Energiplan för Skellefteå kommun

More documents

Recommendations

Info

–––– Energiplan för Skellefteå kommun –––– • Ät mindre kött, ät mera rotfrukter och spannmålsprodukter. • Köp mat som odlats lokalt för att undvika långa transporter. • Undvik frysta varor och enportionsmat. • Använd energieffektiv köksutrustning. För övrigt bör nämnas att matavfall inte har högt förbränningsvärde och det bör därmed inte följa med övrigt hushållsavfall till förbränning utan tas bäst omhand via kompostering eller rötning. Transporter Transportsektorn är den verksamhet som i dagsläget är allra mest beroende av icke förnyelsebara resurser. Oljans mobilitet gör att den ännu så länge håller sin starka ställning. I Skellefteå står transporter för en dryg fjärdedel av den totala energiförbrukningen. Behov av åtgärder i Skellefteå • Fortsatt arbete med system för källsortering, materialåtervinning och kompostering. • Uppmuntra till lokal produktion av mat. Upplysa om matkedjans betydelse ur energi och miljösynpunkt. • Minska användandet av oljeprodukter till transporter. Säkerhetsaspekter Detta avsnitt vill belysa några olika typer av problem, konflikter och hot, som uppstår i samband med produktion och användning av energi. Lokala och nationella säkerhetsproblem Energianvändandet i Sverige, framförallt inom transportsektorn, är trots ansträngningar fortfarande starkt beroende av importerade bränslen i form av olja. Ett lager motsvarande ca 4 – 5 månaders användning finns, men vid en krigssituation eller vid kraftigt höjda priser på råolja, kommer oljeberoendet att skapa stor problem inom transportsektorn. [16] Elsystemet är nästan inte alls beroende av fysiska importer från andra länder. Samtidigt är systemet känsligt och i behov av ständig kontroll i och med att all el måste produceras i samma sekund som den konsumeras. Driftsäkerheten vid tekniska störningar, naturkatastrofer, sabotage och krig har utretts från teknisk synpunkt. Resultatet visar att driftsäkerheten i fredstid är mycket hög, medan elsystemet i krig skulle vara relativt sårbart. Länsstyrelserna har ett regeringsuppdrag om att bilda samordningsgrupper för att samverka kring säkerhetsfrågor angående höga flöden i reglerade älvar. En sådan grupp finns för Skellefteälven, med representanter från bland annat berörda kommuner, länsstyrelsen, företag, räddningstjänst och övriga intressenter. 16 Helby P. i Jervas G. m fl. (1997): 2000-talets stora utmaningar; Energi som säkerhetsfråga. 24 ––––
–––– Energiplan för Skellefteå kommun –––– Globala säkerhetsproblem När naturresurserna minskar finns det risk för att väpnade konflikter uppstår. Växthuseffekten utgör också ett potentiellt säkerhetspolitiskt hot. Redan i dagsläget finns fler ekologiska flyktingar i världen än de som flytt sina hem pga konflikter. Naturkatastrofer kommer ytterligare att spä på flyktingströmmen, och kan orsaker konflikter mellan flyktningar och den bofasta befolkningen. Rättigheter till kvoter att släppa ut CO 2 kan också orsaka motsättningar mellan stater. Behov av åtgärder i Skellefteå • Minska utsläppen av växthusgaser (främst CO 2 ). Främst genom att minska oljeberoendet inom transportsektorn. • Samråda med kraftbolag vid bygglovsärenden i översvämningskänsliga områden. • Säker tillgång till elenergi är en grundförutsättning för ett robust samhälle. Räddningstjänsten ansvarar för kommunens beredskapsplanering och för att vi ska uppnå ett robust samhälle, måste en översyn göras av hur elförsörjningen kan lösas när det ordinarie elsystemet ej fungerar. Möjligheter För att uppnå miljömålen så måste det totala behovet av energi minska, genom besparing eller energieffektivisering de är de första åtgärden man bör vidta. Det finns också andra vägar att gå; ny energiförsörjning och reningstekniker. Slutsatsen blir att vägen för att nå ända fram är en kombination av många större och mindre åtgärder, där förändrade livsmönster är en nödvändig beståndsdel. Ny energiförsörjning När energieffektivisering har minskat förbrukningen är det dags att se över energiförsörjningen. I Energimyndighetens arbete med en omställning av energisystemet, ingår ett mål om att minska elanvändningen för uppvärmning av hus. Att konvertera från oljeuppvärmning till alternativa energiformer är också önskvärt. Det finns ett flertal fullgoda alternativ, som dock alla kräver en viss investering, men lönsamheten är med dagens höga oljepris mycket god. Uppvärmningsformer Där det finns möjlighet att bygga ut fjärrvärme är detta ett bra alternativ. Fjärrvärme är ett sätt att elda tillsammans, vilket ger bättre verkningsgrad och möjligheter till bra rening. Små fjärrvärmeanläggningar i byakärnor, s k närvärmesystem, är en teknik på uppgång. Lokalt producerade biobränslen (spån, flis m m) är möjliga att använda. En annan möjlighet är att förädla dessa bränslen till pellets. En närvärmeanläggning eldad med pellets har fördelar såsom enkel bränslehantering och låg investeringskostnad. 25 ––––
Page 1 and 2: Energiplan för Skellefteå kommun
Page 3 and 4: ---- Energiplan för Skellefteå ko
Page 23: ---- Energiplan för Skellefteå ko

Energiplan för Skellefteå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?