à rsredovisning 2007 - E-on

Årsredovisning <strong>2007</strong>

I årets publikation möter du ett E.ON i förändring och ett innehåll med en hel delframåtblickar. Förändringarna är naturliga följder av en rad omständigheter. Gemensamtär en anpassning till omvärlden som i mångt och mycket hänger samman medden accelererande klimatfrågan. Klimatfrågan tillsammans med omvärldens krav ochönskemål i övrigt innebär att våra egna förändringar närmast kan betraktas somett nästa steg för E.ON. Ett steg mot att vi ska bli ett ännu ansvarsfullare företag,samtidigt som vi ska uppfylla vår vision att bli världens ledande energibolag.Vår utmaning är att skapa balans i det totala energisystemet – hög leveranssäkerhettill konkurrenskraftiga priser, med en så liten negativ påverkan på miljön som möjligt.För att manifestera detta låter vi begreppet NXT step gå som en röd pil genomårsredovisningen.

4 InnehållHåll utkik efter den röda pilen som står för NXT step. Den dyker upp på olikaställen i årsredovisningen och markerar både små och stora steg. Exemplenhär nedan kommer från Innovate.on, som är ett väl definierat och prioriterat programvars syfte är att göra verklighet av ett antal tekniker och projekt som ska kunna bidratill energisystemets fortsatta utveckling, säker energitillförsel och ekonomisk tillväxt,samtidigt som hänsyn tas till miljön. Genom Innovate.on kommer E.ON att spela enledande roll för energiutvecklingen i det hållbara samhället.14 Vätgasen är ett intressant alternativtill fossila fordonsbränslen. Nu gäller detatt hitta effektivare sätt att ta fram ochlagra vätgasen.30 Om försöken med koldioxidavskiljningoch lagring slår väl ut kan teknikenanvändas på befintliga kraftverk runtom i världen.24 I ett internationellt perspektiv liggerE.ON bra till när det gäller användningav bioenergi. Nu intensifieras arbetetinom hela bioenergiområdet.34 E.ON investerar totalt 55 miljarderkronor på förnybar energi, varav merpartengår till vindkraften. I Norden satsarvi nu stort på landbaserad vindkraft.

Innehåll56 Koncernchefen har ordet11 E.ON Sverige11 <strong>2007</strong> – Från gröna steg till hållbara kliv16 E.ON Sverige utvecklas vidare18 Koncernledning20 Elproduktion22 Försäljning och Service26 Nät, Gas och Värme28 HR32 Energimarknadens utveckling i Europa <strong>2007</strong>36 Finansiell information36 Förvaltningsberättelse42 Koncernens resultaträkning och kommentarer45 Koncernens kassaflödesanalys och kommentarer47 Koncernens balansräkning och kommentarer50 Koncernens noter93 Moderbolagets resultaträkning94 Moderbolagets kassaflödesanalys95 Moderbolagets balansräkning98 Moderbolagets noter109 Förslag till vinstdisposition110 Revisionsberättelse111 Definitioner och begrepp112 Fem år i sammandrag113 Styrelse och revisorer114 Inför årsstämman <strong>2007</strong>116 Ekonomisk information från E.ON Sverige 2008Plussa på dina kunskaperEnergiområdet är både komplext, intressantoch viktigt. Men allt får inte plats ien årsredovisning. Därför vill vi ge digmöjlighet att plussa på dina kunskaperlite grann. Håll utkik efter våra röda plustecken.De fungerar som länkar tillytterligare fördjupning inom det aktuellaämnet. ++ www.eon.se

6 Koncernchefen har ordet

Koncernchefen har ordet7Håkan Buskhe är koncernchef i E.ON Sverige sedanden 1 januari 2008. Dessförinnan var han ansvarig för E.ONSveriges elproduktion under två år.Mina första månader som koncernchef har jagägnat åt att träffa medarbetare, kunder, leverantörer,myndigheter, politiker och representanter förnäringslivet. Det är lätt att förstå att en säker och konkurrenskraftigenergiförsörjning kommer långt upp påkravlistan.Det känns också som om samhället vill komma vidarei att komma överens om den långsiktiga lösningen.Det finns inga lösningar som gäller för mandatperiodereller bygger på suboptimeringar. Ett stort ansvar vilarpå politikernas axlar. Utan deras framsynthet kommerkunderna i slutändan att drabbas av lägre utbud, sämreleveranssäkerhet och högre priser.

8 Koncernchefen har ordet<strong>2007</strong> var ett intensivt år för E.ON Sverige. Våra produkter varefterfrågade, vår produktionsapparat fungerade totalt sett väl,vi är mitt uppe i den största investeringsperioden i bolagetshistoria, våra medarbetare ansåg att arbetsklimatet förbättrades,men kund nöjdheten förbättrades inte så mycket somvi hoppats på.Nettoomsättningen ökade med 18 procent till 30,9 miljarderkronor jämfört med motsvarande tid förra året. Ökningen varfrämst en följd av ökad försäljning till Nord Pool och en positiveffekt av våra säkringsaktiviteter. Resultatet efter finansiellaposter ökade till 5,4 miljarder kronor jämfört med 5,3 miljarderför motsvarande tid förra året.<strong>2007</strong> års resultat har lagt en bra grund inför 2008 och det serut som resultatet för innevarande år kan bli ytterligare någotbättre. Samtidigt är det viktigt att veta att vårt resultat alltidpåverkas av såväl väder och vind som politiska beslut.Början av 2008 har varit mild och mycket blåsig. Under januarioch februari upplevde vi näst intill en storm varje veckoslut.Som mest – den sista helgen i februari – hade vi 60 000 strömlösakunder. Vår beredskap sattes verkligen på prov och våraoch andras montörer gjorde allt för att kunderna skulle få tillbakasin el så fort som möjligt. Jag tror att vi infriade de allraflesta förväntningarna och vi kunde konstatera att våra mycketomfattande investeringar de två senaste åren minskat riskernaför avbrott. Cirka 8 500 kilometer av planerade 17 000 kilometerär nu vädersäkrade. Allt ska vara klart under 2010 till en totalkostnad av cirka 12 miljarder kronor.Investeringar i mångmiljardklassenUnder <strong>2007</strong> investerade vi 9,2 miljarder kronor, vilket i genomsnittär 25 miljoner kronor varje dag under året. Den höga investeringstaktenfortsätter under 2008-10. Det blir omfattandesatsningar i ny elproduktion, kraftvärmeanläggningar, automatiskfjärravläsning och, som redan sagts, i säkrare nät. Sammanlagtkommer våra investeringar att uppgå till mer än 28 miljarderkronor under de tre kommande åren – en inte oväsentligdel av den svenska industrins investeringar under nämndaperiod. Räknar vi ända till 2013 uppgår våra investeringar tillsammanlagt cirka 54 miljarder kronor.Ny elproduktion behövs både för att förbättra elförsörjningenpå den nordiska marknaden och för en mera förutsägbar elprisutveckling.Mer än elva miljarder kronor kommer att investerasi såväl befintlig som ny elproduktion – inte minst för atthöja effekten i våra kärnkraftverk och att ta tillvara den utbyggnadi vattenkraften som är tekniskt och miljömässigtmöjlig. Vidare satsar vi stort på kraftvärme, som är ett effektivtsätt att producera el samtidigt som det ger tätorterna tillgångtill miljövänlig och komfortabel fjärrvärme. När det gäller kraftvärmeplanerar vi sammanlagt att investera 2,2 miljarder kronori Norrköping och Örebro.Våra planer på vindkraft i Sverige har på kort sikt bromsats pågrund av kraftiga prishöjningar på havsbaserade vindkraftverkoch på kringutrustning till dessa. I Danmark har förutsättningarnaför havsbaserad vindkraft ändrats, vilket innebäratt vi överväger att vara med och lämna bud på en avvärldens största havsbaserade vindkraftparker – Rödsand 2.I Sverige prioriterar vi för närvarande landbaserad vindkraft.Här planerar vi för flera verk. Vi har också lanserat Vindpool,som innebär att vi tillsammans med markägare runt om iSverige vill utveckla de bra vindlägen som finns. Intresset ärmycket stort. På lång sikt är dock havsbaserade anläggningaratt föredra, då vindförhållandena är bättre, störningarnamindre och att större anläggningar därför kan byggas.För att stärka elproduktionen i södra Sverige investerar vi tremiljarder kronor i ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Malmö.Det ska vara klart vid kommande årsskifte och beräknas leverera3 TWh el per år till den nordiska marknaden och 1 TWh värmeper år till Malmös fjärrvärmenät.Det nya kraftvärmeverket kommer att väsentligt förbättraden ansträngda elsituationen i södra Sverige efter det attBarsebäcks kärnkraftverk stängts. Vid planerad drift minskardessutom mängden importerad kolkraft och reducerar därmedkoldioxid utsläppen i norra Europa med cirka en miljonton om året.

Koncernchefen har ordet9Klimatvänlig energi till våra kunderE.ON har mycket offensiva och ambitiösa klimatmål. För helaE.ON-koncernen ska CO 2-utsläppen minskas med 50 procentper producerad kilowattimme fram till 2030 jämfört med 1990.E.ON Sverige-koncernen är i dag redan till 90 procent CO 2-fri.Vi kommer att fortsätta genomföra åtgärder som innebär attutsläppen av CO 2från det nordiska energisystemet minskarmed en miljon ton CO 2per år från och med 2009 och fyra miljonerton CO 2per år från och med 2015.Det är viktigt att våra klimatmål tydliggörs med tanke på dekrav som dagens samhälle ställer på framtiden. Vi vill verkligenvara med och bidra till ett mer hållbart samhälle.E.ON Sverige kommer att ta sitt ansvar och vårt mål är att bliSveriges bästa energibolag med ett stort samhällsengagemang.Våra kunder ska ha en säker energitillgång till rimliga priserpå en marknad där leverantörerna ”slåss” om kundernas gunst.Energiförsörjningen i Europa, Norden och Sverige blir viktigareoch viktigare, vilket gör en gemensam energipolitik ännuviktigare i Europa. Vi stödjer EUs nyligen presenterade planför att möta de framtida energi behoven och hur klimatfråganska tas på allvar. Vi är övertygade om att E.ON är en del avlösningen – inte ett av problemen.Vi ska agera för en ökad produktion och en mångfald av energikällor.Vi anstränger oss för att minska koldioxidutsläppen medsatsningar på förnybar energi samt omfattande investeringari koldioxidneutral elproduktion. Detta stärker vårt utbud avmiljöanpassade produkter och vår rådgivning för effektivareenergianvändning. Vi ser också positivt på det arbete som detpolitiska systemet åstadkommer när det gäller att förenklamöjligheterna att bygga ny produktion och infrastruktur.När det gäller biogas medverkar vi aktivt till att det successivtblandas in mer och mer biogas i det nationella energigasnätet.Bästa exemplet är vår fordonsgas där våra kunder – redan idag – får minst hälften biogas när de tankar på våra publikamackar.För att förverkliga vår vision ökar vi vår egen produktion avbiogas. I vintras invigdes en anläggning i skånska Bjuv. Ochnu bygger vi ännu en anläggning strax utanför Falkenberg.Vår biogas går främst till bilar och bussar, men även husvärms i dag med biogas.Ett annat område, som man inte bara kan prata om, är att skiljaav koldioxid från rökgaser. Därför agerar vi. E.ON Sverige blirförst i Europa att använda en teknik som tar bort cirka 90 procentav koldioxiden. Alstom Power står bakom tekniken. Underandra halvåret 2008 kommer koldioxid avskiljningen attvara i drift vid vårt oljeeldade kraftverk i Karlshamn.Utveckling av verksamhetenMina första månader som koncernchef har jag ägnat åt attträffa medarbetare, kunder, leverantörer, myndigheter, politikeroch representanter för näringslivet. Det är lätt att förstå att ensäker och konkurrenskraftig energiförsörjning kommer långtupp på kravlistan.Det känns också som om samhället vill komma vidare i attkomma överens om den långsiktiga lösningen. Det finns ingalösningar som gäller för mandatperioder eller bygger på suboptimeringar.Ett stort ansvar vilar på politikernas axlar. Utanderas framsynthet kommer kunderna i slutändan att drabbasav lägre utbud, sämre leveranssäkerhet och högre priser.Mycket av vår framtid ligger i teknisk utveckling och hur mananvänder denna. Vår FoU kommer att öka i omfattning. De områdensom är mest intressanta för oss i dag är bioenergi, vilketinkluderar biogas, och vätgas.

10 Koncernchefen har ordetI mitt arbete kommer jag att fokusera på sex områden:1. Kundnöjdheten ska öka2. Våra stora investeringsprojekt ska genomföras3. Mångfald ska genomsyra koncernen4. Verksamheten i Finland, Danmark, Norge och Baltikumska utvecklas5. E.ON Sverige ska vara bench-mark i E.ON-koncernen6. Det ekonomiska resultatet ska förbättrasLåt mig utveckla detta något.Det senaste året har i stort sett alla anställda på E.ON genomgåtten specialutbildning i hur marknaden förändras, hur konkurrensenökar och vad som krävs för att kundernas ska väljaoss. I den senaste svenska undersökningen om kundnöjdhet(Svenskt Kvalitetsindex), som presenterades i början av 2008,kunde vi se att kundnöjdheten inte förbättrats som vi räknatmed. Detta innebär att vi nu tar ett ännu starkare grepp omdessa frågor, som syftar till att kundnöjdheten ska ökas ordentligtfram till slutet av 2010.Jag tror också att det nyligen genomförda namnbytet frånElektroSandberg till E.ON ES indirekt kan öka kundernas förtroendeför E.ON. E.ON ES har cirka 1 800 medarbetare, varavväldigt många syns vid energiinstallationer runt om i Sverige– inte minst i samband med elavbrott. Under åren är det mångahjälteinsatser som gjorts i kyla och mörker ute i skogarna, menoftast då med personal med ElektroSandberg på ryggen.Om man investerar i den takt som vi gör, är det också viktigtatt projekten levereras i rätt tid och till rätt kostnad. Det ärmångmiljardinvesteringar det handlar om. De största projektenär uppgraderingen av kärnreaktorer i OKG, Ringhals och Forsmark,färdigställandet av Öresundsverket, vädersäkring avtusentals kilometer elnät, fjärravläsning av nästan en miljonelmätare, stora kraftvärmeverk i till exempel Örebro ochNorrköping och större satsningar inom vatten- och vindkraft.Energibranschen är och har alltid varit en mansdomineradbransch. Förhållandet har under många år varit 80 procent mänoch 20 procent kvinnor. Sakta men säkert ökar andelen kvinnor.Det är viktigt att fortsätta och dessutom fokusera på ytterligareförändring. Det är också viktigt att öka antalet kvinnliga chefer.Ett offensivt och uthålligt integrationsarbete är och förblir enviktig del i jämställdhetsarbetet.Vår närvaro i övriga nordiska länder och i Baltikum kommeratt öka. Snabbast resultat kommer vi nog att se i Danmarkoch Finland, medan Norge är ett land i vilket utländska energiinvesteringarär mycket svåra att genomföra. Vi har ju mångaårs erfarenhet av detta. Vad gäller Baltikum är vi bara i begynnelsenav våra engagemang även om E.ON Ruhrgas, somvi kommer att samarbeta med, har lång erfarenhet fråndessa länder.E.ON Sverige har mycket goda förutsättningar för att utvecklasväl och jag kommer att mycket noggrant jämföra vår utvecklinggentemot liknande verksamhet – både utanför ochinnanför Sveriges gränser. Inte minst kommer jag att arbetahårt för att vi ska bli E.ON-koncernens bench-mark vad gällerett antal viktiga områden.Slutligen kommer jag ha stort fokus på E.ON Sveriges resultat.De stora investeringarna som vi gör får inte kortsiktigt äventyravår resultatförmåga. De måste dessutom leva upp till avkastningskravensom ägarna ställt.Utsikter för 2008Under 2008 förväntas elmarknadspriserna stabiliseras på ennivå som väsentligt överstiger det genomsnittliga rörliga prisetunder <strong>2007</strong>. Inom kärnkraftområdet förväntas en normaliseringav produktionen. Dessa positiva effekter kommer dock delvisatt motverkas av ökade skatter inom elproduktionsområdet.Sammantaget är prognosen att resultatet för 2008 väsentligtöverstiger <strong>2007</strong> års nivå. Då har dock inga effekter med anledningav E.ON AGs och Statkrafts avsiktsförklaring tagits ibeaktande. Avsiktsförklaringen innebär att Statkraft säljer sinandel i E.ON Sverige och får anläggningar, bland annat frånE.ON Sverige, samt aktier i E.ON AG som ersättning.Håkan Buskhe

<strong>2007</strong> – Från gröna steg till hållbara klivE.ON Sverige11<strong>2007</strong> – Från gröna steg till hållbara klivSverige stoltserar med en elproduktion som till 90 procent ärbaserad på koldioxidfria tekniker. Men samhällets energiförsörjninginnefattar även värme och transporter, områden därdet ännu finns mycket att göra.Under året har arbetet intensifierats med fokus på förnybarenergi och insatser för att säkra eltillgången. Några exempel:I juli köpte E.ON 6,8 miljoner kWh småskalig förnybar el frånvindkraftverk i Borgholm. I september togs ett stort kliv moten tryggare och säkrare energiförsörjning för södra Sverigegenom installationen av en av världens största och mestaavancerade gasturbiner i det nya Öresundsverket i Malmö.Ytterligare insatser för att säkra elleveranserna är arbetetmed att vädersäkra elnätet. Fram till 2011 ska 17 000 kilometerledning att säkras.En trygg och säker energiförsörjning som även tar hänsyn tillmiljön, bygger på en bra energimix. Vi kan inte förlita oss pånågra få energikällor och några få energitekniker; energisystemetmåste bestå av en mångfald enheter som samspelarmot gemensamma mål. Inom E.ON pågår därför ett allt meraktivt utvecklingsarbete inom energiområdets alla delar. Underåret har det tagits många gröna steg som övergått till störrekliv mot det hållbara samhället. Nedan följer ett antal grönasteg utspridda över det gångna året.JanuariDet blev en besvärlig inledning på <strong>2007</strong> närstormen Per den 13 januari drog in över VästraGötaland. 2 700 elmontörer, röjare och övrigpersonal var involverade i arbetet med att gevåra kunder strömmen tillbaka. 21 tillfälligainformationskontor upprättades runt om i destormdrabbade områdena dit kunderna kundevända sig för att få kontakt med E.ONs personaloch för att få information om läget i området.E.ON har ett program för att gräva ner och vädersäkraelnätet för att höja leveranssäkerheten.Sedan detta projekt startades har 8 500 kilometerledningar säkrats och fram till 2011kommer totalt 17 000 kilometer elledning attsäkras. De nedgrävda kablarna ligger i områdensom genom åren drabbats hårt av strömavbrottvid stormar. Nyttan av arbetet i de områdenamärktes tydligt under Pers härjningar.E.ON Sverige omdisponerade utbyggnadsplanernaavseende vindkraften i Sverige. E.ONkoncernengör stora satsningar i England,Tyskland och Danmark medan planerna förhavs baserad vindkraft i Sverige bromsas något.Genom prisökningar har lönsamheten i svenskahavsbaserade vindkraftverk minskat betydligt.E.ON får betydligt mer vindkraft för pengarnagenom att välja landbaserade projekt i Sverige.I Sverige kommer därför satsningen de närmasteåren främst att ske på landbaserade verk. +FebruariDen 15 januari blev miljön vinnare. E.ON Gastog då det första spadtaget för ett gastankställei Trelleborg. Macken är en del av E.ONsstrategi att erbjuda fler orter den miljövänligafordonsgasen. Naturgasdrivna personbilar reducerarutsläppen av koldioxid med 25 procentjämfört med en bensinbil. På E.ONs publikamackar innehåller fordonsgasen dessutom alltidmer än hälften biogas. Med ren biogas itanken reduceras utsläppen av koldioxid till istort sett noll. I Sverige finns i dag totalt 85tankställen för fordonsgas. +E.ON och Mönsterås kommun tecknade den17 februari avtal om etablering av fjärrvärme iBlomstermåla, Fliseryd och Timmernabben.Fjärrvärmen ersätter i huvudsak oljeeldning –upp till 2 000 kubikmeter olja årligen. Det innebäratt utsläppen av koldioxid i Mönsterås reduceraskraftigt. Projektet innebär att Mönsteråskommun kommer att ha fjärrvärme i samtligasina fem tätorter. E.ON Värme förser redanMönsterås tätort med fjärrvärme, motsvarandecirka 52 GWh värme.MarsE.ON kommer att prova en helt ny metod föratt skilja bort koldioxid från rökgaser. En demonstrationsanläggningkommer att byggasvid det oljeleldade Karlshamnsverket. Bakommetoden, som tar bort 90 procent av koldioxiden,står det internationella energiföretagetAlstom Power. ++ www.eon.se/vind + www.alstom.se+ www.eon.se/fordonsgas

12 <strong>2007</strong> – Från gröna steg till hållbara klivAprilE.ON Värme expanderade i Svalövs kommunoch köpte kommunens fjärrvärmenät. Förutomköpet kommer E.ON att investera ytterligare20 miljoner kronor i en ny biobränsleeldad värmepanna,där minst 95 procent av bränsleförbrukningenkommer att utgöras av flis. Arbetet medatt bygga den nya produktionsanläggningenpåbörjas våren 2008.MajSmålands unga får 100 000 kronor till resor.Vid Möckelnsnäs har ett kunskapscenter ochorangeri byggts upp till minne av bygdens sonCarl von Linné inför jubiléet av hans 300-årigafödelsedag. E.ON, som är en av projektets störstasamarbetspartners, bidrar med ytterligare100 000 kronor som ska användas som stödför skolresor till Möckelnsnäs.OKG går vidare med effekthöjning av Oskarshamnsverketsandra aggregat (O2). Den beräknadeeffekthöjning, som OKG lämnat in isin tillståndsansökning till miljödomstolen ochStatens Kärnkraftinspektion, kommer att geen extra uteffekt på 180 MW. Effekthöjningenkommer att samordnas med säkerhetsmoderniseringenav O2 och införs i den sista fasen,som är planerad till 2011. +Den 8 maj invigde E.ON den nya fjärrvärmeanläggningeni Bålsta utanför Stockholm – ytterligareen av miljonsatsningarna på industriellspillvärme och kraftvärme i stockholmsregionen.I Bålsta kommer nästan häften av fjärrvärmenfrån industriell spillvärme, energi som tidigareRoslin, 1775 © KVAhar gått förlorad. Resterande fjärrvärme producerasmed hjälp av biobränsle. Förutom investeringarpå 45 miljoner kronor i panna, kulvertsystemoch spillvärme kommer E.ON Värme attinvestera ytterligare nio miljoner kronor i utbyggnadav fjärrvärmenätet under de närmasteåren för att kunna ansluta fler hushåll i Bålsta.JuniMiljonsatsning på fjärrvärmen i Sollefteå. Utbyggnadenav fjärr värmen är i full gång i Sollefteå.E.ON satsar fyra miljoner kronor under<strong>2007</strong> på att ansluta fler villor och företag tillden biobränsle eldade fjärrvärmen. Fjärrvärmeutbyggnadeni Sollefteå ersätter allt från oljeeldning,ved och direktverkande elvärme. Förvarje normalstor villa som byter oljeuppvärmningmot fjärrvärme minskar de lokala utsläppen avkoldioxid med cirka tre ton per år. I Sollefteåproduceras fjärrvärmen till hela 97 procent medbiobränslen. Till biobränslen räknas exempelvisträflis, spån, bark och avverkningsrester frånsågverk. De är förnybara och ingår som naturligakomponenter i det ekologiska kretsloppet.E.ON etablerade sig i Järfälla med ett trettiotalanställda. E.ON fortsatte sin satsning på att utvecklafjärrvärme och kraftvärme i stockholmsregionen.För att underlätta den fortsatta expansionenetablerades ett kontor i Järfälla fördrygt trettiotalet anställda. Med värmeverksamheteri Järfälla, Bro, Bålsta, Kungsängen,Vaxholm, Vallentuna och Österåker – och meden värmeleverans på 700 GWh och 1 200 kundanslutningar– fortsätter E.ON att växa. E.ONVärme är den största privata aktören på densvenska värmemarknaden och levererar fjärrvärmei ett 40-tal nät och ansvarar för cirka 800totalvärme- och kombivärmeanläggningar runtom i Sverige.JuliE.ON köpte 6,8 miljoner kWh småskalig förnybarel från vindkraftverk i Borgholm. Genom att ersättael från kolkraftverk har denna förnybara elbidragit till att drygt 5 800 ton klimatpåverkandekoldioxidutsläpp kunnat undvikas. Det motsvararde årliga utsläppen från cirka 2 000 bensinbilar.Vindkraft och viss småskalig vattenkraft hör tillde elproduktionsenheter som omfattas av el-certifikatssystemet. Systemet ska öka den årligaelproduktionen från förnybara energikällor iSverige med 17 TWh 2016 jämfört med 2002 årsnivå. Under <strong>2007</strong> ska minst 15,1 procent av konsumenternaselanvändning levereras från certifikatberättigadeproduktionsanläggningar. 2010ska andelen ha ökat till minst 17,9 procent. +AugustiE.ON blir störst på kraftvärme. E.ON storsatsarpå svensk kraftvärme med fyra större biobränsleeldadekraftvärmeanläggningar. Resultatet bliren markant energieffektivisering och ett minskatkoldioxidutsläpp med 510 000 ton per år. Denplanerade investeringen ligger på 3,9 miljarderkronor och anläggningarna beräknas stå klara2011. Fyra nya kraftvärmeanläggningar skabyggas i Örebro, Norrköping och Kalmar (delägt)samt ytterligare en i stockholmsområdet.Samtliga ska eldas med biobränsle och återvunnetmaterial. Tillsammans med det planeradegaskombikraftverket i Malmö ökar dettaE.ONs elproduktion från kraftvärme med tregånger från 0,8 TWh till 2,4 TWh, vilket gör E.ONledande på kraftvärme i Sverige.SeptemberEn av världens största gasturbiner levereradestill Malmö. Den 17 september togs ett stort stegmot en tryggare och säkrare energiförsörjningför södra Sverige. Då påbörjades installationenav gasturbinen i det nya Öresundsverket iMalmö. Gasturbinen blir en av världens störstaoch mest avancerade i kommersiell drift. Detnya Öresundsverket, ett högeffektivt naturgaseldatkraftvärmeverk, ska stå klart i januari 2009.Det ska då leverera 3 TWh el till det nordiskaelsystemet och 1 TWh värme, vilket tillgodosercirka 40 procent av Malmös årliga värmebehov.Det nya kraftvärmeverket kommer också attbetyda mycket för klimatet; koldioxidutsläppeni Nordeuropa kommer att minska med en miljonton per år vid planerad drift. ++ www.okg.se + www.eon.se/vind+ www.eon.se/oresundsverket

E.ON Sverige13E.ON miljardinvesterade i förbättrad dammsäkerhet.E.ON Sverige inledde i september detstörsta dammsäkerhetsprojektet i företagetshistoria. Cirka 1,5 miljarder kronor investeras iupprustning och förnyelse av kraftverksdammarvid Storfinnforsens och Ramsele kraftverk iFaxälven. Arbetet beräknas pågå till och med2015. Åtgärderna säkerställer dammsäkerhetenunder överskådlig tid, samtidigt som dammarnasdimensioner anpassas till de senaste beräkningarnaför dimensionerade flöden. När allt är klartkommer dammarnas säkerhet att vara bättreän när de var nybyggda. +OktoberE.ON Värme påbörjade utbyggnaden av fjärrvärmeni Malmö med Ormen Långe. Fjärrvärmenintroducerades i Malmö för över 50 år sedan.I dag svarar fjärrvärmen för nästan 90 procentav stadens uppvärmning. Fjärrvärmen har ocksåinneburit att koldioxidutsläppen minskat medcirka 40 procent de senaste 25 åren. Samtidigthar svavelutsläppen minskat med 75 procentoch utsläppen av kväveoxider mer än halveratsunder samma tid. Nu går E.ON Värme vidare ochbygger ut fjärrvärmen i Malmö. Fjärrvärmenätetkallas Ormen Långe och kommer att dras underMalmös gator och torg.Jan E Svenssonsenast 2025. 350 miljoner kWh förnybar el motsvararden årliga elanvändningen hos cirka14 000 villor med elvärme. Det räcker blandannat till att driva tunnelbanan med en miljondagliga resor – dessutom Roslagsbanan, Tvärbanan,Nockebybanan, Lidingöbanan, Saltsjöbananoch SLs fastigheter.Succé för fjärravlästa mätare. I oktober installeradesden 200 000e fjärravlästa mätaren iE.ONs nät. Att fjärravlästa mätare ger mycketbättre överblick över elanvändningen ochdessutom resulterar i att fakturan baseras påverklig förbrukning är de sammanfattandepositiva intrycken från de kunder som hittillsfått mätarna installerade. E.ON kommer attbyta cirka en miljon mätare i Sverige till eninvestering av två miljarder kronor.ES ElektroSandberg tecknade genom sitt dotterbolagES Belysning ett avtal med BorlängeEnergi om att leverera ett styr system för gatubelysningi Borlänge kommun – ES Ekoljus.Fördelen med systemet är att ägaren av belysningsanläggningenkan styra och optimeraenergiförbrukningen på ett mer kostnadseffektivtoch enklare sätt jämfört med äldre system.ES Belysning har tidigare levererat Ekoljus tillbland annat Katrineholms och Flens kommuner,Växjö Energi och Vägverket.Novemberän tidigare. Projektet ska beskriva effektivaskogsskötselsystem som uthålligt ökar det möjligauttaget av bioråvara för energiändamålsamt undersöka hur verksamheterna i skogen,energisektorn och skogsindustrin ska samspelaför bästa totala resultat. +DecemberNya möjligheter skapades för vindkraft förmarkägare. Att uppföra vindkraftverk krävermark, stora ekonomiska resurser och kunskapom elsystem och elhandel. Därför lanseras E.ONVindpool. E.ON står för kunskapen och huvuddelenav den ekonomiska investeringen, medanmark ägaren upplåter marken till vindkraftverket.Om intresse finns kan markägaren bli delägarebåde i det verk som står på hans mark och ide vindkraftverk som ingår i poolen. Modelleninnebär att markägaren själv kan bestämmahur stor investering han vill göra samtidigtsom affärsriskerna sprids.Avtal om biogasleverans till bussar och bilar iKalmar. Från och med 2008 tar E.ON över leveransernaav biogas till fordon i Kalmar. Samtidigtbyggs i ett första steg en tankstation för bussaroch ett nytt tankställe för bilar. 15 av länetsbussar kommer att drivas med biogas. +E.ON avtalade om leverans av Bra Miljöval-eltill Stockholms Lokaltrafik. Stockholms Lokaltrafik(SL) har tecknat ett treårigt avtal medE.ON Sverige om leveranser av el märkt medBra Miljöval. Avtalet omfattar cirka 350 miljonerkWh förnybar el per år. SLs mål är att hela fordonsflottanska drivas med förnybara bränslenE.ON tog första steget mot en miljonsatsningpå biobränsleforskning med SLU (SverigesLantbruksuniversitet). I ett första steg satsassju miljoner kronor för att under fyra år utvecklamöjligheterna att använda skogen förenergiändamål inom ramen för ett långsiktigtskogsbruk. 2020 ska 20 procent av energitillgångarnainom EU utgöras av förnybar energi.Samma år ska Sverige helt ha brutit beroendetav olja. För att nå dessa mål måste biobränslenutnyttjas i högre grad och på ett effektivare sätt+ www.eon.se/nyfiken + www.slu.se+ www.eon.se/vattenkraft+ www.eon.se/fordonsgas

14 Xxxxxxxxxxxxx

Innovate.on – Vätgas15Lars Sjunnesson är chef för Forskning & Utvecklinginom E.ON Sverige, med ansvar att driva arbetet kringframtidens energiförsörjning.Vätgas kan som energibärare användas parallelltmed elenergi och framställas bland annat urvatten via elenergi (elektrolys). Elenergi kan genererasvia vätgas, antingen genom direkt användning i enmotor eller i en bränslecell utan några utsläpp, förutomrent vatten.– Man ska inte se vätgasen som enda energibärareni framtiden, men jag tror att den på sikt kan få storbetydelse inom framför allt transportsektorn. Som ettalternativ till de fossila fordonsbränslena är vätgasendefinitivt den kanske allra intressantaste lösningen.– Att separera vätgasen från vatten med hjälp av elenergiär i dag en dyr process. Men om 10–30 år hoppasvi kunna få se tekniker som kan spjälka vattnet direktmed solenergi. Då kan det bli ett riktigt intressant alternativ,både inom transportsektorn och för genereringav elenergi.– Att hitta effektivare sätt att ta fram och lagra vätgasenkommer att vara avgörande för framgång. Genomforskningssatsningar och demonstrationsprojekt vill vipå E.ON visa att vätgasen har en framtid som en betydandeenergibärare.+ www.eon.se/solenergi+ www.eon.se/fordonsgas+ www.eon.se/energigas+ www.gasforeningen.se+ www.vatgas.se+ www.hfpeurope.orgFör fyra år sedan öppnade E.ON SverigeNordens första fyllningsstation för vätgas iMalmö. E.ON deltar också i projekt där ytterligarefyllnadsstationer kommer att uppföraspå västkusten. Bland annat ska det varamöjligt att inom några år tanka vätgas helasträckan från Stavanger till Köpenhamn.

16 E.ON Sverige utvecklas vidareE.ON Sverige utvecklas vidareOrganisation <strong>2007</strong>Fram till och med <strong>2007</strong> var E.ON Sverige organiserat i sex affärsområden:Marknad, Energy Trading, Elproduktion, Distribution,Värme och Avfall samt Services.Affärsområde Marknad bestod till största delen av dotterbolagetE.ON Försäljning Sverige AB, vars uppgift var attköpa in kraft och sälja energi till nästan en miljon kunder.Affärsområde Energy Trading ansvarade för den samladeoptimeringen och riskhanteringen av E.ON Sveriges energiportföljer.Dessutom erbjöds större externa kunder portföljförvaltningav dotterbolaget E.ON Nordic Trading AB, somsedan 1999 har tillstånd från Finansinspektionen att ge rådoch bedriva handel för annans räkning. Merparten av dennahandel skedde via den nordiska elbörsen Nord Pool.Affärsområde Elproduktion bestod av dotterbolagen E.ONKärnkraft Sverige AB, E.ON Vattenkraft Sverige AB, E.ON VindSverige AB, E.ON Gasturbiner Sverige AB samt KarlshamnKraft AB. Affärsområdet hade en normalproduktion på cirka32 TWh per år.Affärsområde Distribution bestod huvudsakligen av dotterbolagenE.ON Elnät Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB. Elnätetär cirka 120 000 kilometer långt och gasnätet 1 800 kilometer.Inom Affärsområde Värme och Avfall var E.ON Värme Sverige ABden största privata aktören på den svenska värmemarknadenmed en total leverans om cirka 7 TWh. Inom avfallsidan behandlades444 000 ton avfall.Affärsområde Services bestod av dotterbolaget ES Elektro-Sandberg AB med elentreprenader som huvudsaklig verksamhet.ES finns på ett 80-tal orter i Sverige.Organisationen utvecklas vidareE.ON Sverige står inför de största investeringarna i bolagetshistoria. Behovet av att förbättra kundorienteringen för attfå nöjdare kunder är grundläggande. Huvudägarna E.ON ochStatkraft har genom en avsiktsförklaring beslutat att E.ONSverige fullt ut ska integreras med E.ON AG och dess nyastyrningsform.Från och med den 1 januari 2008 fick E.ON Sverige ny koncernchef,ny koncernledning och ny organisation.Målsättningen med den nya organisationen är bland annat att:− underlätta att nå resultatmål− säkerställa investeringarna− satsa på ökat kundfokus för bättre image− skapa en balans mellan organisatoriska enhetermed avseende på resultat och antalet anställda− skapa förutsättningar för ett ökat samarbete inom bolaget− fokusera på säkerhetKoncernledningen består av koncernchefen, ansvariga förverksamheterna inom Elproduktion, Nät, Gas och Värme, Försäljningoch Service samt finansdirektören och chefen för HR.

E.ON Sverige17KoncernledningKoncernchefHåkan BuskheFinansdirektörChristopher DelbrückElproduktionPer Lindell t o m 31 mars 2008Roland Scharf fr o m 1 april 2008Försäljning och ServiceNät, Gas och VärmeHRPer-Ove JönssonAnders OlssonKrister JönssonManagement TeamAffärsutvecklingRuth WerhahnEkonomi & FinansMarc HoffmannKärnkraftPer LindellFörsäljningLars LagerkvistVärme & AvfallAnders ÖstlundVarumärke & Kommunikation*Stieg Claesson t o m 31 mars 2008Carina Brorman fr o m 1 april 2008VattenkraftGunnar LarssonE.ON ESBengt EkenstiernaNätAnders OlssonJuridikJohan Ahlgren* Varumärke & Kommunikation blir en enhet fr o m 2008-04-01.

18 E.ON Sverige – KoncernledningKrister JönssonJohan AhlgrenPer-Ove JönssonHåkan Buskhe F 1963.Koncernchef sedan 1 januari 2008.Verksam i företaget sedan 2006.Christopher Delbrück F 1966.Finansdirektör sedan 15 september <strong>2007</strong>.Verksam i företaget sedan 2005.Per Lindell F 1950.Tf Chef för Elproduktiontill och med 31 mars 2008.Roland Scharf F 1956.Chef för Elproduktion.Verksam i företaget sedan 1 april 2008.Per-Ove Jönsson F 1952.Chef för Försäljning och Service.Verksam i företaget sedan 1995.Anders Olsson F 1955.Chef för Nät, Gas och Värme.Verksam i företaget sedan 1978.Krister Jönsson F 1964.Chef för HR.Verksam i företaget sedan 2005.Sekreterare vid koncernledningens möten ärchefsjuristen Johan Ahlgren.

E.ON Sverige 19Anders OlssonHåkan Buskhe Christopher Delbrück Per Lindell t o m 31 mars 2008

20 ElproduktionVi stärker Sveriges elproduktionStora steg – för 10 miljoner kronor om dagen. Under <strong>2007</strong> investeradevi 3,7 miljarder kronor, över tio miljoner om dagen. Den investeringstaktenfortsätter under 2008 och pekar på många sätt ut den riktningElproduktion tar, inte bara under nuvarande år, utan även i ett längre tidsperspektiv.En stor del av framtiden ligger i teknisk utveckling och hur ny teknik används och,framför allt, hur den kan göras kommersiellt gångbar. Särskilt intressant är områdetmed att skilja av koldioxid från rökgaser. Viktiga steg tas dock inom alla produktionsområden.Målen är effektivisering av befintliga anläggningar och fokusering påförnybara och koldioxidneutrala energikällor/tekniker.Roland ScharfEnergiförsörjningen i Europa, Norden och Sverige blir viktigareoch viktigare. E.ON stödjer EUs nyligen presenterade plan föratt möta de framtida energibehoven och hur klimatfråganska tas på allvar.E.ON har mycket offensiva och ambitiösa klimatmål. För helaE.ON-koncernen ska CO 2-utsläppen minska med 50 procentfram till 2030 jämfört med 1990. Vi vill se en ökad produktionoch en mångfald av energikällor.Investeringar i mångmiljardklassenUnder <strong>2007</strong> investerade vi 3,7 miljarder kronor, vilket är 10,2miljoner kronor varje dag under året. Den höga investeringstaktenfortsätter under 2008-10.Ny elproduktion behövs både för att förbättra elförsörjningenpå den nordiska marknaden och för en mera förutsägbar elprisutveckling.Mer än 25,7 miljarder kronor kommer att investerasi såväl befintlig som ny elproduktion – inte minst för atthöja effekten i våra kärnkraftverk, utbyggnad av kraftvärmeverki Malmö och att ta tillvara den utbyggnad i vattenkraften somär tekniskt och miljömässigt möjlig.Våra planer på vindkraft i Sverige har på kort sikt bromsats pågrund av kraftiga prishöjningar på havsbaserade vindkraftverkoch på kringutrustning till dessa. Till och med i Danmarkhar förutsättningarna för havsbaserad vindkraft försämratsäven om de nu åter igen förbättras. Danska Energistyrelsen harbeslutat att på nytt auktionera ut projektet och vi övervägeratt lämna in en ny offert.I Sverige prioriterar vi för närvarande landbaserade verk. Härplanerar vi för flera projekt. Vi har också lanserat Vindpool, sominnebär att vi tillsammans med markägare runt om i Sverigevill utveckla de bra vindlägen som finns. Intresset verkar varamycket stort. På lång sikt är dock havsbaserade anläggningaratt föredra då vindlägena är bättre, störningarna mindre ochatt större anläggningar därför kan byggas.För att stärka elproduktionen i södra Sverige investerar vi tremiljarder kronor i ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Malmö.Det ska vara klart i januari 2009 och beräknas leverera 3 TWhel per år till den nordiska marknaden och 1 TWh värme per årtill Malmös fjärrvärmenät.Det nya kraftvärmeverket kommer att väsentligt förbättra denansträngda elsituationen i södra Sverige efter det att Barsebäckskärnkraftverk stängts. Vid planerad drift minskar dessutommängden importerad kolkraft och reducerar därmed koldioxidutsläppeni norra Europa med cirka en miljon ton om året.Mycket av vår framtid ligger i teknisk utveckling och hur mananvänder denna. Vår FoU kommer att öka i omfattning. Ett viktigtområde är att skilja av koldioxid från rökgaser. E.ON Sverigeblir först i Europa att testa en teknik som tar bort cirka 90 procentav koldioxiden. Alstom Power står bakom tekniken. Underandra halvåret 2008 kommer testanläggningen för koldioxidavskiljningvara i drift vid vårt oljeeldade kraftverk i Karlshamn.Ansvarsområde Elproduktion består av företagen E.ON KärnkraftSverige AB, E.ON Vattenkraft Sverige AB, E.ON VindSverige AB och E.ON Värmekraft Sverige AB, som sammanlagtnormalt levererar cirka 32 TWh per år.

E.ON Sverige21E.ON KärnkraftE.ON Kärnkraft innehar 54,5 procent av aktierna i OKG, 29,6procent av aktierna i Ringhals-koncernen, 8,5 procent avaktierna i Forsmarks Kraftgrupp AB, 5,35 procent av aktiernai MKG (Mellansvensk Kraftgrupp AB, som är ägare till 25,5 procentav aktierna i Forsmarks Kraftgrupp AB) samt 12 procentav aktierna i SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB). +OKG, som är ett dotterbolag, äger och driver Oskarshamnsverketsom har tre kärnkraftaggregat med en sammanlagdeffekt på 2 220 MW. Oskarshamnsverkets första aggregat,som togs i drift 1972, var landets första kärnkraftanläggning ikommersiell drift. +E.ON Kärnkrafts totala kärnkraftproduktion är cirka 20 TWhper år. Huvudkontoret ligger i Malmö.E.ON VattenkraftE.ON Vattenkraft svarar för all vattenkraft inom E.ON Sverigekoncernen,med en normalårsproduktion på cirka 12 TWh ochen samlad effekt på cirka 2 800 MW. Elproduktionen sker i ettdrygt 100-tal hel- och delägda kraftverk i Norrland, Sydsverigeoch Bergslagen. E.ON Vattenkraft har också ett internationelltansvar för samordning och utveckling av all vattenkraft inomE.ON-koncernen. Huvudkontoret ligger i Sundsvall och etableringarfinns i Malmö och Laholm. +E.ON VindE.ON Vind svarar för E.ON Sverige-koncernens planering ochutbyggnad av vindkraft. I bolaget finns i dag 26 vindkraftverk isödra Sverige och som under <strong>2007</strong> producerade 41,2 GWh. E.ONVind äger också 20 procent i Nysted Havmøllepark i Danmark,världens största havsbaserade anläggning som består av 72vindkraftverk och som producerar cirka 600 GWh. Under <strong>2007</strong>uppgick E.ONs andel av produktionen till 78 GWh. Den lågaproduktionen beror på ett längre stopp under året. +E.ON VärmekraftI Malmö genomförs den största kraftverksinvesteringen i landetpå över 20 år i samband med den fullständiga moderniseringenav Öresundsverket. I de gamla byggnaderna ska inrymmas ettnytt högeffektivt naturgaseldat kraftvärmeverk, som stärkerleveranssäkerheten för el i södra Sverige och samtidigt levererarfjärrvärme till Malmö. Maximal eleffekt blir nära 450 MW.Det nya ÖresundsverketUppbyggnaden pågår enligt plan och nästan alla större komponenterhar levererats till platsen. Driftsättning sker under2008 för kommersiell produktion i början av 2009. +Bolaget äger och driver också sju gasturbinaggregat på femplatser i södra Sverige. Gasturbinerna har en sammanlagdeffekt på 500 MW och är mycket snabbstartade. De användssom snabb reserv vid störningar i kraftsystemet, såväl avseendekraftöverföring som produktion.I E.ON Värmekraft ingår också det oljeeldade Bråvallaverket iNorrköping, 70 procent av Karlshamn Kraft, som äger och driverKarlshamnsverket, samt vår andel av Karskärsverket (avyttradesden 3 januari 2008). Karlshamnsverket har tre oljeeldade aggregatmed en sammanlagd effekt på 1 000 MW. Verket användshuvudsakligen vid tillfällen då vatten- och kärnkraft inte räckertill eller vid störningar i andra kraftverk eller i elöverföringssystemet.När verket tas i drift, prioriteras block 3 med mycketavancerad avsvavlingsanläggning. Detta block har under <strong>2007</strong>också försetts med ett nytt modernt datoriserat styrsystem.Vid kraftverket bedrivs utveckling av teknik för avskiljning avkoldioxid från rökgaser. Utvecklingsarbetet sker i samverkanmed Alstom Power.Elproduktion finns på 120 orter runt om i Sverige. Huvudkontoretfinns i Malmö.+ www.skb.se+ www.okg.se+ www.eon.se/vattenkraft+ www.eon.se/vind + www.eon.se/oresundsverket

22 Försäljning och ServiceKundskap är nyckelnPer-Ove JönssonFramgången vilar på att lyssna och förstå. Hösten 2006 tog miljömedvetandetfart på ett sätt som nog ingen kunnat förutspå. En hel världbörjade prata om global uppvärmning, förnybar energi och koldioxid.Så även våra kunder, vilket vi är glada för. Det är de som i slutändan avgör om viger dem vad de vill ha – hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser, meden så liten negativ påverkan på miljön som möjligt. För att lyckas till 100 procentmåste vi lyssna och förstå. Ett steg mot målet är bildandet av ett nytt bolag förenbart kundsupport. E.ON Kundsupport AB med sina kundrådgivare, tillsammansmed förra årets kompetensutveckling av koncernens 6 000 medarbetare, göross redo att ta ett stort steg närmare våra kunder.Utgångspunkten för E.ONs marknadsarbete är starkt kundfokusi alla verksamheter och ett tydligt, sammanhållet varumärke.Kundernas förväntningar på trygga energileveranser måste uppfyllasoch framtidens ökade krav på klimateffektiva produkteroch tjänster möts i allt ökande utsträckning. E.ON Sverigeselproduktion med vatten-, vind- och kärnkraft är i stort settkoldioxidfri, vilket många medborgare efterfrågar i dag.Försäljning och Service består av dotterbolagen E.ON Försäljning,E.ON Kundsupport och E.ON ES. Bolagen har som uppgiftatt dels köpa in och sälja energi till nästan en miljon kundersamt att erbjuda främst företagskunder totallösningar inomområdena energiteknik och entreprenader.FörsäljningE.ON Försäljnings nästan 900 000 kunder köpte energi för12,5 miljarder kronor under <strong>2007</strong>. Det gäller såväl, el, energigasersom värme och försäljningen sker i stort sett över helaSverige. När det gäller energigaser – naturgas, gasol och biogas– sker försäljningen mest i södra Sverige.Konkurrensen på el-, gas- och värmemarknaderna har ökatde senaste åren, vilket innebär att främst elkunderna byterleverantör i allt högre utsträckning. Totalt sett tappade E.ONFörsäljning kunder under <strong>2007</strong>. Samtidigt vann E.ON månganya kunder som fann våra erbjudanden intressanta på denmycket turbulenta marknaden.Försäljningen av värmelösningar utvecklades positivt, men tillföljd av det milda klimatet minskade volymen med 2,3 procent.Försäljningen av lokalt producerad biogas ökade med 41 procent,vilket är ett viktigt bidrag för att minska koldioxidutsläppen.E.ONs kapacitet för tjänster inom energieffektivisering harutökats kraftigt samtidigt som sambandet mellan effektivareenergianvändning och klimatnytta konsekvent framhålls ikontakten med kunderna. E.ON hjälpte sina kunder att minskasin energianvändning med sammanlagt 85 GWh under <strong>2007</strong>,vilket minskade koldioxidutsläppen med 79 000 ton. +Det senaste året har en mycket viktig utbildning – Kundskap –genomförts med koncernens 6 000 anställda. Detta har varitden största kompetenssatsningen någonsin i bolagets historia.Utbildningen syftar till att få marknadens nöjdaste kunder.E.ON Försäljning finns på 16 platser i Sverige. Huvudkontoretligger i Malmö.Bildandet av E.ON Kundsupport Sverige ABEtt kundsupportbolag, E.ON Kundsupport AB, har bildats föratt ännu bättre kunna möta kundernas krav på snabb serviceav god kvalitet.Varje dag möter kundrådgivarna inom kundsupportverksamheteni snitt cirka 7 000 kunder genom ett antal kommunikationskanaler.Drygt 76 000 samtal inkom på Felanmälan dåstormen Per härjade som värst 14–21 januari.+ www.eon.se/kundradgivning

E.ON Sverige23Vårt mål är att ha marknadens bästa och mest effektiva kundservice.E.ON Sveriges kundservice har så sent som hösten<strong>2007</strong> fått pris för att vara branschens bästa. +E.ON Kundsupport finns på nio platser i Sverige och har 554anställda.ServiceService består av dotterbolaget E.ON ES, som erbjuder kundernatotallösningar inom områdena energiteknik ochentreprenader. +E.ON ES har en rikstäckande organisation med etableringar på80 orter i Sverige med huvudkontor i Sege utanför Malmö. EShar 1 800 anställda med specialistkompetens inom el, mekanikoch automation.ES-gruppen består av fem affärsområden: Stam&Regionnät,Lokalnät, Kraft&Industri, Traffic&Belysning och Mätteknik.Stark tillväxtEnergibranschen är inne i en stark tillväxt med ett ökat behovav underhåll och utbyte av befintliga anläggningar samt konstruktionoch uppbyggnad av nya anläggningar.Ett omfattande arbete för E.ON Sverige är att vädersäkra ledningari områden som lätt drabbas av störningar. Totalt ska17 000 kilometer oisolerade luftledningar ersättas med jordkabeleller isolerad luftledning. Under <strong>2007</strong> grävde ES ned i genomsnitttio mil kabel varje vecka.Ett annat viktigt verksamhetsområde är installation av fjärravlästaelmätare. ES har fått i uppdrag av E.ON Sverige att installeramätutrustning och system för insamling av mätvärdenför 385 000 mätpunkter i Örebro, Stockholm och Malmö.VarumärkesbyteDe senaste årens storstörningar till följd av stormar, har visatatt service är en viktig del av E.ONs kärnverksamhet. Detta ärett av skälen till att ES den 31 mars 2008 inkorporerades i E.ONvarumärket.ES fick då namnet E.ON ES.Den förväntade effekten är att E.ON blir mer synligt och att ESblir mer känt. Kontaktytan mot E.ONs kunder kommer att blistörre och den ökade tillgängligheten kommer att upplevaspositivt.+ www.eon.se/kundservice+ www.eon-es.se

24 Koncernchefen har ordet

Innovate.on – Bioenergi25Björn Mollstedt är trainee på E.ON Sverige ochhar sammanställt en rapport kring E.ONs användningav och målsättning med bioenergi i jämförelse med EUoch övriga världen.De mål som satts upp i Kyotoprotokollet attminska CO 2-utsläppen och de mål som EU nusatt upp om att andelen förnybar energi i Sverige skavara 49 procent 2020, kräver kraftfulla satsningar. Bioenergikommer på kort sikt att ha störst betydelse föratt uppnå målen.– I min sammanställning kan man se att E.ON liggerbra till vad gäller användning av bioenergi. E.ON har långerfarenhet av att använda biomassa för att producerael och värme och är i dag det energibolag i Sverige somanvänder mest biomassa.E.ON satsar, till exempel i samverkan med Lantbruksuniversitetet,mycket på att utveckla metoder för atteffektivisera uttag av biomassa ur skogen och att ekonomisktoptimera skogsproduktionen. Men E.ON satsaräven på att utveckla biogasteknik, där målet är att ökaproduktionen av gas med 50 procent med samma insatsav råvara.– Teknikutvecklingen kommer att vara avgörande förframgången, inte minst inom produktionen av biogas.Men den största utmaningen ligger nog i att analyseramiljöpåverkan och säkerställa tillgången på bioenerginu när marknaden blir allt mer internationell.+ www.eon.se/bioenergi+ www.sgc.se+ www.bioenergiportalen.se+ www.bioenergyinternational.com+ www.erec.org+ www.miljo.lth.se+ www.eubia.org+ www.skogforsk.seUnder <strong>2007</strong> har vi på E.ON studerat de tekniskaoch ekonomiska förutsättningarna förförgasning av biomassa. Fördelarna med förgasningsteknikenär att produktionen av elär avsevärt större än med dagens teknik baseratpå biomassa samt att vi kan producerabiogas som ett komplement till naturgas.

26 Nät, Gas och VärmeLeveranssäkerheten ökar stadigtAnders OlssonVi bygger en hel del – förtroende till exempel. En miljon elkunder,25 000 gaskunder och 30 000 värmekunder. De förväntar sig alla attvardagen fungerar, oavsett om det är därhemma eller i företagen.När allt fungerar som det ska, är det egentligen ingen som tänker på oss. När motsatseninträffar, är det sällan gratulationskort som dimper ner. Leveranssäkerhetär också en av E.ONs hörnstenar och får sitt värde längst ut i kedjan – där kundenfinns. Ett stort steg är därför att maximera leveranssäkerheten i de traditionellanäten, men också att bygga ut de nät som representerar det framtida energisamhället,naturgas, biogas och vätgas. De fysiska investeringarna är värda mycketpengar. Det förtroende vi samtidigt bygger upp är ovärderligt.Med miljardinvesteringar i våra nät-, gas- och värmeverksamheterökar leveranssäkerheten med stora steg. Våra elnätsträcker sig mer än tre varv runt jorden. Efter stormar somGudrun och Per har ytterligare 8 500 kilometer elnät vädersäkrats.Våra leveranser av energigaser ökar – inte minst vadgäller biogas som till mer än hälften finns i vår fordonsgas.Våra kraftvärmesatsningar är omfattande. Arbete pågår mednya anläggningar i Kalmar, Norrköping och Örebro.ElnätE.ON Elnät ansvarar för att leverera el till en miljon kunder iSverige med tyngdpunkt på södra Sverige, Östergötland, Närke,norra delarna av stockholmsområdet och mellersta Norrland.I det ansvaret ligger drift, underhåll och utveckling av ett ledningsnätsom sträcker sig mer än tre varv runt jorden. Vi ärdärmed Sveriges största landsbygdsdistributör.Oberoende av gles bebyggelse och svåra väderförhållanden skaelleveransen fungera utan störningar. Det är en omfattandeuppgift och ett stort förtroende i ett samhälle som är beroendeav el och där kraven på leveranssäkerhet hela tiden ökar.Under de närmaste åren satsar vi cirka 12 miljarder kronor föratt förbättra leveranssäkerheten. 17 000 km luftledning grävsner eller isoleras och ledningsgator breddas. Fram till och med2008 kommer drygt 8 500 kilometer att ha vädersäkrats, vilketgör att vi ligger före plan i vårt åtgärdsprogram.För närvarande installerar vi totalt nästan en miljon nyafjärravlästa elmätare, som ska göra fakturor och mätaravläsningenklare och mer exakt. Installationen ska vara genomfördförsta halvåret 2009.E.ON Elnät är etablerat på 12 orter i Sverige med huvudkontori Malmö.GasE.ON Gas är Sveriges ledande nätbolag för energigas; natur-,bio- och vätgas samt gasol. I dag levereras energigaser till merän 25 000 kunder. E.ON Gas äger och underhåller ett 1 800 kilometerlångt gasnät i främst södra Sverige, har såväl ett underjordisktnaturgaslager i södra Halland som ett underjordisktgasollager vid Karlshamn i Blekinge.Naturgasen, som importeras från Danmark, kom till Sverige1985 och har sedan dess expanderat norrut.Den svenska energiförsörjningen består i dag av cirka tvåprocent naturgas jämfört med 20–25 procent i övriga Europa.Energigaser – naturgas, biogas, och vätgas – är en del av framtidensenergisamhälle som bland annat den energiintensivaindustrin är mycket intresserad av.Vi medverkar aktivt till att det successivt blandas in mer ochmer biogas i vårt nät. Det senaste exemplet är den anläggningför biogas, som vi bygger strax utanför Falkenberg – en anläggningsom ska producera gas motsvarande 3,5 miljoner literbensin. Ett annat exempel är vår fordonsgas, som redan i dagbestår av mer än hälften biogas. Dessutom blandar vi in vätgasi fordonsgasen till Malmös bussar.

E.ON Sverige27E.ON Gas har medarbetare i Malmö, Åstorp, Halmstad ochKarlshamn. Huvudkontoret ligger i Malmö. +Värme – SverigeE.ON Värme är den största privata aktören på den svenskavärmemarknaden och levererar cirka 7 TWh värme. Fjärrvärmeleveransernauppgår till knappt 5,5 TWh. Lokal värmeproduktioni form av TotalVärme uppgår till drygt 1 TWh. Förutom värmeproduceras cirka 800 GWh el från kraftvärmeverk. Leveransernaav kyla uppgår till drygt 30 GWh. Nyförsäljningen uppgår till140 GWh, vilket är näst intill rekord och lika mycket energi sombehövs för att värma en stad av Moras storlek. Antalet nyakundanslutningar under 2008 blev 1 099 stycken.För att säkerställa att fjärrvärmen långsiktigt är konkurrenskraftigsatsar vi stort på kraftvärme. Arbete med miljötillstånd,projektering och byggnadslov pågår för fyra nya kraftvärmeanläggningari Norrköping, Örebro och Kalmar (delägt) samtytterligare en i stockholmsområdet. Tillsammans med detplanerade gaskombikraftverket i Malmö ökar detta E.ONs elproduktionfrån kraftvärme med tre gånger från 0,8 TWh till2,4 TWh, vilket gör E.ON ledande på kraftvärme i Sverige.Under året har stora resurser lagts för att utveckla verksamheteni stockholmsregionen både i de norra och västra delarnaav storstockholmsområdet. I maj invigdes en spillvärme- ochbiobränsleeldad fjärrvärmeanläggning i Bålsta, som innebär enstor miljöförbättring och nya möjligheter att bygga ut fjärrvärmeni Bålsta i takt med att Bålsta expanderar.E.ON Värme Sverige finns på ett 25-tal orter i Sverige. Huvudkontoretligger i Malmö.Värme – DanmarkSedan E.ON Danmark förvärvade det danska energiföretagetNESAs värmeverksamhet 2005, drivs nu 71 anläggningar. Huvuddelenär mindre gaseldade kraftvärmeverk, men också ettbiobränsleeldat fjärrvärmeverk.Den huvudsakliga närvaron är i dag koncentrerad till Själlandmed huvudkontor i Herlev utanför Köpenhamn. I samband medförvärvet av NESA beslutades att etablera en säljorganisationför el och gas i Danmark, som en integrerad del av E.ON Danmark.I dag säljer E.ON Danmark gas och el via tre lokala försäljningskontortill industrikunder över hela Danmark.AvfallE.ON Sverige är ägare i tre ledande bolag inom avfalls/återvinningsbranschen;SAKAB, som avgiftar kretsloppen, det villsäga hantering och behandling av farligt avfall, SAKAB EcoPlus,som arbetar med försörjning till anläggningar för förbränningav hushålls- och industriavfall såväl inom som utom koncernen.E.ON Sverige var även delägare i SITA Sverige, som är ett avSveriges största företag inom området avfallshantering medegna behandlingsanläggningar, deponier samt konsult- ochtransportverksamhet. +Den 7 mars 2008 genomförde E.ON Sverige och SUEZ Environmenten strukturaffär. Affären beståri huvudsak av tre delar:– SUEZ Environment förvärvar E.ONs andel på 25 procent iSITA Sverige. SUEZ Environment blir därmed ägare till 100procent av SITA Sverige– E.ON Sverige förvärvar SITA Sveriges andel på 9,9 procent iSAKAB. SAKAB blir därmed ett helägt dotterbolag till E.ONSverige.– E.ON Sverige förvärvar SITA Sveriges andel på 35 procent iEcoplus som därmed blir ett helägt dotterbolag till E.ONSverige.Koncernen återvinner material och energi ur avfall. Volymenbehandlat avfall uppgick <strong>2007</strong> till 590 000 ton.E.ON har fattat beslut om att renodla verksamheten med fokuspå energi. Det innebär att en fortsatt satsning på energiåtervinningur avfall kommer att göras. Övrig avfallsverksamhetkommer dock inte att utgöra kärnverksamhet. En process medsyftet att sälja SAKAB har slutförts utan att finna ny ägare.Bolaget kvarstår tills vidare inom E.ON.E.ONs avfallsverksamhet finns etablerade på ett 15-tal platserantingen i egen regi eller via samarbetspartners. SAKABshuvudkontor finns i Kumla.+ www.sakab.se+ www.eon.se/energigas+ www.eon.se/naturgas+ www.eon.se/biogas+ www.eon.se/fordonsgas

28 HRVåra medarbetare är vår framtidDen lärande organisationen tar aldrig examen. "Energimyntet" består avtvå sidor: medarbetare på ena sidan och kunder på den andra. Myntetsvärde avgörs av hur väl de två sidorna passar ihop eller, om man såvill, kompletterar varandra. I en allt mer energimedveten omvärld har det blivitbåde lättare och svårare att hålla jämna steg med nya krav och förväntningar.Vi vet vad som efterfrågas, samtidigt som tid och ekonomi är två faktorer sompåverkar hur väl förväntningarna kommer att uppfyllas. Vår medarbetarstrategitar därför ett stort steg mot ytterligare kompetenshöjning och förståelse föromvärldens förändringar. Den lärande organisationen tar aldrig examen.Krister JönssonE.ON är ett framgångsrikt företag tack vare medarbetarnassamlade kompetens. Medarbetarna tillsammans med vårakunder är några av våra viktigaste tillgångar. Att ha en bildav vilken kompetens som behövs i företaget är viktigt för attE.ON ska vara framgångsrikt. För att identifiera detta behov,på såväl kort som lång sikt, med utgångspunkt från både affärsstrateginoch våra kunders behov, genomförs kontinuerligtinventeringar. Stort fokus läggs på mångfald.Att hitta rätt medarbetareE.ON Sveriges rekryteringsprocess etablerades under <strong>2007</strong> ochär nu till stöd för både rekryterande chefer och intresseradekandidater.Processen är en del i vårt Employer Branding-arbete, som syftartill att ytterligare stärka vårt varumärke. Intresset för att arbetapå E.ON ökar. Sedan 2006 har vi klättrat tio placeringar blandingenjörer som mest attraktiva arbetsgivare. Namnbytet frånSydkraft till E.ON under 2005 gav oss pris <strong>2007</strong> som åretsrebrandingföretag av Universum Communications.Intresset för att arbeta utanför det egna bolaget, under enkortare eller längre period, ökar och E.ON arbetar aktivt medatt öka rörligheten inom koncernen, både lokalt och globalt.E.ON Graduate Program ger varje år fem traineer en chans tillutveckling, både som person och i sin yrkesroll. Under 18 månaderfår man ett individuellt utformat program. Ett av blockengenomförs utomlands. Till <strong>2007</strong> års traineeprogram rekryteradesfem personer; två kvinnor och tre män. Traineerna har olikabakgrund, från civilingenjör/civilekonom till personalvetare.HögskolekontakterUnder <strong>2007</strong> besökte E.ON tio arbetsmarknadsdagar med fokuspå de stora tekniska högskolorna och universiteten. Att synaspå utbildningsorterna är ett viktigt led i vårt arbete med långsiktigkompetensförsörjning.KompetensutvecklingMedarbetarutveckling är viktigt för att medarbetarna ska trivasoch utvecklas. Inom E.ON försöker vi kompetensutveckla påmånga sätt, där ett grundläggande steg är det återkommandeutvecklingssamtalet. I år har vi tagit ett steg längre och harbörjat utbilda våra chefer i att sätta mål och värdera medarbetaresprestation. Målsättningen är att skapa en tydlighet inomhela koncernen och visa på kopplingen mellan den enskildemedarbetarens mål och koncernens övergripande strategier.LedarutvecklingAtt vara ledare inom E.ON innebär ett stort ansvar för att utvecklaverksamheten, sig själv och medarbetarna. Inom E.ONförs en ständig dialog kring ledarskap.För att vi ska använda och utveckla koncernens samlade ledarresurspå bästa sätt har E.ON en process som kallas TalentManagement. Som en del av denna process görs en årlig ManagementReview för alla chefer på ledningsgruppnivå. Syftetär att kvalitetssäkra ledarskap inom E.ON gällande prestation,potential och beteende hos befintliga och potentiella ledare.Möjlighet att påverkaVartannat år genomförs en medarbetarundersökning inom E.ON.<strong>2007</strong> års medarbetarundersökning resulterade i en svarsfrek-

E.ON Sverige29vens på 86 procent. Resultatet visar att medarbetarna är stoltaöver att arbeta i koncernen och hela 80 procent rekommenderarE.ON som en bra arbetsgivare. En jämförande studie visar påatt vi ligger över genomsnittet när det gäller hur vi trivs påvår arbetsplats jämfört med andra svenska anställda i snitt.E.ONs mål är att fortsätta att ha en säker och stimulerandearbetsmiljö för alla anställda. <strong>2007</strong> inträffade 26 arbetsplatsolyckor,för egna anställda, som ledde till frånvaro mer än endag. Det innebär 2,6 skador per miljon arbetade timmar. Vårtidigare låga sjukfrånvaro har fortsatt att minska under <strong>2007</strong>,vilket är ett resultat av de proaktiva satsningar som gjortsunder <strong>2007</strong>.Mervärde för medarbetarenE.ON Sverige är ett av de få företag i Sverige som har individuellalöner för samtliga och att 80 procent av de anställdaomfattas av löneavtal som inte har procentuella ramar. Arbetsuppgiftersom ställer höga krav på självständighet, ekonomisktansvar, ledarskap, initiativförmåga, kreativitet, specialistkompetensmed mera ska premieras med en högre lön. Incitamentär en belöning där medarbetaren utifrån uppsatta mål gesutökad möjlighet att själv påverka sin totala lön. Incitamentsprogrammetomfattar samtliga medarbetare.Med förmåner avser vi tillgång till tjänster och produkter somskapar mervärde utöver lön och andra ersättningar för våramedarbetare. Inom E.ON Sverige är alla koncerngemensammaförmåner samlade på ett ställe. Vi kallar det "Plusvalet". Avsiktenmed de koncerngemensamma förmånerna är att erbjudaattraktiva mervärden till alla medarbetare, oavsett livssituationoch intresse.Historiskt nytt kollektivavtalI september <strong>2007</strong> undertecknades ett nytt kollektivavtal – Ensaavtalet– gällande anställningsvillkor för E.ON Sverige-koncernensbolag. Avtalet ersätter samtliga lokala avtal i de bolag somtillämpar Branschavtal Energi och är ett komplement till desamma.Det innebära att 18 bolag nu tillämpar samma avtal.Projektet Ensa-avtal har haft som mål att underlätta rörlighetöver bolagsgränserna och att ur ett rättviseperspektiv ersättavåra anställda på samma sätt.Engagemang för framtidenE.ON startade under <strong>2007</strong> projektet Energi för Barn i alla deländer där vi är verksamma. Projektet syftar till att bidra tillbarn och ungdomars (6–12 år) utveckling mot öppna, nyfiknaoch demokratiska medborgare. Detta genom att ge ett stöddels ekonomiskt, dels genom personliga resurser, till utvaldaskolor. Syftet är också att öka integrationen mellan olikagrupper i samhället, öka språkkunskaperna, bildningen i allmänhetoch bildningen inom energi, säkerhet och miljö i synnerhet.I Sverige har verksamhet under året påbörjats i Malmö, Karlshamn,Norrköping, Järfälla och Sundsvall.

30 Koncernchefen har ordet

Innovate.on – Koldioxid31Helena Svensson är kommunikations- och miljöansvarigpå Karlshamnsverket och ansvarar för kommunikationenkring verkets projekt för koldioxidavskiljning.Världen står inför en av de största utmaningarnai vår tid. Debatten om klimatförändringar ochkoldioxidens roll som växthusgas har gjort oss medvetnaom att vi måste agera snabbt.– På E.ON tar vi klimatfrågan på stort allvar. För attminska utsläppen och bromsa klimateffekterna investerarvi för att öka andelen förnybar energi. Samtidigtsatsar vi på utveckling av olika tekniker, som blandannat gör det möjligt att fånga in och lagra koldioxidpå ett säkert och hållbart sätt.– I dag kommer 80 procent av energin i världen frånfossila energikällor som kol, naturgas och olja. Ävenunder en lång tid framöver kommer dessa energitillgångaratt användas. Koldioxidavskiljning och lagringkan fungera som en bro in i framtiden och vara ettalternativ tills fler förnybara och alternativa energikällorhar utvecklats och fått fäste.– Det här är en teknik som kan ge relativt snabbtresultat, och att agera snabbt är viktigt när det gällerklimatfrågan. I Karlshamn har vi erfarenhet av att arbetamed utveckling och det visar vi nu när vi tillsammansmed Alstom bygger en pilotanläggning för koldioxidavskiljning,som står klar för drift i oktober 2008. Detkänns fantastiskt att vi på Karlshamnsverket kan varamed och bidra till hållbara lösningar för vår miljö.+ www.eon.se/miljo+ www.alstom.seEn ny metod för koldioxidavskiljning testasvid Karlshamnsverket i Blekinge, där ammoniakanvänds för att fånga in kol dioxidensom därefter avskiljs. Om försöken slår välut, kan tekniken användas på befintligakraftverk runt om i världen.

32 Energimarknadens utveckling i Europa <strong>2007</strong>Energimarknadens utvecklingi Europa <strong>2007</strong>Dagens avreglerade marknad gör också att signalerna mellankonsumenter och producenter går mycket snabbare än degjorde tidigare. Nationsgränserna kommer att spela en alltmindre roll för utvecklingen på de marknader där E.ON är enaktör och vår verksamhet i Norden kommer påverkas av utvecklingenpå andra marknader. En rad viktiga beslut som rörbåde konsumenter och producenter ligger dock kvar på nationellnivå, till exempel energiskatter.En avreglerad europeisk energimarknadE.ON är en aktör på den europeiska energimarknaden, där villkorenallt mer formas av gemensamma beslut på europeisknivå istället för nationell nivå. <strong>2007</strong> var ett mycket viktigt årför utvecklingen av den europeiska energimarknaden. Eftermånga års politiskt reformarbete sattes den 1 juli <strong>2007</strong> somstartdatum för en avreglerad inre energimarknad. Då öppnadesmarknaden slutligen också för hushållskunder och EUs allakonsumenter kunde fritt välja el- och gasleverantörer.<strong>2007</strong> kom alltså att bli en milstolpe på den väg som inleddesav Storbritannien för snart 20 år sedan. Då avreglerades nämligenden brittiska elmarknaden för att under de kommande15 åren inspirera andra europeiska länder att göra detsamma.Trenden nådde Sverige 1996, samma år som EUs första elmarknadsdirektivkom. I dag har Europa därför en avregleradenergimarknad, som skapar mycket goda förutsättningar försåväl varje enskilt hushåll som det energibehövande näringslivetatt gå en trygg framtid till mötes. Om man tar hänsyntill att de olika medlemsländerna höjt energiskatterna visardet sig att framför allt hushållens elpriser har minskat.En avreglering innebär att utbud och efterfrågan bestämmerenergipriserna. Dessutom beror priserna till stor del på vilketenergislag som dominerar. I Norden innebär den stora andelenvattenkraft att tillgången till vatten har stor betydelse för elpriserna.Ett år rikt på nederbörd sänker elpriserna eftersomutbudet ökar. Under torra år minskar eltillgången och vi tvingasimportera el, vilket gör att priset i stället ökar. Under senareår har priset på utsläppsrätter och priset på kol och olja fåtten allt större påverkan på elpriset.Norden ligger långt framInom Norden var Norge 1991 först med avreglering och följdesav Sverige, Finland och slutligen Danmark samt bildandet aven nordisk elbörs. Tack vare dessa reformer tvingas samtligaenergibolag ständigt att vässa sin kompetens för att bättreoch bättre möta kundernas efterfrågan. Den välfungerandeelbörsen har uppmuntrat konkurrens. För E.ON är detta enstimulerande utmaning och för nordiska elkunder är utvecklingenvälkommen.Sedan bildandet av den nordiska elbörsen Nord Pool ASA 1996har elmarknaden blivit väl integrerad. Det innebär att det somsker i övriga nordiska länder spelar roll för den svenska elmarknaden.I och med en allt tydligare inomeuropeisk elmarknadblir svenska elkonsumenter också ständigt mer beroende avvad som händer inom EU och vilken politik som förs i Bryssel.Ständigt ökande energibehovDet har alltid varit människans vilja att utvecklas och förmågaatt finna nya lösningar som drivit vår utveckling framåt. Denindustriella utvecklingen som drev fram tillväxt och välståndvar i sin tur helt beroende av stabil energiförsörjning. Utanväxande energikapacitet hade västvärldens välstånd inte varitmöjligt. På samma sätt är Europa i dag helt beroende av energiförsörjningför att klara den globala konkurrensen och deninhemska ekonomin.Inom europeisk politik talar man ofta om Security of Supply(säkra energileveranser) som innebär att EU måste föra enpolitik som gör medlemsländerna oberoende av utomståendeländers agerande. Också säkerhetspolitiken har kommit atthandla om energiförsörjning. Säkra energileveranser förutsätterockså en viss flexibilitet i energisammansättningen såatt flera energikällor bidrar till försörjningen.

E.ON Sverige33Allt medan Europas reserver av olja och gas sinar, ökar ocksåvårt energibehov. Det börjar bli bråttom att möta de behovsom redan i dag är stora och som växer allt mer. Främst berordetta på ökad efterfrågan, men det beror också på att gamlaenergianläggningar är uttjänta och behöver ersättas. Dessautmaningar måste självklart mötas på ett sätt som uppfyllerklimatkraven.Miljö och energiÖver hela världen har medvetandet om vårt ansvar för miljönökat. Detta ansvar kan vi bara visa genom att ändra mönstretpå vår energiförbrukning och därigenom minska koldioxidutsläppeni atmosfären. Det handlar om jordens överlevnad ochEuropas politiker är överens om att utmaningen måste tas påallvar. Man är också inställd på att lyckas med en ny europeiskmiljöpolitik utan att industrin ska behöva flytta från Europa.En sådan utveckling skulle även flytta utsläppsproblematikentill en annan del av världen och dessutom riskera att storadelar av Europas medborgare skulle hamna i arbetslöshet.<strong>2007</strong> års klimatpaket från den Europeiska Kommissionen ställerkrav på en ökad andel förnybar energi och minskade utsläppav växthusgaser. EU-kommissionens Green Package, som presenteradesi januari 2008, föreslår kraven som gäller fram till2020. Kraven varierar mycket länderna emellan. EU-kommissionenföreslår att Sverige åtar sig att minska sina klimatgaser(koldioxidutsläpp) med 17 procent jämfört med 2005 samt ökaandelen förnybar energi till 49 procent från dagens cirka 40procent. Det är högt ställda krav och innebär en utmaning, inteminst när det gäller transportsektorn. Elproduktionen i Sverigeär redan i dag i stort sett koldioxidfri och en ökad användningav el i transportsektorn kan medverka till att kraftigt minskautsläppen.Europeiskt forum för forskning om kärnkraftEuropa har mest kärnkraft i världen och en tredjedel av Europashela elektricitetsbehov täcks av kärnenergi. Kärnkraftens rolli europeisk energipolitik blir också påtaglig när man diskuterarSecurity of Supply.Också på nationell nivå tas flera initiativ till ny kärnkraft. Såsent som 2003 presenterade Storbritanniens premiärministerBlair en energipolitisk vitbok där kärnkraft avskrevs som framtidaenergikälla. Under <strong>2007</strong> utarbetade den brittiska regeringenny vitbok om kärnkraft som vänder den gamla energipolitikenryggen. Den nye premiärministern Gordon Brown motiverar dennya politiken med det starkt ökande behovet av säker tillgångtill energi och behovet att lösa klimatfrågan. Kärnkraft harkommit att bli ett intressant val inför framtida utmaningar,nu också i Storbritannien.I ytterligare tre EU-länder växer tilltron till kärnenergi och manbygger nya, toppmoderna kärnkraftverk, i Finland, Frankrikeoch Bulgarien. EU kommenderar inte fram ny kärnkraft, menman lämnar en tydlig öppning för kärnkraft i unionens energipolitik.Utvecklingen påverkar även Sverige, som har en positivopinion i kärnkraftfrågan.Strukturell separation av stamnätenSom en del av EUs integrationsarbete på energimarknadenhar ett särskilt inre marknadspaket för el- och gasmarknadenutarbetats. Det innehåller bland annat krav på uppdelning avägandet av stamnäten från ägandet av produktionsresursernaoch försäljningsverksamheten, ownership unbundling. Detland som främst påverkas av detta inom E.ON är Tyskland,där E.ON är en av ägarna till det tyska stamnätet för el ochgas. I Norden ägs stamnäten av staten.Syftet med EUs förslag är att ytterligare underlätta integrationpå energimarknaden.Ett alternativ till kommissionens förslag av ägarskapsåtskillnadär en så kallad juridisk åtskillnad som inte går lika långt närdet gäller strukturförändring. Kommissionens förslag är ännuinte fastställt och ett färdigt dokument kan väntas först omett drygt år.Inför kommande utmaningar med ökad efterfrågan på el ochökat behov av koldioxidfri elproduktion har Europeiska Kommissionenuppmuntrat till nya kärnkraftinitiativ. Bland annathar Kommissionen tagit initiativ till en Strategic Energy TechnologyPlan för EU. I september bildades dessutom ett nytteuropeiskt forum för kärnkraftforskning, The SustainableNuclear Energy Technology Platform, där forskare och industrikan mötas för att utveckla den europeiska potentialen på området.Utmaningen ligger i att ytterligare säkra produktionenoch att lösa frågor kring hur avfallet bäst hanteras. För att nåframgång med detta krävs gemensamma initiativ och samarbetemellan Europas forskare och energiexperter.

34 Koncernchefen har ordet

Innovate.on – Vindenergi35Tina Helin är projektchef inom E.ON Vind Sverigeoch ansvarar bland annat för projektering av ny vindkraft.Vindkraft ökar mest av alla förnybara energikällori världen. Tillväxten ligger på över 30 procentper år. En anledning till ökningen är den ökademedvetenheten om global uppvärmning i kombinationmed den snabba teknikutvecklingen, som gör att anläggningarnai dag är betydligt större än tidigare.– E.ON satsar mycket på vindkraft. Det visar vi inteminst genom att samordna vår förnybara verksamhet idet nya internationella bolaget E.ON Climate&Renewables,som ska ansvara för en gemensam strategi och ensamordning av resurser för bland annat vindkraftinom koncernen.– Samtidigt ska vi ha respekt för att det finns en heldel utmaningar framför oss för att vi ska kunna expanderasom vi vill. Tekniken behöver förbättras och antalettillverkare av vindturbiner bör öka för att möta denstigande efterfrågan. Att hitta rätt placeringar för vindkraftanläggningarnaär också en utmaning om vi skakunna expandera i det tempo som vi önskar.– Men jag ser väldigt optimistiskt på framtiden förvindkraften. Att arbeta med en energiform som otvivelaktigtär förnybar är enormt inspirerande. Tänk att omtio år få ha stora vindparker till havs utanför Sverigeskust. Vore inte det fantastiskt!+ www.eon.se/vindE.ON planerar att såväl satsa på landbaseradsom havsbaserad vindkraft i Norden. E.ONglobalt kommer under samma period satsa55 miljarder kronor på förnybar energi, varavmerparten kommer att gå till vindkraftprojekt.

36 FörvaltningsberättelseFörvaltningsberättelseFörvaltningsberättelsen innefattar även de kommentarer somges i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys.E.ON Sverige säljer el, naturgas, gasol, värme, kyla samt energiur avfall. E.ON Sverige-koncernen består av cirka 30 rörelsedrivandedotterbolag och har 6 130 anställda företrädesvis iSverige.Investeringar, förvärv och avyttringarKoncernens totala investeringar i anläggningar och aktier uppgickunder året till 9 257 Mkr (6 607).Investeringar i dotterföretagInvesteringar i dotterföretag, uttryckt som ökning av materiellaoch immateriella anläggningstillgångar, uppgick till 32 Mkr (409)och utgjordes främst av förvärvet av Kraftmontasje AS och ytterligareandelar i det polska dotterbolaget Sydkraft EC Sp.z o.o.Föregående års investeringar utgjordes framför allt av förvärvav fem bolag ingående i fjärrvärmegruppen EnergisystemSverige AB.Investeringar i intresseföretag och andra företagInvesteringar i intresseföretag och andra företag uppgick till119 Mkr (38). Merparten av årets investering utgjordes av köpav aktier i Elverket Vallentuna AB.AvyttringarUnder året avyttrades anläggningstillgångar för 193 Mkr (271).Intresseföretag/andelar samt övriga innehav avyttrades försammanlagt 182 Mkr (37), varav Tele2 Syd AB och JämtlandsVärme AB utgjorde merparten. Under perioden gjordes ingaavyttringar av dotterföretag.Anläggningsinvesteringar i befintlig verksamhetAnläggningsinvesteringar i befintlig verksamhet, uttryckt somökning av materiella och immateriella anläggningstillgångar,uppgick till 9 106 Mkr (6 160). Huvuddelen av koncernens investeringarutgörs av förbättringar av eldistributionsnätet, höjdproduktionskapacitet inom kärnkraften samt det påbörjadeuppförandet av ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Malmö.RiskhanteringVerksamheten i E.ON Sverige AB exponeras för ett stort antalrisker, vilka kan påverka möjligheterna att uppnå målen i affärsplanen.För att kunna hantera hot och möjligheter driver E.ONSverige AB ett omfattande samordnat och systematiskt riskhanteringsarbetebaserat främst på ”COSO Enterprise wideRisk Management framework (COSO ERM)”. Andra väsentligastyrande delar av det ramverk vi arbetar utifrån är olika ISOstandardersamt KonTraG, den tyska lagstiftningen som E.ONSverige AB måste följa som dotterbolag i E.ON-koncernen.Målet med riskhanteringsarbetet är att koncernledningen ochledningen i dotterbolagen ska ha så god och relevant informationsom möjligt för stöd i sina affärsbeslut och vid framtagandetav koncernens strategiska treårsplan.OrganisationRiskhanteringsarbetet är processorienterat och stöds av ettantal webbaserade verktyg som verksamheten rapporterar i.Under <strong>2007</strong> har E.ON Sverige-koncernen arbetat med en nystyrmodell för Risk Controlling som syftar till att ytterligareförbättra processen och samordna riskrapporteringen medövrig finansiell rapportering. Modellen kommer att implementerasunder 2008.Inom koncernen finns ett antal nätverk som arbetar med deolika typerna av risker. Arbetet samordnas av en central stabsom är underställd koncernens CFO. Inom E.ON Sverige-koncernenfinns en styrkommitté för risk där alla riskkategorierbehandlas för att få en samlad bild över E.ON Sveriges riskexponering.

Finansiell information 37KoncernledningStyrkommitté för RiskExperter inomolika områdenRisk ControllingAffärscontrollingLokala Risk ManagernätverketProcessenProcessorienteringen påbörjades 2003 och i dag är processenetablerad och används ute i koncernens verksamhet och mätskontinuerligt efter koncernens modell. Processen är generisktuppbyggd och hanterar alla riskkategorier. Nedan följer enbeskrivning av några av E.ON Sveriges risker och hur vi arbetarmed dessa risker.Strategiska riskerStrategiska risker är de risker som tillkommer i samband medvalda strategier. Det är av stor vikt att bolagen redan i strategiprocessenundersöker vilka risker de olika strategierna innebärför att kunna fatta rätt beslut.EnergihandelsriskerEnergihandelsriskerna består av marknads-, motparts-, likviditets-,valutarisker samt operativa risker och rapporteras kvartalsvis.För att uppnå önskad riskprofil används derivatprodukter somterminskontrakt och optioner. För att kvantifiera marknadsriskenanvänds vedertagna metoder i syfte att kontrollera riskerna.Handeln regleras genom mandat från styrelsen. Regelbundenså kallad ”backtesting” görs av använda riskmodeller.Operationella riskerDe operationella riskerna kan utsätta personal, tredje man,miljön och anläggningstillgångar för skador och andra farligaförhållanden. De största operationella riskerna finns inom kärnkraften.Där bedrivs ett systematiskt riskanalysarbete medständiga förbättringsåtgärder under myndigheternas övervakning.Andra stora operationella risker utgörs främst avdammbrott. Stora insatser på dammsäkerhetsarbetet hargjorts de senaste åren och arbetet fortsätter. Andra väsentligaoperationella risker är brand-, miljö- och maskinskaderisker.För dessa risker drivs systematiska förebyggande program.

38 FörvaltningsberättelseFlera av dessa risker är till största delen försäkrade via koncernenseget försäkringsbolag, E.ON Försäkring Sverige AB,och återförsäkrade på den internationella återförsäkringsmarknadenvia E.ON-koncernens gemensamma försäkringsbolagErgon Insurance Ltd.ProjektriskerDe kommande åren har E.ON en hög investeringstakt och flerastora projekt kommer att genomföras. Det är av stor vikt attdessa projekt lyckas och därför är projektriskhantering ettviktigt hjälpmedel för att nå de uppsatta målen. En metodför projektriskhantering utvecklades 2004 och i dag krävs detatt större projekt hanterar sina risker enligt modellen.Generiska riskerRisker som kan drabba bolag oavsett verksamhet, benämnsgeneriska risker. Bedrägeri är ett exempel och hanteras genomett förebyggande arbete som i huvudsak omfattar:– Workshops i syfte att identifiera riskområden och bedrägerimetoderför att möjliggöra preventiva åtgärder.– Analys och kontroll av leverantörsbetalningar för att upptäckafelaktiga betalningar.– Utredning av misstänkta bedrägerier.Politiska och omvärldsriskerE.ON är beroende av olika omvärldsfaktorer, relaterade till denomvärld i vilken företaget verkar. Den politiska omvärlden iform av ställningstaganden och beslut, vare sig de sker på EUellernationell nivå, bevakas noggrant av E.ON. Ansvaret för denpolitiska omvärldsbevakningen för E.ON Sverige-koncernenhandläggs av KLF Kommunikation och är en viktig input iriskhanteringsarbetet.Juridiska riskerDe juridiska riskerna består i huvudsak av följande:– Risken för att drabbas av kostnader på grund av kontraktsbrotteller att kontrakt helt eller delvis är ogiltiga.– Risken för att drabbas av kostnader i form av ersättningar,skadestånd eller ombudskostnader i samband med tvisteroch skadeståndskrav.– Risken för att drabbas av kostnader eller förpliktelser isamband med att anställda inte följer tillämpliga lagar ochförordningar.En jurist ska alltid medverka i samtliga affärstransaktionerav betydelse samt upprätta eller granska relevanta kontrakt.Vidare har E.ON infört interna regelverk rörande relevant lagstiftningsom konkurrens- och mutbrottslagstiftning och genomförregelbundna utbildningsinsatser för att tillse att anställdahar kännedom om samt följer dessa.MiljöriskerE.ON Sveriges verksamhet är generellt att betrakta som enverksamhet som bedrivs med hjälp av etablerad teknik, vilketinnebär att större delen av verksamhetens påverkan på miljönär känd. Då stora delar av verksamheten regleras av lagar ochförordningar finns alltid en risk att förändringar i lagstiftningger upphov till förändrade förutsättningar för verksamheten.Aktuella frågor som berör E.ON Sverige är till exempel:– Ett eventuellt förbud mot användning av kreosotsom impregneringsmedel för ledningsstolpar av trä.– EU kommissionens IPPC direktiv angåendekrav på tillståndspliktiga anläggningar.– EU kommissionens klimat- och energipaket(Green Energy Package).– Förorenad mark.– PCB-inventering.Finansiella riskerDe finansiella riskerna består främst av valuta-, ränte-, refinansierings-och kreditrisker och rapporteras kvartalsvis viariskrapporteringen. Koncernen använder finansiella instrumentsåsom valutaterminer och ränteswappar för att uppnå de risknivåersom fastslagits i den av E.ON Sverige ABs styrelse beslutadefinanspolicyn. Principen är att samla alla koncernensfinansiella risker centralt i E.ON Sverige AB och genom finansfunktioneni E.ON Sverige AB säkra av styrelsen beslutadedelar av koncernens nettopositioner. För mer detaljerad informationse not 27.

Finansiell information 39InformationssäkerhetsriskerInformation är en tillgång som har en väsentlig strategisk ochoperationell betydelse för vår verksamhet. Information och desystem som används för att hantera information, är resursersom är utsatta för både oavsiktliga och avsiktliga hot. För attkontinuerligt och systematiskt arbeta för att möta dessa hotoch hantera de risker som uppstår, har E.ON utarbetat ettledningssystem för informationssäkerhet enligt ISO27002:2005.Utöver detta arbetar E.ON aktivt med omvärldsbevakning ochanalys som regelbundet rapporteras till koncernledningen.Representanter deltar i nationella och internationella forumoch forskning inom informations- och IT-säkerhet.IncidentrapporteringGenom att alla incidenter ska rapporteras ökar möjligheten attförebygga händelser som kan vara negativa från säkerhetssynpunkt.Vi får bra incidentstatistik och beslut om försäkringarunderlättas eftersom riskbedömningen blir bättre och rättvisare.För incidentrapportering används ett gemensamt system somäven används av de flesta bolagen inom E.ON-koncernen.RiskresponsRisker hanteras främst genom att vidta förebyggande åtgärder,öka handlingsberedskap eller transferera riskerna. Transfereringav risk görs bland annat genom försäkringslösningar. E.ONSverige AB tecknar försäkring i syfte att skydda koncernensegendom och verksamhet, så att plötsliga och oförutseddaskadekostnader minimeras. För vissa verksamheter tecknasäven avbrottsförsäkring för att skydda koncernens resultaträkning.För att bemöta E.ON Sveriges höga investeringsaktivitet harett program för entreprenadförsäkring utformats där det beställandebolaget får kontroll över försäkringen under byggperioden.E.ON Sveriges försäkringsprocess är en integreraddel av företagets riskhanteringsprocess. Detta har visat sigvara kostnadseffektivt genom att en ökad kontroll har lett tillförbättrade skaderesultat och därmed goda resultat i E.ONFörsäkring Sverige AB och annan försäkringsverksamhet. Under<strong>2007</strong> har stora delar av E.ON Sveriges försäkringsprocess överförtstill koncernens försäkringsbolag Ergon Insurance Ltd.förbättrad krishantering i samband med stormen Per. Efterstormen Gudrun har en rad olika åtgärder genomförts som tillsammanshar resulterat i en mer förberedd och krismedvetenorganisation. En viktig lärdom efter Gudrun var hur viktig informationoch kommunikation med våra intressenter är samtatt koncernen snabbt kan mobilisera sin krisorganisation.Under <strong>2007</strong> har E.ON Sverige fastställt en koncerngemensamkrisplan samt etablerat en central krisledningsgrupp.Det strukturerade riskhanteringsarbetet har gett resultat. E.ONSverige har i dag en högre riskmedvetenhet, förbättrade skaderesultat,en bättre krishanteringsorganisation och krishanteringsförmåga.Det kontinuerliga riskarbetet och riskrapporteringenhar bidragit till att E.ON Sverige i dag har ett ökatfokus på att minska våra risker. Den stora utmaningen framåtär att fortsätta utveckla riskhanteringsarbetet med hjälp avden beslutade styrmodellen.Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalkenI E.ON Sveriges tillgångar ingår cirka 190 anläggningar, vilka äranmälnings- och tillståndspliktiga enligt den svenska miljöbalken.15 av dem är klassade som A-anläggningar. Förutomtillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar i Sverige finnscirka 70 tillstånds- eller anmälningspliktiga anläggningar i Danmarkoch sex i Finland. Dessutom berörs cirka 120 anläggningarav vattendomar, som reglerar villkoren för hur anläggningarnafår drivas.E.ON Sveriges tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterpåverkar den yttre miljön, huvudsakligen genom den verksamhetsom bedrivs inom dotterbolagen OKG, Karlshamn Kraft,E.ON Värmekraft Sverige, E.ON Värme Sverige, E.ON Danmarkoch SAKAB. Bolagen bedriver el- och värmeproduktion samtomhändertagande av farligt avfall och hushållsavfall. Denyttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft ochvatten samt genom olycks risk, visuell påverkan och buller.Inom E.ON Elnät pågår arbetet med att fram till och med 2010ersätta 17 000 kilometer luftledning med jordkabel i 122 kommuner.I samband med arbetet behövs cirka 110 000 tillstånd,varav de flesta berör miljöbalken.Genom att öka handlingsberedskapen kan risker som inträffarhanteras mer effektivt. Det har E.ON Sverige upplevt genom

40 FörvaltningsberättelseForskning och utvecklingDe totala kostnaderna för forskning och utveckling inomkoncernen uppgick <strong>2007</strong> till 79 Mkr (74). Av dessa har 47 Mkranvänts för utveckling av befintlig verksamhet, 24 Mkr för utvecklingav nya produkter och erbjudande inom ramen förbefintlig verksamhet samt 8 Mkr för utveckling av nya affärerbaserade på ny teknik och/eller nya affärskoncept. Under årethar särskilda insatser fortsatt inom områdena bioenergi ochvätgas. Stöd till doktorandtjänster vid universitet och högskolorhar i stor utsträckning skett via E.ON Sverige ABs Forskningsstiftelsesamt genom medverkan i Elforsk AB.PersonalMedelantalet anställda, uttryckt som manår, uppgick till 6 130(5 935).Den redan låga sjukfrånvaron (uttryckt som en andel av ordinariearbetstid) har under <strong>2007</strong> sjunkit ytterligare och liggernu på 3,0 procent (3,1). Av dessa har andelen långtidssjuka(sjukfrånvaro på 60 sammanhängande dagar eller mer) i koncernensjunkit till 44,9 procent (50,5).Löner och ersättningar till de anställda uppgick till 2 449 Mkr(2 342).ModerbolagetModerbolagets verksamhet består huvudsakligen i att bedrivakrafthandel samt att leda koncernens olika affärsområden.Inom moderbolaget finns dessutom ett flertal koncerngemensammafunktioner.Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 10 537 Mkr (8 747).Förändringen i nettoomsättning beror i huvudsak på ökadenergiförsäljning.Resultatet efter finansnetto uppgick till 678 Mkr (-26). Ökningenberor främst på utdelning från dotterbolag.Årets resultat i moderbolaget uppgick till 1 194 Mkr (53).Likvida medel inkl kortfristiga placeringar uppgick för moderbolagettill 491 Mkr (176).Totala investeringar uppgick till 1 836 Mkr (899) och utgjordesi huvudsak av förvärv av dotter- och intressebolag.UtdelningStyrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att till aktieägarnautdela 23:31 kronor per aktie (10:00), motsvarande4 452 Mkr (1 910).Den föreslagna utdelningen utgör 112 procent av årets koncern -mässiga resultat.Efter föreslagen utdelning till aktieägarna uppgår bolagetssoliditet till 39 procent och koncernens soliditet till 32 procent.Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets och koncernensverksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande.Bolagets och koncernens likviditet bedöms kunna upprätthållaspå en likaledes betryggande nivå.Enligt styrelsens bedömning kommer bolaget och koncernensegna kapital efter föreslagen utdelning att vara tillräckligt storti förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker.Styrelsen har härvid beaktat bland annat bolagets och koncernenshistoriska utveckling, budgeterad utveckling och konjunkturläget.Den föreslagna utdelningen kan därmed försvarasmed hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 §2–3 stycket.Styrelsearbetet under <strong>2007</strong>E.ON Sveriges styrelse består av åtta bolagsstämmovaldaleda möter samt tre ledamöter med tre suppleanter utseddaav de anställdas organisationer. Tjänstemän i bolaget deltar istyrelsens sammanträden såsom föredraganden.Vid ordinarie bolagsstämma den 7 maj <strong>2007</strong> omvaldes WulfBernotat, Stein Dale, Sigrun Hjelmquist, Bård Mikkelsen, IlmarReepalu och Johannes Teyssen samt nyvaldes Christoph Dänzer-Vanotti och Jan Nygren såsom ordinarie styrelseledamöter.

Finansiell information 41Styrelsens arbetsordning reglerar bland annat styrelsens arbetsochansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt.Av arbetsordningen framgår också regler för hantering av information.Styrelsen har under <strong>2007</strong> haft fyra ordinarie och ett konstituerandesammanträde. Härutöver har styrelsen avhållit trestyrelsemöten per capsulam. De viktigaste frågor styrelsenbehandlat under året har varit – förutom frågor hänförliga tillkoncernens ekonomiska utveckling – företagsförvärv och företagsförsäljning,investeringar, koncernens struktur och organisation,marknadsfrågor och konkurrensfrågor. Revisorernahar deltagit i styrelsemötet där bokslut presenterades.Händelser efter balansdagenFör händelser efter balansdagen hänvisas till not 33.Utsikter för 2008Under 2008 förväntas elmarknadspriserna stabiliseras på ennivå som väsentligt överstiger det genomsnittliga rörliga prisetunder <strong>2007</strong>. Inom kärnkraftområdet förväntas en normaliseringav produktionen. Dessa positiva effekter kommer delvis attmotverkas av ökade skatter inom elproduktionsområdet.Sammantaget är prognosen att resultatet för 2008 väsentligtöverstiger <strong>2007</strong> års nivå.Koncernens resultat för 2008 kan komma att påverkas medanledning av E.ON AGs och Statkrafts avsiktsförklaring. Ingaeffekter utifrån avsiktsförklaringen har tagits i beaktande idenna bedömning.

42 Koncernens resultaträkningKoncernens resultaträkningKoncernens resultaträkningNot Mkr <strong>2007</strong> 2006Omsättning inklusive energiskatter 34 028 29 596Energiskatter -3 120 -3 4933 Nettoomsättning 30 908 26 1035 Övriga intäkter 1 092 2 028Aktiverat arbete för egen räkning 1 762 1 0766 Råvaror och förnödenheter -17 350 -13 1544 Kostnader för ersättningar till anställda -3 824 -3 62110,11 Avskrivningar och nedskrivningar -3 108 -3 7495,6 Övriga kostnader -4 081 -3 84012 Resultatandelar i intresseföretag 146 1404 Rörelseresultat 5 545 4 9831)1)1)1)7 Finansiella intäkter 1 091 1 6867 Finansiella kostnader -1 255 -1 395Finansnetto -164 291Resultat efter finansiella poster 5 381 5 2748 Skatt -1 409 -1 429Årets resultat 3 972 3 845Hänförligt till:Moderföretagets aktieägare 3 772 3 735Minoritetsintressen 200 110Årets resultat 3 972 3 845Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt tillModerföretagets aktieägare under året (kr per aktie)– före utspädning 19:75 19:56– efter utspädning 19:75 19:56Föreslagen/fastställd utdelning per aktie 23:31 10:001) Dessa poster avseende 2006 har ändrats jämfört med av E.ON Sverige AB publicerade rapporter under <strong>2007</strong>. Ändringarna avser presentation och förklaring lämnas underRedovisningsprinciper

Kommentar till resultaträkningenFinansiell information 43Koncernens redogörelse över intäkter och kostnaderMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Kassaflödessäkringar, efter skatt -1 178 769Förändring av verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas 353 -350Aktuariella vinster och förluster, efter skatt -19 -3Valutakursdifferens 69 -32Summa intäkter/kostnader redovisade direkt i eget kapital -775 384Årets resultat 3 972 3 845Summa redovisade intäkter/kostnader för året 3 197 4 229Hänförligt tillModerföretagets aktieägare 2 985 4 131Minoritetsintresse 212 98Summa redovisade intäkter/kostnader för året 3 197 4 229Kommentar till resultaträkningenKoncernens nettoomsättning uppgick till 30 908 Mkr (26 103),vilket är en ökning med 4 805 Mkr eller cirka 18 procent jämförtmed motsvarande period föregående år. Ökningen var främsten följd av ökad försäljning till Nord Pool. God tillrinning i denordiska vattenmagasinen, framför allt under första kvartalet,medförde att utbudet på den nordiska elmarknaden ökadeväsentligt under första halvåret <strong>2007</strong>. Detta, i kombination medden milda vintern samt sjunkande priser på utsläppsrätter,innebar en kraftig nedgång av elmarknadspriserna. Effekternaav denna nedgång motverkades av koncernens prissäkringsaktiviteter.Under årets sista kvartal återhämtade sig elmarknadspriserna,huvudsakligen på grund av högre bränslepriser,och var under december månad högre än under motsvarandeperiod föregående år.Elförsäljningen, exklusive försäljning till minoritetsdelägare ikoncernens elproduktionsbolag, ökade med nio procent ochuppgick till 36,0 TWh (33,1).Elproduktionen ökade med 2,0 TWh och uppgick till 32,6 TWh.Fördelningen mellan produktionsslagen förändrades jämförtmed motsvarande period föregående år. Vattenkraftproduktionenökade väsentligt medan kärnkraftproduktionen ochövrig elproduktion minskade.Ökningen av vattenkraftproduktionen uppgick till 2,8 TWhoch var en följd av väsentligt högre tillrinningar till de nordiskavattenkraftmagasinen under senare delen av 2006 ochinledande delen av <strong>2007</strong>.Produktionen i kärnkraftanläggningar var 0,5 TWh lägre till följdav en försenad driftstart av Oskarshamn 1 samt oförutseddadriftstopp i Ringhals och Forsmark. Oskarshamn 1, som under2006 stängdes av säkerhetsskäl efter en incident i Forsmark,var beräknad att vara i drift vid årsskiftet men försenades med19 dagar. Övrig elproduktion minskade med 0,3 TWh till följdav lägre efterfrågan under inledningen av året.Effekten av den milda väderleken under första kvartalet <strong>2007</strong>samt fortsatt ökad konkurrens medförde att gasförsäljningen,inklusive försäljningen för el- och värmeproduktion i våraegna anläggningar, minskade väsentligt jämfört med motsvarandeperiod föregående år och uppgick till 6,9 TWh (7,6).Värmeförsäljningen minskade med fyra procent och uppgicktill 7,6 TWh (7,9). Minskningen förklaras huvudsakligen av detmilda vädret i början av året, delvis motverkad av att sistakvartalet var kallare än motsvarande period under 2006.

44 Kommentar till resultaträkningenRörelseresultatRörelseresultatet ökade med 562 Mkr jämfört med motsvarandeperiod föregående år och uppgick till 5 545 Mkr (4 983).Jämförelsen av rörelseresultatet mellan <strong>2007</strong> och 2006 påverkasväsentligt av derivat som uppvisar ett negativt marknadsvärde iöppningsbalansen och som har realiserats under året. Den negativaeffekten från derivat, där säkringsredovisning ej tillämpats,uppgår till 70 Mkr för <strong>2007</strong>, medan rörelseresultatet för motsvarandeperiod föregående år påverkades positivt med 402 Mkr.Jämförelse mellan åren påverkas även av att årets rörelseresultatbelastats med 875 Mkr avseende kostnader i samband medden orkan som under början av januari <strong>2007</strong> drabbade södraSverige och som bland annat orsakade omfattande skadorpå eldistributionsnätet. 2006 års rörelseresultat påverkadesnegativt av en nedskrivning i SAKAB med 872 Mkr.Såväl <strong>2007</strong> som 2006 påverkades negativt av nya beräkningaravseende kostnader för framtida åtaganden kopplade tillomhändertagandet av restprodukter och annat radioaktivtavfall inom kärnkraftområdet. Resultatet <strong>2007</strong> belastadesmed 287 Mkr högre kostnader jämfört med 2006.Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelsekostnader, ökademed 3 758 Mkr och uppgick till 24 282 Mkr (20 524). Ökningenligger främst i kostnaden för råvaror och förnödenheter, vilkaförklaras av förskjutningar mellan produktslagen, ökade volymersamt effekter av prissäkringsstrategier.Andelar i intresseföretags resultat uppgick till 146 Mkr (140).Justerat resultat före finansiella poster och skattMer information om justerat resultat före finansiella posteroch skatt återfinns i not 3 Information om rörelsesegmenten.Justerat resultat före finansiella poster och skatt ökade med1 209 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år ochuppgick till 6 508 Mkr (5 299). De olika segmenten utveckladesig enligt följande:Elproduktion uppvisade en betydande resultatförbättring jämförtmed föregående år. Detsamma gäller Värme och Avfallsamt Distribution. Energy Trading, däremot, redovisade ettresultat väsentligt understigande föregående års nivå.Elproduktions resultatförbättring var en kombination av ökadevolymer och en förbättrad prisnivå jämfört med föregåendeår. De ökade volymerna var en följd av högre tillrinning i denordiska vattenmagasinen, vilket medförde en ökad vattenkraftproduktion.Resultatet påverkades positivt av att merpartenav elproduktionen sedan tidigare prissäkrats gentemotEnergy Trading till prisnivåer som översteg de under året gällande.Nya beräkningar avseende kostnader för framtidaåtaganden kopplade till omhändertagandet av kärnkraftensrestprodukter påverkade resultat negativt såväl <strong>2007</strong> somföregående år. Kostnaden var 287 Mkr högre <strong>2007</strong> i jämförelse.Energy Tradings resultatförsämring beror i allt väsentligt pålägre elmarknadspriser under de första tio månaderna i kombinationmed högre inköpspriser från Elproduktion. Högrevolymer från vattenkraftproduktionen samt positiva effekterfrån prissäkringsaktiviteter var inte tillräckligt för att fullt utkompensera för dessa negativa effekter.Marknad uppvisade en resultatförbättring trots lägre förbrukningoch sjunkande elmarknadspriser som påverkade resultatetnegativt. Resultatet påverkades positivt av förbättrade marginaleri koncerninterna avtal samt kostnadsbesparingar.Värme och Avfall uppvisade en resultatförbättring till följd avgod tillgänglighet och lägre produktionskostnader. Avyttringarav anläggningstillgångar bidrog också till ett högre resultat.Distributions resultat påverkades positivt av högre elvolymeri de norra delarna av Sverige och prisjusteringar baserade påhögre kostnader för nätförluster. Gasdistributionen påverkadesnegativt av en ökad konkurrenssituation i kombination medlägre volymer.Services uppvisade ett bättre resultat än föregående år, någotsom till största del berodde på ökad försäljning. Den mildaväderleken hade en positiv effekt på verksamheten, men försäljningenökade också som en följd av koncerninterna, såvälsom koncernexterna, uppdrag i samband med återuppbyggnadenav elnäten efter orkanen Per. De positiva effekternamotverkades delvis av ökade personalkostnader.Finansnetto och resultat efter finansiella posterKoncernens resultat efter finansiella poster ökade med 107 Mkroch uppgick till 5 381 Mkr (5 274 ). Finansnettot försämradesmed 455 Mkr och uppgick till –164 Mkr (291). Försämringen berorfrämst på marknadsvärdering av räntederivat, en högre effektivränta samt lägre intäkter relaterade till Kärnavfallsfonden.LönsamhetRörelsemarginalen uppgick till 17,9 procent (19,1) och vinstmarginalentill 17,4 procent (20,2). Försämringen beror på attde ökade intäkterna inte genererat mer än marginellt högreresultatnivåer.Räntabiliteten på genomsnittligt eget kapital efter skatt upp gicktill 11,3 procent (11,6) och på genomsnittligt sysselsatt kapitalföre skatt till 10,7 procent (11,3). Försämringen av ränta bilitetenberodde på en ökning av eget respektive sysselsatt kapital.Resultatet per aktie ökade marginellt och uppgick till 19:75kronor (19:56).

Koncernens kassaflödesanalysFinansiell information 45Koncernens kassaflödesanalysKoncernens kassaflödesanalysNot Mkr <strong>2007</strong> 2006Årets resultat 3 972 3 845Av- och nedskrivningar 3 108 3 749Förändring i avsättningar 1 088 -257Förändring i uppskjutna skatter -22 1 415Reavinster/förluster avseende dotterföretag,intresseföretag och övriga innehav -85 -260Reavinster/förluster avseende anläggningstillgångar 43 17Reavinster/förluster avseende värdepapper 0 -15Övrigt 160 8 264 -39 8 455Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändring av rörelsekapital 8 264 8 455RörelsekapitalförändringLager -112 -263Kundfordringar -300 41Övriga kortfristiga fordringar -447 89Leverantörsskulder 1 169 -56Övriga kortfristiga skulder 215 525 -685 -874Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 789 7 581Kassaflöde från investeringsverksamhetenSålda dotterföretag 0 503Sålda intresseföretag och övriga innehav 182 37Sålda materiella anläggningstillgångar 182 236Sålda immateriella anläggningstillgångar 11 359 Förvärv av dotterföretag -37 -407Förvärv av intresseföretag och övriga innehav -119 -38Förvärv av materiella anläggningstillgångar -8 151 -5 447Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -98 -72Förändring av långfristiga värdepapper -14 -3Förändring av övriga långfristiga fordringar -915 -8 959 -549 -5 705Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 959 -5 705Kassaflöde från finansieringsverksamhetenErhållet aktieägartillskott 0 45Utdelning till Moderföretagets aktieägare -1 910 -1 528Utdelning till minoritetsägare -25 -25Upptagna lån 22 526 97 210Amortering av lån -20 213 378 -97 664 -1 962Kassaflöde från finansieringsverksamheten 378 -1 962Förändring av likvida medel 208 -86Kursdifferens i likvida medel 7 0Likvida medel vid årets början 425 511Likvida medel vid årets slut 640 425Betalda räntor 991 950Erhållna räntor 274 219

46 Kommentar till kassaflödesanalysenKommentar till kassaflödesanalysenKassaflöde från den löpande verksamhetenKoncernens kassaflöde från den löpande verksamheten ökademed 1 208 Mkr och uppgick till 8 789 Mkr (7 581).Den positiva förändringen kan till största delen förklaras avökningen i rörelsekapitalet. Utökade aktiviteter för att höjasäkerheten i kombination med modernisering och uppgraderingav kärnkraftanläggningarna samt projektet för fjärravläsningav mätare är bland de viktigaste förklaringarna tillatt rörelseskulderna har ökat.FinansieringsverksamhetenUnder året uppgick nettoupplåningen till 2 313 (-454). Den enligtovan kommenterade kraftiga investeringsökningen förklararökningen i upplåningen.Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare uppgick till1 910 Mkr (1 528).InvesteringsverksamhetenInvesteringsverksamhetens påverkan på kassaflödet uppgicktill -8 959 Mkr (-5 705). Den kraftiga förändringen jämfört medföregående år var en följd av väsentligt ökade anläggningsinvesteringarunder året.Anläggningsinvesteringar i befintlig verksamhet uppgick till8 249 Mkr (5 519). Ökningen var främst en följd av de omfattandeinvesteringar som genomförs för att modernisera ochförbättra eldistributionsnäten i väderkänsliga delar av landet,investeringar avseende höjd produktionskapacitet inom kärnkraftensamt det under uppförande naturgaseldade kraftvärmeverketi Malmö (Öresundsverket). Under året avyttrades anläggningstillgångarför 193 Mkr (271).Under året genomfördes företagsförvärv uppgående till 37 Mkr(407), vilka främst avsåg förvärvet av Kraftmontasje AS ochytterligare andelar i det polska dotterbolaget Sydkraft EC Sp.z o.o.Föregående års belopp avsåg framför allt förvärven av bolagingående i fjärrvärmegruppen Energisystem Sverige AB. Förvärvav aktier i intresseföretag och övriga aktier uppgick till119 Mkr (38). Årets förvärv utgörs framför allt av köp av aktieri Elverket Vallentuna ABUnder året gjordes inga avyttringar av dotterbolag. Föregåendeår avyttrades dotterbolag för 503 Mkr och utgjordes huvudsakligenav försäljningen av E.ON Bredband AB. Under årethar avyttring av intresseföretag och övriga innehav gjortsmed 182 Mkr, vilket till största delen kan förklaras av försäljningenav det resterande innehavet i E.ON Bredband AB.

Koncernens balansräkningFinansiell information 47Koncernens balansräkningTillgångarNot Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Anläggningstillgångar10 Goodwill 3 382 3 35510 Immateriella anläggningstillgångar 1 922 1 95511 Materiella anläggningstillgångar 63 345 57 88912 Innehav i intresseföretag 2 280 2 20813 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2 888 2 55614 Övriga finansiella fordringar 15 321 14 18415 Kundfordringar och andra fordringar 88 1468 Uppskjutna skattefordringar 1 626 591Summa anläggningstillgångar 90 852 82 8841)1)1)1)1)Omsättningstillgångar16 Varulager 1 962 2 00214 Övriga finansiella fordringar 1 175 1 05015 Kundfordringar och andra fordringar 6 816 6 495Aktuella skattefordringar 636 13717 Derivatinstrument 795 89418 Kortfristiga placeringar 85 7019 Likvida medel 640 425Summa omsättningstillgångar 12 109 11 0731)1)1)1)Summa tillgångar 102 961 93 9571) Dessa poster avseende 2006 har ändrats jämfört med av E.ON Sverige AB publicerade rapporter under <strong>2007</strong>. Ändringarna avser presentation och förklaring lämnas underRedovisningsprinciper.

48 Koncernens balansräkningEget kapital och skulderNot Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Eget kapital hänförbart till moderföretagets aktieägare20 Aktiekapital 1 910 1 910Övrigt tillskjutet kapital 45 45Reserver 811 1 585Balanserad vinst inkl. årets resultat 32 398 30 497Summa eget kapital hänförbart till moderföretagets aktieägare 35 164 34 037Eget kapital hänförbart till minoritetsintressen 634 50721 Summa eget kapital 35 798 34 544SkulderLångfristiga skulder22 Upplåning 21 240 18 28317 Derivatinstrument 989 26723 Leverantörsskulder och andra skulder 989 1 16524 Avsättningar för pensioner 23 3825 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder 14 105 12 23126 Övriga avsättningar 160 2688 Uppskjutna skatteskulder 11 464 10 941Summa långfristiga skulder 48 970 43 1931)1)1)1)1)1)1)Kortfristiga skulder22 Upplåning 6 712 7 35123 Leverantörsskulder och andra skulder 6 742 5 593Aktuella skatteskulder 173 28217 Derivatinstrument 3 238 2 34025 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder 470 56326 Övriga avsättningar 858 91Summa kortfristiga skulder 18 193 16 2201)1)1)1)1)1)Summa eget kapital och skulder 102 961 93 9571) Dessa poster avseende 2006 har ändrats jämfört med av E.ON Sverige AB publicerade rapporter under <strong>2007</strong>. Ändringarna avser presentation och förklaring lämnas underRedovisningsprinciper.

Kommentar till balansräkningenFinansiell information 49Kommentar till balansräkningenTillgångarKoncernens totala tillgångar ökade under året med 9 004 Mkr,motsvarande tio procent, och uppgick till 102 961 Mkr (93 957).AnläggningstillgångarE.ON Sveriges verksamhet är kapitalintensiv och av de totalatillgångarna utgör anläggningstillgångarna 88 procent (88).Immateriella anläggningstillgångarDe immateriella anläggningstillgångarna uppgick till 1 922 Mkr(1 955). Minskningen med 33 Mkr hänförde sig främst till lägreinvesteringar under <strong>2007</strong>. Goodwill uppgick till 3 382 Mkr (3 355),ökningen beror främst på förvärv under året.Materiella anläggningstillgångarDe materiella anläggningstillgångarna, som i huvudsak avsågproduktions- och distributionsanläggningar, ökade med 5 456 Mkroch uppgick till 63 345 Mkr (57 889).Ökningen var framför allt en följd av den höga investeringsnivånunder året, som väsentligt översteg årets avskrivningar.Anläggningsinvesteringar i befintlig verksamhet låg under <strong>2007</strong>på en för verksamheten väsentligt högre nivå och uppgick till8 587 Mkr (6 079). De ökade investeringarna utgjordes av förbättringarav eldistributionsnäten, höjd produktionskapacitetinom kärnkraften samt det påbörjade uppförandet av ett naturgaseldatkraftvärmeverk i Malmö.Årets planmässiga avskrivningar avseende materiella anläggningstillgångarvar i stort oförändrade och uppgick till2 917 Mkr (2 779).Finansiella anläggningstillgångarDe finansiella anläggningstillgångarna ökade med 2 518 Mkrjämfört med föregående år och uppgick till 22 203 Mkr (19 685).Ökningen berodde främst på högre marknadsvärdering avForsmark, ökad fordran på Kärnavfallsfonden samt ökadeuppskjutna skattefordringar avseende derivat.OmsättningstillgångarOmsättningstillgångarna, exklusive likvida medel och kortfristigaplaceringar, ökade med 806 Mkr och uppgick till 11 384 Mkr(10 578). Varulagret minskade med 40 Mkr, vilket till störstadelen förklaras av lagerhållning av uran. Kundfordringar ochövriga fordringar ökade med 321 Mkr, vilket till största delenberodde på förändrad hantering i faktureringsrutiner samtsuccessiv vínstavräkning i kombination med ökad aktivitetpå entreprenadsidan. Till ökningen bidrog även ökade skattefordringarmed 499 Mkr.Likvida medelKoncernens kassa, bank och kortfristiga placeringar uppgickvid årsskiftet till 725 Mkr (495), vilket motsvarade cirka tvåprocent av nettoomsättningen.SkulderLångfristiga skulderDe finansiella skulderna ökade med 2 957 Mkr och uppgick till21 240 Mkr (18 283). Skulderna ökade på grund av ett utökatfinansieringsbehov med anledning av de ökade investeringarna.Avsättningar inklusive uppskjutna skatteskulder ökade med2 274 Mkr och uppgick till 25 752 Mkr (23 478). Ökningen kanfrämst hänföras till de ökade skuldposterna för nedmonteringoch återställande av kärnkraftanläggningar.Närmare uppgifter kring finansiella instrument och finansiellarisker lämnas i not 27.Kortfristiga skulderDe finansiella skulderna minskade med 639 Mkr och uppgicktill 6 712 Mkr (7 351). Rörelseskulderna ökade med 1 938 Mkroch uppgick till 10 153 Mkr (8 215), där den största ökningenberor på derivat samt ökade leverantörsskulder och andraskulder. Ökningen av leverantörsskulder och andra skulder hänförsig till de utökade investeringarna. Förändrade säkerhetsrutineri kombination med uppgradering och moderniseringav kärnkraftanläggningarna, fjärravlästa mätare, nedgrävningav kraftledningar samt ombyggnationen av Öresundsverket ärde främsta förklaringarna till de ökade operativa skulderna.SoliditetSoliditeten uppgick vid årets slut till 35 procent (37) och andelenriskbärande kapital till 46 procent (48).

50 Koncernens noterKoncernens noter1 FöretagsinformationE.ON Sverige AB (publ), 556006-8420, bedriver verksamhet iassociationsformen aktiebolag och har sitt säte i Malmö iSverige. Huvudkontorets adress är Carl Gustafs väg 1, Malmö.Moderbolag i den största koncern där E.ON Sverige AB ärdotterbolag och koncernredovisning upprättas är E.ON AG,reg.nr. 22315, Düsseldorf, Tyskland. Årsredovisning för E.ON AGåterfinns på www.eon.com samt på huvudkontoret i Düsseldorf.Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i koncernensnot 3, Information om rörelsesegment.Styrelsen har den 20 mars 2008 godkänt denna koncernredovisningför offentliggörande.2 RedovisningsprinciperTillämpade principerKoncernredovisningen har upprättats enligt InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) då dessa har godkäntsav EU. Även International Accounting Standards utgivna avIAS samt tolkningar från Standing Interpretations Committee(SIC) inkluderas i detta. Vidare har RFR 1.1 – Kompletteranderedovisningsregler för koncerner tillämpats i förtid.I enlighet med IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas har jämförelseåret2006 räknats om enligt IFRS. Övergången från svenskredovisningsprincip till IFRS med dess påverkan på eget kapitalsamt resultat åskådliggörs i not 34.VärderingsgrunderTillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde förutomde finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligtvärde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas tillverkligt värde består av derivatinstrument samt finansiellatillgångar som kan säljas.JämförelsetalJämförelseåret 2006 för koncernen har ändrats i resultat- ochbalansräkning jämfört med av E.ON Sverige AB tidigare publiceraderapporter. Ändringarna i resultaträkningen avser presentationav förändringen i uppskattning av avsättning för omhändertagandeav restprodukter från kärnkraften avseendeBarsebäck, där en del av förändringen i uppskattning tidigarepresenterats som avskrivning men nu presenteras som ingåendekostnader för råvaror och förnödenheter, redovisningav ej realiserade valutaderivat som nettoredovisas under Övrigarörelseintäkter samt nettoredovisning av aktiverade kostnadersom tidigare bruttoredovisats på två rader. I balansräkningenhar omklassificering skett mellan kort- och långfristigt.Sammanfattning av väsentligaredovisningsprinciperKonsolideringsprinciperDotterföretagDotterföretag är de företag E.ON Sverige har bestämmande inflytandeöver. Bestämmande inflytande uppnås vanligen närE.ON Sverige har mer än hälften av rösterna i ett bolag ochdärmed har rätten att utforma finansiella och operativa strategier.Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen frånoch med den dag då det bestämmande inflytandet övergårtill E.ON Sverige och exkluderas ur koncernredovisningen frånoch med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.Förvärv av dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden,vilket innebär att anskaffningsvärdet ställs mot den proportionellaandelen i eget kapital i det förvärvade bolaget. Denförvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder ocheventualförpliktelser redovisas inledningsvis till verkligt värdepå förvärvsdagen.Identifierbara immateriella tillgångar redovisas separat omde kan särskiljas från goodwill eller om de baseras på avtalsenligaeller andra juridiska rättigheter.Avsättningar för omstruktureringar som inte föreligger vidförvärvet tillåts inte redovisas i förvärvsanalyser.Om anskaffningsvärdet överstiger den proportionella andelenav nettotillgångarnas verkliga värde vid förvärvstidpunktenredovisas mellanskillnaden som goodwill. Om anskaffningsvärdetunderstiger de förvärvade nettotillgångarna redovisasskillnaden omedelbart i resultaträkningen.Transaktioner med minoritetsaktieägare redovisas som transaktionermed andra parter som tillskjutit kapital. Skillnader

Finansiell information 51mellan köpeskilling och bokfört värde på minoriteten somuppstår vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterföretagredovisas i eget kapital.Vinster och förluster vid avyttringar av andelar till minoritetsägareredovisas i eget kapital förutsatt att avyttringen interesulterar i att bestämmande inflytande över dotterföretagetupphör.IntresseföretagEtt intresseföretag är ett företag som E.ON Sverige har betydandemen inte bestämmande inflytande över och som inteär ett dotterbolag eller ett joint venture. Betydande inflytandenås när E.ON Sverige har möjlighet att medverka i finansiellaoch operativa beslut i enheten, men inte kontrollerar dessabeslut ensamt eller tillsammans med annan part. Betydandeinflytande anses föreligga när E.ON Sverige-koncernens direkteller indirekt äger mellan 20 och 50 procent av företagets röster.Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.Andelar i intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetodenredovisas i balansräkningen till anskaffningsvärdetjusterat med förändringar i företagets nettotillgångar efterförvärvstidpunkten tillsammans med eventuella nedskrivningar.Förluster som överstiger E.ON Sverige-koncernens innehav iföretaget redovisas ej. Goodwill som är ett resultat av förvärvav andelar i intresseföretag är inkluderade i det bokfördavärdet för kapitalandelen.E.ON Sverige-koncernens innehav i intresseföretag är rörelserelateradeoch redovisas därför i resultaträkningen ingåendei rörelseresultatet.Omräkning av utländsk valutaFunktionell valuta och rapporteringsvalutaDen funktionella valutan likväl rapporteringsvalutan för E.ONSverige AB är svenska kronor (kr), vilken används i koncernredovisningen.Transaktioner och balansposterE.ON Sverige-koncernens transaktioner i utländsk valuta räknasom till transaktiondagens växelkurs. Monetära poster i utländskvaluta räknas om till balansdagskursen. Valuta kursvinster och–förluster redovisas i resultaträkningen under övriga intäkterrespektive kostnader. Transaktioner avseende säkringar somuppfyller kraven för säkringsredovisning av kassaflöden ärundantag och vinster eller förluster redovisas i eget kapital.Valutaomräkningsdifferenser hänförliga till monetära finansiellainstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kansäljas redovisas i resultaträkningen. Valutaomräkningsdifferenserför icke-monetära poster klassificerade som finansiellatillgångar som kan säljas redovisas i eget kapital som en delav posten Reserver.KoncernföretagTillgångar och skulder tillhörande E.ON Sveriges dotterbolagmed en annan funktionell valuta än svenska kronor räknas ommed användande av balansdagskursen medan poster tillhöranderesultaträkningen räknas om till periodens genomsnittliga kurs.Skillnader som uppstår på grund av omräkningen av tillgångaroch skulder redovisas som en separat komponent inom egetkapital och har därmed ingen effekt på redovisat resultat.RörelsesegmentRörelsesegment rapporteras på ett sätt som stämmer med deninterna rapporteringen som lämnas till den högste verkställandebeslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren haridentifierats som styrgruppen som fattar strategiska beslut iE.ON Sverige-koncernens fall Koncernledningsgruppen.Valutakurser använda i E.ON Sverige koncernenBalansdagskurs Balansdagskurs Genomsnittskurs Genomsnittskurs<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31 <strong>2007</strong> 2006Euro € 9,44830 9,04040 9,24935 9,25440Danska kronor DKK 1,26710 1,21250 1,24142 1,24068Polska Zloty PLN 2,86182 2,35980 2,44404 2,37542

52 Koncernens noterImmateriella tillgångarGoodwillGoodwill skrivs inte av utan testas för nedskrivnings behovårligen. Eventuellt nedskrivningsbehov ska även testas omhändelser eller ändrade förhållanden tyder på att ett nedskrivningsbehovkan föreligga.Övriga immateriella tillgångarÖvriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperiodenom inte nyttjandeperioden anses vara obestämbar. Som immaterielltillgång med obestämbar nyttjandeperiod klassificeras nätkoncessioner.Immateriella tillgångar som inte skrivs av måstetestas för nedskrivningsbehov årligen och om händelser ellerändrade förhållanden tyder på att ett nedskrivningsbehovkan föreligga.Immateriella anläggningstillgångar klassificeras som kundrelaterade,kontraktsrelaterade, teknologibaserade och immateriellatillgångar som inte skrivs av. Immateriella anläggningstillgångarredovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärtöver den förväntade nyttjandeperioden. Nyttjandeperiod förimmateriella anläggningstillgångar omprövas årligen.Nyttjandeperiod för immateriellaanläggningstillgångar:ÅrKundrelateradeKontraktsrelateradeTeknikrelaterade5–25 år5–25 år3–10 årUtsläppsrätter och elcertifikatUtsläppsrätter och elcertifikat som ska användas för att uppfyllakvotplikt redovisas som immateriella tillgångar. Utsläppsrätteroch elcertifikat skrivs inte av.Utsläppsrätter och elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdenär de är tilldelade för respektive period som fullgörande (ellerdel av) av beskedet om tilldelning från respektive lands myndigheteller till anskaffningsvärde.En avsättning görs för gjorda utsläpp respektive kvotplikt.Avsättningen motsvarar redovisat värde på tillgången. Förväntadbrist i utsläppsrätter eller elcertifikat redovisas somen avsättning värderad till verkligt värde. Kostnaden för avsättningenredovisas som råvaror och förnödenheter.Som en del av verksamheten innehas även utsläppsrätter ochelcertifikat för handel. Utsläppsrätter och elcertifikat som innehasför handel redovisas under övriga rörelsefordringar ochredovisas till det lägre av anskaffningsvärde och verkligt värde.Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde.I anskaffningsvärdet ingår utgifter som är direkt hänförligatill förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmonteringeller återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet.Materiella anläggningstillgångar skrivs av över nyttjandeperioden,vanligen linjärt. Nyttjandeperioden för materiellaanläggningstillgångar omprövas årligen.Nyttjandeperiod för materiellaanläggningstillgångar:ÅrMarkanläggningarByggnaderMaskiner och tekniska anläggningarInventarier, verktyg och installationerMark och fallrättigheter skrivs inte av.20 år15–50 år10–25 år3–25 årLånekostnader relaterade till uppförandeperioden av enmateriell anläggningstillgång aktiveras som en del av anskaffningsvärdetoch skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod.Tillkommande utgifter som uppstår på grund av tilläggsinvesteringareller utbyte av delar redovisas som en del av anskaffningsvärdeteller en separat tillgång om det är sannolikt attE.ON Sverige erhåller en framtida ekonomisk nytta och anskaffningsvärdetkan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Reparationoch underhållskostnader kostnadsförs löpande under denperiod de uppkommer.Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångarTillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod till exempelgoodwill, skrivs inte av löpande utan prövas årligen avseendenedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av löpande testasför nedskrivningsbehov när det finns en indikation på en beståendevärdenedgång. En nedskrivning görs motsvarande detbelopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dessåtervinningsvärde. Tillgångar som tidigare skrivits ned bedömsvarje balansdag om en återföring av nedskrivningen bör göras.Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minskatmed försäljningskostnader och nyttjandevärde. I ett förstasteg fastställer E.ON Sverige nyttjandevärdet.Vid ett test av nedskrivningsbehov jämförs återvinningsvärdetför den kassagenererande enheten inklusive goodwill med bokförtvärde inkluderade goodwill. Vid ett test av nedskrivningsbehovjämförs återvinningsvärdet för den kassagenererandeenheten inklusive goodwill med bokfört värde inkluderadegoodwill. Om bokfört värde överstiger återvinningsvärdet

Finansiell information 53minskas goodwillen allokerad till den kassagenererande enhetenmed mellanskillnaden. Om nedskrivningsbehovet överstigergoodwillen allokerad till den kassagenerande enheten ska enhetensbokförda värde på tillgångar skrivas ner proportionerligt.Redovisat värde för en individuell tillgång får inte skrivas nedså att det understiger det högsta av:– tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader– tillgångens nyttjandevärde– nollDet nedskrivningsbelopp som annars hade fördelats på tillgångenska i stället fördelas proportionellt på övriga tillgångari enheten. Nedskrivning av goodwill kan inte återföras i kommandeperioder.E.ON Sverige har valt att utföra den årliga testen av nedskrivningsbehovför goodwill det fjärde kvartalet varje räkenskapsår.Finansiella tillgångarE.ON Sverige klassificerar finansiella tillgångar i följande kategorier:finansiella tillgångar värderade till verkligt värde viaresultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samtfinansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen fastställsvid den första redovisningen av de finansiella tillgångarna.Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenär finansiella tillgångar som innehas för handel.En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvasmed syfte att säljas. Derivat klassificeras som att deinnehas för handel om säkringsredovisning inte tillämpas. Tillgångari denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar sominte är derivat med fasta eller bestämbara betalningar ochsom inte handlas på en likvid marknad. De redovisas initialttill verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärdegenom användande av effektivräntemetoden. Nedskrivninggörs för individuella identifierade kreditrisker.Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte ärderivat och som har identifierats att de kan säljas eller inte harklassificerats i någon av de övriga kategorierna. Aktier samtövriga värdepapper som är klassificerade som finansiella tillgångarsom kan säljas redovisas löpande till verkligt värde.Orealiserade vinster och förluster redovisas netto efter avdragför eventuell uppskjuten skatt som en del av eget kapital tilldess att realisering sker. Orealiserade förluster som tidigareredovisats i eget kapital och som motsvarar en bestående ellerväsentlig värdenedgång redovisas i resultaträkningen underfinansiella poster. Återföring av nedskrivningar avseende aktiersamt övriga värdepapper redovisas över eget kapital.Derivat och säkringsredovisningDerivat värderas till verkligt värde vid första redovisningen ochi påföljande perioder. Vinster och förluster från förändringar iverkligt värde redovisas direkt i resultaträkningen om intederivatet är identifierat som ett säkringsinstrument för kassaflödessäkringardå förändringen av verkligt värde redovisas ieget kapital.Instrument som vanligen används är valutaterminer, valutaswapparoch valutaoptioner, ränteswappar och ränteoptioner.För råvaruderivat inkluderar de instrument som används fysisktochfinansiellt avräknade terminer och optioner som baseraspå priset på el, gas, kol, olja och utsläppsrätter. Som en del avkoncernens handel med råvaruderivat förvärvas även derivati handelssyfte. Intäkter och kostnader från dessa derivat somhandlas med vinstsyfte redovisas netto i koncernresultaträkningen.E.ON Sverige dokumenterar förhållandet mellan säkringsinstrumentetoch den säkrade posten när transaktionen ingås. Avdokumentationen ska E.ON Sveriges mål för riskhantering ochstrategi avseende säkringen framgå. E.ON Sverige exkluderarinte någon del av vinst eller förlust vid mätningen av säkringenseffektivitet. Säkringsredovisning tillämpas om effektivitetenvid testning visar att förändringen i verkligt värde av säkringsinstrumentetär 80 till 125 procent effektiv för att motverkaförändringen i verkligt värde på grund av den säkrade riskeni posten eller transaktionen.För säkringar av verkligt värde som kvalificerar för säkringsredovisningredovisas förändringen av värdet i derivatet ochförändringen av verkligt värde av den säkrade posten i resultaträkningen.Om ett derivat kvalificerar som en kassaflödessäkring redovisasden effektiva delen av säkringsinstrumentets vinst eller förlusti eget kapital och omklassificeras därefter till resultaträkningeni den period eller de perioder i vilken den säkrade transaktionenpåverkar resultaträkningen. Om den underliggande säkradetransaktionen inte längre är sannolik omklassificeras säkringsresultatetomgående till resultaträkningen. För säkringsinstrumentsom är designerade till kassaflödessäkringar redovisasden ineffektiva delen direkt i resultaträkningen.Derivatens verkliga värde redovisas under Kundfordringar ochandra fordringar samt Leverantörsskulder och andra skulder.Förändringar i derivatens verkliga värde som redovisas i resultaträkningenredovisas under Övriga rörelseintäkter och kostnader.Vinster och förluster från räntederivat inkluderas i finansnettot.Vissa realiserade belopp som är relaterade till försäljninginkluderas i Nettoomsättning eller Råvaror och förnödenheter.

Finansiell information 55Betalningar för avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförslöpande och ingår i Kostnader för ersättning till anställda.Förmånsbestämda pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivareoch för vilka det saknas information som gör det möjligtatt redovisa dem som förmånsbestämda planer redovisassom avgiftsbestämda pensionsplaner.BonusplanerE.ON Sverige-koncernen redovisar en avsättning för bonusplanernär det finns en legal förpliktelse.Ersättningar vid uppsägningE.ON Sverige-koncernen redovisar ersättningar vid uppsägningsom en skuld och en kostnad när det finns endera en förpliktelsevid uppsägning av anställda enligt en formell plan elleratt lämna ersättningar vid uppsägning genom erbjudandeför att uppmuntra frivillig avgång.AvsättningarEn avsättning föreligger då det finns en legal eller informellförpliktelse på grund av händelser som inträffat och som resulterari ett framtida utflöde av resurser. En tillförlitlig uppskattningav beloppet ska kunna göras. Avsättningen redovisastill det belopp som förväntas utbetalas. Långfristiga åtagandenredovisas per balansdagen till det diskonterade beloppet somförväntas utbetalas. Gottgörelser relaterade till avsättningensom kan fastställas med rimlig säkerhet redovisas som entillgång och får inte minska avsättningen.Skyldigheter som uppstår på grund av åtaganden för nedmonteringoch återställande av materiella anläggningstillgångarredovisas som ett diskonterat nuvärde förutsatt att åtagandetkan kvantifieras. Redovisat värde på den materiella anläggningstillgångenökas med samma belopp. I följande perioderskrivs ökningen av anskaffningsvärdet av över tillgångensnyttjandeperiod och avsättningen ökar med diskonteringsräntanårligen till nuvärdet.Förändringar i avsättningen uppstår beroende på avvikelser ikostnadsberäkningen, omfattningen av förpliktelsen, förfallotidpunktsamt förändringar av diskonteringsräntan till gällandemarknadsränta. Förändringen i avsättningen för avsättningarför nedmontering och återställande av materiella anläggningstillgångarredovisas normalt genom en motsvarande justeringav tillgången utan att resultaträkningen påverkas. Dock ej undernoll för anläggningstillgången. I de fall tillgången är fullt avskrivenredovisas förändringen direkt i resultaträkningen.Rätt till gottgörelseE.ON Sveriges dotterbolag OKG AB och E.ON KärnkraftSverige AB är enligt lag skyldiga att betala en avgift till Kärnavfallsfondenför att täcka framtida kostnader för omhändertagandeav kärnkraftens restprodukter. I enlighet med IFRIC 5Rätter till intressen i fonder för nedläggning, återställandeoch miljöåterställande åtgärder, redovisas inbetalningarna tillKärnavfalls fonden som en rätt till återbetalning under finansiellafordringar.IntäkterRörelsens intäkter redovisas vid leveranstidpunkten och exklusiveenergi- och mervärdesskatt. Leverans har skett när riskenoch förmånen har övergått till köparen, avtal om ersättninghar ingåtts och att den resulterande fordran sannolikt kommeratt erhållas. Intäkter från försäljningen av varor ochtjänster redovisas till verkligt värde av erhållen ersättning elleruppkommen fordran.Entreprenadarbeten till fast pris resultatavräknas i koncernredovisningeni takt med upparbetningsgraden med nerlagdakostnader som fördelningsnyckel. För arbeten på löpanderäkning sker resultatavräkning löpande baserat på nerlagdatimmar.Anslutningsavgifter periodiseras över underliggande tillgångsnyttjandeperiod.Från och med den 1 juni 2006 tillämpar koncernen bruttohandelpå Nord Pools spotmarknad. All producerad el bjuds ut och säljsöver börsen medan all el som behövs för leverans till slutkunderköps in. I resultaträkningen nettoredovisas bruttohandelngenom att försäljning och inköp, per prisområde och per timme,nettoredovisas till endera nettointäkt eller nettokostnad.Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpningav effektivräntemetoden.LeasingLeasingavtal, där E.ON Sverige är leasetagare, klassificerasantingen som operationella eller finansiella. Om E.ON Sverigehar merparten av de ekonomiska risker och fördelar av denleasade tillgången, klassificeras avtalet som finansiellt leasingavtal.I enlighet med detta redovisar E.ON Sverige en tillgångsom skrivs av och en skuld som amorteras i balansräkningensamt räntekostnader i resultaträkningen. Alla andra leasingavtaldär E.ON Sverige är leasetagare klassificeras som operationella.Betalningar för operationella leasingkontrakt redovisaslöpande som en kostnad i resultaträkningen periodiseratlinjärt över leasingperioden.Leasingavtal där E.ON Sverige är leasegivaren och leasetagarenhar rätten till merparten av risker och förmåner för den leasadetillgången klassificeras som finansiella. E.ON Sverige redovisarnuvärdet av framtida leasingbetalningar som en fordran. Betalningarfrån leasetagaren fördelas mellan avbetalning påfordran och ränteinkomster. Alla andra leasingavtal där E.ON

56 Koncernens noterSverige är leasegivaren klassificeras som operationell leasing.E.ON Sverige redovisar i dessa fall en materiell anläggningstillgångoch leasingbetalningarna som en intäkt periodiseratlinjärt över leasingperioden.InkomstskattUppskjuten skatt redovisas för samtliga redovisade temporäraskillnader som uppstår på grund av skillnader i beskattningsbartbelopp och redovisat värde. Uppskjuten skatt redovisasinte om den härrör sig från första redovisningen av en tillgångeller skuld annat än för företagsförvärv som inte påverkar redovisningeneller beskattningsbar vinst eller förlust.Uppskjuten skattefordran för ej utnyttjade förlustavdrag redovisasendast i den utsträckning det förväntas vara sannoliktatt skattepliktigt överskott kommer att finnas mot vilken detoutnyttjade förlustavdraget kan användas.Uppskjuten skattefordran och skatteskuld redovisas med denskattesatsen som gäller eller förväntas gälla det räkenskapsårnär den temporära skillnaden förväntas återvinnas eller regleras.Förändring av uppskjuten skattefordran och -skuld beroendepå förändringar i skattesats och skattelagstiftning redovisasnormalt i resultaträkningen. Förändringar i uppskjutenskatt som redovisas i eget kapital påverkar eget kapital.Resultat per aktieResultat per aktie före utspädning beräknas som resultatet hänförbarttill moderbolagets aktieägare med vägt genomsnittligtantal aktier under perioden. Beräkning av resultat per aktieefter utspädning är identisk med den som används för beräkningav resultat per aktie före utspädning då E.ON Sverigeinte har några potentiella aktier som leder till utspädning.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Kassaflödesanalysendelas in i rörelse-, investerings- och finansieringsverksamheter.Kassaflöden från verksamheter underavyttring redovisas separat i koncernens kassaflödesanalys.Erhållen och betald ränta, betald eller erhållen inkomstskatttillsammans med erhållen utdelning klassificeras som kassaflödefrån rörelsen medan betald utdelning klassificeras somtillhörande kassflöde från finansieringsverksamhet.Förändringar i koncernens redovisade intäkter och kostnaderpåverkar inte koncernens kassaflödesanalys, endast betaldköpeskilling för dotterbolaget (eller försäljningspriset) redovisasunder investeringsverksamhet med avdrag för likvidamedel som är en del av förvärvet (eller avyttringen). Dettagäller även förändringar beroende på valutakurser vars effektpå likvida medel redovisas separat.Osäkerheter och uppskattningarVid upprättandet av de finansiella rapporterna enligt IFRS krävsatt företagsledning och styrelse gör uppskattningar och bedömningarsamt gör antaganden som påverkar tillämpningenav redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen.Verkliga belopp kan därför avvika från gjorda uppskattningar.Dessa uppskattningar och bedömningar ses över regelbundet.Effekterna av ändringar i uppskattningar redovisas i den periodändringen görs om ändringen endast påverkat denna period,eller i den period ändringen görs och framtida perioder omändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.Nya standarder och tolkningarStandarder, ändringar och tolkningar som inte trätt i kraft <strong>2007</strong>,men som tillämpas i förtid av E.ON Sverige-koncernen:IFRS 8 Rörelsesegment ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringentill kraven i US-GAAP standarden SFAS 131Disclosures about segments of an enterprise and related information.Den nya standarden kräver att segmentinformationenpresenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebäratt den presenteras på samma sätt som den används iden interna rapporteringen. Tillämpningen av IFRS 8 medförinte någon förändring av koncernens segment. IFRS 8 godkändesav EU den 21 november <strong>2007</strong>.Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standardersom ännu inte trätt i kraft:IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har ändrats, vilketfortfarande är föremål för EUs godkännandeprocess. Ändringarnagäller från den 1 januari 2009 och innebär framför allt förändringari uppställandeformerna och benämningar av de finansiellarapporterna. E.ON Sverige-koncernens framtida utformningav finansiella rapporter påverkas därmed vid införandet.IAS 23 Lånekostnader, ändras vilket fortfarande är föremål förEUs godkännandeprocess. Ändringarna gäller från den 1 januari2009 och innebär att företag måste aktivera lånekostnader somär direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktionav en tillgång. Alternativet att omedelbart kostnadsföra lånekostnadertas bort med ändringen. E.ON Sverige-koncernentillämpar redan principen att aktivera lånekostnader.IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporterändras, vilket fortfarande är föremål för EUs godkännandeprocess.Ändringen gäller från den 1 juli 2009 och innebär blandannat att resultat hänförliga till minoritetsaktieägare alltidska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen ärnegativ. Transaktioner med minoritetsaktieägare ska alltidredovisas i eget kapital. I de fall ett moderbolag mister detbestämmande inflytandet ska eventuella kvarvarande andelaromvärderas till verkligt värde.

Finansiell information 57IFRS 3 Rörelseförvärv ändras, vilket fortfarande är föremål förEUs godkännandeprocess. Ändringen gäller från 1 juli 2009 ochgäller framåtriktat för förvärv efter ikraftträdande tidpunkten,vilket för E.ON Sverige-koncernen blir räkenskapsåret som påbörjasden 1 januari 2010. Tillämpningen av ändringen innebärförändringar av hur framtida förvärv redovisas bland annatavseende redovisningen av transaktionskostnader, eventuelltvillkorade köpeskillingar, successiva förvärv med mera.IFRIC 14 IAS 19 – The limit on a defined benefit asset, minimumfunding requirement and their interaction, som gäller från den1 januari 2008. IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningari IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisassom en tillgång. Den förklarar också hur pensionstillgångeneller –skulden kan påverkas av lagstadgat eller avtals enligtkrav på minimifinansiering. E.ON Sverige-koncernen kommeratt tillämpa IFRIC 14 från nästa räkenskapsår men detta påverkarinte redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner.Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft<strong>2007</strong> och som inte är relevanta för E.ON Sverige AB:IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna,gäller för räkenskapsår som påbörjas på eller efter den1 mars <strong>2007</strong>. IFRIC 11 behandlar aktierelaterade transaktionersom innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag.IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner skaredovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras medegenkapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiellarapporterna för moderföretaget respektive andra berördaföretag i koncernen. IFRIC 11 är inte relevant för E.ON Sverigekoncernensom inte ingått transaktioner med egna aktier.IFRIC 12 Service concession arrangements ska tillämpas påräkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2008 eller senare.IFRIC 12 gäller för avtalsregleringar där en operatör inom denprivata sektorn deltar i utveckling, finansiering, drift och underhållavseende infrastruktur för den offentliga sektorns tjänster.E.ON Sverige har inte identifierat några avtal som IFRIC 12 skatillämpas på och påverkas därmed inte av den nya tolkningen.IFRIC 13 Customer loyalty programmes ska tillämpas på räkenskapsårsom påbörjas den 1 juli 2008 eller senare. IFRIC 13klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någonform av incitament för kundlojalitet handlar det om ettavtal med flera delar (multiple elements arrangements). Denersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olikadelarna i avtalet med värdering till verkliga värden. IFRIC 13 ärinte relevant för E.ON Sverige-koncernen, eftersom inget koncernföretaghar något lojalitetsprogram.3 Information om rörelsesegmentFöretagsledningen för E.ON Sverige-koncernen har fastställtrörelsesegmenten baserat på den information som behandlasav koncernledningsgruppen (KLG) och som används för attfatta strategiska beslut. KLG bedömer verksamheten från ettproduktperspektiv.Affärsområde MarknadAffärsområde Marknad ansvarar för försäljning av energi ochtjänster till cirka 900 000 kunder i Sverige.Affärsområde ElproduktionAffärsområdet svarar för drift, underhåll och utveckling av E.ONSveriges produktionsanläggningar gällande vattenkraft, kärnkraft,vindkraft, biokraft och fossilkraft (gas/olja). Den sammanlagdakapaciteten är 6 990 MW exklusive kraftvärme, somredovisas under Affärsområde Värme och Avfall.Affärsområde DistributionE.ON Sverige driver och utvecklar distributionssystem för eloch gas till cirka en miljon kunder i Sverige. E.ON Sverige Nät,som distribuerar el till kunderna, finns främst inom tre områden;södra Sverige, Norrköping/Örebro samt i området runt Sundsvall.E.ON Sverige Gas, som distribuerar naturgas och gasol,finns främst i sydvästra Sverige.Affärsområde ServicesAffärsområdet är koncentrerat på två verksamhetsområden;entreprenader och service (ElektroSandberg).Affärsområde Energy TradingAffärsområdet har rollen som E.ON Sverige-koncernens portföljoptimerare.Det innebär ett tydligt ansvar för en samladoptimering och riskhantering av koncernens energiportföljeri Norden. I takt med elmarknadens utveckling mot en transparentoch likvid råvarumarknad har Energy Trading blivit enallt viktigare del av E.ON Sveriges kärnverksamhet. EnergyTrading erbjuder dessutom större externa kunder och elförsäljningsbolagportföljförvaltning. Energy Trading har sedan1999 ett komplett tillstånd från Finansinspektionen att geråd och bedriva handel för annans räkning.Affärsområde Värme och AvfallE.ON Sverige producerar värme och kyla, el i kraftvärmeverk,återvinner material och energi ur avfall samt distribuerar värmeoch kyla. E.ON Sverige har produktionsanläggningar i Sverige,Danmark och Polen.

58 Koncernens noterInformation om segmenten år <strong>2007</strong>Distribution Värme och ÖvrigMkr Marknad Elproduktion och Gas Services Energihandel Avfall verksamhet Eliminering KoncernenSegmentens totala intäkter 12 493 12 074 6 749 3 504 14 414 4 981 994 -24 301 30 908Försäljning mellan segment -927 -9 873 -546 -2 321 -6 992 -3 587 -55 24 301 0Externa intäkter 11 566 2 201 6 203 1 183 7 422 1 394 939 0 30 908Justerat resultat föreavskrivningar, finansiellaposter och skatt 167 4 428 3 062 170 440 1 305 -48 9 524Avskrivningar enligt plan -17 -1 272 -973 -13 – -582 -159 -3 016Justerat resultat förefinansiella poster och skatt 150 3 156 2 089 157 440 723 -207 6 508Därav resultatandeli intresseföretag – 1 – – – – 145 146Nedskrivningar av materiellaanläggningstillgångar – -84 – – – -1 -2 -87Nedskrivningar avimmateriella tillgångar – -5 - - - – – -5Återföring av nedskrivningav varulager – 27 – – – – – 27Inkomstskatt 31 201 -1 730 -14 -151 -32 286 -1 409Summa tillgångar 4 749 59 907 31 911 1 443 3 616 10 401 33 099 -45 222 99 904I summa tillgångar ingår:Intresseföretag – 529 – – – – 1 751 2 280Investeringar ianläggningstillgångar 1 4 522 3 436 15 141 764 5 127 -4 834 9 172Summa skulder 3 925 16 659 2 187 945 1 999 1 426 4 202 -7 996 23 347Information om segmenten år 2006Distribution Värme och ÖvrigMkr Marknad Elproduktion och Gas Services Energihandel Avfall verksamhet Eliminering KoncernenSegmentens totala intäkter 14 025 9 930 6 707 2 708 11 728 4 751 1 021 -24 767 26 103Försäljning mellan segment -1 012 -7 908 -768 -1 520 -9 896 -3 583 -80 24 767 0Externa intäkter 13 013 2 022 5 939 1 188 1 832 1 168 941 0 26 103Justerat resultat föreavskrivningar, finansiellaposter och skatt 158 2 848 2 877 182 962 1 213 -55 8 185Avskrivningar enligt plan -28 -1 125 -934 -43 -1 -605 -150 -2 886Justerat resultat förefinansiella poster och skatt 130 1 723 1 943 139 961 608 -205 5 299Därav resultatandeli intresseföretag – 27 – – – 1 112 140Nedskrivning av materiellaanläggningstillgångar – 12 – – – -647 – -635Nedskrivning av goodwill – – – – – -228 – -228Inkomstskatt 163 124 -1 492 -13 -121 108 -198 -1 429Summa tillgångar 4 490 56 325 27 178 899 3 781 4 065 38 911 -43 314 92 335I summa tillgångar ingår:Intresseföretag – 547 – – – 9 1 652 2 208Investeringar ianläggningstillgångar 6 3 153 2 217 40 41 958 1 718 -1 697 6 436Summa skulder 3 594 14 741 1 967 606 1 627 1 029 3 633 -7 248 19 949

Finansiell information 59Internprissättningen är konstruerad för att i största möjligamån motsvara marknadsmässiga grunder med undantag avelinköp från några dotter- och intresseföretag, vilka har sketttill självkostnadspris.Justerat resultat före finansiella poster och skattFör att indikera verksamheternas långsiktiga intjäningsförmågaanvänder KLG nyckeltalet justerat resultat före finansiellaposter och skatt. Nyckeltalet används för intern uppföljningoch beräknas med utgångspunkt i resultat från kvarvarandeverksamheter före skatt och finansiella poster justerat för definieradesärskilda poster. Dessa justeringar innehåller i förekommandefall realisationsresultat från avyttringar, omstruktureringskostnader,orealiserade derivat samt övriga poster somär ovanliga eller inte återkommande. Finansnettot justerasefter ekonomisk innebörd.Justerat resultat före finansiella poster och skatt stäms av mot årets resultat enligt följande:Mkr <strong>2007</strong> 2006Justerat resultat före finansiella poster och skatt 6 508 5 299Kostnader för orkanen Per -875 –Nedskrivningar – -872Avyttringar – 259Övriga poster -71 335Justerat finansnetto -181 253Resultat före skatt 5 381 5 274Skatt -1 409 -1 429Årets resultat 3 972 3 845Tillgångar hos segment stäms av mot summa tillgångar enligt följande:Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Tillgångar hos segment 99 904 92 335Ofördelat:Uppskjuten skatt 1 626 591Aktuella skattefordringar 636 137Derivatinstrument 795 894Summa tillgångar i balansräkningen 102 961 93 957Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hossegmenten utan hänförs till finansförvaltningen.Skulder hos segment stäms av mot summa skulder enligt följande:Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Skulder hos segment 23 347 19 949Ofördelat:Uppskjuten skatt 11 464 10 941Aktuella skatteskulder 173 282Kortfristig upplåning 6 712 7 351Långfristig upplåning 21 240 18 283Derivatinstrument 4 227 2 607Summa skulder i balansräkningen 67 163 59 413

60 Koncernens noterEn uppdelning av intäkterna från alla produkter och tjänster ser ut som följer:Mkr <strong>2007</strong> 2006Elförsäljning 17 460 12 417Eldistribution 5 567 5 373Gasförsäljning 1 767 2 043Värmeförsäljning 3 847 3 870Övriga intäkter 2 267 2 400Summa 30 908 26 103Merparten av övriga intäkter utgörs av entreprenader och tjänster.En uppdelning av intäkterna per geografisk marknad ser ut som följer:Mkr <strong>2007</strong> 2006Sverige 29 134 24 391Övriga länder 1 774 1 712Summa 30 908 26 103Ingen enskild kund svarar för mer än 10 % av omsättningen.4 Kostnader för ersättningar till anställdaKostnader för ersättningar till anställdaKoncernenModerbolagetMkr <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006Löner och ersättningar 2 449 2 342 187 196Lönebikostnader 1 112 1 079 140 122Övriga personalkostnader 263 200 57 43Summa 3 824 3 621 384 361

Finansiell information 61Löner, andra ersättningar och sociala kostnaderKoncernenModerbolagetMkr <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006Löner och andra ersättningar styrelse 1 1 1 1Löner och andra ersättningar Koncernchef, tillika VD 15 12 15 12Löner och andra ersättningar vice VD 4 5 4 5Löner och andra ersättningar övrigaledande befattningshavare 47 69 21 41Löner och andra ersättningar, övriga 2 382 2 255 146 137Summa löner och andra ersättningar 2 449 2 342 187 196Sociala kostnader styrelse 0 0 0 0(varav pensionskostnader) 0 0 0 0Sociala kostnader VD 8 11 32 11(varav pensionskostnader) 1) 3 4 27 4Sociala kostnader vice VD 2 6 2 6(varav pensionskostnader) 1 5 1 5Sociala kostnader övriga ledande befattningshavare 13 19 9 24(varav pensionskostnader) 7 11 3 3Sociala kostnader övriga 1 089 1 043 97 81(varav pensionskostnader) 312 305 46 54Summa sociala kostnader 1 112 1 079 140 122Summa 3 561 3 421 327 3181) Pensionskostnaden skiljer sig mellan koncern och moderbolag på grund av olika redovisningsprinciper.Med övriga ledande befattningshavare avses koncernledning exklusive VD och vice VD för koncernen samt samtliga VD och vice VD på dotterbolagen.Denna grupp omfattar årets nuvarande och tidigare befattningshavare och består av 34 personer.I övriga ledande befattningshavare för moderbolaget avses koncernledningen exklusive verkställande direktör samt vice verkställande direktörer.Denna grupp omfattar årets nuvarande och tidigare befattningshavare och består av sju personer.Löner och andra ersättningar styrelsenModerbolagetTkr <strong>2007</strong> 2006Styrelsens ordförande (Dr. Wulf Bernotat) 320 260Vice ordförande (Bård Mikkelsen) 226 180Ledamot (Stein Dale) 112 85Ledamot (Christoph Dänzer-Vanotti) 1) 83 –Ledamot (Sigrun Hjelmquist) 112 85Ledamot (Jan Nygren) 1) 83 –Ledamot (Ilmar Reepalu) 112 85Ledamot (Dr. Johannes Teyssen) 112 85Ledamot (Göran Ahlström) 2) 52 85Ledamot (Dr. Hans Michael Gaul) 2) 42 85Summa löner och andra ersättningar 1 254 9501) Utnämndes till ledamot 7 maj <strong>2007</strong>2) Avgick som ledamot 7 maj <strong>2007</strong>

62 Koncernens noterStyrelsenModerbolagets styrelse består av åtta personer. Vid bolagsstämmani maj fastställdes nya belopp gällande styrelsensarvoden. I enlighet med bolagsstämmans beslut har till styrelsensförfogande, för tiden intill dess att årsstämman 2008hållits, ställts ett belopp om 1 500 000 kronor att efter styrelsensbestämmande fördelas till de av årsstämman valda ordinarieledamöterna som arvode. Av det totala arvodet har till styrelsenunder året utbetalts 533 750 kr. Löner och andra ersättningartill styrelsen i koncernen överensstämmer med ovan specificeradetabell för moderbolaget. Avtal om framtida pension, avgångsvederlageller andra förmåner finns varken för styrelsensordförande eller för styrelsens ledamöter eller suppleanter.VD, vice VD och övriga ledande befattningshavareKoncernledningen består vid årets utgång av sju personer. Dentotala ersättningen för medlemmarna i koncernledningen bestårav grundlön samt två rörliga lönedelar STI (Short TermIncentive) och LTI (Long term Incentive). STI kan maximaltuppgå till 60 procent av den fasta lönen och LTI kan, sedan nyutformningen2006, över en treårsperiod sammanlagt uppgåtill 1 382 400 kr till Koncernchefen, tillika verkställande direktöri E.ON Sverige AB, 1 036 800 till vice VD samt 1 036 800 tillövriga medlemmar i koncernledningen. Tilldelningen av E.ONsoptionsprogram avslutades år 2005 och i och med <strong>2007</strong> årsutbetalningar har samtliga tilldelade optioner lösts in.Dotterbolagens verkställande direktörer och vice verkställandedirektörer, vilka ingår i övriga ledande befattningshavarekoncernen, består vid årets utgång av 25 personer. Den totalaersättningen för dessa befattningshavare består av grundlönsamt en rörlig lönedel STI (Short Term Incentive). STI kan maximaltuppgå till 30 respektive 15 procent av den fasta lönenberoende på befattningens tyngd.Verkställande direktörTill koncernchefen, tillika verkställande direktör i E.ONSverige AB, har utbetalats lön med 5,0 Mkr samt STI för 2006års prestation med 1,4 Mkr.Vice verkställande direktörDen första mars <strong>2007</strong> tillsattes två vice verkställande direktöreri E.ON Sverige AB. Till dessa har under året utbetalts lön med3,4 Mkr. Eftersom de tillträdde under året har någon STI för 2006års prestation inte utbetalats. I bokslutet har en reserveringtill LTI gjorts med 0,4 Mkr.Övriga ledande befattningshavareTill koncernledningens övriga nuvarande och tidigare befattningshavarehar utbetalats lön med 15,2 Mkr samt STI, för 2006års prestation med 3,5 Mkr. Optioner har under året utbetaltsmed 16,1 Mkr. I och med utbetalningarna av ovanstående syntetiskaoptioner har samtliga optioner som tilldelats genom attE.ONs optionsprogram lösts in. I bokslutet <strong>2007</strong> har en reserveringtill LTI gjorts med 2,3 Mkr. Till dotterbolagens nuvarandeoch tidigare verkställande direktörer och vice verkställandedirektörer har utbetalats lön med 23,8 Mkr, samt STI, för 2006års prestation, med 2,6 Mkr.E.ON Sverige AB har sedan 2006 en ny Long Term Incentive planför anställda inom E.ON Sverige som ingår i E.ONs koncernledning.Tilldelning sker på årlig basis sedan starten 2006. För<strong>2007</strong> var målbeloppet satt till 800 000 för koncernchefen, tillikaverkställande direktör i E.ON Sverige AB. Målbeloppet för <strong>2007</strong>för vice verkställande direktör och övriga koncernledningsmedlemmarvar satt till 600 000 kr. Tilldelningen är en villkoradrätt till utbetalning i planen och kommer att intjänas undertre år. Målbeloppet kommer att justeras i enlighet med prestationunder vart ett av de tre räkenskapsåren och den justeradetilldelningen betalas ut i kontanter efter godkännandeav resultaten i E.ON Sverige ABs Remuneration Committee.Prestationsmåtten är E.ON Sveriges added value uttryckt somROCE-WACC*arbetande kapital. Justeringen är en faktor somkan justera resultatet upp eller ned med 20 procent. Om dengenomsnittliga faktorn under tre år är under 0,8 kommer ingentilldelning att ske och den maximala tilldelningen kan endastuppnås då den genomsnittliga faktorn är 1,2 eller mer. Vidberäkningen av målet för tilldelningen multipliceras produktenav de tre årens faktorer med den ursprungliga tilldelningen.Optioner har under <strong>2007</strong> utbetalats med 7,3 Mkr för optionsprogramfrån år 2005. För optioner tilldelade i optionsprogrammet2003 har det reserverats 11,9 Mkr som utbetalas i januari2008. I och med utbetalningarna av ovanstående syntetiskaoptioner har samtliga optioner som tilldelats genom E.ONsoptionsprogram lösts in. I bokslutet <strong>2007</strong> har en reserveringtill LTI gjorts med 0,5 Mkr.

Finansiell information 63Medelantalet anställda och könsfördelning i företagsledningen<strong>2007</strong> 2006Antal anställda Varav män Antal anställda Varav mänModerbolaget 1) 268 136 242 133DotterbolagSverige 5 458 4 295 5 333 4 241Danmark 55 35 50 32Polen 231 183 233 184Finland 77 39 77 40Norge 41 39 0 0Summa moderbolag och dotterbolag 6 130 4 727 5 935 4 6301) I moderbolaget är samtliga anställda i SverigeKönsfördelning i företagsledningen<strong>2007</strong> 2006% Andel kvinnor Andel kvinnorModerbolagetStyrelsen 13 13Övriga ledande befattningshavare 0 11KoncernenStyrelserna 6 6Övriga ledande befattningshavare (avser verkställande direktörer i dotterbolagen) 3 3SjukfrånvaroKoncernenModerbolaget% <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 3 3 2 2Andel av den totala sjukfrånvaron som avsersammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 45 51 57 56Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstidSjukfrånvaron fördelad efter könMän 3 3 1 1Kvinnor 4 4 2 2Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori29 år eller yngre 3 3 1 130 – 49 år 4 2 2 250 år eller äldre 4 4 2 2

64 Koncernens noter5 Övriga rörelseintäkter/-kostnaderÖvriga rörelseintäkter/-kostnaderMkr <strong>2007</strong> 2006Förändring av verkligt värde valutaderivat 28 375Förändring av verkligt värde råvaruderivat 507 778Ineffektiv del av kassaflödessäkring 19 –Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 98 303Valutakursvinster 171 408Övriga rörelseintäkter 269 164Summa övriga rörelseintäkter 1 092 2 028Förändring av verkligt värde valutaderivat -566 -40Förändring av verkligt värde råvaruderivat -15 -709Ineffektiv del av kassaflödessäkring – -24Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar -56 -45Fastighetsskatt -433 -411Kärnkraftskatt -784 -765Valutakursförluster -206 -376Köpta tjänster -899 -875Avbrottsersättning -552 -1Övriga rörelsekostnader -570 -594Summa övriga rörelsekostnader -4 081 -3 8406 Övrig information resultaträkningenAndra skatter än inkomstskatterI rörelseresultatet ingår punktskatter m.m. enligt tabell nedanMkr <strong>2007</strong> 2006Råvaror och förnödenheterBränsleskatt 216 243Övriga rörelsekostnaderFastighetsskatt 433 411Kärnkraftsskatt 784 765Summa 1 433 1 419Arvode och kostnadsersättning till valda revisorerMkr <strong>2007</strong> 2006Ersättningar till revisorernaÖhrlings PricewaterhouseCoopersRevisionsuppdrag 20 18Andra uppdrag 4 6Summa 24 24Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som detankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övrigaarbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Finansiell information 657 Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter och kostnaderMkr <strong>2007</strong> 2006Intäkter avseende utdelning 18 38Intäkter relaterade till Kärnavfallsfonden 781 1 250Ränteintäkter 250 213Verkligt värde vinster– Övriga finansiella instrument 13 -22– Ränteswappar 19 164– Ränteswappar: säkring av verkligt värde – -29Justering av verkligt värde för banklån – 30Övriga finansiella intäkter 10 42Summa finansiella intäkter 1 091 1 686Räntekostnader, lån -930 -807Räntekostnader, finansiella instrument -14 -116Räntekostnader, diskonteringseffekt avsättningar -302 -430Övriga finansiella kostnader -9 -42Summa finansiella kostnader -1 255 -1 395Finansnetto -164 2918 SkatterDen redovisade skattekostnaden fördelas enligt följandeMkr <strong>2007</strong> 2006Aktuell skattSverige -1 396 -1Övriga länder -35 -16Uppskjuten skattSverige -15 -1 396Övriga länder 37 -16Summa -1 409 -1 429

Finansiell information 67Förändringar i uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulderunder året är enligt följandeMkr <strong>2007</strong>Uppskjutna skattefordringarIngående balans 591Förvärvade bolag –Periodens avsättningar/upplösningar i resultaträkningen 41Periodens avsättningar/upplösningar i eget kapital 2Avyttrade bolag –Omklassificering mot annan tillgång/skuld 37Omklassificering uppskjutna skatteskulder 1 054Kvittning av uppskjutna skatteskulder -99Utgående balans 1 626Uppskjutna skatteskulderIngående balans 10 941Förvärvade bolag 1Periodens avsättningar/upplösningar i resultaträkningen 19Periodens avsättningar/upplösningar i eget kapital -460Avyttrade bolag –Omräkningsdifferenser 8Omklassificering uppskjuten skattefordran 1 054Kvittning av uppskjutna skattefordringar -99Utgående balans 11 464Mkr <strong>2007</strong> 2006Skattemässiga underskottsavdragSverige, ingen tidsbegränsning 5 36Övriga länder, ingen tidsbegränsning 2 1Summa 7 379 Förvärv av dotterföretagUnder <strong>2007</strong> förvärvade E.ON Sverige-koncernen 100 procentav aktiekapitalet i Kraftmontasje AS och Avestea VibrationsteknikAB inom segmentet Services. Dessutom köptes 3,42procent av minoriteten i Sydkraft EC Sp.Z o.o inom segmentetVärme.De förvärvade verksamheterna har ingen materiell påverkanpå varken koncernens intäkter, kostnader eller nettovinst.Information om förvärvade nettotillgångar och goodwillMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Köpeskilling:Sammanlagd köpeskilling 44 411Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar -17 -367Goodwill (not 10) 27 44Goodwill är hänförlig till de synergieffekter de förvärvade verksamheterna ger.

68 Koncernens noterTillgångar och skulder till följd av förvärven är följande<strong>2007</strong> 2006Verkligt Förvärvat Verkligt FörvärvatMkr värde redovisat värde värde redovisat värdeLikvida medel 7 7 4 4Materiella anläggningstillgångar (not 11) 5 5 365 365Finansiella tillgångar som kan säljas 1 1 -1 -1Varulager 1 1 0 0Kundfordringar och andra fordringar 10 9 51 51Leverantörsskulder och andra skulder -11 -10 -46 -46Upplåning -2 -2 -6 -6Uppskjutna skatteskulder, netto (not 8) -1 -1 0 0Nettotillgångar 10 10 367 367Köpt minoritet 7 0Förvärvade nettotillgångar 17 367Kontant reglerad köpeskilling 44 411Likvida medel i förvärvade dotterföretag 7 4Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv 37 407Upplysningar om förvärv som skett efter balansdagen men före godkännandet av dessa finansiella rapporter finns i not 33.10 Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarImmateriella tillgångar Summa immateriellaGoodwill Kundrelaterat Kontraktsrelaterat Teknikrelaterade som inte skrivs av anläggningstillgångarMkr <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006AnskaffningsvärdenIngående balans 3 583 3 533 462 463 305 345 868 801 1 303 998 2 938 2 607Förvärvade bolag 27 44 – – – – – – – 2 – 2Årets investeringar 0 6 – – 4 5 94 67 421 9 519 81Försäljningar/utrangeringar – – – – – -43 – – -474 -33 -474 -76Omklassificeringar – – 6 – – – – – 11 328 17 328Omräkningsdifferenser – – 3 -1 4 -2 1 – 2 -1 10 -4Utgående balans 3 610 3 583 471 462 313 305 963 868 1 263 1 303 3 010 2 938Ackumulerade avskrivningarIngående balans – – -112 -93 -170 -173 -701 -623 – – -983 -889Förvärvade bolag – – – – – – – – – – – –Årets avskrivningar – – -19 -19 -6 -10 -74 -78 – – -99 -107Försäljningar/utrangeringar – – – – – 13 0 – – – – 13Omräkningsdifferenser – – – – -1 – 0 – – – -1 0Utgående balans – – -131 -112 -177 -170 -775 -701 – – -1 083 -983NedskrivningarIngående balans -228 – – – – – – – – – – –Årets nedskrivningar – -228 – – – – – – -5 – -5 –Utgående balans -228 -228 – – – – – – -5 – -5 –Bokfört värde 3 382 3 355 340 350 136 135 188 167 1 258 1 303 1 922 1 955

Finansiell information 69Goodwill fördelat på kassagenererande enheter har utvecklats enligt följandeDistribution Värme och ÖvrigMkr Marknad Elproduktion och Gas Services Energihandel Avfall verksamhet SummaBokfört värde per 1 januari 2006 225 1 306 1 204 25 – 350 423 3 533Förvärv – – – 20 – 30 – 50Nedskrivning – – – – – -228 – -228Bokfört värde per 31 december 2006 225 1 306 1 204 45 – 152 423 3 355Förvärv – – – 20 – 7 – 27Bokfört värde per 31 december <strong>2007</strong> 225 1 306 1 204 65 – 159 423 3 382Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill fastställs i sambandmed det årliga testet för nedskrivningsbehov. Vid värderingenav rapporteringsenheterna används diskonterat kassaflödeoch EBIT multiplar. Som diskonteringsfaktor används enindividuell ränta efter skatt per kassagenererande enhet somför <strong>2007</strong> varierade mellan 5,9 och 6,9 procent (för 2006 5,9 och7,4 procent). Värderingen baseras på den ekonomiska planeringsom godkänts av företagsledningen. Goodwill måste även testasför nedskrivningsbehov på rapporteringsenheten om det finnshändelser eller indikationer som tyder på att nedskrivningsbehovföreligger.Vid testen av nedskrivningsbehov för goodwill för de kassagenererandeenheterna 2006 och <strong>2007</strong> konstaterades inte någotnedskrivningsbehov. I kvartal 3, 2006 genomfördes en test förnedskrivningsbehov för rapporteringsenheten Värme ochAvfall efter att indikation på nedskrivningsbehov förelåg iSAKAB. Testet medförde att avfallsverksamheten skrevs nertill sitt återvinningsvärde resulterande i en nedskrivning avgoodwill med 228 Mkr och maskiner och andra tekniska anläggningarmed 644 Mkr.11 Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarMark, markanläggningar Maskiner och andra Inventarier, verktyg Pågående nyanläggochfallrättigheter Byggnader tekniska anläggningar och installationer ningar och förskott SummaMkr <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006AnskaffningsvärdenIngående balans 15 997 15 893 7 242 7 207 75 566 71 686 1 318 1 908 3 119 1 782 103 242 98 476Förvärv – 23 – 48 – 489 10 3 – – 10 563Årets investeringar 76 85 18 23 2 724 2 926 37 55 5 732 2 990 8 587 6 079Försäljningar/utrangeringar -6 -20 -15 -90 -701 -704 -132 -674 -97 -31 -951 -1 519Omklassificeringar 14 17 54 65 2 551 1 235 53 32 -2 682 -1 622 -10 -273Omräkningsdifferenser 2 -1 33 -11 85 -66 9 -6 1 0 130 -84Utgående balans 16 083 15 997 7 332 7 242 80 225 75 566 1 295 1 318 6 073 3 119 111 008 103 242Ackumulerade avskrivningarIngående balans -571 -548 -4 940 -4 813 -37 797 -35 866 -1 029 -1 205 – – -44 337 -42 432Förvärv – -1 – -9 – -186 -5 -2 – – -5 -198Försäljningar/utrangeringar 1 3 10 57 518 404 119 307 – – 648 771Årets avskrivningar -26 -24 -153 -182 -2 631 -2 431 -107 -142 – – -2 917 -2 779Omklassificeringar 0 -1 0 3 0 258 1 9 – – 1 269Omräkningsdifferenser – 0 -13 4 -27 24 -6 4 – – -46 32Utgående balans -596 -571 -5 096 -4 940 -39 937 -37 797 -1 027 -1 029 0 0 -46 656 -44 337NedskrivningarIngående balans – – – – -946 -311 – – -70 -70 -1 016 -381Försäljningar/utrangeringar – – – – – – – – 96 – 96 –Årets nedskrivning/återföring – – -2 – 11 -635 – 0 -96 – -87 -635Utgående balans 0 0 -2 0 -935 -946 0 0 -70 -70 -1 007 -1 016Bokfört värde 15 487 15 426 2 234 2 302 39 353 36 823 268 289 6 003 3 049 63 345 57 889Taxeringsvärde 7 184 6 894 23 165 24 903

70 Koncernens noter12 Innehav i intresseföretagInnehav i intresseföretagMkr <strong>2007</strong> 2006Ingående balans 2 208 2 097Årets investeringar 117 5Andel i intresseföretagens verksamhet 174 197Avskrivning av övervärden -25 -28Erhållen utdelning -168 -106Försäljningar -61 –Omklassificering 38 46Andra förändringar i eget kapital -10 –Omräkningsdifferenser mm 7 -3Utgående balans 2 280 2 208Aktier och andelar i intresseföretag specificeras på sid 106.Information rörande intäkter, resultat, tillgångar och skulder i intresseföretagRinghals SITA Övr. mindre innehavMkr <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006 <strong>2007</strong> 2006Intäkter 5 388 4 893 2 521 2 169 3 012 4 776Resultat 37 121 125 126 832 423E.ON Sveriges andel av resultatet 11 36 42 30 121 131Övrigt -9 -9 -4 -4 -15 -44Resultatandelar i intresseföretag 2 27 38 26 106 87Tillgångar 8 491 9 049 2 079 1 798 4 480 6 139Skulder 8 017 8 898 1 152 982 1 943 2 292E.ON Sveriges andel i intresseföretag 140 45 231 204 1 016 1 205Övrigt 112 121 20 24 761 609Kapitalandel i intresseföretag 252 166 251 228 1 777 1 81413 Andra långfristiga värdepappersinnehavAndra långfristiga värdepappersinnehavMkr <strong>2007</strong> 2006Ingående balans 2 555 3 173Årets investeringar 2 415Försäljningar -27 -678Förändring verkligt värde redovisat i eget kapital 353 -350Omräkningsdifferenser 5 -4Utgående balans 2 888 2 556Andra långfristiga värdepappersinnehav specificeras på sid 107.För att fastställa verkligt värde på onoterade innehav i andralångfristiga värdepappersinnehav har E.ON Sverige-koncernenanvänt diskonterade kassaflöden. Diskonteringsräntan ärbaserad på marknadsränta med ett risktillägg som är specifikför den värderade verksamheten.

Finansiell information 7114 Övriga finansiella fordringarÖvriga finansiella fordringar<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristigt Långfristigt Kortfristigt LångfristigtKärnavfallsfonden 470 11 627 563 11 052Fordringar intressebolag 304 2 688 4 2 136Finansiell leasing 47 208 42 224Marginkonto / Nord Pool 174 – 34 –Övriga finansiella fordringar 180 798 407 772Summa 1 175 15 321 1 050 14 184Övriga finansiella fordringarFordran KärnavfallsfondenÖvriga fordringarMkr <strong>2007</strong> <strong>2007</strong>Ingående balans 11 615 3 619Inbetalningar 139 –Utbetalningar -482 –Redovisade intäkter relaterade till Kärnavfallsfonden 781 –Tillkomna fordringar – 13 877Erhållna betalningar – -13 106Omklassificering 44 8Summa 12 097 4 398Kärnkraftföretagen har enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet(omtryckt i SFS 1992:1563) det fulla ansvaret för allanuvarande och framtida kostnader för att omhänderta använtkärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt för avvecklingoch rivning av kärnkraftverken.Enligt lag (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering avrestprodukter från kärnteknisk verksamhet och förordning(<strong>2007</strong>:161) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukterfrån kärnteknisk verksamhet ska, för att finansieradessa aktiviteter, en avgift baserad på producerad energifrån kärnkraftverk inbetalas till Kärnavfallsfonden. I det fallde fonderade medlen avviker från den framtida faktiska kostnadenför omhändertagande av högaktivt avfall är kärnkraftföretagenskyldiga att täcka underskott och har rätt attåterfå överskjutande belopp. Återbetalning från Kärnavfallsfondensker i takt med kärnkraftföretagens utbetalningar föromhändertagande. Avgiften per producerad MWh var för OKG9 kr (6). I enlighet med avtalet mellan svenska staten, Vattenfalloch E.ON Sverige AB i samband med uppgörelsen omstängningen av Barsebäck ansvarar E.ON Kärnkraft Sverige ABför avvecklingen i Barsebäcksverkets två aggregat och Vattenfallför Ringhals. E.ON Sverige AB äger, via dotterbolaget E.ONKärnkraft Sverige AB, de två Barsebäcksreaktorerna.Per den 31 december <strong>2007</strong> uppgick marknadsvärdet för Barsebäcksoch OKG ABs andelar i Kärnavfallsfonden till 14 100 Mkr(14 001).15 Kundfordringar och andra fordringarKundfordringar och andra fordringar<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristigt Långfristigt Kortfristigt LångfristigtKundfordringar 5 861 – 5 538 –Fordringar koncernföretag 1) 210 40 207 50Förutbetald ränta 4 0 3 19Förutbetalda kostnader 655 – 224 –Övriga fordringar 86 48 523 77Summa 6 816 88 6 495 1461) Koncernföretag i E.ON AG-koncernen

72 Koncernens noterFörändringar i reserven för osäkra fordringar är som följerMkr <strong>2007</strong> 2006Ingående balans 160 150Reservering för osäkra fordringar 38 31Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara -8 -4Återförda outnyttjade belopp -11 -17Utgående balans 179 160I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.Åldersstruktur på kundfordringarMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Åldersstruktur på kundfordringar varav:icke förfallna 5 479 4 655förfallna upp till 30 dagar 322 810förfallna 31-60 dagar 49 22förfallna 61-90 dagar 10 13förfallna 91-180 dagar 14 23förfallna 181-360 dagar 7 22förfallna > 360 dagar 159 153Nedskrivna kundfordringar -179 -160Summa kundfordringar 5 861 5 538Enligt E.ON Försäljning Sverige ABs kreditpolicy, som står förmerparten av fakturering mot kund i E.ON Sverige-koncernen,görs kreditbedömning vid varje nytt kundengagemang samt vidförändring som kan medföra ökad kreditrisk. Vid bedömningav kundens kreditvärdighet används såväl information omkundens finansiella ställning, liksom tidigare erfarenheter omkunden. I de fall där det anses föreligga en risk att kunden intekommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser begärs en säkerhetför fortsatt leverans, allt enligt de allmänna avtalsvillkoren.Kreditbedömning görs på både privat- och företagskunder.16 VarulagerVarulagerMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Kärnbränsle 1 165 1 138Olja 485 598Gas, gasol 142 106Övrigt bränsle 42 42Övrigt 128 118Summa 1 962 2 002Koncernen skrev ner lagertillgångar i december 2006 med 27 Mkr, vilket reverserades <strong>2007</strong>.

Finansiell information 7317 Derivatinstrument till verkligt värdeDerivatinstrument till verkligt värde<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Tillgångar Skulder Tillgångar SkulderRänteswappar 83 1 72 10Valutaterminskontrakt 9 291 273 6Råvaruderivat 703 3 935 549 2 591Summa 795 4 227 894 2 607Minus långfristig del:Råvaruderivat – 989 – 267Kortfristig del 795 3 238 894 2 34018 Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringarMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Räntebärande placeringar > 3 månader 85 7085 7019 Likvida medelKassa, banktillgodohavande och räntebärande placeringarMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Kassa och banktillgodohavanden 386 166Räntebärande placeringar < 3 månader 254 259640 42520 Specifikation av aktieslagDerivatinstrument till verkligt värdeAndel i % avAntal Kapital Röster Belopp, kkrA 111 108 088 58,2 93,3 1 111 081C 79 892 244 41,8 6,7 798 922Summa 191 000 332 100 100 1 910 003Aktiens kvotvärde är 10 kronor.

74 Koncernens noter21 Specifikation förändring av eget kapitalSpecifikation förändring av eget kapitalÖvrigt tillskjutetMkr Aktiekapital kapitalIngående balans 1 januari 2006 1 910 –Ovillkorat aktieägartillskott 45Utgående balans 31 december 2006 1 910 45Ingående balans 1 januari <strong>2007</strong> 1 910 45Utgående balans 31 december <strong>2007</strong> 1 910 45Reserver Tillgångar som Omräknings-Mkr Säkringsreserv kan säljas reserv SummaIngående balans 1 januari 2006 -1 133 2 319 – 1 186Omvärdering (Not 13) – -350 – -350Kassaflödessäkringar:- verkligt värde 1 122 – – 1 122- överfört till resultaträkningen -54 – – -54Kassaflödessäkring, skatt:- verkligt värde -314 – – -314- överfört till resultaträkningen 15 – – 15Valutakursdifferenser – – -20 -20Utgående balans 31 december 2006 -364 1 969 -20 1 585Ingående balans 1 januari <strong>2007</strong> -364 1 969 -20 1 585Omvärdering – 353 – 353Kassaflödessäkringar:- verkligt värde -1 874 – – -1 874- överfört till resultaträkningen 238 – – 238Kassaflödessäkring, skatt- verkligt värde 525 – – 525- överfört till resultaträkningen -67 – – -67Valutakursdifferenser – – 51 51Utgående balans 31 december <strong>2007</strong> -1 542 2 322 31 811MkrBalanserat resultatIngående balans 1 januari 2006 28 293Årets resultat 3 735Betald utdelning avseende 2005 -1 528Aktuariella förluster, efter skatt -3Utgående balans 31 december 2006 30 497Ingående balans 1 januari <strong>2007</strong> 30 497Årets resultat 3 772Betald utdelning avseende 2006 -1 910Omklassificering från minoritet 58Aktuariella förluster, efter skatt -19Utgående balans 31 december <strong>2007</strong> 32 398

Finansiell information 7522 UpplåningUpplåning<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristig Långfristig Kortfristig LångfristigPenningmarknadslån 2 149 – 2 195 –Obligationslån 1 472 5 497 1 000 4 732Kreditinstitut – – 489 –Koncernföretag 1) 2 505 11 850 3 500 9 800Delägarlån i OKG – 3 470 – 2 817Lån i intresseföretag 82 22 104Övriga skulder 504 401 63 934Summa 6 712 21 240 7 351 18 2831) Koncernföretag i E.ON AG-koncernen.23 Leverantörsskulder och andra skulderLeverantörsskulder och andra skulder<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristig Långfristig Kortfristig LångfristigLeverantörsskulder 1 532 – 1 257 –Skulder koncernföretag 1) 697 – 425 –Personalkostnader 315 11 312 14Upplupna räntekostnader 158 – 201 –Förutbetalda intäkter 741 769 786 476Övriga upplupna kostnader 1 871 129 1 814 565Fastighets- och punktskatter 430 – 441 –Erhållna förskott 341 59 110 70Moms och övriga källskatter 613 – 233 –Övriga skulder 44 21 14 40Summa 6 742 989 5 593 1 1651) Koncernföretag i E.ON AG-koncernen.24 Avsättningar till pensionerErsättningar efter avslutad anställning –förmånsbestämda pensionsplanerE.ON Sverige-koncernen har ett fåtal förmånsbestämda pensionsplanertill ledande befattningshavare där pensionen utgårmed överenskommet belopp baserat på slutlön och förvilka pensionsförsäkring tecknats i svenskt försäkringsbolag.Flertalet av de ledande befattningshavarna är anställda i E.ONSverige AB. Under räkenskapsåret har inga förmånsbestämdapensionsplaner lösts in, i övrigt finns förmånsbestämda pensionsplaneri två koncernbolag, men inga av dessa pensionsplaneravser anställda för vilka kostnader avseende tjänstgöringunder innevarande år ingår.

76 Koncernens noterDe belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följandeMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Nuvärdet av fonderade förpliktelser 167 164Förvaltningstillgångarnas verkliga värde -159 -140Nettoförpliktelse 8 24Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 15 14Nettoskuld i balansräkningen 23 38Pensionsplanens förvaltningstillgångar innefattar svensk pensionsförsäkringmed ett verkligt värde om 159 Mkr (140).De belopp som redovisas i resultaträkningen för förmånsbestämda pensionsplaner är följandeMkr <strong>2007</strong> 2006Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år 7 11Ränta på förpliktelsen 7 6Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -6 -7Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år – –Förluster (plus) eller vinster (minus) på reduceringar och regleringar – 0Summa kostnader för förmånsbestämda planer 8 10Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till 4,8 Mkr (22,6).Specifikation av förändringar i den nettoskuld som redovisas i balansräkningenser ut som följerMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Nettoskuld vid årets början 38 51Nettokostnad redovisad i resultaträkningen 8 10Utbetalning av förmåner -15 -15Tillskjutna medel från arbetsgivaren -32 -14Utbetalning till arbetsgivaren 1) 18 17Aktuariella vinster/förluster (-/+) redovisade mot eget kapital 6 5Inlösen av pensionsplaner – -16Nettoskuld i balansräkningen 23 381) E.ON Sverige AB har erhållit utbetalningar för en person som inte valt att utnyttja gällande pensionsålder enligt avtal.Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckt som vägda genomsnitt)% <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Diskonteringsränta den 31 december 4,50% 4,25%Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar den 31 december 5,00% 4,50%Framtida årliga löneökningar 4,00% 2,75%Framtida årliga pensionsökningar 2,00% 1,80%Inflationstakt 3,00% 1,80%Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 182 178Förvaltningstillgångarnas verkliga värde -159 -140Underskott 23 38Erfarenhetsbaserade justeringar av förmånsbestämda förpliktelser 0 4Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar -1 -4För räkenskapsåret 2008 beräknas avgifter till förmånsbestämda planer att uppgå till 7 Mkr.

Finansiell information 77Ersättning efter avslutad anställning– avgiftsbestämd pensionsplanUnder året har belopp om totalt 252 Mkr (248) kostnadsförtsavseende pensionsavgifter för avgiftsbestämda pensionsplaner.Åttaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemäni Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Försäkringeni Alecta är en förmånsbestämd plan som omfattar fleraarbetsgivare. För räkenskapsåret <strong>2007</strong> har bolaget inte hafttillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisadenna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanenenligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisasdärför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringarsom är tecknade i Alecta uppgår till 110,7 Mkr(129,6). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarnaoch/eller de försäkrade. Vid utgången av <strong>2007</strong> uppgick Alectasöverskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till154 procent (143,1). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörmarknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandenberäknade enligt Alectas försäkringstekniskaberäkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.Ersättningar vid uppsägningFör koncernchefen gäller vid uppsägning från bolagets sidarätt till avgångsvederlag motsvarande två årslöner samt rättatt avgå med pension från och med 60 års ålder. För övrigaledande befattningshavare gäller 60- eller 62-årsavtal liksomavgångsvederlag på en till två årslöner. Avtalen är villkoradeav anställning, dock med fribrevsklausul. Kostnaderna för dessapensionsåtaganden kostnadsförs löpande. Årlig ersättning förtiden fram till ordinarie pensions ålder motsvarar 70 procentav lönen vid tidpunkten för förtida avgång.Avtal om framtida pension, avgångsvederlag eller andra förmånerfinns varken för styrelsens ordförande eller för styrelsensledamöter i övrigt.25 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärderOmhändertagande av restprodukter från kärnkraften<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristig Långfristig Kortfristig LångfristigEj kontrakterade förpliktelser – 11 542 – 10 024Kontrakterade förpliktelser 470 2 548 563 2 192Övriga avsättningar för nedmontering och återställande – 15 – 15Summa 470 14 105 563 12 231Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärderOmhändertagande Övriga avsättningarav restprodukter för nedmonteringMkr från kärnkraften och återställandeIngående balans 12 779 15Nya avsättningar 80 –Ianspråkstagande -505 –Diskonteringsränta 302 0Omklassificering 81 –Förändring i uppskattning 1 823 –Utgående balans 14 560 15Omhändertagande av restprodukter från kärnkraftenKärnkraftföretagen har enligt lag (1984:3) om kärntekniskverksamhet det fulla ansvaret för alla nuvarande och framtidakostnader för att omhänderta använt kärnbränsle ochannat radioaktivt avfall samt för avveckling och rivning avkärnkraftverken.Ej kontrakterade förpliktelser omfattar rivning av kärnkraftverk,inkapsling och inkapslingsanläggning samt slutförvar.Kontrakterade förpliktelser omfattar transportsystem, mellanlagring,slutförvar av låg- och mellanaktivt avfall samt kostnaderför Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Statens Kärnkraftinspektion(SKI).Avsättningarna redovisas till det belopp som förväntas utbetalasdiskonterat till balansdagen. Diskonteringsräntan uppgårtill 2,5 (2,1-2,5) procent.

78 Koncernens noter26 Övriga avsättningarÖvriga avsättningar<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristig Långfristig Kortfristig LångfristigAvsättningar för miljörelaterade åtaganden 60 70 51 68Avsättning för elcertifikat och utsläppsrätter 409 – 10 –Övriga avsättningar 389 90 30 200Summa 858 160 91 268Miljörelaterade Elcertifikat och ÖvrigaMkr åtgärder utsläppsrätter avsättningarIngående balans 119 10 230Nya avsättningar 27 407 107Ianspråkstagande -10 -338 -122Återfört till resultaträkningen -6 – –Omklassificering – 330 264Utgående balans 130 409 4791) 2)1) Omklassificeringen avser avsättning för kvotplikt som under 2006 redovisades under upplupna kostnader.2) Omklassificeringen avser avsättning för kostnader relaterade till kärnbränsle som under 2006 redovisas under upplupna kostnader samt avsättning för kostnad för resthärd.27 Finansiella instrument och riskFinanspolicyKoncernens finansiella risker består främst av valuta-, ränte-,refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy förhantering av finansiella risker har beslutats av E.ON SverigeABs styrelse. Finanspolicyn innehåller regler och riktlinjer förfinansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiellatransaktioner och finansiella risker hanteras centralt av moderbolagetsfinansfunktion. Den övergripande målsättningen förfinansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektivfinansiering samt att minimera negativa effekter på koncernensresultat på grund av marknadsfluktuationer i räntor och valutor.Policyn är att låneportföljen exklusive OKG ABs lån från övrigadelägare ska ha en genomsnittlig återstående löptid på minsttvå år. E.ON AG-koncernen finansierar upp till mostvarande sinägarandel av E.ON Sverige-koncernens räntebärande skulderoch den övriga finansieringen sker främst genom E.ON SverigeABs Medium Term Note Program och företagscertifikatsprogram.Per <strong>2007</strong>-12-31 har E.ON Sverige AB för långfristig upplåningkredit rating A och för kortfristig upplåning A1 och K1 avStandard & Poor's.RefinansieringsriskGenom en jämn spridning av förfallodagar och en diversifieradlåneportfölj ska koncernens refinansieringsrisk minimeras.FörfallostrukturKoncernenMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-311 år 6 712 7 3512 år 3 619 4 4773 år 4 774 3 5394 år 2 333 4 2845 år 2 825 2 3356 år eller mer 7 689 3 648Summa 27 952 25 634Varav E.ON AG 14 350 13 300Outnyttjade långfristiga kreditlöften från E.ON AG uppgick till vid årsskiftet <strong>2007</strong>/2008 till 3 000 Mkr (3 000).

Finansiell information 79RänteriskKoncernens ränterisk hanteras genom att räntebärande skulderfördelas i fasta och rörliga räntor. Delen fasträntelån, med förfalllängre än 12 månader, får variera mellan 0 procent och50 procent av den räntebärande skulden. Under <strong>2007</strong> har ränteexponeradskuld uppgått till maximalt 60 procent. Resterandedel av den räntebärande skulden har haft en genomsnittligräntebindning på minst två år. Ränteswappar används för attfå önskad fördelning mellan fasta och rörliga räntor. Ränteochvalutaswappar används också för att omvandla upplåningi utländsk valuta till SEK med önskad räntestruktur.Med nuvarande räntestruktur har koncernen en räntekänslighetuppgående till +/- 78 Mkr (66) vid en generell ränteförändringpå en procentenhet jämt fördelad över kommande 12-månadersperiod.Struktur för ränteexponerad skuld<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31RäntebindningstidRäntebindningstidMkr > 12 mån < 12 mån Total skuld > 12 mån < 12 mån Total skuldKoncernenUrsprunglig fördelning ränteexponerad skuld -15 588 -12 364 -27 952 -10 344 -15 290 -25 634Ränteswap från rörlig till fast ränta -4 265 4 265 0 -5 265 5 265 0Ränteswap från fast till rörlig ränta 0 0 0 100 -100 0Ränteförfall inom 12 månader:– Ränteswap med ursprungligräntebindning > 12 månader 3 250 -3 250 0 1 000 -1 000 0– Skuld med ursprungligräntebindning > 12 månader 4 155 -4 155 0 2 212 -2 212 0Fördelning ränteexponerad skuld -12 448 -15 504 -27 952 -12 297 -13 337 -25 634I skuldportföljen finns inga lån upptagna i utländsk valuta vilka ärswappade till skuld i SEK. Ränteswappar från fast till rörlig räntatill ett nominellt värde av 0 Mkr (100) samt ränteswappar frånrörlig till fast ränta till ett nominellt värde av 2 265 Mkr (2 265) ärdirekt knutna till specifika lån, vilka har beaktats i ovanståendetabell. Koncernen innehar också ränteswappar från rörlig tillfast ränta till ett nominellt värde av 2 000 Mkr (3 000) som ej ärdirekt knutna till specifika lån, vilka också har beaktats i ovanståendetabell.Ränteswappar – kassaflödessäkringar<strong>2007</strong> 2006Nominellt Verkligt Genomsnittlig Nominellt Verkligt GenomsnittligKoncernen Förfalloår Valuta belopp värde ränta % belopp värde ränta %Ränteswap 1) 2008 MSEK -1 250 13 3,09% -1 250 18 3,09%Ränteswap 1) 2010 MSEK -1 015 27 3,71% -1 015 18 3,71%Ränteswap 1) 2012 MEUR -4 0 4,54% – – –Ränteswap 1) 2014 MEUR -4 -0,5 4,63% – – –Ränteswap 1) 2017 MEUR -4 -0,5 4,74% – – –39 361) Ränteswap avser swap av rörlig ränta till fast.

80 Koncernens noterRänteswappar – värderade till ett verkligt värde över resultaträkningen<strong>2007</strong> 2006Nominellt Verkligt Genomsnittlig Nominellt Verkligt GenomsnittligKoncernen Förfalloår Valuta belopp värde ränta % belopp värde ränta %Ränteswap 1) <strong>2007</strong> MSEK – – – -1 000 -8 4,99%Ränteswap 1) 2008 MSEK -2 000 8 3,92% -2 000 1 3,92%Ränteswap 2) 2008 MSEK -210 35 5,02% -210 33 3,71%43 26Totalt 82 621) Ränteswap avser swap av rörlig ränta till fast.2) Ränteswap avser swap av rörlig ränta till rörlig.Påverkan på eget kapital beroende på räntekänslighet förränteswappar, som redovisas som kassflödessäkringar i egetkapital, uppgår till +/- 31 Mkr (50) vid en generell ränteförändringpå en procentenhet.Påverkan på resultaträkningen beroende på räntekänslighetför ränteswappar, som är värderade till verkligt värde över resultaträkningen,uppgår till +/- 7 Mkr (33) vid en generell ränteförändringpå en procentenhet.Koncernens valutaexponering i den operativ rörelsen uppstårframför allt genom köp och försäljning av el samt genom elderivatpå den nordiska elbörsen och med andra motparter.Denna exponering består främst av EUR, men även DKK ochNOK förekommer. Den övriga operativa valutaexponeringenuppstår till följd av inköp av olja och gasol i USD. Koncernenanvänder främst terminsmarknaden för att omhänderta denovan beskrivna valutaexponeringen.ValutariskerKoncernens finanspolicy innebär att koncernens finansfunktionska säkra samtliga bokförda valuta exponeringar.Koncernens utestående kontrakt avseende valutaexponering (miljoner)Tabellen visar termins- och optionskontrakt som tecknats i syfte att kurssäkraframtida betalningsflöde.<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Nominellt Motvärde Marknads Nominellt Motvärde MarknadsMkr belopp i SEK värde i SEK belopp i SEK värde i SEKEUR/SEKFörfallotid inom 1 årValutaterminer och -swappar -487 -4 527 -76 -283 -2 669 114Förfallotid mellan 1 och 3 årValutaterminer och -swappar -881 -8 158 -176 -664 -6 167 168Förfallotid senare än 3 årValutaterminer och -swappar 5 46 3 -16 -151 2Övriga valutorFörfallotid inom 1 årValutaterminer och -swappar 72 832 -23 -3 584 -19KIN-Optioner 0 0 0 -67 -73 1Förfallotid mellan 1 och 3 årValutaterminer och -swappar 35 446 -10 0 801 2Totalt -11 361 -282 -7 675 268

Finansiell information 81Övriga valutor utgörs i huvudsak av NOK/SEK, GBP/SEK, USD/SEK, DDK/EUR och NOK/EUR kontrakt.Med nuvarande valutastruktur har koncernen en valutakänslighetpå cirka +7 Mkr (+2) vid en valutakursuppgång på tioprocent, samt en valutakänslighet på cirka -7 Mkr (-3) vid envalutakursnedgång på tio procent.KreditriskerKoncernens finansiella kreditrisk utgörs av motpartsrisken ivarje transaktion. Placering av likvida medel sker i korta räntebärandevärdepapper med lägst kreditrating K1 eller genomkorta placeringar hos de stora svenska affärsbankerna.på balansdagen till cirka 19 miljarder kronor (15). Koncernensmotparter utgörs av de större svenska affärsbankerna ellermotparter med lägst kreditraiting A enligt Standard & Poor.Samtliga transaktioner är gjorda under så kallade ISDA MasterAgreements. Koncernens risk i dessa transaktioner består iatt motparter, mot vilka koncernen har fordringar, inte förmårinfria sina kontraktsenliga åtaganden. Förlustrisken kan beräknastill kostnaden för att ersätta dessa transaktioner på marknadsmässigavillkor och uppgick på balansdagen till 0 Mkr (265).Ingen enskild kundfordran överstiger en procent av balansräkningenoch därmed finns det ingen betydande kreditriskbland koncernens kunder.Övriga kreditrisker hänför sig till så kallade derivatprodukter.Utestående derivatprodukter exklusive råvaruderivat uppgickRating av motparter-råvaruderivat 1)Standard & Poor's och/eller Moody's<strong>2007</strong>-12-31 Summa Upp till 1 år 1 till 5 år Mer än 5 årNominellt Motparts Nominellt Motparts Nominellt Motparts Nominellt MotpartsMkr värde risk värde risk värde risk värde riskAAA och Aaa till AA- och Aa3 1 090 31 575 21 471 10 44 –AA- och A1 eller A+ och Aa3 till A- eller A3 852 13 551 9 302 3 – –A- och Baa1 eller BBB+ och A3till BBB- eller Baa3 2 018 60 1 262 46 756 14 – –BBB- och Ba1 eller BB+ och Baa3till BB- och Ba3 16 0 12 0 3 – – –Övriga 2) 549 7 349 7 199 0 – –Summa 4 525 111 2 749 83 1 731 27 44 –2006-12-31 Summa Upp till 1 år 1 till 5 år Mer än 5 årNominellt Motparts Nominellt Motparts Nominellt Motparts Nominellt MotpartsMkr värde risk värde risk värde risk värde riskAAA och Aaa till AA- och Aa3 4 153 279 2 433 246 1 664 34 56 0AA- och A1 eller A+ och Aa3 till A- eller A3 232 22 126 17 106 5 0 0A- och Baa1 eller BBB+ och A3till BBB- eller Baa3 374 38 223 33 151 5 0 0BBB- och Ba1 eller BB+ och Baa3till BB- och Ba3 252 40 162 37 90 3 0 0Övriga 2) 252 22 160 19 93 3 0 0Summa 5 263 401 3 104 352 2 104 50 56 01) Motparter utanför E.ON AG-koncernen.2) Innefattar till största delen motparter i ovanstående kategorier för vilka E.ON Sverige har erhållit pant.Forwards, optionskontrakt och utsläppsrätter som handlas påen marknadsplats och därmed inte har någon motpartsrisk uppgåri nominellt värde till 51 980 Mkr per den 31 december <strong>2007</strong>.

82 Koncernens noterEnergihandelsriskerEnergihandelsrisker består av marknads/affärsrisker, motpartsrisker,legala risker, likviditetsrisker, operativa risker samt valutarisker.För att uppnå önskad riskprofil används derivatproduktersom terminskontrakt och optioner.Handeln regleras genom mandat från styrelsen.För att uppnå effektiv riskhantering finns en tydlig ansvarsfördelningmellan Front-, Middle- och Backoffice. Riskanalys ochriskkontroll är skild från den operativ verksamheten.För att hantera marknadsrisken används etablerade metodersom Value-at-Risk och Profit-at-Risk. Regelbunden så kallad"backtesting" görs av använda riskmodeller.Motparterna är huvudsakligen marknadsplatser för energihandeloch företag med huvudsaklig förankring i elbranschen.Kan inte motparten uppfylla sin del av avtalet kan E.ON Sverigeutsättas för ekonomiska förluster. För att hantera dessa motpartsriskerhar E.ON Sverige en egen kompetens inom kreditvärdering.Värdering av motparter är en kontinuerlig processmed daglig uppföljning. Finansiella kontrakt tecknas dels motden nordiska elbörsen Nord Pool, dels bilateralt mot flera olikamotparter. Merparten av de bilaterala kontrakten kan clearas motNord Pool. Alla bilaterala motparter granskas med avseendepå kreditvärde och åsätts en kreditlimit därefter. För handelmed, för E.ON-gruppen, gemensamma motparter, sker samordningmed E.ON AG. Motpartsrisker behandlas i ett särskiltmotpartsråd som fastställer limiter och löpande – med hjälpav ett specialutvecklat IT-system – följer exponeringarna.Den enskilt största motparten är Nord Pool som består av treskilda enheter. För fysisk handel - Nord Pool Spot AS, för finansiellhandel Nord Pool ASA – samt för Clearing – Nord PoolClearing ASA. Nord Pool ASA har börskoncession sedan2002-03-05. Hela börs- och clearingverksamheten står undertillsyn av det norska Kredittillsynet – jämförbart med svenskaFinansinspektionen. "Netting" av E.ON Sverige-koncernenssamtliga positioner hos Nord Pool tillämpas. Ramavtal typ FEMA– Financial Energy Master Agreement – har tecknats med ettantal bilaterala motparter. Dessa ramavtal innehåller också"netting"-klausuler. När behov anses föreligga används moderbolags-eller bankgarantier från de bilaterala motparterna.Sammantaget innebär ovanstående att större delen av E.ONSveriges finansiella kontrakt antingen har Nord Pool – underställtKredittillsynet – som motpart eller är reglerade via FEMA.För handel med utsläppsrätter och oljeswappar användsstandardavtal av typ ISDA - International Swaps and DerivativesAssociation, Inc - IETA - International Emissions Trading associationoch EFET - European Federation of Energy Traders.RåvaruderivatKoncern<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Nominellt 1) belopp Marknadsvärde Nominellt 1) belopp MarknadsvärdeHedgeOTC terminer 4 282 -673 4 104 -489Nord Pool terminer 24 495 -2 625 21 193 -1 609Oljeswappar 135 15 268 -12Elcertifikat- och utsläppsrätter terminer 510 7 287 0Summa 29 422 -3 276 25 852 -2 110Varav ingående i säkringsredovisning -2 187 -540TradingOTC terminer 2 085 -296 2 238 4Nord Pool terminer 24 828 326 16 387 48Nord Pool optioner 0 0 3 2Elcertifikat- och utsläppsrätter terminer 2 765 11 427 14Summa 29 678 41 19 055 68Totalt 59 100 -3 235 44 907 -2 042varav mot koncernbolag 2 595 -57 1 762 -441) Summa köp- och säljkontrakt

Finansiell information 83Påverkan på eget kapital beroende på priskänslighet för elterminskontrakt,som redovisas som kassflödessäkringar ieget kapital, uppgår till +/- 1 280 Mkr vid en prisförändring påtio procentenheter. Påverkan på resultaträkningen beroendepå priskänslighet för el-, elcertifikats- och utsläppsterminskontrakt,som är värderade till verkligt värde över resultaträkningen,uppgår till +/- 447 Mkr vid en prisförändring på tioprocentenheter.SäkringsredovisningSäkring av verkligt värdeSäkring av verkligt värde används för att motverka risken förförändringar i marknadsvärde. E.ON Sverige tillämpar säkringsredovisningför långfristig upplåning till fast ränta i svenskakronor och utländsk valuta. Säkringsinstrumenten som användsär ränte- och valutaswappar. Realiserade vinster och förlusterredovisas på samma rad i resultaträkningen som den säkradetransaktionen redovisas i. Förändring av bokfört värde för desäkrade transaktionerna som redovisas i resultaträkningenresulterade i intäkt om 0 Mkr (30).Säkring av framtida kassaflödenSäkring av framtida kassaflöden används för att motverkarisken för variationer i framtida kassaflöde. Ränte- och valutaswapparanvänds för att begränsa risken i ränta och valuta.Målet med denna säkring är att behålla den nivå av betalningsom är relaterad till långfristig upplåning i svenska kronoroch utländsk valuta. För att minska fluktuationer i kassaflödenfrån framtida transaktioner avseende elektricitet till spotpriseranvänds terminer.Ineffektiv del för kassaflödessäkringar som redovisas i resultaträkningenuppgår till 19 Mkr (-24).Tidpunkt för omklassificering från säkringsreserv till resultaträkningenligt information per balansdagen <strong>2007</strong>-12-31Mkr Bokfört värde 2008 2009 2010-2012 >2012Valutakassaflödessäkringar 6 6 – – –Räntekassaflödessäkringar 40 13 – 27 –Råvarukassaflödessäkringar -2 187 -1 201 -687 -299 –Summa -2 141 -1 182 -687 -272 –Tidpunkt för omklassificering från säkringsreserv till resultaträkningenligt information per balansdagen 2006-12-31Mkr Bokfört värde <strong>2007</strong> 2008 2009-2011 >2011Valutakassaflödessäkringar – – – – –Räntekassaflödessäkringar 36 – 18 18 –Råvarukassaflödessäkringar -540 -283 -284 27 –Summa -504 -283 -266 45 –

84 Koncernens noter28 Övriga upplysningar finansiella instrument<strong>2007</strong>Bokfört värde och verkligt värde fördelat på värderingskategorierför finansiella instrument som omfattas av IFRS 7Övriga upplysningar finansiella instrument, koncernenVarav inomvarav fastställttillämpnings-genom officiellaRedovisat värde området Kategori enligt prisnoteringarMkr per <strong>2007</strong>-12-31 för IFRS 7 IAS 39 Verkligt värde på aktiv marknadTillgångarAndra långfristiga värdepappersinnehav 2 888 2 888 AfS 2 888 0Övriga finansiella fordringar 16 496 16 493 18 541 14 274Marginkonto Nord Pool 174 174 AfS 174 174Finansiella leasingfordringar 255 255 ej tillämpligt 300 0Fordran Kärnavfallsfonden 12 097 12 097 ej tillämpligt 14 100 14 100Övriga finansiella fordringar 3 970 3 967 LaR 3 967 0Kundfordringar och andra fordringar 6 904 6 204 LaR 6 202 0Derivatinstrument 795 795 795 699Ingående i säkringsredovisning 40 40 ej tillämpligt 40 0Ej ingående i säkringsredovisning 755 755 HfT 755 699Kortfristiga placeringar 85 85 AfS 85 0Likvida medel 640 640 AfS 640 640Summa 27 105 29 151 15 613SkulderUpplåning 27 952 27 952 27 900 0Obligationslån 6 969 6 969 AmC 6 946 0Penningmarknadslån 2 149 2 149 AmC 2 149 0Finansiella leasingskulder 284 284 ej tillämpligt 272 0Övrig upplåning 18 550 18 550 AmC 18 533 0Leverantörsskulder och andra skulder 7 731 4 777 AmC 4 775 0Derivatinstrument 4 227 4 227 4 227 3 902Ingående i säkringsredovisning 2 043 2 043 ej tillämpligt 2 043 2 043Ej ingående i säkringsredovisning 2 184 2 184 HfT 2 184 1 859Summa 36 956 36 902 3 902AfS (Available for Sale) = Finansiella tillgångar som kan säljasLaR (Loans and Receivables) = Lånefordringar och kundfordringarHfT (Held for Trading) = Finansiellt instrument (tillgång eller skuld) som innehas för handelAmC (Amortised Cost) = Upplupet anskaffningsvärde

Finansiell information 85Löptidsanalys för finansiella skulder omfattas av IFRS 7 , koncernenKassautflöde Kassautflöde Kassautflöde KassautflödeMkr 2008 2009 2010–2012 fr o m 2013SkulderUpplåning 8 274 4 953 12 878 5 942Obligationslån 1 765 237 4 953 1 063Penningmarknadslån 2 165 0 0 0Finansiella leasingskulder 45 48 117 100Övrig upplåning 4 299 4 668 7 808 4 779Leverantörsskulder och andra skulder 4 756 21 0 0Derivatinstrument 13 894 7 495 4 235 57Nettoreglerade 2 463 1 105 354 12Bruttoreglerade* 11 431 6 390 3 881 45Summa 26 924 12 469 17 113 5 999*Åtföljande relaterat kassainföde på derivatinstrumentsom regleras brutto 11 315 6 273 3 799 44Summa 11 315 6 273 3 799 44

86 Koncernens noter2006Bokfört värde och verkligt värde fördelat på värderingskategorierför finansiella instrument som omfattas av IFRS 7.Övriga upplysningar finansiella instrument, koncernenVarav inomvarav fastställttillämpnings-genom officiellaRedovisat värde området Kategori enligt prisnoteringarMkr per 2006-12-31 för IFRS 7 IAS 39 Verkligt värde på aktiv marknadTillgångarAndra långfristiga värdepappersinnehav 2 556 2 556 AfS 2 556 43Övriga finansiella fordringar 15 234 15 234 17 638 14 035Marginkonto NordPool 34 34 AfS 34 34Finansiella leasingfordringar 266 266 ej tillämpligt 326 0Fordran Kärnavfallsfonden 11 658 11 658 ej tillämpligt 14 001 14 001Övriga finansiella fordringar 3 276 3 276 LaR 3 277 0Kundfordringar och andra fordringar 6 641 6 183 LaR 6 182 0Derivatinstrument 894 894 894 546Ingående i säkringsredovisning 38 38 ej tillämpligt 38 0Ej ingående i säkringsredovisning 856 856 HfT 856 546Kortfristiga placeringar 70 70 AfS 70 0Likvida medel 425 425 AfS 425 425Summa 25 362 27 765 15 049SkulderUpplåning 25 634 25 634 25 650 0Obligationslån 5 732 5 732 AmC 5 714 0Penningmarknadslån 2 195 2 195 AmC 2 195 0Finansiella leasingskulder 324 324 ej tillämpligt 336 0Övrig upplåning 17 383 17 383 AmC 17 405 0Leverantörsskulder och andra skulder 6 758 4 084 AmC 4 084 0Derivatinstrument 2 607 2 607 2 607 2 549Ingående i säkringsredovisning 564 564 ej tillämpligt 564 564Ej ingående i säkringsredovisning 2 043 2 043 HfT 2 043 1 985Summa 32 325 32 341 2 549AfS (Available for Sale) = Finansiella tillgångar som kan säljasLaR (Loans and Receivables) = Lånefordringar och kundfordringarHfT (Held for Trading) = Finansiellt instrument (tillgång eller skuld) som innehas för handelAmC (Amortised Cost) = Upplupet anskaffningsvärde

Finansiell information 87Löptidsanalys för finansiella skulder omfattas av IFRS 7 , koncernenKassautflöde Kassautflöde Kassautflöde KassautflödeMkr <strong>2007</strong> 2008 2009–2011 fr o m 2012SkulderUpplåning 8 567 5 568 12 364 1 827Obligationslån 1 198 1 633 3 035 547Penningmarknadslån 2 203 0 0 0Finansiella leasingskulder 58 40 113 254Övrig upplåning 5 108 3 895 9 216 1 026Leverantörsskulder och andra skulder 4 084 0 0 0Derivatinstrument 12 541 5 988 3 199 68Nettoreglerade 1 914 614 137 11Bruttoreglerade* 10 627 5 374 3 062 57Summa 25 192 11 556 15 563 1 895*Åtföljande relaterat kassainflöde på derivatinstrumentsom regleras brutto 10 750 5 502 3 111 60Summa 10 750 5 502 3 111 60Moderbolagets redovisade värden enligt balansräkningen påövriga finansiella instrument som omfattas av upplysningskravenenligt IFRS 7 är en godtagbar approximation av detverkliga värdet, förutom andra långfristiga värdepappersin-nehav eftersom dessa i huvudsak avser aktier och andelar iföretag som konsolideras i moderföretaget E.ON AGs koncernredovisning.Dessutom framgår obligationslånens verkligavärde av ovanstående tabeller.29 LeasingOperationella leasingavtalLeasetagareFörfallotiderMkr Totalt Inom 1 år 2 – 5 år Senare än 5 årFramtida minimileaseavgifter(avseende icke uppsägningsbara avtal) 314 145 168 1Periodens leasingkostnader var 249 Mkr(minimileaseavgifter).

88 Koncernens noterFinansiella leasingavtalLeasegivare:Bolagets leasingavtal utgör en del i ett totalåtagande avseendeleverans av värme och innefattar de investeringar som görs ikundspecifika anläggningar.LeasegivareFörfallotiderMkr Totalt Inom 1 år 2 – 5 år Senare än 5 årFramtida minimileaseavgifter 335Ej garanterade restvärden 9Bruttoinvestering 344 66 213 65Ej intjänade finansiella intäkter -89Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 255 47 164 44Leasetagare:Bolagets leasingavtal avser främst leasing av simulatorer förutbildningssyften i kärnkraftverk samt värmeproduktionsanläggningar.LeasetagareFörfallotiderMkr Totalt Inom 1 år 2 – 5 år Senare än 5 årFramtida minimileaseavgifter 303 44 165 94Ränta -19Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 284 43 157 84Redovisat värde per balansdagen:Maskiner och andra tekniska anläggningar 28230 EventualförpliktelserEventualförpliktelserMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Borgen för Forsmark Kraftgrupp ABs ansvar enligt lagen omfinansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle mm 363 325Pensionsförpliktelser FPG, ej konsoliderade bolag 250 210Miljöförpliktelser 1) 194 213Övriga ansvarsförbindelser 195 222Summa 1 002 9701) Miljöförpliktelserna avser eventualförpliktelse för kostnader relaterade till åtgärder för förorenade områden samt deponier som kan komma att realiseras på grundav framtida myndighetskrav. Det är inte möjligt att avgöra när i tiden dessa eventuella kostnader kan komma att realiseras.

Finansiell information 8931 Ställda säkerheterStällda säkerheterMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31För skulder till kreditinstitutFöretagsinteckningar 2 2Övrigt 0 0Deltotal 2 2För andra skulder och engagemangFöretagsinteckningar 34 34Marginkonto / Nord Pool 174 34Deltotal 208 68Summa 210 7032 Transaktioner med närståendeMed närstående avses företag och fysiska personer som harmöjlighet att utöva ett bestämmande eller ett betydande inflytandeöver ett annat företag när det gäller att fatta finansiellaeller operativa beslut avseende verksamheten.Transaktioner med bolag utanför E.ON Sverige-koncernensker på marknadsmässiga grunder med undantag av elinköpfrån intressebolag, vilka har skett till självkostnadspris.Kostnader gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong> 2006Räntekostnader 3 2El-, gas- och värmeinköp 1 688 1 651Övr kostnader 43 9Summa 1 734 1 662Intäkter gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong> 2006Utdelningar 168 106Ränteintäkter 115 96El-, gas- och värmeintäkter 287 269Övriga intäkter 169 146Summa 739 617Fordringar/-skulder gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Fordringar på intressebolag:Lån och avräkningskonto 2 992 2 140Kundfordringar 150 423Summa 3 142 2 563Skulder till intressebolag:Avräkningskonto 104 104Leverantörsskuld 34 35Summa 138 139Förpliktelser gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Ansvarsförbindelser 64 279

90 Koncernens noterTransaktioner med StatkraftMkr <strong>2007</strong> 2006Nettoomsättning 32 -297Kostnad för sålda varor -110 -30Marknadsvärde trading -18 -9Marknadsvärde hedging -93 -119Transaktioner med Statkraft avser i huvudsak handel med elforwards.I not 27 finns upplysningar om E.ON Sveriges finansiellatransaktioner med E.ON AG.33 Händelser efter balansdagenEfter rapportperiodens utgång har E.ON Sverige avyttrat sinägarandel om 59 procent i Karskär Energi AB till Korsnäs AB.Försäljningssumman uppgick till 200 Mkr.Efter rapportperiodens utgång har E.ON Sverige förvärvat 9,9procent i SAKAB som därmed blir ett helägt dotterbolag tillE.ON Sverige samt 35 procent i SAKAB Ecoplus samtidigt somE.ON Sveriges 25 procents innehav i SITA Sverige avyttras.Ett antal sydsvenska kommuner har genom ett gemensamägtbolag, Sydvatten AB, sedan 1987 avlett vatten från Bolmenför att förse kommunerna med dricksvatten. Avledningen medförproduktionsförluster i Lagans kraftverk. De närmare villkorenför avledningen regleras i vattendom samt avtal mellanE.ON Vattenkraft och Sydvatten.Sydvatten hävdar i en skrivelse till Miljödomstolen i Växjö attde årliga avgifterna varit 102 Mkr för höga och begär att domstolenska fastställa detta.34 Förändring av redovisningsprinciper – anpassning till IFRSI samband med bytet av redovisningsprinciper byts även uppställningsformför resultaträkningen från funktionsindeladresultaträkning till kostnadsslagsindelad resultaträkning.En kostnadsslagsindelad resultaträkning ger en bättre beskrivningav koncernens verksamhet.IFRS 1 Första gången IFRS tillämpasOmräkningsdifferenser enligt IAS 21 Effekter av ändrade valutakursernollställs per den 1 januari 2006, vilket medför att omräkningsdifferenseri eget kapital förs om till balanseradevinstmedel enligt undantagsregeln i IFRS 1.IFRS 3 RörelseförvärvStandarden har tillämpats retroaktivt från och med den1 januari 2001 gällande E.ON Sverige-koncernens rörelseförvärv,vilket får en effekt främst på koncernens goodwillpostsom ökar samt övervärde i fallrättigheter som minskat.IAS 7 KassaflödesanalysEnligt standarden identifieras likvida medel som kassamedel,disponibla tillgodohavanden hos banker och motsvarande institutsamt kortfristiga placeringar med en löptid kortare entre månader. RR 7 redovisning av kassaflöde innehåller intenågon tidsbegränsning av löptiden för kortfristiga placeringar.IAS 17 Leasingavtal/IFRIC 4 – Fastställande av huruvida ettavtal innehåller ett leasingavtalAvtal som enligt tidigare redovisningsprinciper inte ansettsvara ett finansiellt leasingavtal har justerats retroaktivt.IAS 18 IntäkterAnslutningavgifter från och med 1996 har periodiserats ochintäktsförts över fem år. Från och med 2005 har anslutningsavgifternaperiodiserats över underliggande tillgångs nyttjandeperiod.IAS 19 Ersättningar till anställdaAktuariella vinster och förluster har nollställts vid övergångentill IFRS. Vid utgången av räkenskapsåret 2006 tillämpas IAS 19punkt 93 B, varvid aktuariella vinster och förluster redovisas denperiod de inträffar utanför resultaträkningen mot eget kapital.IAS 23 LånekostnaderTillåten alternativ princip har tillämpats, vilket medför attlånekostnader som tidigare redovisats i resultaträkningenhar aktiverats i öppningsbalansräkningen med start räkenskapsåret1996.

Finansiell information 91IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporterRekommendationen föreskriver att minoritetens andel utgördel av koncernens egna kapital.IAS 28 Innehav i intresseföretagJustering har gjorts av intressebolags kapitalandel på grundav tillämpning av IFRS i intresseföretag.IAS 36 NedskrivningarUnder 2006 har anläggningstillgångar skrivits ned till verkligtvärde. Då tillgångarna redovisats till olika värde i de båda regelverken,bland annat på grund av tillämpning av IFRS 3, uppståren skillnad i nedskrivningarna.IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelseroch eventualtillgångarIFRIC 1 Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering,återställande och liknande åtgärderIFRIC 5 Rätten till intressen i fonder för nedläggning,återställande och miljöåterställande åtgärderDotterbolaget OKG AB, som äger och driver kärnkraftverkmed de tre reaktorerna Oskarshamn 1 till 3, har vid övergångentill IFRS gjort en avsättning för kostnaden för denresthärd som kommer att finnas kvar vid slutet av nyttjandeperiodenför respektive reaktor.Enligt lag (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering avrestprodukter från kärnteknisk verksamhet och förordning(<strong>2007</strong>:161) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukterfrån kärnteknisk verksamhet har E.ON Sverige-koncernenett åtagande för rivning och slutförvar av rivningsavfall ochanvänt bränsle för kärnkraftverken i Oskarshamn, motsvarandeägarandelen i dotterbolaget OKG AB och för hela kärnkraftverketi Barsebäck enligt en överenskommelse mellan densvenska staten, Vattenfall och E.ON Sverige. Enligt tidigareredovisningsprincip har detta åtagande inte redovisats i balansräkningen.Avsättningen avser dels en fast del för rivning ochomhändertagande av materiella anläggningstillgångar samtbyggnation av slutförvar, och dels en rörlig del för transportoch inkapsling av utbränt bränsle. Åtagandet för den fastadelen nuvärdesberäknas och redovisas som en avsättning ochaktiveras samtidigt som en materiell avsättningstillgång somskrivs av över nyttjandeperioden. Den periodiska förändringenav nuvärdet redovisas i resultaträkningen som en finansiellkostnad. En förändring av åtagandet beroende på minskaddiskonteringsränta och/eller ökade beräknade kostnader ökaravsättningen och materiella anläggningstillgångar medan ökaddiskonteringsränta och/eller minskade beräknade kostnaderdebiterad avsättningar och krediteras materiella anläggningstillgångar,dock ner till noll för anläggningstillgångar ocheventuellt kvarstående belopp krediteras resultaträkningen.Förändringen av anläggningstillgångar skrivs av under sammaperiod som kvarvarande nyttjandeperiod för kärnkraftverket.För räkenskapsåren 2006 och <strong>2007</strong> är nyttjandeperioden 40 år.Då Barsebäcksverket inte längre är i produktion resultatförsen eventuell förändring under samma år. Åtagandet för denrörliga delen nuvärdesberäknas och redovisas som avsättning,vilken byggs upp över tiden i relation till utbränt bränsle.Enligt lagen om finansiering av framtida utgifter för använtkärnbränsle betalas en avgift per producerad MWh till Kärnavfallsfonden.Då E.ON Sverige-koncernen saknar bestämmandeinflytande över Kärnavfallsfonden redovisas en finansiell fordranavseende fonderade medel som en rätt till återbetalning.Den finansiella fordran redovisas till det lägsta av avsättningenalternativt marknadsvärde på tillgången. Avkastningen påKärnavfallsfonden tillsammans med ”pick-up” redovisas somen finansiell intäkt.Då det finns en tillgång som motsvarar avsättningen användsavkastningen på tillgången som diskonteringsränta för avsättningen.IAS 38 Immateriella tillgångarStandarden tillämpas retroaktivt från och med 2003, vilketmedför att aktiverade immateriella tillgångar som skrivs avhar ökat.IAS 39 Finansiella instrumentTillämpningen av standarden medför att finansiella instrumentsom tidigare redovisats enligt uppskjuten säkringsredovisningenligt svenska redovisningsprinciper redovisas i balansräkningenenligt IFRS. Detta gäller i huvudsak el-, valuta- ochräntederivat. För finansiella instrument för vilka säkringsredovisningej tillämpas redovisas värdeförändringen i resultaträkningeni likhet med tidigare principer. Materiella innehavunder övriga aktier och andelar redovisas till verkligt värde.Regeringen har sedan tidigare meddelat undantag från 90-procentsägande för lämnade eller erhållna koncernbidragrörande bolag som äger kärnkraftverk, vilket möjliggör attavskrivningsutrymmet i respektive bolag kan utnyttjas proportionellttill ägarandelen. Enligt tidigare principer har dessatillgångar och skulder bruttoredovisats i balansräkningen,men då de inte möter kriterierna för att redovisas i balansräkningenenligt IAS 39, har OKGs fordran för erhållna koncernbidragfrån minoritetsägaren samt E.ON Kärnkraft ABsskuld till Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB, elimineratsi koncernredovisningen.

92 Koncernens noterEget kapitalMkr 2006-01-01 2006-12-31Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper 32 232 34 172IFRS 3 Rörelseförvärv, goodwill och fallrättigheter -700 -490IAS 17 Leasing/IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal -4 -4IAS 18 Intäkter, anslutningsavgifter -516 -509IAS 19 Ersättningar till anställda, nollställning av aktuariella vinster och förluster -32 -32IAS 23 Lånekostnader, aktivering av ränta 274 290IAS 28 Innehav i intresseföretag 31 31IAS 36 Nedskrivningar – -101IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar,IFRIC 1 Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering,återställande och liknande åtgärder samt IFRIC 5 Rätt till intresseni fonder för nedläggning, återställande och miljöåterställande åtgärder -175 -378IAS 38 Immateriella tillgångar 171 157IAS 39 Finansiella instrument, derivat -3 180 -1 562IAS 39 Finansiella instrument, övrigt 2 117 1 767Uppskjuten skatt på skillnader som redovisas i resultaträkningen 553 442Uppskjuten skatt på skillnader som redovisas mot eget kapital 440 141Minoritetens andel av ovanstående skillnader 178 113Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare enligt IFRS 31 389 34 037Periodens resultat2006-01-01Mkr – 2006-12-31Årets resultat enligt svenska redovisningsprinciper 3 442IFRS 3 Rörelseförvärv 210IAS 18 Intäkter 7IAS 19 Ersättningar till anställda 3IAS 23 Lånekostnader 16IAS 36 Nedskrivningar -101IAS 38 Immateriella tillgångar -14IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar,IFRIC 1 Förändringar i befintliga skulder avseende nedmontering,återställande och liknande åtgärder samt IFRIC 5 Rätter till intresseni fonder för nedläggning, återställande och miljöåterställande åtgärder -203IAS 39 Finansiella instrument 551Uppskjuten skatt på skillnader i årets resultat -111Minoritetens andel av ovanstående skillnader -65Periodens resultat enligt IFRS hänförligt till moderföretagets aktieägare 3 735KassaflödeMkr 2006-01-01 2006-12-31Likvida medel enligt svenska redovisningsprinciper 849 529Likvida medel enligt IFRS 511 425

Moderbolagets resultaträkningFinansiell information 93Moderbolagets resultaträkningModerbolagets resultaträkning<strong>2007</strong> 2006Not Mkr Helår Helår3 Nettoomsättning 10 537 8 7475 Övriga rörelseintäkter 6 9Råvaror och förnödenheter -9 917 -7 7066,24,26 Övriga externa kostnader -784 -7834 Personalkostnader -384 -361Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -9 -155 Övriga rörelsekostnader -3 –Rörelseresultat -554 -1097 Finansiella intäkter 9 393 2 9897 Finansiella kostnader -8 161 -2 906Finansnetto 1 232 83Resultat efter finansiella poster 678 -2617 Bokslutsdispositioner 633 157Resultat före skatt 1 311 1318 Skatt -117 -78Periodens resultat 1 194 53

94 Moderbolagets kassaflödesanalysModerbolagets kassaflödesanalysModerbolagets kassaflödesanalysNot Mkr <strong>2007</strong> 2006Kassaflöde från den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 678 -26Reavinster/-förluster, netto -121 -37616,21 Förändring av räntefordran/ränteskuld 155 -11110,12,13 Av- och nedskrivningar 6 807 1 094Betald skatt -22 -10Övriga ej likvidpåverkande poster 4 7 501 25 596Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändring av rörelsekapital 7 501 596Förändring av rörelsefordringar 2 170 4 695Förändring av rörelseskulder -6 891 -4 721 345 5 040Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 780 5 636InvesteringsverksamhetenSålda anläggningstillgångar inklusive aktier 236 526Investeringar i anläggningar -7 -9Investeringar i dotterföretag -1 425 -505Investeringar i intresseföretagoch övriga företag -442 -8Långfristiga fordringar -1 473 -3 111 -1 439 -1 435Kassaflöde efter investeringsverksamheten -331 4 201FinansieringsverksamhetenNettoamortering/-upplåning 2 556 -2 976Utdelning -1 910 -1 528Aktieägartillskott – 646 45 -4 459Förändring av likvida medel 315 -258Likvida medel vid årets slut 491 1767 Betalda räntor 918 9167 Erhållna räntor 1 255 1 012

Moderbolagets balansräkningFinansiell information 95Moderbolagets balansräkningTillgångarNot Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar9 Mark och övrig fast egendom 130 13410 Byggnader 61 6111 Maskiner och andra tekniska anläggningar – –12 Inventarier, verktyg och installationer 8 199 22 217Finansiella anläggningstillgångar13 Aktier och andelar i dotterföretag 32 677 38 356Fordringar hos koncernföretag 14 773 13 30014 Innehav i intresseföretag 974 32527 Fordringar hos intresseföretag 10 1015 Andra långfristiga värdepappersinnehav 79 798 Uppskjuten skattefordran 48 48 561 39 52 109Summa anläggningstillgångar 48 760 52 326OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 1 23Fordringar hos moderbolag 8 6Fordringar hos koncernföretag 16 254 18 35027 Fordringar hos intresseföretag 2 2Övriga fordringar 371 34716 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 16 658 24 18 752Kortfristiga placeringar 125 100Likvida medel 366 76Summa omsättningstillgångar 17 149 18 928Summa tillgångar 65 909 71 254

96 Moderbolagets balansräkningEget kapital och skulderNot Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Eget kapitalBundet:Aktiekapital 1 910 1 910Reservfond 2 743 4 653 2 743 4 653Fritt:Balanserad vinst 21 443 23 609Årets resultat 1 194 22 637 53 23 662Summa eget kapital 27 290 28 31517 Obeskattade reserverAckumulerade avskrivningar utöver plan 37 39Periodiseringsfond 1 554 1 591 2 185 2 224Summa obeskattade reserver 1 591 2 224Avsättningar18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 5 519 Övriga avsättningar 6 11 2 7Summa avsättningar 11 7Skulder20,25 Räntebärande skulderObligationslån 6 957 5 707Penningmarknadslån 2 149 2 195Skulder till kreditinstitut – 489Skulder till koncernföretag 18 103 16 22827 Skulder till intresseföretag 45 27 254 79 24 698Ej räntebärande skulderLeverantörsskulder 40 77Skulder till moderbolag 2 –Skulder till koncernföretag 9 203 15 49827 Skulder till intresseföretag 26 21Skatteskulder – 18Övriga ej räntebärande skulder 135 5021 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 357 9 763 346 16 010Summa skulder 37 017 40 708Summa eget kapital och skulder 65 909 71 25422 Eventualförpliktelser 4 935 5 04023 Ställda säkerheter 166 26

Finansiell information 97Moderbolagets förändringar i eget kapitalMkr Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Summa eget kapitalIngående balans 2006 1 910 2 743 25 294 29 947Koncernbidrag -281 -281Skatteeffekt på koncernbidrag 79 79Årets resultat 53 53Utdelning -1 528 -1 528Ovillkorat aktieägartillskott 45 45Eget kapital 2006-12-31 1 910 2 743 23 662 28 315Koncernbidrag -430 -430Skatteeffekt på koncernbidrag 121 121Årets resultat 1 194 1 194Utdelning -1 910 -1 910Eget kapital <strong>2007</strong>-12-31 1 910 2 743 22 637 27 290Föreslagen utdelning av <strong>2007</strong> års disponibla vinstmedel uppgår till 4 452 Mkr.

98 Moderbolagets noterModerbolagets noter1 FöretagsinformationE.ON Sverige AB (publ), 556006-8420, bedriver verksamhet iassociationsformen aktiebolag och har sitt säte i Malmö iSverige. Huvudkontorets adress är Carl Gustafs väg 1, Malmö.Styrelsen har den 20 mars 2008 godkänt denna årsredovisningför offentliggörande.2 RedovisningsprinciperModerbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet medÅrsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2.1 Redovisning för juridiskapersoner, vilken tillämpas i förtid. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens förutomi följande fall:Dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärdeefter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningarsom härrör sig till vinstmedel som intjänas efterförvärvet redovisas som intäkter. Utdelningar som överstigerde vinstmedel som tjänats in efter förvärvet , betraktas somen återbetalning och reducerar andelens redovisade värde.Vid indikation testas aktier och andelar i dotterföretag ochintresseföretag testas för nedskrivningsbehov. I de fall bokförtvärde överstiger återvinningsvärdet görs en nedskrivning.Utgifter för utveckling av immateriella tillgångar som aktiverasi koncernen kostnadsförs löpande i moderbolaget.Lånekostnader aktiveras inte för kvalificerande tillgångar somen del av anskaffningsvärdet.Obeskattade reserver redovisas på grund av sambandet mellanredovisning och beskattning inklusive uppskjuten skatteskuld.Även bokslutsdispositionerna i resultaträkningen redovisasinklusive uppskjuten skatt.Moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet medFAR SRS RedR 4. Vissa av moderbolagets pensionsförpliktelsertäcks genom att försäkring tecknats hos försäkringsbolag.IAS 39 tillämpas inte i moderbolaget. Finansiella tillgångarredovisas således i enlighet med lägsta värdets princip, förverkligt värde hänvisas till koncernens not 28.Moderbolaget tillämpar uttalandet från Rådet för finansiellrapportering UFR2 Koncernbidrag och aktieägartillskott. Lämnadeaktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet påaktier och andelar. Koncernbidrag redovisas i enlighet medderas ekonomiska innebörd. Detta innebär att koncernbidragsom lämnas eller erhållits för att reducera koncernens totalaskatt redovisas direkt mot balanserad vinst. Erhållna koncernbidragsom är att betrakta som utdelning redovisas som intäkt.Lämnade koncernbidrag som är att betrakta som aktieägartillskott,efter beaktande av aktuell skatt, redovisas ienlig het med principen för aktieägartillskott ovan.Leasingavtal , oavsett om de är operationella eller finansiellaleasingavtal, redovisas som operationella leasingavtal.Ingen information om segment lämnas för moderbolaget, förutomnettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar ochgeografiska marknader, i enlighet med undantaget i RFR 2.1.3 Nettoomsättning 4 PersonalkostnaderIntäkterMkr <strong>2007</strong> 2006För upplysningar om kostnader för anställda se koncernens not 4.Elförsäljning 10 248 8 423Övrig försäljning 289 324Summa 10 537 8 747Merparten av övrig försäljning utgörs av tjänster.

Finansiell information 995 Övriga rörelseintäkter/-kostnader 8 SkatterÖvriga rörelseintäkter/-kostnaderSkatterMkr <strong>2007</strong> 2006 Mkr <strong>2007</strong> 2006Vinst vid avyttring avanläggningstillgångar 1 4Övriga rörelseintäkter 5 5Summa övriga rörelseintäkter 6 9Förlust vid avyttring avanläggningstillgångar -3 –Summa övriga rörelsekostnader -3 –Summa 3 9Aktuell skatt -126 -87Uppskjuten skatt 9 9Summa -117 -78Skillnaden mellan redovisadskattekostnad ochskattekostnad baseradpå gällande skattesats.Redovisat resultat före skatt 1 311 1316 Övriga externa kostnaderÖvriga externa kostnaderMkr <strong>2007</strong> 2006Försäkringspremier 199 183IT-kostnader 271 312Konsultarvode 153 161Övriga externa kostnader 161 127Summa övrigaexterna kostnader 784 7837 Finansiella intäkter och kostnaderSkatt enligt gällande skattesats -368 -37Ej avdragsgilla kostnader, övriga -4 –Ej skattepliktig utdelning 2 141 166Ej skattepliktiga intäkter, övriga 2 13Ej skattepliktiga intäkter,schablonintäkt– periodiseringsfond -15 -16Skatt avseende tidigare period 1 -8Förändring av förlustavdrag 3 –Försäljning och nedskrivningav aktier -1 868 -196Övrigt -9 –Skatt på årets resultatenligt resultaträkningen -117 -78Effektiv skattesats 8,9 59,5Finansiella intäkter och kostnaderMkr <strong>2007</strong> 2006 Den gällande skattesatsen uppgår till 28 procent (28). Ejskattepliktig utdelning avser främst 7 500 Mkr från E.ON NordSverige AB. Försäljning och nedskrivning av aktier bestårfrämst av nedskrivningar av E.ON Nord Sverige AB och E.ONElnät Stockholm, om 6 406 resp 380 Mkr samt försäljning avintressebolag med 123 Mkr.Utdelning från koncernföretag 7 507 500Utdelning från intresseföretag 135 90Utdelning från övriga företag 5 7Ränteintäkter från koncernföretag 1 200 1 062Ränteintäkter från intresseföretag 13 8Ränteintäkter från övriga 61 89Valutakursvinster 349 852Reavinst vid avyttringav finansiella tillgångar 123 381Summa finansiella intäkter 9 393 2 989Omvärdering av finansiellatillgångar och korta placeringar -6 798 -1 077Räntekostnader till koncernföretag -687 -510Räntekostnader till intresseföretag -2 -2Räntekostnader till övriga -323 -370Valutakursförluster -327 -870Reaförlust vid avyttringav finansiella tillgångar – -5Övriga finansiella kostnader -24 -72Summa finansiella kostnader -8 161 -2 906Finansnetto 1 232 83Avsättning för skatt på temporära skillnaderMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Uppskjutna skattefordringarMateriella anläggningstillgångar 1 –Övriga avsättningar och skulder 47 39Summa 48 39Uppskjutnaskattefordringar/skulderIngående balans 39 30Periodens avsättningar/upplösningar i resultaträkningen 9 9Utgående balans 48 39

100 Moderbolagets noterAvsättning för skatt på temporära skillnaderMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31SkattemässigaunderskottsavdragIngen tidsbegränsning – 10Summa – 109 Mark och övrig fast egendomMark och övrig fast egendomMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31AnskaffningsvärdenIngående balans 191 192Försäljningar/utrangeringar -5 -1Utgående balans 186 191Ackumulerade avskrivningarIngående balans -57 -57Försäljningar/utrangeringar 1 –Utgående balans -56 -57Bokfört värde 130 13410 ByggnaderByggnaderMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31AnskaffningsvärdenIngående balans 139 139Årets investeringar 6 –Försäljningar/utrangeringar -7 –Utgående balans 138 139Ackumulerade avskrivningarIngående balans -78 -76Försäljningar/utrangeringar 4 –Årets avskrivningar -3 -2Utgående balans -77 -78Bokfört värde 61 61TaxeringsvärdenMarkvärden 112 109Byggnadsvärden 251 148Summa 363 25711 Maskiner och andra tekniska anläggningarMaskiner och andra tekniska anläggningarMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Anskaffning svärdenIngående balans 6 6Utgående balans 6 6Ackumulerade avskrivningarIngående balans -6 -6Utgående balans -6 -6Bokfört värde 0 012 Inventarier, verktyg och installationerInventarier, verktyg och installationerMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31AnskaffningsvärdenIngående balans 73 68Årets investeringar 1 9Försäljningar/utrangeringar -45 -4Utgående balans 29 73Ackumulerade avskrivningarIngående balans -51 -42Försäljningar/utrangeringar 36 4Årets avskrivningar -6 -13Utgående balans -21 -51Bokfört värde 8 2213 Aktier och andelar i dotterföretagAktier och andelar i dotterföretagMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Ingående balans 38 356 39 869Årets investeringar 1 425 505Försäljningar -87 -490Nedskrivningar -6 798 -1 021Återbetalning till aktieägaren – -488Omklassificeringar -219 -19Utgående balans 32 677 38 356Aktier och andelar i dotterföretag specificeras på sidan 108.

Finansiell information 10114 Aktier och andelar i intresseföretag 18 Avsatt till pensioner och liknande förpliktelserInnehav i intresseföretagAvsatt till pensionerMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31 Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Ingående balans 325 369Årets investeringar 404 –Försäljningar -12 –Nedskrivning – -56Omklassificering 257 12Utgående balans 974 325Aktier och andelar i intresseföretag specificeras på sidan 106.Nuvärdet av fonderadeförpliktelser 134 109Förvaltningstillgångar 1) -134 -109Värdet av fonderade förpliktelser – –Nuvärdet av ofonderadeförpliktelser 5 5Nettoskuld i balansräkningen 5 51) Förvaltningstillgångarna innefattar svensk pensionsförsäkring.15 Andra långfristiga värdepappersinnehavDe belopp som redovisas i resultaträkningen för förmånsbestämdapensionsplaner är följande:Andra långfristiga värdepappersinnehavMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31 Mkr <strong>2007</strong> 2006Ingående balans 79 98Årets investeringar 0 8Försäljningar – -35Nedskrivning 0 –Omklassificering 0 8Utgående balans 79 79Andra långfristiga värdepappersinnehav specificeras på sidan 107.Under året betalda pensioner 1 1Förändring kapitalvärde 0Försäkringspremier 25 3Summa kostnader förförmånsbestämda planer 26 4Specifikation av förändringar i den nettoskuld som redovisasi balansräkningen ser ut som följer:16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterFörutbetalda kostnader och upplupna intäkterMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Ränteintäkter 3 3Övriga upplupna intäkter 4 5Serviceavgift 10 –Pensionsförsäkringar 3 –Övriga förutbetalda kostnader 2 16Summa 22 24Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Nettoskuld vid årets början 5 5Nettokostnad redovisadi resultaträkningen 26 4Pensionsutbetalningar -13 -11Utbetalning från försäkring 12 10Inbetalning av försäkringspremier -25 -3Nettoskuld i balansräkningen 5 5Avsättningar för pensioner fördelas enligt följande:17 Obeskattade reserverObeskattade reserverMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Avskrivningar utöver plan 37 39Periodiseringsfond Tax-02 – 621Periodiseringsfond Tax-03 622 632Periodiseringsfond Tax-05 932 932Summa 1 591 2 224Mkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Avsättningar utanförTryggandelagen: 5 5Summa avsättningarför pensioner 5 5För räkenskapsåret 2008 beräknas avgifter till förmånsbestämdaplaner att uppgå till 7 Mkr.

102 Moderbolagets noter19 Övriga avsättningarÖvriga avsättningarMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Personal relaterade avsättningarannat än pensioner 6 2Summa 6 220 Räntebärande skulderRäntebärande skulder<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Kortfristig Långfristig Kortfristig LångfristigPenningmarknadslån 2 149 – 2 195 –Obligationslån 1 460 5 497 1 000 4 707Kreditinstitut – – 489 –Koncernföretag 3 193 14 910 4 100 12 128Lån i intresseföretag 20 25 60 19Summa 6 822 20 432 7 844 16 854FörfallostrukturMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-311 år 6 822 7 8442 år 3 500 3 9603 år 4 747 3 5004 år 2 300 4 2475 år 2 800 2 3006 år eller mer 7 085 2 84727 254 24 698Varav E.ON AG 14 350 13 300Med nuvarande nettolåneskuld och räntestruktur har moderbolageten räntekänslighet uppgående till +/- 1 Mkr (17) vid engenerell ränteförändring på en procentenhet jämt fördeladöver kommande 12-månadersperiod.21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterUpplupna kostnader och förutbetalda intäkterMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Upplupna personalkostnader 129 105Upplupna räntekostnader 146 137Övriga upplupna kostnader 24 104Förutbetalda energiintäkter 58 –Summa 357 346

Finansiell information 10322 EventualförpliktelserEventualförpliktelserMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31För koncernföretag 4 239 4 391Borgen för ForsmarkKraftgrupp ABs ansvar enligtlag om finansiering avframtida utgifter för använtkärnbränsle mm 362 324Pensionsförpliktelser 256 216Övriga ansvarsförbindelser 78 109Summa 4 935 5 040Av eventualförpliktelser för koncernföretag avser 2 682 Mkr(2 545) till Kärnavfallsfonden ställd borgen för BarsebäckKraft ABs och OKG ABs ansvar enligt lag (1992:1537) om finansieringenav framtida utgifter för använt kärnbränsle mm(omtryckt i SFS 1995:1544). Resterande del utgörs huvudsakligenav ställd borgen för dotterbolagslån.23 Ställda säkerheterStällda säkerheterMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Marginkonto / Nord Pool 166 26Summa 166 2624 Arvode och kostnadsersättningar till valda revisorerArvode och kostnadsersättningartill valda revisorerMkr <strong>2007</strong> 2006Ersättningar till revisorernaÖhrlingsPricewaterhouseCoopers- Revisionsuppdrag 6 6- Andra uppdrag 4 2Summa 10 8Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningenoch bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer påbolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdesom föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandetav sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat ärandra uppdrag.25 Finansiella instrumentRåvaruderivat<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Mkr Nominellt 1) belopp Marknadsvärde Nominellt 1) belopp MarknadsvärdeHedgeOTC terminer 2 763 -860 2 641 -500Nord Pool terminer 20 177 -2 891 17 803 -1 520Totalt 22 940 -3 751 20 444 -2 020varav mot koncernbolag 2 297 -553 1 606 -761) Summa köp- och säljkontrakt

104 Moderbolagets noterUtestående kontrakt avseende valutaexponering<strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Nominellt Motvärde Marknads Nominellt Motvärde MarknadsMkr belopp i SEK värde i SEK belopp i SEK värde i SEKEUR/SEKFörfallotid inom 1 årExponering 559 5 177 105 346 3 226 -108Valutasäkring -557 -5 162 -103 -345 -3 232 115Förfallotid mellan 1 och 3 årExponering 906 8 372 194 703 6 512 -161Valutasäkring -899 -8 320 -184 -703 -6 512 166Förfallotid senare än 3 årExponering -7 -61 -2 17 156 -1Valutasäkring 5 46 3 -16 -151 2Övriga valutorFörfallotid inom 1 årExponering 8 -18 7 100 115 -6Valutasäkring -8 18 -7 -70 -77 2Varav optionskontrakt 0 0 0 -67 -73 1Förfallotid mellan 1 och 3 årExponering 0 0 0 2 2 0Valutasäkring 0 0 0 0 0 0Varav optionskontrakt 0 0 0 0 0 0Summa marknadsvärde 13 9RäntederivatRänteswappar – kassaflödessäkringar <strong>2007</strong> 2006Nominellt Verkligt Genomsnittlig Nominellt Verkligt GenomsnittligModerbolaget Förfalloår belopp värde ränta % belopp värde ränta %Ränteswap 1) 2008 -1 250 13 3,09% -1 250 18 3,09%Ränteswap 1) 2010 -1 015 27 3,71% -1 015 18 3,71%40 36Ränteswappar – värderade till verkligt värde över resultaträkningen <strong>2007</strong> 2006Nominellt Verkligt Genomsnittlig Nominellt Verkligt GenomsnittligModerbolaget Förfalloår belopp värde ränta % belopp värde ränta %Ränteswap 1) <strong>2007</strong> – – – -1 000 -8 4,99%Ränteswap 1) 2008 -2 000 8 3,92% -2 000 1 3,92%Ränteswap 2) 2008 -210 35 5,02% -210 33 3,71%43 26Totalt moderbolaget 83 621) Ränteswap avser swap av rörlig ränta till fast.2) Ränteswap avser swap av realränta till rörlig.För mer information kring finansiella instrument hänvisas till koncernens noter 27 och 28.

Finansiell information 10526 LeasingkostnaderFramtida minimileasingavgifter avseendeicke uppsägningsbara avtalMkr <strong>2007</strong>1 år 32-5 år 2> 5 år –Summa 5Årets leasingkostnad uppgick till 5 (17) Mkr.27 Transaktioner med närståendeMed närstående avses företag och fysiska personer som harmöjlighet att utöva ett bestämmande eller ett betydande inflytandeöver ett annat företag när det gäller att fatta finansiellaeller operativa beslut avseende verksamheten.Transaktioner med bolag utanför E.ON Sverige-koncernensker på marknadsmässiga grunder med undantag av elinköpfrån intressebolag, vilka har skett till självkostnadspris.Inköp och försäljning mellan koncernföretagAv moderbolagets nettoomsättning utgjorde 99,9 procent(99,8) omsättning mot andra koncernföretag. Av rörelsekostnadernautgjorde 92,5 procent (89,7) kostnader mot andrakoncernföretag.Kostnader gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong> 2006Räntekostnader 2 2El-, gas- och värmeinköp 77 77Summa 79 79Förpliktelser gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31Fordringar på intressebolag:Lån och avräkningskonto 10 10Kortfristiga fordringar 2 2Summa 12 12Skulder till intressebolag:Lån och avräkningskonto 45 79Leverantörsskuld 18 21Upplupna kostnader 8 –Summa 71 100Förpliktelser gentemotintresseföretagEventualförpliktelse 64 279E.ON Nordic AB har köpt tjänster från E.ON Sverige AB under<strong>2007</strong> till ett belopp om 8 Mkr (8).Intäkter gentemot intresseföretagMkr <strong>2007</strong> 2006Utdelningar 135 86Ränteintäkter – 8El-, gas- och värmeintäkter 23 –Summa 158 94

106 SpecifikationerSpecifikation till Aktier och andelar i intresseföretagSpecifikation till Aktier och andelar i intresseföretagBokfört värdeKkr Organisationsnummer Säte Antal aktier Kapital % Moderbolaget KoncernenBaltic Cable AB 556420-6026 Malmö 10 000 33,3 1 000 277 326Bergeforsens Kraft AB 556044-8887 Sundsvall 2 160 40,0 – 46 903Blåsjön Kraft AB 556044-9695 Stockholm 6 000 50,0 – 27 089Bredband i Gislaved Gnosjö AB 556026-7204 Jönköping 100 000 50,0 15 040 15 812Brännälven Kraft AB 556017-6678 Stockholm 7 639 19,1 – 2 528Eltel Networks Pohjoinen Oy 1460916-7 Kajaani 417 12,7 – 15 299Elverket Vallentuna AB 556577-2141 Vallentuna 2 604 009 40,2 116 711 116 711Kajaanin Lämpö Oy Helsingfors 1 500 25,3 – 73 711Kalmar Energi Försäljning AB 556548-4317 Kalmar 6 400 40,0 32 799 33 319Kalmar Energi Holding AB 556057-4393 Kalmar 15 000 50,0 473 984 512 943Karskär Energi AB 556018-9481 Gävle 17 669 59,0 38 150 94 481LRC Novo AB 556563-1677 Malmö 500 50,0 5 000 5 000Miejska Energetyka Cielpna Koszalin 30 000 30,8 42 732 43 852Oskarshamn Energi AB 556212-1441 Oskarshamn 7 500 50,0 500 94 655Ostrowski Zaklad Ceoplowniczy S.A Ostrow Wielkopolski 591 843 48,6 51 618 86 854Perstorps Fjärrvärme AB 556199-6504 Perstorp 50 50,0 50 21 032Empec Ustka Ustka 8 344 48,5 6 418 7 364Ringhals AB 556558-7036 Varberg 104 313 29,6 – 251 654SITA i Sverige AB 556108-8393 Ängelholm 9 403 25,0 189 015 251 047Sollefteåforsens AB 556020-1831 Sollefteå 7 500 50,0 – 180 835Staffanstorps Energi AB 556447-6736 Staffanstorp 500 50,0 500 22 866Stensjön Kraft AB 556000-5158 Stockholm 220 000 50,0 – 19 102Värnamo Energi AB 556052-3323 Värnamo 1 896 44,9 158 78 792Övriga 283 739Summa 973 958 2 279 914 1)1) Bokfört värde överstiger andelar i intresseföretagens egna kapital med 751 Mkr.

Finansiell information 107Specifikation till Andra långfristiga värdepappersinnehavSpecifikation till Andra långfristiga värdepappersinnehavBokfört värdeKkr Organisationsnummer Säte Antal aktier Kapital % Moderbolaget Koncernene.dis Energie Nord AG Furstenwalde/Spree 2 269 031 1,3% 58 632 66 200Elini Bryssel, Belgien 9 168 21 712E.ON IS AB 556015-3875 Malmö 770 49,0% 4 915 4 915Forsmarks Kraftgrupp AB 556174-8525 Östhammar 25 500 8,5% – 2 671 937Industriellt Utvecklingscentrumi Skåne AB 556101-2153 Malmö 150 5,4% 30 –Kalmarsalen HB 916528-9266 Kalmar 1 0,0% 25 –Lapin Sähkövoima Oy: – –- Aktieserie Vattenkraft 0681558-5 Rovaniemi, Finland 125 394 8,9% – 89 182Mellansvensk Kraftgrupp AB 5561389-9643 Stockholm 4 089 5,4% – 4 100Nira Ltd Douglas, Isle of Man 762 694 3,3% – –Norsk Energiverk Forsikring AB Rånåfoss, Norge 1 0,0% – –Brf Karl XV:s port nr 3 Stockholm 2 500 2 500Brf Tamburmajoren Stockholm 455 455Brf Asken Stockholm 2 800 2 800Teollisuuden Voyma Oy 0196656-0 Helsingfors, Finland 564 908 0,1% – 19 473Övriga 2 4 870Summa 78 527 2 888 144

108 SpecifikationerSpecifikation till Aktier och andelar i dotterföretagSpecifikation till Aktier och andelar i dotterföretagKkr Affärsområde Organisationsnummer Säte Antal aktier Kapital % Bokfört värdeE.ON Bråvalla Sverige AB P 556019-2360 Norrköping – – –E.ON Danmark A/S V Herlev 10 000 100 11 806E.ON Elnät Stockholm AB – 556209-8599 Malmö 50 000 100 2 512 510E.ON Elnät Sverige AB D 556070-6060 Malmö 100 000 100 6 043 043E.ON Energihandel Nordic AB E 556242-0629 Malmö 400 900 100 999 995E.ON Fastigheter Sverige AB – 556055-5970 Malmö 10 000 100 1 000E.ON Försäkring Sverige AB – 516401-6551 Malmö 100 000 100 100 000E.ON Försäljning Sverige AB M 556014-5889 Malmö 1 000 000 100 752 388E.ON Gas Sverige AB D 556015-9492 Malmö 50 000 100 464 960E.ON Gashandel Sverige AB E 556056-5599 Malmö 2 068 100 207E.ON Inköp Sverige AB S 556449-2733 Malmö 1 000 100 100E.ON Kraftcentrum AB – 556042-5372 Malmö 1 890 100 240E.ON Kundsupport AB – 556744-4301 Malmö 1 000 100 100E.ON Kärnkraft Sverige AB P 556132-6371 Malmö 1 000 000 100 424 690E.ON Nord Sverige AB – 556537-0912 Malmö 66 446 687 100 3 844 462E.ON Sollefteå AB – 556002-0884 Malmö 10 000 100 2 268E.ON Trading Nordic AB E 556035-9829 Malmö 400 000 100 61 985E.ON Vattenkraft Sverige AB P 556026-3120 Sundsvall 100 000 100 13 327 449E.ON Vind Sverige AB P 556294-9817 Malmö 50 000 100 32 957E.ON Vindpool AB P 556321-3536 Stockholm 13 500 100 3 600E.ON Värme Sverige AB V 556146-1814 Malmö 11 813 500 100 3 348 828E.ON Värmekraft Sverige AB P 556112-5666 Malmö 1 000 100 100ElektroSandberg AB S 556075-7287 Malmö 150 000 100 84 805Hammerdals Elektriska Kraft AB – 556018-8988 Malmö 3 503 100 1 623HEMAB Elförsäljning AB M 556582-5873 Härnösand 37 500 75 6 000Karlshamn Kraft AB P 556091-5265 Karlshamn – – –Nordkraft Service AB – 556433-8001 Malmö 10 000 100 28 072Norrlands EL AB – 556636-2652 Malmö 1 000 100 543Norrlands Energi Försäljning AB – 556526-1186 Malmö 20 000 100 2 400Plaudite AB – 556627-4006 Malmö 100 100 1 032SAKAB Ecoplus AB V 556527-2944 Malmö 3 250 65 3 250SAKAB Återvinning AB V 556504-5704 Malmö 901 90,1 333 858Sidmel AB – 556446-2488 Malmö 240 100 346Sydkraft EC Sp.z o.o. V Slupsk 112 894 98,9 222 536Sydkraft Polen AB V 556527-5236 Malmö 5 000 100 5 000Sydkraft Term Sp.z o.o P Poznan 10 000 100 22 357Sydkraft Zlotow Sp.z o.o V Zlotow 178 490 85 17 293Sydnärke Energi AB – 556200-5461 Malmö 4 000 100 4 800Österängens Fastighets AB S 556032-3601 Örebro 15 000 100 10 000Summa dotterföretag 32 676 603Affärsområde: M=Marknad, P=Produktion, V=Värme och Avfall, D=Distribution, E=Energy Trading, S=Services

Förslag till vinstdispositionFinansiell information 109Förslag till vinstdispositionEnligt E.ON Sverige ABs balansräkning står följande belopptill årsstämmans förfogande:– balanserade vinstmedel 21 442 952 102– årets resultat 1 193 235 660Summa kronor 22 636 187 762Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följandesätt:– till aktieägarna utdelas23:31 kronor per aktie 4 452 217 739– kvarstående vinstmedel balanseras 18 183 970 023Summa kronor 22 636 187 762Upprättad årsredovisning innebär att ett koncernbidrag på491 414 777 kr har lämnats till E.ON Elnät Sverige AB samt7 682 046 kr till E.ON Vindpool Sverige AB.Koncernbidrag på 18 905 504 har erhållits från E.ON VattenkraftSverige AB och 48 909 297 kr från E.ON Elnät Sverige AB.Utdelningen beräknas bli utbetald den 18 juni 2008.Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggasårsstämman den 10 juni för fastställelse.Malmö den 20 mars 2008Wulf BernotatStyrelsens ordförandeStein Dale Christoph Dänzer-Vanotti Sigrun HjelmquistInga-Lill Johnsson Roland Larsson Bård MikkelsenArbetstagarrepresentant SIFArbetstagarrepresentant SIFJan Nygren Ilmar Reepalu Per-Anders SvenssonArbetstagarrepresentant SEFJohannes TeyssenHåkan BuskheKoncernchefVår revisionsberättelse har avgivits den 25 mars 2008PricewaterhouseCoopers ABMagnus WillforsAuktoriserad revisorHuvudansvarig revisorUlf PernviAuktoriserad revisor

110 RevisionsberättelseRevisionsberättelseTill årsstämman iE.ON Sverige AB (publ)Org nr 556006-8420Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen ochbokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning i E.ON Sverige AB för år <strong>2007</strong>. Bolagets årsredovisningoch koncernredovisning ingår i den tryckta versionenav detta dokument på sidorna 36–109. Det är styrelsen ochverkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarnaoch förvaltningen och för att årsredovisningslagentillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samtför att internationella redovisningsstandarder IFRS sådanade antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vidupprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttalaoss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningenpå grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för attmed hög men inte absolut säkerhet försäkra mig oss om attårsredovisningen och koncernredovisningen inte innehållerväsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granskaett urval av underlagen för belopp och annan information iräkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att prövaredovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörenstillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefullauppskattningar som styrelsen och verkställande direktörengjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningensamt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningenoch koncernredovisningen. Som underlag förvårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut,åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedömaom någon styrelseledamot eller verkställande direktören ärersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någonstyrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätthar handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslageneller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger mig ossrimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagenoch ger en rättvisande bild av bolagets resultatoch ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationellaredovisningsstandarder IFRS sådana de antagits avEU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild avkoncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen ärförenlig med årsredovisningens och koncernredovisningensövriga delar.Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen ochbalansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerarvinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsenoch beviljar styrelsens ledamöter och verkställandedirektören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Malmö den 25 mars 2008PricewaterhouseCoopers ABMagnus WillforsAuktoriserad revisorHuvudansvarig revisorUlf PernviAuktoriserad revisor

Definitioner och begreppFinansiell information 111Definitioner och begreppFörekommande värden avser koncernen <strong>2007</strong>Mkr <strong>2007</strong>Riskbärande kapitalEget kapital 35 798Uppskjuten skatt 11 464Riskbärande kapital 47 262Sysselsatt kapitalEget kapital 35 798Räntebärande skulder 27 952Sysselsatt kapital 63 750Räntabilitet på eget kapitalResultat efter skatt 3 972Genomsnittligt eget kapital 35 171Räntabilitet på eget kapital, % 11,3Räntabilitet på sysselsatt kapitalResultat före finansiella kostnader 6 636Genomsnittligt sysselsatt kapital 61 964Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,7Räntabilitet på totalt kapitalResultat före finansiella kostnader 6 636Genomsnittligt totalt kapital 98 459Räntabilitet på totalt kapital, % 6,7Andel riskbärande kapitalRiskbärande kapital i procent av totalt kapital.NettolåneskuldRäntebärande skulder minus finansiella tillgångar inklusivelikvida medel.RäntetäckningsgradResultat före finansiella kostnader i förhållande till finansiellakostnader.RörelsemarginalRörelseresultat i procent av årets nettoomsättning.SjälvfinansieringsgradKassaflöde den löpande verksamheten i procent av totalanettoinvesteringar.SkuldsättningsgradRäntebärande skulder i förhållande till eget kapital.SoliditetEget kapital i procent av totalt kapital.Uppskjuten skatteskuldUppskjuten skatteskuld har beräknats utifrån 28 procentsskattesats.UtdelningsandelUtdelning per aktie i förhållande till resultat per aktie.VinstmarginalResultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning.

112 Fem år i sammandragFem år i sammandragFem år i sammandragMkr där inget annat anges 2003 6) 2004 6) 2005 6) 2006 7) <strong>2007</strong> 7)KoncernenUr resultaträkningarna:Nettoomsättning 19 901 24 578 26 133 26 103 30 908Avskrivningar och nedskrivningar 2 565 3 174 2 977 3 749 3 108Rörelseresultat 4 810 6 232 6 149 4 983 5 545Finansnetto -1 232 -1 417 -968 291 -164Resultat före skatt 3 578 4 815 5 181 5 274 5 381Årets resultat 2 554 3 479 3 591 3 845 3 972Ur balansräkningarna:Anläggningstillgångar 71 885 73 129 69 304 82 884 90 852Omsättningstillgångar 9 926 9 045 10 019 11 073 12 109Eget kapital 30 762 32 102 34 271 34 544 35 798Skulder och avsättningar 51 049 50 072 45 052 59 413 67 163Balansomslutning 81 811 82 174 79 323 93 957 102 961Investeringar 1) 17 533 4 983 3 745 6 607 9 257Nyckeltal:Resultat per aktie, kr 3) 4) 13:37 18:21 18:80 19:56 19:75Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 4) 8,9 11,3 11,0 11,6 11,3Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt, % 4) 8,4 10,4 11,2 11,3 10,7Räntabilitet på totalt kapital före skatt, % 4) 6,5 7,9 8,6 7,7 6,7Soliditet, % 4) 38 39 43 37 35Andel riskbärande kapital, % 51 52 56 48 46Självfinansieringsgrad, % 73 134 Neg 133 98Vinstmarginal, % 4) 18 20 20 20 17Räntetäckningsgrad, ggr 3,4 3,9 4,0 4,8 5,3Skuldsättningsgrad, ggr 1,0 1,0 0,8 0,7 0,8Andra data:Utdelning, kronor per aktie 6:50 7:90 8:00 10:00 23:31 2)Elförsäljning, GWh 30 133 37 622 37 077 33 096 36 050Gasförsäljning, GWh 5) 8 348 8 368 8 157 7 556 6 917Värmeförsäljning, GWh 6 781 7 648 7 653 7 914 7 557Medelantal anställda 5 350 5 555 5 394 5 935 6 130Löner 1 846 2 097 2 201 2 342 2 449Lönebikostnader 906 1 025 1 029 1 079 1 1121) Investeringar i befintliga materiella och immateriella anläggningstillgångar, förvärvade dotterföretags materiella och immateriella anläggningstillgångar samt aktier.2) Föreslagen utdelning.3) Antalet aktier i moderbolaget uppgår till 191 000 332.4) Nyckeltalen har påverkats av förändringar enligt RR 29.5) Varav intern försäljning 1 528, 1 301, 1 235, 1 795 ,1 6386) 2003 – 2005 rapporteras enligt Swedish GAAP.7) 2006 – <strong>2007</strong> rapporteras enligt IFRS.

Styrelse och revisorerStyrelse och revisorer 113Styrelse och revisorerStyrelsenDr. Wulf Bernotat F 1948.Ledamot sedan 2004.Ordförande i styrelsen. Koncernchef E.ON AG,ordförande E.ON AGs Management Board.Stein Dale F 1962.Ledamot sedan 2005.Koncerndirektör, Strategi, Statkraft AS.Christoph Dänzer-Vanotti F 1955.Ledamot sedan <strong>2007</strong>.Medlem i E.ON AG:s Management Board.Sigrun Hjelmquist F 1956.Ledamot sedan 2003.Tekn. lic., partner och ordförande iSight Executive Group.Bård Mikkelsen F 1948.Ledamot sedan 2002.Vice ordförande i styrelsen.Koncernchef Statkraft AS.Jan Nygren F 1950.Ledamot sedan <strong>2007</strong>.Före detta statsråd. Styrelse ledamot i KungsledenAB, GE Moneybank, ISAK Information ABoch PrimeKey Solutions AB.Valda av de anställdaOrdinarieInga-Lill Johnsson F 1942.Arbetstagarrepresentant SIF.Ledamot sedan 2000.Roland Larsson F 1952.Arbetstagarrepresentant SIF.Ledamot sedan 2003.Per-Anders Svensson F 1955.Arbetstagarrepresentant SEF.Ledamot sedan 1991.SuppleanterMichael Andersson F 1957.Arbetstagarrepresentant Ledarna.Lars Petersson F 1965.Arbetstagarrepresentant SEKO.Hans Widgren F 1948.Arbetstagarrepresentant Akademikerna.RevisorerMagnus Willfors F 1963.Huvudansvarig revisor i bolaget sedan 2006.Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB.Ulf Pernvi F 1949.Revisor i bolaget sedan 2003.Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB.Styrelsens sekreterareJohan Ahlgren F 1961.Chef för Juridik.Ilmar Reepalu F 1943.Ledamot sedan 1995.Kommunstyrelsens ordförande, Malmö. Övrigauppdrag: Kommunalråd i Malmö samt ordförandei Svenska Kommunförbundet och vice ordförandei KPA AB. Ledamot i Fjärde AP-fonden, FörenadeKommunföretag AB och Att Veta AB.Dr. Johannes Teyssen F 1959.Ledamot sedan 2001.Medlem i E.ON AGs Management Board.

114 Inför årsstämmanInför ÅrsstämmanOrdinarie bolagsstämma (årsstämma) i E.ON Sverige AB (publ)avhålls på bolagets huvudkontor i E.ON-salen, Carl Gustafsväg 1 i Malmö, tisdagen den 10 juni 2008 klockan 13.00.Kallelse till årsstämman sker genom annonsering i Post- ochInrikes Tidningar samt i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Aktieägare som önskar delta i Årsstämman ska− dels senast tisdagen den 3 juni 2008 vara upptagen somaktieägare i den av VPC AB förda aktieboken,− dels senast tisdagen den 3 juni 2008 kl. 12.00 skriftligen haanmält sig hos E.ON Sverige AB (publ).RegistreringRegistrering i den av VPC AB förda aktieboken måste ha skettsenast tisdagen den 3 juni 2008. Aktieägare som låtit förvaltarregistrerasina aktier måste, för att äga rätt att delta vid årsstämman,begära att tillfälligt föras in i aktieboken hos VPC AB.Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid föreden 3 juni 2008.AdressändringAdressändring avseende fysiska personer folkbokförda i Sverigesker numera automatiskt hos VPC AB. Övriga aktieägare måstesjälva anmäla adressändring och ändringar av kontonummertill VPC AB, Box 7822, 103 97 Stockholm, för att säkerställa attutdelning och information sänds till rätt adress.Vid korrespondens med VPC AB ska aktieägarnummer (personellerorganisationsnummer) uppges.AnmälanAnmälan om deltagande i stämman måste ske skriftligen påbifogad anmälningsblankett och vara E.ON Sverige AB (publ)tillhanda senast tisdagen den 3 juni 2008 klockan 12.00. Svarspostkan ta någon dag extra att distribuera, varför anmälan börpostas med god marginal.E.ON Sverige ABJuridik205 09 MalmöTelefon 040-25 54 22UtdelningStyrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 23:31 kronorper aktie. Som avstämningsdag för utdelning har styrelsen beslutatföreslå årsstämman den 13 juni 2008. Beslutar stämmanenligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsändasfrån VPC AB den 18 juni 2008 till dem som på avstämningsdagenär införda i den av VPC AB förda aktieboken.

Idé och form: Bysted Tryck: MCT Foto: Kennet RuonaTryckt på Phoenix Motion. Tryckeriet har miljögranskats och godkänts av E.ONs miljöcontroller.

116 Koncernchefen har ordetEkonomisk information från E.ON Sverige AB 2008Årsredovisning <strong>2007</strong>Delårsrapport per 31 marsDelårsrapport per 30 juniDelårsrapport per 30 september8 april14 maj13 augusti12 novemberEkonomiska rapporter kan beställas från E.ON Sverige AB,Kommunikation, 205 09 Malmö, telefon 040-25 50 00,fax 040-97 05 91, e-post info@eon.seEkonomiska rapporter finns också att läsa eller ladda hem påwww.eon.seE.ON Sverige ABBesöksadress: Carl Gustafs väg 1Postadress: 205 09 MalmöTelefon: 040-25 50 00Fax: 040-97 60 69info@eon.sewww.eon.se