NÃ¤r korridoren var ung - Ergo

Foto:Christin Lenthamre 

Foto: Elin Abelson 

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

7/12 – 24/1 

#14 2007 

6/ ”En examenspremie 

missgynnar dem som 

byter utbildningsinriktning 

eller vill fördjupa sig.” 

23/ ”Det räcker med ett 

mycket litet uns av självdistans 

för att känna sig 

träffad.” 

21/ ”Kärleken finns. På 

detta har jag aldrig tvivlat, 

min dystopiska deppighet 

till trots.” 

Lobbyister höll seminarium 

06/NYHETER Organisationen 

Centrum för rättvisa, som stämt 

Uppsala universitet för kvoteringen 

på juristprogrammet, fick 

ensamma hålla i ett obligatoriskt 

seminarium för juriststudenter. 

Uppgiften: argumentera för att kvotering 

är fel. Flera studenter med 

utländskt utseende tog illa vid sig. 

– Processen mot Uppsala universitet 

har gjort att det har varit en 

spänd stämning under hela studietiden. 

Många har upplevt att de 

har blivit ifrågasatta och att andra 

studenter undrar om man är där 

på egna meriter. Men vi har aldrig 

varit tvungna att diskutera det 

här på lektionstid tidigare, säger 

studenten Claudia Jiménez Guala. 

Olle Lundin, prefekt på Juridicum, 

ser inga problem i att 

Centrum för rättvisa håller i ett 

seminarium om Uppsalamålet, 

med studenter som teoretiskt sett 

kan ha kommit in via kvotering. 

– Nej, inte egentligen. Det här är 

ett intressant rättsfall, säger han 

till Ergo. 

Institutionen ska låta utreda vad 

som hänt, enligt lagen om likabehandling 

av studenter i högskolan. 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA 

04/DEBATT 

Julia Qvist har just flyttat in 

i sitt studentrum. För 50 år 

sedan kom Marianne Pedersén 

till samma rum. 

När korridoren var ung 

Kårerfarenhet ger jobb 

10–12/NYHETER – Jag hade 

säkert inte haft det jobb jag har idag 

om det inte hade varit för kårtiden. 

Det säger Ludvig Larsson, kårordförande 

03/04, som i dag jobbar på 

fackförbundet Sveriges ingenjörer. 

Han är inte ensam om uppfattningen 

att ett år i kårledningen ger 

fördelar på arbetsmarknaden. Det 

visar Ergos genomgång av vad de tio 

senaste årens presidialer gör idag. 

16–17/REPORTAGE – Jag tyckte 

att det var toppen. Jag hade bott på Dragarbrunnsgatan 

innan, i ett ruskigt kyffe 

där jag aldrig såg en människa. Här var 

det ljust och modernt och man träffade 

andra, säger Marianne Pedersén på återbesök 

i sin gamla korridor. 

Mycket i studentlivet har förblivit sig 

likt, menar hon. En stor skillnad är att 

studenterna idag är så många fler. 

FLYTTA UT KÅREN 

PÅ CAMPUS« 

FÖR FÅ KVINNLIGA 

FÖRFATTARE«

Ergo #14 / 2007 

LEDARSIDA / 03 

SJÄLEN SITTER 

I HÅRDDISKEN 

En stor del av våra liv har flyttat in i datorn. Inte bara via 

mejl och olika communities; vi lagrar också både känslor 

och tankar där i form av allt från tentor och foton 

till privata alster och funderingar. Praktiskt – datorn 

som ett komprimerat jag. 

Men i takt med att vi flyttat över mer av oss själva till en hårddisk 

blir vi också mer sårbara. Ett gammalt hederligt fotoalbum, 

en handskriven dagbok eller en printad uppsats är inte särskilt 

stöldbegärliga. De kan inte heller gå om intet i ett plötsligt elektroniskt 

haveri (däremot i bränder, men hur vanliga är de i jämförelse). 

Och det man inte trodde skulle hända händer faktiskt ibland. 

En minuts ouppmärksamhet på en sömnig tågresa. Ett inbrott på 

institutionen man aldrig 

hade kunnat drömma om. 

En utan förvarning och för 

evigt kraschad hårddisk. 

Tre pinfärska exempel 

från Uppsalavardagen. 

Efteråt känns det som 

att halva ens person gått 

förlorad, nästan i alla fall. 

Man förbannar förövarna 

och sin egen dumhet. 

Varför var man korkad/ 

lat/godtrogen nog att inte 

göra en ordentlig backup 

på sex år En futtig tröst är 

medkänslan från omgivningen; 

alla kan relatera 

till förlusten. 

Så alla ni som ska resa 

Opålitlig. 

hem med laptopen i jul, 

eller bara lämna er gamla 

stationära burk ensam på 

student- eller arbetsrummet: 

gör en backup – nu! Köp ett USB-minne eller bränn ner allt på 

skiva. Göm dem väl och gå trygga på jullov. 

HEJ STUDENT! 

NAMN: Anna Pennanen 

PLUGGAR: Juridik 

HUR MÅNGA TERMINER I 

UPPSALA: Snart 8. 

HÄR SITTER JAG HELST OCH 

PLUGGAR: Carolina på kvällarna. 

BÄSTA NATIONEN: Kalmar 

eller ÖG. 

SENAST KÖPTA KURSLITTERATUR: Tyvärr var det 

Lehrbergs tegelsten; Rättsfallssamling i Aktiebolagsrätt. 

BÄSTA UTGÅNG I UPPSALA: Orange och Velvet. 

HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Fugu när det 

finns överloppspengar, annars studentpentry på 

SVC. 

TRÄNAR: Stallet och Svettis. 

FAVORITPRODUKT PÅ SYSTEMET: En flaska vitt. 

FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Bafucin för halsont. 

ROLIGASTE KURS JAG LÄST: Oj, det var många. 

Straffrätt, processrätt, kulturantropologi A och 

B, Perukursen... 

OCH SÄMSTA: Ganska många de också, men just 

nu associationsrätt. 

FAVORITGALLERI I UPPSALA: Galleri London. 

FAVORITPROMENAD I UPPSALA: Längs Fyrisån i 

Stadsparken för att se på husbåtarna. 

VÄRSTA KORRIDORMINNET: När jag kom tillbaka 

efter sommaren till en vattenskadad korridor för 

några år sedan. 

BÄSTA STUDENTBOSTADSOMRÅDET: Kantorn. 

BÄSTA STUDENTFÖRENING: UF. 

MEST ÖVERSKATTAT I UPPSALA: Folkes livs. 

GODASTE FYLLEKÄKET: På våren Johannes grill 

och på vintern Max. 

FAVORITGATA I UPPSALA: Svartbäcksgatan innan 

gågatan börjar. 

FAVORITBIBLIOTEK I UPPSALA: Carolina och Dag 

Hammarskjöld. 

HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: Det blir 

nog mest på H&M. 

BÄSTA LÖRDAGSFIKAT: Storken. 

DET GÖR JAG HELST EN LEDIG SÖNDAG: Fikar och 

söndagspromenerar eller gör en utflykt. 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Hanna Lundquist (Tf) 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Gusten Holm 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

(endast boende i Uppsala) 

NÄSTA NUMMER 

AV ERGO 

UTKOMMER: 

# 1 25/1 

# 2 15/2 

# 3 6/3 

# 4 20/3 

# 5 11/4 

# 6 25/4 

# 7 16/5 

berglin

04 / DEBATT Ergo #14 / 2007 

LITTERATATURLISTAN 

ÄR OJÄMSTÄLLD« 

Bara fem procent av litteraturen 

på T5 på juristprogrammet är 

skriven av kvinnor. Alldeles för 

lite, tycker Ida Sandin. 

S-studenter anser att en 

jämn könsfördelning vad 

gäller författarna till kurslitteraturen 

på en kurs bör 

eftersträvas. Syftet med ett 

sådant strävande är att det inte bara är 

antalet anställda kvinnor på institutionen 

eller andelen kvinnliga respektive 

manliga studenter på kursen eller liknande 

som påverkar utbildningens kvalitet 

och uppnådda jämställdhet. 

» EN HALV BOK ÄR SKRIVEN 

AV EN KVINNA.« 

På juridikprogrammet är fördelningen 

av kvinnliga respektive manliga författare 

mycket ojämställd. Majoriteten av 

böckerna är skrivna av män. På termin 

5 finns nio böcker angivna som kurslitteratur 

– endast en av böckerna har en 

kvinnlig författare. Denna författarinna 

har dessutom skrivit boken tillsammans 

med en man så man kan se det som att 

en halv bok är skriven av en kvinna. 

Med ett sådant synsätt utgör litteratur 

skriven av kvinnor fem procent av den 

totala kurslitteraturen och dessvärre 

ser det ut på liknande sätt på även andra 

fakulteter. Att kvinnliga författare är underrepresenterade 

är inte bra för någon 

utbildning, och framförallt inte en som 

säger sig ha ett genusperspektiv. Juridicums 

strävan mot ökad jämställdhet ser 

i detta fall ut att stanna vid ett antal genusartiklar. 

Ida Sandin 

Juridikstuderande och partiombud 

för S-studenter 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 14/1 . 

LÅT KÅREN FINNAS 

BLAND STUDENTERNA 

Flytta ut kåren på campusen. 

Då blir det lättare för studenter 

att göra sin röst hörd och engagera 

sig. Det skriver företrädare 

för UUS, Gröna studenter 

och Borgerliga studenter. 

Uppsala studentkår upplevs 

idag av många studenter 

som tämligen anonym. 

Vi tror därför att Uppsala 

studentkårs centrala verksamhet 

måste kompletteras med en 

mer campusbaserad verksamhet, med 

andra ord med lokala sektioner som 

kan finnas där studenterna finns. Det 

skulle göra det lättare för studenter att 

komma i kontakt med Uppsala studentkår 

när de har problem eller när de vill 

påverka något. Vi anser också att kåren 

lättare skulle kunna informera studenterna 

om allt bra som kåren gör och hur 

det berör dem och deras vardag. 

» NÄR DET BLIR LÄTTARE 

FÖR STUDENTERNA ATT 

GÖRA SIN RÖST HÖRD OCH 

NÄR KONTAKTEN HAMNAR 

PÅ ETT MER LOKALT PLAN 

SÅ ÖKAR ENGAGEMANGET.« 

Det måste dessutom bli enkelt att 

engagera sig i Uppsala studentkår och 

göra något utan att engagera sig i ett 

kårparti. Det behövs en större mångfald 

av sätt att engagera sig på. Vi tror 

att när det blir lättare för studenterna 

att göra sin röst hörd och när kontakten 

hamnar på ett mer lokalt plan så ökar 

engagemanget. Det är genom att man 

träffar personer som är aktiva som man 

blir intresserad av att själv engagera 

sig och med ökad lokal aktivitet skulle 

sådana tillfällen öka drastiskt. Mer kontakt 

mellan medlemmar och kåraktiva 

skulle ge kåren en starkare och bättre 

rekryteringsbas. 

FÖR ATT DET SKA FUNGERA anser vi att 

kåren måste bli tydlig med vad som lämpar 

sig bäst att göra centralt och vad som 

Klas-Herman Lundgren 

fungerar bättre om man gör det på en 

mer lokal nivå. För att undvika att uppfinna 

hjulet igen är det bra att samarbeta 

med de föreningar som redan finns på 

universitetets campus och i många fall 

dessutom redan samarbetar med Uppsala 

studentkår kring exempelvis studiebevakning. 

Det skulle ge föreningarna 

stöd samtidigt som det skulle möjliggöra 

och underlätta en sektionsbildning 

inom kåren. 

Framtida sektioner måste också få utrymme 

att själva avgöra vad de vill arbeta 

med och vilka frågor som är viktiga 

för just deras medlemmar. Kåren måste 

nina hemmingsson 

Magnus Lundgren 

Kristian Bergman 

självklart känna en tillit till sina sektioner 

och sektionerna måste känna tillit 

till kåren. 

Lokala starka sektioner blir i förlängningen 

en rekryteringsbas för kåren. 

Samtidigt kommer det att skapa goodwill 

och ett starkare förtroende för Uppsala 

studentkår, vilket vi tror att kåren 

kan vinna mycket på, speciellt nu när 

kårobligatoriet ifrågasätts. 

Klas-Herman Lundgren – Uppsala universitets 

studenter (UUS) 

Magnus Lundgren – Gröna studenter (Gs) 

Kristian Bergman – Borgerliga studenter 

Annons 60 mm

foto: Hanna Jansson 

Julenergi! 

Håll igång hela jullovet! Stallet har öppet för dig som är kvar i stan. 

Här finns gym, klättervägg, aerobics, bollspel – och som en extra klapp 

bjuder vi på gratis julgympa! Välkommen till Studenthälsan! 

GYMPA GRATIS PÅ STALLET 26/12–6/1! 

Tid Må Ti On To Fr Lö Sö 

11.30 Gott nytt år! Nyårsdagen Puls 

stängt stängt 

16.30 Stång 

17.30 Stång 75 Medel Stång 

För övrigt julprogram – aerobics, bollspel, gym, klättervägg – se www.sh.uu.se. 

www.sh.uu.se 

STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40 

SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80 

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel 15 50 50

06 / NYHETER Ergo #14 / 2007 

Lobbyister höll i obligatorisk 

undervisning på Juridicum 

Den idébaserade organisationen 

Centrum för rättvisa, som 2004 

stämde Uppsala universitet för 

kvoteringsförsöket på juristprogrammet, 

fick ensamma hålla i 

ett obligatoriskt seminarium om 

samma rättsfall på Juridicum. 

Flera studenter med utländskt 

utseende upplevde seminariet 

som kränkande. 

Seminariet var upplagt som 

ett processpel. Med utgångspunkt 

i stämningen 

mot och Högsta domstolens 

fällning av Uppsala 

universitet skulle studenterna ta fallet 

vidare till EG-domstolen. De skulle 

stämma den svenska staten och argumentera 

för att positiv särbehandling 

av sökande med utländsk bakgrund är 

fel också enligt EG-rätten. 

I klassrummet fanns ett antal studenter 

med utländskt utseende. Flera 

av dem upplevde seminariet som kränkande 

och kände sig stigmatiserade. En 

tydlig vi-och-dom-känsla uppstod, säger 

juriststudenten Claudia Jiménez Guala: 

– Processen mot Uppsala universitet 

har gjort att det har varit en spänd stämning 

under hela studietiden. Många har 

upplevt att de har blivit ifrågasatta och 

»PROCESSEN MOT UPPSA- 

LA UNIVERSITET HAR GJORT 

ATT DET HAR VARIT EN 

SPÄND STÄMNING UNDER 

HELA STUDIETIDEN.« 

att andra studenter undrar om man är 

där på egna meriter. Men vi har aldrig 

varit tvungna att diskutera det här på 

lektionstid tidigare. 

HON IFRÅGASÄTTER det rimliga i att vad 

hon ser som en starkt ideologiskt präglad 

lobbyorganisation på obligatorisk 

undervisningstid får tala för sin sak i en 

på utbildningen så pass laddad fråga, 

vilket seminarieupplägget i praktiken 

kom att innebära enligt henne. Förutom 

gästläraren, som är forskningsstipendiat 

på Centrum för rättvisa, närvarade 

också organisationens chefsjurist 

och berättade om målet man drivit mot 

universitetet. Studenterna kunde heller 

inte argumentera för en annan syn på 

positiv särbehandling eftersom ramarna 

var givna, understryker Claudia Jiménez 

Guala, och menar att hon därför 

också kände sig ideologiskt kränkt. 

En annan student, som vill vara anonym, 

invänder inte främst mot seminarieuppgiften 

i sig utan mot det faktum 

att företrädare för Centrum för rättvisa, 

som så tydligt tagit ställning i frågan, 

ensamma fick hålla i seminariet. 

FLERA STUDENTER, däribland Claudia Jiménez 

Guala, valde att sitta tysta under 

processpelet. 

– Jag kände inte att det fanns något jag 

kunde säga. Jag hade redan frågat varför 

vi var tvungna att utgå från det här målet 

när vilket annat som helst hade fungerat 

lika bra, och fått till svar att det var 

ett intressant och passande mål, säger 

Claudia Jiménez Guala. 

Johan Loell, studiebevakare på Juridicum, 

säger att universitetet enligt lagen 

om likabehandling av studenter är skyldiga 

att utreda om de får veta att någon 

student känt sig kränkt på grund av etnicitet. 

Enligt Johan Loells erfarenhet 

är det ovanligt att utomstående organisationer 

håller i obligatoriska undervisningsmoment. 

Men Olle Lundin, prefekt på Juridiska 

Centrum för rättvisa höll den 27 november i ett obligatoriskt seminarium för juridikstuderande. 

Uppgiften – att argumentera för att positiv särbehandling är oförenligt med 

EG-rätten – har upprört studenter med utländskt utseende. 

Foto: Hannes Ljunghall 

fakulteten, menar att det är mycket vanligt 

att externa föreläsare bjuds in, även 

till obligatoriska kursmoment. Olle 

Lundin vill inte uttala sig om det aktuella 

seminariet utan hänvisar till att han 

inte hunnit prata med ansvarig lärare 

och studenter. 

RENT GENERELLT ser han dock han inget 

problem i att Centrum för rättvisa håller 

i ett seminarium kring Uppsalamålet, 

med studenter som teoretiskt sett 

kan ha kommit in via kvotering. 

– Nej, inte egentligen. Det här är ett 

intressant rättsfall och vi vill gärna 

diskutera dagsaktuella fall, säger Olle 

Lundin. 

Men institutionen kommer självklart 

att enligt lagen om likabehandling låta 

utreda vad som hänt, lovar han. 

Ergo har inte lyckats nå den kursansvarige 

läraren för en kommentar. 

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se 

Centrum för rättvisa 

(CFR) är en ideell och 

obunden stiftelse som 

startade sin verksamhet 

2002. Ändamålet 

är att få genomslag för fri- och 

rättigheter som skyddas i Europakonventionen, 

grundlagen och vanlig 

lag. CFR har hittills drivit ett 30-tal 

fall om bland annat diskriminering, 

föreningsfrihet och äganderätt. 

Organisationen tar inte betalt av 

sina klienter, utan fi nansieras genom 

gåvor och anslag. 

2004 väckte CFR åtal mot Uppsala 

universitet för den alternativa antagningen 

på juristutbildningen, där 30 

nybörjarplatser viktes åt studenter 

med två utlandsfödda föräldrar. Universitetet 

fälldes för otillåten etnisk 

diskriminering i tingsrätt, hovrätt 

och i Högsta domstolen. 

Missad tenta kan bli dyr historia 

Studenter som tar sina poäng i 

tid ska få högre studiebidrag än 

de som halkar efter. Det är ett av 

förslagen som den studiesociala 

utredning regeringen nu har 

tillsatt ska se över. 

Utredningen ska kartlägga 

hur studenters sociala och 

ekonomiska situation kan 

förbättras. Den ska särskilt 

titta på hur studiemedelssystemet 

samspelar med andra sociala 

trygghetsystem. Idag är det till exempel 

så att den som studerar inte kan vara 

sjukskriven på deltid. Först efter 30 dagars 

sjukdom avskrivs lånedelen i studiemedlet. 

Den ekonomiska situationen för 

studenter med barn ska också utredas. 

– Vi är överens med regeringen om att 

man måste gå på djupet med här frågorna. 

Studerande ska ha samma villkor som andra 

grupper, säger Mattias Bjärnemalm, 

vice ordförande för Uppsala studentkår 

med ansvar för studiesociala frågor. 

Högskole- och forskningsminister Lars 

Leijonborg har tidigare lanserat idén om 

en examenspremie som ett sätt att öka genomströmningen 

i högskolan. Förslaget 

återfinns i utredningsdirektiven, liksom 

en peng-per-poängmodell. Enligt den ska 

studenter som halkar efter i studierna få 

minskat studiebidrag. Som kompensation 

ska lånedelen kunna öka. 

Mattias Bjärnemalm menar att det inte 

är något fel på ambitionen att få studenter 

att ta examen i tid. Men han är skarpt kritisk 

till de två modeller regeringen vill att 

utredningen ser över. 

– En examenspremie missgynnar dem 

som byter utbildningsinriktning eller 

vill fördjupa sig. Med ett peng-per-poängsystem 

riskerar studenter att avbryta sina 

studier om de halkar efter eftersom man 

är rädd för att ta för stora lån, säger han. 

BJÄRNEMALM HOPPAS OCKSÅ att utredningen 

noga analyserar varför studenter 

läser i fler terminer än de kanske skulle 

behöva. 

– Det är bra att frågan lyfts. Kanske kommer 

man fram till att det beror på att 

många måste jobba vid sidan av studierna. 

Då är det ett problem som går att lösa, 

men inte genom examenspremier utan 

med höjt studiemedel. 

Utredningen får formen av en parlamentarisk 

kommitté, vilket borgar för 

reformer som står sig över eventuella 

framtida regeringsskiften. Kommittén 

ska också se över om CSN:s verksamhet 

helt eller delvis kan tas över av privata 

aktörer. Enligt direktiven skulle en sådan 

reform kunna gynna studenter genom 

att valfriheten ökar. Storleken på fribeloppet 

(hur mycket pengar man får tjäna 

med bibehållet studiemedel) ska också 

utredas. Mattias Bjärnemalm ser inga 

problem med att ta bort fribeloppet – under 

förutsättning att studiemedlet samtidigt 

höjs rejält. 

– Slopar man fribeloppet utan att höja 

studiemedlet uppmanar man människor 

att jobba extra. Det går rakt emot idén om 

ökad genomströmning, säger han. 

Kommittén ska presentera sitt slutbetänkande 

i mars 2009. 

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se


NYHETER / 07 

Kåren vill vara med 

när vicerektorer väljs 

Valet av nya vicerektorer är i full 

gång på Uppsala universitet. 

Vilka som får jobben har betydelse 

för studenter och doktorander. 

Men kåren är missnöjd 

med hur universitetet hanterat 

studentinflytandet i valet. 

Uppsala studentkår har under 

hösten legat på universitetetet 

för att studentrepresentanter 

ska få sitta med i valberedningarna. 

– Vicerektorer och dekaner är en del av 

universitetsledningen och har stort inflytande 

över utbildningen och frågor som 

rör studenter. Framför allt är det viktigt 

att doktorander har förtroende för dem 

eftersom de är ordförande i fakultetsnämnderna, 

säger kårordförande Louise 

Callenberg. 

Kåren stödjer sig på paragraf 3:9 i Högskoleförordningen, 

som slår fast att studenter 

har rätt att vara representerade 

i alla beslutande och beredande organ 

”vars verksamhet har betydelse för utbildningen 

och studenternas situation”. 

Men samtidigt säger en annan lagparagraf 

att det är ”vetenskapligt kompetenta 

lärare” som ska föreslå vem som 

bör utses till vicerektor eller dekan. Det 

här har universitetsledningen tagit fasta 

på. I ett förslag till rektorsbeslut från slutet 

av oktober skriver ledningen att det 

Studenthälsans träningsanläggningar 

Svettis och Stallet 

anmäls till Handikappsombudsmannen 

(HO). På Svettis 

stoppar en trappa den som är 

rullstolsburen redan vid dörren. 

På Stallet kommer studenter 

med rullstol in, men det 

finns andra brister i form 

av till exempel tunga dörrar 

och onödiga trösklar – till 

exempel vid nödutgången. Allt enligt 

anmälan som gjorts av Marschen för tillgänglighet, 

som tidigare i höstas massanmälde 

Uppsalas studentnationer för 

bristande tillgänglighet. 

– Det är bra att frågan lyfts. Självklart 

ska alla studenter ha tillgång till Studenthälsans 

lokaler, säger Emelie Hedén 

Eklund, jämlikhetsansvarig på Uppsala 

studentkår. 

STUDENTHÄLSANS DIREKTÖR Claes-Göran 

Swahn hänvisar till att alla legala 

krav på tillgänglighet följdes när Stallet 

byggdes 1999. Att handikappanpassa 

Svettis hundra år gamla lokaler menar 

han i princip är omöjligt. 

– Visst skulle man kunna bygga en 

ramp till entrén, men sedan är ju hela 

byggnaden mer eller mindre full av trappor 

och nivåskillnader. Därför har vi 

också sedan länge dispens från universi- 

»ATT STUDENTERNA SKA 

INFORMERAS KAN BETYDA 

VAD SOM HELST.« 

såvitt man kan finna inte finns något 

lagtvång att släppa in studenterna i valberedningarna. 

När kåren fick kännedom om universitetsledningens 

hållning vände den 

sig till Högskoleverket, som meddelade 

att man är beredd att pröva ärendet juridiskt. 

– Det vore intressant att höra vad båda 

parterna har att säga och se hur lagen ska 

tolkas här. Rent generellt är paragraf 3:9 

ganska långt gående, säger Marie Stern 

Wärn på Högskoleverkets juridiska avdelning 

till Ergo. 

EFTER BESKEDET att Högskoleverket kontaktats 

ändrade universitetsledningen 

kurs något. Man skriver i sitt beslut att 

företrädare för studenterna ska informeras 

av valberedningarna innan vicerektorerna 

väljs, samt att ”det förutsätts” 

att studenterna ges möjlighet att ge sin 

mening. 

I klartext står dock universitetet fast 

där man stod från början, menar Louise 

Callenberg. 

– Det man skriver är extremt luddigt. 

Att studenterna ska informeras kan betyda 

vad som helst. Man slår inte fast några 

Studenthälsan HO-anmäls 

Trappan på Svettis hindrar rullstolsburna från att ta sig in. 

rutiner för hur och om studentrepresentanter 

ska kallas till valberedningarna. 

Jag har redan fått ta emot samtal från 

valberedningsordförande som är osäkra 

på vad som gäller. 

Men prorektor Kerstin Sahlin anser att 

universitetsledningen har tillmötesgått 

studentkårens önskemål så långt det är 

möjligt. 

– Det står klart och tydligt i vårt beslut 

att valberedningens ordförande ska lämna 

information till studentföreträdare 

och att de ska få möjlighet att ge sin mening. 

Den här typen av text kan inte konkretiseras 

mer än så, säger hon. 

TROTS ATT KÅREN ÄR MISSNÖJD med utgången 

av ärendet planerar man inte att 

göra en formell anmälan av universitetet 

till Högskoleverket, vilket krävs för att 

verket ska pröva ärendet. 

– Vicerektorsvalet ska vara klart redan i 

mars, så vi får acceptera det här beslutet 

nu. Vi har sagt vår mening och ser inget 

skäl att bråka mer, säger Louise Callenberg. 

Hon påpekar dock att det finns goda 

exempel på universitetet. På humanistisk-samhällsvetenskapliga 

fakulteten 

släpptes studenterna in i valet till områdesnämnderna, 

och även i övrigt verkar 

fakulteten ta studentinflytande på allvar, 

menar Louise Callenberg. 


Foto: Hanna Lundquist 

tetet för kravet på tillgänglighet på Svettis, 

säger Claes-Göran Swahn. 

Men är det rimligt att alla studenter 

vid Uppsala universitet inte kan träna 

på era anläggningar 

– Nej, det är givetvis inte okej. Vi ska se 

över om det finns några åtgärder vi kan 

vidta som förbättrar tillgängligheten. Vi 

har inga ambitioner att göra det besvärligt 

för studenterna. 

Enligt planerna ska Svettis stängas om 

drygt två år och flytta in i det nya campuset 

Pedagogikum som byggs mellan slottet 

och Botaniska trädgården. 

Kommer ni att vara noggrannare med 

tillgängligheten då 

– Det kan du lugnt utgå ifrån, säger 

Claes-Göran Swahn. 

Eftersom bristande tillgänglighet i dagsläget 

inte omfattas av lagen om förbud 

mot diskriminering kommer HO inte att 

agera med anledning av anmälningarna. 


Doktorshattar 

vanliga bland 

Uppsalas lärare 

Andelen forskarutbildade lärare 

på landets lärosäten skiljer sig 

kraftigt åt, enligt en färsk analys 

från Högskoleverket. Uppsala 

universitet placerar sig högt upp 

på listan. Men en doktorshatt är 

inte allt, menar kåren. 

Fyra av fem lärare vid Uppsala 

universitet är disputerade. 

Bara Handelshögskolan och 

Chalmers har fler lärare med 

forskarutbildning. 

– 80 procent är en bra siffra. Men att en 

lärare är disputerad är inte allt – pedagogisk 

skicklighet är också viktigt för studenterna, 

säger Hanna Mörck, vice ordförande 

för Uppsala studentkår med ansvar 

för utbildningsfrågor. 

I landet som helhet är sex av tio högskolelärare 

disputerade. Lägst andel har i regel 

lärarutbildningar, vårdutbildningar 

och konstärliga utbildningar. Det är utbildningsområden 

som har förts in i högskolan 

relativt sent, och som dessutom 

ofta har begränsade forskningsresurser. 

På Lärarhögskolan i Stockholm är bara 35 

procent av lärarna forskarutbildade. 

Av de ickedisputerade lärarna är de flesta 

adjunkter, och bara ett fåtal av dessa 

genomgår forskarutbildning. 

– Alla lärare borde få möjlighet att forska. 

Är man inte disputerad ska man ha 

möjlighet att bli det, anser Hanna Mörck. 

HON MENAR ATT DET ÄR VIKTIGT att studenter 

får träffa aktiva forskare; både för 

att garantera forskningsanknytningen i 

grundutbildningen och som ett medel 

för att minska den sociala snedrekyteringen 

till forskarutbildningen. 

– Jag tror att möten med människor 

som man kan identifiera sig med kan 

vara avgörande för om man själv väljer 

ett yrke, säger hon. 

Mattias Wiggberg, ordförande för kårens 

doktorandnämnd, menar att den 

viktigaste åtgärden för att öka andelen 

disputerade lärare är att tillsätta nya och 

unga lärare med doktorsexamen. Adjunkter 

ska visserligen uppmuntras att 

söka doktorandtjänster, men en öppen 

utlysning av tjänsterna krävs, anser han. 

Det är första gången som Högskoleverket 

undersöker antalet forskarutbildade 

lärare. 

– Vi tyckte att det var intressant att synliggöra 

vilka siffror det rör sig om. En hög 

andel disputerade lärare brukar ju tas 

som ett kvalitetsmått, säger utredaren 

Stig Forneng. 

Universitetetskansler Anders Flodström 

säger i ett pressmeddelande att andelen 

disputerade lärare är låg och att det 

är önskvärt att fler får möjlighet att börja 

på forskarutbildningen. 


81 procent av lärarna 

vid Uppsala universitet 

är forskarutbildade. Det 

fi nns 210 odisputerade 

lärare vid universitetet. 

Elva procent av dem är registrerade 

på forskarutbildningen, men bara sju 

procent är aktiva.

08 / NYHETER 


Tomtar, gran – och hemvändarångest 

Julen är hemvändartid för många studenter. 

Men är allt bara skimrande och fröjdefullt 

framför familjegranen 

SARA LAGINDER, 26, pluggar serbiska/kroatiska/bosniska 

och skriver magisteruppsats 

i Östeuropakunskap, från Sala. 

Har du hemvändarångest vid jul 

– Nej, eftersom jag inte ska åka hem. Eller 

jag åker nog bara hem över dagen på julafton 

eftersom jag ska jobba. Det är nära 

så jag kan åka hem när jag vill... 

Vad är det bästa med att komma hem 

– Att slippa laga mat och umgås med min 

familj. 

Och det mest ångestladdande med att 

åka hem 

– Oj, det är jobbigt med julhets och ibland 

med julklapparna. Sen kan det vara jobbigt 

om man bor längre bort än vad jag 

gör. 

JESSICA WALLSTRÖM, 41, pluggar till textil- 

och spansklärare, från Ängelholm. 


– Jag har min familj här så jag har inte så 

mycket ångest. Däremot följer jag med 

till Hälsingland till min mans föräldrahem. 


– Att man slipper så mycket stök och man 

kan välja lite vad man ska göra. 

Vad ser du mest fram emot i jul 

– Vara ledig. Jag hoppas på snö. 

IDA GUSTAFSSON, 20, pluggar bioteknik, 

från Varberg. 


– Ja faktiskt, lite. Det är tråkigt att ingen 

bor jämte mig och det är många man saknar 

när man är hemma. 

Vad är mest ångestladdat med att åka 

hem vid jul 

– Tvånget att gå ut på krogen på juldagen. 

Jag tror att alla har lite ångest inför det. 


– Att träffa familjen och kompisarna. 


– Gå på Lisebergs julmarknad. Den har 

något för alla! 

WILL GOLDBLOOM, 20, pluggar historia 

i Uppsala och dramatik och historia vid 

Vancouvers universitet, från Toronto. 


– Nej, jag ska inte åka hem vid jul. Jag är 

jude så vi firar inte jul så jag känner inte 

så mycket inför det. Vid jul ska jag ut och 

resa i Europa. 

Vad brukar vara mest ångestladdat med 

att åka hem vid jul 

– Efter några dagar kan det bli lite tråkigt. 

Och så blir man fet av för mycket mat, 

haha. 

Vad är det bästa med att åka hem 

– Att träffa familj och vänner som kommer 

tillbaka från olika universitet. 


– Jag gillar att lyssna på julmusik (Christmas 

Carols), när jag var liten sjöng jag i 

kör. 

FRIDA JONSÉN, 22, pluggar sociologi AOP, 

från Karlstad. 


– Nej, tvärtom. Jag tycker det är skönt. Det 

kan vara för att jag inte varit hemma på 

hela terminen. Som student är man mycket 

själv och julen är en mysig högtid! 

Finns det inget ångestladdat med att åka 

hem 

– Att man missar saker som händer här, 

kanske. Och om man har plugg man borde 

ta tag i. 


– Att se vårt nya hus. Det har totalrenoverats, 

när jag sist såg det var det ett bombnedslag 

(skrattar). 

EMMA JANSSON, 26, pluggar till gymnasielärare 

i spanska och samhällskunskap, 

från Surahammar. 

Har du hemvändarångest 

– Nja. Kanske lite grann om det blir för 

stilla. Kanske mer över sommaren när 

man kommer att stanna längre. Nu är 

man hemma så kort. Om det blir väldigt 

stilla och inte händer så mycket kan det 

bli lite ångestladdat, Men det är samtidigt 

bra med lugn. 


– Att få släppa massa ansvar och bli lite 

omhändertagen 


– Två saker. Att få träffa min bror som jobbar 

och bor i Japan, och att fira jul med 

hela familjen. Det har vi inte gjort på jättelänge. 

VINCENT VUKOVIC, 22, pluggar Medie- och 

kommunikationsvetenskap A, från Skellefteå. 


– Inte så speciellt mycket. Jag har inte 

något behov av att åka hem över huvud 

taget eftersom vi inte brukar fira jul i traditionell 

mening. Vi brukar inte julpynta 

så mycket och köper inga julklappar. Men 

det innebär ångest att ta sig hem: jag åker 

helst tåg och det tar elva timmar att åka 

upp. 


– God mat, haha, och gratis mat. Man får 

skämma bort sig lite och det är det underbaraste 

som finns. 


– Försöka ha det lite mer juligt i år eftersom 

jag inte haft det så mycket förut. Det 

blir trevligt med lussebullar, pyntande 

och ”Ensam hemma” på film. 

SIMON MINNEMA, 23, pluggar sociologi 

AOP, från Stockholm. 


– Nej, det kan jag inte påstå att jag har. 

Vem har det Jag tycker det är trevligt 

att komma hem ibland. Men det kan bli 

lite för mycket med familjen. Om det blir 

segt är det jobbigt. 


– Att äta god mat ,mat över huvud taget, 

och när det är julmysigt. 

TEXT: ELLEN PERSSON 

FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE


PORTRÄTTET / 09 

Tycker för debattens skull 

Från bloggande statsvetarstudent till en av Sveriges 

mest efterfrågade skribenter. Katrine Kielos har gjort 

en kometkarriär. Men tyckandet är ett jobb, punkt 

slut, hävdar hon. Egentligen drömmer hon om att 

skriva tal åt socialdemokraterna. 

Vad heter det där kaféet... Oden nånting Just 

det, Ofvandahls! Där kan vi väl ses. 

Katrine Kielos är tillbaka på brottsplatsen: 

Uppsala. Det var här hon som nybliven statsvetarstudent 

blev politiskt intresserad. Eller 

med egna ord, ”såg ljuset” – det socialdemokratiska. Hon 

vantrivdes på den statsvetenskapliga institutionen och 

tyckte den var antiintellektuell och antifeministisk. 

– Att komma till Uppsala kändes lite som att flyttas 150 

år tillbaka i tiden. Jag minns hur jag kom till min första 

föreläsning i politisk teori i universitetsaulan, och hade 

mötts av den där skylten om att det är större att tänka rätt 

än fritt. Och så står Leif Lewin där och pratar om att vi har 

allmän rösträtt i Sverige sedan 1909... 

Att skriva om genus var en motståndshandling i Uppsala, 

menar Katrine Kielos, medan det när hon pluggade 

politisk psykologi i Michigan var något helt naturligt och 

opolitiskt. Hon upplevde undervisningen i Uppsala som 

konformistisk; studenterna skulle strömlinjeformas i det 

uppsaliensiska sättet att tänka. 

EFTER ATT HA STÅTT vid en datorpelare på Gamla torget 

och läst en debattartikel av Pär Nuder knöt hon inspirerat 

näven i fickan och gick raka vägen till den socialdemokratiska 

studentföreningen Laboremus. En novemberkväll 

fem år senare är hon inbjuden onsdagstalare hos föreningen. 

Framför ett rött skynke i källarlokalen på Rundelsgränd 

läser hon ur sin bok om våldtäkt som snart kommer 

ut, en essäbok som blandar teori och fiktion. 

– Vi pratar mycket om våldtäktstal och lagparagrafer i 

Sverige. Vad vi inte pratar om är vad som händer med en 

kvinnas kropp när hon blir våldtagen. Det ville jag försöka 

beskriva. Och så presenterar jag en del av all den teori som 

faktiskt finns om våldtäkt. Det är lite utbildningsradioambition: 

”här är 20 andra sätt man kan tänka om våldtäkt 

på”, förklarar hon. 

Karriären hittills kan inte beskrivas som annat än 

rekordsnabb. Hösten 2006 började hon blogga på allvar, 

efter ett par provomgångar. Idag skriver hon för 

en rad tidningar och tidskrifter – däribland Expressen, 

Fokus, Arena och Arbetaren, har ett bokkontrakt 

och bjuds ofta in som tyckare till olika tv-soffor. Nyligen 

utsågs hon till årets medierookie av branschorganisationen 

Sveriges tidskrifter. 

Som skribent tar Katrine Kielos upp allt från sex och populärkultur 

till arbetsmarknadspolitik. Men hon betonar 

att hon gör det som professionell debattör, inte som privatperson: 

»DET ÄR ETT JOBB. VAD JAG TYCKER 

ÄR INTE DET VIKTIGA. JAG TAR UPP 

DET JAG ANSER BEHÖVER SÄGAS I 

EN FRÅGA FÖR DEBATTENS SKULL« 

– Det är ett jobb. Vad jag tycker är inte det viktiga. Jag tar 

upp det jag anser behöver sägas i en fråga för debattens 

skull. Jag ser det inte som att det är jag som tycker något, 

utan någon annan. 

Att kombinera yrkesrollen med en tydligt deklarerad politisk 

åskådning går smärtfritt. Tidningarna och läsarna vet 

var hon står, menar hon. Partitillhörigheten hindrar henne 

heller inte från att tidvis kritisera Mona Sahlin och sossarna. 

– Jag har svårt att förstå folk som tror att jag bara för att 

jag är med i ett parti sväljer allt partiet säger eller tar order 

från Marita [Ulvskog]. Jag tror snarare att man är mer 

oberoende för att man har en ideologisk grund att relatera 

till. Kulturen som finns inom socialdemokraterna att 

lojalitet är att aldrig kritisera håller jag inte med om. 

Kritiken mot de egna till trots hoppas hon en dag bli 

talskrivare åt partiet. Mediekarriären var inte planerad, 

utan ett resultat av upptäckten att hon kunde ta betalt 

för att skriva. Hon känner sig privilegierad som får skriva, 

läsa och tycka på heltid, och tänker inte så mycket på att 

hon jobbar extremt mycket. 

Inte heller lägger hon tid och möda på de reaktioner 

hennes analyser och ofta drastiska formuleringar väcker 

hos läsare av bloggen och krönikorna. 

– Jag läser faktiskt sällan bloggkommentarerna. Men 

när unga tjejer som läst mig i SSU:s tidning Frihet hör av 

sig är det jätteroligt. Om någon borgare som läser Fokus 

tycker att jag har sosseåsikter, kvittar däremot. 


Fotnot: 1907–09 beslutades om allmän 

rösträtt för män över 24 år vid val till riksdagens andra kammare. 

Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes i 

Sverige 1918–21. 

Katrine Kielos om... 

... sitt bidrag i nyutkomna antologin ”Könskrig”, som har 

rubriken ”Så har man heterosexuellt sex med en man i 

Sverige hösten 2007”: 

– Ja, det behövs en sådan instruktion. Jag får ofta frågan 

hur man har sex jämställt när jag är ute och pratar bland 

SSU-are, det är sånt som folk tänker på. Sen kan det kännas 

lite märkligt att jag ska komma där och vara en auktoritet 

bara för att jag har läst 2 000 böcker och är feminist. 

... att kritisera Mona Sahlin och s: 

– Kulturen inom s att lojalitet är att aldrig kritisera håller 

jag inte med om. Samtidigt är det självklart så att vill man 

komma fram som socialdemokratisk debattör så måste 

man bråka med partiledaren. 

... att hon sagt att hon egentligen hatar att skriva: 

– Hatar och hatar. Jag tycker inte om att sitta och hålla på 

med formuleringar. Och jag har aldrig sett mig som en 

skrivande person; jag har aldrig suttit hemma och skrivit. 

... sin politiska övertygelse: 

– Jag vill för allt i livet inte bli politiker. Men jag har politiska 

åsikter som jag vill driva. Egentligen hade jag hellre 

skrivit tal åt någon annan. 

... den feministiska debatten i Sverige: 

– Vi är väldigt bra på jämställdhet, hela SOU-grejen och 

statsfeminism i Sverige. Men den grundläggande feministiska 

teorin saknas, det finns ett behov av nya perspektiv och 

andra sätt att tänka. Jag ser det som ett självändamål att vidga 

den feministiska debatten – det behöver inte alltid bli en 

SOU eller ett stort projekt hos socialdepartementet av det. 


Namn: Katrine Kielos 

Född: 1983 i Lund. 

Bor: På Södermalm i Stockholm. 

Utbildning: Läste en pol kand i Uppsala 

2002-2004. Studier i politisk psykologi vid University of 

Michigan i USA. 

Aktuell: Utsedd till 2007 års medierookie av Sveriges 

tidskrifter. Boken ”Våldtäkt och romantik – en essä 

om kvinnlig sexualitet” kommer kring nyår. Skribent på 

Expressens kultursidor, i Arena, Fokus, Arbetaren, 

Jusektidningen, Frihet och Efterarbetet, på egna bloggen 

kkielos.blogspot.com och nätbaserade ledarsidan 

Dagens Arena.


Ett år i kårledningen ger 

Kåren – en språngbräda till Rosenbad Kanske. 

Ett säkrare besked är att ett år i kårledningen ger 

jobb. Det visar Ergos kartläggning av de tio senaste 

årens kårpresidialer. 

Föreställningen om kåren som en träningsplats 

där blivande politiker – gärna vänstersinnade 

– drillas i i debatteknik och maktutövning är 

seglivad. Ett exempel: på sin hemsida skriver 

det kårfackliga partiet Uppsala universitets 

studenter (UUS) att kåren ”inte främst ska vara en plantskola 

för politiker utan koncentrera sig på verksamhet 

för medlemmarna, fokus på medlemmarna och inte på 

de aktiva”. 

Ergo har frågat samtliga personer som varit ordförande 

eller viceordförande åren 1998–2007 om de är eller 

har varit partipolitiskt engagerade efter sin tid på kåren, 

eller om de arbetat för ett politiskt parti. Knappt hälften, 

10 av 23 personer, svarar ja. Det är klart fler än i åldersgruppen 

som helhet, där bara ett par procent beräknas 

vara anslutna till något politiskt parti, enligt statsvetaren 

Anders Westholm. 

Han är inte förvånad över den höga siffran. 

– De som engagerar sig kårpolitiskt kan även innan de 

kommer till kåren förväntas ha ett större politiskt intresse 

än studenten i gemen. Även om man representerar ett 

kårfackligt parti kan man mycket väl ha en politisk färg 

vid sidan av, det finns ingen motsättning i det. 

ANDERS WESTHOLM menar att det finns en tradition i 

svensk politik av att höga poster i kårorganisationer har 

fungerat som en språngbräda in i rikspolitiken. Från sin 

forskning kring hur makteliter rekryteras i Sverige vet 

han också att en vanlig väg är att man från en position i 

exempelvis en kårledning lyfts in i ett politiskt sekretariat, 

till exempel statsrådsberedningen, eller blir assistent 

till en hög politiker. Därifrån går man sedan vidare. 

Bland de tio senaste årens presidialer finns flera exempel 

på det han beskriver. Anna Neuman, vice kårordförande 

02–04, jobbar idag som pressekreterare hos Jan 

Björklund. Ignacio Vita som var kårordförande 02/03 

blev efter kåren politiskt sakkunnig hos Mona Sahlin. 

Förra årets viceordförande Susanna Hansson är idag 

kanslichef på Liberala ungdomsförbundet. 

Förutom dem är det dock bara en person till som jobbat 

med politik på heltid: nuvarande kommunalrådet på Gotland 

Gustav Hoffstedt (m), som var kårordförande 99/00. 

För övriga sex politiskt engagerade expresidialer rör 

det sig om mer eller mindre omfattande förtroendeuppdrag 

inom kommun eller landsting. 

Söker man sig då till kåren för att man som Anders 

Westholm säger redan är politiskt intresserad, eller blir 

man det när man är där Det finns exempel på båda varianterna. 

Anna Neuman berättar att hennes politiska 

intresse växte under tiden på kåren, vilket senare ledde 

fram till ett partipolitiskt engagemang. Ignacio Vita var 

däremot politiskt aktiv redan innan kåren, i SSU och i 

den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus. 

Ignacio Vita menar att året som kårordförande ”absolut” 

hjälpte till att öppna dörren till regeringskansliet, även 

om SSU- och Laboremustiden säkert också medverkade. 

»DET VAR NYTTIGT ATT SE DET 

POLITISKA SPELET OCH RÄVSPELET 

I STYRELSE OCH FULLMÄKTIGE. JAG 

FICK NOG AVSMAK FÖR POLITIKEN« 

– Man får verkligen möjlighet att göra politik på kåren, 

säger han. 

Idag har han lagt politiken på hyllan och slutför sin juristutbildning. 

Flera andra expresidialer är inte partipolitiskt engagerade 

men säger sig ha ett starkt politiskt intresse. Några 

blev tvärtom avskräckta från att engagera sig politiskt, 

som Annabella Hultman, viceordförande 00/01: 

– Det var nyttigt att se det politiska spelet och hur det 

fungerar – rävspelet i styrelse och fullmäktige. Jag fick 

nog avsmak för politiken, även om jag aldrig hade några 

politikerdrömmar från början, jag är mer av en doer. 

Fler än hon vittnar om att kåren gav en god grund i hur 

politik fungerar i praktiken. 

– Politik är lite samma sak oavsett om det är på riksdagsnivå 

eller på Uppsala studentkår. Det är samma mekanismer 

och man försöker påverka på samma sätt, säger till 

exempel Mikaela Staaf, viceordförande 01/02. 

Om vägen från Övre Slottsgatan till Rosenbad alltså 

kanske inte är spikrak, tycks den verkliga vinsten för den 

som sitter i kårledningen snarare ligga på det personliga 

och karriärmässiga planet. Ergos rundringning visar att 

de allra flesta av expresidialerna snabbt har hittat kvalificerade 

jobb efter examen. Med några undantag tror de 

själva att kåråret har varit till nytta på arbetsmarknaden 

Antingen genom kontakter eller genom den erfarenhet 

och ämneskunskap de fick på kåren. 

– Jag fick mitt första jobb på fackförbundet ST rakt av 

efter kontakter och erfarenheter från kåren. Jag är jättetacksam, 

jag har inte varit arbetslös en dag, berättar till 

exempel Marléne Engström, ordförande 98/99 och idag 

samordnare på Riksbyggen. 

– Både kontaktnätet och kunskaperna jag fick på kåren 

var värdefulla för att få jobb senare. Jag hade säkert inte 

haft det jobb jag har idag om det inte hade varit för kårtiden, 

menar Ludvig Larsson, ordförande 03/04 och som idag 

jobbar med utbildningspolitik på Sveriges ingenjörer. 

»BÅDE KONTAKTNÄTET OCH 

KUNSKAPERNA JAG FICK PÅ KÅREN 

VAR VÄRDEFULLA FÖR ATT FÅ JOBB 

SENARE« 

Ibland blir kopplingarna tydliga. Sofia Larsson, viceordförande 

03/04, rekryterades när hon fortfarande jobbade på 

kåren till lobbyorganisationen Jagvillhabostad.nu, som kåren 

hade samarbetat med under verksamhetsåret. Kristina 

Persdotter, viceordförande 06/07, är idag utbildningspolitisk 

utredare på den fackliga organisationen TCO, som i våras var 

medarrangör till en dag kring alternativt urval i kårens regi. 

Totalt arbetar åtta av expresidialerna idag på idéburna 

organisationer eller med uppgifter som har en tydlig 

koppling till kåråret – som utbildningsfrågor, presskontakter 

och lobbyarbete. 

Men också flera av dem som idag är privatanställda (sex 

personer) anser att kårerfarenheten varit till handfast 

nytta på arbetsmarknaden. Anders Hultman tror att viceordförandeskapet 

01/02 bidrog starkt till att han fick en eftertraktad 

traineeplats på Tele2. Hans fru Annabella Hultman, 

som i konkurrens med 1 700 sökande fick en av åtta 

traineeplatser på energibolaget Eon, säger samma sak. 

Kårengagemang ger konkurrensfördelar på arbetsmarknaden 

– men betydelsen ska inte överdrivas, menar 

dock Karolina Larfors, ordförande 01/02. Hon anställdes 

som utredare på Riksrevisionen direkt efter kåråret. 

– Jag tror att kåruppdraget var bidragande men inte 

avgörande till att jag fick jobbet. Men en del av den allmänna 

kompetens man får på kåren kan man skaffa på 

annat sätt, till exempel genom basgruppsarbete eller annat 

föreningsarbete, säger hon. 

Andreas Kembler, ordförande 04/05 och idag lärare och 

arbetsledare på friskolan It-gymnasiet i Uppsala, håller 

med. De formella fördelar han fick genom kåråret hade 

han lika gärna kunnat skaffa genom engagemang i Utrikespolitiska 

föreningen eller en nationskör, menar han. 

På frågan om de tog uppdraget på kåren av karriärstrategiska 

skäl svarar expresidialerna nej; engagemanget 

för frågorna var det avgörande. En stor majoritet var 

dock medvetna om att året förmodligen skulle underlätta 

när de senare skulle söka jobb.


NYHETER / 11 

karriären en skjuts 

Illustration: Johan Barrett 

Fortsättning på nästa sida. 

I stället lyfter så gott som alla fram den personliga lärdom 

de fått av att sitta i kårledningen – kunskaper och 

erfarenheter som samtidigt ofta är till nytta i arbetslivet. 

Medievana, praktisk kunskap om politik, personlig 

mognad genom konflikthantering och personalansvar, 

mötesvana och drillning i debatteknik, insyn i statlig 

förvaltning, övning i påverkansarbete och arbetsledning 

– listan kan göras lång. 


DE BÖRJADE PÅ UPPSALA STUDENTKÅR: 

• Ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom, 

kårordförande 1892/1893. 

• Högerpartiets partiordförande Gunnar Heckscher, 

vice kårordförande 1931/1932. 

• Författaren Gösta Knutsson, kårordförande 1936-1938. 

• Författaren och skådespelaren Tage Danielsson, vice 

kårordförande 1955. 

• Tidigare talmannen Birgitta Dahl (s), aktiv i början av 1960- 

talet. 

• Tidigare statsrådet Anna-Greta Leijon (s), aktiv i början av 

1960-talet. 

• Riksdagsledamoten Lennart Hedquist (m), kårordförande 

1965/1966. 

• Finansminister Anders Borg (m), ordförande sommaren 

1989.

12 / NYHETER 


Sex privatanställda, åtta som jobbar på idéburna organisationer 

eller statliga myndigheter. En läkare, en politiker, två 

politiska tjänstemän och fem studenter. Här är listan över vad 

de tidigare kårpresidialerna gör idag. 

1998/1999 

MARLÉNE ENGSTRÖM (ORDFÖRANDE). 

Kårparti: UUS 

Efter kåren: Fackförbundet ST. 

Idag: Samordnare på Riksbyggen. Inga politiska uppdrag. 

GUNNAR LARFORS (VICEORDFÖRANDE) 

Kårparti: Utec 

Efter kåren: Disputerad medicinare. 

Idag: Läkare på Akademiska sjukhuset. ”Litet politiskt 

uppdrag” för s i landstinget. 

1999/2000 

GUSTAV HOFFSTEDT (O. HÖSTTERMINEN 1999) 

Kårparti: Fria studenter 

Idag: Kommunalråd för moderaterna på Gotland. 

ANNA NEUMAN (VO.) 


Efter kåren: Pluggade i tre år, matematik och samhällsvetenskap. 

Idag: Pressekreterare på utbildningsdepartementet, för 

Jan Björklund (fp). Kommunala förtroendeuppdrag för fp i 

Uppsala. 

ANDREAS NORK (VO.) 


Efter kåren: Varit aktiv inom Södermanlands-Nerikes nation 

som ämbetsman, bl a 3Q. Arbetat som servitör och 

bartender, studerat till sommelier. 

Idag: Restaurangchef på Skarholmen i Uppsala. Inga politiska 

uppdrag. 

2003/2004 

LUDVIG LARSSON (O.) 


Efter kåren: Ordförande för Saco studentråd. 

Idag: Jobbar med utbildningspolitik på fackförbundet 

Sveriges ingenjörer. Uppdrag för fp i landstingsstyrelse 

och landstingsfullmäktige i Uppsala län. 

ANDERS HULTMAN (VO.) 

Kårparti: SAM 

Efter kåren: Ekonomijournalist, sedan trainee på Tele2. 

Idag: Ekonomichef på Tele2:s Datametrix. Inga politiska 

uppdrag. 

THOMAS LAURELL (O. VÅRTERMINEN 2000) 

Kårparti: Utec 

Efter kåren: Ordförande för Saco studentråd. Organisationsutvecklare 

på LSU, Sveriges ungdomsorgansioner. Informationsansvarig 

på utbildningskoncernen Infocomp. 

Idag: Pressekreterare på RFSL. Inga politiska uppdrag. 

2000/2001 

BJÖRN DALEMO (O.) 


Efter kåren: Olika poster inom försäkringsbolaget 

Trygg-Hansa. 

Idag: Föräldraledig enhetschef på Trygg-Hansa. Suppleang 

för fp i en stadsdelsnämnd. 

ANNABELLA HULTMAN (VO.) 


Efter kåren: Traineeprogrammet på Eon. 

Idag: Föräldraledig projektledare på Eon. Inga politiska uppdrag. 

2001/2002 

KAROLINA LARFORS (O.) 


Efter kåren: Utredare på Riksrevisionen, jobbar med utbildningsfrågor. 

Kommunfullmäktigeledamot för fp i Uppsala 2002-06. 

Varit nämndeman i länsrätten. Idag suppleang i ett kommunalt 

bolag. 

ANNA DANIELSSON (VO.) 


Efter kåren: Var arbetslös en tid efter studierna, vikarierade 

som högstadielärare. Fick korttidsvikariat på universitetsförvaltningen 

och fick senare en fast tjänst som 

utlystes. 

Idag: Byrådirektör, universitetsförvaltningen. 

Inga politiska uppdrag. 

MIKAELA STAAF (VO.) 


Efter kåren: Projektledare på avdelningen för kvalitet och utvärdering 

vid Uppsala universitet. 

Idag: Studenthandläggare på Sacos kommunikationsavdelning. 

Inga politiska uppdrag. 

2002/2003 

IGNACIO VITA (O.) 

Kårparti: S-studenter 

Efter kåren: Ordförande för Sveriges förenade studentkårer. 

Sekreterare i förra kårobligatorieutredningen. Politiskt 

sakkunnig hos integrationsminister Mona Sahlin. 

Idag: Avslutar sina juridikstudier. Inga politiska uppdrag. 

Marléne Engström: ordförande 1998/1999 

Ignacio Vita: ordförande 2002/2003 

Arkivfoto 

Foto: Privat 

Jenny Carlsson: ordförande 2006/2007. 


ANNA NEUMAN (VO.) 

SOFIA LARSSON (VO.) 


Efter kåren: Blev rekryterad till lobbyorganisationen 

Jagvillhabostad.nu. när hon fortfarande var viceordförande. 

Idag: Föräldraledig. Inga politiska uppdrag, har gått ur s. 

2004/2005 

ANDREAS KEMBLER (O.) 


Efter kåren: Lärare på It-gymnasiet i Uppsala. 

Idag: Arbetsledare, It-gymnasiet. 

Har aktivt valt bort partipolitiken, trots flera propåer i 

slutet av ordförandeåret. 

ERIK HJORT (VO.) 


Efter kåren: Har nyligen avslutat sina ekonomistudier. 

Idag: Har flera styrelseuppdrag. Söker heltidsjobb. Inga 

politiska uppdrag. 

FELICIA WIBE (VO.) 


Efter kåren: Pluggat, jobbat som forskningsassistent. 

Idag: Avslutar journaliststudier. Inga politiska uppdrag. 

2005/2006 

ERIK HJORT (O.) 

MARTIN HOFVERBERG (VO.) 

Kårparti: VSF 

Efter kåren: Fortsatta ekonomistudier. 

Idag: Skriver D-uppsats. Medlem i vänsterpartiet. 

SARA LINDBLOM (VO.) 


Efter kåren: Handläggare på Uppsala universitet. 

Idag: Rekryterare på bemanningsföretaget Academic 

Work. Inga politiska uppdrag. 

2006/2007 

JENNY CARLSSON (O.) 

Kårparti: VSF 

Efter kåren: Återtagit apotekarstudierna, har tre terminer 

kvar till examen. Inga politiska uppdrag. 

SUSANNA HANSSON (VO.) 


Efter kåren: Kanslichef på Liberala ungdomsförbundet. 

KRISTINA PERSDOTTER (VO.) 


Efter kåren: Utbildningspolitisk utredare/projektledare 

på den fackliga centralorganisationen TCO. Socialdemokratisk 

fritidspolitiker i Socialnämnden för barn och unga 

i Uppsala. Vice ordförande för Laboremus.


NYHETER / 15 

På flera av universiteten i Sverige kan man som läkarstudent 

läsa humaniora. Men vad kan skönlitteratur ge medicinare, 

inriktade som de är mot den fysiska aspekten av människan 

Kafka och Camus ska göra 

läkarstudenter empatiska 

L 

unds universitet erbjuder från 

vårterminen 2008 läkarstudenter 

att läsa kursen ”Kroppen 

i humanioraperspektiv”. På 

Uppsala universitet har läkarstudenterna 

haft möjlighet att läsa humaniora 

sedan 2004 genom den valbara 

kursen ”Skönlitteratur och medicin”. 

Kursen ges nästa gång vårterminen 

2008. Målet för kursen är att stimulera 

till professionell utveckling genom användning 

av skönlitterära texter och 

skrivuppgifter som utgångspunkt för 

reflektion kring yrkesroll, människosyn, 

kommunikation och etiska frågor. 

Lärare på kursen är Merete Mazzarella, 

professor i nordisk litteratur vid Helsingfors 

universitet och hedersdoktor i 

medicin vid Uppsala universitet. 

– ”Skönlitteratur och medicin” är en 

kurs som i större utsträckning än läkarutbildningen 

i övrigt ger deltagarna 

möjlighet till fri diskussion och till att 

formulera åsikter. Vi diskuterar förhållandet 

mellan humaniora och naturvetenskap 

och i vilken utsträckning medicin 

är ett humanistiskt ämne, säger Merete 

Mazzarella. 

FLERA AV TEXTERNA som används under 

kursen är klassiker som Mary Shelleys 

Frankenstein, Kafkas Förvandlingen och 

Camus Främlingen, men också samtida 

noveller ingår. Meningen är inte att läsa 

texter om vård och sjukdom utan att läsa 

bra litteratur, kort och gott. Mazzarella 

lär ut litteraturvetenskapliga perspektiv 

och redskap och diskuterar tillsammans 

med studenterna likheter och skillnader 

mellan att förhålla sig till en text och att 

förhålla sig till en människa, en patient. 

– Min egen övertygelse är att man inte 

självklart blir en bättre människa eller 

en duktigare, mer empatisk läkare av att 

syssla med skönlitteratur. Men jag tror 

man blir gladare och i någon mening 

befriad. 

Förmåga till empati är annars ett argument 

som förs fram i debatten. Anhängare 

av tvärvetenskapliga initiativ menar 

att läsning och diskussion av texter 

främjar den empatiska förmågan. 

– Det är dock inte självklart att man vill 

ha empatiska läkare, säger Torsten Pettersson, 

professor i litteraturvetenskap 

vid Uppsala universitet. För att undvika 

utbrändhet är det bästa en väl avvägd 

blandning av empati och distans. Precis 

denna blandning är karaktäristisk för 

skönlitteraturen, vilket gör den till ett 

utmärkt arbetsredskap för blivande läkare. 

Torsten Pettersson talar om estetisk 

distans och biblioterapi. Biblioterapi, en 

officiell terapiform som vuxit sig stark 

i USA, går ut på att patienter läser och 

»DET HANDLAR OM ATT 

FÖRÄNDRA ATTITYDER. 

SÅDANT TAR TID.« 

diskuterar skönlitterära texter i grupp. 

Behandlingen har gett goda resultat, då 

patienterna på ett säkert sätt kan bearbeta 

känslor och situationer. Litteraturen 

har här en ställföreträdande funktion 

och utgör samtidigt den största 

reservoaren av kunskap om människan. 

Genom läsning kan man märka att man 

inte är ensam om sina tankar och funderingar. 

Enligt Torsten Pettersson passar 

terapiformen bäst för människor i gråzonen, 

människor som är på väg att bli 

deprimerade. För riktigt sjuka personer 

behövs mer resurser. 

– Det är naturligtvis inte fråga om att 

litteraturen skulle vara allenarådande, 

utan snarare att den skulle fungera som 

komplement till annan behandling. 

OM SKÖNLITTERATUR på läkarutbildningen 

säger Torsten Pettersson att den skapar 

en säker omgivning för diskussion 

eftersom den medger estetisk distans, 

till skillnad från verkliga ”case studies”, 

som kan vara känsliga att diskutera. Han 

säger vidare att en kurs i humaniora bör 

planeras in i läkarutbildningen redan 

från början, så att studenterna är förberedda 

och att kursen bör ges på halvfart 

för att ge tid för personlig utveckling. 

– Det handlar om att förändra attityder. 

Sådant tar tid. I slutändan handlar 

det om att möta en sjuk människa och 

det gäller att få studenterna att förstå 

att de behöver litteraturen och varför. 

Viktigt att komma ihåg är att litteraturen 

inte bara är fiktion utan ett speciellt 

sätt att tala om verkligheten. 

DET LÅTER ONEKLIGEN både spännande 

och viktigt men hur ser verkligheten ut 

Kursen ”Skönlitteratur och medicin” 

har erbjudits läkarstudenter och andra 

sedan vårterminen 2004 och responsen 

från tidigare studenter har varit mycket 

positiv. Men två gånger har kursen ställts 

in på grund av för få sökande. Leo Wennström 

och Josefine Kjaer som läser femte 

terminen på läkarprogrammet visste 

inte att kursen fanns. Båda anser dock 

att en kurs som syftar till bättre kommunikation 

mellan läkare och patient 

är både relevant och viktig – om upplägg 

Illustration: Hanna Strandberg 

och undervisning har en pedagogisk 

tanke och poäng. De ser båda helst att 

kursen ges på helfart för att behålla fokus. 

Tvärtemot vad Torsten Pettersson 

anser alltså. 

Men om nu intresset för humaniora 

hos medicinare är så stort, hur kommer 

det sig då att kursen har svårt att få tillräckligt 

antal sökande Brist på information 

HANNA STRANDBERG 

”Skönlitteratur och 

medicin”, 3 hp, ges vid 

Uppsala universitet. 

Undervisningen sker 

kvällstid, ca 8 tillfällen. 

Kursen ges varje termin i mån av 

resurser, minst 20 sökande. 

Behörighet: Minst en termins högskolestudier. 

Urval: 1. Läkarstuderande 2. Studerande 

på vårdutbildningar. 3. Övriga. 

Enligt fd kursadministratör Annie 

Lundberg är ca 98 % av de sökande 

läkarstuderande.

16 / REPORTAGET 


På spaning efter ett 

Studentkorridoren är en glömsk plats. 

I takt med att flyttkartongerna bärs ut 

och in försvinner vardagslivets minnen 

in i skuggorna. Men hur var det egentligen 

i studentbostäderna när allt var 

nytt Vad åt man, hur var festerna och 

pluggandet Ergo följde med Marianne 

Pedersén till hennes gamla vindskorridor 

på Smålandsgården. 

Jag hade tvättställ och toalett där 

garderoben står nu, och egen 

dusch fanns inte då. Annars är 

det sig ganska likt, konstaterar 

Marianne Pedersén när hon ser 

sig omkring i det studentrum där hon 

bodde för ett halvt sekel sedan. 

Den nuvarande hyresgästen Julia Qvist 

bjuder på snabbkaffe och lussekatter i 

köket intill – från början också det ett 

studentrum, ombyggt på åttiotalet för att 

svara mot studenternas högre krav på att 

kunna laga sin egen mat. 

Det är hennes första termin som student. 

Hon kom till Uppsala i höstas för att 

läsa kulturantropologi, sökte bostad och 

hörde talas om att Smålands nations bostäder 

hade ett ledigt rum. 

– Jag gick och skrev in mig på nationen 

direkt och fick rummet, säger hon. 

De första dagarna som nyinflyttad var 

lite jobbiga. Hon kände ingen, den virussmittade 

datorn gick inte att koppla upp 

och hon hade i vredesmod slängt sin 

odugliga gamla Nokia 3310 i väggen. 

– Inget internet, ingen mobil, inga vänner ... 

Nu trivs hon med korridorlivet. Hon gillar 

att ha folk omkring sig och kan tänka 

sig att bo kvar ett tag. 

DRYGT 50 ÅR TIDIGARE kom den då 19- 

åriga Marianne Pedersén till Uppsala för 

att studera botanik. Som så många andra 

i sin generation var hon den första i släkten 

som fick chansen att läsa vidare. Studenterna 

var en snabbt växande grupp 

som fick det allt bättre. Men de var inte 

så många och så röststarka som de skulle 

bli några år senare. Det var långt till 1968, 

när den stora vågen av politiskt medvetande 

nådde Uppsala universitet och studenterna 

bankade på dörren till konsistorierummet 

med krav på tillträde till de 

styrande organen. 

– Vi var väldigt barnsliga, inte ett dugg 

politiska. Vi pratade nog mest om killar 

och fester, säger Marianne Pedersén. 

Efter ett par år som inneboende hos 

olika tanter fick hon ett efterlängtat studentrum 

i den då nyligen färdigställda 

Smålandsgården. 

– Jag tyckte att det var toppen. Jag hade 

bott på Dragarbrunnsgatan innan, i ett 

ruskigt kyffe där jag aldrig såg en människa. 

Här var det ljust och modernt och 

man träffade andra. 

Hälften av Uppsalas 6 500 ogifta studenter 

bodde höten 1969 i särskilda studentrum. 

De flesta tycks ha varit nöjda med sitt 

boende. Svaren i en enkätundersökning 

genomförd av 1957 års studentbostadsutredning 

”Ändamålsenliga studentbostäder” 

vittnar om ”en utomordentligt positiv 

inställning till studentbostadshusen 

och deras rum.” 

»VI VAR VÄLDIGT BARNS_ 

LIGA, INTE ETT DUGG POLI- 

TISKA.« 

Bara ett par decennier tidigare hade 

bilden varit en annan. Länge var inackordering 

hos privatpersoner på studieorten 

den normala boendeformen för studenter. 

Men efter första världskriget började 

de studerande bli så många att deras behov 

av bostäder inte kunde tillgodoses genom 

den allmänna bostadsmarknaden. 

Nya lösningar krävdes och studentorganisationerna 

tog själva initiativet. 

Uppsala studentkårs studentbostadshus 

på Övre Slottsgatan 5 – i dag Akademihotellet 

– stod färdigt 1930 och räknas som 

landets äldsta moderna kategoribostad 

för studenter. 

Bland nationerna i Uppsala var Södermanlands-Nerikes 

nation först ut med Arkadien 

vid S:t Johannesgatan, färdigställt 

1937. De nya studentbostäderna var till 

skillnad från de ideella och religiösa studenthem 

som funnits tidigare utformade 

för att ge studenterna ett så självständigt 

boende som möjligt. 

1950 beslutade riksdagen att staten 

skulle subventionera byggandet av studentbostäder. 

Syftet var att bostäderna 

skulle ges en ”tillfredsställande standard” 

samtidigt som hyran inte översteg 

den genomsnittliga hyran på orten. Byggandet, 

inte minst i nationernas regi, tog 

fart och när Marianne Pedersén flyttade 

in i sitt studentrum några år senare var 

tillgången på studentbostäder i Uppsala 

någorlunda acceptabel, enligt utredningen 

”Ändamålsenliga studentbostäder”. 

HON HADE MED SIG en korgstol och ett läsbord 

till sitt nya hem; i övrigt var rummet 

färdigmöblerat – precis som rummen 

på Smålandsgården är idag. Korridoren 

hade sju rum och var enligt tidens standard 

försedd med två gemensamma duschar, 

en telefon och ett litet pentry. 

Julia Qvist och Marianne Pedersén – hyresgäster i samma studentrum med ett halvt sekels mellanrum. 

Studenterna tvättade då i en särskild tvättinrättning på Sysslomansgatan. 

Möjligheterna till matlagning i korridoren 

var således begränsade 

I gengäld fanns det gott om billiga alternativ 

i närheten. Stekt strömming med 

potatismos kostade två kronor och femtio 

öre (kanppt 30 kronor med dagens penningvärde) 

på det billigaste stället på stan. 

Smålands nations restauratör serverade 

lunch – ofta rester från någon sittning. 

– Det var alltid täckt med massor av sås 

och man visste aldrig riktigt vad det var. 

Under en tid tillhörde Marianne Pedersén 

också ett så kallat ”matlag” – ett fenomen 

som då tycks ha varit på väg ut. Ett 

matlag var en grupp studenter som regelbundet 

gick hem till en tant och fick middag 

mot en mindre ersättning. Det hände 

ofta att matlaget dröjde sig kvar till sent 

på kvällen, berättar hon. 

– Man hade en flaska stående med 

punsch eller något annat som höll sig ifall 

man skulle fira något, om det var någon 

som hade haft tenta eller tagit examen. 

Men det var inga bullerfester, det var mer 

att man satt och snackade. 

Marianne Pederséns korridor var könsblandad. 

Det var en nyhet på den tiden 

som fick konsekvenser för det sociala livet. 

– I blandkorridoren umgicks man inte 

på rummen. I flickkorridorerna däremot 

satt de hela nätterna och drack likör och 

löste varandras problem. Det där passade 

aldrig mig, jag ville kunna välja själv när 

det var dags att gå. 

EFTERSOM DET INTE FANNS några gemensamma 

utrymmen där man kunde sitta 

var inte korridorsfester så vanliga. 

I stället var Smålands nybyggda nationshus 

den givna samlingspunkten i Marianne 

Pederséns bekantskapskrets. Dåtidens 

gåsmiddagar, lussegasker, herrmiddagar 

och damsupéer skiljde sig inte mycket från 

de tillställningar hon bevistat på senare år 

som hedersledamot. Men själv tyckte hon 

bäst om vardagslivet på nationen. 

– Vi hade ett sällskapsrum där baren står 

nu. Dit gick vi för att läsa tidningen och 

prata strunt. 

Eftersom ingen hade tv på rummet var 

»NU HAR DE JU PUB FÖR 

JÄMNAN. OCH DET ÄR 

FANTASTISKT ATT DE ÄR SÅ 

DUKTIGA PÅ ATT LAGA MAT«


REPORTAGET / 17 

svunnet studentliv 

Foto: Privat 

Köket fanns inte när huset var nytt. I stället låg det ett litet pentry där det nu finns en tvättstuga. 

Foto: Christin Lenthamre 

det också där man samlades för att titta på fotbollsmatcher 

och liknande. På onsdagarna var 

det dans. Skivor av bland andra Glenn Miller och 

Frank Sinatra snurrade på grammofonspelaren. 

Den pubverksamhet som idag utmärker nationerna 

hade ingen motsvarighet på den tiden: 

– På vardagarna drack vi te eller möjligen öl om 

det var dans. Nu har de ju pub för jämnan. Och 

det är fantastiskt att de är så duktiga på att laga 

mat. 

MARIANNE PEDERSÉN kom att engagera sig i nationen, 

först som fotograf och så småningom 

som Smålands nations första kvinnliga förste 

kurator. Hon arvoderades med 200 kronor (drygt 

2 000 kronor med dagens penningvärde) per termin. 

Den nuvarande kuratorns lön motsvarar 

ett studiemedel. Samtidigt har Smålands nation 

mer än tredubblat sitt medlemsantal. Den största 

skillnaden nu mot då är just storleken på verksamheten, 

menar hon. 

– Det blir ju en helt annan ekonomi när de är så 

många fler. 

Studenttiden bestod förstås inte bara av engagemang 

på nationen; terminerna fylldes av intensiva 

studier i kemi, zoologi och botanik och på 

somrarna gick hon sommarkurser i fält. 

Efter ett par år vid universitetet blev hon anställd 

som amanuens vid Institutionen för fysiologisk 

botanik i Botaniska trädgården. Tjänsten 

gav en inkomst som hon klarade sig på och var 

samtidigt inte mer krävande än att hon kunde 

fortsätta sina studier som vanligt. 

Även tidigare hade hon klarat sig bra ekonomiskt. 

CSN fanns inte än men ett system med 

statliga lån och stipendier till obemedlade och 

studiebegåvade hade successivt utvidgats till att 

omfatta en allt större del av landets studenter. 

Marianne Pedersén fick inga statliga stipendier 

men däremot ett lån som skulle täcka ungefär 

hälften av hennes levnadskostnader och som 

skrevs av med en fjärdedel när hon tog ut examen. 

Eftersom föräldrarna var skilda fick hon 

också ett underhåll från sin far innan hon blev 

myndig vid 21 års ålder. 

Efter tre år i korridoren tyckte Marianne Pedersén 

att det fick vara nog. 

– Jag kände att jag behövde något som var mer 

mitt eget, säger hon. 

Hon bildade familj och gjorde karriär vid universitetet 

som professor i växtfysiologi. Efter 

många år är hon nu tillbaks i en lägenhet på Smålandsgården, 

bara tiotalet meter från sitt gamla 

studentrum. 

– Jag brukar höra när de gastar och skriker på 

väg hem från Svantes källare på nätterna. 

GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se 

Marianne Pedersén tycker att hennes studentrum förblivit sig ganska likt 

genom åren. 

Foto: Christin Lenthamre


Ett liv i Uppsala efter studierna 

Trött på att se vännerna flytta 

till Stockholm efter examen 

Varje år flyttar omkring 10 000 

personer till Uppsala, nästan 

lika många flyttar härifrån. Visst 

växer staden, men samtidigt 

är det många som bara bor här 

några år under studietiden. 

Finns det verkligen ingen framtid 

i Uppsala efter studierna 

Ergo har träffat några inflyttade 

före detta studenter som valt 

att bo kvar. 

Elisabeth Berger flyttade till 

Uppsala för sex år sedan. Hittills 

har hon aldrig funderat 

på att flytta härifrån. Hon 

kom hit från Linköping för 

att hon ville uppleva något nytt. Redan 

tidigt kände hon sig som Uppsalabo, och 

när civilingenjörsutbildningen i molekylär 

bioteknik var avklarad för knappt 

ett år sedan funderade hon aldrig på att 

flytta härifrån. Hon trivs bra i Uppsala 

och tänkte under studietiden ”får jag 

jobb så stannar jag ett tag”. 

Hon hade tur och fick en fast tjänst på 

ett bioteknikföretag nästan på en gång. 

Elisabeth menar att arbetsmarknaden 

för biotekniker är ganska bra i Uppsala, 

och konstaterar samtidigt att de flesta av 

hennes gamla studiekamrater bor kvar i 

stan. Några pendlar till Stockholm, men 

ett flertal både jobbar och bor i Uppsala. 

Hon gillar själva stan i sig. 

–Den känns liten och gemytlig, samtidigt 

som allting finns. 

DESSUTOM ÄR DET BRA att det är nära till 

Stockholm, både för resor på fritiden, 

och för eventuella jobb i framtiden. 

– Även om jag fick jobb i Stockholm 

skulle jag nog bo kvar i Uppsala till en 

början, säger hon. 

Helena Henriksson, ursprungligen 

från Gävle, flyttade till Uppsala från 

Sundsvall 2001. Utvecklingsstudier och 

statskunskap ledde så småningom fram 

Domkyrkan, Hågadalen och samban på V-Dala är tre saker Helena Henriksson gillar med Uppsala. 

»SAMBA SÃO MIGUEL ÄR 

EN STOR SOCIAL BIT FÖR 

MIG, DEN GÖR ATT JAG 

GÄRNA VILL BO KVAR 

I UPPSALA.« 

till en pol mag-examen. Idag bor hon 

kvar i Uppsala och tror att hon kommer 

att fortsätta att göra det. 

– Jag vill ju inte flytta hem. Och att 

flytta till en mellanstor, svensk stad där 

jag inte känner någon känns väldigt ointressant. 

Hon är visserligen inte helt främmande 

för att flytta till Stockholm, men sambon 

har bestämda åsikter om att han 

inte vill bo där. Då återstår Uppsala, där 

hon idag vikarierar på CSN. Även om det 

är skönt att slippa pendla räknar Helena 

med att få börja leta jobb i Stockholm 

när hennes vikariat går ut. 

– Jag har också upplevt emigrationen 

från Uppsala. Fast nu har jag faktiskt två 

kompisar som har flyttat hit, det är jätteroligt. 

OCH DET ÄR naturligtvis inte bara sambon 

som gör att hon bor kvar, samban på 

V-Dala på torsdagskvällarna gör också 

sitt till. 

– Samba São Miguel är en stor social bit 

Foto: Veronika Skärlund 

för mig, den gör att jag gärna vill bo kvar 

i Uppsala. 

Hågadalen är en av Helenas favoritplatser 

i Uppsala. Och så tycker hon om 

Domkyrkan, inte så mycket att gå in 

i den som att bara titta på den utifrån. 

Dessutom menar hon hon att Uppsala är 

en fin och lagom stor stad där man kan 

cykla överallt. 

– Det är inte bara nära till allt i stan, det 

är också nära hem till Gävle och nära till 

Stockholm. Och så, förstås, en annan fördel 

är ju att det är relativt billigt att köpa 

lägenhet i Uppsala. Visst kostar det, men 

om man jämför med Stockholm är det ju 

billigt! 

VERONIKA SKÄRLUND 

FRÅGA KÅRJURISTERNA 

FRÅGA: Jag har gjort mitt examensarbete 

på ett företag i Uppsala och blev för 

det utlovad en summa pengar. Nu när 

mitt arbete är klart har jag fortfarande 

inte fått min ersättning. Visst har jag 

rätt att få ut mina pengar eftersom vi 

hade ett muntligt avtal 

SVAR: Det stämmer att muntliga avtal 

är bindande på samma sätt som skriftliga 

avtal. Problemet med muntliga 

Har du juridiska funderingar som du har ställts inför 

under din studietid Kårjuristerna är juridikstuderande 

och svarar på allmänna juridiska frågor. Om 

du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem 

via mail: karjurist@us.uu.se eller via telefon: 018- 

480 31 41 på deras telefontid måndagar 18–20. 

Inga frågor publiceras i Ergo utan frågeställarens 

tillstånd. 

avtal är svårigheten att bevisa att avtal 

ingåtts. Därför är det en fördel att få löftet 

nedtecknat på papper alternativt att 

en tredje part är närvarande vid avtalets 

ingående som sedermera kan intyga riktigheten 

av den utlovade ersättningen. 

Vi råder dig att kontakta den person 

som lovade dig ersättning för arbetet 

och påminna om vad ni kommit överens 

om, de kanske bara har glömt bort det. 

Nya regler för kårvalet 

Kårvalet ska pågå i två veckor 

och samma datum varje år. 

Och reglerna för uteslutning 

av ledamöter ur kårfullmäktige 

preciseras. 

Det är några av nyheterna i 

Uppsala studentkårs nya 

valordning, som behandlades 

vid senaste kårfullmäktige. 

Bakgrunden är att den 

nuvarande valordningen anses svåröverskådlig 

och otydlig. Den har också blivit 

tekniskt föråldrad eftersom den stadgar 

hur valsedlar ska hanteras, medan 2007 

års kårval skedde via internet. 

Kårvalet ska genomföras 7 till 21 april 

varje år. Fasta valdatum ska underlätta 

valutskottets arbete med att marknadsföra 

kårvalet. Enligt den nya valordningen 

ska utskottet nämligen ”verka för ett 

ständigt ökat valdeltagande”. 

Den nya valordningen rätar också ut 

frågetecknen kring när en person diskvalificerar 

sig som fullmäktigeledamot 

på grund av försenad terminsräkning. 

Frågan aktualiserades i höstas i samband 

med att kårordförande Louise Callenberg 

varit sen med sin kåravgift två 

gånger i rad. Hädanefter ska den ledamot 

som inte har betalat höstens medlemsavgift 

den 1 oktober och vårens den 

1 mars uteslutas ur fullmäktige. Den 

som varit senare än så med vårterminens 

räkning ska inte heller kunna rösta 

eller kandidera i kårvalet. 

För att registrera ett parti är sista datum 

hädanefter 1 februari. Tidigareläggningen 

ska göra valutskottets arbetssituation 

mindre stressig. 

Ett annat förtydligande i den nya 

valordningen är att Ergos chefredaktör 

och kårens kontorschef inte får kandidera 

i kårvalet. 

Den nya valordningen måste godkännas 

vid ytterligare ett fullmäktigesammanträde 

för att träda i kraft. 

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se

Ergo #14/ 2007 

NYHETER / 19 

15 år med jordklotet i fokus 

Hur ser världen ut, hur har den 

blivit som den är och vad kan 

man göra för att förändra den 

Stora frågor som dessa diskuteras 

i kursen Människan & 

Naturen, som i år firar 15-årsjubileum. 

Vi vill ge en introduktion 

till världsläget idag med 

globala miljöproblem som 

växthuseffekt och vattenbrist, 

säger Johan Tilli, student 

och kursansvarig. 

Med ett exempel belyser han varför han 

tycker att ett globalt perspektiv behövs 

när man diskuterar miljöfrågor: 

– Etanolbilar, som sägs vara bra för 

miljön här Sverige, kan leda till matbrist 

och regnskogsskövling i Brasilien, där 

etanolbränslet odlas. 

Initiativet till Människan & Naturen 

togs i början av 90-talet av en grupp studenter 

som saknade en kurs om stora, 

globala överlevnadsfrågor. Det var startskottet 

för vad som skulle bli Cemus, 

Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, 

som idag ger ett brett utbud av kurser 

i regi av studenter i samarbete med 

Uppsala universitet och SLU. 

Varför ska man läsa på Cemus 

– För att det är angeläget. Även om det 

är stabilt här i Sverige just nu finns det 

stora globala problem som måste lösas. 

Och eftersom vi jobbar tvärvetenskapligt 

kan alla tillföra något utifrån sin 

bakgrund. Dessutom är det roligt och 

utmanande. 

Per Löwdin 

Klena drivkrafter för adjunkter 

att disputera 

Den nye universitetskanslern 

och högste chefen för Högskoleverket, 

Anders Flodström, 

inledde i somras sin 

bana som kansler med att i 

en TT-intervju hävda att Sverige har för 

många universitet; enligt honom behöver 

Sverige färre universitet. De tre norrländska 

universiteten borde gå samman 

till ett Norrlandsuniversitet. 

I övrigt talade han löst om att det borde 

finnas ett Mälardalsuniversitet, ett 

sydligt, ett östligt och ett västligt. Uttalandena 

var en utpräglad provokation, 

och förebådar en radikal omläggning av 

utbildnings- och forskningspolitiken. 

Utspridningen av de knappa resurserna 

har varit föremål för kritik från universiteten 

ända sedan de första universitetsfilialerna 

etablerades i början på 

60-talet. 

Kvintessensen av kritiken har varit att 

det krävs en kritisk massa för att man 

ska kunna bedriva forskning och utbildning 

på ett meningsfullt sätt. Kritiken 

har tilltagit på senare år, särskilt sedan 

regeringen under 90-talets senare hälft 

skar bort tio procent av fakultetsanslagen 

samtidigt som man inrättade fyra 

nya universitet. Flodströms uttalanden 

var därför säkert ljuv musik i många 

öron. 

Nyligen kom ytterligare ett utspel från 

»EFTERSOM VI JOBBAR 

TVÄRVETENSKAPLIGT KAN 

ALLA TILLFÖRA NÅGOT 

UTIFRÅN SIN BAKGRUND.« 


Högskoleverket. I en särskild rapport 

publicerade verket tabeller över forskarutbildade 

lärare vid landets lärosäten. 

Rapporten kan uppfattas som ett 

led i att kasta strålkastarljuset på svagheterna 

i den svenska högskolan. Enligt 

rapporten är endast drygt 60 procent av 

lärarna vid universitet och högskolor 

forskarutbildade: 59 procent hade en 

doktorsexamen, tre procent en licentiatexamen. 

Detta innebär att det finns nästan 

10 000 lärare som saknar forskarutbildning. 

Flertalet av dem är förordnade 

som adjunkter. Nittio procent av 

adjunkterna, som fortfarande är den 

största enskilda kategorin lärare vid 

universitet och högskolor, saknar forskarutbildning. 

Av dessa är bara en liten 

del på väg mot doktorsexamen. 

Det är stora skillnader mellan 

lärosätena. Störst andel 

disputerade lärare har 

Handelshögskolan i Stockholm, 

med 89 procent. Bottenrekordet 

innehas av Lärarhögskolan 

i Stockholm där endast 35 procent är 

forskarutbildade. 

Chalmers ligger högst på 85 procent, 

följt av universiteten i Stockholm och 

Uppsala vilka båda har 81 procent forskarutbildade 

lärare. 

Johan Tilli vill att att kursen ”Människan 

och Naturen” ska ha en platt organisation. 

– Det behöver inte vara hierarkiskt bara 

för att det är på universitetet, säger han. 

Det är påfallande att vid flertalet av de 

mindre högskolorna är färre än hälften 

av lärarna disputerade. Blekinge tekniska 

högskola, Karlstads universitet och 

Högskolan på Gotland har 49 procent 

disputerade lärare. Mittuniversitetet 

och Växjö ligger på 47 procent. Gävle 

på 45. Högskolan i Skövde, Malmö högskola, 

och Mälardalens ligger på 44. Och 

så vidare. 

Detta får naturligtvis stor betydelse 

för forskningsanknytningen i grundutbildningen. 

Denna ska ju, som det så 

vackert heter i Högskolelagen, vila på en 

vetenskaplig grund. Gång på gång har, 

såväl borgerliga som socialdemokratiska, 

regeringar prioriterat adjunkternas 

forskarutbildning. Särskilda pengar har 

öronmärkts för att de skulle få chansen 

att disputera. Tanken har varit att alla 

universitetslärare ska vara forskarutbildade. 

Någon större framgång har dock inte 

dessa program rönt. Det finns fortfarande 

6 382 adjunkter som saknar forskarutbildning. 

Endast en blygsam del 

av dem är på väg mot doktorsexamen. 

15 procent är antagna till forskarutbildning, 

och elva procent är aktiva doktorander. 

Inågon mening är situationen en 

produkt av att man byggt ut högskolan 

baklänges. Man har inrättat 

högskolor utan att ha tillgång till 

disputerade lärare. När man väl 

anställt adjunkter är drivkrafterna för 

dessa att doktorera inte särskilt starka: 

de är ju redan anställda på livstid. De lokala 

politikerna har också drivit på. Det 

spelar ingen roll om de är gröna, röda, 

skära eller blå. Alla slåss för sin lokala 

högskola. 

Att lägga ner högskolor som man lägger 

ner regementen är i dagsläget politiskt 

omöjligt. En händelse som ser ut 

som en tanke är dock att något motsvarande 

skulle kunna uppnås genom resursutredningens 

förslag, som presenterades 

nyligen. Enligt utredningen ska ju 

resursfördelningen i första hand göras 

av en vetenskapligt sammansatt nämnd 

efter olika kvalitetskriterier, vilket enligt 

utredningens kalkyler skulle leda 

till att anslagen gradvis flyttas till de 

framgångsrika akademiska miljöerna. 

NYHETER I KORTHET 

Mingel med Amnesty 

och Försvarsmakten 

Många studenter siktar på att jobba 

med internationella frågor efter 

examen. Det har Utrikepolitiska 

föreningen tagit fasta på, och arrangerar 

kvällen den 10 december 

ett arbetsmarknadsmingel med internationell 

inriktning på Uplands 

nation. Representanter från bland 

andra Amnesty, Sveriges radio, 

Svenska kyrkan, Röda korset och 

Försvarsmakten är på plats. 

– Vi riktar oss kanske främst till 

statsvetare och jurister, men alla 

studenter är varmt välkomna, säger 

Staffan Hellberg, informationsansvarig 

på Utrikespolitiska föreningen. 

Två chanser 

att dryga ut kassan 

Har du skrivit en uppsats om konkurrens 

eller har du genomfört ett 

jämställdhetsprojekt du är stolt 

över Den första veckan i februari är 

det deadline för Konkurrensverkets 

uppsatstävling. Studenter inom alla 

ämnen som har skrivit en uppsats 

som berör konkurrens välkomnas 

att delta. Vinnarna får 10 000 kronor. 

Samma vecka ska nomineringarna 

till Uppsala universitets nya 

jämställdhetspris vara inne. Priset 

på 10 000 kronor kan gå till såväl 

anställda som studenter som gjort 

framstående jämställdhetsinsatser. 

www.konkurrensverket.se 

www.jamst.uadm.uu.se/Jamstpris 

Kulturentreprenör. 

Ulvaeus pratade 

entreprenörskap 

Musikprofilen Björn Ulvaeus var 

det stora dragplåstret vid årets Anders 

Wallföreläsning i universitetsaulan 

den 20 november. 

Bland övriga gäster fanns arbetsmarknadsminister 

Sven-Otto Littorin, 

Cirkus cirkörs grundare Tilde 

Björfors och Ayad al Saffar från företaget 

Ur & penn. 

Studenterna ställdes i fokus vid 

presentationen av de vinnande bidragen 

i casetävlingen ”Shanghai 

challenge”, där uppgiften var att 

lämna förslag till problemlösningar 

åt företag. 

Moderatorn Mark Levengood 

bidrog under eftermiddagen med 

humoristiska infallsvinklar på entreprenörskap. 

– Min uppgift är att se till att det 

blir en dynamisk och rolig föreläsning. 

Kan man locka folk till skratt 

är det lättare att få dem att lyssna, 

sade han till Ergo.


NYHETER / 21 

FORSKNING PÅGÅR 

»Trakasserier osynliggörs« 

För att förstå könskränkningar på arbetsplatser 

krävs att man höjer blicken från 

enskilda trakasserier till hur makt fördelas 

mellan män och kvinnor i samhället. Det 

menar Anneli Andersson, aktuell med en 

avhandling om könskränkande behandling i 

akademisk miljö. 

Kvinnan som knackar på dörren hos universitetets 

jämställdhetshandläggare är 

inte helt klar över varför hon har sökt sig 

dit; hon anser sig inte ha jämställdhetsproblem 

och har aldrig blivit sexuellt trakasserad. 

Hon är sedan många år disputerad forskare 

och lektor vid lärosätet men varken forskar eller undervisar 

längre så mycket som hon själv skulle vilja. I 

stället utför hon enklare administrativa sysslor och 

har varit sjukskriven i omgångar. Hon är deprimerad 

och har känt ett diffust motstånd från personer på 

sitt arbete men kan inte själv förklara hur hon har 

hamnat i sin situation. 

Av kvinnans kolleger får jämställdhetshandläggaren 

höra att hon har omplacerats eftersom en av professorerna 

inte vill ha en kvinna på just den tjänsten 

eller kvinnor på institutionen överhuvudtaget. Fram 

växer bilden av ett utdraget skeende där kvinnan förminskats, 

förlöjligats, osynliggjorts och slutligen 

”eliminerats” som forskare och lärare. 

Berättelsen återges i början av Anneli Anderssons 

avhandling ”’Vi blev antagligen för många.’ Könskränkande 

behandling i akademisk miljö.” Den är 

ett fiktivt typfall som bygger på delar av olika ärenden 

hon mötte under sin tid som jämställdhetshandläggare 

vid ett svenskt lärosäte. Dessa subtila kränkningar 

över lång tid var mycket besvärligare att hantera 

än enskilda fall av mer påtaglig diskriminering 

som orättvis lönesättning eller sexuella trakasserier. 

Ett skäl är svårigheten att bevisa att kränkningarna 

kan knytas till kön, menar Anneli Andersson: 

– Om ingen, det vill säga förövaren eller kringpersoner, 

officiellt uttalar att den trakasserande behandlingen 

beror på kön så kan det inte bli ett ärende. 

Betraktade som isolerade händelser mellan enskilda 

individer kan kränkningarna verka obetydliga, 

trots att könskränkande behandling är ett brott enligt 

jämställdhetslagens paragraf 16a. 

– Påståendet ”han skällde ut mig inför studenterna” 

går inte till Arbetsdomstolen. Det är inte tillräckligt 

allvarligt i sig, säger hon. 

För henne är varje incident tvärtom del av en sammanhängande 

process som skiljer sig från annan 

Anneli Andersson har undersökt trakasserier på universitetet. 

mobbning genom att den stöds av en social struktur 

där män ges större makt än kvinnor i organisationer 

och i samhället som helhet. 

Även om fysisk misshandel inte förekommer i de 

fall hon studerat ser hon könskränkningar som en 

form av våldsutövning. Våld kan uttryckas fysiskt, 

psykiskt eller sexuellt, men handlar som hon ser det 

i grunden inte om bristande kontroll av impulser, 

utan om att skapa eller återställa ordning och uttrycka 

dominans. 

I de ärenden hon stött på som jämställdhetshandläggare 

hade Anneli Andersson redan ett stort empiriskt 

material till sin avhandling. Genom djupintervjuer 

med fyra av de kvinnliga forskarna trängde hon 

längre in i ämnet. 

HENNES TEORETISKA MODELL för att tolka deras berättelser 

tar sikte på hur mannens kränkningar av kvinnan 

”normaliseras” över tiden. Hon beskriver en process 

där mannen stegvis ökar sin kontroll av kvinnans 

arbetsutrymme. Kvinnan svarar med att anpassa sig 

till hans regler och stegvis göra hans bild av henne 

till sin, samtidigt som hon får allt svårare att fungera 

som forskare. 

– Internalisering, att hon börjar tänka i hans termer, 

är intressant men otäckt. Det är särskilt tydligt 

hos en av informanterna. Hon har en hög medvetenhet 

om vad som pågår men kan ändå inte värja sig, 

berättar Anneli Andersson. 

I vilken utsträckning kvinnan tar över mannens verklighetsuppfattning 

beror till stor del på hur isolerad 

hon blir. Därför är det viktigt att kunna växla arena. 

– Den informant som har kunnat hämta mest positiva 

intryck på annat håll är också den som har klarat sig bäst. 

I omgivningen kan mannens beteende rättfärdigas genom 

att kvinnan beskrivs som inkompetent, svår att samarbeta 

med eller i sista hand helt enkelt otillräknelig. 

Som jämställdhetshandläggare förvånades Anneli 

Andersson över att vissa män på de kvinnliga forskarnas 

arbetsplatser i informella samtal berättat så öppenhjärtigt 

om sitt motstånd mot kvinnliga kolleger. 

Hon har inte intervjuat de män hon kallar förövare 

men hon skulle gärna göra det. 

– Det vore intressant att få resonera med dem om deras 

utgångspunkter. Vet de vilken förödande inverkan 

deras beteende har Många handlar nog delvis omedvetna 

om att de förstör livet för en annan människa. 


Anneli Andersson försvarade sin avhandling ”’Vi blev antagligen 

för många.’ Könskränkande behandling i akademisk 

miljö.” den 23 november. 

Foto: Gusten Holm 

KRÖNIKA/NINA BRANDER 

Nina Brander är språkvetare, 

journalist och översättare 

Håll fast vid det vackra! 

Mörka tider nu. Skolskjutningarna 

i Finland i början 

av november ingav mig en 

oväntat bestående känsla 

av förtvivlan. Däremot inte 

av förvåning. Det är inte överraskande att sådant 

här händer – egentligen är det konstigt 

att det inte händer oftare. För mänskligheten 

mår dåligt. Vi är skeppsbrutna, utkastade 

i ett hav av val, alltför tungt lastade med fel 

sorts frihet. Vi är fångar, dömda att i ensamhet 

försöka fylla våra existentiella hål. Vissa 

lyckas, för andra slår det slint. 

FÖRFÄRLIGT, JA. OBEGRIPLIGT, NEJ. Om man 

för ett ögonblick avlägsnar de effektiva 

skygglappar som vardagsliv, jobb och fördummande 

förströelser förser oss med så 

anar man vidden av (väst)världens vansinne. 

Och då är det svårt att inte bli galen. Vi lever 

i ett samhälle som belönar känslokyla och 

skenhelighet, ett samhälle där skamlösa 

medier förmedlar en sjukt skev bild av verkligheten 

(som ett exempel bland många kan 

nämnas att det katastrofala läget i Somalia 

tydligen inte är värt mer än en diminutiv 

notis då och då, medan den så kallade Schenströmaffären 

förtjänade mången fullmatad 

helsida). Ett samhälle där kommersiella 

krafter på ett närmast perverst sätt utnyttjar 

urgamla föreställningar om hur saker och 

ting ”ska” vara. (Inte kan den nyfödde lille 

gossen ärva sin storasysters gamla kläder 

– de är ju rosa, gudbevars! Köpa nytt är det 

som gäller, gott folk, annars skämmer ni ut 

ert stackars barn!) Ett samhälle som ständigt 

vädjar till det lägsta, allra mest primitiva i 

oss. Kort sagt, ett samhälle där fokus ligger 

så fel, så fel. Och över alltihop vilar cynismen 

likt en torr dimma som förhindrar förändring 

– just nu, när jag skriver detta, får den 

mig att olustigt skruva på mig i bävan för att 

bli kallad naiv, pretto, patetisk. Vår tids fulaste 

skällsord. 

IBLAND KÄNNER MAN SIG omringad av idioti. 

Klarsynt, osedd och missförstådd mittibland 

en stor pöbel präglad av befängda värderingar. 

Och häri ligger nog i många fall den utlösande 

faktorn. Det är, tror jag, denna speciella 

typ av ensamhet som får folk att tappa 

förståndet och skjuta vilt omkring sig. 

Men de flesta av oss gör inte det. För tröst 

finns trots allt. I en vänlig blick, i stunder av 

samförstånd. Kärleken finns. På detta har 

jag aldrig tvivlat, min dystopiska deppighet 

till trots. Vad jag vill ha sagt är: om du har ett 

antal människor i ditt liv som åtminstone ibland 

förstår sig på dig – håll då fast vid dem, 

hårt! Sjabbla inte bort det vackraste du har. 

Och detta, kära läsare, blir också mina 

avskedsord till er. Denna melodramatiska 

lilla text är nämligen min sista krönika i 

detta blad. Jag vill passa på att tacka för all 

positiv, otroligt glädjande läsarrespons som 

jag har fått! Och jag önskar er en god jul, ett 

gott nytt år, och allt annat gott som man kan 

tänka sig.


KULTUR / 23 

TEATER 

Ett dockhem 

med platt-tv 

”Ett dockhem” av Henrik Ibsen 

Uppsala Stadsteater 

Regi: Åsa Melldahl 

Scenografi : Bengt Gomér 

Medverkande: Julia Marko Nord, 

Henrik Norlén, Sofia Rönnegård, 

Douglas Johansson, Johan H: 

son Kjellgren, Elisabeth Hellström. 

Man kan tycka att Ibsens pjäs om Nora 

som lämnar sin familj inte borde vara så 

aktuell längre. Kvinnor är ju myndiga 

och jämställda nuförtiden; har verkligen 

”Ett dockhem” från 1879 något att 

säga oss år 2007 Fungerar ens den här 

historien idag Dessa frågor hamnar i 

fokus i Åsa Melldahls uppsättning av 

pjäsen, eftersom hon flyttar Nora och 

Torwald från 1800-talet in i en vanlig, 

samtida svenssonvilla. 

Och det fungerar faktiskt. För trots att 

de flesta kvinnor idag är självförsörjande 

och kan låna pengar på banken i eget 

namn, så är väl längtan efter det där 

lyckade förhållandet, med det påkostade 

bröllopet och dyrt inredda hemmet, 

kanske starkare än någonsin. Det räcker 

att slå på teven eller gå in på Pressbyrån 

för att översköljas av glansiga idéer om 

hur man shoppar sig till det perfekta livet 

och blir den tjusigt felfria flickvännen/bruden/mamman. 

Nora år 2007 är så fast i att spela den 

här lyckade kvinnan, att hon glömmer 

bort sig själv; här finns det en tidlös 

konflikt som handlar om att hålla skenet 

och fasaden uppe till varje pris. Julia 

Marko Nord gör en uttrycksfull Nora 

som manipulativt lägger huvudet på 

sned och jollrar för att få Torwald dit 

hon vill, medan hennes mörka ögon 

glittrar alltmer desperat. Henrik Norléns 

Torwald är en glatt inskränkt och 

grabbig jurist, ack så fast även han i sin 

trygga mansroll. 

SCENOGRAFIN ÄR TALANDE. Vi befinner 

oss i ett allrum med platt-teve och en 

lång rad fula stolar i nedre markplan av 

huset. Rummet rör på sig i sidled, det 

passerar revy. Allt andas trött uppvisning 

i en sliten, instängd sfär. Det säger 

något både om äktenskapet och Noras 

roll i relationen. Torwald kommer ner 

för trappen från sina viktiga affärer 

däruppe, ovanför huvudet på Nora. När 

paret går på maskerad klär de ut sig till 

cowboy och cheerleader, som för att 

understryka sitt interna rollspel. De lever 

den amerikanska drömmen om the 

happy family, influerade av stela könsroller 

från Hollywoodromantiken. 

Så när Nora till sist kliver av det snurrande 

dockhushjulet känner jag mest 

befrielse över att hon äntligen tar sig 

själv på allvar. Och Torwald, som blir 

kvar och inget förstår, framstår kanske 

som det största offret. 

KATARINA BÅTH 

Nora (Julia Marko Nord) och Torwald (Henrik Norlén) klär ut sig till cheerleader 

och cowboy i Åsa Melldahls uppsättning av ”Ett dockhem”. 

Foto: Markus Gårder 

BÖCKER 

Dagsaktuella 

demoner 

”Demoner – ett bestiarium” 

(Ruin) 

Harry Roos och Nina Hemmingsson 

Nina Hemmingssons och Harry 

Roos bok ”Demoner – ett bestiarium” 

handlar om helt vanlig 

igenkänning. I demonform. Och 

det är riktigt roligt. 

Det blir troligen inte mer 2007 än såhär. 

Illustratören Nina Hemmingsson 

och Harry Roos har gjort en bok om de 

hjärnspöken som ligger bakom vardagliga 

företeelser som Facebookberoende, 

sexprestationsångest och besatthet av 

att välja rätt kö i matbutiken. Högst dagsaktuella 

demoner alltså, som ganska väl 

beskriver hur det är att vara ung eller 

relativt ung och leva (stadsliv, kanske 

främst) just nu. Att den kommer ut i juletider 

är knappast en slump, den formligen 

skriker “presentbok”. 

Uppsalaillustratören Nina Hemmingsson 

gav ut senaste alstret, serieboken 

”Jag är din flickvän nu”, år 2006. Men 

”Demoner” är annorlunda, eftersom den 

fokuserar på halvkorta texter som ibland 

har en tillhörande Hemmingssonserieruta. 

Det har spekulerats en del i vem 

medförfattaren Harry Roos egentligen 

är, förlaget Ruin har medgett så mycket 

som att flera personer döljer sig bakom 

namnet, som är en pseudonym. 

TEXTERNA ÄR BESKRIVNINGAR av ett antal 

demoner, deras namn på svenska och 

”latin”, hur man känner igen dem och 

vilka människor de främst ger sig på. Här 

finns plågsamt vanliga demoner, som 

Mink, det dåliga miljösamvetets demon, 

som om han/hon får härja fritt förutspås 

få våldsamma konsekvenser. “Till sist 

blir en parkarbetare ihjälslagen med en 

ekologiskt odlad påk för att ha vattnat en 

rhododendron när det inte behövdes.” 

Andra beskrivna demoner är aningen 

mer sällsynta, som Nejnujävlar, den 

omdömesförgrumlande konferensdemonen 

eller Fredrik, nationalkaraktärsdiskussionens 

demon. Den sistnämnda 

förstås en lättsam pik mot Fredrik Lindström, 

men också – som sagt – en pricksäker 

beskrivning av i dag, där vi så gärna 

diskuterar vad som är typiskt svenskt 

och kryddar diskussionen med “banala 

reseupplevelser och s k ‘möten med människor’” 

för att visa hur uppsluppna och 

härliga människor i varmare delar av 

världen är och hur stela vi är här i Sverige. 

Hemmingssons rutor matchar texternas 

humor, med sina stirrande figurer och 

torra konstateranden som skaver elegant 

mot hjärnans humorcentra. 

En sådan här bok handlar förstås om 

igenkänning, varken mer eller mindre. 

Det handlar om att Harry Roos och Nina 

Hemmingsson sätter ord och bild på sådant 

som drabbar oss hela tiden, de ger 

oss ett bekräftelsekvitto på våra upplevelser. 

Man får således inte vara lättstött 

när man läser Demoner, för risken att 

man själv ska få sig en känga är mycket 

stor – för att inte säga hundraprocentig. 

Det räcker med ett mycket litet uns av 

självdistans för att känna sig träffad. 

JOHANNA ÅBERG 

är till vardags skribent på Upsala Nya Tidning

24 / RECENSIONER Ergo #14 / 2007 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Med känsla för tomhet 

Don’t Be A Stranger 

”Frutti di Mare” 

(ia!/v2) 

Min första tanke och känsla slogs an av den snillrika instrumenteringen 

och känslan för tomhet, ljud som inte 

staplades på varandra utan skapade gott om utrymme 

och klangbotten för varandra. En lätt svävande varsamhet 

som inte alls var oäven. En Julee Cruise med band 

på en öde landsvägbar i inre Hälsingland dansade in i 

mina pannlober, och i ett sånt sammanhang tror jag på 

allvar att jag skulle uppskatta Don’t Be a Stranger. 

Men sen blir det alltmer problematiskt för vart spår 

som går. De förhållandevis riff-fria popkonstruktionerna 

faller samman till alltför snömosiga varianter på 

samma tema. Tonläget reproduceras om och om igen 

utan att egentligen ha några påtagliga brister i det rent 

utförliga. Verkshöjden är konstant, inga som helst avvikelser. 

Sen har vi då titeln. ”Frutti di Mare”, eller havets frukter 

som vi brukar säga. Jag är verkligen inte säker på att 

det är okej att döpa en skiva till det. Försvenskade associationer 

går i spikrak riktning mot fulpizza som möjligen 

har en jämn och fin salthalt, men med smaker fadda 

bortom vett och sans. För varje gång skivan tonar ut har 

jag ingen som helst aning om hur många låtar jag lyssnat 

på, det kan vara fem, det kan vara femton. Musiken 

går i det närmaste inte att lyssna koncentrerat på, hur 

mycket man än vill. 

Ett par förlåtande spår kan jag gå med på, den jagade 

och lätt suggestiva ”You leave alone” har kvaliteter och 

avslutande ”Bending” är en gisten och oförutsägbar 

skuta som effektfullt leker med kontrastverkan mellan 

klockspel och gitarrlarm. Dessa två sistnämnda blir 

höjdpunkter på spelningen på V-dala den femtonde. Allt 

som i stämningsväg kan få lokalen att påminna om inre 

Hälsingland, uppmuntras! 

Dundrande comeback 

Ingen diskussion 

”Spartacus” 

(Egen utgivning) 

Med naivt uppkäftiga rader som ”Jag vandrar barfota i 

snö / sa jag åt dom / för att ni har skor” och ”Jag ser igenom 

spegeln där ni står / och försöker sminka över era 

blödande sår” är Uppsala/Örsundsbro-bandet Ingen 

diskussion tillbaka efter fyra års tystnad. 

Med dunder och brak känns faktiskt inte som någon 

överdrift. Jämfört med de två tidigare albumen är ”Spartacus” 

många gånger bättre. Välproducerat, lättlyssnat, 

men aldrig insmickrande. Mest imponerar texterna, 

fulla av formuleringar som nästan alltid sitter där de 

Ingen diskussion vandrar i snö. 

BJÖRN BERGLUND 

Foto: ID musik 

Don’t Be A Stranger spelar på V-dala den 15/12. 

ska och som levereras med Per Nordbergs gnälligt tonårslika 

stämma. 

Ingen diskussion är värda att nå långt utanför länets 

gränser den här gången. 

Överraskande mångfacetterat 

Cirkus 

”Metal Head” 

(www.cirkusmusic.se) 

Skenet bedrar. En blick på Uppsalakvartetten Cirkus, 

och man kan lätt tro att det är ännu ett i raden av 80- 

tals-retro-sleaze-band man kommer att få höra. Ni vet, 

de där Crash Diet, Crazy Lixx och allt vad heter. Men så 

går ”Deceiver” igång, och där blandas det friskt mellan 

kron-Sabbath-verser och refränger à la tidiga Kiss. 

Sedan har vi den politiskt laddade ”Everlong Lasting 

Cirkus”, i vilken man förväntar sig en vrålande Steven 

Tyler (Aerosmith) bakom varje hörn. Och så slutligen 

svängfesten ”City Slicker” mittemellan Status Quo och 

Saxon (från vilka skivtiteln väl är snodd), där sången 

är som hämtad från det bästa, glittrande 70-talet. 

Alltsomallt är således Cirkus betydligt mer mångfacetterat 

än vad man inledningsvis kan tro, och med 

topprefränger som dessa är det inte konstigt att de 

blivit inbjudna på Kalifornienturnéer både en och två 

gånger. Icke desto mindre präglas cirkusmusiken av 

viss tafflighet. Eller det kanske är med flit man lägger 

an replokalsvibbarna 

DANIEL REICHBERG 

Naiv och bitter på samma gång 

Elias and The Wizzkids 

”A Little Mess” 

(Hybris) 

ANDREAS JAKOBSSON 

Storyn är följande: en ung man med gitarr var arbetslös 

en sommar och bestämde sig för att försörja sig som gatumusikant. 

Med spattig röst och taktinstrument fasttejpade 

här och där på kroppen lockade han tydligen 

till sig en hel del uppmärksamhet på Uppsalas gator 

och torg. 

FILM 

Foto:Oscar Stenberg 

Elias One Man Band tog hjälp av några musicerande 

vänner och blev Elias and The Wizzkids, enligt honom 

själv för att komma bort från stämpeln ”rolig trubadur”. 

Han lyckades sådär. 

”A Little mess” består av fyndig lo-fi countrypop, med 

titlar som ”Young and Hairy” och ”Fourth Of July”. Vid 

första lyssningen är det verkligen roande men i längden 

blir Elias and The Wizzkids dessvärre aningen 

tröttsamma. Hitsen gör sig säkert bättre som skojiga, 

kortare inslag i en tråkig radiotablå än på ett tolvspårigt 

album. 

Tonen i musiken är naiv och bitter på samma gång. 

Klarsynt och humoristiskt. Jag gillar Elias söta och lite 

fåniga röst men ibland tippar den dock över och blir 

en tillgjord bebisröst, som osökt för tankarna till den 

skrämmande jättebabyn Salem Al Fakir, och då blir det 

genast svårare att ta det hela på allvar. Det här är roligt 

och oblygt men kanske inte tillräckligt bra. 

MATILDA WEIBE 

Akins mästerverk imponerar 

Vid himlens utkant 

Regi: Fatih Akin 

Premiär 14 december på Fyris. 

När ”Vid himlens utkant” visades på festivalen i Cannes 

tidigare i år vann Fatih Akin priset för bästa manus. 

Det är ett pris som denna film verkligen förtjänar. En 

mer välskriven och välberättad film får man leta efter. 

Det är faktiskt svårt att överhuvudtaget hitta några fel 

när man ser Fatih Akins senaste film. 

Akin intresserar sig för invandrares situation och svårigheterna 

att komma in i ett nytt samhälle. Framförallt 

går han ofta tillbaka till sin egen familjs bakgrund 

och berättar historier om turkiska invandrare i Tyskland. 

”Vid himlens utkant” utspelar sig i Hamburg och 

Istanbul, precis som Akins tidigare mycket uppmärksammade 

film ”Mot väggen” som vann Guldbjörnen i 

Berlin 2004. Här får vi följa tre familjer vars öden flätas 

samman på ett mycket snillrikt sätt. Det är en stark historia 

om vänskap, död och att tvingas ta ansvar för sina 

handlingar. 

Men ”Vid himlens utkant” är inte bara en skickligt skriven 

historia utan lika mycket ett filmiskt mästerverk.


RECENSIONER / 25 

Betygen sätts i skala 0–5 

Akins bildberättande är varierat och otroligt väl avvägt. 

Varje bild är genomtänkt och välkomponerad. Bilderna 

är inte bara snygga för sakens skull utan uttrycker verkligen 

något i sig själva. Akin använder sig av miljöer som vi 

känner igen, men lyckas ändå skapa ett eget universum. 

Han tar oss till platser vi aldrig kan nå i verkligheten. 

Fatih Akin har länge ansetts som en av Tysklands bästa 

regissörer. Nu kan man utan att överdriva kalla honom 

för en av världens bästa regissörer. ”Vid himlens 

utkant” är en film som imponerar stort. Den innehåller 

nästan allt och berör djupt. Man önskar att den aldrig 

ska ta slut. 

NICLAS GILLBERG 

Suggestiv western 

Mordet på Jesse James av ynkryggen 

Robert Ford 

Regi: Andrew Dominik 

Royal 

Akins bildspråk berör djupt i ”Vid himlens utkant”. 

Foto: Folkets bio 

Robert Ford (Casey Affleck) och hans bror Charles står inför 

fullbordat faktum. Jesse James (Brad Pitt) ligger död, 

begråten av sin hustru, skjuten i ryggen av sina två kumpaner. 

Med ivriga steg rusar bröderna Ford till närmsta 

telegrafkontor för att sprida nyheten över världen. 

Ynkryggen Robert Ford representerar inte främst förräderi 

och feghet i Andrew Dominiks mastiga film om 

rånaren Jesse James sista tid i livet. Nej, berättelsen om 

mordet på James handlar lika mycket om besatthet, 

narcissism och manliga relationer. Och kanske framför 

allt om mediemedvetenhet i en gryende modernitet, 

Ty det är genom medier som den unge Robert Ford lär 

sig allt som finns att veta om ökände gängledaren och 

revolvermannen Jesse James: skonummer, längd och 

vikt samsas med mer handfasta fakta om antal mord 

och rån. Det är också medier som efter mordet på James 

gör honom till USA:s mest omtalade man. 

Filmen tar sin början vid ligans sista stora tågrån då 

Ford närmast tvingar sig in i gänget, där hans äldre 

bror redan är medlem. Efter den misslyckade kuppen 

skingras bandet och en allt mer paranoid och despotisk 

James (med en saftig belöning på sitt huvud) ser sammansvärjningar 

runt sig och börjar förfölja sina gamla 

kumpaner. 

Fords svek handlar alltså till viss del om självbevarelsedrift, 

men också om tillbakavisad kärlek. För det är 

kärlek som unge Robert känner för James. Och mordet 

kan lika mycket läsas in i avvisandets smärta som i längtan 

efter berömmelse. 

Dominiks film skriver således in westernmyten James 

i en sorts fankultur som känns betydligt yngre än sin 

historiska kontext. Jesse James stjärnstatus vid tiden 

var enorm, och i hög grad grundad i den splittrade 

amerikanska nationen efter inbördeskriget. James 

hade krigat för syd och hans band uppstod i spillrorna 

av sydstatsarmén. Så blev han också en hjälte för det 

slagna gamla södern och dess förlorade värden. Och en 

kraft att bekämpa för den moderna unionen. 

Terrorism ställs mot modernitet. Mediedrev och celebritetskult 

skapar tragedier. Dominiks tematik är aktuell 

men skyls något av den väl utarbetade suggestiviteten. 

Detta är en film om westernhjältar som berättar med 

gotikens dova stämningar. Lite sökt och överarbetat 

emellanåt, men ett lysande gäng aktörer (nästan bara 

män) – inte minst Brad Pitt och Casey Affleck – lyfter ibland 

till oanade höjder. 

Cronenberg håller balansen 

Eastern Promises 

Regi: David Cronenberg 

Premiär: 7 december på SF Bio 

PER VESTERLUND 

Kroppsskräckens okrönte kung har han kallats, David 

Cronenberg. Det var länge sedan filmer som ”Rabid” 

och ”Videodrome” gav honom det ryktet, men 

ränderna tycks aldrig gå ur. Den mänskliga kroppens 

formbarhet och sönderfall är ständiga tematiska följeslagare. 

Senare filmer må uppvisa en stilistisk förfining 

men Cronenberg kan inte låta bli att klia på samma sårskorpa. 

Även nu senast i de mästerligt mordiska familjedramerna 

”Spider” och ”A History of Violence” låter 

han berättelser om identitet och historia få konkret 

manifestation i det fysiska. Inte undra på att Cronenberg 

fastnade för den här berättelsen om tatuerad rysk 

maffia som bokstavligen skriver sin historia på huden. 

Viggo Mortensen spelar återigen en tvetydig, för att 

inte säga tveeggad, figur. Nikolai är chaufför och underhuggare 

åt familjen som styr den ryska maffian i 

London. Mortensen är magnifik som den cyniske och 

diskrete Nikolai. Han är charmerande och fruktansvärd 

på samma gång och laddar varje ögonblick och 

rysk fras med känsla och trovärdighet. In i familjens 

hägn träder barnmorskan Anna, som spelas av Naomi 

Watts. En okänd rysk tonåring har avlidit vid förlossning 

och hennes dagbok leder Anna till familjens restaurang. 

Dagboken bär dock på hemligheter som kan 

vara farliga för alla inblandade. 

Det är lätt att förledas att tro att man sett det här 

förut. ”Eastern Promises” erinrar om var och varannan 

gangsterfilm, men liknar ändå inget annat. Precis som 

den närbesläktade ”A History of Violence” utspelar den 

sig mot ett ikonografiskt genrelandskap, men Cronenberg 

ger de mest typiska scener helt nya klanger och 

innebörder. Traditionsenliga funderingar kring lojalitet 

och motiv drivs upp till ett snillrikt spel om subjektivitet. 

De atmosfärrika uppgörelserna på regntunga 

bakgator och i dunkla restauranger luktar borsjtj, blod 

och brittisk storstad i en sällan skådad kombination 

och ger en Londonskildring som går utanpå det vanliga. 

I en makalös scen i ett badhus tillåts filmens homoerotiska 

laddning blomma ut i ett närgånget knivslagsmål. 

Det är brutalt, briljant och så cronenbergskt det 

kan bli utan att bli självparodi. 

Det är ytterst sällsynt att en regissör med ett så särpräglat 

uttryck lyckas förena det med ett så durkdrivet 

genreberättande. Än en gång har Cronenberg klarat 

denna svåra balansakt med det personliga tilltalet i 

behåll och det är märkvärdigt hur lätt han får det att 

se ut. 

Viggo Mortensen som rysk gangster och Naomi Watts som barnmorska i Cronenbergs nya film. 

CHRISTOFFER OLOFSSON 

Foto: SF Film 

Jesse James (Brad Pitt) i full färd med ett sista tågrån. 

Foto: Sandrew Metronome

Ergo #14 / 2007 KALENDARIUM / 27 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina 

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa 

Ergo kommer den 25/1. Sista lämningsdag är 15/1. E-post: red@ergo. 

us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 11/1 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

POP & ROCK 

7/12 Katalin: Jaqee 

8/12 Katalin: Flying Food Circus 

/ Beardfish 

8/12 Uppsala konsert & 

kongress: The Refreshments 

– Rock’n Roll X-mas show 2007 

14/12 Katalin: The Thrills (IRL) 

14/12 Kalmar: Boom Goes the 

Dynamite! 

15/12 V-dala: Sambassadeur 

och Don’t Be A Stranger. 

21/12 Uppsala konsert & kongress: 

Entombed 

5/1 Katalin: Elvis Presley Birthday 

Party 2008. Kent Wennman 

+ Band + Graceland Singers 

+ Rockabilly Trio ger sin årliga 

hyllningskonsert i samband med 

Elvis födelsedag (8 januari). 

JAZZ & BLUES 

12/12 Katalin: EGBA 

18/12 Katalin: Jazzfunk all stars 

VISA&FOLKLIKT 

7/12 Uppsala konsert & 

kongress: Kalle & Bengans julshow 


Kultiration & Livelihoods 

11/12 Katalin: Carl-Johan 

Vallgren 

15/12 Eric Sahlström-institutet, 

Tobo: Nyckelharpskonsert och 

dansföreställning. Info och biljettbokning: 

0295-34290 


Miriam Makeba 

KLASSISKT & KÖR 

8–9/12 OD:s Caprice 2007. 

Universitetsaulan. 

8/12 Romeo & Julia Kören. 

Reginateatern. 

8/12 Bachkonsert med Kungliga 

Akademiska kapellets barockensemble. 

Svit i h-moll, Kantat 42 

“Am Abend aber desselbigen Sabbats” 

Helga Trefaldighets kyrka, 

kl. 13.00 

13/12 Uppsala Domkyrkas 

Gosskör – Goder afton mitt herrskap. 

Uppsala konsert & kongress. 

13/12 Lussepop. GH nationskör 

framför ett traditionellt luciatåg 

men med en del överraskningar. 

Helga Trefaldighets kyrka kl 20.00. 

Fritt inträde. 

15/12 Allmänna Sången – Julkonsert. 


16/12 Christmas Gospel Train. 


16/12 Julkonsert med 140-årsjubilerande 

Uppsala Domkyrkokör 

Barytonsolist: Anders Larsson, 

Dirigent: Milke Falck, Orgel: 

Andrew Canning, kl 18 Uppsala 

domkyrka. Biljetter: www.ticnet.se, 

UNT City samt domkyrkobutiken. 

18/12 Swinging Christmas med 

Uppsala University Jazz Orchestra 

Gästsolist: Antti Sarpila 

Missionskyrkan, kl. 19.30 

12/1 Nyårskonsert 2008 med 

Schönbrunns Slottsensemble. 

Uppsala Konsert & Kongress. 

17/1 Pianisten Vanessa Wagner 

med Uppsala Kammarorkester 

. Uppsala Konsert & Kongress. 

20/1 Vanessa Wagner med 

Uppsala Kammarsolister. Uppsala 

Konsert & Kongress. 

21/1 Johan Strauss-gala. Uppsala 

Konsert & Kongress. 

TEATER & SCEN 

Uppsala konsert & kongress: 

Tramses II, studentspex, 

10,–11/12. En ståuppshow om 

hur i friden man ska vara som 

människa. Medverkande: Lasse 

Eriksson, 18–20, 26–27/1. 

Uppsala stadsteater: Stockholm 

live, 11/12. Ett Dockhem, 13–14, 

27–29/12, 2–9, 13–16/1. Franziska! 

7–8, 15/12. Elektra show, 7–8, 

12–15/12. Bitterfi ttan, 19–20, 

27–29/12. Fången på fyren, 7–8, 

11, 13–14/12. Onda sagor, 8, 11, 

13, 15, 18–20, 27–28/12. Görans 

julshow – återkomsten, 19–21/12. 

En vintersaga, 11–12, 15–19/1. 

Reginateatern: Musica Botanica - 

Susan Yondt & Magdalena Hedman, 

7/12. Home-Made Shakespeare, 

7/12. Godkänd kvalitetsunderhållning 

– Henrik Dorsin, 13–15/12. 

Cabaret Olrog, 15/12. Medan 

tiden går, 16/12. En (till) vahettere 

nyårsrevy 31/12, 3–5, 9–12, 

16–19/1. Dagens sång med Jacke 

Sjödin, 11,16/1. 

Norrlands nations teater: 

Swingin Attraland, Lusseshowen 

2007- En show fylld av sång, musik, 

dans och humor med Attraktionsorkestern 

och Attrapperna. 

8–9, 11/12. 

KONST 

& UTSTÄLLNINGAR 

Uppsala konstmuseum: Love 

Enqvist ”Diggers and dreamers. 

Intentional Communities in the new 

age” . T o m 27/1. 

Lena Johansson, Ylva Landoff 

Lindberg, Lisa Manner och Cristina 

Schippa t o m 20/1.Uppländsk naturromantik 

– Bruno Liljefors och 

hans efterföljare. T o m 2/3. 

Bror Hjorths hus: Olle Nyman t o 

m 20/1. 

Teatergalleriet: Måns Müllner, 

8/12 - 5/1 

Upplandsmuseet: Fjärran barndom. 

Fotografi er av Kevin Kling om 

barn och lycka i Asien. T o m 6/1. 

Indigo – jeans och blå naglar. T o 

m 27/1. 

Kaleido konsthantverk: ”Änglar 

fi nns!” Temautställning med Kaleidos 

medlemmar + inbjudna . T o m 

5/1. Maria Larsson & Maria Olevik, 

keramik, 12/1 - 3/2. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

8/12 Män omkring Linné - möt 

konstnärinnan Annika Silander 

Hökerberg. Museum Gustavianum 

Akademig. 3 kl 14. 

9/12 Vad gör fjärilarna under 

vintern Evolutionsmuseet 

Zoologi, Villavägen 9 kl 13. Nobel 

lecture. Professor Erik S. 

Maskin, “Evolution and Repeated 

Games” Professor Roger B. Myerson. 

Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan, 

Hörsal 3 kl 11. 

11/12 Vem var Mao Björn 

Linell, verksam inom bokförlaget 

Natur och kultur och PEN-klubbens 

ordförande, talar om Mao Zedong 

som han uppfattats i Yung Changs 

och Jon Hallidays bok Den sanna 

historien om Mao och andra källor. 

Uppsala stadsbibliotek kl 19. 

12/12 Mat för livet – en utblick 

Cecilia Mark-Herbert, forskare i 

företagsekonomi. Uppsala stadsbibliotek 

kl 18.30. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Botaniska sektionen 

11/12 Föredrag Kaktusfamiljen 

– en vass historia Mats Hjertson 

visar bilder på den stickigaste 

växtfamiljen av dem alla. Efter 

föredraget är det julfest! Anmälan 

till julfesten senast torsdagen, den 

6/12 botaniska.sektionen@gmail. 

com eller 018-462797 (Saskia). 

15/1 Föredrag och årsmöte 

Forests in Japan Efter Årsmötet 

följer vi med Reiko Akiyama på en 

spännande bildresa genom Japans 

skogar. Föredraget är på engelska. 

Föredragen hålls i föreläsningssalen 

på Avd. för växtekologi (f.d. 

Växtbio), Villavägen 14, tisdagar kl. 

19:00. Efter varje föredrag serveras 

fi ka till självkostnadspris. 

Credo 

7/12 Bön & Lovsång med OIKOS, 

Korskyrkan, Väktarg 2, kl 20 

13/12, Julmiddag (prel.) Kolla 

www.credo.nu/uppsala för info 

28/12-1/1, Credo Riks Nyårsläger 

i Enköping. Info & anmäl: www. 

credo.nu/uppsala/nyar 

Dynamicus 

14/12 Gästföreläsning för termin 

1. Föreläsare: Tobias Berglund, 

personalchef på Scan. Kl 14-15, 

sal 6-1023 

Student ski week i Vemdalen 20-24 

Januari 2008! 

ELSA 

14/12 Julmiddag med ELSA Uppsala. 

Plats: Jontes Stuga Tid: Kl 19 

FUGS 

12 nov Luccepub kl 19.00 och 

framåt. Vi träffas nere i puben på 

ÖG. 

Kungliga Akademiska kapellet 

8/12 Bachkonsert med Kungliga 

Akademiska kapellets barockensemble. 

Svit i h-moll, Kantat 42 

“Am Abend aber desselbigen Sabbats”. 

Helga Trefaldighets kyrka, 

kl. 13.00. Biljetter: 100 kr, 60 kr 

student. Köpes i dörren. 

Mer information: www.akademiskakapellet.uu.se 

onsdagar kl 19 orkesterrep 

Akademiska kapellet repeterar 

på Musicum, Kyrkogårdsgatan 

4. Intresserad av att provspela 

eller få information om kommande 

konserter Ring vår informatör på 

0704 - 25 08 51 eller mejla Petra. 

Kack@musik.uu.se. Konstnärlig 

ledare för orkestern är director 

musices, professor i orkesterdirigering 

Stefan Karpe. www. 

akademiskakapellet.uu.se 

Laboremus 

12/12 kl 19.00. Medlemsmöte och 

julavslutning. Rundelsgränd 2B.Mellan 

Fyris bio och Kalmar nation. Välkomna! 

Onda sagor spelas på Stadsteatern 8–28/12 

Philochoros 

Måndagar 19:30: Nybörjarkurs i 

folkdans, Gästrike-Hälsinge Nation. 

Onsdagar 18:30: Körövning, 

Norrlands nation. 

Onsdagar 19:30: Ordinarie 

dansträning, Norrlands nation. 

Sista schemalagda nybörjarträningen 

är 3:e december. Sista 

schemalagda ordinarie träningen 

är 5:e december. Forsättningskursen 

börjar 7:e januari. Ordinarie 

träningen återupptas 16:e januari. 

8/12 Jullekstuga 

13/1 Knutlekstuga 

19/1 Danskväll med Klintetten 

23/1 Dräktåterläming 

Pax et Bellum 

12/12 Burma’s struggle for 

democracy: Diasporas and confl ict 

in their homelands 

Department of Peace and Confl ict 

Research. 

Piratstudenterna 

Vi träffas söndagar 14.00 på 

Wermlands nation och diskuterar 

fi l d e l n i n g, u p p h o v s r ä t t , i n t e g r i t e t 

på internet med mera. Varmt 

välkommen! 

Universitetskyrkan 

9/12 kl 18 Gospelmässa i Missionskyrkan 

med Universitetskyrkans 

egna gospelkör “God Tune” 

& band. 

19/12 kl 19 Universitetens julgudstjänst 

Stor kör med sångare ur 

nationskörerna, dir Karin Eklundh, 

universitetsorganist Andrew 

Canning, fanborgen, Lisa Sennerby 

Forsse, rektor SLU, studenter och 

anställda från SLU och Uppsala 

Universitet. 

Uppsala Studenters Filmstudio 

13/12 kl 19.00 Efter livet av Hirokazu 

Kore-Eda. Terminsavslutning. 

Filmförslag till nästa termin mottages 

på fi lm@usf.studorg.uu.se 

Visas på Slottsbiografen, Nedre 

Slottsgatan 6B 

Uppsalaekonomerna 

11/12 Finansdagen, ekonomikum 

kl 10-16 

12/12 Företagspub med Erik 

Penser 

12/12 Request Marketing 

23/1Kontaktdagarna Kickoff 

30-31/1 Kontaktdagarna 

Uppsala finska studenter 

UPSOn rennon pubi-illan tiistai6dk: 

n päättäjäiset tiistaina 11/12 ÖG: 

Foto: Mats Bäcker 

llä. Aika siis tuo 6dk. Tervetuloa! 

Käy myös tutustumassa kotisivuumme 

www.upso.info! 

UPSOs pub-kväll tiistai6dk har sin 

avslutning tisdagen den 11/12 på 

ÖG. Tiden är som sagt 6dk. Välkomna! 

Kolla även in vår hemsida 

www.upso.info! 

UTN 

UTN arrangerar Åreresa för alla 

studenter! Resan går av stapeln 

12-17 januari och kostar endast 

2150 kr inkl bussresa t/r, 5-dagars 

liftkort och boende. Anmäl dig 

på www.vinter.sektionen.se. 

Utrikespolitiska föreningen 

10/12 kl 18:00. Arbetmarknadsmingel. 

Vill du jobba med internationella 

frågor Kom och lyssna 

på representanter från en mängd 

internationella arbetsplatser! Efter 

presentationen blir det mingel 

och du kan passa på att prata med 

just de arbetsgivare som du är intresserad 

av. Deltagare: Sveriges 

Radio, Försvarsmakten, Svenska 

Kyrkan, Amnesty, Räddningsverket, 

Röda Korset,med fl era. 

Miljöl 

8/12 kl 10:00 - 12:00 - Celsiustorget: 

musik och tal av Staffan 

Lindberg, Uppsalas egen koldioxidbantare, 

tal av Per Hultén från 

Uppsala Naturskyddsförening och 

svar på klimatfrågor genom olika 

organisationers informationsbord. 

Under dagen genomförs demonstrationer 

och manifestationer 

mot klimatförändringar över hela 

världen, i anslutning till klimatsamtalen 

i Bali 3-14 december 2007. 

12/12 17.00 Miljölbaren öppnar 

18.00 Föredrag av Lars Rydén, 

Baltic University programme: 

Städernas hållbarhetsstrategier 

- en kritisk diskussion om vad 30 

städer i Östersjöregionen gör i 

verkligheten för att förbättra sin 

hållbarhet. 19.30 Musik och mingel 

Plats: Hotell Scandic Uplandia, 

Dragarbrunnsgatan 32, Uppsala 

Anmälan med e-post senast 10 december 

till: trafi k.och.miljo@telia. 

com. MiljÖl Uppsala arrangeras av: 

Nätverket för ett fossilbränslefritt 

Uppsala, Ingenjörer för Miljön, 

Ingenjörer och Naturvetare Utan 

Gränser-Uppsala samt Naturskyddsföreningen 

Uppsala län i 

samarbete med hotell Scandic 

Uplandia i Uppsala. Mötena äger 

rum den andra onsdagen i varje 

månad .

28 / NATIONERNA Ergo #14 / 2007 

Tipsa Ergo 

om nyheter! 

Ring eller mejla: 

cred@ergo.us.uu.se 

018-480 31 30 

Torsdagar: Restaurang Holmiana Bordsbeställning 

senast mån kl 13 samma vecka hos 3Q. 

Sjuttionnio 19–21. UTGÅNG 21–01, fyra dansgolv, 

fem barer! 

Sunday s söndagar 12–17. Muffi ns, bullar, kaffe, 

the, smörgåsar och lättare lunchrätter. 

Caféet mån–fre 14–17. Hembakade kakor och 

tårtor, smoothies och varm choklad. 

Biblioteket öppet dagligen 10–18. 20 st läsplatser 

i elegant miljö. 

www.stockholms.se 

Stockholms – Undrar hur medelklassen har det 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

12/12 DIST LIVE – Mugwumps + Mother 

and Sun DIST kör nu alltid varannan onsdag, jämna 

veckor. Alltid med liveband! Se nationens hemsida för 

mer information. www.myspace.com/klubbdist 

31/12 Sylvestergasque 

Utsåld senaste två åren... Biljettsläpp efter Luccegasquen! 

Pub Ghuben 

Öppet varje dag. Mån–Torsd och lör 18–01, fredagar 

18–01, sön 18–24 

med liveband. 

19/12 Jullmiddag. Kom och upplev julen en 

sista gången på nationen. Köp en julklapp på ungefär 

40 kronor som delas av självaste Jultomten. 

18/1 Knutsgasque. Vi träffas åter igen efter 

ledigheten i goda vänners lag. 

Varje vecka på Göteborgs nation: 

Pub: tis–tors 18–00, fre 18–01 

Torsdagsbuffé: 18–19. Kom och ät så mycket 

du vill för 40 kr. 

Lörda fika: 12–15 

Sönda brunch: 12–14. 

Kulturschema varje onsdag. Se anslag i pubentrén 

eller på hemsidan. 

Guldkören under ledning av Maria repar varje 

torsdag. Hör av dig till henne (kontaktinfo på hemsida) 

eller 1Q om du vill vara med. 

Expeditionstider: må–tors 11–13 samt ons 

16–18 

Tel: 1Q Mats, 2Q Kristina, 3Q Daniel 018- 

132006. Puben 018-143342 

E-post: 1q/2q/3q@gbg.nation.uu.se 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs nation – I kylan är vi erat värmeljus... 

av betong. 

Julpub med start 17/12! 

Uppsala kvinnojour 

§§ JURIDIKJOUREN §§ 

018 –10 10 49 

Torsdagar jämna veckor 

Kl 18.30 – 21.00 

juridikjour@uppsalakvinnojour.se 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

8/12 Biljettsläpp Luciagasque den 

13/12–12–13, klädsel smoking/mörk kostym 300:- 

10/12–21/12 Julbord – kom och ät julmat med 

dina vänner. Bokning: Julrestaurangen@gmail.com 

0765797606 

12/12 Städdag – var med och städa så bjuder 

vi på kalas 

12/12 Pepparkakshusbakartävling – Vinnande 

bidrag överlämnas under pompa och ståt till 

inspektor på luciamorgonen 

13/12 Luciagasque (04)–17 dk, klädsel 

smoking/mörkkostym 

14/12 Julrestaurangen Arne Weise 

öppnar 

18/12 Julavslutning – 17:00 i Helga Trefaldighets 

kyrka 

25/12 Juldagen med Arne (02) 

Arne Weises julrestaurang och klubb 

SNÖ – 14/12–21/1 

Under terminen 

Klubb Damnation. Tisdagar och fredagar 18–01 

Restaurang –måndag–lördag 18–01 

Helgfika. (till den 9/12) Bullar, kakor, mackor och 

annat som hör helgen till. Lördag 12–15 och Söndag 

12–16. 

Improvisationsteater. Torsdagar mellan 

18–20 (uppehåll över julen) 

Spexgruppen. Måndagar 19–21 (uppehåll över 

julen) 

Expeditionstid: tis–fre 11–13, tis & tors 17–18 

till den 15/12 

16/12–6/1 endast torsdagar mellan 17–18. 

1Q Ameli 1q@snerikes.se 

2Q Frida/Rebecca 2q@snerikes.se 

3Q Gustav 3q@snerikes.se 

Bordsbokning bordsbokning@snerikes.se, mail som 

skickas för klockan 15 besvaras samma dag 

Julbord/julrestaurangen Julrestaurangen@gmail. 

com 0765797606 

www.snerikes.se 

Södermanlands-Nerikes nation – kom och rimma 

med Arne 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

7/12 Lucceslabb Uppvärmning inför luccehelgen 

kl 18dk, klädsel udda kavaj 

8/12 Luccegasque Träffa malmöiter från 

Lund, tomtar från loftet samt glada stockholmare. 

Kvällen inleds med damspex i stora salen. kl 16.30, 

klädsel kavaj 

9/12 Luccebrunch Återse vänner och bekanta 

från lördagen, ät en stadig brunch och stretcha ut 

dansmusklerna. kl 12.00 

11-12/12 Tis–Ons TP-turnering Bli mästare 

2008 i den anrika tävlingen! I puben kl 18.00, anmäl 

ditt lag om två pers till kultur@stockholms.se 

13/12 Sista torsdagen för terminen 

Julbord serveras, boka hos 3q@stockholms.se 

14/12 Julavslutning Drick lite glögg och 

önska alla en god jul.kl 14 dk å Nationen 2008 

7/1 Lunchen öppnar Varje dag 11.30–13.15 

9/1 Inskrivningen öppnar 

10/1 Terminens första Torsdag Sjuttionio 

kl 19–21, UTGÅNG 21–01Påt igen... 

13/1 Sundays öpnnar Café varje söndag kl 

12–17 

18/1 Ämbetsmannamiddag Full Fart Framåt! 

19/1 Januarimiddag Seniorskollegiets 

traditionella middag kl 17, klädsel kavaj 

24/1 Reccepubrunda Recentiorer och 

faddrar samlas kl 18 å Nationen. 

Varje vecka: 

Lunch mån–fre 11.30–13.15. välj bland varma 

rätter eller salladsbuffé. 

Pub tisdagar och onsdagar, mat serveras från 18.30 

Lördagsrestaurangen Två Rum & Kök, 

varje lördag 18.30–01 Gourmetmat till studentpriser! 

Boka bord hos 3Q på 018-666143 eller 

3q@ghnation.se 

Lördagsfika Stans största och bästa fi ka 

12–15.00 

Bibliotekets öppettider: Tors 18.00–20.00 

www.ghnation.se 

Ska det göras alls, ska det göras rätt 

12/12 Luccegasken går av stapeln. Den 225 

personer stora sittningen sålde slut på mindre än 

2 dagar, släppbiljetterna börjar även sina till denna 

enorma –04 fest. 

19/12 Nationen stänger för ett välförtjänt jullov. 

Orvars krog, Uppsalas bästa pub är öppen 

mån–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 

15–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis 

kvar och är godare än någonsin. Kom och kasta pil 

eller spela ett spel i goda vänners sällskap. 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter 

att välja mellan varav en är vegetarisk. Nationen 

tillhandahåller ett fl ertal norrländska dagstidningar 

för den vetgirige. 

Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet 

mån–tors 09–21, fre–lör 09–18 och sön. 14–18. 

Utlåning: mån–fre 17–18. 

www.norrlandsnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

Norrlands kuratel – 200 kilo kärlek 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

13/12 Musikpub. Pub med livemusik. Tillsammans 

fi rar vi Lucia. 

15/12 Luccegasque. 18dk. Biljettsläpp för 

göteborgare 28/11, för övriga 30/11. Släpp 23–04 

07 Klubb Physique 

08 Luciagasque 

10 Glasnost 

12 Pub: Lyssna. På scen Stina Tyskling 

& Silverryggarna samt David Olsson. 

13 Förste kurators födelsedag. Kom 

och fira honom med Pompa och Ståt. 

13 Luciafik med Luciatåg. Dagisbarnen 

kommer och sjunger 14.30. 

13 Kontraktsteckning 

13 Musikquiz 

14 Boom Goes the Dynamite! 

17 Städdag 

Mottagning: 

1Q och 2Q mån–fre 12–13 

samt mån & tors 17–19 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

Pub mån–tors 18–00, fre–lör 18–01 

Konditori frk. Nylins eftr. Söndagar 12–16 

Kören övar onsdagar kl 19 

Knif spelar: bordtennis på Fyrisskolan tisdagar 

kl 21. Fotboll på Katedralskolan onsdagar kl 21. 

Innebandy söndagar på Sverkerskolan kl 21 

Kalmar nation – It pays to belong! 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

7/12 Jazzbaren kl. 18–01 Smaska på drinkar 

och njut av skön musik! 

8/12 Café Wijkman kl 12–16 Både för den 

hungrige och den sötsugne! 

8/12 Luciagasque 18dk Gratis släpp 22–04 

– Liveband kl 23 

11/12 Landskap kl. 19 Det gäller att påverka 

eller bli påverkad 

13/12 Ärtorna kl. 17–19 Nu har vi satt 

terminens sista ärta! 

14/12 Jazzbaren kl. 18–01 För sista gången 

denna termin. 

15/12 Café Wijkman kl 12–16 Sista fi ket, 

men inte minst! 

17/12 Filmmaraton Se hemsidan för mer 

info! 

21/12 Svantes tar efter detta datum uppehåll 

över jul och nyår


NATIONERNA / 29 

24/12 Jul på Uplands 12.00–00.00 – julbord, 

julstämning. Kom och sprid julglädje! 

25/12 Jul på Uplands 12.00–00.00–Alla 

hjärtligt välkomna! 

31/12 Nyårsgasque 18dk Släpp 22–04 På 

scen: Den fl ygande bokrullen 

3/1 Svantes öppnar igen! 

14/1 Lunchen startar för terminen 11–14 

17/1 Ärtorna 17–19 Terminens första 

ärtsoppa & våffl or måste smakas! 

18/1 Jazzbaren 18–01 Hur ser en jazzbar 

anno 2008 ut tro 

19/1 Café Wijkman kl 12–16 Både för den 

hungrige och den sötsugne! 

24/1 Ärtorna kl. 17–19 Med våffl or och kanske 

en liten punsch! 

Puben Svantes Källare har öppet mån–lör 

18–01. 

Uplands Pastakök serverar lunch vardagar 

11–14. 

Biblioteket har öppet tisdagar och torsdagar kl 

16–18 

Wijkmanska blecket repeterar onsdagar kl 19 

Spelkväll Onsdagar 19.00 

Filmen visar rullar söndagar kl. 19 

Kuratorsexpeditionens mottagningstider 

mån, tis, fre 11–13 och ons 16–18 

med undantag för perioden 22/12–6/1 då mottagning 

sker enligt överenskommelse. 

Uplands öskar alla en god jul och firar in det nya 

året med en skräll! 

7/12 Sista puben Bettys stänger för året. 

Missa inte det! 

8/12 Luciagasque Anmälan till kuratelet! 

9/12 Sista fikat Fikat stänger för terminen. 

Passa på och kom hit! 

11/12 Personalfest Alla som jobbat 3 pass i 

pub/fi ka är välkomna. Anmälan till kuratelet. 

7/1 Expen öppnar Då med 

11/1 Bettys öppnar 

12/1 Fikat öppnar 

Bettys pub tis–tors 18–24, fre 18–01. 

Lördagsfika 12–15 

Söndagsfika 12–15 

Kören övar i festsalen måndagar 18:30 Alla är 

välkomna! 

Biblioteket öppet torsdagar 17–19 

Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 Uppsala 

Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag 

11–13, torsdag 17–19 

Tfn: 1Q Fredrik 13 09 81, 2Q Charlotta 15 82 22, 

3Q Ramona 12 74 58, Pub & festsal 13 50 81 

E-post: 1q/2q/3q@gotlandsnation.se 

www.gotlandsnation.se 

GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

bokning via hemsidan eller tel. 125863 senast 

onsdag. 

Biblioteket kurslitteratur för konstvetenskap, 

måndagar 16–18. 

VGIF innebandy tisdagar 22–23 på Katerdralskolan 

& söndagar 18.30–19.30 på Celsiusskolan 

efter det fotboll 19.30–20.30. 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

God Jul och Gott Nytt År önskar AnnaMia, Thomas 

& Maria 

9/12 Avskedscoktail 

14/12 Terminens sista Klubb 054 

Julstängt 15 december–6 januari 

9/1 Inskrivningen börjar 

13/1 Julgransplundring 

14/1 1:a Lunchen 

15/1 1:a Puben 

18/1 1:a Klubb 054 

20/1 1:a Söndagsfikat 

CAFÉ måndag–torsdag 11–17 

CAFÉ fredag 11–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 

PUB tisdag–torsdag 18–24 

KLUBB 054 fredag 18–01 

Söndagsfika 12–15 

BIBLIOTEK Utlåning i biblioteket torsdag 16-18. 

Klassfest Boka buffé till fredagar: Klubbmästaren 

på 69 34 35 fr.o.m. förevarande måndag klockan 

14.00. 

www.varmlandsnation.se 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

Värmlands – Där det händer! 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

8/12 Landskap 

14/12 Sista Pub Hyttan 

15/12 Luccegasque med 04-släpp 

Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 

18–01 

Fredagslyx: Fredagar 15–18 

Fika: Lördagar 12.30–15 

Onsdagsquiz i puben, varje vecka från kl 19 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

10/12 Landskap. Med val av bland annat 

vårterminens klubb- och gilleverk. 

13/12 Luciafika. V-dala s nationskör inbjuder 

till luccefi ka med Luciatåg. 

15/12 Julgask. Traditionellt julbord med start 

18 dk för 290 kr, klädsel kavaj. Biljetter fi nns att 

köpa på kuratorsexpeditionen. Släpp 22–04 med 

livemusik från Sambassadeur + Don t be a stranger. 

Förköp 80 kr, 100 kr i dörren. 

15/12 Sista lördagsfikat för terminen 

16/12 Sista brunchen för terminen. 

31/12 Sylvestergask. Fira in det nya året på 

v-dala. En 3-rättersmiddag för 300 kr, klädsel kavaj 

17 dk. Biljetter fi nns att köpa på kuratorsexpeditionen. 

Släpp 22–04. Förköp 80 kr, 100 kr i dörren. 

23–26/12 samt 31/12–1/1 Håller Gillestugan 

stängt, öppet som vanligt alla andra dagar. 

20/12–4/1 Jullov. Nationens expeditioner 

håller stängt. 

9/1 Inskrivningarna börjar. 

19/1 Velvet 21–02. Live; Elias and the 

Wizzkids. 

Måndag–Söndag 

Gillestugan Pub 18–01 

Lördag 

Lördagsfika 12-15 (ej terminskort) 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort) 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10-13, 

tis 15-18, ons 11-13 och 15-18, tor 16-19 samt 

fre 10-13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) 

och ett gruppstudierum är öppet mån-tor 15-18, 

samt fredag 10-13. Trådlöst bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Gilleverket 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

7/12 Fredagsklubb på ÖG: Dakapo & 

It’s all good. Dakapo – Popmusik i alla tänkbara 

former! Liveband! Stort ös utlovas på dansgolvet. 

I källaren lirar Johan och Kristian med I’ts all good. 

Gratis innan 21. 

9/12 Söndagsfest – Dags att putsa nationen, 

lära känna nya människor och ha kul! Dyk upp vid 

tiotiden och leta reda på en kurator. Nationen bjuder 

på lunch och en rolig sexa på kvällen. 

13/12 Terminens sista Tages (kl 19-24). 

Nu stänger puben för ett välförtjänt juluppehåll! 

14/12 Terminens sista Mjölkbaren 

(14–17): Fikat tar jullov! Kom och ät lussebullar & 

drick glögg! 

14/12 Fredagsklubb på ÖG: Missa inte 

terminens sista klubb! Vigilante och Soulville - I 

källaren fi nns Soulville U-a med den gamla skolan, 

northern och 70’s soul. På stora dansgolvet presenterar 

Abraham och Kristoffer Klubb Vigilante som 

inte följer några regler. Den tar snarare lagen i egna 

händer. Electro, rock, pop, klassiskt och modernt, 

soul, punk, indie. 

14/12 Terminens sista lördagsfika 

(13–15.30): Sista lördagsfi kat för terminen! 

14/12 1Qs expedition stänger för 

terminen. För hjälp med medlemsärenden e.dyl i 

juletid, skicka mail till 1q@ostgotanation.se. 

15/12 Luccegasque – Årets roligaste fest! 

Var ute i tid med biljettköpet, de brukar ta slut 

fort! Till släppet, som har öppet 22–04, säljs inga 

förköpsbiljetter. Varmt välkomna att dansa loss till 

kapellet! 

19/12 Julbord – Avsluta terminen med ett 

fantastiskt julbord och trevligt sällskap. Se de gamla 

kuratorerna tacka för sig och de nya kuratorerna istalleras. 

Bli hemförlovad av inspektor, så du är riktigt 

säker på att jullovet börjat! Info om priser kommer. 

Anmälan till 1Q senast fredagen den 14/12 kl 12.00 

9/1 Inskrivningsstart – Från och med nu kan 

du skriva in dig i nationen hos recceförmännen som 

sitter i biblioteket! 

14/1 1Qs expedition öppnar för terminen. 

Öppettider: Måndag & Torsdag 16–18 

18/1 Fredagsklubb på ÖG: Terminens fösta 

klubbkväll! Missa inte premiären! 

19/1 Lördagsfikapremiär: Från kl 13 kan du 

njuta av det första lördagsfi kat för terminen 

21/1 Fika & Tagespremiär: Idag öppnar nationens 

pub, Tages (kl 19–24), och Café, Mjölkbaren 

(14–17). 

Alla klubbar gratis innan 21 – därefter rabatt 

för ÖG-medlemmar! 

Alla veckor: 

Mjökbaren: vardagar 14.00–17.00. Prova våra 

snickerskakor! 

Tages Pub: mån–tors 19.00–24.00 

Klubb: fredagar 19.00–01.00 

Lördagsfika: lödagar 13.00–15.30 

Mottagningstider: mån, tors 16–18 och tis, 

ons, fre 11–13 

Kontakt: 1Q Christoffer, 134311, 

1q@ostgotanation.se; 2Q Frida och fax 134312, 

2q@ostgotanation.se; 3Q Anders, bordsbokning, 

134313, 3q@ostgotanation.se 

www.ostgotanation.se 

Great Östgöta. Great Times. 

Gotlands nation – snart med ungtuppar på expen! 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

15/12 Lussegasque Släpp från 23.00 till 04, 

två dansgolv. Den Flygande Bokrullen spelar kl 01. 

Inträde: 40 kr, fritt efter 02. 

17/12 Nationen stänger, personalfest för 

alla som har arbetat minst tre gånger. 

8/1 Nationen öppnar. 

9/1 Inskrivningen öppnar. 

Helgfika lördagar och söndagar 11.30–15.00. 

Pub Djäknen tis–tors 18–24, fre 18–01. 

Restaurang och Bar Blå Torsdagar 19–24. Bords- 

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, utlåning 

tors kl 17–19 

Glasblåsarna över sön kl 16–18.30 

Innebandy i Katedralskolan sön 22–23 

Kören sjunger mån kl 19.00 

Syjuntan syr och knypplar tis kl 19 

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons kl 

10–13 & kl 17–19 

Besöksadress: S:t Larsgatan 5 

Tel: 018-131 852 

E-post: 

1q@smalands.nation.uu.se 



www.smalands.nu 

Smålands – med stans snyggaste 2Q en månad till 

z 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Lars-Johan Edström, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Linnea Åman, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Anders Carls 018–480 31 55 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

Ecce homo! 

Företagsekonomer missnöjda 

Uppsala universitet har nominerat 

företagsekonomiska institutionen 

till högskoleverkets utnämning av 

framstående utbildningsmiljöer. 

Instititutionen beskrivs som en 

berikande utbildningsmiljö med 

känsla för sitt utbud och för sina 

studenter. Trots detta är studenterna 

vid företagsekonomi inte alltid nöjda. 

Studenter från företagsekonomi 

har uppvaktat Uppsala studentkår 

med frågor om hur det är möjligt 

med så lite undervisning och så lite 

Det visar sig att antalet timmar 

per vecka för företagsekonomerna 

är under all kritik 

engagemang inom ett universitet som 

de trodde skulle ge dem en utbildning 

med innehåll och engagemang. 

Det visar sig att antal timmar per 

vecka för företagsekonomerna är 

under all kritik. En veckas studier 

inklusive föreläsningar, seminarier och 

självstudier är långt ifrån disponerade 

utifrån en arbetsinsats på 40-timmar. 

Det finns studenter som saknar 

engagemanget från lärarkollegiet. Det 

finns de som saknar entusiasmen, 

profileringen hos utbildningen 

och viljan hos universitetet att ge 

studenterna den i Sverige bästa 

utbildningen inom företagsekonomi. 

Studenterna vill ha sina lärare på 

plats, vill ha öppna dörrar och 

möjlighet till fysisk mötesplats under 

sina studier. Studenterna tycker att 

det är beklagligt om undervisning 

och seminariepedagogik handlar 

om att det är studenterna som i stor 

utsträckning presenterar kunskapen 

och att det oftast är studenter som 

ger feedback på sina kamraters arbete. 

Detta kan inte anses som väl beprövad 

pedagogik att vara stolta över. 

En ökad lärartäthet med ökad 

undervisningsgrad kostar pengar att 

åstadkomma, men det finns mycket 

man som lärosäte kan göra som inte 

kostar pengar. Vi får inte glömma 

att studenter idag anser att de lägger 

ner tid och pengar på sin utbildning 

och vill ha valuta för sitt deltagande. 

Många studenter anser att det är en 

förlustaffär med en utbildning med lågt 

tempo, lite planerad arbetsinsats, låga 

krav på engagemang och i synnerhet 

lågt engagemang från lärarkåren för 

att lära känna sina studenter. Det finns 

de utbildningar inom universitetet 

där lärarna känner sina studenter vid 

Ge studenter mer valuta för sina pengar! 

namn och som är intresserade av deras 

framgång. Det saknar vissa studenter 

inom företagsekonomi. Det är priset 

dom får betala för stora klasser 

och låg prislapp på studenterna. 

Studenterna som besökte studentkåren 

frågade sig varför det är så stor 

skillnad mellan olika studentgrupper 

inom samma universitet Varför är 

vi inte värda kvalité och en rimlig 

arbetsvecka Varför får vi inte valuta 

för våra pengar och vår insats i tid 

Det är frågor som också studentkåren 

önskar få ett svar på. 

Uppsala studentkår presenterade för 

ett år sedan en rapport om lärarledd 

Fotograf: Fred Kuipers 

tid inom våra utbildningar. Nu vill 

vi se engagemang och en kraftfull 

skärpning för att utbildningen skall 

vara den bästa möjliga. Det må ta tid 

att skramla fram pengar, men det skall 

vara oacceptabelt inom ett universitet, 

som påstår sig att satsa på kvalitet, 

med studenter som känner sig osedda 

och som upplever sig ha oengagerade 

utbildare. Det kostar inte pengar att 

åtgärda. Det åtgärdas genom vision, 

vilja och handlingskraft. Se studenten! 

Ecce Homo! 

Louise Callenberg 

Uppsala studentkårs ordförande 

KUNGÖRELSE 

Uppsala studentkårs Fullmäktige 

ändrar spelreglerna för kårvalet 

och en ny valordning (Uppsala 

studentkårs stadga kap. 2) kommer 

att träda i kraft inför kårvalet 2008. 

Du får rösta fram vilka studenter 

som ska representera dig i Uppsala 

studentkårs Fullmäktige om du betalar 

din terminsavgift för vårterminen 

senast den 1 mars. Kårvalet pågår 

mellan den 7 april kl 12.00 och den 21 

april kl 20.00 och röstning sker från 

hemsidan www.uppsalastudentkar.nu. 

Vill du kandidera i kårvalet måste du 

nomineras av ett registrerat kårparti 

och betala din terminsavgift för 

vårterminen senast den 1 mars. 

Den förening som vill registreras som 

kårparti måste ansöka skriftligt om 

detta hos valutskottet senast den 1 

februari. 

Ansökan om partiregistrering ska 

innehålla föreningens namn och 

förkortning, ombudets namn, 

personnummer, telefonnummer och 

e-postadress samt en förteckning över 

25 av Uppsala studentkårs medlemmar 

som uttryckligen stödjer registreringen 

samt personnummer och fungerande 

kontaktuppgifter till dessa. Blankett 

för partiregistrering finns att hämta på 


Det kårparti som redan är representerat 

i Fullmäktige ska istället inge ett 

justerat protokoll där det framgår att 

partiet beslutat om att ansöka om 

registrering inför kårvalet. 

Ansökan om partiregistrering e-postas 

till val@us.uu.se och skickas dessutom 

i ett väl förseglat kuvert till Uppsala 

studentkår, Valutskottet, Övre 

slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA. 

Kårpartier måste senast den 1 mars 

registrera kandidatlista. Listan ska 

ange vilka kandidater partiet vill 

nominera till Uppsala studentkårs 

Fullmäktige och hur partiet 

rangordnar kandidaterna. Av listan 

ska framgå varje kandidats namn, 

personnummer, telefonnummer, e- 

postadress och studietitel. Senast den 1 

mars ska kårpartiets ombud dessutom 

inge ett skriftligt medgivande från 

varje kandidat som finns upptagen 

på listan. Blanketter för registrering 

av kandidatlista finns att hämta på 


Kandidatlistan ska e-postas till val@ 

us.uu.se och de skriftliga medgivandena 

ska skickas i ett väl förseglat kuvert till 

Uppsala studentkår, Valutskottet, Övre 

slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA.

KÅRSIDORNA 

The small sandwich 

This is an integral part of mingling in 

Swedish life. The “snitt”. The word is a 

wonderful example of the concise nature 

of the Swedish language. A “snitt” 

is simply a cut or an incision. What 

happens when you cut up a sandwhich 

You get lots of small sandwhiches – you 

get snittar! These small sandwhiches are 

a prerequisite for a successful party/ 

ceremony/corporate gig. For the hungry 

student these events offer the possibility 

to indulge in large amounts of free food, 

and by offering snittar you can easily 

attract Swedes to various activities. Can 

be useful to know, although if going on 

a date I would suggest the fika approach 

rather than the “hey do you want to 

come back to my corridor for some 

small sandwiches” approach. 

I’ve got small sandwhiches. Lots of them! 

I even have a date, a time, a bucketload 

of champagne and an event to go with 

the snittar. This, my friends, is the ultimate 

Swedish event-attraction-combination. 

In the local lingo it is known as snittar 

och mousserande. So how do you, Dear 

Reader, get your hands on some snittar och 

mousserande Well you have to be free on 

the 23rd of January between 6pm and 

9pm. You have to be at Smålands nation. 

You have to be interested in studying 

overseas. And here’s the kicker... you kind 

of have to be Swedish. 

Yep, on the 23rd of January we will be 

holding the Mässan för Internationella Studier. 

The idea is that Swedish students can 

come, mingle in a relaxed environment 

and get all the info they need about how 

to travel overseas to study – there will 

be representatives from the University, 

from scholarship councils, companies, 

embassies, you name it; all under one 

roof for one night only. So keep your 

eyes peeled for more info! 

But enough about sandwhiches, it’s 

Christmas time! Advent has begun, 

which means you should decorate your 

window with stars or candles. December 

13th is the fabled Lucia celebration. The 

goal with Lucia is for girls to avoid setting 

their hair on fire and for guys to dress up 

in a vaguely klan-ish outfit. You should 

spend all day baking strange saffron 

flavoured buns, and all night singing songs 

and steadily imbibing glögg, a mulled wine 

that most people consider tastes better 

without alochol but on the other hand 

makes a night of raucous carol singing 

all that much more musical with alcohol. 

Christmas Eve is the day when Swedes 

celebrate Christmas. Confusing Things 

to do: Eat the traditional Christmas buffé 

called julbord. Ignore the calory counting 

and enjoy the best of the oft-derided 

Swedish culinary tradition. If you need 

tips to create your own send me an email 

and I will send you some recipes! At 3 

o’clock you have to fall asleep in front of 

the TV to the dulcid tones of Donald 

Duck. Don’t ask, just do it. Later that 

night you should try and get down to 

the domkyrkan for the Midnight Mass. 

Even if you don’t understand a word 

of Swedish this is a beautiful ceremony 

(check with the church for the acutal 

time). What else The night of the 25th 

is a great night out on town; there is also 

the Christmas market in Stockholm’s 

Gamla Stan every day between 11 and 6. 

Swedes also use the Christmas season to 

try and burn down a gigantic straw goat 

in Gävle. I know... don’t ask, just smile 

and nod... 

God Jul, and don’t forget to look after 

each other, especially those who are 

staying here for the holidays. 

Matt Greig 

International officer 

Fakultetsrådet FaSa 

Fakultetsrådet samlar studentrepresentanter 

av olika slag från fakultetens 

alla fjorton institutioner och utgör 

en naturlig knutpunkt och forum för 

diskussion för dessa representanter. 

Det kan röra sig om de representanter 

i institutionernas styrelser som varje 

år väljs till sina poster av studenterna 

vid institutionen; det kan också 

vara representanter från olika 

studentföreningar eller studieråd. 

Man utbyter erfarenheter och får 

information om händelser utanför den 

egna institutionens eller föreningens 

sfär. Sin akronym till trots (FaSa) 

brukar dessa sammankomster vara 

behagligt avspända och oftast till 

och med uppiggande. Fakultetsrådet 

ger möjlighet att få olika lösningar 

på studenters ofta mångskiftande 

problem. Ibland sker det horisontellt. 

Något som upplevs som jobbigt på 

en institution eller kurs kanske har 

lösts på ett smart sätt på en annan 

utan att den första har kunskap om 

detta. Rådet fungerar även som en 

mer vertikal informationskanal. 

Studiebevakaren som är arvoderad 

av kåren och dessutom ansvarig för 

FaSa:s sammankomster informerar 

både om kårens och universitetets 

verksamhet på mer central nivå. På 

så sätt är rådet än viktigare då det 

verkar som både kårens och ibland 

universitetets kontakt med studenterna 

de representerar respektive utbildar. 

Om du känner att det finns frågor 

som bör diskuteras på ett fakultetsråd 

kan du vända dig till dina 

representanter i insitutionsstyrelsen 

vars kontaktinformation finns på 

respektive institutions hemsida. Du 

kan också kontakta din studiebevakare 

på studiebev2.sam@us.uu.se. 

Daniel Fredriksson 

Daniel Fredriksson 

är studiebevakare på 

samhällsvetenskapliga 

fakulteten. 

Kostar kurslitteraturen skjortan 

Du har väl inte missat att du kan köpa andrahandslitteratur genom 

kårens bokförmedling Den hittar du i vår reception på övre slottsgatan 

7 och den finns även på nätet: http://litteratur.uppsalastudentkar.nu/ 

Nominera till 

jämställdhetspris! 

Bli studiebevakare 

på din fakultet! 

Uppsala studenkår söker inför nästa termin nya studiebevakare: 

Historisk-filosofiska fakulteten, 25 procent 

Språkvetenskapliga fakulteten, 25 procent 

Studiebevakarna är arvoderade av Uppsala studentkår för att arbeta 

med att samordna och stimulera studentinflytandet på fakulteterna. 

Med en god överblick av studenternas syn på sin studiesituation 

fungerar studiebevakarna som en länk mellan fakultetens studenter, 

kåren och universitetet. Studiebevakare hjälper enskilda studenter 

som har studierelaterade problem. De har kontinuerlig kontakt 

med föreningar, studieråd och studentrepresentanter i olika 

universitetsorgan. De sitter också själva i flera universitetsorgan. 

Arvodering motsvarande studiemedel utgår. För mer information 

se kårens hemsida, www.uppsalastudentkar.nu eller vänd dig till 

studiebevakaren på din fakultet eller kårens vice ordförande på 

vice.utb@us.uu.se 

Sök senast den 14 december! 

Kårens jämlikhetsansvarig uppmanar 

alla stundenter att nominera studenter 

och anställda vid Uppsala universitetet 

till universitetets jämställdhetskommittés 

jämställdhetspris på 10.000 

kronor! Nomineringar 

görs på www.jamst.uadm. 

uu.se/Jamstpris 

Kreativ informatör 

sökes till kårvalet! 

Uppdraget omfattar halvtid 

perioden januari – april. Arvode 

utgår motsvarande studiemedel. 

Skicka in din ansökan senaste 

den 30 november till Valutskottet, 

Uppsala studentkår, Övre 

Slottsgatan 7, 753 10 Uppsala. 

Bifoga valfria arbetsprover. 

För frågor e-posta valutskottets 

ordförande Tomas Eriksson, 

val@us.uu.se 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9–17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Fotograf: Louise Callenberg

NÃ¤r korridoren var ung - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?