Vindkraftpark Örja - E-on

E.ON Vind Sverige AB
Vindkraftprojekt Gröninge
Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap § 4
2011-12-09
Dnr: V-1112-04

Innehåll
1 INLEDNING ............................................................................................................ 3
1.1 Bakgrund .......................................................................................... 4
2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT GRÖNINGE .................................................... 4
2.1 Lokalisering ....................................................................................... 4
2.2 Utformning ........................................................................................ 6
3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET....................................................................... 7
3.1 Natura 2000-områden och naturreservat ........................................... 7
3.2 Naturvårdsintressen .......................................................................... 7
3.3 Fauna................................................................................................ 7
3.4 Riksintresse energiproduktion ........................................................... 8
3.5 Friluftsliv ............................................................................................ 8
3.6 Kulturmiljö ......................................................................................... 8
3.7 Landskapsbild ................................................................................... 8
3.8 Ljud ................................................................................................... 9
3.9 Rörliga skuggor ................................................................................. 9
3.10 Påverkan under byggskedet .............................................................. 9
4 KONTAKTUPPGIFTER ........................................................................................... 10
2(10)

1 INLEDNING
Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten
som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt
att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas
av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när
energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. En annan faktor
som gör att vi behöver ställa om vårt energisystem är att de fossila bränslena
förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga
tillgången på längre sikt.
Sverige har en planeringsram som satts upp av riksdagen att det år 2020 ska
vara möjligt att producera 30 TWh el om året från vindkraft, varav 20 TWh på
land och 10 TWh till havs. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 150 TWh
varav ca 3,2 TWh producerades av vindkraft år 2010.
Vindkraft
Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som
krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket.
Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar
under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och
kan därefter avvecklas och återvinnas.
Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och
25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi
med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i
storleksordningen 2,5 MW producerar ca 6 000 MWh/år vilket motsvarar förbrukningen
av hushållsel för cirka 1 200 hushåll. Beräkningen är gjord för den
genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår
till ca 5 000 kWh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften
kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På
vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då
bidra kraftfullt till elproduktionen.
3(10)

1.1 Bakgrund
E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) planerar att bygga en vindkraftanläggning i
Gröninge i sydöstra delen av Kinda kommun. För att kunna genomföra projektet
krävs miljötillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken (MB).
Projektet initierades av E.ON Vind år 2009 efter diskussioner med markägare.
Området ligger inom eller angränsande till ett område utpekat som riksintresse
för vindkraft och som också är utpekat i kommunens vindkraftsplan daterad
oktober 2009.
Ett inledande samråd med berörda myndigheter hölls i november 2009. I början
av 2010 skickades information ut till fastighetsägare inom 2000 meter från det
som då var vindkraftverkens tänkta placering. Sedan 2010 pågår vindmätningar i
området för att säkerställa att vindförhållandena är goda nog för en
vindkraftetablering. E.ON Vind har avvaktat resultaten av mätningarna men är
nu tillräckligt säkra på vindförhållandena för att gå vidare med projektet.
Under hösten 2011 inleddes diskussioner med ytterligare en markägare i
området. För att säkerställa att eventuell information som blivit tillgänglig efter
november 2009 behandlas i tillståndsansökan genomfördes ett förnyat samråd
med berörda myndigheter i november 2011. Detta samråd omfattade även det
eventuellt tillkommande område där diskussioner fördes med markägaren.
Den 29/11 2011 genomfördes ett informationsmöte i Hycklinge. Ca 70 personer
var på plats och lyssnade och ställde frågor.
I december 2011 fattades ett internt beslut om att inte gå vidare med det
eventuellt tillkommande området. Skälen till detta var flera, bland annat att
kommun och länsstyrelse uttryckt att området troligen var mindre väl lämpat än
det ursprungliga med hänsyn till att det ligger närmare sammanhållen
bebyggelse.
E.ON Vind planerar att lämna in tillståndsansökan till Länsstyrelsen i
Östergötland under 2012.
2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT GRÖNINGE
2.1 Lokalisering
<strong>Vindkraftpark</strong>en planeras på fastigheterna Höghult 1:4, Flytthem 4:1, Eneby 1:3
och Gröninge 5:1 i Kinda kommun. Kommun, ca 5 kilometer sydost samhället
Horn och ca 3 kilometer syd om samhället Hycklinge. Området gränsar i söder till
Kalmar Län och Vimmerby kommun. Projektområdet består till allra största
delen av skogsmark. I figur 1 redovisas områdets utbredning. Omslutna av
projektområdet finns ett mindre fastigheter med annan ägare än den som E.ON
4(10)

Vind slutit avtal med. Dessa fastigheter är inte aktuella för placering av
vindkraftverk.
Närmaste tätare bebyggelse är Hycklinge. Den norra spetsen av projektområdet
ligger ca 700 meter från Hycklinge kyrka.
Figur 1
Översiktskarta över projektområdet
5(10)

2.2 Utformning
Vindkraftverk
Exakt hur många vindkraftverk och viken typ av vindkraftverk som avses
etableras inom ramen för projektet kommer att fastställas utifrån analys av
rådande vindförhållanden, tillgänglighet, byggbarhet etc. Vidare kommer
prövningsrelaterade faktorer som framkommer under samrådsprocessen,
exempelvis framtagande av utredningar, inventeringar och
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att påverka den slutliga utformningen av
anläggningen. Två exempel på layouter finns i Bilaga 1 med vindkraftverken
Siemens 101 respektive Vestas V112.
Det aktuella projektet omfattar maximalt 35 vindkraftverk. Vindkraftverken
kommer att ha en märkeffekt på ca 2-5 MW och en totalhöjd om maximalt
225 meter, maximal tornhöjd på 180 meter och maximal rotordiameter på
150 meter. Vindkraftverkens torn kommer mest troligt att vara konstruerade av
stål. På tornet kommer maskinhus och rotor att monteras.
Fundament
Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett betongfundament. Det
innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i
marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid
fundamentet behöver en trädfri yta på upp till 5 000 m 2 tas i anspråk som
uppställningsyta. Det finns även andra typer av fundament som kan komma att
bli aktuella på platsen beroende på rådande markförhållanden.
Vägar
För att etablera och driva en vindkraftsanläggning krävs tillfartsvägar av god
kvalité till samtliga planerade vindkraftverk. Hur vägarna kommer att utformas
är i stor utsträckning avhängigt de lokala förhållanden som råder på platsen.
Dock kan följande riktvärden anges: Bredden på tillfartsvägar bör uppgå till ca
fem meter för att säkerställa tillgängligheten. Kurvradier på cirka 50 meter kan
behöva friläggas. I projektområdet finns ett antal befintliga vägar, vilka med
fördel kan användas som tillfartsvägar efter eventuell breddning och
förstärkning. Det bedöms dock vara nödvändigt att även anlägga nya vägar.
Slutlig utformning och lokalisering av vägar kommer att fastställas utifrån hur
projektet i övrigt utformas, varvid det kommer att göras en detaljprojektering
avseende tillfartsvägar.
Elnät
<strong>Vindkraftpark</strong>en kommer mest troligt att anslutas till det allmänna elnätet
genom förläggning av markförlagd kabel till en station strax utanför Horn som
6(10)

planeras till den 130kV-ledning som E.ON Elnät Sverige AB har sökt koncession
för på sträckan Kisa-Vimmerby. E.ON Elnät har för avsikt att utreda vilka
intressen som eventuellt kan komma att bli berörda och söka de tillstånd enligt
ellagen eller annan lagstiftning som kan komma att bli nödvändiga.
3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET
3.1 Natura 2000-områden och naturreservat
Inom projektområdet finns inget Natura 2000 område eller naturreservat. Dock
finns ett område som är både Natura 2000 och naturreservat som angränsar till
projektområdet norr om fastigheten Eneby 1:3, Hökhults naturreservat. Syftet
med naturreservatet är att bevara berg med naturbarrskog som hyser en hög
biologisk mångfald.
Söder om projektområdet, drygt 2 kilometer fågelvägen till närmaste punkt i
projektområdet, finns ett Natura 2000 område, Djursdala.
Ca 6 km öster om projektområdet finns ytterligare ett Natura 2000 område,
Ekhult.
Norr om projektområdet på nordöstra sidan av och angränsande till sjön
Åsunden finns ett naturreservat, Boda, med höga naturvärden. Avståndet till
projektområdet är ca 3 kilometer. I Bilaga 2 visas Natura 2000-områden som
finns i anslutning till projektet. Hökhult har status som både naturreservat och
Natura 2000 men visas endast som Natura 2000 område i kartan.
3.2 Naturvårdsintressen
Inom projektområdet finns ett antal områden som Skogsstyrelsen pekat ut som
nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. En konsult har under hösten 2011
genomfört en inventering och bedömning naturvärden i området. Förutom de
redan kända områdena med naturvärden visar rapporten på generellt låga
naturvärden inom projektområdet. En karta över hittills identifierade
naturvärden återfinns i Bilaga 2.
3.3 Fauna
Befintlig kunskap om fågelaktivitet i området har sammanställts i en
konsultrapport. Rapporten som kommer att kompletteras med inventeringar i
fält kommer att utgöra en del av materialet till miljökonsekvensbeskrivningen.
Även förutsättningarna för fladdermusaktivitet har undersökts. Projektområdet
beskrivs av konsulten som utfört uppdraget som ”tämligen ointressant ur
7(10)

fladdermussynpunkt” och att det bör vara möjligt att genomföra en
vindkraftetablering i området.
3.4 Riksintresse energiproduktion
Projektområdet omfattar en stor del av ett riksintresseområde för
energiproduktion. I Kinda kommuns vindkraftplan daterad oktober 2009 är
samma område utpekat som ”primärt område”. Riksintresset är markerat i
kartan i Bilaga 3.
3.5 Friluftsliv
Inom området finns inget område utpekat som riksintresse för friluftsliv. Sjön
Åsunden norr om Hycklinge har emellertid sådan status. Det kortaste avståndet
mellan Åsunden och projektområdet är ca 850 meter. I kartan som utgör Bilaga 3
är området markerat.
3.6 Kulturmiljö
Inom projektområdet finns inget riksintresse för kulturmiljövård eller
kulturminnesprogram. Däremot finns sydost om området ett riksintresse för
multurmiljövård, Djursdala. Två områden som omfattas av kulturminnesprogram,
Brunebo och Kila, ligger väster respektive öster om projektområdet. Inom
området finns ett antal kända fornlämningar såsom torp och fossilåkrar. Det
finns också en fornborg inom området. I samband med
miljökonsekvensbeskrivningen kommer en kulturhistorisk förundersökning att
genomföras. Arkeologicentrum har på uppdrag av E.ON Vind gjort en
sammanställning av kända kulturhistoriska värden i området. Där har även äldre
källor använts och ett antal sk. intressepunkter har identifierats där det skulle
kunna finnas kulturhistoriska värden. Kulturvärdena åskådliggörs i Bilaga 3.
3.7 Landskapsbild
Vindkraftverken kommer att ge en visuell påverkan på landskapsbilden.
Beroende på var betraktaren befinner sig kommer olika många vindkraftverk att
vara synliga. Den visuella påverkan på landskapsbilden illustreras genom
fotomontage. Platserna för fotomontagen har valts ut i samråd med
Länsstyrelsen i Östergötland samt Kinda och Vimmerby kommun. Arbete med att
ta fram fotomontage pågår. De fotomontage som finns färdiga i dagsläget finns
i bilaga 4. Ytterligare fotomontage är planerade att visas på samrådsmötet.
Eftersom verken troligen kommer att ha en totalhöjd över 150 m så kommer
högintensiv hinderbelysning att krävas. Det innebär ett vitt blinkande ljus med
8(10)

en ljusstyrka på 100 000 Cd under dagtid, 20 000 Cd i gryning och skymning samt
2 000 Cd på natten. Högintensiv belysning krävs endast i parkernas ytterkanter
och belysningen kommer att avskärmas så att ljusstrålen ej träffar markytan i
parkens direkta närhet. E.ON Vind kommer att utreda om ny teknik kan nyttjas
för att begränsa den tid när hinderbelysningen är tänd.
3.8 Ljud
Ljud från vindkraftverk är av två typer – mekaniskt ljud från växellåda eller
generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. För moderna vindkraftverk är
det mekaniska ljudet sällan något som orsakar störningar, det dominerande
ljudet är aerodynamiskt och uppkommer vid bladens passage genom luften.
Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Fysikaliskt har ljudet stora
likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag.
Den maximala ljudnivån, från en vindkraftpark, som tillåts vid bostadshus i
Sverige är 40 dB(A) (Naturvårdsverkets rekommendation). För att säkerställa att
vindkraftparken klarar detta görs ljudberäkningar i programmet WindPRO
utifrån ett ”worst case scenario”, vilket innebär att programmet räknar med att
det blåser från alla väderstreck samtidigt. På detta sätt samverkar ljuden från
vindkraftverken maximalt. Ingen hänsyn tas till vegetation eller byggnader som
skärmar av eller dämpar ljudet. I bilaga 5 finns ljudberäkningar för två typer av
verk, Siemens 101 och Vestas v112.
3.9 Rörliga skuggor
Då ett vindkraftverk är i drift vid soliga tillfällen ger rotorn upphov till en rörlig
skugga. Som riktvärde gäller Boverkets rekommendation om högst 8 timmar
faktisk skuggtid per år (med hänsyn tagen till molnighet, vindriktning och
vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid per år (alltid soligt och
vindkraftverken är alltid i drift).
Om behov finns att minska påverkan från rörliga skuggor kan vindkraftverken
utrustas med skuggregleringsutrustning. Tekniken innebär att vindkraftverken
stängs av under de perioder som rörliga skuggor uppstår givet att det är soligt.
I bilaga 6 finns beräkningar för teoretisk maximal skuggtid för de två
verkstyperna och tillhörande layouter.
3.10 Påverkan under byggskedet
Första skedet i byggskedet innebär att tillfartsvägar anläggs till respektive
vindkraftverk. Därefter gjuts fundamenten på plats innan turbinerna monteras.
Under byggskedet kommer det bli lokala störningar från anläggningsmaskiner
9(10)

och tunga transporter. Huvuddelen av transporterna utgörs vanligen av
betongtransporter för fundamenten.
4 KONTAKTUPPGIFTER
Projektledare
Anders Wallin
E.ON Vind Sverige AB
Carl Gustafs väg 1
205 09 Malmö
anders.wallin@eon.com
0706-25 25 55
10(10)