1 - Synskadades RiksfÃ¶rbund

More documents

Recommendations

Info

Ungdomar med synskada får jobb om de tror på sig själva Det ska inte hymlas med att det är svårt att få jobb om man är synskadad. Men om man har en bra utbildning ökar chanserna. Det är länge sen alla synskadade jobbade som borstbindare. Enligt SRF:s arbetsmarknadsprogram jobbar synskadade inom 153 yrken, se www. srfriks.org/Arbetsmarknad/ arbeten.htm. En del av dessa håller på att etablera sig som nya ”blindyrken”, dvs yrken där man inte har nån särskild fördel som seende, t.ex. massör, sjukgymnast eller ljudtekniker. Men de flesta jobbar med annat. Dock är det svårare att få jobb om man har en synskada än om man inte har det. Bland SRF:s medlemmar i arbetsför ålder är det ungefär hälften som är arbetslösa. Det är lite bättre bland de barndomssynskadade – knappt 30% arbetslösa varav 10% förtidspensionerade. Men då ska man lägga till att av dem som arbetar gör 20% det inom någon sorts arbetsmarknadsåtgärd. – Jag har funderat på vilka under 30 jag känner som arbetar, och det har gått upp för mig att det är rätt få som gör det, säger Annelie Sövig som själv är 23 och arbetar som förskollärare. De flesta studerar eller går hemma. Av de som jobbar har i princip alla en akademisk utbildning. Hennes bild bekräftas delvis av Stig Eriksson på SRF:s arbetsmarknadsprogram. – Ju större kunskaper man skaffar sig, och ju längre utbildning, desto mindre betyder synskadan. I princip krävs det mer av den synskadade än den seende, och då gäller det att kunna kompensera det med något. – Dessutom är universitetskulturen mer tillåtande än det mesta. Det var först när jag pluggade på universitet som jag kände mig accepterad. Vad ska man då satsa på? Ja, det är ingen idé att snegla på vad som är gångbart på arbetsmarknaden. – Sådant hinner ändras på bara några år, säger Stig. Det är bättre att satsa på något man är intresserad av. Då lägger man ner det där lilla extra som gör att man blir verkligt bra och engagerad och intressant på arbetsmarknaden. – Det är viktigt att man tar för sig och vågar, säger Annelie Sövig. Annelie brydde sig inte om vad som kunde vara lönsamt. – Jag har alltid velat vara förskollärare och det var en lycklig slump att det råkade vara brist på sådana just då. När jag var färdig med min lärarutbildning sökte jag bara på platsbanken och fick flera erbjudanden. Det var jätteenkelt och smidigt, det var bara att välja. Synskadan är inget hinder i jobbet, säger hon också. Fredrik Jonsson, webbutvecklare m.m, 21, valde en tuffare väg. – Just nu har jag en projektanställning som webbutvecklare på Improve Your Life, säger han. Det är inget ovanligt, nästan alla ungdomar har projektanställningar som varar några månader, sen hoppar man runt, på gott och ont. Dessförinnan jobbade han ett år på ett bemanningsföretag i Dublin som behörighetsadministratör åt IBM. – Åk gärna utomlands och jobba ett eller ett par år, säger Fredrik. Det är ofta lätt att få jobb – och lika lätt att förlora det. Jag fick jobb på två veckor, utan utbildning. Och jag får fortfarande mejl från rekryteringsfirmor som vill ha mig. – Det nuvarande jobbet fick jag genom kontakter. Jag känner ingen som har fått jobb genom arbetsförmedlingen, utom via deras jobbdatabas. När jobbet tar slut kan jag alltid arbeta på en helpdesk, jag har kontakter där också. 6
Jenny Johansson, 29, hör till dem som har satsat på utbildning och jobbar idag som livsmedelsinspektör. – Jag har alltid varit intresserad av både mat och natur så jag hamnade på lantbruksuniversitet där jag pluggade till livsmedelsagronom i fyra och ett halvt år. Egentligen hade jag tänkt arbeta på bondgårdar men jag insåg mer och mer att det var mat jag ville jobba med. Livsmedelsagronomer läser om varför bröd jäser och vilka bakterier som finns i filen och sådant. Jenny gjorde t.ex. examensuppgift på hur man ska få så mört kött som möjligt. – Som så många andra hoppade jag runt på korta jobb innan jag fick fast jobb här i förra veckan, säger hon. På frågan om inte synskadan är handikappande i jobbet säger hon att det är helt värdelöst att leta efter vad man inte kan. – Det är bättre att se till vad man kan, och det är ju jättemycket. Och så har jag alltid använt hjälpmedel, förstoring på datorn och kikare och förstoringsglas när jag är ute och inspekterar. Då klarar jag jobbet precis lika bra som någon som ser bättre än mig. Niklas Hultqvist, 24, jobbar i ett mer traditionellt synskadeyrke, som sjukgymnast. – Jag kom i kontakt med yrket via Karolinska Institutets numera nedlagda preparandkurs för synskadade, säger Niklas. Sen gick jag sjukgymnastutbildningen, blev färdig för ett år sen och fick jobb omedelbart via en kontakt på min nuvarande arbetsplats. – Jag har haft flera jobb förut. Jag har jobbat på sportaffär, jag har flyttat möbler. Ett tag hade jag ett jobb på en skola som stöd för elever med särskilda behov. Jag fick till och med erbjudande om utbildning men jag tog det här istället. Jag har flera bekanta somär sjukgymnaster och blev inspirerad av dem. En möjlighet är också att göra som journalisten Fredrik Fischer, 27 – jobba som egen företagare och sälja en produkt. – Mycket hänger på den egna framtoningen, säger Fredrik som också kan tänka sig att arbeta som anställd. Om man lägger fram synskadan som ett problem så blir det ett problem. Men om man talar om vad man kan så blir man en resurs. – Journalistbranschen är väldigt trång och om man blir avvisad behöver det inte bero på synskadan. Men man måste ta för sig. I journalistyrket handlar det om att ha fantasi och se vad man är bra på och tycker om. Man måste se vad man har att bidra med som ingen annan har. Och ge sig i lag med folk för att upptäcka vad man har för tillgångar. Summa: gör det du är intresserad av och är bra på, satsa på utbildning, ta för dig och utnyttja kontakter. Knep som fungerar lika bra för synskadade ungdomar som för andra. Regering och organisationer i otakt SRF, US och FUB träffade regeringens specialskoleutredare men mycket fanns inte att diskutera. Regeringen har redan sagt sitt. Regeringen har ju beslutat återuppta placering av barn med funktionshinder på internat, läs Rc syn Örebro. Dessutom vill den etablera ett särskilt riksgymnasium för elever med funktionshinder. Från SRF:s, US’ och FUB:s sida har man uttryckt oro över att detta ska bli en förevändning för många kommuner att skära ner resurserna, så att vi till slut får tillbaka internatskolor som obligatorium. Istället vill de tre organisationerna behålla möjligheten till visstidsutbildning och ge mer resurser till kommunerna. Nu blev det inte så mycket möjligheter till ömsesidig påverkan; regeringen har redan bestämt vad den vill och utredningen handlade bara om hur beslutet ska verkställas. Det mest positiva med mötet, sa Urban Fernquist som företrädde SRF, var att se att vår uppfattning var identisk med FUB:s. Den 15 maj ska det i alla fall vara klart hur det blir. 7
Page 1 and 2: Föräldrakontakten Nummer 1 mars 2
Page 3 and 4: Om inte alla accepteras tappar scou
Page 5: Scoutläger vara en god kamrat och
Page 9 and 10: när när han kom till förskolan m
Page 11 and 12: Ungdomsträffar i Göteborg Kommune
Page 13 and 14: årsåldern hade han bara kunnat s
Page 15 and 16: Barnaktiviteter i Stockholm SRF Sto

1 - Synskadades RiksfÃ¶rbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?