Hjälpledarprojektet - Skellefteå kommun

Hjälpledarna tyckte grupphandledningen var bra då de fått lära sig uttrycka
sig i grupp och känt sig respekterade och lyssnade på. Vi har talat
om inställning och värderingar. Hur egenskaper kan skapa relationer och
vad det innebär att vara förebilder. Den stående frågan har varit – vad är
en bra ungdomsledare?
Individuell handledning
I första omgången satt vi tillsammans med deltagarna i ostrukturerad
individuell handledning. Dessa handledningstillfällen blev en ”öppen”
handledning och vi fick svara på många praktiska frågor. Det var svårt för
deltagarna att reflektera över sin egen insats och att prata om förväntningar
och den personliga utvecklingen var stundom svårt. Vi som agerade
handlare var heller aldrig fullt förberedda på vad som skulle komma,
då språknivån var olika bland deltagarna.
Året därpå la vi in mer strukturerade individuella handledningstillfällen
där vi lade tonvikten på den personliga utvecklingen. Vi använde oss av
metoden Johari fönster. Här fick deltagarna reflektera över vilka styrkor
de ansåg sig ha som ledare och vad de behövde utveckla. Samtalen handlade
om förväntningar på utbildningen, tankar om innehållet, samt hur
de trivdes i gruppen. Efter varje sittning fick de feedback i form av ”läxor”
utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, ungdomarna fick själva beskriva
vad de ville uppnå och vilka mål de hade. Vi följde upp dessa handledningstillfällen
för att kunna stötta dem att nå sina mål. Mål kunde se
olika ut, det kunde bland annat vara att hitta vägar till dialog med dem
som gästar Ungdomens hus.
Här blev Hjälpledarna uppmärksammade på sin personliga utveckling, de
blev mer och mer införstådda med att de var viktiga personer för besökarna
på Efyran – Ungdomens hus. I enkäten så svarade de allra flesta att
den individuella handledningen gett dem bra självinsikt. Frågor som styrt
handledningen har varit - ”Vad vill jag och vad behöver jag? Vem är jag
och hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag bli uppfattad?
11