1 - Synskadades Riksförbund

när när han kom till förskolan
men inga begrepp för dem. Jag
började leka med överdriven
artikulering av orden och han
tyckte det var jättekul. När jag
såg hur hans språkförmåga
utvecklades utifrån lek fick jag
för mig att testa med överlägg
till flexiboard istället för bokstäver
på datorn – kork, frigolit
och andra ämnen. Plötsligt
lärde han sig jättesnabbt var
bokstäverna satt och lärde sig
skriva på det sättet. Idag kan
han läsa både med öronen och
fingrarna.
– Punktbokstäver fungerade
däremot inte alls.
– Jag tror att Jonathan har
svårt för punktskrift för att
han har svårt med orientering
och antalsuppfattning, säger
Maria. Idag hittar han någotsånär
i skolans lokaler men
han har svårt på papper. Punktbokstäverna
bygger på orientering
och antalsuppfattning.
– Jag är glad att föräldrarna
vågade stötta mig i den här
metoden. Nu börjar nästa steg
med internet så att han kan
börja mejla till kompisar.
– Jonathan vågar också
känna mycket mer nu utan att
bli orolig. Det blev till en rolig
lek.
Lilli Nielsens böcker heter
Grip och du kan begripa, och
Lilla rummet: en undersökning
om rumsuppfattning. Båda är
utgivna av SIH Läromedel.
Seende talar med
seende men till blinda
Föräldrakontakten har tidigare
(2005/2) förklarat varför det
är så svårt för gravt synskadade
barn att delta i seende
barns lek. Det hänger enligt
Ulf Janson, pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet,
samman med att det inte
går att hejda sig i en lek för
att förklara allting. Alla måste
dela samma referensram, annars
går det inte att upprätthålla
lekens illusion.
Nu har Tove Söderqvist
Dunkers jämfört blinda barns
kommunikation med seende
barns under lek lite närmre
och inte oväntat funnit en del
skillnader (Talande möten,
magisteruppsats, Sthlms universitet
2006).
Så länge seende barn talar
med seende och blinda med
blinda är komplikationerna
färre. Men när blinda barn
försöker kommunicera med
seende kör det ihop sig. Blinda
barns initiativ nonchaleras, de
anses för konstiga. Istället
uppstår en ojämlik kommunikation
– blinda barn frågar de
seende, seende barn förklarar
för de blinda. Seende barn blir
någon sorts extra personal –
så länge de har lust. De seende
barnen vill vara snälla, men
det får inte inskränka eller ta
för mycket energi av leken.
Mönstret bryts dock om lekens
förutsättningar blir mer
jämlik. Exempelvis hade man
på ett fritidshem kört mycket
med massage – och si! eftersom
känselsinnet här står fram
hamnade blinda och seende
barn på samma nivå och deltog
i en helt jämlik relation.
Om barnen deltar i samma
aktivitet så underlättar det
också vidare samspel mellan
seende och blinda barn när de
sedan leker själva. Det kan
också krävas att en vuxen
agerar ”startare”.
Tove Söderqvist Dunkers
varnar också för att man skapar
särlösningar för blinda
barn där de inte får samma
krav på sig som seende barn.
Ty det förstärker de skillnader
i utgångsläge som ibland gör
leken omöjlig.
Gratis skrift om fritidsaktiviteter
HSO och Barnombudsmannen
har gett ut en skrift med
exempel på fritidsaktiviteter
som fungerar för barn med
funktionshinder.
Skriften heter Mer än bara
lite kul och kan beställas som
skrift eller i daisyformat från
HSO, epost hso@hso.se.
9