Spela vidare - GIH

Av Karin Redelius
penbarligen har den upplevda delaktigheten ett samband med viljan eller oviljan
att vara kvar i föreningsidrotten. Att arbeta med att öka barns och ungdomars
inflytande är därför angeläget om fler ska vilja fortsätta längre.
Frågan är varför många barn och ungdomar känner sig delaktiga i en förening, och
att få gör det i en annan. Hur kan det komma sig att inte bara känslan av delaktighet
varierar mellan olika föreningar, utan även en mängd andra normer, värden
och ideal I en del föreningar är det till exempel legitimt att elitsatsa, i andra är
den sociala gemenskapen viktigare än den idrottsliga framgången, i en förening
låter man alla spela, i en annan toppar man laget och så vidare. Vad kan det bero
på
Verksamhetsnormer och föreningskulturer
I en äldre studie om vad som utmärker kulturen i fyra fotbollsföreningar när det
gäller benägenheten att följa regler, visade det sig att inställningen till att följa
regler skiftade mellan föreningarna. 30 Det gav i sin tur upphov till skilda förhållningssätt
hos pojklagsspelare från de olika föreningarna. Uppfostringsmiljön, som
handlar om vad barn lär sig och vilka normer och värderingar som införlivas, kan
således variera mellan olika föreningar, även om föreningarna bedriver samma
idrott för barn i samma åldrar och med lag i samma serie eller tävling. Denna variation
går i stort att tillskriva den kultur som råder i föreningen.
En kultur går inte att ta på och kan vara svår att beskriva eftersom den består av
både omedvetna och medvetna föreställningar och värderingar om vad som är
möjligt eller inte möjligt respektive lämpligt eller inte lämpligt att göra. En kultur
kan alltså verka tillåtande eller restriktiv i olika bemärkelser och den kan genomsyra
verksamheten i olika hög grad, men den påverkar i regel både ledare och unga
utövare.
Få svenska undersökningar har fokuserat på vad som utmärker ledarkulturen i
en idrott, men en ny studie om ledarkulturen inom svensk landslagsgymnastik
är ett undantag. 31 I studien riktas fokus mot normer, värden, ideal samt kommunikations-,
relations- och beteendemönster. Dessvärre pekar resultatet mot att
ledarkulturen inte överensstämmer med den värdegrund som finns i förbundets
riktlinjer, och att den inte främjar ”en sund och positiv utveckling hos de indivi-
30 Nilsson (1991). Fotbollen och moralen.
31 Stier (2012). Blod, svett och tårar.
32