Energiplan för Skellefteå kommun

More documents

Recommendations

Info

–––– Energiplan för Skellefteå kommun –––– Energianvändningens baksida Från början tänkte man inte så mycket på vilka konsekvenser den ökade energianvändningen medförde. Det är först under de senaste årtiondena som vi har uppmärksammat miljöproblemen i större omfång. Begrepp som luftförorening, skogsdöd och växthuseffekt, har blivit mer och mer aktuella. Miljömedvetenheten har ökat kraftigt och man har börjat inse att hot mot den yttre miljön även är ett hot mot samhället. [4] Merparten av vår tids stora miljöaspekter har en mycket stark koppling till vårt sätt att använda energi. Vidgade vyer Miljöproblem var tidigare ofta av lokal karaktär men har nu i mångt och mycket blivit internationella frågor. Detta gäller i allra högsta grad även miljöeffekter av energianvändning. Utsläpp av koldioxid i Skellefteå kan via växthuseffekten få störst skadeverkningar för folket i Bangladesh, samtidigt som utsläpp av svaveldioxid i Storbritannien kan ge större försurande verkan i Skellefteå än i Storbritannien. Ett annat exempel på internationaliseringen i energi/miljö-frågor är den avreglerade elmarknaden. Att vattenkraft är den enda elproduktionsmetoden inom Skellefteå kommun betyder inte att man utan vidare kan tänka på miljöaspekterna av elanvändningen som om elen vore producerad med vattenkraft. Att slå på en elradiator i Skellefteå kan i praktiken betyda att man tvingas höja effekten i ett Danskt kolkraftverk. En annan trend i energi/miljö-frågorna är att den enskilde konsumenten får en allt större valfrihet i sitt agerande. Lagar och förordningar var tidigare ofta utformade efter du får inte- principen. Numer utnyttjas exempelvis skatter och bidrag i allt större utsträckning för att uppmuntra till egna initiativ. Ytterligare en trend är att den miljömedvetne konsumenten på ett påtagligt sätt kan påverka stora producenter. Även om ekonomin ofta är avgörande ges ett allt större utrymme till andra mervärden som t ex miljö och hälsa. Kommunens roll för att bidra till ett hållbart energisystem handlar mycket om att skapa de rätta förutsättningarna för privata initiativ. Förutom ramförutsättningarna via exempelvis översiktsplan, bör en kommun naturligtvis även föregå med gott exempel samt aktivt sprida kunskap i ämnet. Vad kännetecknar ett hållbart energisystem? Hållbar utveckling Att skapa ett hållbart energisystem handlar i mångt och mycket om att bygga ett system som inte kommer på kollisionskurs med de spelregler som gäller i naturen. Här krävs ett långsiktigt tänkande och ett handgripligt agerande. 4 Universitetsforlaget AS, Norge (1992). Enøk i byggninger. 12 ––––
–––– Energiplan för Skellefteå kommun –––– Hållbar utveckling Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande Agenda 21 År 1992 hölls en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i FN:s regi som kommit att innebära stora förändringar. Ett stort antal länder, däribland Sverige, enades om ett handlingsprogram för en hållbar utveckling för det 21:a århundradet. Kyotomötet 1997 Kyotoprotokollet är det första bindande dokumentet om reduktion av utsläpp av växthusgaser. Mötet kom fram till att med några få undantag kommer alla i-länder att vara tvungna att minska utsläppen jämfört med dagens nivå. T.ex. förband sig USA att minska sina utsläpp med 7%, EU med 8% och Japan med 6%.Sedan mötet i Kyoto har dock både USA och Japan dragit sig ur sina åtaganden. Sveriges regering har beslutat att vi skall minska koldioxidutsläppen med minst 4% till 2010 jämfört med 1990 års nivå. Det är 11% mer än vad vi är förpliktigade till enligt Kyoto. Gröna el-certifikat för att stimulera utvecklingen av de förnybara energikällorna är ett sätt att skynda på utvecklingen. Vid konferensen i Johannesburg 2002 beslutades att öka andelen förnyelsebar energi både i i- och u- länderna samt att verka ör ett ökat samarbete mellan dem. Några naturgivna principer För att finna principer för ett hållbart energisystem är det bra att först ägna en stund uppmärksamhet åt de principer som gäller för energisystem i naturen. • Ett ständigt flöde av energi från solen: Solen är den stora motorn för i princip all energiomsättning i naturen. Det årliga inflödet av energi som jorden får från solen är ofattbart stort, hela 1 500 000 000 TWh, vilket kan jämföras mot hela mänsklighetens energianvändning på blygsamma 100 000 TWh. [5] Delar av solinstrålningen reflekteras direkt tillbaka till rymden, medan huvuddelen av energin absorberas och bildar värme, något som också driver havens cirkulation, vindsystemen och vattnets kretslopp. Den energimängd som utnyttjas för att driva fotosyntesen motsvarar ca 1 000 000 TWh per år. All energi omvandlas till slut till värmeenergi som slutligen lämnar jorden och strålar ut som värmeenergi ut i rymden. Det principiellt viktiga i sammanhanget är att naturens drivkälla, solenergin, är en oändlig resurs som ständigt förnyas. • Växterna har en nyckelroll: Fotosyntesen är den enda mekanism i naturen som bygger upp energi av hög kvalitet och som dessutom går att lagra. • Vi människor, liksom allt annat levande, är direkt beroende av växternas fotosyntes. Dessutom är växterna de enda som kan förvandla avfall till nya resurser på ett effektivt sätt. Ett flertal av malmtillgångarna liksom alla 5 Luleå Tekniska Universitet, Kurskompendium i Energiteknik, MTM 027. 13 ––––
Page 1 and 2: Energiplan för Skellefteå kommun
Page 3 and 4: ---- Energiplan för Skellefteå ko
Page 11: ---- Energiplan för Skellefteå ko

Energiplan för Skellefteå kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?