Leijonborg lovar tunt - Ergo

Foto: Christin Lenthamre 

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

#12 

2/11 –15/11 

2007 

12–13/ ”I den inavlade, uppnästa 

ankdammen som 

Uppsala är, retade hans stil 

upp ganska många” 

17/ ”Jag minns barndomsnätterna 

då jag låg vaken i 

fruktan för gammaltestamentliga 

dödsänglar. ” 

18/ ”Trots att dessa missförhållanden 

är väl kända 

inom fakulteten får professor 

Tyrann hållas” 

Ämnesval avgörande för jobb 

06/NYHETER Både vad, var 

och hur länge man läser påverkar 

möjligheterna att hitta jobb efter 

examen. Könet spelar däremot inte 

längre någon roll. 

Det visar Högskoleverkets årliga 

undersökning av nyexaminerades 

etablering på arbetsmarknaden. 

Årets undersökning rör dem som 

tog examen 2003/04. Inom de flesta 

utbildningsinriktningar hade 70–90 

procent etablerat sig på arbetsmarknaden 

ett till ett och ett halvt år 

efter examen. 

Det undersökta året (2005) hamnar 

Uppsala på sextonde plats bland 

landets högskolor, något högre än 

genomsnittet. 

Kritik mot avgiftsplaner 

07/NYHETER Sverige bör 

börja ta betalt av utomeuropeiska 

gäststudenter. Det menade högskolekansler 

Anders Flodström i ett 

utspel nyligen. Men studentrörelsen 

är kritisk. 

– Jag förstår att man kan tycka att 

den som inte har varit med och 

betalat för sig via skattsedeln ska 

avgiftsbeläggas. Men vad man lätt 

glömmer är att administrationen 

av ett avgifts- och stipendiesystem 

också skulle kosta samhället väldigt 

mycket pengar. Det är inte säkert att 

vi ens skulle gå med vinst på det, säger 

Uppsala studentkårs ordförande 

Louise Callenberg. 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA 

Leijonborg lovar tunt 

Pingstsamarbete återupptas 

11/NYHETER Uppsala universitet 

skulle ha fattat beslut den 25 september 

om att inleda ett samarbete 

med pingströrelsen. Planerna stoppades 

tillfälligt av Sven-Erik Brodd 

efter att en artikel i tidningen Fokus 

citerat röster inom pingströrelsen, 

vilka antyder att projektet kan vara 

ett sätt för dem att nå ut till fler och 

få rörelsen att växa. Nu ifrågasätter 

dock Sven-Erik Brodd artikelns 

trovärdighet och förklarar att han är 

beredd att gå vidare med planerna. 

04–05/DEBATT 

Det hade kunnat bli ännu 

mindre pengar till kvalitet i 

höstbudgeten, säger högskole- 

och forskningsminister 

Lars Leijonborg till Ergo. 

08–10/NYHETER Men Leijonborg 

utesluter inte en större satsning på utbildningskvalitet 

inom mandatperioden. 

Också vallöftet om höjt studiemedel ”hoppas” 

han kunna infria senast 2010. 

Några förhandsbesked om eventuella 

doktorandsatsningar fick Ergo däremot 

inte under besöket på utbildningsdepartementet. 

– Jag varken kan eller vill säga något om 

det. Just nu är hela forskningspropositionen 

i stöpsleven . 

FIRA TAGE ISTÄLLET 

FÖR KRIGARKUNG« 

DECENTRALISERA 

STUDENTKÅREN«

ERN BÄTA 

 

Vi presenterar 2008 

års Studentpokermästerskap 

Inkluderar: 

• $75,000 i garanterade priser 

• 

• 

• 

Du måste inte spela poker 

 

 

 

 

Vi ses i Prag

Ergo #12 / 2007 

LEDARSIDA / 03 

VÅDAN AV 

FACEBOOK 

Hur många hade hört talas om Facebook i början av 

maj? Idag, ett halvår senare, är 400 000 svenskar registrerade 

på sajten. En sökning på “Uppsala universitet” 

ger den 27 oktober 66 facebookgrupper. Gruppen 

med samma namn har 4 588 medlemmar. 

Den snabba expansionen går att förstå. Fejsboken är ett effektivt 

sätt att hålla kontakten med vännerna, ett vuxendagis med 

lättsmält förströelse närhelst man vill, eller ett ställe för att dygnet 

runt diskutera Youtubeklipp, juntan i Burma och gatuvåldet. 

Inte minst är sajten ett ypperligt verktyg för att nätverka – ordet 

som ännu inte förlorat sin strålglans. 

Men nu börjar tillnyktrandet komma. Fler än en har lagt ner sin 

sida efter att fejsbookandet slukat allt mer tid. Hur lätt är det att 

skriva tenta och samtidigt hålla tre fb-konversationer igång? 

En än värre huvudvärk, som nu uppmärksammas allt mer, 

handlar om integriteten. Enligt det trettonsidiga kontraktet alla 

användare skriver på (hur många läser det?) ger man företaget en 

“oåterkallelig, evig” och “världsomspännande” rätt att kopiera, 

använda och sprida det man skickat på sajten. Däribland privata 

foton, information om sexuell läggning, politisk och religiös 

åskådning och meddelanden man skickar. Sajten kan dessutom 

sälja materialet till “andra företag”. 

Pär Ström, ledamot i regeringens IT-råd, kallar i Metro det här 

för ett “slavkontrakt”. 

– Man tror att det är gratis att vara med. Men man betalar med 

sin personliga integritet och framtid. När man söker jobb om 30 

år sitter rekryteraren med det man skrivit, säger han. 

Också det europeiska organet för nätverkssäkerhet, Enisa, varnar 

för nätverket. Tagga inte vänner och anhöriga, bilderna kan 

sparas hela livet och i framtiden användas på sätt man absolut 

inte tänkt sig, menar Enisas pressekreterare Ulf Bergström. 

Oavsett om man väljer att tro på Ströms och Bergströms värstascenarier 

kan det vara värt att tänka ett varv till innan man lägger 

ut festbilderna där kompisen näckar eller bekänner sig till en politisk 

gruppering man kanske inte vill vara med i om tio år. 

Vill du sätta in en radannons i Ergo? Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100 

tecken till cred@ergo.us.uu.se eller med vanlig post till Ergo, Övre Slottsgatan 

7, 75310 Uppsala. 

HEJ STUDENT! 

NAMN: Ida Spång Rosén. 

PLUGGAR: Läkarprogrammet 

termin 7. 

HUR MÅNGA TERMINER I UPP- 

SALA: 9. 

HÄR SITTER JAG HELST OCH 

PLUGGAR: Hemma faktiskt. 

Med kompisar. 

BÄSTA NATIONEN: Svårt... 

Uplands är bra. 

SENAST KÖPTA KURSLITTERATUR: Jourläkarboken. 

HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Medicinarcentrum 

tyvärr. 

TRÄNAR: Hade kort på Stallet som gick ut. Sprang 

mycket men nu har jag skadat foten... 

FAVORITPRODUKT PÅ SYSTEMET: BiB. 

FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Tandtråd. 

ROLIGASTE KURS JAG LÄST: Internationella relationer, 

Göteborgs universitet. 

OCH SÄMSTA: Det är nog nån liten kurs, en s k 

strimma. Skulle handla om kommunikation och 

relationen mellan patienten och läkaren. Viktigt 

ämne, men på en varierande (låg) nivå. 

FAVORITPROMENAD I UPPSALA: Den man tar hem 

efter en tenta. 

VÄRSTA KORRIDORMINNET: Ett brandlarm. Det 

var mycket rök och brandkåren kom. Men visade 

sig att det var nån som skulle rosta bröd. Han 

hade pallrat upp konservburkar på den trasiga 

nedsänkningsspaken och sen gått för att duscha. 

BÄSTA STUDENTBOSTADSOMRÅDET: Rackarberget. 

Och snart ska vi få nya plastmattor! De vi har 

nu ligger sen -68. 

BÄSTA STUDENTFÖRENING: Kärleksakuten gör 

bra saker, de sysslar med sexualupplysning. Jag 

gillar Medicinska studierådet också men där gör 

man andra bra saker. 

MEST ÖVERSKATTAT I UPPSALA: Studentlivet. Som 

en fortsättning på gymnasiet. 

GODASTE FYLLEKÄKET: Grillen vid hörnet till Ekonomikum-parken. 

FAVORITBIBLIOTEK I UPPSALA: Stadsbiblioteket. 

HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: Tycker det 

är lite svårt att shoppa i Uppsala. Tråkiga kedjor. 

DET GÖR JAG HELST EN LEDIG SÖNDAG: Svårt att 

svara på frågorna utan att verka puckad. Men jag 

tycker så klart att det är mysigt att hångla. 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Hannes Ljunghall 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Lundquist 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

redaktörerna 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

(endast boende i Uppsala) 

berglin 

HÖSTEN 2007 

UTKOMMER ERGO: 

# 13 16/11 

# 14 7/12

04 / DEBATT Ergo #12 / 2007 

REGERINGENS POLITIK FÖR 

OSS TILLBAKA TILL 1600-TALET 

För tredje året i rad ordnar 

Laboremus den 6 november sin 

Tagedag som alternativ till det 

traditionella Gustav II Adolffirandet 

i Odinslund. 

Att ett fåtal individer i Uppsala 

tycker om att klä sig 

i frack, bära facklor i novembermörkret 

och hylla 

gamla döda krigarkungar 

den 6 november varje år kan möjligen 

ses som lite udda, men är knappast något 

att hetsa upp sig för. Var och en blir 

lycklig på sin fason. Vissa tycker att krig, 

döda kungar och gamla traditioner är 

viktiga. Andra blickar hellre framåt. Det 

är ett faktum att på den tiden då Gustav 

II Adolf som bäst härjade ute i Europa, 

så var universitetet till för några få som 

hade råd, och definitivt inte för kvinnor. 

Tack vare decennier av politisk kamp ser 

dagens högskola inte längre ut så. Man 

skulle kunna tycka att det vore mer angeläget 

att skapa traditioner som firade 

detta. Traditioner som fick fler att känna 

sig inkluderade. 

Men det verkligt allvarsamma är att i 

valet mellan att ta utbildnings-Sverige in 

i framtiden, eller att förflytta oss snäppet 

närmare Gustav II Adolf, så väljer den borgerliga 

regeringen Gustav II Adolf. Sakta 

men säkert bygger de ett utbildningssystem 

som blir allt snävare. De bygger en 

högskola där bara somliga får plats. 

En grundtanke för socialdemokratin 

är att alla ska ha samma reella chans till 

utbildning. Det räcker inte med formell 

möjlighet att läsa vidare: det måste också 

finnas ekonomiska förutsättningar 

(avgiftsfri högskola, förmånliga statliga 

studielån), och, eftersom människor är 

olika, många olika vägar att ta sig in på 

högskolan. Valet till gymnasiet ska inte 

vara avgörande för chansen att läsa vidare. 

Ingen ska behöva fatta livsavgörande 

beslut i tidiga tonåren. Därför är det 

mycket allvarligt att regeringen nu tar 

bort högskolebehörigheten från ett antal 

gymnasieutbildningar. Alla klarar inte 

gymnasiet första gången. De som istället 

skaffar sig kompetens och erfarenhet genom 

att jobba i några år måste kunna tillgodoräkna 

sig denna kunskap, även om 

den inte syns i deras skolbetyg. Därför är 

det djupt bekymmersamt att regeringen 

slopar 25:4-regeln, som ger personer med 

arbetslivserfarenhet behörighet när de 

söker till högskolan. Tar man dessutom 

i beaktande att regeringen kraftigt skär 

ned på vuxenutbildningen, framträder 

ett tydligt mönster – och ett obehagligt 

sådant. Regeringen för en politik för ökad 

social snedrekrytering. I dagens internationella, 

kunskapsintensiva och snabbföränderliga 

ekonomi duger det inte att 

säga att bara vissa människor behöver 

kunskap. Framtidens arbetsmarknad kräver 

goda ämneskunskaper, motsvarande 

dagens högskolebehörighet, även för dem 

som aldrig väljer att läsa på högskolan. 

Forskningen säger att i en skola som tidigt 

delar upp eleverna är det inte barn från 

studievana hem som kommer att välja 

bort högskolebehörigheten. Det är arbetarnas 

barn som kommer att göra det. Och 

det är de som, tack vare regeringens politik, 

inte kommer att få en andra chans om 

de skulle vilja läsa vidare längre fram. 

Tror man på att det är bra att människor 

är olika, och att en människas bakgrund 

på riktigt inte ska spela någon roll 

för hennes framtidsutsikter, så är den 

enda möjliga politiken att skapa flera vägar 

in på högskolan. Ju färre vägar, desto 

färre kommer att läsa vidare. Och genast 

hamnar vi lite längre bort från framtiden, 

och lite närmare Gustav II Adolf. 

För tredje året i rad tar Laboremus 

strid mot likriktning och utestängning 

på universitetet. När andra firar döda 

krigarkonungar, firar vi Tagedagen. Det 

är vår hyllning till den öppna högskolan, 

uppkallad efter Tage Erlander. Den som 

vill vara med och ta ställning för en inkluderande 

högskolepolitik är hjärtligt 

välkommen till kåren den 6 november 

kl 19 – spännande gäster utlovas! 

Marika Lindgren Åsbrink 

ordförande Laboremus, 

s-studenter Uppsala 

Regeringen föredrar Gustav II Adolfs dagar framför framtiden, menar Laboremus. 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språkgranska 

manus. Det går bra att 

vara anonym, men du måste 

uppge namn och adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 5/11 . 

nina hemmingsson


DEBATT / 05 

DECENTRALISERA 

STUDENTKÅREN!« 

Kårpartiet Uppsala universitets 

studenter vill se en minskad 

maktcentralisering inom Uppsala 

studentkår. 

Uppsala universitets studenter 

(UUS) tror starkt på att 

kåren bör vara decentraliserad 

med en stark förankring 

hos medlemmarna. Deras 

åsikter ska enkelt och effektivt nå organisationens 

kärna. I dagsläget saknar 

organisationen en spridning av engagemanget. 

Ofta är det så att samma personer 

engagerar sig på många olika poster. 

Förutom att det är ett demokratiproblem 

så är vägen in för dem som vill engagera 

sig svår och otydlig. Dagens struktur 

och kultur inom organisationen ger en 

stel och tungrodd organisation där det 

tar tid att göra sin röst hörd. Vi skulle därför 

gärna se ett ökat arbete för att göra 

det lättare att engagera sig inom kåren 

och tror att mycket måste förändras. 

UUS har föreslagit två förändringar till 

fullmäktige som skulle förändra maktfördelningen. 

Ett förslag är att kårens ordförande 

och vice ordföranden från och med 

nästa år inte ska sitta i fullmäktige som ledamöter. 

Detta beror på att de främst ska 

vara företrädare för styrelsen, kåren och 

dess verksamhet. Det blir en stor rollkonflikt 

om samma personer sitter i fullmäktige 

och företräder sitt parti, samtidigt 

som man ska företräda kåren centralt. 

Den andra föreslagna förändringen är 

en utredning om ett alternativt system 

för val av kårens fullmäktigeledamöter. 

UUS anser att dagens partisystem har 

starka brister då partipolitiska intressen 

ofta hamnar i fokus framför studenternas 

intressen och åsikter. Det minskar 

kårens effektivitet då mycket tid 

slösas bort på partipolitiska lister. Det 

påverkar även hur lätt det är att engagera 

sig i kåren. Ett mindre partipolitiskt 

valsystem skulle öppna upp för många 

som är intresserade av att engagera sig 

i studentfrågor och kårarbete utan att 

vara intresserade av partipolitik eller 

den ofta tuffa politiska debatten. Debatter 

kan fortfarande vara konstruktiva 

och kritiska utan partipolitiska 

maktspel. 

UUS vill ha en kår som kan stå för att de 

frågor som den driver är viktiga för medlemmarna 

i deras vardag och inte ett 

sätt att försöka driva rikspolitiska frågor 

som är väldigt främmande för den 

enskilde medlemmen. Vi tror på en kår 

som ska arbeta för de frågor som har ett 

brett stöd bland studenterna och på en 

kår som sätter studenterna före partier. 

Vi hoppas att förslagen får ett gott bemötande 

och tror att det är dags för den här 

kåren att förändras för att trygga en god 

kontakt med studenterna i framtiden! 

Mathias Johansson, partiombud 

Klas-Herman Lundgren, ordförande 


Sköt om dig 

på Svettis och Stallet! 

Sköt om dig hos Studenthälsan! 

Här finns lustfylld träning för alla 

smaker. Börja dagen med ett 

morgonpass i cykelsalen, eller 

kör ett aerobicspass på 

lunchen med vännerna! 

Utmana dig själv med ett 

gympapass, samla ihop laget till en 

fotbollsmatch och klättra på hög nivå 

på Stallets klättervägg. Koppla av i 

Svettis relaxavdelning efteråt. 

Prova du också – välkommen in! 

motion och hälsovård 

Workshop! 

Testa din lärstil 

– studera effektivt! 

En workshop om studiestrategier 

för universitetsstudier. 

Torsdag 22/11 och 

torsdag 29/11 kl 16.30–19.30. 

Anmälan senast 8/11 

via Studenthälsans mottagning 

tel 15 50 50. Pris 200 kr. 

I samarbete med Uppsala universitet. 

Mathias Johansson 

Klas-Herman Lundgren 

VILL STUDENTERNA HA 

ETT NYTT DATANÄT?« 

Bollspel 

Drop-in på Stallet och Svettis! 

UUS replikerar i debatten angående 

kårens ambitioner att 

verka för en fri bredbandszon i 

centrala Uppsala. 

Iföregående Ergo skrev kårpartiet 

Upp sala universitets studenter (UUS) 

att kåren borde prioritera annorlunda 

och att det finns viktigare saker 

för kåren att verka för än den trådlösa 

bredbandszon runt Universitetsparken 

som nu skall byggas. 

I svaret från Bjärnemalm och Mörck 

hävdas att vi inte har läst verksamhetsplanen 

noga. Att vi har läst den bör vara 

uppenbart då vi kommenterade den 

sagda planen i artikeln. Utöver detta 

skickade UUS tillsammans med Borgerliga 

studenter in ca 25 förslag till 

punkter i verksamhetsplanen. Många av 

dessa gick dessutom igenom, vilket Bjärnemalm 

och Mörck mycket väl vet om. 

De hävdar även i sitt svar att UUS inte vill 

att kåren ska vända sig till andra aktörer 

än universitetet. Detta stämmer inte. I 

flera av de punkter vi fick in i verksamhetsplanen 

vill vi att kåren vänder sig 

mot externa aktörer, till exempel mot 

kommunen angående bostäder. 

Vi fick dessutom varken något svar på 

om bredbandszonsfrågan verkligen är 

förankrad hos studenterna eller på vilka 

bakgrundsfakta som beslutet bygger på. 

Vi inom UUS vill verka för lokal förankring 

hos medlemmarna i det som kåren 

gör samt för att kåren ska komma närmare 

studenterna! 

Susanna Hansson 

Klas-Herman Lundgren 


badminton basket fotboll 

innebandy volleyboll 

www.sh.uu.se 

SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80 

STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40 

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel 15 50 50

06 / NYHETER Ergo #12 / 2007 

STOR STUDIE AV NYEXAMINERADES ETABLERING: 

Ämnesval avgörande 

för chans att få jobb 

Så många fick 

jobb efter examen: 

ex 

maexe((Andel utexaminerade läsåret 2003/04 

som hade etablerat sig på arbetsmarknaden 

2005 (i procent) 

Både vad, var och hur länge man 

läser påverkar möjligheterna att 

hitta jobb efter examen. Könet 

spelar däremot inte längre 

någon roll. 

Det visar Högskoleverkets 

årliga undersökning av nyexaminerades 

etablering 

på arbetsmarknaden. Årets 

undersökning rör dem som 

tog examen 2003/04. Inom de flesta utbildningsinriktningar 

hade 70–90 procent 

etablerat sig på arbetsmarknaden 

ett till ett och ett halvt år efter examen. 

Lättast gick det för läkare, specialistsjuksköterskor 

och specialpedagoger, 

där över 90 procent hade tagit sig in på 

arbetsmarknaden. Nästan lika bra gick 

det för psykoterapeuter, veterinärer och 

tandläkare, medan bara drygt en tredjedel 

av dem med en magisterexamen i 

humaniora hade fått jobb. 

Med en fyraårig utbildning tar man 

sig snabbare in på arbetsmarknaden än 

med en treårig. 

– Det är ett ganska bestående mönster, 

som framför allt märks när arbetsgivare 

»DET ÄR ETT GANSKA 

BESTÅENDE MÖNSTER« 

har många sökande att välja på. Men 

skillnaden mellan grupperna är mycket 

mindre än den mellan att ha och inte ha 

en högskoleutbildning, säger Torbjörn 

Lindqvist, utredare på Högskoleverket. 

Också valet av högskola har betydelse. 

Även när hänsyn har tagits 

till vilket utbildningsutbud ett 

lärosäte har kvarstår skillnader i 

studenternas etableringsgrad. Den 

lokala arbetsmarknadens förmåga 

att suga upp nyexaminerade spelar 

roll, men också högskolornas satsningar 

för att underlätta övergången 

från studier till arbete. 

– Att ha inslag av praktik i utbildningarna 

och täta kontakter med 

det omgivande arbetslivet är aktiviteter 

som har en positiv effekt, även om det är 

svårt att säga hur stor, menar Torbjörn 

Lindqvist. 

»I OCH MED ATT SKILL- 

NADERNA MELLAN 

OLIKA UTBILDNINGAR ÄR 

BESTÅENDE ÖVER TID KAN 

DEN VARA INTRESSANT 

FÖR DEN SOM FUNDERAR 

PÅ VAD MAN SKA LÄSA.« 

HANNA MÖRCK, VICE ORDFÖRANDE för 

Uppsala studentkår, tar Högskoleverkets 

rapport som intäkt för att universitetet 

borde lyssna på kårens krav om en fristående 

praktiktermin som alla studenter 

kan söka: 

– Genom att ha en bättre arbetslivsanknytning, 

till exempel genom att införa 

praktik som fristående kurs, tror vi att 

Uppsala universitet bättre kan stimulera 

studenternas övergång från studier 

till arbete. 

Det undersökta året (2005) hamnar 

Uppsala på sextonde plats bland landets 

högskolor, något högre än genomsnittet. 

Men enligt Torbjörn Lindqvist är det 

svårt att dra slutsatser från ett enskilt år 

eftersom tillfälligheter på arbetsmarknaden 

kan spela in. Ett bättre mått är ett 

genomsnitt av de fyra senaste undersökningarna, 

tycker han. Då hamnar Uppsala 

på plats nio av 34. 

Hur kan man då som student använda 

undersökningen? Som en bit information 

bland flera, tycker Torbjörn Lindqvist. 

– I och med att skillnaderna mellan 

olika utbildningar är ganska bestående 

över tid kan den vara intressant för den 

som funderar på vad man ska läsa. 

Förändringar sker dock. 1996 var det 

betydligt svårare att hitta jobb inom 

kvinnodominerade yrken i skolan och 

vårdsektorn än det var 2005. Som en 

konsekvens av det har könsskillnaden 

i etableringsgrad försvunnit. 1996 låg 

männen nästan femton procent före 

kvinnorna. 

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se 

För att en person ska räknas som etablerad 

på arbetsmarknaden krävdes en arbetsinkomst 

på minst 170 500 kronor under 

2005 samt att man inte varit hel- eller 

deltidsarbetslös under året. 

Maria Carlsson Jens Jonsson Amela Svraka Frida Holm Pedram Sasan 

HUR FORT RÄKNAR DU MED ATT FÅ JOBB EFTER EXAMEN? 

MARIA CARLSSON, DATA- OCH 

SYSTEMVETENSKAPLIGT PROGRAM: 

– Förhoppningsvis inom någon månad. 

Jag tror att det går ganska lätt. 

JENS JONSSON, DATA- OCH 

SYSTEMVETENSKAP A: 

– Jag har ingen aning om när jag kommer 

att ta examen. Men jag räknar väl 

med att kunna börja jobba så snart som 

möjligt efteråt. 

AMELA SVRAKA, EKONOMPROGRAMMET: 

– Jag hoppas på en gång – annars hade 

jag väl inte pluggat. Jag har hört av de 

flesta kompisar som har läst ekonomi 

att de fått jobb rätt fort. Särskilt om man 

har gjort någon form av praktik. 

FRIDA HOLM, EKONOMPROGRAMMET MED 

NATURRESURSINRIKTNING (PÅ SLU): 

– Någon månad efteråt, hoppas jag. Jag 

tror att man får börja söka jobb och gå 

på intervjuer samtidigt som man skriver 

uppsats sista terminen. 

PEDRAM SASAN, JURISTPROGRAMMET: 

– Jag har inte tänkt så långt, men något 

år efteråt kanske. Man får nog räkna 

med något hundår med praktik eller så 

innan man får ett riktigt, fast jobb.


NYHETER /07 

UUS vill skrota partipolitiken 

Sparka ut de politiska partierna 

ur kåren så ökar studenternas 

engagemang. Det menar det 

kårfackliga partiet Uppsala universitets 

studenter (UUS). 

Frågan debatterades på senaste 

kårfullmäktige efter att UUS 

lagt en motion om att utreda 

andra sätt att organisera Uppsala 

studentkår än dagens 

partisystem. UUS anser att kårens fokus 

med dagens system har flyttats från studenternas 

bästa till politiska spel och 

stridigheter. Man tror också att partisystemet 

kan avskräcka studenter som inte 

lockas av politik från att engagera sig i 

studentfrågor. 

– Det finns många som tycker att Uppsala 

studentkår ägnar sig alldeles för 

mycket åt partipolitik, slog Klas-Herman 

Lundgren från UUS fast på fullmäktigemötet. 

Inte oväntat fick han och partikamraterna 

mothugg. Tony Kenttä från S-studenter 

kallade det ”en förolämpning” 

att anklaga ledamöterna i salen att vara 

mer intresserade av politiskt rävspel än 

studenternas bästa. Han räknade upp 

en rad skäl för att avslå UUS motion och 

hävdade att dagens partisystem är det 

både enklaste och mest demokratiska 

sättet att organisera kåren. 

– Och det står var och en fritt att bilda 

partier utifrån vilken grund som helst. 

Man kan bilda ett fakultetsparti, eller 

ett Klas-Hermanparti om man så vill, 

fortsatte Kenttä. 

HANS PARTIKAMRAT Dat Tran menade 

att UUS som kårfackligt parti bara har 

att fånga upp ”de där vilsna studenterna 

som är rädda för partierna”: 

– Så kan ni bli störst och sedan ändra 

systemet. 

– Vi försöker ta emot dem – men vi är 

fortfarande ett parti, svarade Klas-Herman 

Lundgren, och berättade att han 

själv tvekat innan han gav sig in i kårpolitiken, 

just på grund av partistrukturen. 

Hanna Mörck, VSF, hade en annan erfarenhet: 

– Jag har som student röstat i de flesta 

kårval, men jag skulle nog inte ha gjort 

det om det inte hade varit för partisystemet. 

Partier med tydliga åsikter och 

ideologier har hjälpt mig att identifiera 

vem jag sympatiserar med. 

Linuz Aggeborn från Borgerliga studenter 

gav däremot sitt stöd till UUS och 

dömde ut dagens system, i synnerhet 

med tanke på det låga valdeltagandet. 

Liksom motionärerna i UUS pekade han 

på att en utredning skulle vara särskilt 

välkommen just nu: kårobligatoriet är 

under avskaffande och kårstyrelsen har 

det uttalade målet att se över kårorganisationen: 

– Frågan vi borde ställa oss är: hur 

många av Uppsala universitets studenter 

kommer att vilja vara med i kåren i 

framtiden? 

UUS har drivit frågan om en kårfacklig 

kår tidigare, utan framgång. Därför är 

Klas-Herman Lundgren inte förvånad 

över att fullmäktige avslog motionen. 

– Men det blev en debatt i alla fall. Frågan 

behöver lyftas, säger han. 


NYHETER I KORTHET 

Två institutioner kan 

få kvalitetsutmärkelse 

Två institutioner vid Uppsala universitet 

har chans att få Högskoleverkets 

utmärkelse “Framstående 

utbildningsmiljö 2007”. Utmärkelsen 

är nyinstiftad och syftar till 

att uppmuntra utbildningsmiljöer 

med hög kvalitet att bli ännu bättre. 

26 utbildningar från hela landet 

har skickat in ansökningar, nio har 

gått vidare till en andra omgång. 

Däribland Företagsekonomiska institionen 

och Institutinen för biologisk 

grundutbildning i Uppsala. 

En internationell expertjury 

avgör vem som får priset. Utbildningsmiljön 

ska bland annat ha 

engagerade och duktiga lärare och 

studenter som uppnår “framstående 

resultat”. 

Studentrörelsen kritisk till avgifter 

Väntar på uppfräschning. 

Mikrovågsugnar 

Sverige bör börja ta betalt av 

utomeuropeiska gäststudenter. 

Det menar högskolekansler 

Anders Flodström i ett färskt 

utspel. Men studentrörelsen är 

kritisk. 

Sverige är ett av få europeiska 

länder som har avgiftsfri 

högskoleutbildning för alla. 

Men hur länge till? Frågan 

om studieavgifter för utomeuropeiska 

free movers (studenter som 

inte kommer via utbytesavtal) har varit 

på tapeten länge. Förra hösten föreslog 

regeringens utredare avgifter på upp till 

80 000 kronor per läsår. Förslaget fick 

dock omfattande kritik i remissrundan. 

Uppsala universitet var ett av få lärosäten 

som ställde sig positivt till avgifter. 

Nyligen tog Högskoleverkets chef Anders 

Flodström ställning för studieavgifter. 

I en debattartikel argumenterar 

han för att Sverige måste införa avgifter 

för att ”ge status till utbildningarna och 

höja attraktiva utbildningars ekonomiska 

resurser”. 

REGERINGEN HAR HITTILLS TVEKAT i 

frågan och kommer att ta upp den i en 

proposition i vår. Högskoleminister Lars 

Leijonborg varken kan eller vill säga åt 

vilket håll det lutar. 

– Det är en svår fråga. Argumentet för 

avgifter är att vi skulle kunna få loss resurser 

till kvalitetssatsningar, och det 

finns en betalningsförmåga hos många 

hitresande studenter. Nackdelen är att 

det kan finnas begåvade studenter som 

inte har ordnad finansiering. Men det 

skulle kanske kunna lösas med ett stipendiesystem, 

säger han till Ergo. 

Såväl Sveriges förenade studentkårer 

som Uppsala studentkår är starka 

motståndare till studieavgifter. Deras 

utgångspunkt är att den svenska högre 

utbildningen ska vara till för alla, oavsett 

social och nationell bakgrund. Men 

befarar också att avgifter för utomeuropeer 

i förlängningen kan leda till att 

även svenska och europeiska studenter 

får betala för att studera. 

– Jag förstår att man kan tycka att den 

som inte har varit med och betalat för 

sig via skattesedeln ska avgiftsbeläggas. 

Men vad man lätt glömmer är att administrationen 

av ett avgifts- och stipendiesystem 

också skulle kosta samhället 

väldigt mycket pengar. Det är inte säkert 

att vi ens skulle gå med vinst på det, säger 

kårordförande Louise Callenberg. 

EN AKTUELL FRÅGA ÄR OCKSÅ hur många 

studenter som skulle komma hit om 

svensk högskoleutbildning skulle börja 

kosta. Enligt en färsk undersökning som 

Högskoleverket och Svenska institutet 

låtit göra är avgiftsfriheten en viktig 

faktor för gäststudenters beslut att läsa 

i Sverige. 78 procent av dem som svarat 

skulle rekommendera den utbildning 

de läser till andra, medan bara 37 procent 

skulle rekommendera den om den 

kostade pengar. 

Men Matthew Greig, internationellt 

ansvarig på Uppsala studentkår, menar 

att det inte går att argumentera för studieavgifter 

utifrån Högskoleverkets undersökning: 

– Avgiftsfriheten är bara en av ett tiotal 

undersökta faktorer i valet att åka till 

Sverige. Undersökningen visar inte på 

något sätt att folk kommer hit för att det 

är ”billigt” att utbilda sig i Sverige. 

Däremot visar studien att det finns 

stora kvalitetsbrister i de utbildningar 

som erbjuds utländska studenter, menar 

Matthew Greig. 

– De utländska studenter som är här 

är beredda att stå ut med bristerna eftersom 

det inte kostar något. Men om 

de själva skulle få betala skulle de välja 

ett land som bättre tog hänsyn till deras 

behov. 

Han ifrågasätter också vilka slutsatser 

man egentligen kan dra av undersökningen 

när bara sex procent, eller 

757 personer, av samtliga free movers i 

Sverige har svarat på den. Men Högskoleverkets 

Charlotte Ejsing, projektledare 

för undersökningen, tycker inte att man 

kan döma ut den på grund av det. 

– Jag tycker att man kan dra slutsatser 

ur materialet. Asiatiska studenter 

som läser tekniska utbildningar är visserligen 

överrepresenterade, men de är 

många också i verkligheten. 

Charlotte Ejsing håller med sin chef 

Anders Flodström om att Sverige skulle 

kunna konkurrera med kvalitet i stället 

för med avgiftsfrihet. 

– Det finns stöd för den uppfattningen 

i undersökningen. Jag blev positivt överraskad 

över hur bra betyg utbildningarna 

och lärarna får av studenterna. Men 

om vi ska kunna konkurrera med kvalitet 

ska vi göra det inom de områden där 

vi är framstående, som teknik, naturvetenskap 

och tvärvetenskapliga utbildningar, 

säger hon. 

Samtidigt visar erfarenheter från Danmark 

att införandet av studieavgifter 

kan innebära en abrupt nedgång i antalet 

inresande gäststudenter. 


Omkring 13 000 free 

movers läser vid svenska 

högskolor och universitet 

idag. 757 av dem 

svarade på Högskoleverkets 

undersökning. Som viktiga skäl 

till att välja Sverige som studieland 

angav 95 procent att utbildningen 

ges på engelska, 94 procent att 

utbildningens innehåll och inriktning 

passade dem, och 91 procent att utbildningen 

var avgiftsfri. 77 procent 

tyckte att det var viktigt att Sverige 

är ett tryggt och säkert land att bo i. 

på Carolina dröjer 

Den som hade sett fram emot att 

snart kunna värma lunchmat på 

Carolina Rediviva får ge sig till tåls. 

De utlovade mikrovågsugnarna lär 

dröja. 

I förra numret skrev Ergo om den 

rapport om universitetsbibliotekens 

framtid som en utvecklingsgrupp 

nyligen lade fram. Till de 

förändringar som gruppen ville se 

inom kort hörde en uppfräschning 

av Carolinas entréhall och läsesalar, 

nya lunchutrymmen med mikrovågsugnar 

och bättre belysning i 

läsesalarna. Men nu står det efter 

ett rektorsbeslut klart att förändringarna 

skjuts på framtiden. 

Anders Sjöberg, sekreterare i biblioteksutvecklingsgruppen, 

förklarar 

att mer underlag behöver 

inhämtas. 

– Om man nu ska göra förändringar 

på Carolinas nederplan är det 

klokt att avvakta och se efter hur 

lokalerna kan användas. 

Också prorektor Kerstin Sahlin 

försäkrar att förbättringarna i 

arbetsmiljön inte är borttappade 

utan finns inbakade i det beredningsarbete 

som nu väntar. När 

det är klart ska utredningen ut på 

remiss innan beslut kan tas. 

Andreas Wejderstam, studentkårens 

representant i biblioteksutvecklingsgruppen, 

är besviken. 

– Det är tråkigt att man inte väljer 

att verkställa de här enkla och relativt 

billiga åtgärderna. Här fanns 

en chans att ta de studenter som söker 

sig till Carolinas tysta läsplatser 

på allvar. I stället väljer man att dra 

förslagen i långbänk. 

En av de få åtgärder som ska vidtas 

redan under hösten är att se 

över och förbättra temperaturen i 

Carolinas läsesalar – om de befintliga 

resurserna tillåter det.

08 / NYHETER 


«Jag tycker att jag har åstad 

Ett drygt år har gått sedan Lars Leijonborg tog över 

rodret för den svenska högskole- och forskningspolitiken. 

En rad beslut har tagits – andra har lyst 

med sin frånvaro. 

Vad vill Lars Leijonborg med högskolan? Ergo åkte till 

utbildningsdepartementet för att få svar. 

Vilken är den viktigaste frågan för Sveriges högskolestudenter 

just nu? 

– Det är svårt att svara generellt, det varierar ju väldigt. 

Men skulle jag generalisera skulle jag säga att kvaliteten 

på undervisningen på rätt många håll inte är på den nivå 

som jag skulle önska. 

Det här är en fråga du har pratat mycket om som minister. 

Men när kommer det en rejäl kvalitetssatsning? 

– Vi uppfattar att den pågår hela tiden. 2007 och 2008 

tillförs ungefär en halv miljard i kvalitetsmedel, det är 

ganska mycket pengar. Jag känner att på den punkten 

har jag levererat. 

Men både högskolorna och studentrörelsen menar att 

satsningarna som gjorts hittills knappt räcker till att 

behålla dagens undervisningstimmar eftersom de äts 

upp av löne- och prisutvecklingen. 

– Det resonemanget tycker jag är fel. Alla offentliga 

verksamheter är underkastade kravet att bli effektivare 

för varje år. Det är en självklarhet i näringslivet, det måste 

också vara naturligt i den offentliga sektorn. Man kan 

jobba med billigare lokallösningar eller billigare administration, 

så att man får ut mer för varje satsad peng. 

Så det där kan man inte ställa mot varandra. Om man 

driver effektivitetsarbetet vidare blir kvalitetspengarna 

viktiga resurser. Alternativet hade ju varit att lärosätena 

bara hade ställts inför effektivitetskravet. 

Så du kan inte lova att det nästa år kommer en större 

satsning på kvalitet? 

– Nej, jag kan inte lova någonting förrän budgetarbetet 

är avslutat – och det är inte ens påbörjat än. Däremot 

kan man ha vissa förhoppningar om att effektivitetskravet 

kommer att vara något lägre nästa år. 

En annan fråga du driver är att Sverige ska satsa på 

forskning och vara en ledande forskningsnation. Ändå 

uppfyller vi idag inte det forskningspolitiska målet om 

en procent av BNP till offentligt finansierad forskning 

– trots att statens finanser är rekordstarka. Om det 

har du sagt att det “skulle bli alldeles för mycket pengar” 

eftersom Sverige just nu går så bra. Är det då någon 

mening att stå fast vid enprocentsmålet? 

– Just det resonemanget sa jag mer skämsamt i något 

sammanhang. Om någon så är det ju jag som kämpar för 

det här enprocentsmålet. Vi har skrivit in i budgetpropositionen 

att vi ska redovisa nästa år hur Sverige ska nå det. 

När kommer det att nås? 

– Alliansen har talat om att göra det under mandatperioden. 

Men eftersom BNP utvecklas så snabbt så blir det 

väldiga resurstillskott under väldigt kort tid. Och jag vill 

vara noga med att systemet ska kunna absorbera de resurser 

vi tillför. Det skulle kunna tala för att man i stället 

bestämmer sig för en hög upptrappningsnivå på, säg, 15 

procent. Då skulle man nå enprocentsmålet kring 2011. 

Är det ett mål för dig att fortsätta att minska den sociala 

snedrekryteringen till högskolan? 

– Ja, absolut. 

Men ni har tagit en rad beslut som man kan tycka pekar 

i motsatt riktning, som slopandet av 25:4-regeln, 

förändringarna i gymnasieskolan och nedläggningen av 

NSHU, som har arbetat med just breddad rekrytering? 

– Det finns en propaganda som påstår det, men som jag 

tycker är felaktig. Vi är djupt engagerade i att minska den 

sociala snedrekryteringen och jag tycker inte att de förslag 

vi har lagt har någon sådan inriktning. Tvärtom gör vi väldigt 

mycket för att motverka en sådan utveckling. 

Vad då? 

– Det allra viktigaste menar jag är det som min kollega 

Jan Björklund gör. Social snedrekrytering uppstår inte 

när man är 19 år, utan snarare när man är nio eller fem 

år. Så det är väldigt mycket förskola, skola och gymnasium 

som är avgörande. Men ta också en sådan sak som 

kvalitetssatsningen vi gör. Jag är övertygad om att fler 

lärarledda timmar har den största marginalnyttan för 

studenter som inte har studietradition hemifrån. Och 

det menar jag är ett minst lika angeläget mål, att få studenter 

utan studietradition att stanna på högskolan, 

och inte hoppa av den. 

Men vad gäller rekryteringen till högskolan: vad gör 

ni konkret för att motverka att ni nu till exempel lägger 

ner NSHU och lägger det ansvaret på lärosätena, utan 

att de tillförs resurser för det? 

– Då vill jag resonera så här: de åtgärder man hittills

Ergo #12 / 2007 NYHETER / 09 

– Det mesta av det hon skriver har ett korn av sanning, 

men jag tycker inte att helhetsbilden är korrekt. Jag tycker 

att jag har åstadkommit en hel del. Och exemplet med 

det forskningspolitiska dokumentet är väldigt konstigt. 

Partiledarna uppdrog åt utbildningstalesmännen att 

jobba fram ett utbildningspolitiskt dokument, det var 

självklart att det var de som presenterade det. Det hade 

varit konstigt om en partiledare hade varit med. 

Du har nyligen varit i Kina och diskuterat forskningssamarbete. 

I Uppsala gick ett avtal i stå sedan doktokommit 

en hel del» 

har vidtagit tycks ju inte haft någon större effekt, eftersom 

problemet uppenbarligen består. 

»DET ÄR ALLDELES FÖR FÅ UNG- 

DOMAR FRÅN ARBETARKLASS SOM 

LÄSER PÅ HÖGSKOLAN« 

Fast snedrekryteringen har ju minskat? 

– Det beror lite på hur man räknar faktiskt. Vi har till 

exempel tagit in utbildningar i högskolan som tidigare 

legat utanför högskolan, ganska korta utbildningar. Fingranskar 

man siffrorna är det alldeles för få ungdomar 

från arbetarklass som läser på högskolan. 

Kommer ni inom mandatperioden att infria vallöftet 

om höjt studiemedel? 

– Jag hoppas det. Det är vår ambition. 

Kan du säga när? 

– Nej. Kommer det så kommer det i någon av de två 

budgetar vi har kvar att lägga. Nu kommer det att stå i 

direktiven till den studiesociala utredningen att också 

göra en analys av studenternas ekonomiska situation. 

Men det ska inte tolkas som att vi utesluter att göra en 

höjning redan i budgeten nästa år. Det beror i hög grad 

på det ekonomiska läget i Sverige. 

Den studiesociala utredningen har dragit ut på tiden, 

och nu skjutits fram till nästa år. 

– Nej, förr än så hoppas jag. Men jag håller med om att 

tillsättningen har tagit något längre tid än jag trodde 

för ett år sedan. 

Beror det på att ni tycker att det inte går någon större 

nöd på studenterna? 

– Nej, jag ska vara helt uppriktig och säga att det beror 

på att vi har haft en diskussion inom regeringen om arbetsfördelningen 

mellan en sådan här utredning och en 

socialförsäkringsutredning, som vi också har lovat att 

tillsätta. Men vi har nu landat i att det finns så många 

specifika studentfrågor att sätta tänderna i att det blir 

en separat studiesocial utredning. 

När Jan Björklund besökte Uppsala i höstas sa han 

att han “möter väldigt få sönderstressade studenter”. 

Skriver du under på det? 

– Nog träffar jag en del stressade, men inte sönderstressade 

studenter. Men det skiljer sig väldigt mellan olika utbildningar. 

Också det att man inte har någon handledning 

kan bli en stressfaktor. Har man inga krav är det väldigt lätt 

hänt att man släpar efter, och då kommer det surt efter. 

SFS driver ett kvalitetskrav på minst 15 timmars undervisning 

i veckan. Är det en rimlig nivå tycker du? 

– Det måste varje institution bedöma. Teoretiskt kan 

man ju uppnå det genom stora samlingar i aulan, men 

man får bedöma om färre timmar i mindre grupp väger 

upp flera timmar i stor grupp. 

Ska det vara tillåtet med utbildningsbidrag för doktorander? 

Per Unckel förbjöd utbildningsbidrag under den 

förra borgerliga regeringen, sedan införde socialdemokraterna 

dem igen. 

– Den frågan kommer vi definitivt att behandla i forskningspropositionen. 

Innan dess vill jag inte säga något 

bestämt. Men mitt parti har genom åren kämpat mycket 

för fler doktorandtjänster. 

Kommer det någon särskild satsning på området? 

– Jag varken kan eller vill säga något om det. Just nu är 

hela forskningspropositionen i stöpsleven. 

Du klev av som partiledare och utbildningsminister 

men stannade kvar som högskole- och forskningsminister. 

Varför? 

– Det korta svaret är väl att jag själv tycker att det är 

ett fascinerande område. Sedan tror jag också att jag 

kan göra en del nytta. Jag brinner för de här frågorna och 

tycker att jag kan dem ganska bra efter ett år i jobbet. 

Min bakgrund som partiledare gör det möjligen också 

lättare att få igenom ett och annat, det får vi väl se. 

I en artikel i förra numret av tidskriften Axess sägs 

att din kompetens och intresse inom politikområdet har 

ifrågasatts av såväl allianskollegor som folk i forskningsvärlden. 

Du deltog till exempel inte i arbetet med 

alliansens forskningspolitiska dokument innan valet. 

Den som egentligen har den politiska kompetensen – och 

makten – är din statssekreterare Peter Honeth, enligt 

skribenten MarieLouise Samuelsson. Kommentar? 

– MarieLouise Samuelsson har skrivit flera elaka artiklar 

om mig under årens lopp, hon tycker inte om mig. 

Jag har många tankar kring den där artikeln. Själva 

grund-tesen var ju att det är för lite uppmärksamhet 

kring forskningspolitik. Den åsikten delar jag. Marie- 

Louise Samuelsson är väldigt duktig och på sätt och vis 

önskar jag att det fanns fler som hon, som granskade det 

här området. Mycket av det hon skriver är delvis sant, till 

exempel att jag har rekryterat en mycket duktig statssekreterare. 

Det borde jag väl ha beröm för, men med 

hennes vinkling blir det att Peter Honeth bestämmer. 

Och det är väl delvis sant att särskilt när jag var partiledare 

så delegerade jag mycket till Peter Honeth. 

» MARIELOUISE SAMUELSSON 

TYCKER INTE OM MIG«

10 / NYHETER 


randnämnden protesterat mot att kinesiska doktorander 

skulle få sämre villkor och skyddsnät än sina svenska 

kollegor. Vad tycker du om sådana avtal? 

– Jag är väldigt mycket för studentutbyten. När man reser 

ute i världen märker man att det blir en allt hårdare 

konkurrens om de bästa studenterna. Det här är en växande 

marknad, om man får använda det uttrycket. Villkoren 

för de inresande studenterna är en fråga först och främst 

för varje lärosäte. Jag känner att jag har begränsade möjligheter 

att lägga mig i det. Jag förutsätter att avtalen är 

ömsesidiga och ger rimliga möjligheter, men kan inte 

yttra mig om detaljerna. 

Apropå utländska studenter så ska ni i vår ta upp 

frågan om studieavgifter för utomeuropeiska studenter 

igen, trots att en utredning om saken fick mycket kritik 

i remissrundan härom året. Ska det tolkas som att ni är 

positiva till studieavgifter? 

– Läget är att regeringen inte har satt ner foten. Det finns 

inget beslut. 

Vilken är din personliga åsikt? 

– Just därför är det kanske lämpligt att jag inte har en 

åsikt. Och jag tycker själv att det är en svår fråga. Argumentet 

för är att man på det här sättet skulle kunna få 

resurser att satsa på kvalitet. Det finns en betalningsförmåga 

där ute. En hel del studenter har resurser som skulle 

kunna räcka till Stanford eller Cambridge. Men Sverige 

säger “nej, de pengarna kan era föräldrar eller stipendiemyndigheter 

ha kvar, för det här fixar vi, det fixar svenska 

skattebetalare”. Med det synsättet tas de pengarna från 

kvalitetssatsningar i Sverige. Nackdelen med studieavgifter 

är möjligen att det finns studenter som är begåvade 

och inte har någon ordnad finansiering, som inte skulle 

få möjlighet att komma till Sverige. Men då var ju lösningen 

som utredningen föreslog att de skulle få möjlighet att 

söka stipendier i Sverige. 

Bolognaprocessen innebär ju att anställningsbarhet 

ska bli viktigare och betonas mer i utbildningarna. Det 

ska finnas en tydligare koppling mellan arbetsliv och 

utbildning. Kommer ni att på något sätt försöka se 

till att det här inte bara blir en papperstiger, till exempel 

genom att uppdra åt Högskoleverket att följa 

upp det? 

– Det är inget som vi planerar något initiativ omkring. 

Och jag har för mig att Högskoleverket redan har något 

generellt uppdrag att fundera på arbetslivsanknytningen 

i utbildningen. Saker som jag tycker är intressanta på 

området är det här med uppföljning, att högskolorna ska 

följa upp hur det går för studenterna efter ett par år och 

att den informationen ska läggas ut på hemsidorna. Jag är 

också personligen för praktikperioder. 

Möjligheten att anta studenter på andra sätt än med 

betyg och högskoleprov har ökat. Du har sagt att det 

alternativa urvalet inte utökades med syftet att bredda 

rekryteringen. Vad ska det användas till? 

– Det namnet säger: personer som har förvärvat kompetens 

på annat sätt ska vara behöriga. Men det ska handla 

om kompetens, det ska inte räcka med att man har ett 

visst födelsetal. Syftet är att få fram de lämpligaste till 

olika studier. 

Samtidigt är det få högskolor som använder det alternativa 

urvalet, eftersom man inte har resurser att ta fram 

nya urvalsmetoder eller inte vågar på grund av rättsläget. 

Har ni några planer på att låta Högskoleverket ta 

fram nya urvalsmetoder, förutom de alternativa högskoleproven 

för vårdsektorn och naturvetenskap/teknik som 

de redan jobbar med? 

– Slopandet av 25:4-regeln är ju ganska nytt. Och det är 

väl de här områdena du tar upp som kanske ligger närmast 

till hands. Flera av lärosätena verkar intresserade av 

det Högskoleverket jobbar med. Så mycket mer är väl inte 

på gång. Men det här ska vi naturligtvis följa. Vi har tydligt 

angivit från alliansens sida att alternativt urval 

ska vara en realitet på de områden där det passar. 

Men inga fler initiativ är på gång i dagsläget? 

– Jag vill lite grann avvakta vad som händer. Men 

händer det inget kan det bli aktuellt. 

TEXT: HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se 

FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE 

Lars Leijonborg är född 1949 i Täby. Han 

var partiledare för folkpartiet 1997-2007. 

Efter valet 2006 blev han utbildnings- och 

forskningsminister. Idag är han högskole- och 

forskningsminister. Leijonborg började sin karriär som 

ordförande i folkpartiets ungdomsförbund 1971. 

Han tog socionomexamen 1974 och har bland annat jobbat 

som politisk tjänsteman, politiker, journalist och konsult. 

Leijonborg valdes in i riksdagen för Stockholms län 1985.


NYHETER / 11 

Pingstsamarbete 

återupptas 

Uppsala universitets planerade 

samarbete med pingströrelsen 

ligger på is, men bara för ett 

tag. 

– Jag ska sätta mig in i arbetet 

ordentligt. Sedan ska vi ha ett 

sammanträde i december med 

Pingstförsamlingarnas teologiska 

seminarium, där vi ska diskutera 

framtiden, säger Sven- 

Erik Brodd, dekan för teologiska 

fakulteten. 

Uppsala universitet skulle 

ha fattat beslut den 25 september 

om att inleda ett 

samarbete med pingströrelsen. 

Planerna stoppades 

tillfälligt av Sven-Erik Brodd efter att en 

artikel i tidningen Fokus citerat röster 

inom pingströrelsen, vilka antyder att 

projektet kan vara ett sätt för dem att 

nå ut till fler och få rörelsen att växa. Nu 

ifrågasätter dock Sven-Erik Brodd artikelns 

trovärdighet och förklarar att han 

är beredd att gå vidare med planerna. 

Det planerade samarbetet, som bär 

namnet Institutet för pentekostala studier, 

har kritiserats offentligt av flera 

kända namn ur forskarsamhället, som 

främst skjuter in sig på att gränsen mellan 

subjektivt och objektivt kan bli luddig. 

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap 

vid Göteborgs universitet, jämför 

samarbetet med att ”vänsterextremister 

skulle finansiera ett institut som forskar 

om vänsterextremism under Stockholms 

universitet”. 

– Då är man inte längre politiskt eller 

religiöst oberoende vilket är ett krav för 

att få kalla sig universitet, säger Rothstein 

till Fokus. 

Sven-Erik Brodd avvisar detta. Han menar 

att teologiska fakulteten i Uppsala 

inte har resurser nog att på egen hand 

forska om pingströrelsen, som inte bara 

är ett svenskt fenomen utan även är en 

stor rörelse internationellt. 

– Forskningen måste bygga på kompetens 

på området. Det är för all del en vanlig 

uppfattning att socialdemokrater 

inte kan skriva om socialdemokratin, 

eller att feminister inte kan skriva om 

feminism, men jag ser inget principiellt 

problem. Huvudsaken är att man efterlever 

normala vetenskapliga krav och jag 

ser ingen anledning att just pingstvänner 

skulle vara oförmögna till detta. Vid 

statliga universitet har man dessutom 

ingen rätt att fråga de anställda vad de 

har för politisk och religiös uppfattning, 

och här uttalar sig vissa personer på ett 

sätt antyder att de är beredda att bryta 

mot högskolelagen. Jag blir lite konfunderad 

och lite illa berörd. 

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se 

Läxläsningsprojektet 

behöver fler studenter 

En bra merit och möjlighet att 

hjälpa till. Läxläsningsprojektet 

i Gottsunda är inne på sitt sjätte 

år. Men det behövs fler studenter. 

Läxhjälpen startade våren 2002 

och går ut på att universitetsstudenter 

en kväll i veckan hjälper 

högstadieelever vid Gottsundaskolan 

med läxläsning. Projektet 

drivs av Uppsala studentkår och Uppsala 

kommun och är uppskattat. 

– Eleverna säger att de höjer sina betyg, 

blir mer studiemotiverade och får mer 

hjälp på läxläsningen än hemma, berättar 

Moa Hjertson på kårens mångfaldsbyrå 

Esmeralda. 

Framgången har gjort att fler Uppsalaskolor 

efterfrågar studenternas hjälp. 

Men om projektet ska kunna växa måste 

fler studenter engagera sig, betonar Moa 

Hjertson. 

»MAN KAN KOMMA EN 

GÅNG ELLER HUNDRA. MEN 

MAN HAR NOG ROLIGARE 

SJÄLV OM MAN KOMMER 

FLERA GÅNGER« 

– Faktum är att vi behöver bli fler också 

för att kunna finnas kvar i Gottsunda. 

Det varierar från vecka till vecka hur 

många studenter som dyker upp, men 

som lägst i höst har de bara varit sju. 

Idealet är 30. 

Framför allt saknas det studenter som 

kan hjälpa till i ämnena matte, kemi och 

fysik, men alla är välkomna, säger Moa 

Hjertson. Och man behöver inte lova att 

komma ett visst antal gånger. 

– Man kan komma en gång eller hundra. 

Men man har nog roligare själv om 

Moa Hjertson. 

Foto: Hanna Lundquist 

man kommer flera gånger, då känner 

eleverna igen en. 

Vad får man ut av att vara läxläsare? 

– Man gör en insats för eleverna och 

har ofta väldigt roligt under tiden, det 

finns en bra gemenskap mellan läxläsarna. 

Och så är det en bra merit. Volontärarbete 

ser alltid bra ut i cv:t, och att 

jobba med människor ger viktig arbetslivserfarenhet, 

även om man inte vill bli 

lärare, säger Moa Hjertson. 


Läxläsning 

varje onsdag 

Läxläsningen äger rum varje onsdag 

klockan 17–19 i Gottsundaskolan. Det går 

bra att dyka upp oanmäld. Möjlighet fi nns 

att bli ersatt för bussresan dit och hem. 

Kontakt: laxlasning@us.uu.se 

Ett ögonblick Alexander Brännkärr, 

19, som just har varit på introduktionslunch 

hos Drivhuset, som hjälper 

studenter att starta egna företag. 

Vad har du lärt dig? 

– Just idag har jag inte fått ut så mycket, 

jag hade kommit lite längre i mitt företagande 

än de flesta andra hade gjort. Det 

var ganska basic, en frågade till exempel 

vad f-skattesedel är för något. Men jag 

kommer absolut att återvända till Drivhuset, 

det är jättebra att kunna bolla 

idéer med någon. 

Hur kom du i kontakt med Drivhuset? 

– De var med på ett event för unga företagare. 

Jag ville kolla upp vad de hade 

att erbjuda och kom på den här informationsträffen. 

Vad har du själv för affärsidé? 

– Jag vill intressera fler ungdomar i Uppsala 

för entreprenörskap. Linnéskolan 

har en av landets bästa företagsutbildningar 

på gymnasienivå och jag hoppas 

kunna arbeta som konsult åt dem och 

promota utbildningen ute bland skolklasser 

i Uppsala. 

Vad är det med entreprenörskap som intresserar 

dig? 

– Man är fri att göra precis vad man vill, 

man förverkligar sina idéer. Det behövs 

fler entreprenörer om vi ska kunna skapa 

ett bättre land och säkra välfärden. 

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se

12 / PORTRÄTTET Ergo #12 / 2007 

Fåfäng 

färgklick 

försvinner 

I april lämnar Leif Lewin tjänsten 

som skytteansk professor, efter 

att ha suttit sedan 1972. Uppsala 

universitet förlorar därmed en av 

sina mest färgstarka och ryktbara 

personligheter. 

Lewin har gått från klarhet till klarhet, 

när han i sina arbeten avancerat 

mot allt svårare problem, som 

han lyckats lösa med alltmer sofistikerade 

metoder. Han rör sig med 

en häpnadsväckande säkerhet, snabbhet och 

målmedvetenhet på ständigt nya områden. 

Och inget område tycks vara för svårt och inget 

för stort för Lewin. 

Dåvarande skytteanske professorn i 

statskunskap och vältalighet, Carl Arvid 

Hessler, sparar inte på krutet när han i 

mars 1972 förordar sin gamle doktorand 

som mest lämpad att efterträda honom. 

Fast ”gamle” är inte rätt ord; Leif Lewin 

fyllde 31 samma år som han placerades 

på en av de mer prestigetyngda professurerna 

i Uppsala (inrättad 1622 och troligen 

den äldsta i sitt slag i världen). 

De tre sakkunniga var eniga i sin bedömning. 

Leif Lewin hade på några få 

år lyckats prestera tre större statsvetenskapliga 

arbeten, dessutom inom helt 

skilda områden inom statsvetenskapen. 

Det första av dessa, doktorsavhandlingen 

”Planhushållningsdebatten” (1967), 

som handlar om vilken roll staten respektive 

det privata näringslivet ska 

spela när det gäller samhällsekonomin, 

gav omedelbart upphov till nationell 

debatt, och är än idag ett standardverk 

inom studier av svensk 1900-talspolitik. 

Även resterande delar i Lewins trestegsraket 

mot professuren, ”Folket och eliterna 

– en studie i modern demokratisk 

teori”, samt ”Den svenska valmanskåren 

1887–1968”, tillmättes stort vetenskapligt 

värde. 

– Han var väldigt framgångsrik. Det var 

inget mystiskt med att han fick tjänsten 

så ung, han hade allas stöd, säger Sverker 

Gustavsson, som har känt Leif Lewin 

sedan tidigt 1960-tal och även är hans 

professorskollega på statsvetenskapliga 

institutionen.


PORTRÄTTET / 13 

– Men det är ju väldigt ovanligt att man 

är så snabb. Till saken hör att han egentligen 

inte sysslade med något annat än 

att skriva, han höll inte på med politik, 

gjorde utredningar eller skrev i tidningar 

som många andra gjorde. Samtidigt 

var och är han extremt fokuserad. Vissa 

går och funderar på ämnen och låter 

manus svälla efter hand, men vare sig 

det handlar om två A4 eller om en tjock 

bok vet Leif direkt vad han ska göra. 

UNG OCH BRILJANT, och inte rädd för att 

visa det, väckte Leif Lewin tidigt känslor 

i Uppsalas akademiska värld. 

– Som ung var han väl medveten om 

sina kunskaper och sina framgångar kan 

man säga. Men han har mycket väl fyllt 

sin plats som skytteansk professor, mitt 

övervägande intryck är mycket positivt, 

säger Torgny Neveus, docent i historia. 

Statsvetaren och debattören Stig-Björn 

Ljunggren, som hade Leif Lewin som 

handledare under sin doktorandtid, 

beskriver ett sorts janteförhållande mellan 

Lewin och omgivningen. 

– Han hade ohyggliga framgångar redan 

som ung och i den inavlade, uppnästa 

ankdammen som Uppsala är, retade 

hans stil upp ganska många, framför allt 

de grå mössen som är i majoritet. Lewin 

var exhibitionistisk och fåfäng, han höll 

briljanta tal och han var jävligt rolig. 

Han har varit en färgklick, en sort som 

inte görs i dussinvariant. 

»I DEN INAVLADE, 

UPPNÄSTA ANKDAMMEN 

SOM UPPSALA ÄR, RETADE 

HANS STIL UPP GANSKA 

MÅNGA« 

En som tyckte sig trampad på var Nils 

Elvander, professor i nationalekonomi 

och statsvetenskap, som hade tagit över 

den skytteanska professuren 1972 om 

inte Lewin hade kommit emellan. I de 

”Minnen från sju decennier” som Elvander 

publicerade förra året återfinns karaktäristiken 

”L. L., mannen som alltid 

plockar russinen ur kakan (t. ex. tar de 

bästa doktoranderna) och är en iskall 

spelartyp”. Man bör dock ha i åtanke att 

detta skrevs i affekt i ett privat brev, efter 

en uppgörelse med Lewin på institutionen. 

OAVSETT LEIF LEWINS personlighet letar 

man sannolikt förgäves efter någon som 

vill ifrågasätta hans kompetens. 

– Han är en levande legend som har 

gjort fantastiska insatser. Det går inte 

att sammanfatta hans styrkor så här 

snabbt, men jag kan säga att han har 

en enorm bredd, han har haft ett finger 

med i det mesta. Jag hoppas att han inte 

viker ner sig nu, och att han fortsätter 

att skriva och blir en aktiv professor 

emeritus, säger Göteborgsprofessorn i 

statsvetenskap Sören Holmberg. 

Hans kollega Bo Rothstein tar fasta på 

vad han kallar “outstanding staying power” 

hos Lewin, som kontinuerligt har 

producerat tunga böcker och artiklar 

både på den svenska och den internationella 

arenan. 

– Med tanke på hur lång tid han har 

innehaft tjänsten är det en verkligt imponerande 

gärning. Många i hans situation 

skulle ha tröttnat men han har snarare 

ökat takten, säger Rothstein. 

Leif Lewins produktivitet blir än mer 

anmärkningsvärd med tanke på att han 

samtidigt har haft tidskrävande uppdrag 

bland annat som dekan och vicerektor. 

– Han har inte låtit administrationen 

tränga undan forskningen, vilket 

många professorer som inte producerar 

skyller på. Dessutom har han hela tiden 

föreläst för studenterna på A-nivå, vilket 

är ovanligt bland ledande professorer, 

säger Stig-Björn Ljunggren. 

MATS BERGSTRAND ÄR CHEF för DN Debatt, 

som allmänt anses vara landets 

mest prestigetyngda debattforum, med 

stenhård konkurrens om spaltutrymmet. 

Bergstrand, som har skrivit boken 

“När verkligheten sparkar bakut” tillsammans 

med Leif Lewin och Uppsalas 

landshövding Anders Björck, framhåller 

gärna Lewins insatser inom den så kallade 

tredje uppgiften, det vill säga universitetens 

plikt att förutom att undervisa 

och forska även informera och upplysa 

allmänheten om sin verksamhet. 

– För mig är han den tredje uppgiftens 

främste fanbärare i Sverige. Jag vet inte 

om han är den mest publicerade under 

min tid som redaktör, men visst är han 

ofta publicerad. Det beror dels på fördjupningsvärdet, 

där det sällan finns 

något att klaga på vad gäller Leif Lewin, 

men även på nyhetsvärdet. Om han 

framför synpunkter som har tagits upp 

tidigare av andra gör han det med ett annat 

djup och stringens. 

»MÅNGA I HANS SITUATION 

SKULLE HA TRÖTTNAT MEN 

HAN HAR SNARARE ÖKAT 

TAKTEN« 

BARBRO LEWIN FICK FÖRST SYN på den 

blivande maken under en debattkväll 

på Snerikes nation. Leif Lewin skulle sedan 

komma att bli nationens inspektor 

under en drygt 20 år lång period som avslutades 

tidigare i år, men den här kvällen 

1961 nöjde han sig med att debattera 

kärlekens väsen och former med bl a litteraturvetaren 

Lars Lönnroth. 

– Lönnroth hade en sådan rå syn, och 

ville ha det till att allt enbart handlade 

om sexualitet och drifter. Men Leif pratade 

om känslor och hade en positiv syn 

på kärleken. Jag tyckte han var en fin 

pojke. Sedan träffades vi på allvar på ett 

landskap på nationen 1963, dit jag var 

forslad som röstboskap. Mot slutet av 

kvällen hamnade vi i inspektorssoffan 

tillsammans och efteråt gjorde vi änglar 

i snön utanför och på den vägen är det. 

Vi gifte oss året efteråt. 

Barbro Lewin beskriver sin make som 

glad, lättsam, konstruktiv och ”nästan 

alltid jättelätt att leva med”. Nästa år 

väntar uppbrott från tjänstebostaden, 

där de har bott sedan 1972 och har uppfostrat 

tre barn. 

– Vi har stortrivts i Skytteanum. Att 

flytta därifrån känns väldigt vemodigt. 

TEXT: HANNES LJUNGHALL 

ILLUSTRATION: JOHAN BARRETT 

Li Bennich-Björkman. 

Arkivfoto: Petter Johansson 

Li Bennich-Björkman 

föreslås ta över 

Universitetets rekryteringsgrupp 

föreslår enhälligt att Li 

Bennich-Björkman tar över den 

skytteanska professuren när 

Leif Lewin går i pension nästa år. 

Ergo rapporterade tidigare i 

år om hur Li Bennich-Björkman 

blev den första kvinnliga 

professorn i statsvetenskap i 

Uppsala någonsin. Nu ser det 

alltså ut som att hon byter en statsvetarprofessur 

mot en annan. 

– Det finns en del fördelar med den 

skytteanska, bland annat ekonomiskt. 

Inte att den ger så mycket mer i lön, men 

det finns större resurser kopplade till 

den, sa Li Bennich-Björkman till Ergo 

efter professorsutnämningen i våras. 

Rekryteringsgruppen består av tre 

sakkunniga, två i statskunskap och en 

i vältalighet, och alla tre fördordar Li 

Bennich-Björkman som ny skytteansk 

professor. I andra hand föreslås Joakim 

Palme, vd för Institutet för Framtidsstudier 

och professor i sociologi vid Stockholms 

universitet. 

REKRYTERINGSGRUPPENS FÖRSLAG lämnas 

till ordföranden i Skytteanska stiftelsen, 

Nils-Axel Mörner. När han har 

valt en kandidat fattar rektor Anders 

Hallberg det formella beslutet den 6 november. 

Li Bennich-Björkmans forskning spänner 

över för statsvetare så pass skilda 

områden som kulturpolitik, forskningspolitik, 

mångkulturalism och postkommunistisk 

politik. 

Under sin provföreläsning talade hon 

på temat ”Inga oskrivna blad: nya demokratier 

och det förflutnas betydelse”. Enligt 

universitetets pressmaterial levandegjorde 

hon på ett tydligt sätt utvecklingen 

av demokrati och kommunismens 

fall och hade som utgångspunkt 

två nyckelpersoner i Estland. 

Själv menade Li Bennich-Björkman i 

vårens Ergointervju att hennes starkaste 

sida i yrket är att hon fortfarande är genuint 

nyfiken på saker och ting. 

– Jag är inte blasé och jag vill verkligen 

forska. Och jag tror att väldigt många 

professorer – och jag vet inte om det 

beror på personligheter eller den institutionella 

strukturen som den ser ut i 

Sverige – inte vill forska särskilt mycket 

längre. 

HANNES LJUNGHALL

Allt du som student behöver 

veta om Sveriges fjärde 

största stad. 

Uppsala. Skönare studentliv. Varje dag. Sedan 1477.

WWW.UPPSALA.SE


NYHETER / 15 

Stressade 

studenter får 

vägledning 

– De allra flesta vet att man ska 

äta rätt, motionera och så vidare, 

men blir man för stressad 

är det lätt att glömma bort det. 

Det säger Elisabeth Nilsson på 

Studenthälsan, som bland annat 

jobbar med att hjälpa stressade 

studenter att få ordning på sin 

tillvaro. 

Ett visst mått stress behövs för 

att vi ska uträtta saker och utvecklas 

som människor, det är 

när stressen tar överhanden 

som det är dags att göra något 

åt saken. Och det är lätt att bli stressad 

som student. Det är kanske mest påtagligt 

i början av studierna, då man ska 

vänja sig vid en högre studietakt och 

ett större personligt ansvar, och skaffa 

sig vänner och etablera sig i en ny miljö. 

»ALLT GÅR FORTARE IDAG, 

DET ÄR HÅRDARE KONKUR- 

RENS OM JOBBEN OCH 

MAN MÅSTE VARA AKTIV 

OCH KUNNA PRIORITERA« 

Man kan även bli stressad när det är dags 

att lämna den invanda studenttillvaron 

och ge sig ut på arbetsmarknaden – eller 

när man är mitt uppe i alltihop. 

Elisabeth Nilsson ser en stor skillnad i 

vilka krav som ställs på studenterna jämfört 

med när hon själv läste på sjuksköterskeprogrammet 

på 1970-talet. 

– Visst kunde det vara nog så krävande 

emellanåt, men tillvaron var samtidigt 

ganska enkel. Allt var klart när man kom 

ut, alla fick jobb och det visste man om. 

Allt går fortare idag, det är hårdare konkurrens 

om jobben och man måste vara 

aktiv och kunna prioritera på ett annat 

sätt. 

Elisabeth har själv tre barn, 20, 27 och 

30 år gamla, som alla studerar på universitetet. 

20-åringen (som läser företagsekonomi 

i Stockholm) är den klart mest 

stressade av de tre. De studenter som hör 

av sig till Elisabeth och ber om hjälp har 

också det gemensamt att de är unga, 

snarare 20 än 30, och läser program och 

inte fristående kurser. 

ELISABETH BETONAR ATT det är viktigt att 

man gör något åt sina problem i tid. Har 

man till exempel upprepade sömnstörningar 

är det en tydlig varningssignal. 

Gör man inget kan problemen bli värre 

ganska snabbt. 

Behandlingen, eller ”coachningen” 

som det snarare är frågan om, inleds 

med att Elisabeth skaffar sig en bild av 

hur studentens livssituation ser ut. Därefter 

delar hon ut små hemläxor inför 

kommande möten. Det kan handla om 

att träna på att andas rätt, att ta en joggingrunda, 

men även något så enkelt 

som att gå och fika med sina kompisar. 

– ”Jag hinner inte” är en typisk kommentar 

i de lägena, men det gäller att 

tvinga sig själv att ta sig tid. Det viktiga 

är att man gör något som man har lust 

med, sedan kan det vara att lyssna på 

musik, träffa kompisar eller vad som 

helst bara man tycker att det är roligt. 

Det är då man får ny energi som gör att 

man orkar. Man måste ha någonstans att 

landa och återhämta sig. 

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se 

Studenthälsans företagssköterska Elisabeth Nilsson hjälper studenter som är mer 

stressade än vad som är nyttigt för dem. 

Foto: Hannes Ljunghall 

Så pluggar du mer effektivt 

och minskar stressen: 

1. Se studierna som ditt “arbete” 

2. Se till att du har “fritid” 

3. Testa din lärstil: www.vark-learn. 

com 

4. Hitta din bästa studieplats 

5. Utnyttja din “piggaste” tid till 

studier 

6. Välj stödjande kompisar 

Ett besök hos Elisabeth 

Nilsson på Studenthälsan 

kostar 75 kronor 

och hon bedömer väntetiden 

till max en vecka. 

Mer information fi nns på Studenthälsans 

webbplats på www.sh.uu. 

se. Där ges även råd och information 

om näraliggande ämnen som prestationsångest, 

talängslan, kost-, 

alkohol- och motionsvanor m m. 

Annons

www.sulf.se 

SULF SÄTTER 

DOKTORANDER 

I CENTRUM 

 

 

 

 

Vi säljer inga 

”billiga” cyklar. 

Vi säljer 

cyklar billigt! 

VIKTOR 

Svartbäcksgatan 25 

Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19 

 

Cykel- 

Carolinamottagningen 

 

Dr Marcus Röbeck 

Dr Bo Sikström 

 

 

 

 

Östra Ågatan 9, nära Gotlands 

Tel 15 68 60, kl 8-16 

Nästa Ergo 

utkommer 

fredag den 

16 november 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fräsch och modern salong 

Långt hår 230 kr 

Kort hår 200 kr 

Alla studenter är välkomna! 

TEL 018-10 62 65 

Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar 10-15 S:t Olofsgatan 15, Uppsala 

Sökes: 

Försökspersoner 

med lindrig astma. 

Ett av kraven är att du ska vara rökfri. 

Ersättning utgår. 

Vid intresse, se info på http://ki.se/yrkesmedicin 

Öppet V 8-19, L 10-17, S 12-16. 

Vi finns på gågatan vid 

biblioteket. 

www.baristafairtrade.com 

Vi serverar 

Rättvisemärkt! 

LITE GODARE – I DUBBEL BEMÄRKELSE 

studentrabatt 

vid uppvisande av 

giltigt studentleg 

10 % 

Regnbågsmässa 

g 

Söndag 

11 nov 

kl 18 

FUGS 

(Föreningen 

Uppsala Gay 

Studenter)


NYHETER / 17 

FORSKNING PÅGÅR 

Legitimitet kan ge stabil fred 

FN och andra fredsmäklares beslut att ge 

legitimitet åt en rebellgrupp kan bli avgörande 

för om ett land lyckas nå stabil fred. 

Det visar en färsk avhandling av freds- och 

konfliktvetaren Mimmi Söderberg Kovacs. 

Sedan kalla krigets slut har antalet inomstatliga 

konflikter som avslutas med ett 

fredsavtal mellan de stridande parterna 

blivit allt vanligare. I samband med att 

fredsavtal sluts är det vanligt att rebellgrupper 

omvandlas till politiska partier. Men omvandlingen 

till ett stabilt parti lyckas bara ibland. I 

sin avhandling försöker Mimmi Söderberg Kovacs 

förklara varför. 

Hon har jämfört och analyserat fyra rebellgrupper 

som kämpat om makten med regeringen i olika inbördeskrig: 

Röda khmererna i Kambodja, RUF i Sierra 

Leone, Renamo i Mocambique och FMLN i El Salvador. 

I de två första fallen misslyckades rebellernas 

omvandling till oppositionsparti, medan den i de två 

senare lyckades. 

Mimmi Söderberg Kovacs lägger fram tre faktorer 

som kan förklara varför en del grupper blir framgångsrika 

politiska partier. För det första krävs en 

stark sammanhållning inom rebellgruppen kring 

beslutet att bli ett politiskt parti. Interna maktkamper 

och splittringar inom gruppen ger mindre livskraftiga 

partier. 

Gruppen behöver också ha ett relativt starkt stöd 

bland lokalbefolkningen. Det händer dock att folket 

ställer sig bakom en rebellgrupp som betett sig illa. 

Renamogerillan i Mocambique utövade till exempel 

våld mot civilbefolkningen, men fick ändå 40 procent 

av rösterna i valet. 

– Det förvånade många. Förklaringen är att Renamo 

kunde kapitalisera på det utbredda missnöjet med 

regeringen i landet, säger Mimmi Söderberg Kovacs. 

För det tredje krävs att det internationella samfundet 

– FN eller andra fredsmäklande organisationer 

eller stater – ger gruppen legitimitet och erkännande 

som politisk aktör. 

– De här tre förklaringsfaktorerna påverkar varandra. 

Har en grupp fått legitimitet av det internationella 

samfundet stärks ofta lokalbefolkningens stöd, 

och så vidare. Det blir en spiral, negativ eller positiv, 

säger Mimmi Söderberg Kovacs. 

Mimmi Söderberg Kovacs besökte fyra länder under avhandlingsarbetet. 

Världssamfundets beslut att stödja en rebellgrupp 

kan grunda sig på att man faktiskt tycker att gruppen 

förtjänar legitimitet, men också på rent strategiska 

eller instrumentella skäl. 

– Man kan se sig beroende av rebellgrupperna för 

att skapa demokrati och fred i landet. Men om rebellerna 

återupptar våldet eller om världssamfundet 

anser att gruppen snarare är ett hinder för den 

begynnande demokratiseringsprocessen, kan den i 

stället börja marginaliseras. Det hände till exempel 

med de röda khmererna i Kambodja. 

FREDS- OCH KONFLIKTFORSKNING är ett ungt ämne 

med en levande teoriutveckling. En drivkraft för 

Mimmi Söderberg Kovacs är att frågorna som hon 

och kollegorna jobbar med känns viktiga och att 

deras forskningsrön i bästa fall kan göra praktisk 

skillnad. 

– Det handlar ju om att lösa konflikter och skapa 

hållbar fred – det är liksom tiomiljonersfrågan. 

Under avhandlingsarbetet har hon dessutom fått 

möjlighet att resa till samtliga fyra länder hon skriver 

om. Hon har varit på plats ungefär en månad per 

land, och där intervjuat såväl medlemmar i rebellrörelserna/partierna, 

som personer med insyn i konflikterna. 

Roligt och spännande på det personliga 

planet, men också givande för avhandlingsarbetet, 

menar hon. 

– Till viss del fick jag annan information än det jag 

kunnat läsa mig till. Men framför allt gav det förståelse 

för det jag skriver om och för hur länderna 

fungerar. Kambodja var till exempel otroligt auktoritärt, 

det var svårt att få ut något av intervjuerna. 

Bemötandet från dem hon intervjuade var överlag 

väldigt positivt. Men det var av naturliga skäl 

enklare att prata med representanter för de grupper 

som hade blivit stabila partier. Medlemmar 

från de grupper som hade misslyckats upplevde 

sig i olika grad som stigmatiserade, och i både 

Sierra Leone och Kambodja pågick krigsrättegångar 

mot rebellgrupperna när Mimmi Söderberg Kovacs 

var där. 


Mimmi Söderberg Kovacs försvarade sin avhandling 

”From Rebellions to Politics. The Transformation of Rebel 

Groups to Political Parties in Civil War Peace Processes” 

den 6 oktober. 

Foto: Hanna Lundquist 

KRÖNIKA/NINA BRANDER 

Nina Brander är språkvetare, 

journalist och översättare 

Religionens tveeggade svärd 

Religiös förkunnelse förbjuds i 

friskolor”, läser jag på DN:s förstasida 

den 15 oktober. Alla religiösa 

inslag ska förbjudas, med 

undantag för morgonbönen. 

”Eleverna måste skyddas mot varje form av 

fundamentalism”, säger utbildningsminister 

Jan Björklund. Jag tänker på min egen 

skoltid och undrar vad han skulle ha sagt om 

den. 

Följande scener utspelar sig förvisso inte i 

dagens supersekulariserade Sverige, utan i 

en finländsk småstad – mitt i det österbottniska 

bibelbältet – för nästan tjugo år sedan. 

Ändå häpnar jag själv när jag drar mig till 

minnes hur en vanlig dag såg ut. 

Först var det morgonbön. Vi elever fick nämna 

olika saker som vi ville be om, det handlade 

ofta om att någons sjuka farmor skulle bli 

frisk eller att något problem skulle lösa sig. 

Ibland hände det att någon slyngel ville be 

om materiella ting – en ny Commondore 64 

kanske – men dylika önskemål ratades av fröken. 

Godkända böneämnen, däremot, vävdes 

in i hennes improviserade monolog som 

alltid slutade med att vi alla bad ”Fader Vår” 

i korus. Vid dagens slut läste fröken ”Herrens 

Välsignelse”, och däremellan hade vi hunnit 

sjunga åtskilliga psalmer och lovsånger. Fröken 

spelade gitarr och sjöng med det Carolaaktiga 

vibrato som endast en riktigt from 

strupe kan frambringa. 

NEJ, JAG ÖVERDRIVER INTE ett dugg. Och detta 

var alltså inte någon friskola utan en alldeles 

vanlig kommunal. Såvitt jag vet klagade 

ingen förälder. 

Med dessa erfarenheter i bagaget kan jag 

bara skratta när jag läser ett reportage från 

Södermalmskyrkans kristna skola (DN 14 

oktober). Lite böner och disciplin – skulle 

detta vara fundamentalism, så förfärlig att 

den måste förbjudas? Snacka om att göra en 

höna av en fjäder! 

Men så minns jag barndomsnätterna då jag 

låg vaken i fruktan för gammaltestamentliga 

dödsänglar. Och lektionerna i högstadiet då 

vi fick lära oss att homosexualitet är en sjuk 

böjelse jämförbar med zoofili, frotteurism, 

etcetera. Och då tänker jag: ”Förbjud alltihop! 

Bort med det bara!” 

MEN SNART ÄNDRAR JAG MIG igen. För i religionen 

vilade också en stor trygghet. Än idag 

bär jag med mig ett andligt medvetande, en 

övertygelse om att livet rymmer mycket mer 

än det vi kan se, en älska-din-nästa-värdegrund. 

Positiva saker som i ett helt sekulariserat 

samhälle riskerar att gå förlorade. 

Att fundamentalism, liksom fördomar och 

propaganda, bör bekämpas är självklart. Men 

att fara fram över samhället med en gigantisk 

tavelsudd och svepa bort allt religionsutövande 

är knappast den rätta lösningen. All 

religion är inte fundamentalistisk, och all 

fundamentalism är sannerligen inte religiös. 

Jag hoppas att Jan Björklund och hans politikergelikar 

ser skillnad på agnar och vete.

18 Ergo #12 / 2007 

Per Löwdin 

Professor Tyranns härjningar 

är fakultetsnämndens ansvar 

Fakultetsnämnderna har enligt Högskoleförordningen ansvaret 

för forskarutbildningen. Det är fakultetsnämnderna som, enligt 

förordningen, antar doktorander, som prövar om det finns 

finansiering för fyra års heltidsstudier, som fastställer allmänna 

och individuella studieplaner. 

Fakultetsnämnderna är forskarutbildningens myndigheter. I detta 

myndighetsansvar ligger även att utöva tillsyn över forskarutbildningen, 

att tillse att doktoranderna erbjuds en fullgod studiemiljö och bra 

handledning. Samtidigt har fakultetsnämnderna utmärkta möjligheter 

att styra och ställa. 

Man kan fråga sig hur detta tillsynsansvar fungerar. 

Uppsala universitet har sedan åttiotalet haft en professor, vi kan kalla 

honom Tyrann, som systematiskt har satt sig över alla regler i decennier. 

Professor Tyrann har systematiskt kört med skuggdoktorander från den 

s k tredje världen. Dessa har lockats till Sverige med tjusiga annonser i 

vilka de utlovats forskarutbildning. 

När de väl kommit till Uppsala universitet har de inte antagits. Istället 

har de omedelbart satts på experimentellt arbete utan att bli antagna. 

Istället för utbildningsbidrag eller doktorandtjänst föredrar professor 

Tyrann stipendier. De är billiga, eftersom de är befriade från såväl skatter 

som sociala avgifter. 

Professor Tyrann styr sin institution med järnhand. Genom att inte 

anta doktoranderna lever de i ständig skräck, för att inte få fortsatt stipendium, 

för att inte få de intyg som krävs för fortsatt visum till Sverige, 

för att inte bli antagna. Ingen vågar således klaga. 

I TYRANNS LABB gäller varken högskolelagen eller högskoleförordningen. 

För antagning krävs flera publikationer i väl ansedda internationella 

tidskrifter. Arbetsmiljön är under all kritik. Alla är rädda för professor 

Tyrann. Han kräver att doktoranderna skall vara på labbet till sent på 

kvällarna, och kan när som helst ringa och kontrollera att de jobbar på 

med anbefalld flit. 

Att äta lunch, som folk normalt gör, lyckas Tyrann skruva till så att det 

framstår som utslag av otillständig lättja, något man helst bör undvika. 

Lediga helger och semestrar är inte att tänka på. 

Tyrann är fenomenal på “impression management”. Utanför institutionen 

framstår han som en lysande stjärna på den internationella forskarhimmeln. 

Utanför Sverige känner få till att resultaten i allt väsentligt 

produceras av doktorander. Professor Tyrann är en flitig talare på olika 

konferenser. Doktoranderna däremot får aldrig komma ut och presentera 

sina resultat. 

Några kurser värda namnet förekommer inte på Tyranns institution. 

De skulle ju inkräkta på den experimentella verksamheten. Att vilja gå 

kurser på andra institutioner uppfattas närmast som lättja. I samma 

anda betraktar Tyrann högskoleförordningens stipulationer att forskarutbildningen 

ska vara en fyraårig utbildning m m som byråkratiskt 

trams som man inte behöver bry sig om. Studietider på sex–sju år är legio. 

Ju längre doktoranderna jobbar för Tyrann, desto fler artiklar blir han 

medförfattare till. Desto mer berömd och framgångsrik blir han. Tyrann 

driver vad som kan närmast betecknas som en pekfabrik. Med tiden har 

han blivit en mästare på att pressa doktorander till bristningsgränsen. 

TROTS ATT DESSA MISSFÖRHÅLLANDEN ÄR VÄL KÄNDA inom fakulteten får 

professor Tyrann hållas. Det är alldeles uppenbart att han med stor sannolikhet 

begått en rad tjänstefel. Ändå prövas inte saken. Tog fakultetsnämnden 

sitt tillsynsansvar på allvar skulle den, till båtnad för doktoranderna 

och varnagel för professorerna, anmäla Tyrann för tjänstefel. 

Underlåtelsen att ta itu med Tyrann innebär att man skickar ut en stark 

signal att ständiga regelbrott är acceptabla och riskfria. I förlängningen 

öppnar man för ett väl motiverat ifrågasättande av det kollegiala styrelseskicket. 

Ska det kollegiala styret fungera, ha hög trovärdighet, och vara 

beständigt över tid, då är det alldeles nödvändigt att man förmår sätta sig 

över kollegiala band, att saklighet får råda, att man inte tvekar att vidta 

disciplinära åtgärder mot dem som inte följer givna regler. 

Fakultetsnämnderna har möjlighet att delegera utförandet av vissa 

uppgifter. Men de kan aldrig delegera bort ansvaret för dem. 

Parent – den självupptagna 

föräldrademonen 

(Mammus Pappus) 

Du befinner dig på en fest och får plötsligt en oförklarlig lust att dra fram plånboken 

och visa bilder på ett människobarn: lille Lukas, kanske. Andra samtalsämnen 

rinner av dig som ketchup från en långslang. Med tryggt självförtroende 

för du tillbaka samtalet till lille Lukas: du har den rätten, du är ju förälder, du 

är besatt. 

Dagarna spenderar du tillsammans med andra som är lika besatta som du själv: ledig, stolt 

kringspatserande med ditt barn i en barnvagn som kostat mer än bilen du kör. Ni svär över 

caféer som uttrycker minsta tveksamhet när ni drar in era barntransportfordon och blockerar 

varje möjlighet att röra sig i lokalen. En sådan inställning är en personlig kränkning 

mot dig och ditt barn. 

Eventuella frågor om varför man skaffar barn bemöter du bara med ett överlägset leende. 

Att folk skulle bry sig om något annat i livet är närmast obegripligt. Den som är besatt av 

Parent anser att barn är så vidunderligt “naturliga” att de har rätt att vistas överallt. Endast 

den som är bitter och barnlös och aldrig själv mött ett spädbarns leende kan hävda att dessa 

jordens små änglar inte bör få skrika, skratta, krypa runt och välta saker på bibliotek, begravningar, 

akutmottagningen, byggarbetsplatser, nobelprisutdelningen, vänster körfält 

på E4:an strax norr om Mehedeby, etc etc. 

Demonen angriper i första hand hjärnans sociala centrum: du längtar till exempel hem 

när du är på en trevlig middag och du tycker plötsligt att en stor del av dina vänner besitter 

betydligt mindre kunskap om livet än du själv. 

När demonen saknar offer lever den huvudsakligen på förlossningsavdelningar. Några 

mer riskbenägna exemplar kan hålla sig gömda i flygplan eller i baksätet på en taxibil. 

Läte: [jollrande] “dada bubub nuttinuttgullgull” 

Ovanstående är ett utdrag ur författaren Harry Roos och tecknaren Nina Hemmingssons 

”Demoner – ett bestiarium” som släpps på bokförlaget Ruin den 15 november.

Ergo #12/ 2007 

KULTUR / 19 

TEATER 

Verklighetens 

avgrund öppnar sig 

”Franziska!” 

av Frank Wedekind 

Regi: Carolina Frände 

Medv: Linda Lönnerfeldt, Göran 

Engman, Viveca Dahlén, m fl 

Uppsala stadsteater 

”Bingo – det här var ditt liv” 

Regi: Egill Heiðar Anton Pálsson 

Medv: Lina Ekblad, Tytte Johnsson, 

Leif Jordanssson 

Uppsala stadsteater 

Höstterminen rullar på för fullt och någonting 

händer på Stadsteatern. Jag vet 

inte riktigt vad man ska kalla det, men 

det känns som en rörelse bort från teatern, 

via tv:s realityshower och dokusåpor, 

ut i den nakna verkligheten. 

Carolina Frändes uppsättning av 

”Franziska!” leker med könsroller, och 

hela föreställningen blir mest ett slags 

metateater – teater om teater, en lek med 

teaterns villkor och var gränsen går för 

vad som får kallas teater. Allt når sin kulmen 

med skådespelaren Emil Alméns 

utbrott och nakenchock. Han tröttnar 

helt enkelt på att spela sin roll, han är 

”på riktigt”, och när Emil sagt ifrån är 

illusionen förstörd. Teatern är död och 

det enda som finns kvar är några skådespelare 

som larmar och gör sig till. 

Egill Heidar Anton Pálssons ”Bingo 

– det här var ditt liv” tar konsekvenserna 

av detta, och driver det ett steg längre. 

Skådespelarna fungerar här enbart som 

konferenciéer och programvärdar. I centrum 

finns istället ett antal helt vanliga, 

äldre människor som kommer in och 

slår sig ner i några soffor mitt på scenen. 

Det är deras liv som sedan berättas så 

Uppsalastudenterna Ellen Fiske 

och Maj Pettersson bildade i 

mars frigruppen Teater Kalas. 

Den 6 november har deras 

uppsättning av Harold Pinters 

”I väntan på Wilson” premiär på 

Reginateaterns caféscen. 

Men det var nära att det 

blev någonting helt annat. 

– Det var tänkt att vi 

skulle sätta upp Kristina 

Lugns ”Idlaflickorna”, men rättigheterna 

kostade 90 000 kronor. Så här i 

efterhand är vi glada att det blev ”I vän- 

att svidande dokuteater uppstår. Allt 

är framställt som om det var ett avsnitt 

av Bingolotto; det snurras på dödshjul, 

spelas livsbingo och talas om drömmar, 

realisering och utvärdering. 

Men just att det skär sig så mellan den 

glättiga inramningen och det verkliga 

livets allvarstyngd, är föreställningens 

styrka. Det blir en kritik mot vårt västerländska 

sätt att se på livet, hur all 

ytlig lyckofernissa föder rädsla att misslyckas, 

och en massa ouppnåeliga drömmar 

om det perfekta livet. Det finns så 

många myter om vad livet ska vara, men 

vad är egentligen ett helt vanligt liv när 

det kommer till kritan? Det har man försökt 

fånga, och som åskådare tvingas du 

ta ställning till hur du ser på ditt eget 

liv. 

När Bingotantens musik drar igång för 

femte gången och hon snurrar på sifferbollarna 

och säger med släpig, rutinartad 

röst: ”Ja, då fortsätter vi ...” blir jag 

gråtfärdig av livets, av alltings, totala intighet 

och hur folk orkar släpa sig runt i 

sina ekorrhjul. Lite samma känsla som 

när Kjell Höglund sjunger: ”det är torftigt, 

outsägligt torftigt, men man vänjer 

sig”. Men det finns också en ton av hoppfullhet 

och värme i ”Bingo – det här var 

ditt liv”, vi påminns om att vi inte är ensamma, 

och att man måste tänka på sitt 

stretande som meningsfullt. 

Så hur fort ditt eget livshjul än snurrar 

just nu, så tycker jag att du ska gå en 

kväll och spela livsbingo. Pjäsen är en 

tankeväckande verklighetskommentar, 

och oavsett om ditt liv just nu är över på 

grund av olycklig kärlek eller om du bara 

har sedvanlig ångest inför nästa tenta så 

kommer du att få lite nya perspektiv på 

saken. 

KATARINA BÅTH 

Debuterande frigrupp 

spelar Pinter på Regina 

tan på Wilson”, säger Ellen Fiske. 

Själva pjäsväljandet var svårt. Få dramer 

är skrivna för att uppföras av två 

unga kvinnor. 

– Vi fastnade för Pinters pjäs för att texten 

är fantastiskt bra och välbalanserad. 

Men också för att den var lätt att anpassa 

efter vad vi ville göra. Det är två huvudpersoner, 

Gus och Ben, och historien utspelar 

sig i ett rum. Vi ändrade ingenting 

i manus, utan lät istället Gus och Ben 

vara kvinnor. Och vi förlade handlingen 

till Birmingham och 80-talets England, 

säger Maj Pettersson. 

– Utan att avslöja för mycket kan vi 

säga att Ben och Gus väntar på något. 

Det är mycket undertryckta våldsamma 

Viveca Dahlén och Linda Lönnerfeldt i ”Franziska!”. 

Tytte Johnsson, Chatarina Larsson, Lina Ekblad, Gustav Levin, Anders Mossling 

och Alexander Salzberger i ”Bingo – det här var ditt liv”. Foto: Markus Gårder 

Ellen Fiske och Maj Pettersson i 

frigruppen Teater Kalas sätter upp 

Harold Pinters ”I väntan på Wilson”. 

Foto: Kerstin Nilsson 

känslor i den här källaren. Det är spänt. 

Vi har tillsammans med regissören Margareta 

Lundberg jobbat mycket med 

Pinters tystnader och pauser, som är lika 

viktiga som det sagda, säger Ellen Fiske. 

Ellen och Maj startade Teater Kalas av 

Foto: Martin Nordström 

kärlek till teatern, som de sysslat med sedan 

barnsben. Hur framtiden ter sig för 

frigruppen beror lite på hur det går för 

”I väntan på Wilson”, men att få hålla på 

med teater igen räcker långt. 

– Vi gör det här först och främst för att 

det är kul och för att vi älskar det. Ingenting 

annat, förklarar de. 

Vad kan då publiken förvänta sig av 

Teater Kalas första produktion? 

– En intim, intensiv föreställning. Pjäsen 

är ju absurd i viss mån, men genom 

alla absurditeter och ironiska vändningar 

säger den något väsentligt om verkligheten, 

menar Maj. 

– Förhoppningsvis kan publiken njuta 

av dialogen som är väldigt bra. Vi är bara 

två personer och har tagit oss mycket frihet 

i gestaltandet, utan att för den skull 

ha frångått texten, avslutar Ellen. 

SIMON LÖFROTH 

”I väntan på Wilson” spelas den 6, 11 och 18 

november på Reginateatern.

20 / RECENSIONER Ergo #12 / 2007 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Tänder en mysig brasa 

Soniq Circus 

”Soniq Circus” 

(Progress Records) 

Soniq Circus kretsar kring gitarristen och låtskrivaren 

Marcus Enochsson, en ung skånsk musiker som inte 

bryr sig nämnvärt om de senaste 30 årens trender eller 

tendenser. Istället är det 1970-tal som gäller, eller rättare 

sagt proggigt, symfoniskt 70-tal med stänk av dessa 

kulturyttringars senare avkommor. Bland influenser 

nämner gruppen namn som Yes, Rush, King Crimson 

och Uppsalas Flower Kings, men nog hörs även tidiga 

Marillion och IQ. Melodikänsla och krångelkrusiduller 

i vän symbios. 

Musiken känns i högsta grad mogen för att vara debututgåva 

från så pass unga män, men helt fullfjädrade 

kan Soniq Circus inte sägas vara. De tänder en på alla 

sätt mysig brasa, men ska konceptet förverkligas fullt 

ut, då bör de fem avlägga besök hos den lokale fyrverkerihandlaren. 

Progress Records har en god näsa för att plocka upp 

osignade talanger, alltifrån norska Magic Pie till 018- 

ensemblen Violent Silence. Uppgörelsen med Soniq 

Circus ligger helt i linje med nämnda ambition. 

Tillfredsställer fansen 

Monster Magnet 

”4-Way Diablo” 

(SPV/Border) 

En lysande, om än överdrivet originaltrogen cover på 

Rolling Stones ”2000 Light Years From home” – där har 

ni centrum av detta album, såväl konceptuellt som 

konstnärligt. Med detta vill jag inte ha sagt att Monster 

Magnet är inkapabla till eget musikskapande. Att höra 

ett nytt album med gruppen är för det mesta en spännande, 

attraktiv upplevelse. Det är en tung aura av rotrock, 

metal och psykedelia man innesluts i, precis som 

förr så även nu. Framför allt instrumentala ”Freeze and 

Pixilate” pekar på originalpsykedelia snarare än stonerrock. 

Jag tror väl inte direkt särskilt många Monster 

Magnet-fans bjuds på några överraskningar alls när 

de lyssnar på ”4-Way Diablo”, men min magkänsla säger 

att det inte heller är vad man är ute efter. Så länge 

man vilar på en lagom skramlig, skränig bas, och Dave 

Wyndorf sjunger på sitt störiga, småhesa vis, är man 

som Monster Magnet-fan tillfreds. Och absolut inget fel 

i det, även om det som inledningsvis nämnts blir allra 

bäst i en klassikercover. 

Monster Magnet. 

DANIEL REICHBERG 

DANIEL REICHBERG 

Foto: Nancy Puyn 

The Good Honey Society från Uppsala. 

Snyggt och varierat 

The Good Honey Society 

”Finally Something Burned Out Right” 

(egen utgivning) 

”Finally Something Burned Out Right” är den (samtidigt 

som det andas viss lättnad) kaxigt betitlade andra 

ep:n av Uppsalas The Good Honey Society. Bandet vill 

beteckna sig “emo” och det äger nog sin riktighet så 

länge man är medveten om att det låter mer Fireside än 

My Chemical Romance om musiken. De påminner inte 

så lite om lokalkonkurrenterna/-kollegorna The Red In 

The Sky och läser man det finstilta ser man också att 

en av medlemmarna i det senare bandet, Carl Vikman, 

står som producent och inspelningsansvarig på ”Finally 

Something Burned Out Right”. 

The Good Honey Society bjuder lyssnaren på en tudelad 

upplevelse: låtarna är snyggt och varierat komponerade 

och bandet visar upp en stark melodikänsla. 

Trots att musiken är allt annat än smörig eller enkel 

sätter den sig i minnet påfallande snabbt, i synnerhet 

avslutande “Barely Awake” bjuder på en oförklarligt 

välkomnande deja vu-känsla redan vid andra genomlyssningen. 

Samtidigt känns musiken på skivan en 

aning okontrollerad; styrkan i de olika instrumenten 

och kanske framförallt sången varieras på ett sätt som 

inte känns genomarbetat och man får en känsla av att 

de stressat fram det hela onödigt fort. Med lite tid och 

erfarenhet kan det här bli en stark emo-kvartett, mycket 

finns där redan nu och det som saknas är nog mest en 

fråga om rutin innan det sitter. 

Fluffigt och hårt på samma gång 

Anemone 

”Sedens bördor” 

(Blessed Hands) 

KARL HÅKANSON 

Dynamik är ett ord som inte räcker till när Uppsalabandets 

Anemones debutsläpp ska beskrivas. Rogivande och 

fluffig postrock slåss med frenetisk At The Drive-In hard- 

FILM 

Pippi på landet 

”Emmas lycka” 

Regi: Sven Taddicken 

Fyrisbiografen 

Foto: Jenny Karlsson 

core så fjädrarna yr i korta, nerviga, och välspelade stycken. 

Att prata om specifika låtar är svårt i Anemones fall. 

Tagna var för sig ger skivans sju spår ett relativt anonymt 

intryck sinsemellan och den endimensionella sången - 

som påminner om en korsning mellan en ilsk Kalle Anka 

och valfri norsk black metal-vokalist – förstärker det intrycket. 

Tagen som en helhet funkar ”Sedens bördor” 

definitivt bättre, eftersom det då är lättare att förlora sig 

i Anemones dramatiska, varierade och ganska speciella 

vinterlandskap. En lovande början. 

JOHAN HEDMAN 

Att skildra lycka på ett övertygande sätt måste vara 

bland det svåraste som finns för en filmregissör. Det 

är lätt att koka ihop en lustiger komedi med brett leende, 

avdankade ståuppkomiker i huvudrollerna, 

men att få till den där hudlösa, närgångna lyckokänslan 

som inte samtidigt pudrar socker över en hård och 

kall verklighet är lite knepigare. Michel Gondry och 

Charlie Kauffman kom nära i ”Eternal Sunshine of the 

Spotless Mind”, men fick där, liksom många tidigare, 

blanda lyckoruset med lagom doser vemod och nostalgi 

(för att inte tala om sf-inslag). Även det senaste 

decenniets sötaste bagatell på videohyllan, Jean-Pierre 

Jeunets ”Amelie från Montmartre” försökte fånga 

lyckan med liknande medel, men hamnade snart mitt 

i sirapen. 

Som titeln vagt antyder handlar den tyska filmen 

”Emmas lycka” om en kvinna vid namn Emma och hennes 

lycka. Som en annan Pippi Långstrump bor Emma 

(Jördis Triebel) ensam ute på landet med sina grisar, 

höns och gäss. Hennes hem är en enda oreda, hon hälsar 

sina få besökare välkomna med ett dubbelpipigt hagelgevär, 

och hennes sexliv är begränsat till kittlande 

färder på sin vingliga och vibrerande moped, vilka avslutas 

med att hon trillar i diket med ett brett leende 

över läpparna. Elektriciteten är sedan länge avstängd


RECENSIONER / 21 

Betygen sätts i skala 0–5 

Klassisk Stephen King 

”1408” 

Regi: Mikael Håfström 

Royal 

Jürgen Vogel och Jördis Triebel i ”Emmas lycka”. 

och högen med obetalda räkningar växer. Gården och 

djuren ska just auktioneras ut. Vad vår Pippi saknar är 

en kappsäck med guld. 

Passande nog råkar en man vid namn Max (Jürgen Vogel), 

som hämtad ur en kaffereklam, en sen kväll krascha 

en stulen Jaguar genom hennes staket. Krascha, 

förresten. Max har stulit sin bilhandlarkollegas tjocka 

sedelbunt och ska till Mexiko för att fira sin sista tid i livet. 

Han har cancer i bukspottkörteln och vill ligga i en 

hängmatta och titta på pelikaner. Kanske ska han lära 

sig simma också. Men denna avgörande kväll, jagad av 

sin kollega Hans (Martin Feifel), bestämmer han sig för 

att mitt i biljakten släppa taget om ratten och hoppas 

på en lycklig död. Sällan har en bilolycka skildrats så 

euforiskt, men till sin förvåning överlever Max utan 

några allvarliga skador. Emma plåstrar om honom, hittar 

och gömmer undan den tjocka sedelbunten, och 

tänder eld på Jaguaren. 

Utan att avslöja för mycket kan här antydas att det 

hela mynnar ut i ett ganska gripande drama som kretsar 

kring hur de tu sakteliga börjar fatta tycke för varandra, 

men där också franska maträtter, grisslakt och en 

bilhandlare i en jordkällare spelar en viss roll. Men det 

är inte allt. I ”Emmas lycka” finns också lagom doser romantik 

i form av sex med händer täckta av hönsfjädrar, 

sex ute i det fria och sex med buksmärtor. 

Vad som lyfter filmen över genomsnittet är inte bara 

de starka skådespelarprestationerna, och då särskilt 

Jördis Triebels pricksäkra porträtt av en ensam kvinna 

som steg för steg öppnar sig för en främmande människa. 

Filmens foto (signerat Daniela Knapp) är dessutom 

mycket varmt och jordnära, och bilderna av åkrar, ladugårdar 

och bökande grisar harmonierar väl med musiken 

(där bl.a. Damien Rice lånats in för att sätta knorr 

på en viktig scen). Slutet är också kraftfullt och gripande 

utan att gå över gränsen. Mötet med döden blir inte 

samma klichébemängda och ångestfyllda uppgörelse 

som präglat alltför många filmer sedan Bergmans dagar, 

utan ses som något av en bitterljuv försoning med 

livet, som betonar vikten av att våga släppa taget. 

Sammantaget gör allt detta att ”Emmas lycka” blir ganska 

oförutsägbar och därmed svår att genrebestämma. 

Drama med inslag av komedi, kanske, utan att fördenskull 

bli vare sig särskilt lustig eller påträngande gravallvarlig. 

Filmen är baserad på Claudia Schreibers roman 

”Emmas Glück”, som verkar vara ofattbart populär i 

Tyskland, och kanske är det trohet till originalet (Claudia 

Schreiber har tillsammans med Ruth Thoma skrivit 

filmmanuset) som gjort den ovanligt svårbestämd. 

Ville man vara lite elak kunde man säga att ”Emmas 

lycka” också anknyter till en genre som just nu är på 

stark frammarsch – tyska filmer där man skär i djur. En 

annan representant för genren, Nikolaus Geyrhalters 

”Vårt dagliga bröd”, visas för övrigt också på Fyris just 

nu. Bägge filmerna är mumma för alla som funderar på 

att bli vegetarianer. 

John Cusack i rum 1408. 

Foto: Folkets bio 

JERRY MÄÄTTÄ 

Hotell är en etablerad scen för det kusliga. I brist på 

anrika slott har gotik på amerikansk mark ofta rört 

sig här – minns klassiker som ”Psycho” eller ”The Shining”. 

Om man har glömt så blir man påmind i ”1408”, 

svenske Mikael Håfströms filmatisering av Stephen 

Kings novell. Precis som i ”The Shining” konfronteras 

här en ensam man med sitt eget sönderfallande psyke 

med ett hemsökt hotell som katalysator. 

Michael Enslin (John Cusack) är en bestsellerförfattare 

med fokus på det ockulta. Han söker upp platser 

ansatta av onda minnen och föregivna spöken vilka 

han avmystifierar med en nonchalant och ironisk rationalitet. 

När han ska ge sig i kast med ökända rum 

1408 på Dolphin Hotel i New York blir han dock offer 

för sitt eget dumdristiga förnuft. Här har ett otal gäster 

dött på de mest bisarra sätt sedan invigningsnatten 

1912. Enslin trotsar dock alla varningsklockor och gör 

sig redo för en natt. 

Naturligtvis följer en gastkramande stund. John Cusack 

gör sitt bästa för att omvandla överlägsenhet till 

skräckslagenhet. Det lyckas ganska bra. Ett redan vid 

incheckningen ganska skrämmande rum blir efter 

hand säte för diverse osannolika händelser. Om man är 

bekant med genren (om man kan kalla Stephen King 

för en genre) så vet man vad som finns att vänta – hus 

som blöder, teknologi som får eget liv, vattenmassor 

och eld, här finns allt. 

Storyn är fullkomligt ologisk, klichéerna står som 

spön i backen (bokstavligt faktiskt, i inledningsscenens 

fräcka lån av Hitchcocks ”Psycho”). Detta är nu 

kanske inte något större problem i en sådan här film 

– vem vill ha rationella förklaringar till ett rum som 

dödar? Det är dessutom glädjande och förvånande hur 

väl Mikael Håfström trots allt lyckats hålla berättelsen 

nere i tempo så länge som han gör. Inte minst det räddar 

filmen. 

Sedan gör naturligtvis också Cusack sitt till. Det är 

inte minst en skådespelarprestation vi ser i rum 1408; 

en ensamföreställning som handlar mer om att spela 

ut (och upp) än att gestalta en karaktär. Att vi sedan 

tvingas på lite psykologiska förklaringar (om än högst 

antydda) får vi väl leva med – det hör också till genren. 

PER VESTERLUND 

Foto: Noble Entertainment

STIPENDIE- 

UTLYSNING 

Härmed ledigförklaras följande stipendier för 

medlemmar av Värmlands nation: 

2 st. Uddeholms särskilda à 35 000 kr 

1 st. Wahlströms à prel. 25 000 kr 

2 st. Sundbergs à prel. 12 500 kr 

2 st. Kjellbergs à prel. 7 000 kr 

5 st. Uddeholms mindre à f.n. 6 000 kr/termin 

Ett större antal 

Uddeholms för behövande 

à 5 000 kr 

1 st. Storjohanns à prel. 2 500 kr 

1 st. Holmquists hemrese à prel. 2 400 kr 

Sista ansökningsdag är fredagen den 16 november. Fullständigt 

ifylld ansökan skall vara inlämnad senast klockan 18.00. Ansökningsblanketter 

finns att hämta i Söderbomska huset, på universitetets 

studerandekansli, och att ladda ner från nationens hemsida. För 

beskrivningar av stipendiernas villkor, se www.varmlandsnation.se 

under ”stipendier”. 

Martin Andersson Henrik Pettersson 

stipendier@varmlandsnation.se 

Lilla Sunnersta 

är ett nybyggt bostadsområde för dig som studerar 

vid något av universiteten i Uppsala. Läget är perfekt. 

Nära stan och nära naturen. För dig som har familj 

erbjuder Lilla Sunnersta ett bra boende också för 

barnen. Här finns lekplats och det är nära till både 

dagis och skolor. 

Drottninggatan 4 • Postadress: Box 121 751 04 UPPSALA 

Telefon: 018-471 75 00 • Telefax: 018-471 75 01 

Information och anmälan till bostadskön på www.uaf.se.

Ergo #12 / 2007 KALENDARIUM / 23 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina 

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa 

Ergo kommer den 16/11. Sista lämningsdag är 6/11. E-post: red@ergo. 

us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 4/11 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

POP & ROCK 

7/11 Katalin: Flowerkings 

7/11 Uppsala konsert & kongress: 

M.A. Numminen 

8/11 Norrlands: Trummor & 

Orgel. Fri entré. 

8/11 Katalin: Svenska Akademien 

+ KAPTEN RÖD & Majorerna 

9/11 Katalin: Augie Meyers , 

Billy Bremner & the Rockarounds 


Shirley Clamp 

9/11 Uppsala konsert & 

kongress: Afasi & Filthy, Unai, 

Rigas, Sofia Talvik, Differnet, 

Rickard Jäverling & Andreas 

Runeson, m fl .s 

10/11 Katalin: Ingen Diskussion 

+ support 


Smokie 

JAZZ & BLUES 

3/11 Katalin: Nils Landgren 

Funk Unit 


Bill Evans & Soulgrass. 

Kl 19.30. 


Ulf Johansson Werre Big 

Band Explosion 

FOLKLIKT 

5/11 Reginateatern: Lanky 

– Anna Haglund med band 


Sexteto Mayor. Argentisk tango. 

KLASSISKT & KÖR 

3/11 Östgöta nationskör Sånggripen: 

Shakespearekonsert. 50 

kr studenter, 70 kr övriga. Östgöta 

nation, kl 16. 

6/11 Kammarmusik på Musicum. 

Ensembler och solister ur 

Akademiska kapellet framför 

klassiska pärlor. Fri entré med fi ka 

till självkostnadspris. Kl 19. 

6/11 Linnékvintetten. Lunchkonsert. 

Operamusik arrangerad 

för brass. Fri entré! Uppsala 

konsert & kongress, kl 12. 

15/11 Uppsala Kammarsolister. 

Program: Strauss, Bruckner, 

Britta Byström (uruppförande).Uppsala 

konsert & kongress, kl 19.30. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths hus: Näckens 

polska, t o m 18/11. Hans Hammarsköld 

porträtterar Bror Hjorth 

i foto, t o m 18/11. 

Galleri Strömbom: Birgitta Nehrman. 

Torrnålsgravyr. T o m 18/11. 

Kaleido konsthantverk: David 

Carlsson, Åsa Nilsson och Maria 

Kristofersson, keramik. T o m 

25/11. 

Teatergalleriet, Uppsala stadsteater: 

Lotta Döbling, 10/11– 

1/12. Vernissage 10/11 kl 13. 

Upplandsmuseet: Fjärran Barndom. 

Fotografi er av Kevin Kling om 

barn och lycka i Asien. T o m 6/1. 

Hedersrelaterat våld – en fråga för 

dom andra? En interaktiv utställning 

som tar upp den aktuella 

samhällsdebatten kring hedersrelaterat 

våld. Arr: Diskrimineringsbyrån 

Uppsala. T o m 9/12. 

Uppsala Handkraft: Malin Östman 

”Så här tänker jag mig...” T o m 

28/11. Övre Slottsgatan 9. 

Uppsala konstmuseum: Se dig inte 

om. Laura Fahlsten, Anna Finney och 

Britta Kjellgren Jäger. T o m 25/11. 

Minnesbilder: Grafi k av Ingegerd 

Gärtner (1916-2006). T o m 25/11. 

Uppsala stadsbibliotek: Tre 

kvinnliga pionjärer i byggandet av 

välfärdsstaten. Mor, dotter och 

dotterdotter i Uppsala 1890- 

1945. T o m 10/11. 

TEATER & SCEN 

Katalin: Yeah, yeah, yeah, 15/11. 

Reginateatern: I väntan på Wilson 

– Teater Kalas, 6/11, 11/11. Inget är 

heligt – Magnus Betnér, 7/11. Medan 

tiden går, 8–10/11. Riktig soppa 

– Amok, 8/11 & 15/11. Musica Botanica 

– Susan Yondt & Magdalena 

Hedman, 9/11. Sånger av Vysotskij 

– Dan Fägerquist, 12/11. Ballad för 

en man – Jacques Werup & Skånska 

Swingeliten, 13/11. Nisti Stërk – Ska 

vi snacka ut lite...?, 14/11. Just nu! 

– ÖFA-kollektivet, 15/11. 

Uppsala konsert & kongress: 

Owe Thörnqvist möter Jenny Silver. 

8/11. Fredrik Lindström “Svenskar 

är också människor”, 14/11. 

Uppsala stadsteater: Franziska! 

2/11. Bingo – det här var ditt liv, 2– 

3/11, 7–10/11, 14–15/11. Filippa 

Bark och döden, 2–3/11, 7–10/11, 

13–15/11. Fången på fyren, 6/11. 

Ett dockhem, 9–10/11, 14-15/11. 

Bitterfi ttan, 14–15/11. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

8/11 Varför har musiken sådan 

makt? Musik fi nns i alla kända 

mänskliga kulturer sedan urminnes 

tider. Är den mänskliga hjärnan 

specialiserad på att åstadkomma 

musik? Har evolutionen främjat 

musiken? Vad sker i hjärnan när 

musik pågår? ”Mozarteffekten” – är 

den trovärdig? Jan Fagius, klinisk 

neurolog, hängiven amatörmusiker 

och musikanter. Kl 19 i Grönwallsalen, 

Akademiska sjukhuset. 

11/11 Näcken och Huldran i 

folktron Per Peterson, univ lektor i 

etnologi, Uppsala universitet. Bror 

Hjorths hus, kl 19. 

15/11 Bo Rothstein, prof i 

statsvetenskap: ”Explaining the reproduction 

of modern patriarchy: 

The casual mechanism”. Centrum 

för genusvetenskap, kl 13.15–15. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Botaniska sektionen 

13/11 Föredrag: Hur sköttes 

naturbetesmarkerna förr och 

vilken betydelse har det för dagens 

skötsel? Anna Dahlström berättar 

om vad historien kan lära oss om 

skötsel av naturbetesmarker. 

Föredragen hålls i föreläsningssalen 

på Avd. för växtekologi (f.d. 

Växtbio), Villavägen 14, tisdagar kl. 

Rigas kan ses på Uppsala konsert & kongress den 9/11. 

19:00. Efter varje föredrag serveras 

fi ka till självkostnadspris. 

Dynamicus 

P-pub 15/11: Gästföreläsning om 

Motivation och Coaching. 

Föreläsare David Beskow. 

Kl. 18.00 på Orange, ingång från 

Hotell Linné. 

ELSA 

8/11 Föredrag Advokat Leif Ericksson 

kommer att hålla föredrag om 

Fadime och rollen som brottmålsadvokat. 

Kl 1900, Västgöta nation, 

Kinnekullerummet 

13/11 Studiebesök på Internationella 

Åklagarkammaren i Uppsala. 

Kl 18.00 (samling kl 17.50 utanför 

porten till Internationella Åklagarkammaren) 

Internationella 

Åklagarkammaren, Svartbäcksgatan 

49, Uppsala. 

Laboremus - socialdemokratiska 

studenter i Uppsala 

6/11 Kl 19. Firande av Tagedagen. 

Laboremus fi rar att fl er och 

fl er har fått möjlighet att läsa på 

högskolan. Firande med tårta och 

tal av fd utbildningsminister Carl 

Tham med fl era. Plats: Uppsala 

studentkår. 

7/11 Kl 19. Föredrag: Sådant 

som spelar roll. Skatt, kön och 

omsorg, en historisk exposé, Jenny 

Lindblad, LO-ekonomerna. Plats: 

Rundelsgränd 2B (Mellan Fyrisbion 

och Kalmar nation). 

14/11 Kl 19. Medlemsmöte och 

diskussion kring aktuellt ämne. 

Plats: Rundelsgränd 2B (Mellan 

Fyrisbion och Kalmar nation). 

Alla möten är gratis och öppna för 

alla. Vi bjuder på fi ka. Välkomna! 

Liberala studenter 

5/11: Vid kl 19 samlas vi på V-dalas 

nationspub för Pub Liberal, där 

vi under avslappnade former diskuterar 

politik och annat av intresse. 

20/11: Riksdagsbesök med 

Uppsala läns folkpartist Cecilia 

Wikström som guide kl 18. Maila 

till charlotte@tarschys.se om du 

vill hänga med! 

Pax et Bellum 

2/11 Turkey and the EU – Crucial 

Politics: Occident vs. Orient. 

Visit at the Turkish Embassy in 

Stockholm. 

5/11 Debate: Security Policy in 

Turkey. Kl 17-20, Hall 2, Dept. of 

Peace and Confl ict Research 

Philochoros 

Måndagar 19:30: Nybörjarkurs i 

folkdans, Gästrike-Hälsinge Nation. 

Onsdagar 18:30: Körövning, 

Norrlands nation. 

Onsdagar 19:30: Ordinarie 

dansträning, Norrlands nation. 

Piratstudenterna 

Vi träffas söndagar 14.00 på 

Wermlands nation och diskuterar 

fi l d e l n i n g, u p p h o v s r ä t t , i n t e g r i t e t 

på internet med mera. Varmt 

välkommen! 

Studentradion 98,9 

Vi söker nya medarbetare! 

Studentradion 98,9 söker ständigt 

efter inspirerade studenter. Ta 

chansen till ett roligt och meriterande 

ideellt engagemang! Besök www. 

studentradion.com för mer info. 

Tema: Filosofi och Religion 

14/11 Universitetshuset sal X kl. 

19.00. “Finns Gud?- Debatt mellan 

en teist och en ateist om Guds 

existens”. Rainer Carls, Jesuit, författare, 

doktor i teoretisk fi losofi 

samt Thomas Anderberg, författare, 

docent i praktisk fi losofi . 

Uppsalaekonomerna 

Ernst and Youngdagen 6/11. 

CESAR: 6/11 i Lokstallarna. 

Kom och klaga! : 13/11 i Lokstallarna 

mellan 10–14 

Vinprovning 14 /11 Borgen. 

Deloittedagen 15/11. 

Uppsala finska studenter 

“UPSOn uutuus rento pubi-ilta 

tiistai6dk jatkuu tiistaina 6/11 

GHubenilla ja 13/11 VG:llä. Aika 

siis tuo 6dk. Tervetuloa! Käy myös 

tutustumassa kotisivuumme www. 

upso.info! 

UPSOs nyhet pub-kvällen tiistai6dk 

fortsätter tisdagen den 6/11 på 

GHuben och 13/11 på VG. Tiden är 

som sagt 6dk. Välkomna! Kolla även 

in vår hemsida www.upso.info!” 


7 november kl 19ak – Kårens sammanträdesrum. 

Partimöte – alla 

Foto: Flora och fauna 

varmt välkomna – nya som gamla! 

Utrikespolitiska föreningen 

5/11 Integration – på vems villkor? 

Kurdo Baksi, samhällsdebattör 

och chefredaktör för Svartvitt 

med Expo. Universitetshuset, sal 

IV, kl 19. 

6/11 Human Rights and Gender 

Equality in Central Asia – Does the 

World Care? 

Tamara Chikunova (Uzbekistan), 

human rights activist, Mothers 

Against Death Penalty and Torture; 

Tolekan Ismailova (Kyrgyzstan) 

human rights activist, Citizens 

against Corruption. Café Linné, 

upstairs (Svartbäcksgatan 24), 

Lunch seminar: 11:00 am. 

7/11 Det förlorade landet: Om 

Israel, Palestina och drömmen om 

fred. Göran Rosenberg, författare 

och journalist. Universitetshuset, 

sal X, kl 19. 

12/11 Så ska biståndet göra nytta. 

Gunilla Carlsson, biståndsminister. 

Universitetshuset, sal IX, kl 19. 

13/11 Human Rights in Afghanistan 

beyond Burqas and Talibans. 

Horia Mosadiq (Afghanistan) human 

rights activist and president 

of the Human Rights Research and 

Advocacy Consortium. University 

building, room IV, 7 pm. 

15/11 Gränslös konst? Ett samtal 

om politisk konst, yttrandefrihet 

och islamofobi. Helena Benaouda, 

ordförande Sveriges muslimska 

råd; Kerstin Gustafsson Figueroa, 

författare och journalist; Ulf 

Johansson, chefredaktör Nerikes 

Allehanda; Lars Vilks, konstnär. 

Universitetshuset, sal X, kl 19. 

Östeuropaforum 

7/11 ”Vad innebär Rysslands 

energipolitik för de östeuropeiska 

staterna?” Robert Larsson, FOI. 

19.00, Gamla torget 3, sal 1. 20 

kr inträde, gratis för medlemmar 

(medlemskap kan lösas på plats). 

14/11:”ZOMO sticks in chocolate: 

nation and popular memory in 

contemporary Poland” Magdalena 

Kania, phD Candidate specialized in 

polish national identity with particular 

focus on popular culture, Dept 

of Sociology, Uppsala University.19.00, 

Gamla torget 3, sal 1. 20 

kr inträde, gratis för medlemmar 

(medlemskap kan lösas på plats)

24 / NATIONERNA Ergo #12 / 2007 

ANDERS WALL-STIPENDIUM 

till LONDON 

Anders Walls Stiftelser lämnar till Svenska Handelskammaren i London stipendier för att utbilda 

unga, kreativa affärsbegåvningar inom internationell handel och industri. 

Stipendiesumman uppgår till 130.000 kronor och tillträde sker 15 maj 2008 för 12 månaders 

tjänstgöring på Handelskammaren i London. 

26 stipendiater har hittills genomgått denna utbildning. 

Det slutliga valet av stipendiat åligger helt Handelskammarens styrelse. Handelskammaren 

ger Dig gärna en utförlig arbetsbeskrivning. 

Som Anders Wall-stipendiat kommer Du att under ett år aktivt delta i arbetet vid 

Handelskammaren, som har till syfte att på bred bas stimulera och vidareutveckla handels- och 

affärsverksamheten mellan Storbritannien och Sverige. Du kommer att involveras i kontaktskapande 

aktiviteter och seminarier och kommer att göra studiebesök på medlemsföretag. 

I Dina arbetsuppgifter ingår också att deltaga i utformningen och produktionen av kammarens 

tidning LINK, som kommer ut månatligen. Du skall även ansvara för produktionen av 

medlemsmatrikeln, The Trade Directory. Du kommer också att vara organisatör av The Junior 

Chamber Club, som har c:a 400 medlemmar upp till 35-årsåldern. 

Du måste vara initiativrik och helst ha visat prov på entreprenörsanda. Du bör ha avslutat 

en ekonomisk utbildning gärna med inriktning på marknadsföring på högskola eller universitet 

och bör vara i 25-årsåldern. Du måste ha mycket bra kunskaper i engelska samt ha god 

datorvana. Ett sinne för grafisk utformning och lätthet att formulera sig i tal och skrift är ett krav. 

Vill Du ha ytterligare upplysningar ber vi Dig kontakta Maria Yngve, 

Handelskammarens Communications Manager, via e-post yngve@swedish-chamber.org.uk 

eller per telefon 0044-20-7224 8001 

Ansökningsformulär kan erhållas från Handelskammarens sekretariat adress Swedish 

Chamber of Commerce for the United Kingdom, Sweden House, 5 Upper Montagu Street, 

London W1H 2AG, England. Ansökningarna måste vara Handelskammaren tillhanda före den 

13 december 2007. Sänd gärna ansökningarna så tidigt som möjligt eftersom postgången kan 

vara långsam. 

Våra londonstipendiater har under årens lopp fått framträdande befattningar i svenskt 

och internationellt näringsliv. 

Anders Walls Stiftelser 

3/11 Lördagsfika, vi öppnar dörrarna klockan 

13, var tidig eller gå hungrig. 

3/11 Älggasken går av stapeln. Öppet till –04, 

4 dansgolv och 6 barer. 

3/11 14.00 tågar vi mot nationsgraven för 

att hedra minnet av våra forna meddlemmar. 

8/11 Karl Martin Edsman, 1Q 1942/43 och 

inspektor under 60-talet kommer och pratar om hur 

det var på nationen förr. Anmälan i kansliet. 

9/11 L.O.U.D, rockklubbarnas rockklubb visar 

var skåpet ska stå. Festen börjar 21. 

10/11 Lördagsfika, vi öppnar dörrarna klockan 

13, var tidig eller gå hungrig. 

10/11 Antigås, hela nationen är öppen och 

ett hav av människor kommer att njuta av en enorm 

fest. Gå på älggasken, ta med biljetten och inträdet 

blir endast 60 kronor. Till skillnad från övriga nationer 

fi nns ingen klädkod. 

11/11 Terminens andra städdag, kom och gör 

nationen fi n. 

15/11 Terminens andra Jazzkväll, kom och 

dansa till Attraktionsorkesterns ljuva toner. 

Orvars krog, Uppsalas bästa pub är öppen 

mån–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 

15–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis 

kvar och är godare än någonsin. Kom och kasta pil 

eller spela ett spel i goda vänners sällskap. 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter 

att välja mellan varav en är vegetarisk. Nationen 

tillhandahåller ett fl ertal norrländska dagstidningar 

för den vetgirige. 

Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet 

mån –tors 09–21, fre–lör 09–18 och sön. 14–18. 

Utlåning: mån–fre 17–18. 

www.norrlandsnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

Norrlands kuratel - 200 kilo kärlek 

Tipsa Ergo 

om nyheter! 

Ring eller mejla. 

cred@ergo.us.uu.se 

018-480 31 30 

Uppsala kvinnojour 

§§ JURIDIKJOUREN §§ 

018 –10 10 49 

Torsdagar jämna veckor 

Kl 18.30 – 21.00 

juridikjour@uppsalakvinnojour.se 

31/10 DIST (Live: Tyrant + In Solitude) 18–01 

10/11 Höstbal 

14/11 LIVE-DIST (Live: Wield) 18-01 

28/11 LIVE-DIST (Live: Fingerspitzengefühl) 

18–01 

Pub Ghuben mån–lör 18–01, sön 18–00 

Lördagsfika 15–15 

Lördagsrestaurang 18.30–01 

Söndagsbrunch 11–15 

Bordsbokning: 3q@ghnation.se, 018-666 143 

www.ghnation.se 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

- DIST - Hård Rock - God Mat! 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

2/11 Freda middag. När katterna är borta 

dansar råttorna på bordet. Anmälan till 3Q 

10/11 Gåsbal. 17dk. OSA till 3Q, 7 november 

Varje vecka på Göteborgs nation: 

Pub: tis–tors 18–00, fre 18–01 

Torsdagsbuffé: 18-19. Kom och ät så mycket 

du vill för 40 kr. 

Lörda fika: 12–15 

Sönda brunch: 12–14. 

Kulturschema varje onsdag. Se anslag i pubentrén 

eller på hemsidan. 

Guldkören under ledning av Maria repar varje 

torsdag. Hör av dig till henne (kontaktinfo på hemsida) 

eller 1Q om du vill vara med. 

Expeditionstider: mån–ons 11–13 samt tors 

16–18 

Tel: 1Q Mats, 2Q Kristina, 3Q Daniel 018–132006. 

Puben 018-143342 

E-post: 1q/2q/3q@gbg.nation.uu.se 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs nation – hos oss är det gött å leva


NATIONERNA / 25 

2/11 Födelsedagskalas Abraham och 

Kristoffer - The Tough Alliance (80:-, förköp 60:-(i 

puben)) 18 - 02 

3/11 Kransnedläggning vid nationsgravarna 

10/11 Höstbal (04) – biljsl. 30/10 och 1/11 

Restaurangen mån–lör 18–01. 

Damnation tis, fre 18–01 

Torsdagsärtsoppa 16.30–18:00 

Helgfika lör 12–15, sön 12–16. 

www.snerikes.se 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

Södermanlands-Nerikes nation – snyggt, sexigt 

och laxrosa 

skolan & söndagar 18.30–19.30 på Celsiusskolan 

efter det fotboll 19.30–20.30. 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

6/11 Gustav Adolfsfirande Samling 18.45 

i Odinslund. 

10/11 Gåsbal m faninstallation 16 dk 

(Släpp 23-04), klädsel högtidsdräkt 

www.stockholms.se 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

Dyraste fanan... 

Pub Hyttan: Mån–Tor 18–24 Fre 18–01 

Fredagslyx: Fre 15–18 

Fika: Lör 12.30–15 

Pub Quiz: Ons19–21 

Biblioteket mån–fre kl 10–17, utlåning tors kl 

17–19 

Glasblåsarna sön kl 16–18.30 

Innebandy i Katedralskolan sön 22-23 

Kören mån kl 19 

Syjuntan tis kl 19 

www.smalands.nu 

Smålands – var inte snål mot dig själv! 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

14/11 Städdag. Alla samlas för att putsa 

nationen fi n inför gasken. 

17/11 Generationsgask 17 dk. 

3/11 All helgona-vandring: I samband med 

Alla helgona promenerar vi till nationsgraven för 

kransnedläggning och för att tända ljus. Samling på 

nationen kl 12 

4/11 Söndagsfest: Dags att putsa nationen, 

lära känna nya människor och ha kul! Dyk upp vid 

tiotiden och leta reda på en kurator. Nationen bjuder 

på lunch och en rolig sexa på kvällen. 9/11 – Fredagsklubb 

på ÖG: Vigilante & Soulville. I källaren fi nns 

Soulville U-a med den gamla skolan, northern och 

70’s soul. På stora dansgolvet presenterar Abraham 

och Kristoffer Klubb Vigilante som inte följer några 

regler. Den tar snarare lagen i egna händer. Electro, 

rock, pop, klassiskt och modernt, soul, punk, indie. 

10/11 Höstens bal då nya seniorer skall 

installeras. Vi äter gås och svartsoppa i vackra 

högtidsdräkter. Biljetterna släpps till ämbetsmän 

måndag 23/10, landsmän tisdag 24/10 och övriga 

studenter onsdag 25/10. Därefter säljs biljetterna 

på 1Qs expeditionstider, som längst till den 3/11. 

330/350 kr. Släpp till 04 med storband! Klädsel: 

högtidsdräkt, på släppet kavaj. Tid 17DK. 

Alla klubbar gratis innan 21 – därefter rabatt för 

ÖG-medlemmar! 

02/11 Technogasque, släpp 23–04 

03/11 Alla Helgons Dag, Kransnedläggning 

vid nationsgraven 

04/11 Allmänt Val, val av ny 2Q 

05/11 Glasnost 

07/11 Städdag 10–16 

08/11 Kontraktsteckning 

08/11 Musikquiz 

09/11 Restaurang Smaka. Vegetarisk & 

Vegansk meny 18-01. boka bord hos 1Q 

10/11 Ostkakegille, 18 dk, Högtidsdräkt. 



16/11 Restaurang Smaka. Vegetarisk & 

Vegansk meny 18-01. boka bord hos 1Q 



Mottagning: 

1Q och 2Q mån–fre 12–13 

samt mån & tors 17–19 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

Pub mån–tors 18–00, fre–lör 18–01 

Konditori frk. Nylins eftr. Söndagar 12–16 

Kören övar onsdagar kl 19 

Knif spelar: bordtennis på Fyrisskolan tisdagar 

kl 21. Fotboll på Katedralskolan onsdagar kl 21. 

Innebandy söndagar på Sverkerskolan kl 21 

Kalmar nation – It pays to belong! 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

10/11 Gåsmiddag Höstens bal! Anmälan 

till 1Q senast 5/11. Pris 360/300 kr, klädsel 

högtidsdräkt. 

13/11 Konsert Nationskören framför 

folkmusikinspirerade Volund. 

14/11 Nationssammankomst 2 Bokslut 

och 1Q val – kom och gör din röst hörd! Avslutas 

med sexa. 

22/11 Talarmiddag Middagen avslutas med 

en intressant talare. Anmälan till 1Q. 

Helgfika lördagar och söndagar 11.30–15.00. 

Pub Djäknen tis–tors 18–24, fre 18–01. 

Restaurang och Bar Blå God mat & coola 

drinkar, torsdagar 19–24. Bordsbokning via hemsidan 

eller tel. 125863. 

Biblioteket kurslitteratur för konstvetenskap & 

fi losofi , måndagar 16–18. 

VGIF innebandy tisdagar 22–23 på Katerdral- 

2–3/11 Halloween i Svantes 18–02 Något 

utöver det vanliga, det lovar vi! 

3/11 Kransnedläggning vid nationsgraven kl 

15:30 Följt av lite höstmys på nationen. 

10/11 Gås–Andersmiddag kl 17dk Släpp 

från 22.00 

Ärtorna Torsdagar kl. 17–19 

Jazzbarren kl. 18–01 

Café Wijkman Lördagar kl. 12–16 

Puben Svantes Källare har öppet mån–lör 18–01 

Upplands Pastakök serverar lunch vardagar 

11–14 

Wijkmanska bläcket repeterar onsdagar kl 19 

Spelkväll Onsdagar 19.00 

Filmen rullar söndagar kl.19 

Kuratorsexpeditionens mottagningstider 

mån, tis, fre 11–13 och ons 16–18. 

www.uplandsnation.se 

3/11 Maskerad 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

CAFÉ måndag–torsdag 11–17, fredag 11–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 

Pub WERMESTUGAN tisdag–torsdag 18–24 

KLUBB 054 fredag 18–01 

Sôndagsfika 12–15 

Bibliotek med läseplatser mån–tors 11–17, fre 

11–14. Utlåning tors 16–18. 

Klassfest? Boka buffé till fredagar: Klubbmästaren 

på 69 34 35 senast förevarande måndag 

klockan 14.00. 

www.varmlandsnation.se 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

Värmlands – med höst på tungan! 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

3/11 Inspektorsskiftesbal 17dk 

Måndag–Söndag 

Gillestugan Pub 18–01 

Lördag 

Lördagsfika 12–15 (ej terminskort) 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort) 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 15–18, tor 16–19 samt 

fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån–fre 10–13 samt tis 15–18. 

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) 

och ett gruppstudierum (inklusive två datorer) är 

öppet mån-tor 15-18, samt fredag 10-13. Trådlöst 

bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Gilleverket 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation, 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

www.v-dala.se 

z 

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För 

studenternas nytta och nöje sedan 1639 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

2/11 Fredagsklubb på ÖG: Dakapo & It s all 

good – Dakapo – Popmusik i alla tänkbara former! 

Liveband! I källaren lirar Johan och Kristian med I’ts 

all good. 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Lars-Johan Edström, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Linnea Åman, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Anders Carls 018–480 31 55 

Alla veckor 

Mjökbaren: vardagar 14.00–17.00 Nu ännu 

mysigare! 

Tages Pub: mån–tors 19.00–24.00 

Klubb: fredagar 19.00–01.00 

Lördagsfika: lödagar 13.00–15.30 

Mottagningstider: mån, tors 16–18 och tis, 

ons, fre 11–13 

Kontakt: 1Q Christoffer, 134311, 

1q@ostgotanation.se; 2Q Kalle och fax 134312, 

2q@ostgotanation.se; 3Q Anders, bordsbokning, 

134313, 3q@ostgotanation.se 

www.ostgotanation.se 

If you’ve got the time, we ve got the Östgöta! 

10/11 Lambskallegasque 04–släpp från 

23.30. Ingen klädkod. 

17/11 Dammiddag anmälan till kuratelet. 

Bettys pub tisdag–torsdag 18–24, fredag 18–01. 

Lördagsfika 12–15 

Söndagsfika 12–15 

Kören övar i festsalen onsdagar 18:30 

Biblioteket öppet torsdagar 17–19 

Fotboll Tunabergsskolan gymnastiksal, sön 22-23 

www.gotlandsnation.se 

GOTLANDS 

www.gotlandsnation.se 

Gotlands – nu vankas det lammkött! 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

Kåren kräver hållbar utveckling 

Vi står inför en förändrad värld 

och för det krävs kunskaper. För 

att uppnå detta har bland annat 

FN utropat åren 2005-2014 till 

FN:s decennium för utbildning 

för hållbar utveckling. Var gör 

då Uppsala studentkår i den här 

frågan? 

Här på hemmaplan har vår riksdag 

antagit en skrivning i Högskolelagen 

om att ”Högskolorna skall i sin 

verksamhet främja en hållbar 

utveckling…” och för att göra bilden 

komplett så har även rektor beslutat 

att hållbar utveckling ska ingå i 

utbildningarna här på universitetet 

samt inrättat ett Uppsala centrum 

för hållbar utveckling. Centrumet står 

på tre ben; Centrum för miljö- och 

utvecklingsstudier CEMUS, Baltic 

University program och Kollegiet för 

Utvecklingsstudier. 

Vad innebär hållbar utveckling för 

Uppsala studentkår? 

Kåren 

fråga; våra egna åsikter, utbildningen, 

Vi vill ha en hållbar kår, ett 

hållbart universitet, en hållbar 

utbildning och en hållbar framtid! 

universitetets agerande och vårt 

eget agerande som organisation. 

Det innebär bland annat att vi som 

studenter kräver och vill ha hållbar 

utveckling i vår utbildning. Det ger oss 

inte bara kunskaper, utan kunskaper 

i ett ämne som arbetsmarknaden 

antagligen kommer att kräva av 

oss. Insikter om hållbar utveckling 

kompletterar kunskaperna inom det 

ämne man studerar. Ser man till vad 

arbetsgivarna vill ha av oss studenter 

så kan vi, enligt rapporen Jakten på 

anställningsbarhet från Sveriges förenade 

studentkårer, se att vi behöver kunna 

samarbeta, ta initiativ och ha breda 

kunskaper snarare än spetsiga. 

Att leva som man lär 

Hållbar utveckling är dels ett perspektiv 

men det är förstås också ett sätt att leva. 

Är det då så att kåren bör anamma både 

perspektiv och levnadssätt? Kåren har 

sedan 1997 en miljöpolicy och avser 

detta år att uppdatera densamma. 

Hållbar utvekcling är däremot mer än 

bara miljöhänsyn. Begreppet har också 

en social dimention. En policy för 

hållbar utveckling innebär då inte bara 

inköp av miljövänliga produkter utan 

även att ställa krav på att produkterna 

producerats i en bra arbetsmiljö. Det 

är viktigt att anställda som tillverkar de 

produkter vi köper in får en bra lön 

och arbetar under förhållanden där de 

mår bra. 

Kåren och universitetet 

Kåren önskar även att Uppsala 

universitet går över till ett mer hållbart 

universitet. Steg i den riktningen har 

redan gjorts gällande utbildningen då 

rektor tog beslutet att hållbar utveckling 

ska integreras som perspektiv och 

kunskapsinnehåll i alla kurser och 

program. I paketet kastade rektor även 

in inrättandet av en pedagogisk kurs 

Vad innebär hållbar utveckling på universitetet? 

med inriktning på hållbar utveckling. 

Denna kurs kommer att gå nu i höst. 

Dessvärre har de kursen vänder sig till 

– lärare, studierektorer och programsamordnare 

– inte hörsammat kravet 

på hållbar utveckling i utbildningen och 

anmält sig i tillräcklig mängd. Det går 

förstås att tolka det bristande intresset 

på två sätt. Att alla kursansvariga redan 

är så pass duktiga på hållbar utveckling 

 

eller att kursen inte är tillräckligt viktig 

i kursansvarigas ögon. Om sanningen 

ligger närmare det senare så är det är 

otroligt tråkigt att kursansvariga och 

institutionerna inte ser detta som 

tillräckligt viktigt för oss studenter. 

Vad vill då Uppsala studentkår? 

Kåren vill att universitetet genomför 

Fotograf: Claudia Mayer 

ett väl fungerande miljöledningssystem 

för hela universitetet och stt 

universitetet självt ställer krav på social 

hänsyn vid upphandling av varor och 

tjänster. Vi vill även att all undervisande 

personal får utbildning i 

hållbar utveckling, så att vi i vår tur kan 

få det i vår utbildning. Vi vill även ha 

en temadag eller kanske en miljövecka 

för att skapa intresse för frågan och att 

universitetet tar miljömässig och social 

hänsyn vid sin upphandling. 

Vi vill ha en hållbar kår, ett hållbart 

universitet, en hållbar utbildning och 

en hållbar framtid! 

Hanna Mörck 

Vice ordförande – utbildningsfrågor 

Kårobligatoriet i prövningens tid 

I mars 2007 tog regeringen beslut om 

att tillsätta en utredning om hur kårobligatoriet 

skulle kunna avskaffas. Till 

utredare tillsattes Erland Ringborg. I 

mars 2008 kommer arbetet att vara klart. 

Därefter går utredningen ut på remiss 

och studentsverige kommer arbeta för 

att påverka politiker som sedan fattar 

beslut i frågan hösten 2009. Under det 

dryga halvår som gått har Ringborg 

med sin stab åkt land och rike runt för 

att undersöka och diskutera kårarbete, 

verksamhet och hur man skulle kunna 

 

kår- och nationsliv utan att studenterna 

är tvångsanslutna så som det är idag. 

tat 

genom utredningen. Direktiven för 

utredningen är att stärka och mod- 

 

obligatoriskt medlemskap. De delar i 

högskolelagen och högskoleförordnin- 

 

och rätt att representeras kommer inte 

att försvagas. Med eller utan obligatorium 

vill regeringen ha kvar ett starkt 

 

Trots detta har oron varit stor inom 

kårerna, även om oron i takt med 

utredningens utveckling kan anses 

minskad i omfattning. Oron har gällt 

vad kårobligatoriets fall kommer 

få för reella konsekvenser för hur 

studenterna ska kunna organisera ett 

 

 

har studentkårer runt om i landet 

genomfört ett omfattande arbete 

med att informera utredarna om vad 

studentkårer gör, varför det är viktigt 

och på vilket sätt studentkårsarbete är 

speciellt i jämförelse med föreningseller 

fackförbundarbete. 

En annan oro som har diskuterats är 

huruvida en studentkår i framtiden, utan 

 

kommer att kunna representera 

studenter i så väl känsliga frågor som 

uppdraget att verka för utveckling 

och kvalitetssäkring. Det är olyckligt 

om studentkårer i framtiden bara skall 

hjälpa betalande medlemmar och inte 

kunna ge råd och stöd och service åt 

alla studenter. Vidare har det uttrycks 

oro i studentkårssverige om att vi skulle 

hamna i ett osunt beroende till vårt 

lärosäte i det scenario där de skulle stå 

Kårerna diskuterar obligatorieutredningen, här på 

Sveriges förenade studentkårers konferens i oktober 

 

är att detta skulle ta bort udden och 

frimodigheten hos studenternas röster 

eller att bidraget skulle vara beroende 

av universitetets besparingsarbete och i 

svängningar i våra relationer. 

 

ge oss tydligare mandat att arrangera 

 

 

har denna prövningens stund gjort stu- 

 

säkrat vår fortlevnad. I prövningens 

Fotograf: Louise Callenberg 

stund prövas också vännen. Uppsala 

studentkår hoppas att universitet är studenternas 

vän och att även de ser vikten 

av att diskutera hur förhållandet mellan 

studenter och universitetet skall kunna 

stärkas. Studenter kommer fortfarande 

 

kommer även i framtiden att vara en 

viktig komponent i att kvalitetssäkra 

 

på vilka grunder. 

Louise Callenberg 

Uppsala studentkårs ordförande

KÅRSIDORNA 

It’s time for a solresa 

We’re getting into that ugly time in 

between the beatiful autumn with its 

reds, yellows and oranges and the winter 

where the streets you have weaved 

 

overnight into a Hothian snowscape. 

Now it is just naked autumn; the trees 

are bare and the skies are grey. Time for 

a solresa. 

A solresa is just that – a trip (resa) to 

see the sun (sol). I don’t know if it’s 

a particularly Swedish concept (in 

Australia we take mörkresor to escape 

the sun... nah, kidding) or if we share 

this idea with other lands that get a bit 

bleak in November. In any case the 

solresa is an integral part of Swedish 

culture. There are a number of 

favourite destinations for Swedes on 

their solresor: Grand Canaria, Mallorca, 

Tenerife... I just realised that all of 

these destinations are Spanish... poor 

old Spain! Swedes travel en masse with 

charter companies to these exotic, and 

hopefully sunny, locations where they 

are provided with all of the comforts 

you would expect, and of course an 

unhealthily chipper tour-guide. 

The best way for you to learn about a 

solresa is through the classic Swedish 

 

here long enough to recognise (and 

be able to laugh at) certain Swedish 

stereotypes, so get a DVD with English 

subtitles, a gang of friends and some 

popcorn and drag along a few Swedes 

to provide the right atmosphere and 

you are set. Swedes, you may have to 

point out the fantastic irony in one 

of the charter-tourists asking with a 

tone of mild concern if there will be 

Swedish coffee in the hotel. 

One interesting side question with 

the whole concept of solresor is the 

consequence for the environment. It is 

 

is going to cost a lot in terms of carbon 

output. It is also fair to assume that once 

comfortable in Spain one will indulge 

in a higher than usual consumption 

of well... everything! This also leaves 

its footprint on the environment. If 

we are trying to reduce our impact on 

the environment (and ensure that the 

people in Greenland don’t end up like 

the lost city of Atlantis) we need to 

consider the consequences of all of our 

actions, both great and small. This leads 

to a lot of tough questions – would you 

give up your chance of trading the cold 

November rain for a little sun? 

It is this sort of thing that the Student 

Union is working with at the moment. 

We are currently updating our own 

environmental policy and working with 

the University on environmental impact 

and sustainable development questions. 

So while buying your KRAV milk (come 

on, it’s only a crown or two dearer) 

consider your own impact. If you can’t 

justify the trip to Mallis (or simply can’t 

afford it!) grab some mates and make 

November a bit brighter with a trip or 

activity out of the ordinary. There is so 

much to see and do in Sweden – get out 

there and do it! 

Matt Greig 

 

Studerandeskyddsombud – se hit! 

Är du ett studerandeskyddsombud eller intresserad av att bli ett? 

Måndagen den 12:e november håller Uppsala studentkår i samarbete 

med Studenthälsan och Uppsala universitet en utbildning för 

blivande och nuvarande studerandeskyddsombud. 

Tid: 2007-11-12, 18.00 – 21.00 

Plats: Uppsala studentkårs sammanträdesrum 

Intresseanmälan görs till vice.soc@us.uu.se 

Kårveckan 

3 – 7 december 

TEMA: 

Arbetslivsanknytning 

i utbildningen 

Juristutbildningens hjältar 

Juridiska föreningens studieutskott 

är det organ som bevakar 

studenternas intressen på juridiska 

fakulteten. Studieutskottet består av 

13 studenter som väljs av fakultetens 

studenter i slutet av varje vårtermin. 

Det är studieutskottet som utser 

studeranderepresentanter i alla 

fakultetens organ. 

Vi driver egna frågor samtidigt som 

vi ser till att studenternas intressen 

lyfts fram när det kommer förslag 

från fakultetsorgan. Det går också 

bra att vända sig till studieutskottet 

för att föreslå förändringar eller 

uppmärksamma oss på problem. 

Den här terminen har vi kraftigt 

motarbetat ett förslag som innebär 

20% nerdragning av undervisningen. 

Vi har också drivit igenom att alla 

handskrivna anteckningar nu är 

tillåtna hjälpmedel på våra tentor. 

 

bättre fördjupningskurser, nuvarande 

kursutbud är undermåligt. På gång är 

även att vårterminens schema faktiskt 

ska komma ut i tid, en vecka innan 

 

också snart institutionens budget ute 

på studieutskottets hemsida. 

Har du stött på problem eller vill 

förändra något kan du vända dig 

till Maria Rensfelt, studieutskottets 

ordförande studieutskottet@jur.uu.se, 

Studentsamverkan 

Några gånger per termin så träffar 

kårens ledning, nationernas samarbetsorgan 

och farmis tillsammans 

rektor, prorektor och andra universitetsföreträdare. 

Mötena, som 

kallas för studentsamverkan, är ett 

slags diskussionsforum där vi har 

möjlighet att framföra önskemål 

och andra synpunkter till universitetsledningen. 

I mitten av oktober 

hade vi vårt första möte där vi 

bland annat diskuterade kårobligatorieutredningen, 

rättvisemärkt upphandling 

och reccemottagningen. 

Gruppen träffas igen i början av 

december. 

Vill du ha koll? 

Vill du ha bättre koll vad som händer 

i studentsverige? Vill du snabbt veta 

när ekonomikumbygget äntligen 

blir klart eller hur utbildningsministern 

uttalat sig om sönderstressade 

studenter? Varje morgon skickar 

kårens handläggare ut nyhetsuppdateringar 

om vad media rapporterat 

om som på något sätt rör 

kårens verksamhet. Vill du få dessa 

uppdateringar direkt i din inkorg? 

Kontakta Karin på handl@us.uu.se 

Juridiska 

institutionen 

Charlotte Bourner och Johans Loell är 

studie-bevakare på juridiska fakulteten. 

eller någon av studiebevakarna 

Charlotte Bourner studiebev1.jur@ 

 

us.uu.se 

Tel. 018-480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-fre kl. 9-17 

Hör av dig till oss så slussar 

vi dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

 

Fotograf: Max Marcus

WWW.UPPSALA.SE

Leijonborg lovar tunt - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?