HÄR AVSLÖJAS HAVETS HEMLIGHETER - Akademiska Hus

EN TIDNING OM KREATIVA MILJÖER FRÅN AKADEMISKA HUS NR 3 2006
kreativaRUM
❋
VIKTORIA
TOLSTOY
GILLAR INTE
FLYGPLATSER
TEMA
KONSTVERKEN
SOM LYFTER
SVENSKA
CAMPUS
HÄR
AVSLÖJAS
HAVETS
HEMLIGHETER
PÅ TJÄRNÖ MARINBIOLOGISKA
LABORATORIUM FORSKAR MAN PÅ DJUPET
tävla
vnn
&
BIOBILJETTER!
Boomerang hittade
nya stilen på campus
Utvik: därför fick
Åkroken finaste priset

❋ ENTRÉ
UNDER YTAN
UNDER YTAN, vad finns det där?
Frågan har många dimensioner men för de flesta av oss
väcks instinktivt nyfikenheten. Vi är intresserade av att hitta
något under ytan – men vi är inte alltid så angelägna om att
titta efter.
I det här numret berättas bland annat om den högintressanta
forskningsverksamhet som bedrivs på Tjärnö. Förvånansvärt
mycket av problem – men också möjligheter – i vår marina
miljö är ännu inte kartlagt, trots att det spelar en så avgörande
roll för vår planets framtid. På Tjärnö har det växt fram
en spännande forskningsmiljö som vi är stolta över att husera
i hus och lokaler som är effektiva för sitt syfte men också
skänker inspiration för såväl tillfälliga besökare som ”bofasta”.
KONSTEN PÅ CAMPUS skildras i en artikel som illustrerar hur
konsten i byggnader och mellan husen har kommit att förvandlas
från att vara ”konstnärliga utsmyckningar” till att vara en
viktig del i den samlade miljön. Det finns runt om i vårt land på
många ställen – förstås också utanför
TYCK TILL!
våra fastighetsområden – konstverk
Mejla dina åsikter, som kanske tas för givna men som bidrar
till en atmosfär och känsla som det
idéer och tips till
kreativarum@
akademiskahus.se kan vara viktig att påminna sig om. Det
finns mycket att upptäcka under ytan…
Apropå upptäckter. Årets upplaga av vår kreativitetstävling
närmar sig sin upplösning och den 9 november presenteras
vilka studenter som haft de mest spännande och genomförbara
förslagen när det gäller att skapa kreativa miljöer på våra
campus. I år har tävlingen varit mycket öppen till sin karaktär
och alla landets studenter har varit inbjudna att bidra.
08
Kläddesign
i rätt miljö
Kläder och kontor ska matcha,
tyckte svenska klädmärket
Boomerang och valde Kräftriket
på universitetsområdet Frescati i
Stockholm. Nya looken kallas
Defining Scandinavian preppy.
Innehåll 3/06
FREDRIK NYMAN
PERSONLIGEN ÄR JAG ÖVERTYGAD om att vi har mycket ogjort i
vårt land när det gäller att utveckla både fastigheter och fastighetskluster
– oavsett om vi talar om campusområden,
bostadsområden eller affärsdistrikt. Att lyckas med det är en
viktig komponent i att åstadkomma den konkurrenskraft och
dynamik som är så nödvändig för ett litet land i en globaliserad
värld.
Vad i vår fysiska miljö
får oss att må bra och
bli stärkta? Det är spännande
framtidsfrågor
som borde engagera oss
alla. Vilka framgångsrecept
finns dolda under
ytan?
Hösthälsningar
JOAKIM OLLÉN
VD, AKADEMISKA HUS
04
10
12
16
17
Nära havet vill jag bo
På Tjärnö marinbiologiska laboratorium är närheten till havet en
förutsättning för forskningen. Men också en ren skönhetsupplevelse.
Kreativa Rum besöker Sveriges kanske vackrast belägna
universitetsinstitution.
Koll på rabatterna
David Ohlson sköter utomhusservicen på prisbelönta Campus Åkroken
– detta nummers utvik.
TEMA: Konst på campus
Vackra tavlor, praktfulla statyer och abstrakta installationer – konst på
campus kan vara både kontroversiellt och kreativt. Läs om tio konstverk
som smyckar universitet och högskolor.
Filmhögskolan
Max von Sydow sitter i styrelsen och Lars von Trier har sponsrat toaletterna.
Vi tittar närmare på Europeiska filmhögskolan i danska Ebeltoft.
Nyheter från Akademiska Hus
kreativaRUM
En tidning om kreativa miljöer från Akademiska Hus
SÅ NÅR DU OSS: E-post: kreativarum@akademiskahus.se Brev: Kreativa Rum, Akademiska Hus, Box 483, 401 27
Göteborg Webb: www.akademiskahus.se Ansvarig utgivare: Joakim Ollén, vd Projektledare: Hanna Janson,
informationsdirektör, hanna.janson@akademiskahus.se PRODUKTION: Tidningskompaniet AB,
Redaktör/projektledare: Sofia Eriksson, sofia@tidningskompaniet.se Webb: www.tidningskompaniet.se
TRYCK: Göteborgstryckeriet ISSN: 1653-4220 OMSLAGSFOTO: Johannes Berner
02 KREATIVA RUM NR 3 2006

till
kreativitet
är förmågan att
’’Nyckeln
dölja sina källor.
ALBERT EINSTEIN
3
FRÅGOR
...till Ola Thufvesson, som skrivit en avhandling om nobelpristagare
och kreativitetsgynnande miljöer.
Listan
VEM RITADE VAD?
SIFFROR
VISSTE DU ATT…
… högkreativa människor har bättre
minne än andra? Forskare vid
Lunds universitet menar att det inte
är ovanligt att kreativa personer
minns tillbaka till tvåårsåldern eller
till och med ettårsåldern.
Bunker – nu
med dagsljus
EN NY UPPFINNING ger fönstret
konkurrens, åtminstone när det gäller
att släppa in solljus. En ungersk
arkitekt har utvecklat en helt ny typ
av betongblock, som gör att ljus
kan passera genom väggar och
golv. Och ändå är betongblocken
lika starka som traditionella. De nya
blocken – LiTraCon – består av tusentals
ljusledande optiska fibrer,
som gjutits in sida vid sida i betongen.
Ljusledarna påverkar inte
betongens styrka men tillåter ljuset
att passera genom materialet. På
så sätt kan man släppa in naturligt
solljus i byggnader, där det annars
inte går att sätta in fönster.
Ljusledande optiska fibrer gör
att ljuset kan flöda även i en
betongbunker.
50
– En arbetsplats måste ha en social känsla, säger Ola Thufvesson.
Ola vet hur man
bygger kreativa rum
Vad kännetecknar
en nobelpristagarmiljö?
– Täthet, faktiskt.
Nobelpristagare har
påfallande ofta arbetat
i ospatiösa miljöer.
Laboratorier där man
delar på utrustning,
matsalar med lagom
stora bord, interaktiva
miljöer där man träffas
av en slump och
startar korsbefruktande
samtal. I
genomsnitt har varje
nobelpristagare haft
sju andra nobelpristagare
som kolleger.
Hur ska man tänka
när man bygger
lokaler så att de
blir kreativa?
– Man bör tänka i
skikt. Först lugn och
ro, sedan mötesplatser
med de närmaste
kollegerna, andra institutioner,
resten av
universitetet, och inte
minst staden runtomkring.
Barer och kantiner
är viktiga. Och
varför inte en allmän
lekplats mitt på campus?
En arbetsplats
måste ha en social
känsla för att fungera.
Var tycker du att
man har lyckats?
– De klassiska europeiska
universiteten
i gamla städer har tätheten,
och campusmiljöerna
i USA är ju
skapade för att leva i,
inte bara arbeta.
I den gamla gummifabriken
på Campus
Helsingborg där jag
sitter, har man lyckats
skapa flöden och en
naturlig mötespunkt i
en central foajé, det
är riktigt bra.
Så många miljoner får
Göteborgs universitet av
Vetenskapsrådet bland
annat till studier av lärande
i klassrum.
13
Antalet sökande till
varje ledig plats på
Chalmers program för
Arkitektur och teknik.
9.30 28
1
Vem: Alvar Aalto.
Vad: Har bland annat ritat
huvudbyggnaden till Tekniska högskolan
i Helsingfors. Info: Alvar Aalto
är en av de mest kända finländska
arkitekterna genom historien.
2
Vem: Thomas Jefferson.
Vad: Rotundan på University
of Virginia. Info: Thomas Jefferson
är mest känd som USA:s tredje
president. Men han var också en
mycket framstående arkitekt.
3
Vem: Henning Larsen.
Vad: Albanova universitetscentrum
i Stockholm. Info: Utbildad
vid Yale och Princeton och var fram
till 1996 professor vid Kunstakademiets
arkitektskole i Köpenhamn.
4
v
Vem: Josef Plecnik.
Vad: National- och universitetsbiblioteket
i Ljubljana.
Info: Få städer är så starkt arkitektoniskt
präglade av en enda man
v
som Plecniks hemstad Ljubljana.
Klockslaget varje dag
då all personal på högskolan
i Skövde bjuds
på fika i högskolerestaurangen
Götasalen.
Antalet fotbollsplaner
som ryms på Umeå universitets
lokalyta, enligt
universitetets hemsida.
5
Vem: Klas Anshelm.
Vad: Fysik och Kemi på
Chalmers i Göteborg.
Info: Byggt med bärande massiva
ytterväggar av tegel.
KREATIVA RUM NR 3 2006 03

❋ TJÄRNÖ MARINBIOLOGISKA LABORATORIUM
DE GÅR TILL
BOTTEN MED
FORSKNINGEN
Blir snäckor rädda och flyttar sig
när en krabba dyker upp?
Vad händer när man blandar DNA
med olika kemikalier?
Hur påverkar övergödning ålgräsängarna
i de grunda havsvikarna?
Svaren finns på Tjärnö marinbiologiska
laboratorium i Strömstad.
TEXT FLORENCE OPPENHEIM
FOTO CHRISTER EHRLING, JOHANNES BERNER
UTE PÅ BRYGGLABORATORIET på Tjärnö mäter några
studenter hur stor påväxten av fintrådiga alger är på ålgräs
planterat i bunkar med havsvatten med olika egenskaper.
– Från början var påväxten lika stor, berättar Nils Nexelius
som läser marin populationsekologi. När förhållandena
i vattnet ändras, ändras också graden av påväxt.
Ålgräsängarna i de grunda havsvikarna är viktiga livsmiljöer
för många arter men påverkas negativt av utfiskning
och övergödning. Påväxten påverkar möjligheten för
småfisk att växa till sig.
På en annan del av bryggan studerar en grupp hur snäckor
reagerar på krabbor. Med vissa tidsintervaller går studenterna
ned på bryggan och mäter om, och i så fall hur,
långt snäckorna förflyttar sig när det inte finns någon krabba
i närheten jämfört med när det finns krabbor nära.
– Vi tror att snäckorna inte reagerar olika alls, men det är
inte resultatet som är viktigt i vår kurs utan metodiken, säger
Emelie Hallberg, som också läser populationsekologi
04
KREATIVA RUM NR 3 2006

Brygglaboratoriet på Tjärnö ger studenterna chansen att undersöka havsdjuren i deras autentiska
miljö. På botten av Kosterfjorden finns bland annat den unika Kosterpiprensaren.
Anders Olsson och Nils Nexelius inspekterar ålgräsakvarierna
på bryggan.
och har bott och studerat på Tjärnö i fem veckor.
Brygglaboratoriet är en av Tjärnös stoltheter. En annan är
det två år gamla Lars Afzelius-laboratoriet, uppkallat efter
Tjärnös dynamiske före detta föreståndare. Personalen har
hjälpt till att utforma och utrusta det med ändamålsenlig teknik
som möjliggör avancerade analyser på labb. I DNA-labbet
jobbar Anna-Lisa Wrange och hennes kompisar med att
extrahera DNA i små mängder.
– Sedan hettar vi upp proverna, sänker och höjer temperaturen
för att kopiera antalet DNA-molekyler innan vi gör
vår analys, berättar Anna-Lisa Wrange.
UNDER DE DRYGT 40 ÅR som gått sedan dåvarande
byggnadsstyrelsen köpte fastigheten på Tjärnö, har lokalerna
vid Kosterfjorden blivit ett internationellt erkänt vetenskapligt
centrum för studier och forskning i marinbiologi.
– Fastigheten ligger nära flera av de miljötyper vi behöver
för studier och forskning, berättar Lars Hagström, administrativ
chef på Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Efter fem
minuter med båt härifrån är man ute på 250 meter djupt
vatten där man hittar samma organismer som man normalt
måste ut i Atlanten för att kunna studera.
TJÄRNÖ ÄR FÄLTSTATION för Göteborgs och Stockholms
universitet. Verksamheten har byggts ut successivt
under åren och aldrig har några lokaler fått stå tomma. Laboratoriet
är ett ”Centre of Excellence” – ett regionalt forsknings-
och kunskapscentrum med stöd från Västra Götalandsregionen
och EU. I dag arbetar 75 personer på anläggningen,
som har 94 sängplatser för studenter, forskare
och tillfälliga gäster.
– Flaskhalsen just nu är vårt kök, berättar Lars Hagström.
Antalet gäster ökar stadigt och förläggnings- och matsalskapaciteten
har utökats, men inte själva köksdelen. Men det
finns beslut om att bygga om även den.
Verksamheten ställer stora krav på att underhåll och akut
➔
KREATIVA RUM NR 3 2006 05

❋ TJÄRNÖ MARINBIOLOGISKA LABORATORIUM
”INTERNATIONELLA FORSKARE
UPPSKATTAR MILJÖN PÅ TJÄRNÖ”
➔
service vid till exempel strömavbrott fungerar felfritt. Tjärnö
har en egen verkstad med uppdrag att underhålla den tekniskt
komplicerade utrustningen men också att tillverka försöksuppställningar
för forskare.
– Vi har till exempel saltvattenssystem som är blodomloppet
i vår verksamhet. Om något skulle hända kan försök
som har pågått under många månader förstöras efter bara
några timmar, förklarar Lars Hagström.
I HUVUDBYGGNADEN finns ett publikt akvarium som används
av universitetsstudenter men som också är öppet för
allmänheten. Här kan man följa vad som lever i havet, från
ytan ned till hårdbottnarna på 100 meters djup. I ett öppet
akvarium, det så kallade klappakvariet, har man samlat sjöstjärnor,
snäckor och andra stora, ofarliga och färggranna
ryggradslösa djur från Kosterfjordens djup. Akvariet är mycket
populärt bland barn, som gärna stoppar ned händerna
och klappar djuren.
Varje år tar Tjärnö emot upp till tiotusen besökare från allmänheten.
Förutom besök i akvariet, erbjuder Tjärnö exkursioner,
bokade gruppbesök och populärvetenskapliga
föreläsningar under sommaren. Sommartid arrangeras också
barnens sommarlabb, där barn i åldrarna 7–11 år får upptäcka
livet i havet och göra egna experiment. Verksamheten
ingår i universitetets tredje uppgift – att ha en utåtriktad
verksamhet mot övriga delar av samhället.
– Vi företräder ett ämne som är både roligt och lätt att ta till
sig, berättar Martin Larsvik, informatör på Tjärnö. Ju fler som
kommer till oss tidigt, desto mer ökar möjligheterna för oss
att rekrytera framtida studenter och inspirera till naturvetenskapliga
studier. Dessutom får forskarna viktig input. De bästa
frågorna ställs ofta av barn, och vi själva och forskarna lär
oss att berätta för allmänheten vad vi gör och varför.
I början var Tjärnö mest inriktat på grundutbildning. I dag
är forskningen en stor del av verksamheten. Internationellt
forskningssamarbete pågår löpande och varje år arrangerar
laboratoriet stora nationella och internationella konferenser.
– I ett internationellt sammanhang är vi en ganska liten
fältstation men internationella forskare uppskattar att de här
kan jobba med organismer i en levande, naturlik miljö i våra
experimentanläggningar, eller ha nära ut till alla möjliga typer
av marina miljöer, från djuphavsmiljön som vi har inpå
knuten till strandnära miljöer av mycket god kvalitet, berättar
Kerstin Johannesson, föreståndare och ansvarig för
Tjärnölaboratoriet.
UPPTÄCKTEN AV KORALLREV i Kosterfjorden och möjligheten
att med laboratoriets fjärrstyrda undervattensfarkoster
studera ögonkorallen attraherar många forskare just
nu. Annars kretsar mycket kring informationsverksamheten
och förberedelserna inför bildandet av Kosterhavets nationalpark
och anslutande naturreservat.
Redan nu är Tjärnö ett mycket populärt turistmål. Bildandet
av en nationalpark och fler naturreservat kommer att
locka ännu fler besökare till det redan välkända och internationellt
välrenommerade, marinbiologiska laboratoriet på
Tjärnö.
HUS-
FAKTA
Akademiska Hus äger och förvaltar Tjärnö marinbiologiska
laboratorium, TMBL, som grundades 1963
och är fältstation för Göteborgs och Stockholms
universitet. Fastigheten består av tre förläggningsbyggnader, en
förrådsbyggnad, en verkstad, tre renodlade laboratoriebyggnader,
ett kurslaboratorium, akvarie- och konferensbyggnad, sjöbod,
pumphus och restaurang. På land finns undervisningssalar,
laboratorier och experimenthallar. Ett 20-tal akvarier visar hur
Skagerraks bottenmiljöer ser ut. Till havs finns båtar, fjärrstyrda
undervattensfarkoster och möjligheter till dykning för att kunna
utforska livet i havet.
06
KREATIVA RUM NR 3 2006

Lars Hagström visar upp de publika akvarierna på Tjärnö för upp till 10 000
besökare varje år. Besökande barn brukar gilla klappakvariet.
Fem viktiga forskningsprojekt
FORSKNINGEN på Tjärnö får ofta stor
uppmärksamhet i medierna; hur havet
mår och vad som händer där är viktigt
för många. Här är några exempel.
1Marin kemisk ekologi
På Tjärnö undersöker man hur organismer
i havet använder kemiska ämnen
för att kommunicera med varandra
och hur dessa kemiska ämnen kan användas.
Tjärnö har fått speciella EU-bidrag
för att bygga upp den kompetensen.
Centret har gjort flera viktiga upptäckter
som lett till patent, till exempel
icke-giftiga bottenfärger och medicinsk
användning av ett kemiskt ämne som
ett svampdjur tillverkar själv.
2Kartläggning av okänd
biologisk mångfald
I både svenska och norska farvatten
kan fortfarande nya spännande arter
upptäckas. I Sverige har hittills hittats
ett nu levande ögonkorallrev på 82–87
meters djup norr om Strömstad.
3Genetisk mångfald i havet
Tjärnö är ledande i Sverige och
även framstående internationellt när det
gäller forskning om genetisk biologisk
mångfald, det vill säga variationsrikedomen
av gener och arvsanlag inom arter.
4Utveckling av nya metoder för
att minska påväxt på båtbottnar
Alger och havstulpaner är ett gissel för
båtägare och påverkar bränsleförbrukningen
och naturen. På Tjärnö utvecklas
metoder som ska minska sådan påväxt,
bland annat med hjälp av ämnen som
produceras av andra arter i havet, kombinerat
med ett djupt kunnande om hur
påväxtorganismerna lever och fungerar.
5 Algblomning
På Tjärnö undersöks varför alger
vid algblomningar ibland producerar giftiga
ämnen. Man försöker också hitta
metoder för att ”avgifta” musslor som
blivit giftiga av algblomning.
Vad är bäst med Tjärnö?
3SVARAR
MARINA PANOVA, 33,
DOKTORAND I MARINEKOLOGI
– Våtlabben med rinnande vatten
och levande organismer. Där kan
man studera hur till exempel sjöstjärnor
äter musslor. Det är bättre
för studenterna än när man förklarar
för dem.
BERTIL REX, 64,
FORSKNINGSINGENJÖR
– Det är en hög nivå på lärarna.
De lägger ribban högre så att man
utvecklas snabbt. Hörsalen är
fantastisk. Man kan gå ned en
eftermiddag och sjunga som på en
riktigt stor scen.
DANIEL RYDBERG, 25,
STUDENT PÅ FISKEVÅRDS-
PROGRAMMET
– Akvariet är läckert. Där kommer
man nära det som händer och får
se allt i aktion.
Kommer man med båt på Kosterfjorden och
får syn på samlingen med hus, är det lätt att
tro att det är ett fiskeläge eller en hotellanläggning.
Sanningen är att det är en av Sveriges
bäst belägna universitetsinstitutioner:
Tjärnö marinbiologiska laboratorium.
KREATIVA RUM NR 3 2006 07

»MILJÖN PÅ
CAMPUS SPEGLAR
DET VI STÅR FÖR«
Mjuka bomullsskjortor och rejäla dunjackor
har blivit Boomerangs signum.
Nu är det dags att etablera en egen stil:
Defining Scandinavian preppy.
I Kräftriket på Frescati i Stockholm
hittade vd Fredrik Larsson lokalerna som
motsvarar företagets nya helhetstänkande.
TEXT LISA JOHANSSON FOTO FREDRIK NYMAN
ID: FREDRIK LARSSON, VD BOOMERANG
Uppdrag: Att designa och producera kläder av hög kvalitet
för både män och kvinnor. Lokaler: Nyrenoverad fastighet i
Kräftriket på Frescati i Stockholm. Kunder: 30 butiker och
200 profilerade återförsäljare. Målgruppen är medvetna
människor med aktiv livsstil, oavsett ålder.
Antal anställda: cirka 60 heltidsanställda, 25 sitter på
huvudkontoret. Verksamt i: Sverige, Danmark, Norge, Finland,
Tyskland, Holland, Belgien, Luxemburg och Österrike.
08
KREATIVA RUM NR 3 2006

FÖRETAG PÅ CAMPUS ❋
– De nya lokalerna
ger oss möjlighet
att växa, säger
Boomerangs
vd Fredrik
Larsson.
HUS-
FAKTA
»Det är lite
Oxford och
Cambridge
över det hela«
De gamla spiltorna på Veterinärhögskolan
i anrika Kräftriket har blivit
klädmärket Boomerangs nya hem.
SOLEN SILAR genom raderna av fönster och blir till
lysande rutor på det ljusa ekgolvet. Det är vita väggar,
vita möbler och en doft av nyskurat i huset där Boomerang
har sitt huvudkontor. I ett stort visningsrum
mannekängar vinterkollektionens stickade koftor och
eleganta svarta plagg.
Det har onekligen hänt en del sedan
Veterinärhögskolan höll till i
huset. Den gamla operationssalen
har blivit ett rymligt kök och en
matsal med häftigt högt i tak.
Häststallet har blivit kontor där
nyupptagna glasväggar släpper in
ljus i de gamla spiltorna. Här finns
numera klädmärket Boomerang i
ett öppet men samtidigt uppdelat
kontorslandskap. I det u-formade
husets andra länga sitter designers
som ritar de kläder vi ska bära hösten
2007.
Designavdelningens öppna rum
präglas av ett kreativt kaos. Det är
äppelgröna jackor, blårutiga skjortor
– med den klassiska rödgröna
Boomerangknappen, såklart! – kartonger
med skärp, tygprover och skisser i en för besökaren
svåröverskådlig ordning. Vd Fredrik Larsson och
hans kolleger flyttade in i april i år.
Varför ville ni flytta hit?
– Vi satt tidigare i en stor röd gammal lada. Den förmedlade
en rustik, lantlig känsla, som inte riktigt stämmer
med vår stil längre. Vi ville ha lokaler som bättre
speglar det vi står för i dag. Jag fastnade på en gång för
det här huset med gården i mitten, som knyter ihop
våra verksamheter.
Boomerang fyller trettio år i år. Vad står varumärket
för i dag?
– Vi har hela tiden genomsyrats av det vi kallar ”preppy”,
men vi har aldrig någonsin kommunicerat detta.
Nu har vi börjat sätta ord på vad som utmärker Boomerang
bland alla andra varumärken. Vi kallar det ”Defining
Scandinavian preppy”.
Vad innebär det?
– Det finns ju American preppy, som för tankarna
till collegestil och sportkläder. Och i England är preppy
lika med skoluniform, vespor och mods. Scandinavian
preppy är vår egen tolkning av begreppet som tar
fasta på vår nordiska design men även värderingar som
demokrati och jämställdhet. Scandinavian står för ljust,
rent, funktionellt och modernt.
Vilken roll spelar lokalerna
i detta?
– För oss spelar det jättestor
roll. Vi ska förmedla en stil och
då är det viktigt att vi lever som
vi lär. Vår målgrupp är i första
hand aktiva storstadsmänniskor
och de känner inte igen sig i det
alltför lantliga. Hit kan vi också
bjuda våra kunder och tydligt
visa vad vi står för. Vi kan ha
modevisningar och flera kundmöten
samtidigt. Dessutom har
vi all modern teknologi, du kan
till exempel koppla upp dig var
du än är i huset.
Vad tycker du om läget här
på campus?
– Jag älskar det! Det är nästan
bara universitetsbyggnader
här omkring och den känslan man får när man går
över campus en försommardag och ser studenter
som ligger och pluggar på gräsmattan är precis det vi
vill förmedla. Dessutom har vi Brunnsviken med båtarna
och kanotklubben här intill. Vi hoppas att fler
företag som vårt vill flytta hit. Vi är inte rädda för
konkurrens, tvärtom!
Var söker ni inspiration till nya kollektioner?
– Vi söker mycket hos oss själva. Vi har en egen
historia och ett antal originalplagg som vi ständigt återkommer
till och uppdaterar. Det är kanske lätt att åka
runt på mässor och titta, men det blir ett otroligt likriktat
mode om alla gör så.
Tror du att era kläder kommer att påverkas av
de här lokalerna?
– Ja, det tror jag absolut att de kommer att göra.
Huset är ju en del av vad vi vill stå för och bara att
vistas i den här miljön är inspirerande. Jag brukar
ibland åka hit på söndagarna bara för att njuta av
rummen.
AKADEMISKA HUS ÄGER OCH FÖRVALTAR sedan 1996 Kräftriket på universitetsområdet Frescati i
Stockholm. Det har fått sitt namn från de stora kräftor som fiskades i Brunnsviken och serverades på en
restaurang i området. De första husen byggdes åt Stockholms veterinärinstitut på 1910-talet. Huset
Boomerang hyr byggdes på 1940-talet till Veterinärhögskolan. Denna flyttade 1975 till Uppsala. Därefter stod huset
tomt eller hyrdes ut till småföretag. 2005 påbörjades de omfattande renoveringar som resulterade i Boomerangs
huvudkontor.
KREATIVA RUM NR 3 2006 09

❋ UTVIK
Förra året fick CAMPUS
ÅKROKEN i Sundsvall
det prestigefyllda
priset Charter Awards –
arkitekturvärldens Oscar.
Åkrokens ANNORLUNDA
UTSEENDE med hus, gränder,
broar och torg bildar en unik
och vacker studiemiljö. Men
skönhet kräver underhåll.
Därför dyker DAVID OHLSON
upp varje dag på sin flakmoped
för att sköta
markservicen.
➔
TEXT SOFIA ERIKSSON FOTO TORBJÖRN BERGKVIST
10
KREATIVA RUM NR 3 2006

David Ohlson sköter
markservicen på Åkroken
– öppna och kolla in hans
arbetsplats!
KREATIVA RUM NR 3 2006 11

Magasinsinspiration
Arkitekterna inspirerades bland
annat av Sundsvalls gamla hamnmagasin
som ligger med gavlarna
mot ån, och en tegelgavel på en
sjukhusbyggnad. Eftersom det låg
ett bryggeri här förr har kvarteren
fått namn efter bryggarbyggnader,
som Kornboden och Vörthuset.
Tak av glas
Huskropparna i kvarteret fogas
samman av gårdar med glastak.
Utrymmet har blivit populära rastutrymmen
och har därför försetts med
radiatorer i efterhand. I den naturvetenskapliga
ljusgården har forskarna
växthus för egna plantor.
Ventilation
Lektionssalarna ventileras
automatiskt om luften
blir för dålig.
Sensorer känner av koldioxidhalt
och temperatur
och styr fläktarna.
Det sparar pengar eftersom
inga fläktar står på i
onödan.
Tegelfasad
Alla hus är byggda med enkla basmaterial:
tegel, glas, stål och trä och har medvetet
gjorts olika i färger och material så att varje
hus blir unikt. Tanken är att studenterna då
tar större ansvar för ”sin” byggnad.

VI VALDE CAMPUS
Gatuskyltar i emalj
Eftersom Åkroken är formad
som en stad, med gator, torg
och gränder, finns det
också gatuskyltar i
gammal klassisk
blå emalj.
Solkattsfönster
På Mälthuset sitter flera gluggar,
med syfte att skapa solkatter
genom glasblock in i
lokalerna.
Nära till naturen
Nedanför Mälthuset flyter
Selångersån, och kroken den
gör just här har fått ge namn åt
campus. Två broar (som ritades
tillsammans med två tyska
studenter på skolan) går över
ån och knyter ihop
campusområdena.

Putsade fasader
Humlegården, som är hälsovetenskapens
hus, har putsad
fasad. Färgerna är traditionella
milda putsfärger. Ett blåputsat
hus var på förslag, men ansågs
bryta för mycket mot traditionen.
Men svart fasad var okej
på det nyinvigda medie- och
kommunikationshuset.
Solinströmning
Vissa av fönstren i taken har
isolerats för att minska solinströmning.
40 procent ser
således vita ut inifrån och dämpar
solljuset. Blir det ändå för
varmt, öppnas ventilationsluckor
automatiskt.
Öppna stuprör
Vinkeln på taket gör att
vatten och snö rinner av
och via betongrännor
transporteras ut mot öppna
plåtrännor längs med fasaderna.
Nederbördsrika
dagar strömmar små
vattenfall längs med
husen – både utsmyckning
och
vädermätare.
Cykelställ
Cykelställen i galvaniserat
stål är specialkonstruerade
och välbehövda – torget
framför huvudentrén
är den mest trafikerade
på hela campus. 5000
studenter pluggar vid
Mittuniversitetet i
Sundsvall.

UTVIK ❋
Gångbroar
Även om det ösregnar kan
man ta sig torrskodd runt
hela campus. Via gångbroar
kan man gå från ena änden
till den andra – genom elva
hus. Gångbroarna kompletterar
passagerna som finns
i souterrängläge under
gränderna.
»JAG SER
TILL ATT ALLT
FUNGERAR«
NÄR BILDEN TAS är det mitt i sommaren och
Mittuniversitetets studenter är fortfarande på annat
håll. Åkrokens torg och gränder ligger tomma, men
David Ohlson är på plats. Det har inte kommit en
regndroppe på hela sommaren och han har fullt sjå
med att hålla liv i gräsmattorna på området, särskilt där
folk har genat.
– Man kanske borde göra gångvägar i efterhand för
inte kan man styra hur folk går inte. Men det är bara
att så i, säger han.
David Ohlson är arbetsledare på Svensk Markservice,
som specialiserar sig på åretruntskötsel av
bland annat campusområden.
– Jag ser till att allt fungerar och åtgärdar det som
inte är bra, i samråd med fastighetsägare och universitetet.
Och så är det allt det löpande förstås: snöröjning,
städning, plantering av blommor och skötsel av gräsmattor
och gångar.
DAVID OHLSON och hans arbetslag har haft hand om
Campus Åkroken sedan det började byggas 1997. Han
har under den tiden också gått en tvåårig trädgårdsutbildning
i Kramfors.
– Innan jag började här jobbade jag på kommunens
parkavdelning i tio år. Jag har haft intresse för växter
hela livet, så kursen blev en bra komplettering till det
jag lärt mig själv och jobbat med tidigare. Kunskaperna
kommer väl till nytta här där vi har hand om växtskötsel
både inne i ljusgårdarna och utomhus.
Oftast jobbar han tidigt på morgonen; det är mycket
som ska åtgärdas innan studenter och personal kommer
till studier och jobb.
– Framför allt på vintern är det mycket att göra
tidigt. Området snöröjs med maskin och jag ser till att
entréer och gångvägar är snöfria och att folk inte halkar.
Och istapparna från stuprännorna måste tas bort
så att ingen skadas om de skulle falla ned.
Kommande
husgrunder
På den öppna ytan ligger
kantsten i mönster som ser
ut som gamla husgrunder
uppifrån. Men enligt arkitekten
är de lagda för att
visa hur man skulle kunna
bygga i framtiden.
HUS-
FAKTA
Akademiska Hus äger och förvaltar Campus
Åkroken i Sundsvall, som byggdes i tre
etapper med start 1997. Arken Arkitekter i
Stockholm var firman som fick uppdraget, efter att en
tävling utlysts. Förra året fick Åkroken det amerikanska
stadsbyggnadspriset Charter Awards. Åkroken är byggd
som en stad i staden och varje institution är ett kvarter.
Förutom undervisningslokaler och studieutrymmen finns
här också restaurang och bibliotek.
KREATIVA RUM NR 3 2006

❋ TEMA: KONST PÅ CAMPUS
CAMPUS:
Sveriges
största
galleri
På svenska universitet och högskolor
står mängder av konstverk.
Den ovärderliga konstskatten innehåller
allt från hundra år gamla statyer
till moderna videoinstallationer.
Men hur påverkar de miljön och
kreativiteten?
Kreativa Rum tittar närmare på
konstens roll på campus.
TEXT TIMOTHY TORE HEBB
FOTO: MICHAEL PERLMUTTER
UTAN KONST blir det väldigt tomt och inte särskilt
kreativt på skolorna, säger Inger Höjer Aspemyr,
konstpedagog på Statens konstråd,
där hon står på Kungliga tekniska högskolans
campus i Stockholm.
Framför henne, intill NADA-huset, institutionen
för bland annat numerisk analys och datalogi,
är tre resväskstora skulpturer av Thomas Karlsson
placerade. Verket heter Easy rider, men
snarlikheten till Ahlgrens bilar har gjort att studenterna
kallar dem för just detta.
Ahlgrens bilar är
konst på KTH. Men är det egentligen någon som bryr sig om
FOTO: NATASJA JOVIC
konsten på campus?
– Jag tror folk gör det, men man kanske inte registrerar den helt
medvetet. Fast en student som ska till NADA får olika upplevelser
varje gång. Man funderar över varför verket ser ut som det gör
➔
02
Kontrapunkt
AV EVA STEPHENSON-MÖLLER, BORÅS HÖGSKOLA
■ De färgglada cirklarna bildar en monumental solavskärmningsgardin
och sitter i bibliotekets glasade fasad. Där
skyddar den böckerna och studenternas ögon. Här hörs inga kritiska
röster utan bara uppskattning för ett konstverk som anknyter till
stadens stolta tekoindustriella historia.
12
KREATIVA RUM NR 3 2006

tio
KONSTVERK PÅ CAMPUS
Konst på campus kan väcka
starka känslor av alla slag.
Här är tio olika verk
landet runt, samt
storyn bakom.
01
Väggmålning
AV LAGE LINDELL,
UMEÅ UNIVERSITET
■ 1970 fick Lindell uppdraget att
påbörja den stora väggmålningen.
Inspiration hämtade han från den
amerikanska litteraturen och jazzmusiken.
Den 95 meter långa målningen
hamnar än mer i fokus med
den ombyggnation som inleds denna
höst. Då byggs ytterligare en våning
med ett kafé ovanför målningen
och hela fasaden kläs in i glas.
FOTO: LENA ASON
FOTO: BERT LEANDERSSON
FOTO: JOHAN GUNSÉUS
03
Hide & Seek
AV MARIA MIESENBERGER, VÄXJÖ UNIVERSITET
■ Smygande högljudd tystnad. Så beskriver konstnären
själv sitt verk från 2006. Tre figurer, i tre olika positioner, verkar leka
den lek som titeln anger. Samtidigt är figurernas yta täckta av ett
mönster som påminner om fingeravtryckets. Materialet är gjuten
aluminium.
04
Par på styltor
AV STEPHAN BALKENHOL, CHALMERS, GÖTEBORG
■ Mansdominerade Chalmers tyckte inte att Balkenhols ursprungsidé
stämde överens med högskolans jämställdhetssträvan: två män som svävade
runt på tre meter höga, röda styltor var en för många. Så konstnären fick ge
med sig och en av dem förvandlades till kvinna. Skulpturerna har huggits ut i
lera, gjutits i brons och sedan målats.
KREATIVA RUM NR 3 2006 13

❋ TEMA: KONST PÅ CAMPUS
❮❮
➔
och får nya tankar av det. Det tar man med sig till forskningen där man
också måste vara kreativ hela tiden och tänka i nya banor.
Däremot går det naturligtvis inte att kvantifiera mängden kreativitet
som offentlig konst på lärosätena leder till. För hur visar man på sambandet
mellan konst och kreativitet? På samma sätt går det inte att
säga att konst som kostar mycket ökar kreativiteten mer eller ger en
större konstupplevelse. Budgeten i år för inköp, placering och kommunikation
av konst är i varje fall på lite över 34 miljoner kronor. 2005
blev 33 offentliga verk färdiga.
– Mer tid och rejält med pengar ger såklart konstnären större möjlighet
att jobba med idén, det är en kvalitetssäkring, menar hon.
EN FINGERVISNING om konstens vikt, fortsätter Inger, är dock att exempelvis
reklamvärlden snabbt suger upp nya konstuttryck.
– För samtidskonstnärer tolkar just samtiden med ett språk som är
nödvändigt för att vi ska förstå våra liv bättre. Det ökar även vår kreativitet.
Och trender är viktiga eftersom de avgör vad som är angeläget i dag.
En trend nu utgår från behoven hos dem – bland annat studenterna
– som ska verka där konsten finns.
– Teknik och vetenskap är också populära teman. Easy riders tre
skulpturer har blåsts upp med hjälp av vatten, vilket format det hårda
materialet. Den tekniken är ny inom konsten, men det speglar även den
teknikutveckling som bland annat pågår på NADA.
TRENDEN ÄR ALLTSÅ att konstens gränser expanderar och det betyder
att språket inte längre är så lätt avläsbart – därför inbjuder den till egna
associationer, fortsätter Inger Höjer Aspemyr.
– Verket ska vara öppet för tolkning, det stimulerar fantasin
hos betraktaren och gör miljön där det placeras
dynamisk, ickebanal och tvetydig. Betraktaren
Folk kan
bli upprörda.
Konstens roll
är att säga
det man
inte redan
vet.
❮❮
INGER
HÖJER ASPEMYR
ska lita på sin upplevelse.
Och så måste det förbli angeläget över tiden.
Easy rider lyckas med detta genom sitt materialval,
där metallytans utseende förändras beroende
på vädrets speglingar, säger hon.
Då hoppar en liten kille upp på en av ”bilarna”.
– Konst kan användas på olika sätt, skrattar
hon.
MEN RISKEN för att konsten verkligen upprör är liten,
eftersom en anda av samförstånd präglar tillkomsten.
Vid varje projekt tillsätts en samrådsgrupp – med Statens
konstråd, fastighetsägare och representanter från utbildningarna –
som godkänner verken. Och konstnären gör alltid ett skissförslag som
sedan diskuteras.
– Folk kan bli upprörda eftersom konstens roll är att säga det man
inte redan vet. Därför försöker vi ge mer vägledning, även om det redan
ska finnas skyltar. Det handlar om att inspirera men även om att
irritera, och irritationen kan inspirera, säger Inger.
Hon vill inte säga var gränsen för det acceptabla går, ty den flyttas
hela tiden. Hon menar att objekt växer och får nya innebörder hela tiden.
Och det som påminde om dekoration i går – konstrådet vill inte
att deras verk enbart ska vara en fröjd för ögat – behöver inte vara
det i dag.
05
10
Syntax och Section
AV KIRSTEN ORTWED, LUNDS UNIVERSITET
■ Ordet har visst betydelse. Det upptäckte denna konstnär
när professorerna började bråka om den latinska översättningen.
Höglatin eller vulgärlatin, det var frågan. ”Verba Volent. Scripta
Manet” betyder ”Ordet flyger. Det skrivna blir kvar.”
Duo
AV LARS ENGLUND, ÖREBRO UNIVERSITET
■ Vingar som interfererar och är extremt känsliga för vind
och luftens turbulens. Det är Lars Englunds egen beskrivning av de
två gröna objekten, som han kallar för vingar. Platsen är utanför
Musikhögskolan. Varje vinge är till hälften drivande och till hälften
bromsande, enligt konstnären, som ofta haft vind och motordrivna
vingar som tema i sin konst.
FOTO: LENA ASON
FOTO: NATASJA JOVIC
14
KREATIVA RUM NR 3 2006

FOTO: LENA ASON
FOTO: BERT LEANDERSSON
06
Snigelns väg
MÅRTEN MEDBO,
MEDIE- OCH KOMMU-
NIKATIONSVETENSKAPSHUSET,
CAMPUS ÅKROKEN SUNDSVALL
■ 24 genomskinliga kapslar har
fyllts med 20-50 bollar i genomskinliga
former, vilka ändrar färg beroende
på ljuset och de ljusdioder de
fyllts med. Tre plan upptas i huset.
Medbo önskar ”knyta ihop och hålla
samman” rummet med sitt verk.
Och när det är mörkt och alla delar
lyser framträder spåret av snigeln.
07
Extras
AV LARS SILTBERG,
DRAMATISKA INSTI-
TUTET I STOCKHOLM
■ Denna omtalade foto- och videoinstallation
har kritiserats, främst av
kvalitetsskäl. Flera på skolan som
utbildar Sveriges framtida regissörer
tyckte att filmen inte höll måttet.
Verket – på svenska är titeln statister
– följer under nio timmar närgånget
olika personers ansikten.
Hål i kläder och brödsmulor syns
tydligt.
08
Glas Skärvan
AV ANNETTE SENNEBY,
MALMÖ HÖGSKOLA
■ Originellt med detta konstverk,
som består av fem delar, är att det
ligger både utomhus och inomhus, i
entrén och biblioteket. En upphittad
liten glasbit från en resa i Grekland
utgjorde den konceptuella startpunkten.
Den genomsyrar ett fotogram,
en skulptur i järn, ett bord
med infärgad sand, en stor skiva av
glas och en transparent låda med
den ursprungliga glasbiten.
09
Krets
BRITT IGNELL, TJÄRNÖ
MARINBIOLOGISKA
LABORATORIUM
■ Den ena av de två bronsskulpturerna
i konstverket ska bland annat
påminna om havets yta och sandbotten.
”Motsatser som interagerar,
två skulpturer i samarbete”,
förklarar konstnären själv. Krets
står på en strandäng, omgärdad av
en ring av bohusgranit, precis vid
en brygga nere vid havskanten.
Akademiska Hus satsar på konst
– KONST ÄR VIKTIGT för att skapa
kreativa miljöer, säger Joakim
Ollén, vd och koncernchef för
Akademiska Hus.
Konstinköpen görs främst i
samarbete med Statens konstråd,
men ibland beslutar Akademiska
Hus om egna inköp. Nyligen
införskaffades Charlotte
Gyllenhammars På
mattan, från konstväveriet
Märta Måås-
Fjetterström. Det är
en matta som visar
på en frusen sekund
av ett skeende, där
blickarna är riktade
bortåt, utåt, framåt.
Joakim Ollén, vd för
Akademiska Hus.
– Vi tänker ställa ut den i våra
olika hus. Vi är måna om att
skapa en kreativ miljö som
understödjer den lärande och forskande
verksamheten. Fast det
finns ingen egen konstpolicy, en
sådan ska man akta sig för, menar
Joakim Ollén.
– Vi har inga begränsningar
och våra beslut sker
i samråd med Statens
konstråd. Men
möjligtvis, med allt
fler olika verksamheter
på campus,
syns en tendens
mot större kreativa
höjder i konsten.
Akademiska Hus nyinköpta matta ska på turné till olika lärosäten.
KREATIVA RUM NR 3 2006 15

❋ INSPIRATION
Landskapet på Jylland böljar, men Filmhögskolans arkitektur för tankarna till is och glaciärer – något som fick kritik när husen byggdes.
kreativaRUM GILLAR:
FILMHÖGSKOLAN I EBELTOFT
VAD?
European Film College, EFC, i danska
Ebeltoft är en folkhögskola, som varje
år tar emot filmintresserade studenter
från hela världen. Merparten av studenterna
går en åtta månader lång grundkurs
i film och får lära sig allt från att
driva biograf till att göra egen film. All
undervisning bedrivs på engelska, och
studenter såväl som lärare bor och äter
på skolan. Skolan började byggas 1991
efter det att en finsk arkitektbyrå tävlat
och vunnit uppdraget. Byggnaderna ska
föra tankarna till is och glaciärer – något
som många var kritiska mot när huset
ritades.
VARFÖR?
Att driva filmskola är inte billigt, men
EFC har lyckats skrapa ihop pengar
genom statliga bidrag och generösa donationer
för att kunna driva en topputbildning.
På skolan finns, förutom
studior och digitala utrustningar, klipprum
och en av Danmarks bästa biografer,
även välutrustade studentbostäder
och en skolrestaurang med hyllad mat
av mästerkockar. Dansk film och filmteori
är vida berömt och många av dagens
”up and coming”-filmare har börjat
sin bana här. Lärarstaben och styrelsen
består av storheter som Milos
Forman, Wim Wenders och Max von
Sydow.
DESSUTOM
TEXT SOFIA ERIKSSON
Skolans egen bio, Store Bjørn, anses
vara landets bästa, med superbt digitalt
ljud och bekväma platser för 220 personer.
Inte bara skolans studenter har
tillgång till den – två gånger i veckan
visas bio för allmänheten, och det finns
också en filmklubb och en barnfilmklubb.
Mycket i arkitekturen påminner
om film också. Och den som besöker
toaletterna på Filmhögskolan kan ju
ägna den världsberömde filmaren Lars
von Trier en tacksamhetens tanke. Det
är nämligen han som sponsrat toalettinköpen.
16
KREATIVA RUM NR 3 2006

AKTUELLT FRÅN AKADEMISKA HUS
FÖRBÄTTRA CAMPUS – det är
tävlingsuppgiften i Akademiska
Hus idétävling för studenter. Vi
behöver dina idéer om hur campus
kan bli ännu bättre. Det kan
vara allt från att måla om till att
anlägga gräsmattor på taket. Eller
dela ut gratis frukt på fredagar.
Du har med andra ord nästan
helt fria händer. Och det gäller
även hur du vill presentera din idé!
Ett förslag från var och en av
Akademiska Hus regioner väljs ut
att delta i den stora riksfinalen,
som äger rum på Kunskapens
dag den 9 november i Stockholm.
Det bästa förslaget vinner 22 860
kronor – en termins studielån.
Men fler priser delas ut, både i finalen
och i regiontävlingarna.
Vill du ha chans att vinna
ära och pengar är det
hög tid att sätta i gång.
Senaste inlämningsdag
är måndagen den
2 oktober!
Läs mer om tävlingsreglerna
på www.akademiskahus.se
LÄMNA IN
SENAST
2 OKT!
Grönt är
skönt – och
lättskött.
Akademiska
Hus har fått
pris för sina
bevuxna tak.
Trendiga gröna tak
GRÖNA TAK blir allt vanligare. De
är inte bara vackra att se på och bra
för miljön. De är lättskötta och ökar
livslängden hos underlaget. Akademiska
Hus tilldelades nyligen föreningen
Scandinavian Green Roof
Arkitekturskolan i nytt perspektiv
Associations pris för det gröna taket
på en nybyggnad på Campus
Valhallavägen i Stockholm med Försvarshögskolan
som hyresgäst.
– Det här kommer mer och mer,
säger landskapsarkitekt Jörgen Orback
som har ritat och projekterat
taken.
De gröna taken består av torktåliga
växter som kräver ett minimum
av skötsel, till exempel vit och
gul fetknopp, samt kryddväxter.
TÄNK ATT kunna promenera runt
längs väggarna på utsidan av ett
hus, en byggnadssafari som ger
nya perspektiv på byggnaden och
stadsrummet.
Den möjligheten fanns på Arkitekturskolans
fasad på Östermalmsgatan
i Stockholm i juni.
Safaristigen började på taket vid
fasaden mot Karlavägen, gick upp
och ned utmed betongväggarna
och tillbaka till taket igen. Hela
konstruktionen var byggd med infästningar,
gångbroar, trappor och
skyddsnät som finns på byggmarknaden
men som här användes
på ett annorlunda sätt.
– En tanke med projektet var
just att undersöka den kreativa
potential som finns i redan befintliga
produkter, säger arkitekten
Hanna Palmgren, som tillsammans
med arkitekten Bure Berglund
står bakom idén.
KREATIVA RUM NR 3 2006 17

AKTUELLT FRÅN AKADEMISKA HUS
Tävla med oss!
VINN
BIO
BILJETTER!
VAD KAN DU OM AKADEMISKA HUS? Svara på frågorna (alla svar finns på www.akademiskahus.se)
och e-posta in dina svar med namn och adress till kreativarum@akademiskahus.se senast den
6 november 2006. Du kan vinna två biobiljetter.
1
Vilken av Akademiska Hus
fastigheter tilldelades 2005
det internationella stadsbyggnadspriset
Charter Awards?
2
På vilket underlag kommer
man att spela på
nya Akademiska Hus Arena
vid Umeå universitet?
3
Flera av hyresgästerna på
Campus Gärdet i Stockholm
har en tydlig konstnärlig inriktning.
I juni 2008 flyttar ytterligare
en högskola med dramatisk
utbildning dit. Vilken?
4
Vilken av Akademiska
Hus regioner har högst
andel laboratorier?
5
öst?
6
Hur många kvadratmeter
förvaltar Akademiska Hus
Utanför Astronomihuset
i Lund står en byst av en
känd person. Vem?
7
Vad heter den nyrenoverade
gallerian, som tidigare
var ett danspalats, på Umeå universitet?
8
Akademiska Hus sponsrar
Nordens Ark, som
arbetar med att bevara utrotningshotade
djur. Vilket djur
är symboldjur för Akademiska
Hus engagemang?
9
Projektet “Julstaden och
ljusstaden Göteborg”
sponsras av Akademiska Hus.
Det innebär att staden dekoreras
med speciella ljusinstallationer
i december. Vad heter dammen
som ingår i ljussättningsprogrammet?
Marklager – en sparbössa.
Marklager fixar
kyla och värme
MARKLAGRET I LUND är Akademiska
Hus stora satsning på
marklagrad energi. Lagret består
av 153 plastslangar fyllda med 28
procentig etanol som är nedstoppade
i borrhål som är mellan
200 och 230 meter djupa.
Totalt ger anläggningen cirka
1,8 megawatt värme mot en insats
av cirka 600 kW el. Den värmer
hela Kemicentrum och Designcentrum
vid LTH i Lund.
– Anläggningen klarar sig själv
ned till +5º. Under det måste vi
stötta med fjärrvärme, berättar
driftstekniker Anders Ringström.
Temperaturen i marklagret varierar
mellan –3º och +12º.
Investeringen är på 40 miljoner
kronor som med miljöbidrag beräknas
vara intjänade inom sju år.
VISSTE DU ATT...
Akademiska Hus på bussar som syns
AKADEMISKA HUS sponsrar specialdekorerade
campusbussar som
studenter och lärare i Linköping
och Norrköping kan använda för
att snabbt och billigt ta sig mellan
campusområdena. Sommartid och
på helgerna under terminerna använder
ägaren Swebus Express
bussen i fjärrtrafik över hela landet.
…Bygg- och miljökontoret i Gävle
kommun har tilldelat Akademiska
Hus det prestigefyllda priset
för Årets bästa bygge och
Årets bästa byggprojekt för det
nya biblioteket vid högskolan i
Gävle.
GRATIS
SÅ FÅR DU EN
PRENUMERATION
kreativaRUM
Gå in på www.akademiskahus.se
och klicka på Kreativa Rum
Välkommen till Kunskapens dag
I MÖTET MELLAN människor, idéer och möjligheter kan stora saker
hända. Kreativa möten är därför temat för årets Kunskapens dag, och
en rad spännande gäster ger perspektiv i ämnet – bland andra Ola
Thufvesson, Soki Choi och Teo Härén. På programmet står även
paneldebatt, prisutdelning i vår studenttävling och underhållning.
När: 9 november 2006. Var: Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm.
Anmäl dig på nätet, www.akademiskahus.se, och klicka
dig fram till Kunskapens dag.
18
KREATIVA RUM NR 3 2006

OKREATIVT ❋
Hon har sjungit med de allra största
namnen inom jazzen och hunnit lägga
sju skivor bakom sig.Få sångerskor är
så drivna som kreativa Viktoria Tolstoy.
Men vilken är egentligen den mest
okreativa miljö hon befunnit sig i?
TEXT JOSEFIN EKMAN
»FLYGPLATSER ÄR
ETT ONT MÅSTE«
– Flygplatser, helt klart. Det är en mellanstation på vägen mot målet,
ett ingenmansland. Jag ser flygplatser som ett ont måste där
man ofta tvingas sitta i timmar och bara vänta. Det kan verkligen
ta kål på inspirationen och kreativiteten. Sedan måste jag ändå
stå och le och ge hundra procent på scenen när jag kommit fram,
trots att man haft en för jävlig resa. Det kan vara frustrerande.
Vad är det som gör miljön så okreativ?
– Det finns ingen mening i sig med att vänta på ett anslutningsflyg:
det känns bara som bortkastad tid. Inför en ny skiva lyssnar jag
mycket på musik för att få upp ångan och kreativiteten. Sedan hittar
jag inspirationen i allt jag gör: umgås med vänner, åker till landet
eller reser. Men just flygplatser bidrar inte till den kreativa processen.
Kan den okreativa flygplatsmiljön i slutändan ändå leda
till något positivt?
– Det är möjligt att den frammanar aggressioner som kommer
fram senare på kvällen på scenen. Har jag gått runt och varit irriterad
under resan till giget, kanske det blir ett väldigt starkt framträdande
där jag ger allt. På så sätt kan den i grunden negativa
miljön leda till något positivt.
Var är du som mest kreativ?
– På en plats där det bara är fåglarnas kvitter och vågornas
skvalp som hörs. Jag är i grund och botten en riktig lantistjej, och
det är ute på mitt lantställe som jag finner längtan och inspirationen
att sjunga och åka ut på turné igen. Men jag är ingen person
som är kreativ och skriver en massa nya låtar eller gör annat arbetsrelaterat
när jag är ledig. Har jag semester så är jag enbart ledig,
och då slappar jag bara och umgås med vänner.
VIKTORIA TOLSTOY
Ålder: 32 år. Bor: I Stockholm. Yrke: Jazzsångerska, omnämns
ofta som Monica Zetterlunds arvtagare. Familj: Maken Per Holknekt.
Aktuell: Med nya skivan Pictures of Me. Övrigt: Den ryske
författaren Leo Tolstoj är hennes morfars morfar.
KREATIVA USE RUM IT nr NR 132005
2006 19

Akademiska Hus är ett av landets största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer och skapar
levande campus där studier, forskning, företag och service samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet
över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se
B SVERIGE PORTO BETALT
KREATIVA RUM
AKADEMISKA HUS AB
BOX 483
401 27 GÖTEBORG