utbetalas löpande tills den anställde avlider. EuroMaint 

ansvarar för kostnader för denna livränta från och med årsskiftet 2000/01 och dessförinnan 

ligger förpliktelsen hos affärsverket Statens järnvägar. 

KPA-pension 

Förmånsbestämda pensioner och livräntor enligt statligt pensionsreglemente för före 

detta anställda som intjänats före 1992 har blivit inlösta i livförsäkringsbolaget KPA. 

Premie för detta betalades 1999 med 125 MSEK. Statens Pensionsverk ansvarar för 

beräkning av förmåner och administrerar även utbetalningen av pensioner, varvid 

medel löpande tas ur försäkringen. I försäkringsvillkoren avtalas att reglera kostnaden 

om utbetalda pensioner avviker från förmånsbelopp som 1999 låg till grund för inlösenpremien. 

Normalt hanteras en sådan kostnadsjustering genom att medel tas ur det 

överskott som koncernen har tillgodo hos KPA. 

54

NOT 12 PENSIONER och LIKNANDE FÖRPLIK TEL SER (for t s.) 

TSEK 

Koncernen 

Följande förmånsbestämda planer finns redovisade i balansräkningen: 

Pensionsskuld/fordran (+/-) i balansräkningen 

Plan 2010 2009 

Fonderad pensionsförpliktelse -4 959 -7 401 

Ofonderad pensionsförpliktelse 14 873 15 264 

Yrkes- och arbetsskadelivräntor, ofonderad 6 597 7 513 

Summa 16 511 15 376 

Specifikation av bokförd nettoskuld i balansräkningen 2010 2009 

Nettoskuld vid årets början -15 376 -19 033 

Balanserade aktuariella vinster/förluster vid förvärv - - 

Nettokostnad för förmånsbestämd pension -8 795 -5 562 

Redovisat i balansräkningen som ökning 

av pensionsskulden - - 

Utbetalda ersättningar 16 680 -4 

Premier - - 

Gottgörelser -9 020 9 223 

Nettoskuld vid årets slut -16 511 -15 376 

Aktuariella vinster och förluster 2010 2009 

Aktuariell förlust vid årets början -7 220 -76 838 

Avskrivning av aktuariell förlust 5 331 990 

Aktuariell förlust på nuvärde av förpliktelser 

som uppstått under året -9 034 -5 221 

Aktuariell förlust av förändring av antaganden -9 062 279 664 

Aktuariell vinst/förlust på förvaltningstillgångar   

som uppstått under året (+/-) 5 685 -205 815 

Aktuariell förlust vid årets slut som 

ingår i pensionsskulden -14 300 -7 220 

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 


i balansräkningen 

Nuvärde av fonderade förpliktelser 54 098 54 020 * 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde -66 653 -68 080 

FoRDRAN/SKULD (-/+) -12 555 -14 060 

Nuvärde av ofonderade förpliktelser 31 517 26 856 * 

Balanserade aktuariella vinster/förluster (+/-) -14 300 -7 220 

Nedskrivning av tillgångarna enligt IAS 19 punkt 58b 12 026 9 582 

Avsatt i balansräkningen för pensioner 

och liknande förpliktelser 29 243 29 218 

Totalt avsatt i balansräkningen för 

pensioner och liknande förpliktelser 16 511 15 376 

TSEK 

Koncernen 

Redovisad pensionskostnad i resultaträkning 2010 2009 

Kostnad för intjänade förmåner 102 -145 

Räntekostnad 2 827 -2 865 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -1 907 1 770 

Förändring av nedskrivningar av 

pensionstillgångar (IAS 19 punkt 58b) 2 442 -1 940 

Avskrivning av aktuariell vinst/förlust (+/-) 5 331 -990 

Förändring av löneskatt på förändring 

av pensionsskulden - - 

Kostnad för förmånsbestämda pensioner 8 795 -4 170 

Kostnad för avgiftsbestämda pensioner -81 067 -67 305 

Kostnad redovisad i resultaträkningen -72 272 -72 867 

Avstämning av förändring i förvaltningstillgångar 2010 2009 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets början 68 080 281 349 

Förväntad avkastning under året 1 907 1 770 

Inbetalda premier - - 

Utbetalda ersättningar -9 020 -9 223 

Aktuariell vinst under året 5 685 -205 815 

Förvaltningstillgångarnas 

verkliga värde vid årets slut 66 652 68 081 

Beräkningsantaganden 2010 2009 

Diskonteringsränta 3,90 % 3,50 % 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 2,94 % 2,50 % 

Förväntad löneökning 3,00 % 3,00 % 

Uppräkning av utgående pensioner 2,00 % 2,00 % 

Personalomsättning 3,40 % 3,40 % 

Uppräkning av inkomstbasbelopp 3,00 % 3,00 % 

Förväntad genomsnittlig återstående 

tjänstgöringstid för anställda 4 år 14 år 

Diskonteringsräntan baseras på statsobligationer med samma löptid som koncernens 

pensionsåtaganden. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar baseras på den 

portföljallokering som försäkringsbolagen redovisar. Långsiktigt inflationsmått baseras 

på marknadens förväntningar som kan utläsas mellan reala och nominella obligationer. 

* 2009 års uppgifter redovisades som fonderade förpliktelser. Dessa har i denna 

årsredovisning fördelats mellan fonderade och ofonderade förpliktelser. 

55

Noter 

NOT 13 

VARUL AGER 

TSEK 

Koncernen 2010 2009 

Bruttolager 465 855 357 392 

Inkuransreserv -65 742 -58 593 

Produkter i arbete 134 814 76 162 

Nettolager 534 927 374 961 

Fördelat enligt nedan 

Utbytesartiklar 106 044 80 404 

Reservdelar 272 986 170 415 

Produkter i arbete 134 814 76 162 

Övrigt 21 083 47 980 

Summa 534 927 374 961 

NOT 14 

KUNDFORDRINGAR o ch ANDR A FORDRINGAR 

TSEK 

Koncernen 


Koncernen 

2009 

Moderbolaget 


Moderbolaget 

2009 

Kundfordringar 433 143 364 543 - 523 

Fordringar hos koncernföretag 142 310 33 681 369 623 272 077 

Skattefordran 16 422 39 108 - - 

Övriga fordringar 75 094 81 213 - - 

Upparbetat ej fakturerat 161 284 156 781 - - 

Förutbetalda kostnader och  upplupna intäkter 52 668 100 828 51 - 

Summa 880 921 776 154 369 674 272 600 

Specifikation av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Förutbetalda hyror 35 137 25 002 - - 

Upplupna intäkter underhållsåtgärder 5 981 15 463 - - 

Övrigt 11 550 60 363 51 - 

Summa 52 668 100 828 51 - 

NOT 15 

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER 

Verkligt värde för räntebärande skulder motsvarar ungefär det bokförda värdet, varför beräkning på verkligt värde inte beräknats. Bokförda belopp för koncernens upplåning är som följer: 

TSEK 

Koncernen 


Bokfört / verkligt värde Bokfört / verkligt värde 

Koncernen 

2009 

Moderbolaget 


Moderbolaget 

2009 

Långfristig del 

Banklån 595 000 640 000 542 960 541 040 

Aktieägarlån 307 127 273 813 307 127 273 813 

Finansiell leasingskuld 16 975 16 516 - - 

Övrigt* -7 040 -8 960 - - 

Skuld räntederivat - 12 832 - - 

Summa 912 062 934 201 850 087 814 853 

* 

Övrigt avser bankkostnaderna för upptagandet av lånet. Dessa är periodiserade över löptiden och återförs under lånets löptid. 

Kortfristig del 

Banklån 45 000 45 000 - - 

Finansiell leasingskuld 7 163 14 345 - - 

Checkräkningskredit 67 107 49 597 - - 

Summa 119 270 108 942 - - 

Checkräkningskredit limit 177 614 165 000 - - 

56

NOT 15 R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER (for t s.) 

Den totala lånefaciliteten i Swedbank omfattar 1 040 000 (960 000), och övriga institut 0 (0). 280 000 av ramen avser en så kallade Revolving facility som skall täcka checkkredit 

och garantiåtaganden. Av denna är 177 350 dedikerad till checkräkningskredit (SEK och utländsk valuta) och 94 816 (21 494) är utnyttjat för utställda bankgarantier. 

Ränta på aktieägarlånet uppgår till 12 % och är bunden till dess att återbetalning sker. 

Koncernens exponering, avseende extern upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är som följer: 

Samtliga lån gentemot Swedbank löper med 3 månaders bindningstid. 

Koncernen Koncernen 


Genomsnittlig bindningstid i månader för utestående externt banklån blir därför: 3 7,5 

Vägd genomsnittlig ränta inklusive räntemarginaler var på balansdagen: 4,31 % 4,38 % 

Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget 

Räntebindningstider 2010 2009 2010 2009 

1 år eller mindre 640 000 685 000 542 960 541 040 

1-5 år - - - - 

Summa 640 000 685 000 542 960 541 040 

Aveende förfallotidpunkter banklån samt aktieägarlån, se not 21. 

Avseende finansiella leasingavtal, se not 19. 

NOT 16 

ÖVRIGA AVSÄT TNINGAR 

TSEK 2010 2009 

Garantier Övriga 

Total Garantier Övriga 

Total 

Koncernen 

Avsättningar 

Avsättningar 

Avsättning vid årets början 12 508 2 200 14 708 16 840 2 000 18 840 

Årets avsättning 8 598 8 598 6 492 200 6 692 

Ianspråktaget under året -111 -1 001 -1 112 -10 824 - -10 824 

Reklassificering - - - - - - 

Avsättningar i under året förvärvade bolag - 51 424 51 424 - - - 

Avsättningar vid årest slut 20 995 52 623 73 618 12 508 2 200 14 708 

Moderbolaget redovisar ej några avsättningar. Avsättning för garantier börjar beräknas när en tjänst slutförts eller en vara har övergått till kund. 

För att uppskatta beloppen används huvudsakligen historiska data avseende reparationer och utbyten. 

Avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts av koncernen och när denna antingen 

har påbörjats eller har gjorts allmänt känd. Jämförelsesiffror för 2009 har ändrats och visar de korrekta siffrorna. 

NOT 17 

LE VER ANTÖRSSKULDER o ch ANDR A SKULDER 



Förskott från kunder 47 501 32 648 - - 

Leverantörsskulder 391 961 310 411 51 673 

Skuld till koncernföretag - 45 726 112 402 140 492 

Skulder kreditinstitut, räntebärande 119 270 108 942 - - 

Övriga kortfristiga skulder 129 663 122 652 1 110 1 200 

Fakturerat, ej upparbetat 82 523 - - - 

Upplupna kostnader / förutbetalda intäkter * 295 867 261 576 215 2 923 

Summa 1 066 785 881 955 113 778 145 288 

* Specifikation av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Personalkostnader 127 076 135 712 - 2 923 

Varuskulder 66 990 32 168 - - 

Upplupna kostnader underhållsåtgärder 54 934 69 583 - - 

Övrigt 46 867 24 113 215 - 

Summa 295 867 261 576 215 2 923 

57

Noter 

NOT 18 

S TÄLLDA SÄKERHE TER och E VENTUALFÖRPLIK TEL SER/ANS VARSFÖRBINDEL SER 


Ställda säkerheter 2010 2009 2010 2009 

Pantsatta aktier i dotterbolag (nettotillgångar)* 247 392 290 900 247 392 290 900 

Pantsatta företagshypotek 25 190 25 190 - - 

Summa 272 582 316 090 247 392 290 900 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser, FPG/PRI 27 30 - - 

Övriga garantier 94 816 21 494 - - 

Summa 94 843 21 524 - - 

Summa 367 425 337 614 247 392 290 900 

Företagshypotek och aktier i dotterbolag (EuroMaint AB, EuroMaint Rail AB och EuroMaint Industry AB) är pantsatta i Swedbank som säkerhet för deras totala kreditåtagande. 

Pantsatta aktier har upptagits till värdet av nettotillgångarna i koncernen för aktuella dotterbolag. 

Koncernen lämnar garantier på ombyggnads- och underhållsarbeten upp till 5 år efter färdigställandetidpunkten. 

* I det redovisade beloppet för pantsatta aktier har ej medtagits den koncernmässiga goodwillen på 770 MSEK. 

NOT 19 OPER ATIONELL LE A SING NOT 20 FINANSIELL LE A SING 

TSEK 

Koncernen 

Framtida minimileaseavgifter 2010 2009 

Inom 1 år 134 631 133 055 

Mellan 1-5 år 452 368 452 379 

Senare än 5 år 119 988 119 988 

Summa 706 987 705 422 

Kostnadsförda leasinghyror 137 274 104 717 

Summa 137 274 104 717 

Under koncernens operationella leasing redovisas hyra av vissa fordon samt hyror. 

TSEK 

Koncernen 

Framtida minimileaseavgifter 2010 2009 

Inom 1 år 7 163 14 345 

Mellan 1–5 år 7 382 20 202 

Senare än 5 år 247 608 

Summa 14 792 35 155 

Framtida minimileasavgifter exkluderar garanterade restvärden då dessa ej innebär en 

framtida utbetalning. Garanterade restvärden är dock inkluderade i utgående leasingskuld. 

De garanterade restvärdena uppgår till 793 tkr (8 753 tkr). 

Kostnadsförda leasinghyror 29 780 11 358 

Summa 29 780 11 358 

Inga variabla avgifter ingår i periodens resultat. Under koncernens finansiella leasing 

redovisas hyra av fordon, datorer och viss kontorsutrustning. 

För merparten av de finansiella leasingavtalen gäller vid kontraktets upphörande 

att EuroMaint antingen kan anvisa köpare till utrustningen för 1 000 kronor exklusive 

moms, återlämna utrustningen till leasegivaren eller förlänga avtalet (ny hyra blir då 

en tidigare kvartalshyra per år). 

Moderbolaget 

För moderbolaget finns inga belopp att redovisa. 

58

NOT 21 

K A SSAFLÖDESANALYS , ÖVRIGA EJ LIK VIDITE TSPÅVERK ANDE p oS TER 


Reavinst/Reaförlust 2010 2009 2010 2009 

Förändring av personalrelaterade reserver - -23 896 -2 515 2 515 

Förändring i avsättning pensioner - -156 - - 

Förändring i övriga avsättningar och reserver -12 054 -4 132 - - 

Ej betald ränta på aktieägarlån 33 314 29 700 33 314 29 700 

Övriga poster 1 870 -15 916 401 7 679 

Summa 23 130 -14 400 31 200 39 894 

I löpande verksamhet ingår betalda räntor om -48 182 (-55 051) och erhållna räntor om 418 (1 235). 

Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten samt kortfristiga 

likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. 

Förvärv av dotterföretag 

Förvärvade tillgångar och skulder 

Anläggningstillgångar 62 057 

Varulager 122 664 

Rörelsefordringar 102 965 


Summa tillgångar 288 966 

Avsättningar 49 523 

Rörelseskulder 121 907 

Summa avsättningar och skulder 171 430 

Netto tillgångar och skulder 117 536 

Goodwill 51 293 

Köpeskilling 168 829 

Avgår. Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget -1 280 

Påverkan på likvida medel 167 549 

EuroMaint förvärvade i januari verksamheten inom RSM Group i Tyskland samt 

rörelsen från Scandiatransports godsvagnsverkstad i Landskrona. I mars förvärvades 

sedan rörelsen från Marma Ventil. Den sammanlagda köpeskillingen för förvärven 

uppgick till 169 MSEK. De förvärvade verksamheterna ingår i koncernens omsättning 

med sammanlagt ca 855 MSEK och i resultat före skatt med ca 16 MSEK. 

59

NOT 22 

FINANSIELL A RISKER o ch FINANSp oLIC Y 

EuroMaint utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker, inkluderande effekter 

av förändringar av priser på låne- och kapitalmarknad, valutakurser och räntesatser. 

Koncernens övergripande riskhantering fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella 

marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på 

koncernens finansiella resultat. Finansverksamheten i koncernen är centraliserad till 

EuroMaint ABs finansfunktion. Finansfunktionen fungerar som internbank och ansvarar 

för kapitalförsörjning, cash management och finansiell riskhantering. Verksamheten 

regleras genom koncernens Finansregelverk. 

Viktiga finansiella risker som hanteras är: 

Marknadsrisker 

Risken för att värdet på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar 

på grund av förändringar i marknadspriser. Valutarisk och ränterisk utgör marknadsrisker. 

Valutarisker 

Valutarisker avser riskerna för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens 

resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av 

transaktions- och omräkningsrisker. 

EuroMaint är i viss utsträckning utsatt för valutarisker i form av transaktionsrisker 

på grund av relativt stora inköpsvolymer i utländsk valuta och liten kundfakturering 

i motsvarande valutor. Inköp i utländsk valuta avsedda för större projekt valutasäkras 

till 100 % eller avtalas med rörliga valutaklausuler under offert/avtalsarbetet. 

Finansregelverket anger också att löpande nettoflöden skall säkras minst till angivna 

nivåer under en rullande 12 månaders prognosperiod, vilket vanligen sker genom avtal 

om valutaterminer. Säkring sker kvartalsvis med nivåer från 40 % upp till 70 % för de 

kommande kvartalen 1–4. De valutor EuroMaint exponeras för är EUR, NOK, USD, 

GBP, DKK, LVL och CHF. De största valutaexponeringarna har EuroMaint på varuförsäljning 

i NOK samt varuinköp i EUR. Nettoflödet i NOK har under 2010 varit cirka 115 

MNOK vilket gör att en 5 %-ig förändring av valutakursen ger en effekt på försäljningen 

innan säkring med 7 MSEK innan skatt. 

Nettoflödet i EUR är cirka 18 800 (19 800) TEUR per år, vilket gör att en 5 %-ig förändring 

av valutakursen påverkar inköpskostnad innan säkring på cirka 8,9 (10,2) MSEK 

innan skatt. Valutasäkringar görs mot detta nettoflöde uppgående till ett årligt genomsnitt 

på ca 50 % av beloppet. Exponeringen i NOK avser i huvudsak fakturering i samband 

med ombyggnadsaffärer och de fasta delarna är säkrade till 100 % med valutaterminer. 

Exponeringen avseende transaktionsrisk hänförlig till de övriga valutorna är ej väsentlig. 

Valutarisker i form av omräkningsrisker är hänförliga till valutorna EUR och LVL. 

Omräkningsdifferenser på interna investeringslån i EUR redovisas på grund av sin karaktär 

mot eget kapital. 

Ränterisker 

Ränterisker avser riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar 

i marknadsräntorna. 

EuroMaint påverkas av de allmänna räntejusteringarna på sin externa låneportfölj. 

För att motverka dessa har 50 % av banklånens värde under perioden 2008-2010 säkrats 

med en 3-årig ränteswap. De underliggande lånen sätts om löpande på 3 månader. 

Ränteswapen har gett en basränta på 4,6125 % under 3-årsperioden. Ränteswapen 

förföll till sin helhet 2010-12-30. Med nuvarande storlek på låneportföljen medför en 

höjning av räntan med 1 % enhet att den årliga räntekostnaden för EuroMaint ökar med 

med 6,4 MSEK innan skatt. Aktieägarlånet löper med bunden ränta på 12 % till dess att 

lånet återbetalas. 

Övriga risker 

Kreditrisk 

Kreditrisk är den risk som skapas av det faktum att investerarens motparts kreditvärdighet 

ändras på ett icke förutsägbart sätt och därigenom orsakar en förlust för koncernen. 

EuroMaint har rutiner för att minimera löpande kundkreditrisker i rörelsen. Dessa 

rutiner avser bland annat kreditprövning, förskotts- och garantihantering samt löpande 

kreditbevakning. Konstaterade kundförluster har under 2010 uppgått till 13 678 (105) 

TSEK. Vid balansdagen innehade EuroMaint indirekta säkerheter på cirka 126 (33) 

MSEK i form av förskott från kunder. Koncernen bedömer att det inte finns några betydande 

koncentrationer av kreditrisker avseende de finansiella tillgångarna. 

Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar 

Ej förfallet 337 608 

Förfallet 0–60 dagar 84 891 



Mer än 1 år 738 

Summa kundfordringar 433 143 

Finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller är nedskrivningsbara 

bedöms ha en god kreditkvalitet. 

Likviditets- och refinansieringsrisk 

Refinansieringsrisker avser riskerna att refinansiering av förfallna lån försvåras eller blir 

kostsam och att EuroMaint därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden. Med 

likviditetsrisk avses risken för svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med 

finansiella skulder. 

EuroMaints policy är att hela tiden ha tillgängliga likvida medel och säkerställd 

refinansiering i den omfattning som krävs för verksamheten. Per 31 december 2010 

fanns en låneram i Swedbank på 1 040 MSEK (960 MSEK) innehållande bland annat en 

checkräkningskredit med ram på 177 MSEK (165 MSEK). Per 31 december 2010 uppfyller 

EuroMaint samtliga krav på finansiella nyckeltal kopplade till finansieringsavtalet. 

60

NOT 22 FINANSIELL A RISKER o ch FINANSp oLIC Y (for t s.) 

TSEK 

Koncernen 

Förfallotidpunkter banklån samt aktieägarlån: 


Inom 1 år 45 000 

1–5 år 180 000 

5 år eller senare 722 000 

Summa 947 000 

Avseende leasingskuldens förfallotidpunkter, se not 19. 

Verkliga värden på derivatinstrument per balansdagen 2010 2009 

Kontrakt med positiva verkliga värden: 

Valutasäkring (förfallotidpunkt inom 1 år) 1 135 2 333 

Kontrakt med negativa verkliga värden: 

Ränteswap (förfallotidpunkt 1–5 år) - 4 806 

Valutasäkring (förfallotidpunkt inom 1 år) 3 954 15 334 

Nominellt belopp på utestående derivat 31 december 2010 är NOK 46 600 (sälj) och EUR 8 200 (köp). 

Från och med 1 januari 2008 klassificeras derivatinstrument som säkringsinstrument. I och med detta redovisas den effektiva delen av värdeförändringar över Övrigt totalresultat. 

Lånevillkor och förfallostruktur/ränteomförhandling 

SEK 

Lån från kreditinstitut samt aktieägarlån Nominellt belopp Ränte förfallotid Ränteswap 1 år eller kortare Inom 1 - 5 år 5 år eller senare 

Banklån 90 000 2011-03-30 - 90 000 

210 000 2011-03-30 - 210 000 

250 000 2011-03-30 - 250 000 

90 000 2011-03-30 - 45 000 45 000 

307 127 * - 307 127 

Summa 947 127 - 45 000 595 000 307 127 

* Lånet förfaller vid anmodan. 

Transaktionsexponering samt valutasäkrade volymer 

Valutasäkrad försäljning omräknad till TSEK 


Valuta SEK EUR NOK Övriga Totalt 

Nettoomsättning 2 654 892 831 053 116 846 17 930 3 620 721 

Valutasäkrad volym (-) - - -116 846 - -116 846 

Netto valutaexponering 2 654 892 831 053 - 17 930 3 503 875 

Valutasäkrad prognostiserad volym 

Inom ett år 

Nettoomsättning 2 715 876 709 000 67 124 - 3 492 000 


Netto valutaexponering 2 715 876 709 000 13 524 - 3 438 400 

1-3 år 

Nettoomsättning 8 302 876 2 130 000 67 124 - 10 500 000 


Netto valutaexponering 8 302 876 2 130 000 13 524 - 10 446 400 

61

Noter 

NOT 23 

UppLYSNING OM VERKLIGA VÄRDEN AVSEENDE FINANSIELL A INS TRUMENT 

Verkliga värden på samtliga finansiella instrument överensstämmer väsentligen med bokförda värden då samtliga räntor inklusive räntan på aktieägarlån 

bedöms som marknadsmässiga. 

Verkligt värde över totalresultat 

Koncernen Moderbolaget 

2010 2010 

Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 

Långfristig placering, pensionsåtagande, 

ej räntebärande * - 4 958 - - - - 

Totalt - 4 958 - - - - 

Skulder Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 

Syntetiska optioner ** - - 13 105 - - 13 105 

Derivat 3 594 - - - - - 

Totalt 3 594 - 13 105 - - 13 105 

Nivå 1. Verkligt värde bestämt enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. 

Nivå 2. Verkligt värde bestämt utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från pris) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. 

Nivå 3. Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbar på marknaden. 

* Är nettoredovisade under avsättningar pensioner. 

** Syntetiska optioner har värderats av extern oberoende värderingsman. 

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde över totalresultat 

Syntetiska optioner Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget 


Ingående balans 10 128 8 452 10 128 8 452 

Vinst/förlust över totalresultat 401 4 623 401 4 623 

Anskaffningar 9 006 - 9 006 - 

Avslutade -6 430 -2 947 -6 430 -2 947 

Utgående balans 13 105 10 128 13 105 10 128 

62

NOT 24 

FINANSIELL A INS TRUMENT 

TSEK 

Koncernen 

Per 31 december 2010 

Tillgångar per kategori 

Finansiella tillgångar värderade 




Derivat som används för 

säkringsändamål 

Innehas för handel Bokfört värde Bokfört värde 

Kundfordringar - 433 143 - 

Övriga fordringar - 75 094 - 

Summa - 508 237 - 

Skulder per kategori 

Finansiella skulder värderade till verkligt 

värde via resultaträkningen 

Skulder värderade till 

upplupet anskaffningsvärde 




Långfristiga räntebärande skulder - 587 960 - 

Aktieägarlån - 307 127 - 

Derivatinstrument, långfristig - - - 

Syntetiska optioner och aktier 13 105 - - 

Skulder till koncernbolag - - - 

Kortfristiga räntebärande skulder - 119 270 - 

Leverantörsskulder - 391 961 - 

Derivatinstrument, kortfristig - - 3 954 

Summa 13 105 1 406 318 3 954 

TSEK 

Koncernen 

Per 31 december 2009 






Derivat som används 

för säkringsändamål 


Kundfordringar - 364 543 - 


Summa - 445 756 - 

Skulder per kategori 

Finansiella skulder värderade till verkligt 

värde via resultaträkningen 

Skulder värderade till upplupet 

anskaffningsvärde 








Skulder till koncernbolag - 45 726 - 

Kortfristiga räntebärande skulder - 108 942 - 

Leverantörsskulder - 310 411 - 

Derivatinstrument, kortfristig - - 25 832 

Summa 10 128 1 369 932 25 832 

63

Noter 

NOT 24 FINANSIELL A INS TRUMENT (for t s.) 

TSEK 

Moderbolaget 

Per 31 december 2010 









Kundfordringar - - - 


Summa - 369 623 - 

Finansiella instrument, 

skulder per kategori 

Finansiella skulder värderade 


Låneskulder och 

leverantörsskulder 








Leverantörsskulder - 51 - 

Skulder till koncernföretag, ej räntebärande - 203 207 - 

Summa 13 105 1 053 345 - 

Moderbolaget 

Per 31 december 2009 









Kundfordringar - 523 - 


Summa - 272 600 - 

Finansiella instrument, 

skulder per kategori 

Finansiella skulder värderade 


Låneskulder och 

leverantörsskulder 






Derivatinstrument, långfristig - - 12 832 


Leverantörsskulder - 673 - 

Skulder till koncernföretag, ej räntebärande - 140 492 - 

Summa 10 128 956 018 12 832 

NOT 25 

FÖRDELNING AV NE T TooMSÄT TNING 



Försäljning av tjänster 3 235 244 2 272 334 6 148 7 609 

Försäljning av varor 296 647 237 356 - - 

Summa 3 531 891 2 509 690 6 148 7 609 

64

NOT 26 

UppARBETAT, EJ FAK TURER AT 



Tillgång i balansräkningen 

Upparbetad intäkt 667 435 612 519 - - 

Fakturerad intäkt -560 151 -455 738 - - 

Summa 161 284 156 781 - - 

För kontrakt som redovisas enligt successiv vinstavräkningsmetod fastställs färdigställandegraden i förhållande till nedlagda uppdragsutgifter jämfört med prognostiserade 

uppdragsutgifter. Uppgift om summan av uppdragsinkomster respektive uppdragsutgifter som redovisats i resultaträkningen under perioden lämnas ej då dessa uppgifter 

har bedömts som känsliga. 

NOT 27 FAK TURER AT, EJ UppARBETAT NOT 28 HÄNDEL SER EF TER ÅRE TS SLUT 

TSEK 

Koncernen 2010 2009 

Fakturerad intäkt 132 307 - 

Upparbetad intäkt -49 784 - 

Summa 82 523 - 

EuroMaint Rail tecknar i januari 2011 ett ramavtal med tyska VTG avseende revisioner 

av tankvagnar och etablering av en pool för godsvagnshjul i Sverige. 

NOT 29 

FÖRVÄRV AV RÖREL SE 

Förvärv av rörelse 

Den 16 januari 2010 förvärvade koncernen Tysklands största oberoende underhållsföretag 

för spårburna fordon, Rail Service Management Group (RSM). RSM-gruppen 

bestod av sju bolag samt tre mindre intressebolag och affären genomfördes dels 

genom 100 % aktieförvärv i två bolag samt inkråmsförvärv i fem bolag. Förvärvet förväntas 

ge EuroMaint, som enda bolag i Europa, möjlighet att erbjuda pan-europeiska 

avtal för underhåll framförallt på godsvagnssidan. Förvärvet gjordes med retroaktivitet, 

varvid dotterföretaget bidragit till koncernens resultat för 12 månader. Dotterföretaget 

bidrog med 831 052 tkr till koncernens intäkter och med 14 672 tkr till koncernens 

resultat efter skatt. 

Den 5 januari 2010 förvärvades en verkstad för godsvagnsunderhåll i Landskrona. 

Säljare var Skandiatransport. Förvärvet förväntas ge EuroMaint specialkompetens inom 

underhåll för tankvagnar samt stärka EuroMaints position för godsvagnsunderhåll för 

kontinenttrafik. Förvärvet gjordes genom inkråmsförvärv. Rörelseförvärvet har bidragit 

med 25 640 tkr till koncernens intäkter. 

Den 17 mars 2010 förvärvades Marmaverken Ventil i Söderhamn. Syftet var att stärka 

EuroMaints position inom service av ventiler och annan kringutrustning för pappersoch 

massaindustrin, kemisk industri, kraftindustri samt övrig processindustri. Förvärvet 

gjordes genom inkråmsförvärv. Rörelseförvärvet har bidragit med 4 059 tkr till koncernens 

intäkter. 

Effekter av förvärv 2010 

De förvärvade rörelsernas nettotillgångar vid förvärvstidpunkterna: 

TSEK 

Immateriella anläggningstillgångar 755 

Materiella anläggningstillgångar 61 302 

Varulager 122 664 

Kundfordringar 68 428 

Övriga kortfristiga fordringar 34 537 


Pensionsskulder 74 

Avsättningar 49 449 

Leverantörsskulder 66 020 

Skatteskulder 912 

Övriga kortfristiga skulder, räntebärande 11 589 

Övriga kortfristiga skulder, icke räntebärande 43 386 

Netto identifierbara tillgångar och skulder 117 536 

Negativ goodwill -5 816 

Koncerngoodwill 57 109 

Överförd ersättning 168 829 

Goodwill 

Goodwillvärdet utgörs endast av inkråmsgoodwill. Goodwillen förväntas i sin helhet vara skattemässigt avdragsgill vid en eventuell försäljning. 

Förvärvsrelaterade utgifter 

Förvärvsrelaterade utgifter avseende arvoden till konsulter och egen nedlagt tid för förvärvet av tyska RSM-group, aktiverades under 2009. 

Under 2010 ändrades redovisningsprincipen och 18 353 tkr återfördes 2010 mot eget kapital. 

Arvoden till konsulter för övriga förvärv har kostnadsförts och redovisas under ”Övriga externa kostnader”. 

65

Stockholm 15 mars 2011 

Wille Laurén 

Styrelseordförande 

Knut Hansen 

Henrik Joelsson 

Ole Kjörrefjord 

VD 

Jonathan Wallis 

Hans Pettersson 

Revisionsberättelse 

Till årsstämman i EuroMaint Gruppen AB 

Org nr 556731-5402 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt 

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i EuroMaint Gruppen 

AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den 

tryckta versionen av detta dokument på sidorna 28-66. Det är styrelsen och 

verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och 

förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av 

årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS 

sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet 

av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen 

och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär 

att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut 

säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval 

av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I 

en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och 

verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla 

uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de 

upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den 

samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som 

underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot 

eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi 

har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på 

annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller 

bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden 

nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och 

ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god 

redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet 

med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU 

och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat 

och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och 

koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen 

för moderbolaget samt resultaträkningen och rapport över finansiell 

ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i 

förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande 

direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 18 mars 2011 

KPMG AB 

Fredrik Sjölander 

Auktoriserad revisor 

66

Sverige 

Tyskland 

Belgien 

Design och produktion: Pyramid Communication © Foto: Lasse Eklöf, Anders Nordström, Lasse Fredriksson, Bert Carlsson, Susanne Kronholm, Kasper Dudzik, Jesper Anhede, Björn Fredriksson Repro och tryck: Markaryds Grafiska 


Koncernkontor 

EuroMaint AB 

Box 1555 

171 29 Solna 


Huvudkontor 

EuroMaint Rail AB 

Box 1555 

171 29 Solna 


Bangårdsgatan 8 

781 71 Borlänge 


Lötängsgatan 

803 01 Gävle 


Box 36 136 

411 04 Göteborg 


Lokvägen 2 

694 35 Hallsberg 


Fartygsgatan 40 

261 35 Landskrona 


Södra Oskarsgatan 2 

582 73 Linköping 


Kontorsgatan 37 

973 53 Luleå 


Lokstallsvägen 2 

972 45 Luleå 


Box 3503 

200 22 Malmö 


Box 124 

201 21 Malmö 


Verkstaden Blackvreten 

195 95 Rosersberg 


SL Brodepån 

Rysstorpsvägen 12 

197 91 Bro 


Växlarevägen 29 

170 63 Solna 


Box 7011 

121 07 Stockholm Globen 


Södertäljedepån 

Svalängsvägen 2A 

151 38 Södertälje 


Parkgatan 5 

852 29 Sundsvall 


Västra Järnvägsgatan 8 

911 34 Vännäs 


Kölgatan 4 

724 65 Västerås 


Box 302 

662 27 Åmål 


Varuvägen 34 

125 30 Älvsjö 


Box 1502 

701 15 Örebro 


Box 1403 

701 14 Örebro 


Huvudkontor 

EuroMaint Industry AB 

541 87 Skövde 


Fabriksvägen 53 

817 30 Norrsundet 


Box 36 136 

400 13 Göteborg 


Drottninggatan 2 

561 82 Huskvarna 


Drivhjulsvägen 34 

126 30 Hägersten 


Kattövägen 4 

820 26 Marmaverken 


Nygatan 78 

462 32 Vänersborg 


Box 302 

662 27 Åmål 

EuroMaint Rail GmbH 

Karl-Marx-Straße 39 

D-04509 Delitzsch 

WRS Westdeutsche 

Rail Service, part of 

the EuroMaint 

Rail group 

Wintgensstraße 91 

D-47058 Duisburg 


Pariser Straße 300 

D-67663 Kaiserslautern 


Werkstättenstraße 4 

D-04319 Leipzig 

WLS Waggon- und 

Lokreparatur Service, part 

of the EuroMaint Rail group 

Baerler Straße 70 

D-47441 Moers 


Sinninger Straße 11 

D-86697 Oberhausen/Bayern 

WLS Belgium PgmbH 

Aachener Str. 166 

B-4701 Eupen-Kettenis 

Lettland 

EuroMaint Rail SIA 

Rupniecibas iela 39 

Jelgava, LV-3008 

Nederländerna 

RSB Rail Service Benelux b. v. 

Moezelweg 136 A 

NL 3198 LS Europoort 

Rotterdam 

Polen 

LRS Polska sp. z o.o. 

ul. Sikorskiego 15 

PL- 55-200 Oława

EuroMaint Årsredovisning 2010.2011.03.Swe 

www.euromaint.com

EuroMaint Årsredovisning 2010 - EuroMaint Rail

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?