Brinner fÃ¶r second hand - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

# 8 

17/9–7/10 

2010 

23/ ”Jag har börjat föredra 

Odla med P1framför H&M:s 

höstkatalog.” 

28/ ”Levin spelar genigestalten, 

vilket inte är alldeles lätt 

med tanke på dess klichétyngda 

historia.” 

29/ ”Corbijn måste nog 

tänka om rejält och rycka 

upp sig om han vill fortsätta 

göra film.” 

Hemlösa studenter 

besvikna på nödboende 

08/NYHETER Studenterna i 

stugbyn på Fyrishov fick flytta ut i 

fyra dagar för att istället övernatta 

i en av träningsanläggningens 

gympasalar. 

Val 2010 

10–11/NYHETER I sista 

numret före valet tittar vi närmare 

på Alliansens och de rödgrönas 

politik för studentbostäder, utbildningskvalitet, 

studiemedel och 

studenternas tillgång till trygghetssystemen. 

Oväntat många 

betalar kåravgiften 

12–13/NYHETER Efter kårobligatoriets 

fall fruktade Uppsala 

studentkår att medlemmarna skulle 

svika, men tvärtemot farhågorna 

har lika många studenter gått med 

i kåren som vid samma tidpunkt 

förra året, då medlemskapet var 

obligatoriskt. 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA 

Ergo utforskar 

forskarnas kval 

16–19/REPORTAGE Följ med 

Natalie von der Lehr på djupdykning 

bland provrör, hängivenhet 

och brustna illusioner. 

Brinner för second hand 

24–25/REPORTAGE 

Foto: Marcus Nyberg 

04–07/DEBATT 

VI VILL SE MER KRAFT 

FRÅN KRANTZ« 

BOSTADSPOLITIK 

FÖR FRAMTIDEN«

Nu är det dags för ett Sverige som är jämnställt på riktigt. 

Därför vill vi bland annat införa en lag om kvotering till 

både de offentliga bolagens och börsbolagens styrelser. 

Det ska vara enkelt att ta sig fram 

på klimatvänliga och hälsosamma 

sätt. Därför storsatsar vi både på 

kollektivtrafiken och på att göra 

våra städer cykelvänligare. 

Tjänsteföretagandet ska få växa. 

Därför vill vi sänka momsen så 

att det blir billigare att reparera 

trasiga saker, äta på restaurang 

och klippa sig. Detta blir också en 

satsning på mer hållbar konsumtion! 

Vi tror på ett öppet Sverige som tar tillvara på alla som 

vill leva här. Nyanlända ska snabbt kunna komplettera 

sin utbildning och hitta nya jobb. Och barn ska ha rätt till 

modersmålsundervisning.

Ergo #8 / 2010 

LEDARE / 03 

VIDEOKLIPP OCH FÄRSKA 

NYHETER PÅ ERGO.NU 

S 

edan januari i år har ergo.nu nytt utseende och nya funktioner – och från 

och med höstterminen satsar vi ännu mer på webben. Med hjälp av ett helt 

gäng webbreportrar kan vi nu lägga upp massor av färska nyheter, reportage, 

recensioner och krönikor. Nästan varje dag kommer du att hitta något 

nytt på hemsidan. 

Studentstadens byte av ägare, politiska debatter på campus samt invigningen av det 

nya parkområdet Lugnet är några av de händelser man har kunnat läsa om den senaste 

tiden. 

Tack vare Ergos filmare Masoud Kia lägger vi regelbundet även upp videoklipp, så det 

finns all anledning att ta en närmare titt på ergo.nu. 

HEJ STUDENT! 

Namn: Sofia Rundqvist. 

Studerar: Hem- och 

konsumentkunskap 

inom ramen för lärarutbildningen. 

Terminer i Uppsala: 

1, men har läst på 

Mälardalens högskola sedan höstterminen 

2006. 

Bästa kurs: VFU-kursen – bra att få testa 

kunskaperna praktiskt. 

Senast köpta kurslitteratur: Livsmedelsvetenskap. 

Här sitter jag och pluggar: I sängen, 

med datorn i knät. 

Här slappar jag: I hängmattan i trädgården. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Holmlunds. 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Alla 

mjölkprodukter som jag köper till mina 

gäster, eftersom jag inte äter dem själv. 

Favoritnation: Snerikes. 

Bästa utgång i Uppsala: Spelar inte så 

stor roll bara man har roliga vänner 

med sig. 

Största framgången: Att jag har fått ett 

par stipendier och kunnat åka iväg på utlandspraktik 

i England och till Polen på en 

internationell lärarutbildningskonferens. 

Favoritresmål: Oupptäckta platser. 

Här äter jag lunch: Har inte hittat något 

riktigt toppenställe faktiskt, så jag svarar 

picknick på något roligt ställe. 

Tränar: Innebandy. 

Ser på: Humorprogram – Nilecity är alltid 

en favorit. 

Lyssnar på: En ganska salig blandning 

av ska, reggae, indie och rock. 

Bästa budgetmaten: Det måste vara spaghetti 

och köttfärssås eftersom man kan 

rensa kylen och slänga i lite vad som helst. 

Värsta korridorsminnet: Det måste 

vara när jag vaknade upp mitt i natten 

av att brandlarmet tjöt och brandbilen 

var där, eller nej – egentligen var det 

alla gånger som hissen slutade fungera 

och jag fick gå upp och ner för alla trappor. 

Jag bodde på femte våningen. 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

Gusten Holm 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

12 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

distributon@unt.se 

(endast boende i Uppsala) 

berglin 

KOMMANDE 

NUMMER AV ERGO 

#9 8/10 

#10 29/10 

#11 19/11

DEBATT / 04 Ergo #8 / 2010 

Gabriel Ledung, Karin Nordlund och Emil Paulsrud tycker att regeringens högskolepolitik lämnar en del övrigt att önska. 

Foto: Gusten Holm 

»VI VILL FYLLA I TOBIAS 

KRANTZ ATT-GÖRA-LISTA« 

Vi tvingas gång på gång konstatera 

att det straffar sig ekonomiskt 

att plugga istället för att 

jobba. Det rimmar illa med regeringens 

mantra om att bygga 

kunskapsnationen Sverige, 

tycker Uppsala studentkårs presidialer 

Gabriel Ledung, Karin 

Nordlund och Emil Paulsrud. 

I 

förra numret av Ergo listar Högskole- 

och forskningsminister Tobias 

Krantz sju områden inom den 

högre utbildningen där regeringen 

har gjort förbättringar, och där 

det enligt ministern behövs ytterligare 

insatser. Uppsala studentkår vill gärna 

fylla i under punkterna på högskoleministerns 

att-göra-lista. 

För det första måste utbildningsväsendet 

tillåta att alla har samma möjligheter 

att läsa vidare på högskolan. Vi vill 

inte se ett antagningssystem som stänger 

ute dem som inte visste vad de ville bli 

när de var 16 år gamla. 

För det andra måste högskolan få mer 

resurser – kvalitet måste få högsta prioritet. 

Detta kräver många fler lärarledda 

timmar per vecka på de flesta fakulteter 

och betydligt högre anslag. Under hela 

förra mandatperioden fick grundutbildningen 

bara 365 miljoner extra kvalitetssatsningsanslag, 

vilket inte på långa vägar 

räckte för att få anslagen per student 

upp på den nivå som de låg på för femton 

år sedan. Kritiker menade dessutom att 

de extra resurserna som satsades åts 

upp, bland annat av löneuppskrivningar 

till lärarna. Under mandatperiodens 

senare hälft har satsningar på grundutbildningen 

lyst med sin frånvaro. Trots 

detta hoppas vi ändå att Tobias Krantz 

menar allvar när han skriver att han vill 

tillföra ytterligare resurser. Uppsala studentkår 

ställer sig bakom Sveriges Förenade 

Studentkårers krav om 5 miljarder 

mer till grundutbildningen under 

nästa mandatperiod. 

FÖR DET TREDJE måste studentinflytandet 

i högskolan stärkas. Detta görs bäst 

genom att säkra studentkårernas oberoende 

gentemot den högskola de är satta 

att granska. 

För det fjärde måste vi på allvar komma 

tillrätta med studentbostadsbristen. 

Det är positivt att ministern inser 

detta, men han inser tydligen inte hur 

man ska gå tillväga. Att Uppsala universitet 

har fått möjligheten att hyra ut 

bostäder är väldigt bra, men eftersom 

universitetet inte har några bostäder att 

hyra ut och inte tänker ägna sig åt sådan 

aktivitet hjälper inte detta en enda student 

och kan därför knappast kallas en 

åtgärd. Under den gångna mandatperioden 

har byggandet av studentvänliga 

bostäder nästan helt stannat upp, mycket 

beroende på regeringens avskaffande 

av investeringsstödet för hyreslägenheter, 

som hade gjort det mer lönsamt 

för allmännyttan och privata värdar att 

bygga nytt. 

»HELTIDSSTUDIER SKA 

VARA HELTIDSSTUDIER, 

OCH STUDIEMEDLET MÅS- 

TE DÄRFÖR RÄCKA SOM 

HELTIDSFÖRSÖRJNING.« 

Vad gäller Tobias Krantz femte punkt 

– lärarutbildningen – genomgår nu 

Sveriges största högskoleprogram den 

femtioelfte historiska kvalitetsreformen 

i ordningen. Det är viktigt att lärarutbildningen 

är bra, men då behövs 

väl övervägda reformer som kan hålla i 

längden och är baserade på en bred politisk 

uppgörelse. Också denna lärarutbildningsreform 

är enligt experterna 

framhastad. De anställda och studenterna 

lider av bristen på överblick och 

kontinuitet i lärarutbildningen. Vi kan 

inte ha nya regler varje år, det är förödande 

för arbetsmoralen och arbetsmiljön. 

FÖR DET SJÄTTE måste alla ha råd att studera. 

Heltidsstudier ska vara heltidsstudier, 

och studiemedlet måste därför räcka 

som heltidsförsörjning. Man ska inte vara 

beroende av föräldrar eller extraarbete 

för att kunna klara av hyran, kurslitteraturen 

och alla andra nödvändiga utgifter. 

För det sjunde måste det löna sig att ha 

studerat. Uppsala studentkår vill därför 

se att studiemedlet består av hälften 

bidrag, hälften lån. Dessutom vill vi att 

trygghetssystemen reformeras, så att 

studenter får ett ordentligt skyddsnät 

inför sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. 

När det gäller trygghetssystemen 

kan livet som student nämligen inte på 

långa vägar konkurrera med livet som 

anställd. 

MÅSTE DET VARA SÅ Uppsala studentkår 

är vartannat år med och skriver 

skriften ”Utbildning straffbart”, där 

vi tillsammans med Saco studentråd, 

Stockholms universitets studentkårer 

och Umeå studentkår beskriver situationen 

för studenter och doktorander vad 

gäller trygghetssystemen i Sverige. Och 

varje gång tvingas vi konstatera att det 

faktiskt straffar sig ekonomiskt att ta en 

utbildning i stället för att jobba. Detta 

är paradoxalt efter fyra år med folkpartistiskt 

högskolestyre, där mantrat är 

att bygga kunskapsnationen Sverige. Vi 

hoppas att Tobias Krantz sätter in mer 

kraft på dessa sju områden om han skulle 

sitta kvar i sin stol efter valet. 

Uppsala studentkår 

Gabriel Ledung, ordförande 

Karin Nordlund, vice ordförande 

med studiesocialt ansvar 

Emil Paulsrud, vice ordförande 

med utbildningspolitiskt ansvar


DEBATT / 05 

STUDENTERNAS FRIA FRAMTID ÄR VÅR« 

Genom att avskaffa kår- och 

nationsobligatoriet värnar vi 

föreningsfriheten. Vi ger förutsättningar 

för ökad legitimitet 

och nya möjligheter för kårerna, 

ökar studenternas valfrihet och 

värnar nationernas fortlevnad. 

Det skriver den moderata riksdagsledamoten 

Ulrika Karlsson. 

Till i år tvingades 300 000 studenter, 

två gånger per år, lösa 

medlemskap i en organisation 

som gör politiska uttalanden, 

har en monopolställning 

i sin bransch och ägnar sig åt verksamheter 

som endast en minoritet av de 

tvångsanslutna får del av. Till i år var alla 

studenter vid svenska universitet och 

högskolor skyldiga enligt lag att tillhöra 

en studentkår, i Uppsala och Lund även 

en nation. De som inte betalt sin avgift 

har stängts av från undervisningen 

och nekats rätt till tentamen. Det är en 

tvångsanslutning som bryter mot föreningsfriheten. 

Nationerna i Uppsala löste 

detta tvång genom att på sextiotalet instifta 

Skånelandens nation. En liknande 

möjlighet har inte funnits för kårerna. 

Sverige och Uppsala behöver 

en ny politik som tar integritet, 

välfärd och minskade klyftor på 

allvar, även för studenter, skriver 

Vänsterpartiet i Uppsala. 

Leve våra studenter! Så sjöng 

en gång den chilenska sångerskan 

Violetta Parra och Arja Sajonma 

här i Sverige och Skandinavien. 

Ja, studenter är viktiga för demokrati 

och välstånd. Därför vill Vänsterpartiet 

att alla ska ha verklig rätt till högre utbildning 

och att forskningen ska vara 

fri och tillgänglig. Reinfeldt och borgerliga 

kommunalpolitiker har skurit ner 

på komvux och folkhögskolor, lanserat 

gymnasieprogram som inte ger högskolebehörighet 

och försvårat för människor 

med arbetslivserfarenhet att vidareutbilda 

sig. 

Studier vid universitetet måste vara 

tillgängliga för alla oavsett bakgrund. 

Undersökningar visar att det är barn till 

akademiker som i störst utsträckning läser 

vidare på universitetet och att de också 

lyckas bäst med sina studier. Vi menar 

att den sociala snedrekryteringen måste 

brytas. Det är även viktigt att kvinnor 

och män får samma möjligheter i högskolevärlden. 

STUDENTER LEVER IDAG på studiemedel 

som ligger under fattigdomsgränsen. 

Klasskillnader blir uppenbara när studenter, 

som inte kan få ekonomisk hjälp 

från föräldrar, måste ägna mycket tid åt 

arbete. Studiemedlet ska inte bara räcka 

till hyra och nudlar, utan även till ett 

normalt socialt liv. Vänsterpartiet i riksdagen 

har därför krävt att studiemedlet 

höjs med ca 700 kr i månaden. 

FRIHET ÄR EN FÖRUTSÄTTNING för ett 

demokratiskt samhälle. I årets kårval 

röstade endast 6,1 procent av Uppsalas 

studenter, vilket är det lägsta valdeltagandet 

någonsin i kårens historia. Med 

den nya konkurrenssituationen måste 

kårerna göra sig attraktiva för sina 

medlemmar. Det frivilliga kårmedlemskapet 

skapar incitament för kårerna 

att ägna sig åt den verksamhet medlemmarna 

faktiskt efterfrågar. Som tidigare 

ordförande för Uppsala studentkårs 

fullmäktige är jag medveten om det låga 

engagemang som flertalet studenter har 

i sin kår. Jag är övertygad om att avskaffandet 

stärker kårernas legitimitet och 

ökar möjligheterna till anpassning och 

förnyelse. 

I ÅR ÄR ETT HISTORISKT ÅR. Att jag som 

enskild riksdagsledamot har kunnat 

påverka politiken bevisar att vår demokrati 

fungerar. Nu får även studenterna 

chansen att uppleva det tack vare att 

kårobligatoriet avskaffats. Ett kvitto på 

nationernas gedigna arbete och på min 

ideologiska övertygelse fick jag i förra 

veckan då jag kontaktade nationerna 

och fick höra de glädjande nyheterna att 

flera nationer har fler medlemmar idag i 

jämförelse med tidigare år. 

Nationerna i Uppsala är viktiga kulturbärare 

för såväl staden som den enskilde 

studenten. Därför har jag motionerat 

om att stärka nationernas ställning och 

ge dem undantag i skattelagstiftningen. 

Tack vare beslutet att avskaffa kårobligatoriet 

värnar vi idag om den grundläggande 

föreningsfriheten. Vi skapar 

Vänsterpartiet anser att studenter behöver 

ekonomisk trygghet även vid studieuppehåll 

och avslutade studier. Det 

innebär att vi vill att studier ska kvalificera 

till A-kassa och att vi vill återinföra 

möjligheten för arbetslösa studenter 

att stämpla på sommaren. Vi vill också 

ta bort tidsbegränsningen av A-kassans 

överhoppningsbara tid, även den som 

studerar längre än fem år måste ha rätt 

att ha sin A-kassa vilande. 

STUDENTER ÄR en heterogen grupp 

bestående av vuxna människor med 

skiftande behov, familjesituation och 

sysselsättningar. Exempelvis har var 

femte student i Uppsala barn. I Uppsala 

råder det bostadsbrist samtidigt som en 

stor del av bostäderna är bostadsrätter. 

Det tvingar många studenter att acceptera 

otrygga boendeformer som andrahandskontrakt 

eller inneboende för att 

överhuvudtaget ha någonstans att bo. 

Vi vill bygga hyresrätter med en rimlig 

kostnadsnivå, både särskilda studentlägenheter 

och ”vanliga” lägenheter. 

Uppsalas studenter har samma behov 

som andra Uppsalabor av exempelvis bra 

kollektivtrafik med låga taxor, bra cykelbanor 

och barnomsorg. Vi arbetar för 

att kollektivtrafiken ska utvecklas med 

förutsättningar för ökad legitimitet 

och nya möjligheter för landets kårer, vi 

ökar valfriheten och studentinflytandet 

för våra studenter och vi värnar om nationernas 

fortlevnad. 

»DET FRIVILLIGA KÅRMED- 

LEMSKAPET SKAPAR INCI- 

TAMENT FÖR KÅRERNA ATT 

ÄGNA SIG ÅT DEN VERK- 

SAMHET MEDLEMMARNA 

FAKTISKT EFTERFRÅGAR.« 

Inför årets val hoppas jag på ditt förtroende. 

Jag lovar att fortsätta skriva 

motioner i studentfrågor och jag lovar 

att motionera om avskaffandet av fribeloppet 

till den dag då det är verklighet. 

Studenternas fria framtid är vår! 

Ulrika Karlsson 

Riksdagsledamot (M) 

Uppsala län 

Kandidat # 1 till 

riksdagen 

SNEDREKRYTERINGEN MÅSTE BRYTAS« 

»KLASSKILLNADER BLIR UP- 

PENBARA NÄR STUDENTER, 

SOM INTE KAN FÅ EKONO- 

MISK HJÄLP FRÅN FÖRÄLD- 

RAR, MÅSTE ÄGNA MYCKET 

TID ÅT ARBETE.« 

fler avgångar och gratis resor för bl.a. 

studenter. Bristen på barnomsorg är ett 

stort problem i Uppsala. Studenter har 

dock extra problem eftersom terminen 

börjar när den gör. Barnomsorgen i Uppsala 

måste byggas ut så att alla kan få en 

plats i rimlig tid och nära sin bostad. 

Vänsterpartiet tror på frihet och integritet, 

såväl inom forskningen som i det 

privata livet. Därför vill vi också riva upp 

FRA- och IPRED-lagarna. Hysterin kring 

fildelning har redan lett till orimliga 

straff. 

Sverige och Uppsala behöver en ny 

politik som tar integritet, välfärd och 

minskade klyftor på allvar, även för studenter. 

Jacob Johnson, 

riksdagsledamot 

Daniel Fredriksson, 

kandidat till 

kommunfullmäktige 

Ilona Szatmari 

Waldau, 

kommunalråd 

Hanna Victoria 

Mörck, kandidat till 

kommunfullmäktige 

VÄLFÄRD ELLER 

SÄNKT SKATT« 

Årets val handlar om värderingar. 

Tycker du att hållbarhet, välfärd 

och solidaritet är viktigare 

än fler skattesänkningar är valet 

enkelt, skriver Gröna studenter 

och S-studenter. 

När denna artikel går i tryck 

återstår bara några sista 

skälvande dagar av valrörelsen. 

Överallt syns människor 

debattera, budskapen 

haglar och stämningen stiger. Trots 

ett intensivt kampanjarbete från båda 

blocken är många fortfarande osäkra på 

hur de ska rösta. 

Är du en av dem som ännu inte har bestämt 

sig Vi rödgröna har samlat några 

tunga argument för varför du som student 

ska rösta rödgrönt. För oss handlar 

det här valet om fler och bättre bostäder, 

om studenters rättigheter och en schystare 

arbetsmarknad där din kunskap 

behövs. 

Bostadspolitiken är ett av de områden 

där skillnaderna mellan blocken är som 

tydligast. Aldrig förr har antalet studenter 

varit så högt som idag, samtidigt som 

bristen på studentbostäder aldrig varit 

lika akut. Mer än varannan kommun lider 

idag av bostadsbrist. Regeringens politik 

har under de senaste fyra åren präglats 

av utförsäljningar och av en cynisk 

passivitet som slagit hårt mot dem som 

har det sämst. Det behöver inte vara så. 

Vi rödgröna ser tydligt att marknadens 

aktörer inte själva kan lösa bostadsproblemen. 

Därför går vi till val med 

en offensiv politik som tar ansvar för 

studenternas bostadssituation. Ett rum 

i studentkorridor ska inte kosta en förmögenhet. 

DEN EKONOMISKA TRYGGHETEN är en 

grundbult i vår politik. Här går ytterligare 

en tydlig skiljelinje mellan oss 

rödgröna och de borgerliga partierna. 

För att de satsningar som behövs inom 

den högre utbildningen ska ge resultat 

måste studenter ha tillräckligt i plånboken 

för att kunna ägna sig åt sina studier 

på heltid. Så är det inte idag. 

Nivåerna för studiemedlet ligger för 

lågt. De borgerliga partierna erbjuder 

studenterna endast att låna mer utan att 

lova en krona mer i bidrag. Vi rödgröna 

menar allvar med att utbildning behövs, 

inte enbart för den enskilde studenten 

utan också för samhället. Vi rödgröna 

vill höja bidragets andel av studiemedlet 

med 400 kronor per månad. 

Vi rödgröna har en helhetssyn på studentfrågorna. 

Kvalitet i utbildningen 

med mer lärarledd tid, utökade möjligheter 

till praktik, förbättrad studie- och 

yrkesvägledning, fler utbildningsplatser, 

förändrade antagningsregler och högre 

studiemedel till studenter med barn är 

några på de frågor vi kommer att driva. 

Årets val handlar om vilka värderingar 

och principer som ska leda Sverige in i 

framtiden. Tycker du att hållbarhet, 

välfärd och solidaritet är viktigare än 

ytterligare skattesänkningar och mer 

plånbokspolitik är valet enkelt. 

Den 19 september har du möjlighet att 

bestämma hur framtidens Sverige ska 

se ut. 

Erika Karlénius, 

ledamot Gröna Studenters riksstyrelse 

Axel Lindersson, förbundssekreterare 

Socialdemokratiska studentförbundet 

Malin Hansson, valombudsman 

Socialdemokratiska studentförbundet

DEBATT / 06 Ergo #8 / 2010 

LAS UTESTÄNGER UNGA« 

EGALITARIAN HYPOCRISY« 

Slopa turordningsreglerna för 

småföretag och inför en anställningsform 

där studenter kan 

arbeta inom sitt område med 

lägre lön. Det skriver Centerstudenters 

ordförande Karin 

Ernlund och riksdagskandidaten 

Mattias Johansson (C). 

Av alla steg som de nya Moderaterna 

tagit under Fredrik 

Reinfeldts ledning tillhör 

nog värnandet av las, lagen 

om anställningsskydd, 

de märkligaste. I fråga om arbetsrätten 

lyssnar Moderaterna mer på LO än på 

Sveriges små- och medelstora företagare. 

Likaså ignorerar de att tusentals 

unga stängs ute från arbetsmarknaden 

på grund av las. 

Centerpartiet vill ha en solidarisk 

arbetsrätt där alla har lika rätt till jobb 

och trygghet. För oss som liberaler är det 

de utestängande effekterna som är det 

största problemet med dagens las. 

Det är absurt att ett modernt, utvecklat 

land som Sverige har arbetsrättslagar 

som enbart skyddar de redan etablerade. 

De som står utanför arbetsmarknaden 

omfattas inte av någon trygghet alls. 

Omvänt: den som byter jobb till något 

annat hamnar, genom las, sist i trygghetskön 

på sin nya arbetsplats. Oavsett 

hur länge denne arbetat eller vilken typ 

av kompetens denne tillför. 

ALLA FÖRETAGARBAROMETRAR och rapporter 

från Svenskt näringsliv, Företagarna 

eller Institutet för näringslivsforskning 

säger samma sak: den nuvarande 

arbetsrättslagstiftningen gör att 

företagare tvekar om att nyanställa. 

Det gör i sin tur att trösklarna för dem 

som står längst bort från arbetsmarknaden 

– långtidsarbetslösa, unga och invandrare 

– är konstant höga. Ungdomsarbetslösheten 

har varit hög i Sverige 

ända sedan 90-talskrisen, oavsett hög- eller 

lågkonjunktur. Visar inte det att det 

är något som inte stämmer 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 

har tjänat Sverige väl under industrialismen. 

Men ska vi klara framtidens 

utmaningar där allt färre kommer att 

försörja allt fler, vikten av kunskap ökar, 

globalisering och kraven på rörligheten 

blir större, måste vi anpassa vår modell. 

Centerpartiet kommer att tydligt driva 

vikten av nya grepp på arbetsmarknadsområdet 

under nästa mandatperiod. Vi 

menar att Danmarks system, med växande 

små- och medelstora företag, korta 

ledtider mellan anställningar och låg 

arbetslöshet bland unga, på många sätt 

kan peka ut riktningen för den förändring 

Sverige behöver. 

I FRÅGA OM LAS vill vi att företag med 

mellan en och nio anställda helt ska undantas 

från reglerna om turordning. Det 

skapar en rörligare arbetsmarknad och 

gör att företagare vågar börja anställa 

igen, när konjunkturen nu vänder uppåt. 

Vi vill i las införa att personer under 

26 år kan ingå frivilliga ungdomsavtal 

med arbetsgivare under maximalt två 

år. Det hjälper många unga att etablera 

sig på arbetsmarknaden. 

Centerpartiet har också presenterat 

ett förslag om en alternativ anställningsform 

för studenter, kallad studentmedarbetare. 

Denna anställningsform 

innebär att studenter kan arbeta på en 

arbetsplats kopplad till det man pluggar 

med en lägre lön. Anställningen som 

studentmedarbetare skiljer sig också 

från en anställning som praktikant genom 

att det inte finns någon formell 

koppling mellan arbetsgivarna och lärosätena. 

Anställningarna är flexibla för 

både arbetsgivare och arbetstagare och 

ger båda parter ett värdefullt utbyte. 

CENTERPARTIET STÅR UPP för vikten av 

förändringar och reformer för ett företagsammare 

samhälle och för en mer 

flexibel och dynamisk arbetsmarknad. 

Det är dags att försvara allas lika rätt till 

jobb och trygghet! 

Karin Ernlund 

Förbundsordförande, Centerstudenter 

Mattias Johansson (C) 

Riksdagskandidat, Uppsala 

Det är rent hyckleri av regeringarna 

i EU att placera studenter 

från Balkanländerna i samma 

kategori som resten av världen, 

anser Artan Mustafa, masterstudent 

från Kosovo. 

Following a shooting by Israeli 

forces on ships sending aid to 

Gaza, a massive protest took 

place in Uppsala in June, earlier 

this year, with the protesters 

calling to boycott Israel and measures 

in Middle East. The protest was large 

by any standard for city a like Uppsala 

and that international awareness was 

amazing to see. 

Indeed, parallel to its highly active role 

in international affairs there is a lot of 

talk in Sweden about egalitarianism. 

And as one might expect, Milton Friedman 

is far from being particularly the 

most popular economist in this country. 

Yet, there is truth in his arguments that 

often those organizations that claim 

to be working for the public or general 

good, end-up doing much worse than 

those pursuing self-interest. 

IT IS PERHAPS IN THIS LIGHT that the decision 

of the Swedish Government to 

employ fees for university studies for 

overseas students should be understood. 

Many felt sympathy on the decision especially 

because it is applied by other European 

countries with high education 

standards. But it is surprising that EU 

Governments treat Balkan students as 

the rest of the “overseas”, when the block 

has promised EU perspective to the region 

and an integration process is actually 

underway. Ironically just when this 

decision was being taken, Mr.Carl Bildt 

was having the rolling chairmanship of 

European Union Council of Ministers. 

Under the new arrangements, if for 

example a Balkan student wants to have 

a two year Master program in sciences 

in a university like Uppsala, he should 

consider approximately 50,000 Euros for 

studies and living. Take that in a country 

like Kosovo where there is no loan fund, 

rampant unemployment and an average 

salary of 250 Euros. Just consider how 

much it would take to make all that money. 

Maybe a life working time ... 

The argument is especially relevant in 

Egalitarianism perspective: what about 

equality or equality of opportunity in 

the European Union Isn’t there a quite 

large agreement between egalitarians 

that it is particularly to the equality of 

opportunity in education that lays the 

quality of economy or leading organizations! 

Actually, there is so much engineering 

happening in the Balkans with “European 

values”, surprisingly too far from 

things like equality utopias. To note the 

example of Kosovo once again, it is probably 

one of the most isolated areas in the 

world. In May 2009, I needed two visas to 

go to Prague, which is as close a country 

as Germany is to Sweden. 

Why should that be such big a burden 

for EU education systems when all Western 

Balkans together is population wise 

approximately same with Istanbul itself 

It’s a while since countries like UK, Ireland, 

Nederland, Belgium, Italy applied 

such tuition fees for Balkans just as if 

this region was located in India, China or 

Brazil. Someone had to change this trend 

and it was bitterly surprising not to see 

Sweden in such a role having in mind the 

values it promotes and mentioned here 

above. It unfortunately joined the other 

side and right at its top. 

A COUPLE OF YEARS AGO, ex-EU High 

Representative for Foreign Affairs and 

Security, Javier Solana, was sarcastically 

saying that if somebody from planet 

March came and saw how much investment 

is made in Kosovo and so little results, 

he would be astonished. Well, it 

also true that it doesn’t take more than 

a journey to countries like Kosovo to perhaps 

see European Union in a lighter perspective. 

Artan Mustafa 

Kosovan journalist, 

Master student 

at Uppsala University 

martin wollerstam 

VÄNSTERVRIDEN DEBATT 

Vi vill inte ha ett samhälle 

uppdelat i grupper där den ena 

tvångsmässigt ska kvoteras in i 

den andra. Det skriver företrädare 

för Muf student Uppsala, 

som hävdar att kårens åsiktsprogram 

genomsyras av en ”röd 

samhällssyn”. 

När högre utbildning diskuteras 

sker det ofta insvept 

i socialistiska lindor, 

där Uppsala studentkårs 

åsiktsprogram inte är något 

undantag. Hela programmet genomsyras 

av en genomgående röd samhällssyn. 

Bland annat hittar vi skrivningar 

om att den låga representationen av studenter 

med arbetarklassbakgrund är ett 

problem för universitetet och samhället 

i övrigt. Det bekommer inte de tre vänsterpartierna 

att det marxistiska klassbegreppet 

är oerhört trubbigt och dessutom 

inte särskilt användbart i dagens 

samhälle. Att Uppsala universitet marknadsför 

sin utbildning i hela samhället 

är givetvis önskvärt, men låt oss inte 

fastna i meningslös retorik som hade sin 

storhetstid på 1800-talet. 

»VARFÖR SKA JUST PRE- 

CIS VARANNAN STUDERA 

VIDARE VAD HÄNDER MED 

ALLA ANDRA« 

Socialdemokraterna går samtidigt till 

val på att varannan ungdom ska ha påbörjat 

högre utbildning innan de fyllt 

25 år. För oss moderater är det en märklig 

syn på samhället och individen den 

svenska vänstern förmedlar. Varför ska 

just precis varannan studera vidare


DEBATT / 07 

FLER STUDENTBOSTÄDER MED KD« 

Kristdemokraterna vill avskaffa 

fastighetsskatten för studentlägenheter 

och göra det helt 

skattefritt att hyra ut upp till 

hälften av sin bostad. Det är en 

framåtblickande bostadspolitik, 

menar Kristdemokratiska 

studentförbundets ordförande 

Kalle Bäck. 

Kristdemokraterna och Alliansen 

har gjort mycket för 

Sveriges studenter. Studiemedlet 

och fribeloppet har 

höjts. Det förkastliga kårtvånget 

har avskaffats och mer resurser 

har tillförts den högre utbildningen. 

Mycket finns dock kvar att göra. Ett område 

där situationen är som mest akut är 

på bostadsfronten. 

Det som först kan konstateras är att 

byggandet i Sverige har gått alldeles 

för långsamt under lång tid. Under perioden 

2000–2007 byggdes mindre än 

hälften så många bostäder per invånare 

i Sverige i jämförelse med Norge och 

Finland. Den socialdemokratiska regeringens 

politik var helt enkelt ett stort 

misslyckande. När de rödgröna nu säger 

sig vilja investera i bostadsbyggande, så 

är det mer av denna misslyckade politik 

man vill ha. Byggsubventioner är precis 

vad som trängt undan privata investeringar 

och raserat förutsättningarna för 

en långsiktigt hållbar bostadsmarknad. 

MATS ODELL har under sin tid som bostadsminister 

tagit viktiga initiativ för 

att få fart på byggandet. Tillsammans 

med parterna på bostadsmarknaden, 

Hyresgästföreningen, allmännyttan 

och övriga fastighetsägare, har regelverket 

reformerats kring de allmännyttiga 

bostadsföretagen och hyressättningen. 

»BYGGSUBVENTIONER ÄR 

PRECIS VAD SOM TRÄNGT 

UNDAN PRIVATA INVES- 

TERINGAR OCH RASERAT 

FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR 

EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR 

BOSTADSMARKNAD.« 

För att stimulera byggandet av studentbostäder vill Kristdemokraterna avskaffa fastighetsavgiften 

för studentlägenheter, skriver Kalle Bäck. 

Foto: Hanna Strandberg 

Detta leder till att det blir mer intressant 

att bygga och förvalta hyresrätter, 

vilket gynnar studenter. I Uppsala vill 

Kristdemokraterna att minst en tredjedel 

av alla lägenheter som byggs ska vara 

hyresrätter. Kommunen måste också ta 

sitt ansvar och att tillhandahålla mark 

till rimliga priser. 

Mycket mer kan dock göras. För att stimulera 

byggandet av studentbostäder 

vill Kristdemokraterna avskaffa fastighetsavgiften 

för studentlägenheter. 

Detta skapar också utrymme och incitament 

för hyressänkningar, vilket förstärker 

studenternas ekonomi. 

DEN MEST AKUTA BOSTADSBRISTEN kan 

dock inte lösas med långsiktiga förutsättningar 

för byggande. Här spelar andrahandsuthyrningen 

en viktig roll. För 

att göra det mer attraktivt att hyra ut i 

andra hand har det så kallade schablonavdraget 

(den skattebefriade summan 

vid andrahandsuthyrning) höjts kraftigt 

från 4000 till 12 000. Alliansen har 

nu klargjort att en ytterligare höjning 

till 18 000 är att vänta om man får förnyat 

förtroende. Kristdemokraterna vill gå 

ännu längre och göra det helt skattefritt 

att hyra ut upp till hälften av sin bostad. 

Detta skulle skapa många nya bostäder i 

på en gång, helt gratis. 

Sverige behöver en framåtblickande 

bostadspolitik och inte en som redan 

har prövats och misslyckats. 

Kalle Bäck, ordförande 

Kristdemokratiska studentförbundet. 

»VI UNDERLÄTTAR 

FÖR STUDENTER 

MED BARN« 

Det ska bli lättare att vara både 

förälder och student. Det skriver 

den moderata riksdagskandidaten 

Marta Obminska. 

Att vara student och småbarnsförälder 

är fantastiskt, 

men många gånger 

inte lätt. Livet består ofta 

av både av tentor och oro 

för ekonomin respektive besök på barnavårdscentralen 

och för lite sömn. Särskilt 

kritiskt blir det exempelvis om barnet 

blir sjukt på tentadagen eller pengarna 

tar slut några dagar innan nästa CSN-utbetalning. 

Som student och förälder har 

man inte bara ansvar för sig själv, utan 

även för sitt eller sina barn. 

ALLIANSREGERINGEN HAR för avsikt 

att höja studiemedlen den 1 juli nästa 

år med 500 kronor per månad, utöver 

uppräkningen för inflationen som är 80 

kronor. Moderaterna och Alliansen anser 

att de ekonomiska villkoren för studenter 

som bildar familj bör förbättras 

ytterligare. En väg att pröva är att en särskild 

beräkningsgrund för föräldrapenningen 

införs som medger att studenter 

tillgodoräknar sig inkomster från studiemedel, 

inklusive lånedel och barntillägg, 

tillsammans med arbetsinkomster. 

Alliansregeringen föreslår även att 

bostadsbidragets särskilda bidrag för 

barnfamiljer höjs från och med den 1 

januari 2012. För hushåll med ett barn 

blir höjningen 350 kronor per månad, 

för två barn 425 kronor per månad och 

för hushåll med tre eller flera barn blir 

höjningen 600 kronor per månad. 

IDAG KAN STUDENTER inte överlåta rättten 

till ersättning från den tillfälliga föräldraförsäkringen 

till en person som arbetar 

utan enbart till en annan student. 

Moderaterna och Alliansen vill titta närmare 

på möjligheten att låta studenter 

överlåta tillfällig föräldrapenning till 

någon som avstår arbete. Detta kan vara 

särskilt intressant när barnen är sjuka i 

samband med tentor. Det ska bli lättare 

att vara både mamma eller pappa och 

student. 

OM HÖGRE UTBILDNING« 

Vad händer med alla andra Denna utgångspunkt 

innebär att man inte ser 

människor som mål i sig själva, utan 

som medel. Vi reduceras från att vara 

fria medborgare till att bli kuggar i det 

stora maskineriet, där staten och de tre 

vänsterpartierna vill styra. Dessutom 

kan vi aldrig ställa upp på en politik där 

högre utbildning har förvandlats till en 

massproduceringsfabrik där lärande 

och forskning i världsklass har ersatts 

med statligt uppställda produktionsmål. 

VI ÄR KAPABLA att själva inse ifall vi vill 

studera på universitetet. Vi uppmuntrar 

den vän som hellre tar jobb inom industrin 

eller startar eget kafé. Vi behöver 

industriarbetare; vi behöver entreprenörer 

och vi behöver akademiker. Vi vill 

ha ett samhälle där varje människa är 

ett mål i sig själv och inte ett medel för 

ett samhälle uppdelat i grupper där den 

ena tvångsmässigt ska kvoteras in i den 

andra. Vi vill ha ett samhälle som håller 

ihop istället för ett samhälle där påhittade 

samhällsklasser ska ställas mot 

varandra. 

Vi i Moderaterna värnar om jämlikhet 

i möjligheter. Vi vill ha en avgiftsfri utbildning 

i Sverige där alla har möjlighet 

att söka vidare till högskolan och söka 

studiemedel för sin utbildning. Det är 

ett rättvist system. Vi accepterar också 

olikheter i utfall eftersom vi värnar om 

friheten att bestämma över sitt eget liv. 

Studenten ska få en utbildning med 

toppkvalitet, arbetaren ska få behålla 

mer av sin lön och entreprenören ska få 

det enklare att driva sitt företag. För den 

som vill se ett sådant samhälle är en röst 

på Moderaterna i valet en självklarhet. 

Eleonore Lundkvist 

Linuz Aggeborn 

MUF Student Uppsala 

UPPSALA STUDENTKÅR SVARAR: De 

olika skrivningarna som MUF student 

refererar till i Uppsala studentkårs 

åsiktsprogram syftar till att belysa den 

sociala snedrekryteringen till högskolan. 

Även om klassbegreppets vara eller 

icke vara kan diskuteras är det viktigaste 

att åsikten om en utbildning som 

är tillgänglig för alla lyfts fram och att 

socioekonomisk bakgrund problematiseras. 

Det är en angelägen fråga som 

överskrider alla partigränser och seriösa 

ideologier. 

Vi menar att 50-procentsmålet ska ses 

som en långsiktig vision som kan vara 

en möjlighet att minska den sociala 

snedrekryteringen, så länge kvaliteten i 

utbildningen säkerställs, och på så sätt 

också stärka Sveriges position i den globala 

arbetskraftskonkurrensen. 

Gabriel Ledung 

Emil Paulsrud 

Marta Obminska 

Riksdagskandidat (M) 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språk granska 

manus. Det går bra att vara anonym, 

men du måste uppge namn och 

adress till 

redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 27/9.

08 / NYHETER Ergo #8 / 2010 

De hade tur 

Emma bor inackorderad hos 

pappans kollegas granne, Beshr 

hittade ett rum genom kontakter 

i Tyskland och Stockholm och 

Ida har fått flera erbjudanden 

om bostad sedan hon tog husvagnen 

till Uppsala. 

Det kan löna sig att vara på 

plats om man vill få tak 

över huvudet i Uppsala, 

och det lönar sig definitivt 

att ha ett stort kontaktnät. 

Situationen för de tre bostadslösa studenterna 

som Ergo talade med i förra 

numret ser betydligt ljusare ut idag – en 

månad senare. 

– Nu är jag inneboende 

hos min 

pappas arbetskollegas 

granne. Jag 

pratade med pappa 

och bad honom 

kolla upp om han 

visste någon som 

bodde i Uppsala 

Emma Lindgren. 

och sen kom han 

tillbaka med ett 

telefonnummer. 

Nästa dag åkte jag dit och träffade familjen 

och kollade på mitt rum. Allt gick 

bra och jag flyttade in dagen efter, säger 

Emma Lindgren. 

IDA FRISELL OCH HENNES KOMPIS bor 

fortfarande kvar i familjens husvagn 

på Fyrishovs camping. De har varit på 

ett antal visningar av andrahandslägenheter 

och fått en rad erbjudanden, men 

inte känt att någon av lägenheterna passat 

dem. 

– Vad gäller lägenheten 

i Tobo så 

var den väldigt fin 

– problemet är bara 

att den ligger så 

långt bort. Som nya 

studenter känner 

vi att vi skulle bli 

Ida Frisell. 

väldigt isolerade. 

Vi är rädda att vi 

kommer sitta och 

uggla där ute i lägenheten. 

Vi har i alla fall veckan på oss att 

tacka ja eller nej, och även om lägenheten 

är fin känns det synd att tacka ja till 

den om det skulle dyka upp en lägenhet 

som ligger lite närmare. Vi får se vad vi 

bestämmer oss för, för tillfället funkar 

i alla fall husvagnen väldigt bra. Sökandet 

har varit lättare i och med att vi kunnat 

titta runt på lägenheterna här och 

att folk faktiskt ringt upp oss, vilket inte 

hänt innan. 

BESHR AL NAHAS HADE BARA några dagars 

boende på vandrarhem när han kom 

till Uppsala från Syrien, men genom sitt 

nätverk av kontakter har han lyckats få 

tag på ett rum. 

– Jag har släktingar 

i Tyskland som 

kontaktade vänner 

i Stockholm, som i 

sin tur kontaktade 

vänner i Uppsala 

som har letat efter 

ett rum åt mig. 

Till slut hittade de 

ett och jag har fått 

Beshr Al Nahas. skriva på kontrakt. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

Martin Walian är en av studenterna som fick övernatta i gympasalen på Fyrishov. 

Studenter tvingas 

sova i gympasalen 

Dålig information och ockerhyror. 

Studenterna som fått nödboende 

i stugbyn på Fyrishovs 

camping är både stressade och 

irriterade. I fyra dagar måste de 

övernatta i en av gympasalarna 

på träningsanläggningen. 

Det kom ett mejl till Ergos redaktion 

från en av Uppsala 

studentkårs studiebevakare, 

som varit i kontakt med 

en av studenterna som fått 

flytta in i stugbyn på Fyrishovs camping. 

Han var upprörd över att de betalar 3 500 

kronor per person, trots att kommunen 

tillsammans med universitetet subventionerat 

priset med en tredjedel. Det totala 

månadspriset för dessa stugor är 21 

000 kronor. 

Jag möter psykologistudenten Martin 

utanför Fyrishovs träningsanläggning 

och tillsammans promenerar vi bort 

mot stugbyn. 

– Jag visste inte förrän igår att vi var 

tvungna att flytta ut idag, och inte när 

heller – så en av mina stugkompisar fick 

bära över mina väskor till annexet där vi 

ska förvara våra saker fram till söndag. 

Tydligen var stugorna uppbokade de här 

dagarna sedan länge. 

HAN HAR INTE LÄNGRE någon nyckel till 

sin stuga, så vi får kika in genom fönstret 

för att jag ska få en uppfattning om 

hur det ser ut därinne. En L-formad soffa 

upptar större delen av rummet på 20 

kvadrat, och Martin pekar på en uppfälld 

loftsäng ovanför soffan. 

– Det där är min säng. En av killarna 

sover på soffan och de andra två i en våningssäng 

i utrymmet bredvid. De säger 

att det blir väldigt varmt och en av dem 

snarkar, så det blir inte mycket sömn. 

Utrymmet ser genom fönstret inte 

större ut än att våningssängen precis får 

plats. I stugan finns också ett pentry och 

en toalett med dusch. I vissa av stugorna 

finns bara två sängar, så två av de fyra 

studenterna får dela på soffan. 

– På så sätt har vi tur, för jag har provat 

och skulle inte få plats i soffan. Det är 

ändå väldigt trångt och man får liksom 

flytta på sig hela tiden – när någon pluggar 

lagar någon annan mat och en tredje 

sover – det blir lite jobbigt. 

MARTIN BERÄTTAR att de hela tiden skojar 

om situationen, mest för att orka stå 

ut. När de fick reda på att de var tvungna 

att flytta ut i fyra dagar trodde de först 

inte att det var sant. Av någon anledning 

hade de missat informationen, som gått 

ut via massmejl. 

– Vi visste inte vad vi skulle tro. Det 

känns verkligen inte kul att behöva sova 

på madrasser i en gympasal. Jag är van 

vid att kunna komma hem och ta det 

lugnt efter skolan, det går ju inte nu. 

Klockan nio varje morgon måste de 

vara ute ur gympasalen och de får tillträde 

först klockan halv sju på kvällen. 

Alla ägodelar förvaras i ett annex inne 

på Fyrishov, där det finns toaletter och 

ett litet kök. 

De flesta av studenterna i stugbyn kommer 

från olika länder runt om i världen 

och trots att de visste att det skulle bli 

svårt att hitta bostad var ingen av dem 

förberedd på riktigt hur svårt det skulle 

bli. 


– Jag har varit i hur många länder som 

helst och det har aldrig varit några problem, 

har man haft pengar har man 

kunnat få en bostad. Vad ska jag säga om 

Sverige – det är socialistiskt, säger Jacob 

från USA, som precis håller på och packar 

ihop sina saker eftersom han haft turen 

att hitta någon annanstans att bo. 

Trots det höga priset för en sängplats i 

en av stugorna får studenterna inte nyttja 

Fyrishovs träningsanläggning, något 

som Martin hade räknat med. 

– Det var det första jag frågade. Jag 

tänkte att för 3 500 kronor så skulle jag 

i alla fall få bada lite, men det fick man 

inte. Och ska man bo kvar efter sista september 

så är det fullt pris som gäller – jag 

har hört att det kommer kosta runt 5 000 

kronor i månaden. Det är helt sjukt. 

KENT ANDERSSON, som ansvarar för Fyrishovs 

stugby och camping säger att tillgång 

till träningsanläggningen aldrig 

kom på tal när nödboendeavtalet slöts 

med Uppsala studentkår. 

– Vi har försökt hjälpa kåren att lösa 

den krissituation som råder genom att 

få loss så många stugor som möjligt. 

Vad studenterna betalar i hyra är inte 

Fyrishovs värk – det är inte vår sak att 

subventionera. Vad gäller de fyra dagar 

som studenterna fått sova i gympasalen 

så beror det på en bokning som vi inte 

kunde flytta på. När vi slöt avtalet sade 

kåren att det inte var några problem. 

Enligt universitetets akutbostadsansvariga 

sattes hyrorna med tanke på 

studenternas ekonomi och inte vad de 

skulle få för pengarna. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


NYHETER / 09 

Uppsalahem 

ska ta över 

Studentstaden 

Det kommunala fastighetsbolaget 

Uppsalahem ska ta över 

ägandet av de 4 300 bostäderna 

i Studentstaden. Just nu pågår 

även diskussioner med nationerna, 

som vill köpa in sig i bolaget 

för att kunna erbjuda sina medlemmar 

studentbostäder. 

Genom att ta över Studentstaden 

vill Uppsalahem 

säkra Uppsalas långsiktiga 

försörjning av studentbostäder. 

– För att Uppsala ska kunna fortsätta 

sin positiva utveckling behöver Uppsala 

kommun försäkra sig om att universitetet 

ska kunna fortsätta ta emot 

studenter, och vi vet att bostäder är en 

viktig faktor i valet av studieort, säger 

Uppsalahems styrelseordförande Peter 

Nordgren. 

Förslaget innebär att Uppsalahem 

tar över bolaget Studentstaden och att 

bostadsaktiebolaget Dombron istället 

övertar de vård- och äldreboenden som 

Uppsalahem idag äger. 

– Det finns en gemensam 

vilja från 

båda parter att 

satsa på bostadssituationen 

och som 

kommunalt bolag 

känns det naturligt 

att vi tar över 

studentbostäderna. 

Dombron ägs av 

Fjärde AP-fonden Peter Nordgren. 

som är en trygg förvaltare. 

Det är en mycket bra samarbetspartner, 

säger Peter Nordgren. 

Dombron ägs sedan den 1 juli i år av 

Fjärde AP-fonden, som är en statlig 

myndighet och en av fem fonder i det 

allmänna pensionssystemet. Avsiktsförklaringen 

innebär också en början 

till ett fortsatt samarbete mellan Uppsalahem 

och Dombron som kommer att 

leda till att byggandet av hyresbostäder i 

Uppsala kommer att öka. 

– Det samarbete vi inleder idag kommer 

att ge åtminstone 250 nya studentbostäder, 

utöver de vi byggt tidigare. Vi 

har tittat på prefabricerade modulbyggen 

– inte i form av baracker, utan som 

permanenta bostäder. Det finns markbitar 

lediga och vi vill få hit aktörer som 

kan bygga och förvalta hyresrätter åt 

oss. Ambitionen är att öka bostadsbyggandet 

rejält i Uppsala. 

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 

Gunnar Hedberg välkomnar förslaget, 

liksom Uppsala universitets rektor Anders 

Hallberg. 

– Det är ljuv musik för mina öron. Jag 

känner mig helt trygg med de lösningar 

som presenterats, säger Anders Hallberg, 

som menar att det skulle bli ett allt 

för stort företag för universitetet att ta 

ansvar för uthyrning av studentbostäder. 

Uppsala studentkårs vice ordförande 

Karin Nordlund är positiv till affären, 

men kritisk till att Uppsalahem inte 

kunde ge någon uppskattning av hur 

många studentbostäder som kommer 

att behövas framöver. Hon är också trött 

på det återkommande argumentet att 

ett minskat antal studenter kan leda till 

att många studentbostäder står tomma, 

som de gjorde under slutet av sjuttiotalet 

och i början av åttiotalet. 

– Jag vill inte höra något mer om tomma 

korridorer – för det kommer inte 

att hända igen. Uppsala är en attraktiv 

stad, inte bara för studenter. Idag är det 

ingen risk för att bostäder står tomma. 

Det behövs fler hyresrätter, säger Karin 

Nordlund. 

FÖR NÄRVARANDE pågår diskussioner 

mellan Uppsalahem och nationerna, 

som länge varit intresserade av att köpa 

Studentstaden, men vars tidigare bud 

var för lågt. 

– Vi har varit med under hela processen, 

liksom Uppsalahem, men i förra 

vändan blev det ingen affär. Däremot 

togs diskussionerna upp igen i ett tidigt 

skede och det vi har pratat om i sommar 

– under sekretess naturligtvis – är en 

framtid där vi tar tillbaka läget igen. Vad 

som skulle kunna hända är att nationerna 

och Uppsala studentkår köper in sig 

på olika delar i Studentstaden, även om 

bolaget fortsätter att drivas som ett enda. 

Antalet köplatser respektive nation och 

kåren skulle få skulle vara beroende av 

hur mycket pengar de lägger in, säger V- 

Dala nations skattmästare Rolf Kroon. 

Ett eventuellt samverkansprojekt mellan 

kåren och nationerna kan dock inte 

komma till stånd förrän förhandlingarna 

mellan Uppsalahem och Dombron 

är slutförda, vilket enligt Rolf Kroon bör 

ske inom en månad. 

– Det här görs också för att få fram nya 

bostäder. Affären mellan Uppsalahem 

och Dombron är väldigt bra för studenterna 

och en enorm trygghet. Jag skulle 

tro att det kommer att byggas mellan 

600 och 1 000 nya studentbostäder de 

kommande tre åren. Det finns väldigt 

många möjligheter – vi tror att det finns 

väldigt mycket ekonomi i att samordna 

förvaltning och skötsel, eventuellt också 

av nationsbostäderna. Det är inte rationellt 

att ha så små enheter som idag. 

För Uppsala studentkår skulle möjligheten 

att kunna erbjuda studentbostäder 

till sina medlemmar vara en enorm 

fördel nu när det inte längre är obligatoriskt 

att vara med. 

– Vi har ännu inte diskuterat saken 

med nationerna, men vi vet att möjligheten 

finns. Det är väldigt intressant 

och ett jättebra sätt att locka medlemmar 

på, säger Karin Nordlund. 


NYHETER I KORTHET 

Teologen i blåsväder 

Chefen för teologiska institutionen 

vid Uppsala universitet, Eva Hellman, 

valde att avgå strax efter att en rapport 

om arbetsmiljön på teologen släppts 

från Örebro universitet. Forskaren Ingrid 

Pincus står bakom rapporten, som 

gjorts på uppdrag av personalavdelningen 

på Uppsala universitet och som 

visar att arbetsmiljön för de anställda 

på institutionen är under all kritik. 

Enligt studiebevakaren Angelica Handersten 

Rönnbäck har det i viss mån 

gått ut över studenterna, eftersom personalen 

ofta inte funnits tillgänglig. 

– Ett exempel är när den administrativa 

personalen är sjuk och studenterna 

går miste om viktig information inför 

anmälningar till kurser och liknande. 

Det är mest allmänna klagomål, eftersom 

institutionen har rett upp problemen 

innan det hunnit bli fel, men två 

studenter har anmält till Högskoleverket, 

säger hon. 

Efter nyår kommer teologen att presentera 

resultaten från en egen arbetsmiljöundersökning, 

som ska genomföras 

under hösten. 

– Undersökningen som görs nu tittar 

på arbetsmiljön både för de anställda 

och för studenterna. Det är viktigt att 

de får den utbildning de har blivit lovade, 

säger Angelica Handersten Rönnbäck. 

Dagens studenter 

missar poängen 

Under den senaste femårsperioden har 

antalet avklarade poäng minskat från 

83 till 79 procent. Förklaringen är sannolikt 

den stora ökningen av distansstudier, 

enligt Högskoleverkets studie. 

För yrkesprogrammen ligger prestationsgraden 

på hela 91 procent, för de 

generella programmen på 82 procent 

och för fristående kurser endast på 63 

procent. 

Under de senaste fem åren har prestationsgraden 

sjunkit för både männen 

och kvinnorna, men den är betydligt 

högre för de senare: 82 procent jämfört 

med 76 för männen. 

Virtuell förälder för vilsna 

Den 1 oktober lanseras Morsanofarsan.se, 

en mötesplats som riktar sig 

till unga människor som precis flyttat 

hemifrån. Här finns tips på allt från 

försäkringar, budget, städning och 

matlagning till hur du gör rent avloppet. 

Genom bilder, illustrationer och 

filmer kan du lära dig hur du byter en 

propp eller frostar av frysen med mera. 

Många föräldrar beredda 

att köpa studentbostad 

Sex av tio svenskar kan tänka sig att 

köpa en bostad till sina barn om de ska 

börja på högskola/universitet, visar 

Svensk fastighetsförmedlings senaste 

Bobarometer. Varannan svarande uppger 

att de är beredda att betala mellan 

100 000 och 500 000 kronor för studentbostaden, 

var tredje mellan 500 000 

och 1 miljon kronor och fyra procent 

kan tänka sig att betala över 2 miljoner 

kronor. 

– De långa köerna till landets studentbostäder 

och exemplen på olika akutlösningar 

under stor tidspress gör att 

föräldrar gärna hjälper sina barn, bara 

man har ekonomisk möjlighet. Våra 

fastighetsmäklare har sedan flera år 

märkt av ett ökat intresse för att köpa 

studentbostad och vid terminsstarterna 

är det stor konkurrens om ettorna, 

vilket gör att priserna ökar, säger Peeter 

Pütsep, vd på Svensk fastighetsförmedling. 

Benägenheten att köpa bostad till 

barnen är nästan 10 procent högre 

bland män, 65 procent, jämfört med 56 

procent av kvinnorna. Köpkraften och 

önskan att köpa studentbostad skiljer 

sig även åt beroende på var man bor. 

Mest benägna är föräldrar i Västra Götalandsregionen, 

tätt följda av Stockholmarna. 

Norrlänningarna är minst 

sugna på att köpa. Hur mycket man är 

villig att betala skiljer sig också åt. 

Dyrast är det i Stockholm, där en etta 

på 25 kvadrat kostar 1 186 700 kronor. 

I Uppsala kostar samma lägenhet 719 

500 kronor. Billigast är Gävle, där lägenheten 

kostar 192 850 kronor. 

Cykeltaxi-Carl har ny hoj 

För tre månader sedan kunde Carl Wachtmeister äntligen skaffa den riksha han 

så länge suktat efter. Den som följt Ergo de två senaste åren kommer kanske ihåg 

att hans gamla cykeltaxi krånglade så mycket att den oftast stod på lagning, med 

inkomstbortfall som följd. Nu kan vi glatt meddela att Carl Wachtmeister återigen 

syns på Uppsalas gator – nu med en ny fin hoj från England. 

Foto: Kjell Pålsson

10 / VAL 2010 Ergo #8 / 2010 

Bostäder, studiemedel och utbildningskvalitet. Båda 

blocken utlovar stora satsningar på studenter nästa mandatperiod. 

Men vad döljer sig bakom utbildningspolitikens 

honnörsord Ergo har ställt politikerna mot väggen. 

Alliansen 

Ni vill höja lånedelen av studiemedlet med 500 kronor 

nästa år. Det innebär ju i förlängningen att studenterna 

betalar reformen. Är det rättvist 

Studier är en investering för både individ och samhälle, 

och därför delar staten och studenterna på kostnaderna 

för studiemedelssystemet, genom att det är 

en kombination av lån och bidrag. Höjningen innebär 

att lånets andel ökar med 1,8 procentenheter, samtidigt 

som studenterna får 500 kr mer i plånboken varje 

månad. Det tycker vi är både rimligt och rättvist. 

De rödgröna har tre huvudförslag för fler studentbostäder: 

1. Sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar 

. 

2. Varje studentkorridor ska beskattas som en bostad 

i stället för att som nu ta ut en avgift för varje 

rum. 

3. Investeringsstöd för att stimulera ökat bostadsbyggande 

med inriktning mot hyresrätter inklusive 

studentbostäder. 

Inget av dessa åtgärdsförslag återfinns i regeringens 

”sex steg för fler studentbostäder”. Varför 

Effekten av sänkt fastighetsskatt enligt rödgrön modell 

på studenternas hyror bedömer vi som liten. Vi 

prioriterar hellre andra reformer, som höjda studiemedel 

och höjda anslag till grundutbildningen. 

Investeringsstöd vet vi av erfarenhet har dålig effekt. 

Det ger inte fler bostäder, det ger dyrare bostäder och 

byggstopp när subventionerna tar slut. Vi vill i stället 

se enklare regler, enklare beslutsprocess och långsiktigt 

goda villkor för bostadsbyggande. 

I er utbildningsrapport slår ni fast att arbetslivsanknytning 

är viktig men ger inga besked om konkreta 

åtgärder. Hur matchar ni de rödgrönas satsning på 

praktik och studie- och yrkesvägledning 

Att arbeta för studenternas anställningsbarhet och 

utbildningarnas arbetslivsanknytning är en central 

del av högskolornas uppdrag, och ska inte vara beroende 

av öronmärkta bidrag. Högskoleverket har i uppdrag 

att granska hur högskolorna arbetar med detta, 

och det är en viktig komponent i det nya kvalitetsutvärderingssystemet. 

Ni bygger ut högskolan med 10 000 platser fram till 

2011. Vill ni fortsätta sen 

Det beror på hur många som söker sig till högre 

studier. Just nu är utvecklingen mycket positiv på arbetsmarknaden, 

och då brukar efterfrågan på högskoleplatser 

minska, samtidigt som antalet 19-åringar 

minskar igen efter en kraftig ökning de senaste åren. 

Ni vill ha en nationell webbsajt för rankning av lärosäten. 

När ska den vara på plats 

Någon gång under nästa mandatperiod. Vi tror att 

det kan vara värdefullt för studenterna att få lättillgänglig 

och kvalitetssäkrad information om olika utbildningar, 

så att de kan göra välgrundade val. 

Ni vill ha en särskild utvärderingsmyndighet för universitet 

och högskolor. Varför inte låta Högskoleverket 

utvärdera 

Vi vill se över myndighetsstrukturen på högskolesidan 

så att den blir tydligare och mer renodlad. En 

möjlighet är att det är just Högskoleverket som får ett 

förtydligat uppdrag att som huvuduppgift stå för utvärdering 

och tillsyn. 

I början av mandatperioden tog ni bort möjligheten 

att vara med i a-kassan som student, det så kallade 

studerandevillkoret. Har ni några planer på att återinföra 

studerandevillkoret 

Nej. Arbetslöshetsförsäkringens syfte är att vara en 

omställningsförsäkring för den som tidigare haft inkomster 

av arbete. 

Ni har också avskaffat möjligheten att tillgodoräkna 

arbetslivserfarenhet när man söker till högskolan. 

Vill ni återinföra den möjligheten 

Nej. Vi tycker inte att ålder och arbetslivserfarenhet 

per automatik innebär att man har förkunskaper nog 

för högre studier. Däremot kan arbetslivserfarenhet 

som är relevant för den utbildning man söker fortfarande 

tillgodoräknas för behörighet, genom bedömning 

av så kallad reell kompetens, och det tycker vi är 

bra. Högskolorna har också stor möjlighet att själva 

bestämma urvalsgrunderna för upp till en tredjedel 

av platserna, och där kan arbetslivserfarenhet finnas 

med. 

Rätten till vilande SGI (sjukpenninggrundande inkomst) 

är knuten till studiemedlet. Det innebär att 

studenter som tidigare har arbetat och som av någon 

anledning inte har studiemedel förlorar sin SGI. Är 

det rimligt 

Hela socialförsäkringssystemet utreds för närvarande 

i en parlamentarisk utredning, där det här är en 

av frågorna. Vår utgångspunkt är att skapa ett tryggt 

regelverk också för studenter, men den exakta utformningen 

har vi inte tagit ställning till än. 

Studenter utan vilande SGI har idag ingen möjlighet 

att vara deltidssjukskrivna. Vill ni ändra på det 

Ja, vi vill se över möjligheterna att kombinera studier 

på deltid med sjukskrivning på deltid. 

Vill ni höja grundnivån i föräldrapenningen och i så 

fall hur mycket 

Vi anser att de ekonomiska villkoren för studenter 

som bildar familj bör förbättras, både vad gäller föräldrapenningen 

och den tillfälliga föräldrapenningen. 

Hur detta ska utformas har vi dock inte tagit ställning 

till än. 

PARTIERNA GAVS MÖJLIGHET att svara 

på Ergos frågor både enskilt och gemensamt 

inom blocken. Allianspartierna 

valde att svara gemensamt. Från det 

rödgröna blocket svarade S och MP var 

för sig, Eftersom deras svar inte på någon punkt skilde 

sig i sak har vi valt att redovisa svaret från S, som var 

mest utförligt. Vänsterpartiet hade inte svarat vid 

Ergos pressläggning.


VAL 2010 / 11 

De rödgröna 

Flera av punkterna i er studentrapport är ”reformambitioner, 

givet att det statsfinansiella läget så 

tillåter”. Det gäller bland annat större delen av studiemedelshöjningen, 

hela höjningen av barntillägget 

och större delen av satsningen på praktik. Går det 

att vara lite mer konkret Hur hög måste tillväxten 

vara för att reformerna ska bli verklighet 

Konkret kan man vara helt trygg med att studiemedlet 

höjs mer med en rödgrön regering än med en 

borgerlig, och till skillnad från de borgerliga vill vi 

inte bara höja studielånen utan även bidragen. När 

det gäller reformambitionerna är vi noggranna med 

att utgå från samma prognos av den framtida ekonomiska 

utvecklingen som regeringen använder sig av, 

så att respektive regeringsalternativs prioriteringar 

kan bedömas på ett schyst sätt. Förutsatt att regeringens 

bedömning av ekonomins utveckling också blir 

verklighet, går det att höja studiemedlen enligt vad 

vi har sagt. 

Enligt er studentrapport vill ni satsa 200 miljoner 

kronor 2011 och 400 miljoner från 2012 på att höja 

kvaliteten i högskolan och ge utrymme för mer lärarledd 

tid för studenter inom samhällsvetenskap, 

humaniora, juridik och teologi. I andra sammanhang 

har rödgröna företrädare dessutom utlovat 400 miljoner 

kronor per år under 2013 och 2014, vilket skulle 

innebära en sammanlagd satsning på 1,4 miljarder 

under mandatperioden, att jämföra med regeringens 

1,3 miljarder. Detta nämns dock inte i studentrapporten. 

Vad är det som gäller 

Anledningen till att det inte fanns i tabellen var att 

vi skilde på gamla och nya förslag, så att det inte ser 

ut som att vi försöker ”sälja samma stol” flera gånger 

– ett klassiskt trick av regeringen. Kvalitetsförstärkningen 

har vi föreslagit varje år sedan 2008, och vi 

har aldrig haft för avsikt att höjningen av anslagen 

per plats ska vara tillfälliga pengar – det skulle vara 

väldigt oortodoxt och ge märkliga konsekvenser. 

Hur stor del av er föreslagna utbyggnad och förbättring 

av studie- och yrkesvägledningen gäller högskolan 

Vad innebär den 

100 miljoner kronor per år. Den innebär ett riktat 

stöd som gör att lärosätena kan stärka kvaliteten på 

sin verksamhet på olika sätt. Exakt hur det ska göras 

är inget staten behöver detaljreglera, däremot är 

det rimligt att lärosätena redovisar hur man avser 

använda resurserna för att få ta del av resurserna. 

Några uppslag kan vara förbättrad kompetens på rådgivningen, 

utökade öppettider och mer uppsökande 

verksamhet och förstärkt samverkan med näringsliv 

och offentliga arbetsgivare. 

Nyligen presenterade regeringen sex åtgärder för fler 

studentbostäder: 

1. Nio lärosäten får rätt att hyra ut studentbostäder. 

2. Akademiska hus bör mer aktivt skapa förutsättningar 

för nya studentbostäder. 

3. Kommunerna ska uppmuntras att i högre grad utnyttja 

möjligheten att medge tidsbegränsade bygglov. 

4. Avskiljbarhetskravet för små studentbostäder tas 

bort. 

5. En reformerad plan- och bygglag och en ny instansordning 

för plan- och byggärenden ska göra detaljplanen 

enklare, snabbare bygglov och snabbare hantering 

av överklagade detaljplaneärenden. 

6. Schablonavdraget vid andrahandsuthyrning av bostäder 

höjs med 50 procent från den 1 januari 2011. 

Är ni överens med regeringen om att dessa åtgärder 

bör genomföras 

Allt utom 6. ställer vi upp på. Samtidigt är bostadspolitiken 

ett område där skillnaderna är mycket stora 

mellan oss och regeringen. Vi är emot ideologiskt 

motiverade utförsäljningar av hyresrätter – vilket 

sker i stor utsträckning i många borgerliga kommuner. 

Den borgerliga regeringen har också monterat 

ner allt stöd till bostadsbyggande vilket lett till att 

bostadsbyggandet fallit kraftigt sedan 2006. Vi föreslår 

att det införs ett investeringsstöd för byggande 

av hyresrätter. Det var framgångsrikt under den förra 

regeringen, och en anledning till att bland andra SFS 

kunde konstatera att situationen för studentbostäder 

såg mer positiv ut än på länge år 2006. 

Anledningen till att vi är tveksamma till skatteavdrag 

för att hyra ut i andra hand eller till inneboende 

är att vi hellre lägger resurserna på att fler studenter 

ska få en egen bostad. Det innebär en viktig skillnad 

i hur man ser på studenter, och det är fullt möjligt 

att uppnå – studenter ska inte behöva nöja sig med 

mindre. 

Tänker ni återinföra studerandevillkoret i a-kassan 

om ni vinner valet 

Vi tycker att a-kassan ska lyftas ut ur den jättestora 

utredning om socialföräkringssystemen som regeringen 

tillsatt och behandlas i särskild ordning. När 

vi ser över a-kassan är det två frågor som vi beslutat 

oss för att särskilt se på – studenterna och de deltidsarbetslösa. 

Skarpa förslag lägger vi sedan utifrån utredningen. 

Vill ni ändra i reglerna för studenters SGI 

Våra socialförsäkringar bygger på arbetsprincipen, 

det vill säga att det är arbete och de sociala avgifterna 

som ger inträde och tillgång till försäkringen. Det är 

också inkomsten som är skyddad av socialförsäkringarna. 

Samtidigt behövs skydd även för personer som 

till exempel studerar. Det är inte minst viktigt i ett 

samhälle där vi vill att det finns fler chanser att studera, 

även om man inte gör det direkt efter gymnasiet. 

Det innebär att många studenter blir föräldrar under 

studietiden. Även studenter blir förstås sjuka och 

har behov av annan försörjning än det traditionella 

studiemedlet. Därför finns ett antal regler om till 

exempel överhoppningsbar tid i försäkringarna så 

att man kan få tillgång till en inkomstbaserad ersättning 

även om man för tillfället studerar. För de studenter 

som inte har rätt till någon inkomstbaserad 

ersättning alls finns regler om en lägsta ersättning i 

till exempel föräldraförsäkringen. Det har länge funnits 

ett behov av att se över socialförsäkringarna och 

en sådan utredning är nu tillsatt. 

MP arbetar för att på sikt införa en rätt för studenter 

behålla sin SGI. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se


Frivillig kår lockar fler 

Inför kårobligatoriets fall fruktade 

Uppsala studentkår att 

medlemmarna skulle svika. Men 

hittills har lika många betalat 

medlemsavgift som vid samma 

tidpunkt förra året. 

När Ergo går till tryck har 

24 929 personer betalat 

medlemsavgift till kåren 

för höstterminen 2010, att 

jämföra med de 28 280 som 

gått med i nation. Av de nya studenterna 

har ungefär hälften valt att gå med, av de 

gamla finns 60 procent kvar. 

– Vi har idag 70 procent av studenterna 

som studerar vid universitetet. Det är 

precis samma antal och samma typ av 

utvecklingskurva som vid den här tidpunkten 

förra året, säger kårordföranden 

Gabriel Ledung. 

Den oväntat höga medlemstäckningen 

kan enligt honom förklaras med att de 

flesta varit medlemmar sedan tidigare 

och därmed bara fortsatt att betala in 

avgiften, att de nya studenterna skrivit 

in sig vid stadens nationer och därmed 

inte behövt ta sig till kåren, samt att 

medlemsavgiften sänkts från 140 kronor 

till 45. 

– Jag tror att det var bra att vara ansvarsfull 

och sikta lågt, för vi hade ju verkligen 

ingen aning – vad som helst kunde 

ha hänt. De som varit med under obligatorietiden 

och vet vad kåren är kommer 

ju sakta men säkert att plugga klart och 

fasas ut, så framtiden beror mycket på 

hur väl vi lyckas nå ut till nya studenter 

och visa vad vi gör. 

Är ni nöjda med 70 procents medlemstäckning 

– Vi är inte helt nöjda förrän vi har 100 

procent igen – det är vårt mål. Vi vill ha 

medlemmar för att skapa en levande 

verksamhet, av och för studenter. I och 

med att det inte finns något obligatorium 

längre, och inget sista betalningsdatum, 

kommer studenterna att komma in 

allteftersom. 

HAR MAN BETALAT medlemsavgiften till 

kåren eller någon av nationerna den här 

terminen kommer man även i fortsättningen 

att få hem en avi i brevlådan vid 

terminsstart. På den avi som skickades 

ut inför höstterminen framgår det dock 

inte hur man gör för att betala in bara till 

kåren, eller till en av nationerna, något 

Gabriel Ledung beklagar. 

– Det hade absolut kunnat vara tydligare 

och det är något vi tar med oss till 

nästa utskick. Man betalar helt enkelt 

det belopp man vill betala, som motsvarar 

en medlemsavgift i den organisation 

man vill gå med i. Eftersom det inte finns 

något obligatorium längre så förfaller 

ett medlemskap om man inte betalar avgiften, 

så vill man inte vara med är det 

bara att bortse från avin. Det skickas inte 

ut några påminnelser. 

Kåravgiften på 45 kronor går till sektionsråden 

på fakulteterna, vilket innebär 

att pengarna hamnar direkt hos den 

fakultet där den betalande studenten är 

registrerad. De studentrepresentanter 

som studenterna väljer till sektionsrådet 

är de som sedan fogar över medlen. 


Doktoranden Gustav Götlind och civilingenjörsstudenten Sofia Bauer diskuterar medlemskap i kår och nation. 

Studierna förenar oavsett 

89-årige doktoranden Gustav 

Götlind och 17-åriga civilingenjörsstudenten 

Sofia Bauer har 

åtminstone en sak gemensam 

– trots att båda pluggar på Uppsala 

universitet vet ingen av dem 

vad kåren gör. 

Hon står utanför universitetshuset, 

rött hår i snålblåsten. 

Sofia Bauer är ny i staden, ny 

i landet faktiskt. På perfekt 

svenska berättar hon att 

hon är uppvuxen i Spanien, men att hon 

gått i svensk skola i Madrid. Hon kom till 

Uppsala tillsammans med sina föräldrar 

för två veckor sedan från Dubai, men i 

övermorgon åker föräldrarna tillbaka. 

Vi rör oss genom universitetsparken ner 

mot Ofvandahls hovkonditori, där vi ska 

möta Gustav Götlind, 89 år. Gustav är 

gammal lärare i biologi och kemi och arbetar 

för närvarande på sin avhandling i 

processrätt. Medlem i kåren har han varit 

sedan han påbörjade sina studier vid andra 

världskrigets början 1939, däremot 

blev han för några år sedan av med sitt 

medlemskap i Västgöta nation. 

– Inbetalningskorten slutade att komma 

– de glömde bort mig antar jag. De 

trodde väl inte att jag fanns kvar vid universitet 

eftersom jag är så gammal. Men 

jag tycker om nya erfarenheter och kunskaper 

och har inte lagt av helt. Avhandlingsarbetet 

sköter jag hemma och sen 

går jag på de seminarier som ges inom 

mitt ämne. 

Han berättar att han skulle ha läst botanik 

som första kurs vid universitetet, 

men att krigsutbrottet satte stopp för 

det. 

– Professorn blev inkallad, så jag fick 

studera zoologi istället. Det var så då 

– det kunde komma ett meddelande 

på kvällen om att vederbörande skulle 

infinna sig på morgonen. Men jag hade 

ändå tänkt läsa zoologi, så det gjorde 

ingenting. 

GUSTAV VALDE SJÄLV KURSER för att få 

ihop till sin examen. En filosofie magister 

blev en filosofie licentiat och sedermera 

en doktorsexamen, samtliga inom 

naturvetenskap. En studieinriktning 

han delar med Sofia Bauer, som ska läsa 

civilingenjörsprogrammet i molekylär 

bioteknik. Sofia är yngst i registret – 17 

år gammal väntar hon bara på att få fylla 

18, så att Norrlands nation kan ta bort 

brasklappen om alkoholförbud. Kåren 

valde hon att inte gå med i. 

– Jag vet inte vad kåren gör. Jag valde 

att gå med i UTN istället. 

– Ja, vad gör kåren egentligen, det vet 

inte jag heller, säger Gustav och skrattar. 

Är inte kårens främsta uppgift att säkra 

sin egen överlevnad 

Formellt var kåren under trettiotalet 

endast en sammanslutning av nationerna 

och det var nationernas ombud som 

fattade alla viktiga beslut. Liksom idag 

var det en liten, intern krets som engagerade 

sig i kårens verksamhet och personfrågor. 

Det var först under femtiotalet 

som kåren genomförde den förändring 

som skulle leda till studiestöd, studentbostäder 

och nya undervisningsformer. 

Den politiska debatten var mer högljudd 

än idag, och Ergo var ett forum för alla 

slags åsikter, även antidemokratiska. 

– Det gick ganska livligt till – jag minns 

ett slagsmål på Dragarbrunnsgatan, 

som delvis utspelade sig på ett tak och 

som slutade med att den ene slagskämpen 

hällde ärtsoppa över den andre. Det 

kunde vara farligt att umgås i vissa grupper. 

Sedan tillkom inkallningsorder till 

studenterna – vi kände oss hotade, det 

var oroliga tider.

Ergo # 8 / 2010 

NYHETER / 13 

än väntat 


ålder 

Precis efter andra världskrigets slut var 

nyckelorden demokrati, internationellt 

samarbete och solidaritet. Den akademiska 

miljön var dock i stort sett densamma 

som innan kriget bröt ut. 

– Stan har förändrats en hel del sen jag 

var barn. På den tiden bodde inte fler än 

15 000 personer här. Jag tror inte att studentlivet 

var som idag, man gick väl ut 

på nation ibland, men för de som kom 

utifrån fungerade nationen som extrahem. 

SLITNA INACKORDERINGSRUM var det 

som gällde för nya studenter, först efter 

några år kunde man få tag på ett rum i 

studentbostadshus. Uppsala var ensamhetens 

stad, och nationerna var fram 

till sextiotalet, när man började bygga 

studentbostäder, precis som Gustav säger 

– en form av extrahem. 1960 fanns 

knappt 10 000 studenter vid universitetet, 

sju år senare var antalet registrerade 

mer än dubbelt så många och man började 

ifrågasätta sin särställning. Idag 

finns cirka 35 000 studenter i staden, 

men fortfarande lever gamla traditioner 

och miljöer kvar vid sidan av det nya. 

Att bo inackorderad är återigen vanligt 

förekommande, då bostadsbyggandet 

stått relativt still och antalet studenter 

utifrån bara ökar. 

Sofia tycker till skillnad från Gustav att 

Uppsala är en liten stad. Hon har precis 

införskaffat en cykel och lärt sig snabbaste 

vägen hem till Flogsta. Som en av 

få lyckligt lottade lyckades hon säkra en 

bostad innan hon kom hit. Hon har inga 

problem med att dela kök, men egen 

toalett och dusch var viktigt, något man 

inte kunde räkna med på fyrtiotalet. 

– Rinnande vatten var det dåligt med, 

och vissa hus saknade toaletter. Men det 

var inget som bekymrade mig eftersom 

jag bodde hos min mor ganska länge, 

hon hade en stor våning. Det fanns speciella 

studentmatsalar på den tiden och 

studenterna åt i regel ute två gånger om 

dagen. 

FÖRST PÅ SEXTIOTALET började företeelsen 

med matsalar dö ut, innan dess var 

det ovanligt att man lagade sin egen 

mat. Idag har studenternas matkultur 

kommit att bli synonym med nudlar, 

nudlar och åter nudlar, även om nationerna 

erbjuder lunch för en billig peng. 

Studenternas köpkraft har minskat på 

senare år. 

– Jag trodde att det skulle finnas billiga 

matsalar här, men jag har förstått att de 

flesta har matlådor med sig, säger Sofia. 

För en Uppsalastudent finns det mycket 

som är roligare än att stå framför 

spisen. Både Gustav och Sofia tycker om 

att sjunga och Gustav var länge aktiv i 

Allmänna sången, Skandinaviens äldsta 

universitetskör. Sofia har planer på att 

gå med i Norrlandskören och hon känner 

sig också sugen på nationens fotoförening. 

– Men jag väntar tills jag börjat första 

kursen och hittat en balans – annars blir 

det för mycket på en gång. 

Vi skiljs åt utanför Ofvandahls, Gustav 

promenerar bort mot sin lägenhet på 

Skolgatan och jag följer Sofia tillbaka 

till universitetshuset där hon har sin cykel. 

Jag kan inte säga att jag är förvånad 

över hur väl de kom överens, trots sina 

olika erfarenheter och åldrar. I Uppsalas 

studentliv är det viktigaste ändå det som 

förenar – studierna vid universitetet. 


Marta Obminska 

31 år, jur kand, Uppsala 

“Jag brinner för politik i stort och ser 

förtroendeuppdrag som en möjlighet 

att påverka samhället till det bättre, inte 

minst med tanke på de människor som 

har svårt att göra sina röster hörda.” 

Kandidat 

4 

riksdagen 

www.marta2010.se 

Kandidat 

4 

Uppsala 

kommun 

Kodjo Akolor (Morgonpasset i P3) 

och Matilda Kihlberg (Humorhimlen i 

P3) letar efter nästa stjärna på P3:s 

humorhimmel. 

sverigesradio.se/p3/humorhimlen 

Välkommen till Riksdagsbiblioteket! 

Öppet må–to 10–18, fre 10–15 • Gamla stan, Storkyrkobrinken 7A 

Läser du juridik eller samhällsvetenskap Är du intresserad av 

samhällsfrågor Upptäck Riksdagsbiblioteket! 

Här finns 

• alla riksdagsdokument 

och lagar 

• litteratur och databaser i 

samhällsvetenskap och juridik 

På scen Cirkus Kiev, Pang Prego och 

Stand Up med Sara Andersson samt 

tävlande humorbidrag. 

• EU- och FN-dokument 

• arkivhandlingar 

• studieplatser och 

grupp rum 

FREDAG 

24/9 PÅ 

KATALIN 

19.00 P3 Bar Quiz med Hanna Fahl (P3 Populär) 

21.00 P3 presenterar Humorhimlen Live 2010 med Kodjo och Matilda 

ca 22.30 Efterfest med DJ Hanna Fahl och DJ Calle Dernulf 

KATALIN 

AND ALL THAT JAZZ 

Åldersgräns: 18 år 

020-555 000, vardagar 12–15 • www.riksdagen.se/riksdagsbiblioteket

14 / NYHETER 


Svaga språkkunskaper isolerar 

I år har extra många internationella 

masterstudenter tagit 

sig till Uppsala eftersom det är 

sista gången utbildningen är 

gratis – men det är inte alla som 

fixar engelskan. 

Det talas inte mycket om de 

utländska studenterna som 

har så bristande kunskaper 

i engelska att de inte klarar 

vare sig studierna eller det 

sociala, men hos Sonja Entzenberg och 

Johanna McElwee på Språkverkstaden 

är oron stor för dessa, ofta ganska ensamma, 

studenter. 

– Den grupp studenter som kommer 

till oss har ofta svåra problem med engelskan, 

och det är en grupp jag ömmar 

särskilt för. De som på ett år måste bli 

klara med sin masteruppsats... De blir 

väldigt stressade och mår inte särskilt 

bra, säger Sonja Entzenberg. 

EN STOR GRUPP STUDENTER som söker 

sig till Språkverkstaden är från Asien, 

och det är inte alltid säkert att studenterna 

själva upplever sig ha otillräckliga 

kunskaper. 

– Att lära sig ett språk är en lång process, 

och det gör mig beklämd att inse 

att det inte kommer att gå. Masterstudenterna 

kommer hit på helt andra villkor 

än utbytesstudenterna, som ser till 

att ta del av studentlivet under sitt år i 

Sverige. Många av de utländska masterstudenterna 

har krav på sig hemifrån 

och vill inte ge upp, men man förväntas 

kunna ganska mycket på masternivån, 

säger Johanna McElwee. 

Det är inte bara språket som ställer till 

det, även skillnaderna i studietradition 

och akademisk hierarki försvårar handledningen 

av dessa studenter. 

– Det är ibland svårt att veta om de har 

förstått vad man har menat – många 

gånger visar det sig att de inte har det. 

Man ska inte generalisera för mycket, 

men flertalet utländska studenter har 

ett annat sätt att förhålla sig till sina lärare, 

de kommer ofta från en mer hierarkisk 

struktur, säger Sonja Entzenberg. 

TIMON BULTHUIS är internationellt ansvarig 

på Uppsala studentkår och möter 

ofta studenter med problem. Liksom 

Språkverkstaden anser han att universitetet 

borde ta ett större ansvar vid antagningen 

av utländska studenter. 

– Många studenter tar risken att komma 

hit även om de inte behärskar språket. 

Det går att fuska på Toefl-testet, i 

vissa länder finns det kurser som syftar 

till att studenterna ska få ett bra resultat. 

En svensk examen är så mycket värd 

i till exempel Kina och Indien. Det måste 

ges bättre information till studenterna 

– universitetet måste vara mer tydligt 

med vad som förväntas, vilken nivå som 

krävs – både språkmässigt 

och vad 

gäller själva arbetet 

med uppsatser, 

presentationer och 

tentor. Det är inte 

bara studierna som 

blir lidande utan 

även det sociala. 

Studenterna isolerar 

sig eftersom de Sonja Entzenberg. 

inte klarar sig, och 

inte heller vill fråga eller be om hjälp, 

säger Timon Bulthuis. 

SONJA ENTZENBERG BERÄTTAR att hon 

ofta undrar hur de här studenterna mår. 

– Någonstans måste det vara en felande 

länk eftersom de här studenterna kommer 

hit. Jag hoppas att de har en kontext 

här, men jag tror inte att det alltid är så. 

Det är en väldigt utsatt grupp som man 

skulle vilja göra mer för. De här studenterna 

är ambitiösa och studieinriktade, 

de är inte här för att ha kul, utan jobbar 

kopiöst mycket. Ibland får man lust att 

bjuda hem dem på middag. Jag skulle 

önska att man testade studenternas engelska 

språkkunskaper på plats och sedan 

erbjöd anpassade kurser i engelska, som 

det är på flera universitet i USA, men frågan 

är förstås om det är universitetets 

uppgift, säger hon. 

De är överens om att universitetet trots 

allt har ett ansvar för de studenter som 

antagits. Det räcker inte med Språkverkstadens 

verksamhet, även om handledningskapaciteten 

nyligen har utökats, 

eftersom de som söker sig dit är i akut 

behov av hjälp. 

– Det är lite brandkårsutryckning 

över det hela. Man borde ha skriftliga 

moment redan tidigt, för att identifiera 

de studenter som har problem, och kanske 

knyta Språkverkstaden till sig. Som 

det är nu blir studenterna svikna på ett 

dubbelt sätt; först det att de antas trots 

bristande kunskaper och sen att de inte 

får stöd när de väl är här, säger Johanna 

McElwee. 

I och med införandet av studieavgifter 

kommer gruppen utländska studenter 

att minska, åtminstone till en början, 

det är alla överens om. 

– Betalar de för sin utbildning kan de 

ställa helt andra krav och på det sättet 

kan det vara positivt, säger Sonja Entzenberg. 


Språkverkstaden är öppen för alla studenter 

vid Uppsala universitet som vill ha hjälp 

med skriftlig eller muntlig framställning, på 

svenska eller engelska. 

Ditt PayEx konto 

Mobil 

Välkomna till Hugos i Parken eller 

Hugos Kaffe och betala för fikat 

med PayEx Mobil! 

är mobilt! 

På payex.se 

hittar du alla 

som tar betalt 

med PayEx 

Mobil 

PayEx Mobil är ett mobilt betalslag 

som ersätter kontanterna i alla kanaler, 

i fysisk butik, på internet och i varuautomat! 

Logga in på ditt PayEx konto 

och skicka ut mobilapplikationen. Det 

är gratis, snabbt, lätt och smidigt! Sparar 

du sedan dina kreditkortsuppgifter på 

PayEx konto kan du ladda på kontot 

i mobiltelefonen – då har du alltid med 

dig pengar, direkt eller indirekt! 

VI ÄR EXPERTER PÅ BETALNINGAR. Mellan företag. Mellan människor. Mellan människor och företag. Ring oss på 0498-20 20 00 eller besök www.payex.se

Foto: PETER KNUTSON 

VEM VILL DU HA 

SOM STATSMINISTER 

NÄR DU VAKNAR 

PÅ MÅNDAG 

VALET PÅ SÖNDAG HANDLAR OM FRAM- 

TIDEN. EN RÖST PÅ MODERATERNA ÄR EN 

RÖST FÖR FLER JOBB, EN SUND EKONOMI 

OCH EN FUNGERANDE VÄLFÄRD.

16 / REPORTAGE Ergo #8 / 2010 

SPELET OM 

FORSKAREN 

»Aldrig har behovet av unga forskare varit större.« 

Så lyder forskningspolitikens nya mantra. Många unga 

människor är beredda att investera i magisterexamen, 

forskarutbildning och en lång utlandsvistelse.Ändå är 

forskningspolitik ett kontroversiellt ämne. Varför 

Natalie von der Lehr beslutar sig för att ta reda på mer. 

Min upptäcktsresa börjar på 

Stockholm Meeting som Naturvetarna, 

ett fackförbund 

för naturvetare, anordnar för 

tredje året i rad. Platsen för 

händelsen är Aula Magna vid Stockholms universitet. 

Medan alla intar sina platser rullar ett 

bildspel med citat. 

”Det är de unga forskarna som gör de stora 

och banbrytande upptäckterna” säger Joseph 

Nordgren, vicerektor av den teknisk-naturvetenskapliga 

fakukteten vid Uppsala universitet. 

”Support, trust, confidence & freedom är fyra 

pusselbitar för att nå framgång” säger Suparna 

Sanyal, forskare vid institutionen för cell- och 

molekylärbiologi vid Uppsala universitet. 

”Om man någon gång hittar en människa 

som är bra på något, låt honom fortsätta med 

det” säger Fredrik Rosenqvist från SAAB ventures. 

Sju politiker, en representant från varje parti, 

ska diskutera unga forskares möjligheter och 

villkor inför 400 naturvetare. För att förbereda 

sig har politikerna fått en liten skrift som sammanfattar 

problematiken – bland annat avsaknaden 

av tydliga karriärvägar samt en otrygg 

tillvaro för de flesta forskarna, i synnerhet unga 

sådana. Hur kan vi förbättra systemet för att 

vara det spjutspetsland Sverige vill vara inom 

forskningen 

Förväntningarna på debatten är höga. 

Desto större blir besvikelsen. Medan Tobias 

Krantz, utbildnings- och forskningsminister, 

är upptagen med att repetera regeringens satsningar, 

pratar också de andra partierna gärna 

om sin egen politik. 

Jag är förbryllad. Där framme på scenen sitter 

personerna som skulle kunna påverka forskarnas 

tillvaro. De flesta är pinsamt dåligt pålästa 

och upprepar istället samma fraser och smutskastar 

varandra. 

När frågestunden inleds ställer Jörgen Olsson, 

Naturvetarnas förbundsdirektör, sig upp 

och håller ett anförande om en blocköverskridande 

forskningspolitik som löper i tio års tid 

med revidering vart tredje år. 

– Jag är verkligen angelägen om detta. Kan ni 

till exempel göra en långsiktig överenskommelse 

över blockgränserna om – låt oss säga – en fördubbling 

av resurserna till forskning på tio år 

Hans inlägg får applåder, de första hittills under 

debatten. 

Svaren blir undvikande. Visserligen hade alla 

sju representanterna, om än med viss tveksamhet, 

tidigare räckt upp handen vid frågan om 

»Jag har varit 

streetsmart 

och fattat de 

rätta besluten 

vid rätt tillfälle.« 

de skulle kunna tänka sig en blocköverskridande 

forskningspolitik. Helt plötsligt verkar 

det svårare. 

Frågestunden är slut, politikerna får var sin 

blombukett och present och försvinner. 

Jag packar ned min anteckningsblock och 

min penna och bestämmer mig för att prata 

med dem som kan ge mig svar på mina frågor 

– unga människor som forskar. 

En spikrak karriär 

– Jag tror inte att jag visste vad en akademisk 

karriär var för någonting när jag började doktorera 

men jag har varit streetsmart och fattat 

de rätta besluten vid rätt tillfälle, säger Örjan 

Carlborg som blev professor i beräkningsbaserad 

genetik vid 36 års ålder. 

Vi träffas på hans arbetsplats på SLU. Istället 

för ett laboratorium med surrande kylskåp 

och inkubatorer, mer eller mindre prydliga 

labbänkar med flaskor, reagenser och utrustning 

är det ett öppet kontorslandskap som är 

platsen för Örjans verksamhet. Gemenskapen 

och utbytet av idéer känns nästan i luften. 

Nyckeln till hans egen framgång är, enligt 

Örjan, friheten han fick redan som doktorand. 

– Mitt doktorandprojekt var egentligen inte 

rätt för mig. Därför sökte jag egna pengar och 

kunde sedan förhandla med min handledare 

om vilka projekt jag skulle jobba med. Annars 

skulle jag ha lagt ner helt och hållet och då 

hade jag knappast disputerat. 

Efter disputationen fick Örjan ett stipendium 

ifrån Wallenberg-stiftelsen som var oemotståndligt 

fastän han inte var säker på att han 

ville fortsätta den akademiska karriärvägen. 

Han valde då att forska tre år i Skottland för att 

ytterligare förstärka sin unika profil. 

– Egna pengar ger också frihet att göra det 

man vill och det var precis det jag gjorde där, 

säger han. 

Tillbaka i Uppsala kunde han, med hjälp av 

Wallenberg-pengarna och stragegiska satsningar 

på unga forskare, snabbt bygga upp en 

relativt stor forskningsgrupp. Det gav utdelning 

i form av en bra publikation, vilken i sin 

tur genererade mer resurser i form av forskningsanslag 

och priser. 

På det sättet fortsatte karriären. Vetenskapliga 

priser, strategiska satsningar på unga 

forskare, en forskningsgrupp på tio personer, 

samt en imponerande publikationslista är 

några av meriterna på Örjans CV efter disputationen. 

Jag kan inte låta bli att häpna över 

hans framgång. 

– Varför ska jag vara sämre än någon annan, 

säger Örjan och låter både självsäker och ödmjuk. 

Rollen som chef över tio personer är någonting 

Örjan funderar mycket över. Han försöker 

ge sina doktorander och postdoks lika mycket 

frihet som han själv fick. 

– Jag kan ställa en fråga men inte lösa den. Jag 

ser mig själv mer som en fotbollscoach, det gäller 

att spelarna i laget vill vinna. Jag finns för 

att bolla idéer och ska se till att alla trivs. 

Örjan har tre döttrar och under småbarnsåren 

var hans sambo hemma. Men det betydde 

inte att han hade full markservice, det handlade 

mer om ett medvetet val för att barnen 

skulle slippa gå på dagis. Örjan valde istället 

att vara på jobbet så tidigt som möjligt för att 

sedan tillbringa eftermiddagarna med barnen. 

– Jag har aldrig jobbat mer än 40 timmar i 

veckan, inga sena kväller och helger. Jag tycker 

inte att det ska behövas, säger han innan jag 

hinner fråga om det är så att hans framgång beror 

på att han har jobbat väldigt mycket. 

Örjan har inte så mycket funderingar över


REPORTAGE / 17 

DET AKADEMISKA 

KARRIÄRSYSTEMET 

• Doktorandstudier tar normalt fyra år, men 

kan ta längre tid 

• Därefter postdoktorala studier (postdok) 

utomlands eller i Sverige (dock helst vid ett 

annat universitet än där man disputerade) i 

två till fem år. 

• Nästa steg är en forskarassistenttjänst 

(FoAss) som sökes senast fem år efter avlagd 

doktorsexamen och varar i fyra år. Syftet är 

att etablera en självständig och unik forskningsverksamhet. 

• Sedan söker man en forskartjänst (oftast i 

sex år) eller anställning som lektor (varierande 

längd, fasta anställningar fi nns). 

• Professur och anställning som professor 

därefter. Förutom fi nansiering av den egna 

tjänsten söker man också pengar till drift, 

alltså för att kunna anställa doktorander och 

postdoks och för att kunna köpa in utrustning 

och förbrukningsmaterial. 

Illustration: Hanna Strandberg 

– Ett stort problem är att politiker inte tänker 

på att det är gamla tiders forskning som har 

gett Sverige rikedomar i form av patent och industrier, 

säger Maria. 

Det som har hänt är, enligt henne, att politikerna 

från den förra regeringen använde doktorandutbildningen 

som ett sätt att slussa in 

fler studenter in i högskoleutbildningen efter 

mottot ”utbildning leder alltid till större chans 

på jobb”. Hon tar det hela ett steg vidare, eller 

snarare bakåt. 

– Egentligen börjar problemet redan på 

grundutbildningen. Jag upplevde att hela utbildningen 

var utformad för att man skulle gå 

vidare till forskningen. Det är ganska logiskt 

– kurserna ges av forskare som vill rekrytera 

doktorander som billig arbetskraft och institutionerna 

får finansiering av staten för att de ger 

kurser, säger hon. 

Hon efterlyser istället en större öppenhet med 

vad utbildningen leder till och hur det ser ut på 

arbetsmarknaden. 

– När jag började läsa var molekylärbiologi 

ganska hett. Det fanns pengar och många små 

företag poppade upp. Alla skulle vi bli eftertraktade 

på arbetsmarknaden. Det var en bubbla 

som sprack. 

Var det värt att doktorera 

– Jag ville inte stanna kvar i akademin och jag 

blev överkvalificerad för det som fanns i industrin 

när bubblan sprack. Jag ångrar att jag doktorerade. 

Men skulle jag inte ha gjort det hade 

jag alltid undrat om det var så häftigt som det 

låter. På ett sätt är det som lumpen, man har genomlevt 

det, och får en underliggande förståelse 

och respekt för dem som gjort samma sak. 

framtiden. Så länge han har roligt och universitet 

vill ha kvar honom fortsätter han, annars 

är han beredd att sluta. Han är medveten om 

att det har gått bra för honom som ung forskare 

men också om att han nu börjar ”tävla” med de 

seniora forskarna som har mycket bättre meriter, 

främst i form av antal publikationer. 

En bubbla som sprack 

Maria Andersson, som egentligen heter något 

annat, började efter en viss tveksamhet att doktorera 

i molekylärbiologi hos en handledare där 

hon tidigare hade gjort ett mindre projekt. Hon 

gillade idén bakom forskningen och kände ett 

genuint intresse för forskningsområdet. Nyttan 

för allmänheten var tydlig och därför var 

hon beredd att satsa. 

– Jag trodde att det skulle bli roligt och nyttigt 

och att jag skulle kunna få ett bra jobb i industrin 

efter disputationen, säger hon. 

– Men jag blev helt desillusionerad. Jag mötte 

själsdödande labbarbete och metodartat artikelskrivande 

istället för ett stimulerande utbyte 

av idéer mellan smarta hjärnor. 

Men inte tyckte väl alla så på institutionen 

– Nej, många tyckte mer om labbarbetet än jag 

gjorde, säger Maria och fortsätter prata om att 

ett fåtal doktorander inte var tvungna att jobba 

hårt i labbet för att vara framgångsrika. 

– De hade tillgång till labbassistenter som gjorde 

större delen av labbarbetet. Därmed hade de 

mer utrymme för problemanalys och kreativitet. 

Dessa doktorander var utan undantag män. 

Vi pratar en del om kreativiteten som enligt 

Maria är en viktig ingrediens för att kunna prestera 

bra forskning. 

– Som det är nu är livssituationen för många 

forskare mycket otrygg och jag tror att det hämmar 

kreativiteten. Det belöningssystem som 

råder idag skapar smalspåriga anslagssökare 

istället för kreativa upptäckare. 

Det Maria säger är ingen ovanlig kritik. En studie 

från Kungliga Vetenskapsakademin visar 

att forskarna lägger ned sammanlagt 80 arbetsår 

på ansökningar av forskningsfinansiering 

i form av tjänster och anslag ifrån Vetenskapsrådet 

– per år. Bara var fjärde ansökan beviljas, 

därmed läggs 60 arbetsår ned i onödan. 

Vår konversation glider in i forskningspolitiken. 

»Jag mötte 

själsdödande 

labbarbete och 

metodartat 

artikelskrivande 

istället för ett 

stimulerande 

utbyte av idéer 

mellan smarta 

hjärnor.« 

Brister i karriärsystemet 

Örjan är ett exempel på en spikrak karriär. Han 

fattade de rätta besluten vid de rätta tillfällena, 

har en unik profil och har nyttjat den rådande 

politiken och de strategiska satsningarna på 

unga forskare maximalt. Men få forskare idag 

har gjort en sådan karriär. De flesta berättar om 

osäkra anställningar, hårt arbete och konkurrens. 

Avsaknandet av mellantjänster är ett stort 

problem för unga forskare som vill etablera en 

egen forskningsverksamhet. Att ingå i en större 

forskningsgrupp är oftast inte heller någon lösning. 

Eftersom det inte finns stöd för sådana 

anställningar blir man då beroende av finansiering 

genom en professor och dessutom anses 

det som osjälvständigt att figurera tillsammans 

med en senior forskare. 

Martin Wikström, programchef för forsknings-, 

utbildnings- och innovationspolitik hos 

Naturvetarna, är en av många som efterlyser ett 

tydligare akademiskt karriärsystem. 

Fortsättning på nästa sida


»Det är många som står vid stupet och 

– Med det menar jag ett system där unga forskare 

vet vad de förväntas göra och hur man når 

målet. 

Han betonar vikten av att olika tjänstenivåer 

borde vara kopplade till varandra. Duktiga forskare 

borde kunna vara säkra på en tillsvidare 

anställning, som systemet ser ut nu är det väldigt 

osäkert om man kan ta sig vidare till nästa 

steg i karriären oavsett hur mycket man presterar. 

– Situationen är väldigt osäker speciellt efter 

forskarassistent-tjänsten, säger han och jämför 

med det amerikanska tenure track-systemet. 

Motsvarande tjänst där är fem till åtta år med 

utvärderingar på vägen. Om dessa faller ut väl 

får forskarna en tillsvidareanställning. Dessutom 

ingår ofta rejäla startresurser, i vissa fall 

runt en miljon dollar för att garantera en snabb 

start av forskningsverksamheten. Med hjälp av 

dessa medel kan forskarna anställa doktorander 

och postdoks och därmed undvika enmanseller 

minigrupper. 

– De svenska forskarassistenttjänsterna på 

fyra år är på tok för korta, i kombination med 

svaga basresurser är det svårt att åstadkomma 

någonting som är verkligt nyskapande, säger 

Martin. 

Det låter som om gräset är mycket grönare på 

andra sidan Atlanten men helt så enkelt är det 

inte. 

– Det är ofta svårt att få de där tjänsterna och 

det händer faktiskt ganska ofta att forskare inte 

går vidare, utslagningen är ganska stor. 

Egen forskningsgrupp 

istället för eget gym 

»Om Sverige 

ska ha en excellent 

forskning 

måste vi ha 

hängivna forskare. 

Är man 

inte tillräckligt 

hängiven finns 

det mycket 

annat man kan 

göra.« 

På grund av den rejäla sållningen söker sig 

många unga forskare till alternativa karriärvägar. 

Att ha en plan B i beredskap är en bra idé för 

att klara av den mentala stressen som kan vara 

en konsekvens av en oviss framtid. Anna Dimberg, 

numera forskarassistent och gruppledare 

vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala, funderade 

över att öppna ett gym när hon upprepade 

gånger hade fått avslag på sina ansökningar om 

en forskarassistent-tjänst. 

– Innan jag fick min tjänst var det nästan kört. 

Det är många som står vid stupet och räddas i 

sista stund, säger Anna. 

Anna verkar vara nöjd med att det inte blev 

något gym och tycker att jobbet som gruppledare 

är det roligaste hon hittills har gjort. Hennes 

drivkraft är att på sikt kunna bidra till utvecklingen 

av cancerbehandling och att göra 

skillnad för drabbade patienter. 

– Det är av stor betydelse för mig att se människorna 

bakom siffrorna när jag planerar 

mina experiment. Jag tycker också att det är 

viktigt att pengarna jag får från Cancerfonden 

går till rätt sak. 

Under postdok-perioden efter disputationen 

är det mest strategiska valet att åka utomlands 

och vara verksam i en internationell 

känd grupp. Då får man ta del av nya tekniker, 

ny kunskap, ett annat sätt att tänka – och ett 

eget projekt att hämta hem. Att välja att stanna 

i Sverige kan vara till nackdel, även om man 

byter forskningsgrupp och fält och skaffar sig 

excellens och en unik profil. 

– Av familjeskäl åkte jag inte utomlands och 

det har varit en nackdel i mina ansökningar, 

säger Anna. Istället valde jag en internationellt 

känd forskargrupp i Sverige där jag kunde meritera 

mig. Att tidigt börja med ett eget projekt 

i en miljö där jag fick stöd från seniora forskare 

har varit avgörande. 

Att tidpunkten för att åka utomlands på postdok 

sammanfaller med den fas i livet där många 

väljer att skaffa barn är en av anledningarna till 

varför färre kvinnor än män finns inom högre 

forskningspositioner i Sverige. 

– Men jag tycker faktiskt att Sverige är ett utmärkt 

land för att kunna kombinera forskning 

och familj, säger Anna. Jag tror att det är nyttigt 

att ha en familj när man har ett krävande yrke, 

det blir mer balans i tillvaron. Samtidigt måste 

jag erkänna att jag helt enkelt har mindre tid 

för forskning. 

Inte vilket jobb som helst 

»BÖRJA TIDIGT 

MED ETT EGET PROJEKT« 

DET HÄR TROR ANNA DIMBERG ÄR 

AVGÖRANDE FÖR ATT FÅ EN TJÄNST: 

• Föreslå ett intressant och unikt projekt 

• Ha tur med projektet 

• Jobba hårt och veta vart man är på väg, 

annars tappar man värdefull tid 

• Verka i en stimulerande miljö där man får 

stöd 

• Tidigt börja med ett eget projekt för att 

visa självständighet 

• Publicera så mycket som möjligt 

Jag möter Stefan Einhorn som är läkare, forskare 

och författare. Han är väl medveten om 

forskningsvärldens tuffa krav men har inget 

konkret förslag till förbättring. 

– Jag vet inget optimalt sätt hur man ska utforma 

systemet – det är likadant över hela världen, 

vissa sållas bort. Har du något förslag 

Vi pratar ett tag om mina möten med unga 

forskare och deras kamp för att kunna fortsätta 

forska. Ska det verkligen vara så svårt 

– Livet består inte bara av att göra karriär, jag 

är den första att säga så. Men om Sverige ska ha 

en excellent forskning måste vi ha hängivna 

forskare. Är man inte tillräckligt hängiven 

finns det mycket annat man kan göra, säger han 

och betonar en gång till att han mycket väl förstår 

ur ett individperspektiv att unga forskare 

vill kunna ha tid för familj och fritid. 

Just för att kraven är så tuffa är det viktigt att 

drivas av rätt motiv, menar Stefan. Att ha ett genuint 

intresse för forskningsprojektet och att 

tycka att det är roligt. 

– Den viktigaste frågan för alla forskare borde 

vara: Varför gör jag det här Är det för att skriva 

en avhandling, för att få en titel, för att jag är 

nyfiken eller för att jag vill bidra till mänsklighetens 

hälsa och välstånd Jag tycker att man 

ska fokusera på de senare perspektiven och 

identifiera det område där man göra mest nytta 

och som man är mest nyfiken på. 

Vi är både tysta en liten stund, jag funderar 

över det han har sagt och mina blickar vandrar 

till en rosa Buddha i plast som står på fönsterbrädan 

i hans arbetsrum. Stefan börjar prata 

igen 

– Det är nog ett yrke där man måste känna ett 

kall, det är inte vilket jobb som helst. 

Också livsåskådningsvetaren Mårten Mårtensson, 

som nyligen disputerade på avhandlingen 

”Doktoranden och forskningsmiljön” 

menar att det inte går att komma ifrån de tuffa 

krav forskningen ställer på individen. 

– Universiteten präglas av krav på excellens 

och elitism vilket är naturligt – inget universitet 

kan ha målet att vara halvbra. Därför ska 

man vara fullständig ärlig och öppet berätta 

om villkoren för forskningen innan studenterna 

påbörjar en forskarutbildning, säger han. 

Mårten efterlyser en professionell rekrytering, 

där man inte bara tar hänsyn till meriterna 

utan också ser till egenskaper som uthållighet, 

drivkraft och förmågan att jobba både 

ensam och i grupp. Kraven som ställs på forskarna 

kan dock hanteras bättre. 

– Vi skulle behöva ge mer plats för samtal 

kring etik liksom för frågor om nyttan med 

den forskning man bedriver och den verklighetssyn 

som ens forskning utgår ifrån. 

Resonomangen jag möter i samtalen med 

Stefan och Mårten låter fullt rimliga men jag 

blir ändå förvånad. Ge man sig in i leken får 

man leken tåla – är det bara så enkelt 

Men kan inte de som har gett sig in i leken 

få tydliga spelregler och bättre finansiella villkor 

Jag vänder mig till dem som har makten 

att förändra: politikerna. 

Regeringen storsatsar 

Alliansregeringens mål är att bedriva en politik 

som är långsiktigt bra både för forskning 

och för företagande. 

– Vi har levererat en historiskt stor satsning 

på forskning, större än de tre senaste socialdemokratiska 

forskningspropositionerna 

tillsammans, säger forskningsminister Tobias 

Krantz. 

Jag tar upp paneldebatten och frågan om en 

blocköverskridande forskningspolitik. 

– Jag ser inte detta som ett självändamål. Det 

vi behöver är en politik som prioriterar forskningen 

och som vågar lägga om system för att 

se till att de allra bästa forskningmiljöerna 

premieras, säger han. 

Unga forskare är viktiga och autonomireformen 

kan användas för att stödja dessa. 

– Reformen innebär att universiteten och 

högskolorna får bestämma själva över vilka 

tjänster och karriärvägar man ska ha. Många 

jag har pratat med ser stora möjligheter här 

och på vissa håll har man redan påbörjat arbetet 

med ett så kallat tenure track-system, säger 

Tobias Krantz. 

SÅ VILL REGERINGEN 

SATSA PÅ FORSKNING 

1. Bygga och behålla företag genom: 

• avdragsgilla donationer 

• skatterabatt för forskning och utveckling 

• riskkapitalavdrag 

• förenkling av expertskatten 

2. En autonomireform med syftet att ge 

universiteten och högskolor mer självständighet 

i beslut om hur pengarna ska fördelas 

3. En höjning av forskningsanslagen med fem 

miljarder kronor per år



räddas i sista stund« 

GÄSTKRÖNIKA 

NATALIE VON DER LEHR 

Är inte en lösning att minska antagningen av 

doktorander och istället satsa på dem som redan 

finns i systemet 

– Det är inte mitt jobb som forskningsminister 

att bestämma eller tycka till om antalet doktorander. 

Det är en fråga som universitet och 

högskolor får avgöra, säger han. 

Han har själv disputerat i statsvetenskap och 

rekommenderar en doktorandutbildning. 

– Det är väldigt roligt och stimulerande. 

Mattias Öyen blev säljare 

Ja, i många fall är det säkert roligt och stimulerande 

att doktorera. Men vad händer efter 

disputationen 

Mattias har bytt ut flugfiskevästen han var 

känd för som doktorand mot en struken skjorta. 

Doktorsringen glänser på den vänstra handen. 

Mattias slutade forska samma dag som 

han disputerade. 

– Jag hade aldrig någon ambition att fortsätta 

inom forskningen. Jag är inte tillräckligt kreativ 

för att kunna vara en bra forskare, jag kom 

på det någon gång under doktorandtiden. 

Mattias började efter disputationen istället 

att jobba med teknisk support i England. Nu är 

han och hans fru Karin tillbaka i Sverige. Han 

jobbar som säljare åt ett företag som säljer reagenser 

till den biomedicinska forskningen. 

– Det är ett väldigt konkret jobb, jag kan se relevansen 

direkt. 

Är det nödvändigt att disputera för att bli 

säljare Mattias säger nej, absolut inte för att 

klara av jobbet. Däremot är jobbmarknaden 

mättad med disputerade biologer, därför hade 

han knappast fått jobbet annars. 

Vi pratar en stund om fokusering kontra 

helhetsbilden. Mattias menar att för att bli en 

framgångsrik forskare måste man först och 

främst ha förmågan att fokusera på ett problem 

och kunna tänka väldigt smalt för att få 

fram resultat. Sen, när man har etablerat en 

egen nisch att forska i, kan man ta sina resultat 

till en högre nivå och börja prata om helhetsbilden. 

– Jag är dålig på att fokusera, jag hämtar bitar 

av information överallt, säger Mattias och 

plockar med händerna i luften. Han börjar 

med en generell diskussion om vikten av att ha 

en bra idé i rätt tid, att långa, snygga och karismatiska 

människor har lättare att göra karriär 

och att brist på samvete mycket väl kan vara en 

fördel i en akademisk karriär. 

– Ångrar du att du doktorerade 

– Nej, inte alls. Labbandet tog slut och det 

fanns ingenting som jag var tillräckligt intresserad 

av, som jag kunde brinna för. Jag är nöjd 

med mitt liv. 

Fler frågor än svar 

Jag har kommit till en punkt där jag har fler frågor 

än svar. 

Att någonting måste förändras i det forskningspolitiska 

systemet är de flesta överens om. 

Vissa rycker på axlarna när jag ber om konkreta 

förslag, andra har många synpunkter. Av rädsla 

för att skada den egna karriären får jag en hel 

del ”off the record”-svar. Den akademiska världen 

är liten, att hamna i konflikt på grund av 

ett uttalande i media kan få stora konsekvenser. 

Gnället får stanna i korridorerna. 

Jag har en känsla att oavsett reaktion råder en 

viss resignation. De som har fått en eftertraktad 

tjänst är ändå glada över att ha kunnat gå 

vidare och fortsätter med det de tycker mest 

om – forskning. De som har slutat forska och 

satsar på annat är glada över att ha kommit 

ifrån forskningsvärlden. 

Räcker det kanske I slutändan är alla glada 

och nöjda 

Men faktum är att den efterlysta excellensen 

lätt kan gå förlorad i det rådande systemet. 

Är detta bra för svensk forskning 

1. Nydisputerade möter en mycket oviss framtid 

trots flera år av utbildning 

2. Billig arbetskraft går före excellens – forskningen 

bedrivs mestadels av doktorander medan 

seniora forskare är upptagna med att söka 

finansiering 

3. Systemet främjar underfinansierade minieller 

enmansgrupper som har en mycket oviss 

framtid 

4. Just nu satsar regeringen på forskningen. 

Men vad händer vid ett maktskifte 

Familjen Ledin får sista ordet 

Sist ut på min resa genom spjutspetslandet 

Sverige träffar jag Anna och Johan Ledin och 

två av deras tre döttrar på en skolgård. Barnen 

leker och vi får prata relativt ostört. Anna och 

Johan kompletterar varandra, inte bara som 

äkta makar utan också i det de säger om svensk 

forskningspolitik. Båda är beredda att sälja huset 

och flytta om det skulle behövas, planer om 

en längre utlandsvistelse i New York finns. 

Anna och Johan disputerade 2004 och åkte 

därefter till Heidelberg,Tyskland, där Johan 

fått en postdok-tjänst. 

– Jag hörde talas om European Molecular Biology 

Laboratory (EMBL) av en kollega och tyckte 

att det lät intressant. Det var egentligen mest 

en slump att vi hamnade där. 

– Men när det väl blev aktuellt kollade vi upp 

väldigt noga att det skulle bli bra och att det 

skulle passa oss som familj att bo där. EMBL har 

ett eget dagis, bara en sådan sak var ganska viktig, 

flikar hans fru Anna in. 

Anna var i början hemma med det nyfödda 

barnet nummer två, men efter några månader 

började hon söka jobb. 

– Jag var bland annat på intervju för en postdok-tjänst 

på EMBL-området, men där, genom 

fönstret, såg jag European Molecular Biology 

Organisation (EMBO), en organisation som jag 

alltid velat jobba för. Sedan var jag bara tvungen 

att gå in på EMBO och stå tre minuter i entrén 

och bara titta, säger Anna. 

Det låter som kärlek 

– Nästa gång jag var där knackade jag på dörren 

– och den öppnades. Jag fick börja nästan direkt 

och gjorde en slags administrativ postdok. 

Nu jobbar Anna som forskningsadministratör 

på Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) i 

Stockholm. Hennes vistelse på EMBO har gett 

henne en attraktiv profil. 

– Även som administratör är det bra att ha 

varit på en stor internationell organisation. 

Mobilitet är nyttigt eftersom man då ofta lyfter 

blicken och får möjlighet att se den större bilden. 

Detta gäller även inom administration – 

och mellan olika arbetsuppgifter, säger Anna. 

Familjen Ledin återvände till Uppsala efter 

tre år i Tyskland; Anna fick tjänsten på KVA och 

Johan en fakultets-forskarassistentjänst på 

Uppsala universitet. 

– Men då har ni ju fått ihop era karriärer ganska 

bra, konstaterar jag och är inte alls beredd 

på Johans reaktion. 

– Att ha en fakultets-forskarassistentjänst betyder 

absolut inte att jag har fått ihop min karriär! 

Om ett och halvt år går den ut och jag vet 

inte vad som händer sen. Djupt underfinansierade 

enmansgrupper som min kallas ibland för 

”living dead” – det kan sluta med en krasch. 

Jag kan inte låta bli att påpeka att det låter 

som en ganska negativ inställning. Vi pratar 

om halvtomma och halvfulla glas och Johan 

menar att det är skönt att ha bestämt att glaset 

är halvtomt och sedan göra det bästa man kan. 

– Jag har jätteroligt när jag forskar och jag vet 

också att det kanske dyker upp något om det 

går bra. Det tråkiga är att jag inte är på väg någonstans. 

Det som räddar mig är fatalismen. 

NATALIE VON DER LEHR 

»Jag har 

jätteroligt 

när jag forskar 

och jag 

vet också att 

det kanske 

dyker upp 

något om det 

går bra. Det 

tråkiga är att 

jag inte är på 

väg någonstans. 

Det 

som räddar 

mig är fatalismen.« 

Tänka fritt är stort, 

tänka rätt är större 

Mitt arbete med reportaget om 

unga forskare var inte det 

lättaste. Förutom ”off the record”-svar 

och känsliga citat 

som skulle ändras, brottades 

jag hela tiden med mitt egna förflutna som forskare. 

För det har jag varit. En ung, lovande och 

framgångsrik forskare på väg upp. 

Under min intervju med Örjan kunde jag inte 

annat än häpna. Allt han sade lät självklart, fastän 

han själv vet att det inte är det. ”Det kunde ha 

varit jag”, tänkte jag för mig själv. 

SJÄLV LÅG JAG PÅ TOPP efter disputationen. 

Mina resultat blev publicerade i en välrenomerad 

tidskrift, artiklar skrevs om min artikel och 

jag pratade inför många experter på en konferens 

i USA. Jag hade lyckats med det jag ville 

från början av grundutbildningen, att bli cancerforskare. 

Vilken segerkänsla. 

Jag borde sedan ha gjort en postdok utomlands 

istället för att stanna kvar i samma forskningsgrupp. 

Jag borde ha påbörjat ett eget projekt 

istället för att försöka producera en uppföljare 

till artikeln. Jag borde ha hittat en egen nisch, 

någonting där jag skulle ha varit bäst och unik. 

Borde borde borde. 

Jag valde att stanna där jag var för att jag ville 

bilda familj. För att jag hade fått en känsla av att 

det kanske fanns något annat i livet. För att jag 

hade blivit en smula trött på att leva mitt liv på 

labbet och att hela min identitet gick ut på att 

vara forskare. Skulle jag inte lyckas med forskningen 

skulle jag automatiskt vara en misslyckad 

människa – vilken hemsk känsla. Ett decennium 

av utbildning och slit för ingenting. 

ATT BYTA KARRIÄR är ingenting som är smärtfritt. 

Vad skulle jag kunna göra förutom att stå 

på labbet Ingenting, tyckte jag. Med all min 

kraft försökte jag klamra mig fast i forskningens 

korridorer. Jag skrev ansökningar för att kunna 

bygga upp en egen forskningsverksamhet och 

trivdes mycket bra i min imaginära grupp. Problemet 

var bara att sannolikheten att jag skulle 

få en tjänst var mycket liten eftersom min publikationslista 

inte alls kunde mäta sig med konkurrenternas. 

Nästa fråga var vad som skulle 

hända efter en eventuell forskarassistenttjänst. 

Den akademiska karriären blir hela tiden svårare 

och kvar blir – jag vet inte vem egentligen. Jag 

anade att det inte skulle bli jag. 

Men en idé till en annan karriärväg kom smygande 

under tiden. På en konferens i Italien träffade 

jag en kvinna som hade hoppat av forskningen 

och istället jobbade som redaktör för 

en välrennomerad vetenskaplig tidskrift. Hon 

sådde ett frö som till en början låg alldeles stilla 

i mitt huvud. Så småningom började det växa, 

till slut så mycket att det knakade och det fick 

mig att söka till journalistutbildningen. 

RESTEN ÄR HISTORIA, som man brukar säga. Ett 

roligt år på universitet och upptäckten att jag 

kan så mycket annat än att forska. Och att jag 

varken behöver brinna eller brinna upp för att 

kunna ha ett meningsfullt liv. 

Till slut, när jag befriade mig själv ifrån tanken 

att vara forskare, blev det rätt.

Stipendier utgår endast för heltidsstudier. Även forskarstuderande skall vara registrerade på 100 % för att 

kunna tilldelas stipendium. Sedan lång tid har konkurrenssituationen varit sådan att, om inte särskilda 

behörighetskrav för visst stipendium uppfylls, görs urvalet av stipendiater bland dem som fullgjort minst 4 – 5 

terminers studier vid universitetet. Det s.k. stipendietaket reglerar att en student inte kan inneha flera mindre 

stipendier till ett belopp överstigande taket, f n 38 160 kr/år. Studerande som innehar fullt utbildningsbidrag 

för forskarstuderande eller motsvarande inkomst f.n. 186 000 kr/år är endast behörig att söka stipendierna i 

kategori A och B samt stipendier som enligt statuterna är avsedda endast för forskarstudier. Uppgifter från 

ansökningshandlingarna registreras och databehandlas. 

OBS! De extra stipendier som utlyses är engångsbelopp. 

Universitetets stipendiehandbok kan köpas för 30 kronor på studerandeexpeditionen eller i receptionen, 

S:t Olofsg. 10 B, plan 1. Upplysningar om gällande bestämmelser för de olika stipendierna finns också på 

www.uaf.se. 

Ansökningsblanketter kan hämtas på studerandeexpeditionen, i receptionen och från universitetets hemsida 

www.uu.se/node397. Under www.uu.se/node336 återfinns kungörelsen. 

OBS! En ansökan skall lämnas för varje stipendium under A och B. Där inte annat anges skall en ansökan 

lämnas för fakultetsstipendierna C, en för nationsstipendierna D och en för övriga stipendier E. För de 

stipendier som markerats med SSK ANSÖKAN (särskild ansökan) gäller att endast ett stipendium får sökas 

på varje ansökningsblankett. 

Om behörighet till visst stipendium (släktskap eller dylikt) skall styrkas måste relevanta handlingar bifogas. 

Endast den som tilldelas stipendium får meddelande per post till i ansökan angiven adress. 

Ansökningshandlingar från dem som inte tilldelas stipendium makuleras. Förteckning över tillsatta stipendier 

anslås i mitten av december på studerandeexpeditionen och nationerna. 

Medicinska fakulteten 

Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på 

gemensam blankett. 

1 Altins å 10 000 kr 

3 Johanssons, E D extra stip å 75 000 kr till manlig med stud. 

1 Jubelfeststipendium å 58 000 kr 

1 Kraemers, von å 30 000 kr + 1 extra stip å 24 000 kr till kvinnlig stud. 

1 Lagermans, A å 20 000 kr 

1 Linds, W extra stip å 30 000 kr till manlig stud. 

1 Nyströms å 80 000 kr + 8 extra stip å 40 000 kr 

1 Reenstiernas extra stip å 30 000 kr 

1 Sylvéns å 40 000 kr + 2 extra stip å 35 000 kr – SSK ANSÖKAN 

3 Törnlunds extra stip å 46 000 kr 

3 Wallins, August extra å 45 000 kr till manlig stud. född i Göteborg 

Farmaceutiska fakulteten 

Stipendierna söks på gemensam blankett. 

1 Håkanssons å 48 000 kr 

2 Jubelfeststipendier å 58 000 kr 

Historisk-filosofiska fakulteten 

Stipendium som markerats med ”SSK ANSÖKAN” söks separat, de övriga på 


1 Ahlbergs extra å 16 000 kr till manlig stud. 

1 Geijers, E G å 70 000 kr + 2 extra stip å 35 000 kr för studier i historia 

2 Geijers, E G extra stip å 35 000 kr för studier i musik eller litt. vetenskap 

1 Gernandts å 50 000 kr till stud. i egyptologi – SSK ANSÖKAN 

1 Gustavianska å 22 000 kr – SSK ANSÖKAN 


1 Rosenhanes å 18 000 kr – SSK ANSÖKAN 

1 Sederholms å 18 000 kr 

 

Varje forskningsstipendium söks separat på ansökningsblanketten ”Forskningsstipendium/resestipendium”. 

Selma Andersons å smlgt 290 000 kr i första hand till kvinna som avlagt doktorsexamen 

vid något av landets universitet för utgivande av vetenskapligt arbete, 

undersökning eller resa. – SSK ANSÖKAN 

2 Burmans, E O docentstipendier å 170 000 kr till docent i filosofi eller om ingen 

kompetent sådan finns till annan docent inom historisk-filosofiska eller språkvetenskapliga 

fakulteten vid Uppsala universitet. – SSK ANSÖKAN 

Johanssons, Margot och Rune å smlgt 681 000 kr för främjande av vetenskaplig 

forskning inom ämnesområdet buddhismens utveckling samt tolkningen av 

buddhismens idéinnehåll. – SSK ANSÖKAN 

Jänes, Heino o Sigrids stiftelse för vetenskaplig grund- och forskarutbildning 

i geovetenskap å smlgt 85 000 kr främst till unga forskare som med insatser 

inom främst historisk geologi, paleontologi, kvartärgeologi, hydrologi, naturgeografi, 

meteorologi och geofysik bidrar till ökade kunskaper om jordskorpan. 

– SSK ANSÖKAN 

Kalén-Nordlunds, G å smlgt 131 700 kr för främjande av vetenskapliga studier 

av Maria Montessoris pedagogik samt till stipendier eller resebidrag 

för personer som i utlandet önskar utbilda sig till blivande montessorilärare. 

– SSK ANSÖKAN. 

Lauris, Alfons till historisk forskning i vid mening i Lettlands historia efter 1940. 


Tengstrands, Erik å smlgt 134 000 kr till forskarstud. i engelska. – SSK ANSÖKAN 

 

Varje resestipendium söks separat på ansökningsblanketten ”Forskningsstipendium/resestipendium”. 

Observera att bidrag inte utgår för konferensresor. 

Resplan och uppgift om beräknad tid och kostnad samt utlåtande av professor 

eller annan ämnesföreträdare skall bifogas varje ansökan om resestipendium. 

Busolis, Gian Carlo o Birgit å smlgt 998 290 kr för studier i kulturfrämjande syfte 

vid universitet i Italien. – SSK ANSÖKAN 

Johanssons, Inez å smlgt 298 000 kr. Ett eller flera forsknings- och resestipendier 

i marin zoologi, särskilt morfologi, utveckling, taxonomi, biogeografi och 

evolution. – SSK ANSÖKAN 

Juridiska fakultetens resestipendium å smlgt 162 000 kr till juridikstuderande av 

Stockholms nation. – SSK ANSÖKAN 

Kristenssons, Sven å smlgt 22 240 kr till stud., som avlagt fil kand- eller lic 

examen i klassisk fornkunskap och antikens historia eller konstvetenskap för 

studieresor i Italien, Grekland eller Frankrike. – SSK ANSÖKAN 

Lindahls, Ester å smlgt 121 000 kr till medicine stud. för utrikes resa. 


Sederholms nordiska resestipendium å smlgt 71 000 kr för resor inom landet 

eller de övriga nordiska länderna. – SSK ANSÖKAN 

Sederholms för utrikes resor å smlgt 364 000 kr till vetenskapsidkare vid universitet, 

dock ej ordinarie lärare. Visst företräde för resa av större omfattning. 


Stenholms, Wilgott resestipendium å smlgt 1 011 000 kr till stud. inom tekn-nat 

fak för studieresa inom Europa. – SSK ANSÖKAN 

Thuns rese å smlgt 342 000 kr till stud som är född i Stockholm eller Småland 

och varit inskriven vid Uppsala univ minst fem år för vistelse vid utländskt univ i 

minst en termin (personbevis bifogas). – SSK ANSÖKAN 

 

Teologiska fakulteten 



2 Ahlbergers å 20 000 kr + 2 extra stip å 12 000 kr 

1 Andrén-Lünings å 42 000 kr + 2 extra stip å 30 000 kr 

3 Banérs å 85 000 kr + 4 extra stip å 60 000 kr – SSK ANSÖKAN 

2 Bielkes extra stip å 80 000 kr – SSK ANSÖKAN 

2 Carnegies å 165 000 kr till forskarstud. i tros- och livsåskådningsvetenskap. 

Carnegies å smlgt 175 000 kr för teologie doktor för forskning inom systematisk 

teologi och livsåskådningsforskning – SSK ANSÖKAN 

4 Ekmans, A W å 30 000 kr + 2 extra stip å 40 000 kr – SSK ANSÖKAN 

1 Ekmans, O å 70 000 kr + 2 extra stip å 60 000 kr 

1 Hedréns å 11 000 kr till medlem av Värmlands nation – SSK ANSÖKAN 


2 Höijers å 45 000 kr + 1 extra stip å 50 000 kr 

2 Kjellins, O S å 65 000 kr 

1 Lindhs, Anna å 34 000 kr + 1 extra stip å 30 000 kr 

1 Lindströms å 11 000 kr till medlem av G-H nation 

1 Lundbergs, K å 20 000 kr + 2 extra stip å 12 000 kr 

1 Reuterdahls å 20 000 kr + 1 extra stip å 12 000 kr – SSK ANSÖKAN 

2 Schlachters å 32 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr 

1 Sunefelts, Anna å 35 000 kr till medlem av Ög nation 

1 Wallins, Charlotta å 16 000 kr 

1 Ärkestiftets å 80 000 kr – SSK ANSÖKAN 

Juridiska fakulteten 

Stipendierna söks på separata blanketter. 

1 Eschelssons, Elsa å 65 000 kr för kvinnlig jur. stud. – SSK ANSÖKAN 

6 Richters, Ebba å 52 000 kr till medlem av Sthlms nation – SSK ANSÖKAN 

Språkvetenskapliga fakulteten 



1 Björnståhls å 80 000 kr + 1 extra stip å 60 000 kr – SSK ANSÖKAN 

2 Gernandts å 50 000 kr till stud. i semitiska språk – SSK ANSÖKAN 


2 Tranérs (större ) å 75 000 kr till latinstud. – SSK ANSÖKAN 

Örströms å smlgt 1 090 000 kr till stud. som i första hand har grekiska och i 

andra hand latin som huvudämne – SSK ANSÖKAN 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 



2 Ahlbergs, J extra stip å 16 000 kr 

3 Gahns å 65 000 kr till kemistud. 

2 Jubelfest å 58 000 kr till studerande som avlagt doktorsexamen 

Löfbergs, Anna o Allan å smlgt 890 000 kr för studier i astronomi och astrofysik 

särskilt rörande planetsystemens uppkomst – SSK ANSÖKAN 

1 Monsons å 24 000 kr + 1 extra stip å 18 000 kr 

Morings å smlgt 89 500 kr till student verksam inom energiforskning (ej kärnkraft) 

och/eller materialforskning. Sökande skall ha avlagt examen vid Uppsala 

universitet. – SSK ANSÖKAN 

1 Palmstruchs å 18 000 kr + 1 extra stip å 10 000 kr 

1 Sederholms å 18 000 kr 

1 Thalins å 74 000 kr 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 



2 Bielkes å 80 000 kr för studier i statskunskap + 1 extra stip å 80 000 kr 




1 Starbäcks å 80 000 kr + 1 extra stip å 40 000 kr 

1 Thalins å 74 000 kr 

Utbildningsvetenskapliga fakulteten 

Stipendium som markerats med ”SSK ANSÖKAN” söks separat. 

Folkskoleseminariets i Uppsalas minnesfond å smlgt 147 255 kr till blivande 

grundskollärare – SSK ANSÖKAN 

Främjande av kristen livsåskådning å smlgt 76 700 kr – SSK ANSÖKAN 

Lundells, Elsa å smlgt 22 000 kr till stud. som valt inriktning mot förskola 


Ansökningar skall ha inkommit till Uppsala universitet, Stipendiekansliet, S:t Olofsgatan 10 B 

(Box 256, 751 05 Uppsala) senast onsdagen den 22 september 2010 kl. 18.00.

Gotlands nation 


gemensam blankett 

1 Burmeisters å 20 000 kr – SSK ANSÖKAN 

1 Hallströms å 18 000 kr + 1 extra stip å 16 000 kr – SSK ANSÖKAN 

1 Lokrantz´ extra stip å 10 000 kr 

1 Måhrbecks å 36 000 kr 

Gästrike-Hälsinge nation 


2 Blomquists, Z o O R å 32 000 kr + 1 extra stip å 30 000 kr 

2 Ekmans, V å 25 000 kr 

1 Lemans å 80 000 kr + 2 extra stip å 60 000 kr 

1 Muréns å 34 000 kr och 1 å 17 000 kr 

1 Norblads å 42 000 kr + 1 extra stip å 14 000 kr 

1 Rettigs å 18 000 kr + 1 extra stip å 15 000 kr 

1 Selggrens å 24 000 kr 

Göteborgs nation 



2 Anderssons i Taflebord å 38 000 kr + 1 extra stip å 25 000 kr 

1 Börjessons äldre till manlig stud. som studerar till ”fil graden”, dvs. till fil 

doktor, 1 å 34 500 kr + 1 extra stip å 20 000 kr 

1 Börjessons nyare å 23 000 kr 

2 Hallbergs, Malin o Ivar å 65 000 kr + 1 extra stip å 50 000 kr 

2 Levins, L V å 32 000 kr 

1 Rhedins extra stip å 16 000 kr 

1 Skarstedts å 34 000 kr 

1 Wallbergs å 64 000 kr 

3 Wallins, August extra å 45 000 kr till manlig stud. – SSK ANSÖKAN 

Kalmar nation 

Stipendierna söks på separat blankett 

2 Kalmar nations jubelfeststipendium å 22 000 kr 

Norrlands nation 


1 Adlersparres å 16 400 kr 

1 Bergenssons å 15 000 kr 

2 Bredmans å 20 000 kr 

1 Bylunds å 16 300 kr + 1 extra stip å 14 000 kr 

1 Edfeldts å 50 000 kr + 2 extra stip å 24 000 kr 

1 Fahlstedts å 18 000 kr + 1 extra stip å 12 000 kr för manlig stud. 

– företräde för släkting 

1 Norbergs, Isac å 15 000 kr 

1 Nordlanders å 16 000 kr 

1 Stagnells å 16 000 kr + 1 extra stip å 14 000 kr 

3 Stecksén-Norbergs å 12 500 kr 

Sundbergs, Embleton å 70 000 kr (Personbevis samt gymnasiebetyg bifogas 

vid företräde) 

1 Turdfjaells å 16 000 kr 

1 Ullbergs å 26 000 kr + 1 extra Ullbergs å 20 000 kr 

Smålands nation 

Stipendium, som markerats med ”SSK ANSÖKAN” söks separat, de övriga på 


4 Cervins å 38 000 kr + 1 extra stip å 40 000 kr 

4 Ekmans, A W å 30 000 kr + 2 extra stip å 40 000 kr – SSK ANSÖKAN 

5 Ekwalls, Eilert å 60 000 kr 

1 Koraens å 38 000 kr + 1 extra stip å 28 000 kr 

1 Lagercrantz´ extra stip å 16 000 kr 

1 Lundströms, C F extra stip å 20 000 kr 

2 Malms extra stip å 40 000 kr 

3 Nilsson-Aschans å 32 000 kr 

1 Palmaers, C o H å 38 000 kr + 1 extra stip å 30 000 kr 

1 Rydéns å 18 000 kr 

1 Sjögrens å 24 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr 

1 Svensson-Bissmarcks å 28 000 kr + 1 extra stip å 15 000 kr 

Stockholms nation 


1 Björns å 43 000 kr 

1 Bromans, Sven å 49 950 kr 

1 Johanssons, Axel å 62 000 kr till manlig stud. 

2 Stockholms nations å 20 000 kr 

1 Stockholms nations jubelfest å 60 000 kr 

Södermanland-Nerikes nation 


2 Beskows, von å 22 000 kr 

2 Graffmans, H å 16 000 kr 

1 Rapps å 80 000 kr + 1 extra stip å 40 000 kr 

1 Åqvists å 25 000 kr + 2 extra stip å 20 000 kr 

Upplands nation 


1 Acrels, af å 19 000 kr 

3 Ekmans, V å 25 000 kr 

1 Hyltings å 16 000 kr för teol. stud. 

1 Lindelii å 9 600 kr 

1 Petterssons, Alfred å 28 000 kr + 1 extra stip å 15 000 kr 

4 Possieths å 9 000 kr varav 1 t teol stud. 

1 Rinmans större å 70 000 kr 

2 Rinmans mindre å 26 000 kr 

1 Sjödahls å 12 500 kr 

1 Södermans extra stip å 24 000 kr 

1 Tollstens å 16 000 kr 

1 Törnlunds å 32 000 kr + 1 extra stip å 40 000 kr 

1 Walters å 16 000 kr 

1 Wijkmans å 28 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr 

1 Zedritz´ å 18 000 kr 

1 Österbys å 32 000 kr 

Värmlands nation 


3 Brattströms å 24 000 kr + 1 extra stip å 30 000 kr 

1 Brinks å 12 400 kr 

1 Geijer-Waerns å 48 000 kr + 1 extra stip å 24 000 kr 

3 Gudmundistiftelsens å 32 000 kr + 2 extra stip å 25 000 kr 

1 Nygrens, O E o E å 80 000 kr +1 extra stip å 60 000 kr för stud. i historia 

eller ek. historia 

1 Ribbings å 20 000 kr + 1 extra stip å 12 000 kr med företräde för den som 

ägnar sig åt studier i klassiska språk, historia eller filosofi 

Västgöta nation 



1 Hessles å 32 000 kr 

1 Hollanders å 28 000 kr + 1 extra å 20 000 kr 

1 Holmblads extra å 12 000 kr 

1 Lidbecks å 27 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr till manlig stud. 

1 Nybergs, J A å 14 000 kr 

1 Rydbergs å 28 000 kr + 1 extra stip å 12 000 till med stud. 

1 Sjöbergs å 24 000 kr 

2 Stalins å 60 000 kr 

1 Sundblads extra stip å 30 000 kr 

1 Victorins å 20 000 kr + 1 extra stip å 10 000 kr – SSK ANSÖKAN 

2 Västgöta nations jubelfeststip å 22 000 kr 

1 Wadells å 28 000 kr + 2 extra stip å 20 000 kr 

Västmanland-Dala nation 


1 Gahns, H å 20 000 kr 

1 Juhlins extra stip å 50 000 kr 

1 Kronbergs å 20 000 kr 

1 Lindhska å 14 000 kr 

1 Sellbergs å 60 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr 

1 Terserii, M å 10 000 kr 

Östgöta nation 



1 Alreiks I å 9 600 kr 

1 Berglunds, C o W, extra stip å 15 000 kr 

1 Buréns, Adolf å 20 000 kr 

1 Byströms å 38 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr 

2 Carlssons, J o H å 52 000 kr + 2 extra stip å 50 000 kr till teol stud. 


3 Flodins å 65 000 kr, 2 för prästbarn och 1 för ämbetsmannabarn 

+ 1 extra stip å 60 000 kr 

1 Harlings å 15 000 kr 

1 Hellviks extra stip å 16 000 kr 

1 Lincks å 28 000 kr + 1 extra stip å 15 000 kr 

2 Nilsson-Aschans å 28 000 kr 

1 Olssons, Emil å 44 000 kr 

1 Swartlings extra stip å 20 000 kr 

4 Wahlins minne å 18 000 kr 

 



1 Bergströms, E o C å 50 000 kr 

1 Bergströms, J å 10 000 kr 

2 Böttigers å 21 000 kr med företräde för släktingar, gymnasiebetyg erfordras 

1 Danckwardts å 20 000 kr till medlem av Ög nation – SSK ANSÖKAN 

8 Ehlins, Ingemar å 43 900 kr 

1 Ekendahls å 18 000 kr – SSK ANSÖKAN 

3 Eneströms, W F å 40 000 kr + 2 extra stip å 50 000 kr 

Flygares julgåva, 1 stip å 14 700 kr och 2 stip å 9 350 kr 

1 Forslings å 16 500 kr 

2 Franséns, J å 18 000 med företräde för stud. av Göteborgs eller Kalmar nation 

1 Grenanders å 18 000 kr till teol eller jur stud. av Ög eller V-D nation 

2 Gyllenhjelms å 21 500 kr – SSK ANSÖKAN 

2 Hammarskjölds å 80 000 kr + 3 extra stip å 50 000 kr – SSK ANSÖKAN 

Hedmans, med företräde till släkting. Söker icke släkting utdelas 1 stipendium 

inom varje fakultet – SSK ANSÖKAN 

1 Holsts extra å 10 000 kr för manlig medlem av G-H nation 

1 Holsts å 14 000 kr för studerande född i Roslagen 

1 Häggs å 28 000 kr + 2 extra stip å 20 000 kr med företräde för släkting 

1 Jungblads å 18 000 kr + 1 extra å 12 000 kr för S-N nation 

1 Jungblads å 13 000 kr för Västgöta nation – SSK ANSÖKAN 

1 Keijsers å 24 000 kr + 1 extra stip å 15 000 kr för teol stud. av Vg nation 

1 Lagerheims extra stip å 30 000 kr med företräde för släkting, i andra hand till 

medlem av Sthlms eller Ög nation 

1 Lefflers extra stip å 40 000 kr till manlig stud. med företräde för släkting 

1 Leijels å 20 00 kr + 1 extra stip å 12 000 kr till adlig stud. med företräde för 

släkting 

2 Levins, Herman å 44 000 kr + 1 extra stip å 35 000 kr 

1 Lundbergs, J G å 15 000 kr till teol stud., i första hand från Sthlms nation 

1 Luttemans å 30 000 kr för släkting – SSK ANSÖKAN 

1 Löwenhielms å 20 000 kr 

Marins, endast till släktingar – SSK ANSÖKAN 

Marins, till manlig stud. (läkarintyg bifogas) – SSK ANSÖKAN 

2 Martins extra stip å 30 000 kr till präst-, ämbetsmanna- eller lärarson 

Nilsson-Aschans, endast till släktingar – SSK ANSÖKAN 

Nissers, endast till släktingar – SSK ANSÖKAN 

1 Oscariska å 24 000 kr 

1 Pipers å 32 000 kr till teol stud. – SSK ANSÖKAN 

2 Renströms å 24 000 kr + 1 extra stip å 18 000 kr 

1 Rundlunds extra stip å 14 000 kr 

1 Sernskjölds å 30 000 kr + 1 extra stip å 20 000 kr för latinstudier 

1 Sjöbrings allmänna å 42 000 kr 

1 Sollenii å 24 000 kr med företräde för stud. av adlig börd 

3 Sparfelts å 34 000 kr + 1 extra stip å 30 000 kr 

2 Sparres extra stip å 38 000 kr till manlig stud. med företräde för stud. från 

Sthlms, Västgöta och V-Dala nation – SSK ANSÖKAN 

5 Steens, L o I å 40 000 kr till medlem av Norrl eller Uppl nation 

1 Stieglers kl IV å 75 000 kr för teol stud. född i Ångermanland + 1 extra stip 

å 50 000 kr 

1 Stieglers kl IV å 75 000 kr för teol stud. född i Stockholm + 1 extra stip å 

50 000 kr 

1 Stieglers extra stip å 50 000 kr för stud. född i Stockholm 

1 Stieglers extra stip å 50 000 kr för språkvet stud. född i Öster- eller Västergötland 

1 Stieglers extra stip å 50 000 kr för stud. i historia född i Öster- eller Västergötland 

Sundbergs, Embleton, endast till släktingar – SSK ANSÖKAN 

Söderbloms, Nathan o Anna, endast till släktingar – SSK ANSÖKAN 

6 Makarna Wallins å 80 000 kr + 8 extra stip å 45 000 kr 

2 Wasenii å 70 000 kr + 5 extra stip å 40 000 kr till manlig stud. 

2 Wollins å 30 000 kr 

1 Ånarssons extra stip å 40 000 kr 

Ansökningar skall ha inkommit till Uppsala universitet, Stipendiekansliet, S:t Olofsgatan 10 B 

(Box 256, 751 05 Uppsala) senast onsdagen den 22 september 2010 kl. 18.00.


Per Löwdin 

Varje borttagen regel 

ersätts av tjugo nya 

I 

somras kom den nya högskoleförordningen. 

De som hade hoppats 

på att universiteten och forskarna 

skulle få en friare ställning i förhållande 

till den politiska makten har 

all anledning att känna sig besvikna. 

Den nya förordningen besjälas av ”managerialism”, 

av tilltro till exekutiv makt 

snarare än av tilltro till kritiskt tänkande 

och rationalism. Snarare än att genom 

förordningsmakten säkerställa den akademiska 

republiken försvagas denna 

genom att de kollegiala beslutsorganen 

avskaffas. Förordningen träder i kraft 1 

januari 2011. 

Den främsta förändringen är att fakultetsnämnderna 

avskaffas. Fakultetsnämnderna 

är valda beslutsorgan, med 

myndighetsansvaret för respektive fakultets 

forskning och forskarutbildning. 

I jämförelse med andra beslutsorgan 

inom universitetet är de helt klart de 

som fungerar bäst. De har vetenskaplig 

kompetens och nödvändig kännedom 

om förhållandena på institutionerna. 

De väljs av disputerade lärare, 

studenter och doktorander. Lärarna 

har majoritet. 

I den nya förordningen utgår begreppet 

fakultetsnämnd helt och 

ersätts antingen av ”rektor” eller av 

det diffusa ”högskolan”. Den bäddar 

alltså för ytterligare centralisering 

och toppstyre. Det mesta talar 

för att fakultetsnämnderna ändå 

blir kvar, för närvarande jobbar universitetets 

centralförvaltning febrilt 

med att ta fram förslag till ”omreglering” 

vilket innebär att det mesta 

som avskaffas i den nationella förordningen 

återkommer som lokala föreskrifter. 

Fakultetsnämnderna blir i fortsättningen 

beroende av rektorsämbetet 

och konsistoriet för sin existens. 

När det gäller forskarutbildningen avskaffas 

i förordningen kravet att anordna 

handledarutbildning, liksom stipulationen 

att minst en av doktorandens 

handledare ska ha genomgått sådan. 

Uppenbarligen bekymrar det inte statsmakten 

att det finns handledare som 

inte har den blekaste ens om elementära 

regler. 

Vidare avskaffas stipulationen att doktorander 

som undervisar ska ha genomgått 

grundläggande pedagogisk utbildning. 

Det är tydligen helt i sin ordning 

att studenter undervisas av doktorander 

som helt saknar pedagogisk utbildning. 

Det framstår som konstigt att regeringen 

samtidigt förespråkar att det ska krävas 

lärarlegitimation för att få undervisa i 

skolorna. 

Reglerna kring de individuella 

studieplanerna mjukas upp. 

En del av rekvisiten på vad 

som ska finnas i dem avskaffas, 

liksom den egendomliga 

skrivningen som innebar att en fakultetsnämnd 

i princip kunde ändra den individuella 

studieplanen efter eget kynne och 

sedan sända den med mottagningsbevis 

till doktorand och handledare. 

I den nuvarande högskoleförordningen 

krävs beslut i fakultetsnämnd för att dra 

in en doktorands resurser, handledning, 

studiefinansiering, arbetsrum, etc. I den 

nya förordningen krävs istället rektorsbeslut. 

Beslut om indragning av resurser 

får ej delegeras. Liksom i den utgående 

förordningen är kriteriet, för att det alls 

ska komma på frågan att dra in resurserna, 

att doktoranden ”i väsentlig utsträckning 

åsidosätter sina åtaganden enligt 

den individuella studieplanen”. De individuella 

studieplanerna kommer således 

även i fortsättningen att ha en viktig 

rättslig roll. 

Föreskrifterna för disputation blir tunnare, 

begreppet betygsnämnd mönstras 

ut och ersätts av ett lapidariskt ”vid 

betygssättningen av avhandlingen ska 

minst en person delta som inte är verksam 

vid den högskola där doktoranden 

examineras.” 

När man säger sig avreglera 

är det egentligen en chimär. 

De allra flesta regler 

blir kvar, liksom även med 

största sannolikhet fakultetsnämnderna, 

skillnaden blir att de 

blir en produkt av beslut om föreskrifter 

som fattas i konsistoriet eller av rektor. 

I princip multipliceras varje borttagen 

regel med antalet högskolor. Istället för 

en generell nationell regel, får man tjugo 

lokala regler. Man kan fråga sig vem som 

blir gladare av det. 

I fråga om lärartjänsterna så avskaffas 

alla utom professor och lektor. Forskarassistenttjänsten, 

adjunkter, och biträdande 

lektorer, försvinner ur förordningen, 

liksom möjligheten att befordra lektorer 

till professorer. Istället blir dessa saker föremål 

för lokala regleringar och centrala 

förhandlingar, vilka just pågår. Rimligen 

medför denna ordning en väsentligt 

stärkt roll för facket. 

 

 

 

Har du fortfarande inte upptäckt våra två fina 

anläggningar och Uppsalas bredaste träningsutbud 

Under hela september får nya kunder 

tillgång till hela utbudet under en vecka. 

Välkommen! 

www.campus1477.se 

 

 

 

 

 

 

 

Erbjudandet om gratisveckan gäller t o m 30/9 

om du inte varit kund hos oss tidigare.


NYHETER / 23 

FORSKNING PÅGÅR 

Tillit viktig för forskning 

Hur ska man hantera motsättningar inom 

akademin Allt för stor anpassning kan 

leda till att mångfalden går förlorad, och 

om forskarna istället drar sig undan går 

man miste om interaktionen. För att behålla 

både mångfald och interaktion inom 

akademin krävs tillit. Det menar kulturgeografen 

Tobias Fridholm i en ny avhandling. 

Svensk forskningspolitik har de senaste 

decennierna blivit alltmer anpassad till 

marknadens villkor. Det har inneburit 

ökad konkurrens mellan forskare, mer 

fokus på effektivitet vid universiteten och 

en växande strävan mot att få akademin att samverka 

med näringslivet. 

Hur påverkar det de teknisk-naturvetenskapliga 

forskningsmiljöerna Det diskuterar Tobias Fridholm 

i sin avhandling. Han använder begreppet ”relationella 

spänningar”. Dessa uppstår när olika aktörer 

som samspelar med varandra har skilda perspektiv. 

– Om två individer som har olika perspektiv på världen 

interagerar med varandra kan båda uppleva att 

deras verklighetsbild är ifrågasatt. 

Tobias Fridholm undersöker både relationerna 

inom akademin och mellan akademiker och företag. 

Spänningarna kan härledas till individerna själva 

men också till de sammanhang där individerna verkar. 

– Forskarna måste tänka på sin position i akademiska 

nätverk och liknande. Företagen måste försöka få 

ut produkter på marknaden som kunder vill köpa. 

Det kan leda till att individerna inte alltid kan närma 

sig varandra fast de kanske egentligen skulle vilja. 

De relationella spänningarnas följder varierar från 

kreativitet, fruktsamma diskussioner och nya insikter 

till destruktiva konflikter som inte leder någonvart. 

Tobias Fridholm tänker sig tre huvudsakliga 

strategier för att hantera de spänningarna. Den första 

är socialisering. 

– Man blir mer lika varandra. Det är ett klassiskt sätt 

att hantera en situation där man inte riktigt passar 

in. Inom akademin handlar det om att man lär sig 

hur de organisationer som man jobbar i fungerar. 

Om det är konkurrens kan det vara ett sätt att hanka 

sig fram eller rentav nå högre positioner. 

En annan form av socialisering sker vid granskningen 

av vetenskaplig produktion. 

– Bland mina informanter fanns exempel på forskare 

som idag är etablerade men som hade haft stora 

Forskare måste börja lita på varandra säger Tobias Fridholm i sin nya avhandling. 

problem i början av sin karriär. De bedrev forskning 

som de sedermera har baserat sina professurer på. 

Den ena fick ständigt avslag på sina ansökningar och 

fick leva på sin frus lön ett tag. Den andra fick till och 

med sitt bidrag indraget av ett forskningsråd. När deras 

rön så småningom kom in i fina tidskrifter vände 

allt. Plötsligt var deras forskning bra. Så vetenskapen 

är inte alltid så rationell som den ofta vill framställa 

sig. De här båda forskarna har ändå lyckats hänga sig 

kvar. Det är en högst hypotetisk fråga – men ändå intressant 

– hur många som har slagits ut på vägen. 

OM MÄNNISKOR BLIR MER LIKA varandra är det lättare 

att kommunicera. Men kan man samtidigt upprätthålla 

den integritet som krävs för att framsteg inom 

forskning ska kunna ske 

– Det tar ofta lång tid innan man når resultat. Det 

behövs ett stort mått av integritet under den perioden. 

Den andra strategin är avskildhet. 

– Vissa forskare hanterar situationen genom att 

helt enkelt dra sig undan. 

Det är ett sätt att upprätthålla mångfalden i akademin. 

Nackdelen är att det innebär en minskad interaktion. 

– Man kan dra en parallell till forskaren i den offentliga 

debatten. Om forskaren riskerar att få mycket 

stryk eller bli förnedrad kanske han inte vill delta. 

Det är gissningsvis inget som samhället vill. 

Den tredje strategin för att hantera spänningarna 

är tillit: att forskaren av sina kolleger och sin organisation 

ges större frihet att agera utifrån sina intressen. 

Genom tillit kan man förena interaktion med en 

mångfald av perspektiv, menar Tobias Fridholm. 

– Det förutsätter förstås att forskaren själv vill interagera 

med det övriga samhället, tillägger han. 

Tilliten kan även hjälpa forskningen framåt, exempelvis 

inom tvärvetenskapliga projekt. 

– Som forskare är man expert på ett mycket litet område. 

Om två forskare från olika discipliner ska samarbeta 

över sina ämnesgränser har de ingen möjlighet 

att bedöma den andres kompetens – om det är en 

medioker eller en världsledande forskare. De måste 

lita på varandra, och de måste ha tålamod med att 

den andre inte förstår vad de själva gör. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 

Tobias Fridholm försvarade sin avhandling ”Working 

Together – Exploring Relational Tensions in Swedish 

Academia” den 10 september. 

Foto: Gusten Holm 

KRÖNIKA 

YLVA FRÖJMARK 

Ylva Fröjmark studerar litteraturvetenskap 

och bor i radhus med fem människor och fyra 

kinesiska nakenhundar. 

Drömmen om en trädgård 

Jag har de svartaste av fingrar och har därför 

gett upp det här med krukväxter sedan 

länge. Under årens lopp har jag ägt sammanlagt 

nio stycken och ingen av dem har, trots 

den ömmaste vård (jag pratade med dem, 

gav dem vackra namn, knöt rosetter kring stjälkarna, 

stoppade roliga figurer i jorden...) överlevt mer än ca 

sex veckor. Nej, jag är det värsta av stadsbarn. Romantik 

har för mig alltid varit doften av nylagd asfalt en 

sen höstkväll, hångel på elskåp i värmen från tvättstugans 

ventilationstrummor och trafikljusens spegling 

i regnvåta gator. Mina framtidsdrömmar innefattade 

dekadent storstadsliv i någon metropol och att bo på 

mer än bekvämt gångavstånd från centrum har alltid 

varit uteslutet. Graneberg och Gottsunda räknade jag 

knappt som en del av civilisationen. Främre Kåbo var 

jag beredd att resonera om. 

Men plötsligt har allt förändrats. Det började oskyldigt 

nog med att jag kom på mig själv med att snegla 

på husen i de centrala villaområdena. Tänkte försiktigt 

att det i alla fall bitvis nog kan vara skönt att inte 

ha Råbyleden runt knuten och kanske vore det trots 

allt trevligt att ha en liten trädgård att påta i Är det 

svårt att få klängrosor att ta sig, tro 

SEDAN SPÅRADE DET BARA UR. Jag har börjat föredra 

”Odla med P1” framför H&M:s höstkatalog. Hundpromenaderna 

går allt oftare till de bedårande små kolonilotterna 

i Svartbäcken, Jag besöker hemsidor om självförsörjning 

och läser bloggar om lantliv och husmorsrecept. 

Jag tycker plötsligt att det är njutningsfullt att 

vara skitig under naglarna och känner ett näst intill 

maniskt behov av att bygga ett hönshus på tomten. 

Åh, jag längtar efter storkok, trasmattor och morotsland! 

Jag har tagit upp stickningen igen och har för 

första gången i mitt liv faktiskt gett mig in i en skog 

för att plocka blåbär. Tydligen en halv månad för tidigt, 

men ändå. Jag hittade svamp också. Giftig, visserligen, 

men befriande i alla fall att identifiera förekomsten 

av mycel annat än i olivburken. Och jag har 

köpt små glasburkar i vilka jag ska hälla min planerade, 

hemmakokta tranbärsgelé så att jag kan ge bort 

den i julklapp! (Är det någon som vet vad tranbär är, 

förresten Växer de på träd, eller) 

SÅ HAR MINA DRÖMMARS storslagna cityvåning sakta 

men säkert förvandlats till en eko-gård där jag kan 

driva mjöl, sylta smörsopp och torka nötter tills ryggen 

kroknar. Där ska växa smultron och rosenknopp och 

finnas ett köksland med allt från skrubbpotatis och 

palsternacka till kikärt och soltorkad tomat. Sedan ska 

jag skaffa exotiska djur, som kossor, kanske, och bin 

och vi ska alla leva i harmoni tillsammas och odla såväl 

våra själsliga som världsliga trädgårdar i äkta Voltaireanda 

tills solen går ner över oss en sista gång. 

Jag vet inte vad min kovändning beror på, om det är någon 

slags livskris eller rent av ett första symptom på absolut 

galenskap. En av mina vänner säger att jag håller 

på att bli vuxen, en annan att jag håller på att bli mänsklig. 

Kanske är det bara ännu ett exempel på hur historien 

är en enda lång linje av reaktion och motreaktion. 

Men det kan också mycket väl vara ett tillfälligt infall, 

som den gången jag tänkte att jag skulle börja 

med tightlacing. Eller som när jag beslutade mig för 

att det skulle vara ascoolt om jag alltid pratade om 

mig själv i tredje person. 

Så jag tänker att jag ska börja småskaligt och införskaffade 

därför i helgen två helt nya små krukväxter. 

Ruth och Idgie heter de och peppar, peppar, än så länge 

står de sig! Ruth kommer att bli helt bedårande tjusig 

när jag limmat kitschiga bokmärken på hennes blad.


Mahshid Moteie och Camilla Hammarin brinner för second hand. 

Bland 70-talslampor och 

Billigt, miljövänligt och unikt. Så beskriver 

studenterna Mahshid Moteie och 

Camilla Hammarin hur det är att handla 

begagnat. 

Mahshid Moteie, 29, läser 

till personalvetare i Uppsala 

och hennes största 

hobby är att handla second 

hand. Det lyser i 

ögonen på henne när hon förklarar sin 

relation till redan använda saker. 

– Jag har ett väldigt intimt förhållande 

till second hand. Ändå upptäckte jag det 

ganska sent. Det började när jag blev 

student i Uppsala. Sen träffade jag min 

pojkvän och vi triggade varandra. Nu är 

det en passion, säger hon. 

Mahshid kommer från Iran. Där är inte 

begagnade kläder ett mode på samma 

sätt som i Sverige. Det anses inte fint 

utan är ett tecken på att man är fattig 

och gamla kläder säljs per kilo. 

Hon kan uppge en mängd anledningar 

till att handla i andra hand. 

– Framför allt är det så fantastiskt roligt. 

DET HAR BLIVIT EN HOBBY att leta och 

hitta i djungeln av unika plagg. Mahshid 

berättar att klädstilen kan bli ganska 

schizofren eftersom det stora urvalet 

gör att man vågar experimentera mer. 

– Jag ställer gärna upp och hjälper folk 

som vill hitta något, säger hon och skrattar. 

En vanlig reaktion från folk är att det 

är lite äckligt att använda sådant som 

andra människor haft på sig. Det tycker 

Mahshid är helt onödigt. 

– Allting tvättas ju. Och jag köper inte 

begagnade underkläder eller sängkläder, 

där går gränsen. 

För Mahshid är second hand ett aktivt 

val, en livstil. I hennes rum hänger gamla 

tavlor ovanför en fransig 70-talslampa. 

Hyllorna är fulla av väskor, skor och 

burkar. I bokhyllan finns mängder av 

modeböcker, alla begagnade. Det enda 

som är nytt i hennes lägenhet är sängen 

och taklampan. 

Det handlar inte bara om själva plagget. 

Minst lika viktigt är historien kring 

det; var det kommer ifrån, vem som burit 

det förut, vem som skapade det. Alltid 

när Mahshid köper något ser hon till 

att ta reda på så mycket hon kan om dess 

bakgrund. Till exempel har hon kläder 

som bars av en mannekäng på 60-talet. 

Hennes bästa köp är ett par italienska 

högklackade skor i svart skinn. Det var 

hennes allra första fynd för ynka tio kronor. 

Något som gör henne upprörd är när 

folk slänger kläder. 

– Häromdagen såg jag en kasse med 

kläder i soprummet. En jättefin klänning 

med tillhörande kavaj som någon 

slängt. Nu är de inne på kemtvätten. 

CAMILLA HAMMARIN, 20, har alltid varit 

miljöintresserad. Intresset för second 

hand började när hon skulle göra ett 

projektarbete i skolan om personlig 

klädstil. Halvvägs upptäckte hon en problematik 

med att skriva om mode. 

– Jag insåg att jag uppmanade till konsumtion 

och det kändes helt fel. 

Projektarbetet fick sedan en annan



Mahshids tips 

Kupan, Röda korset: 

Billigt och ett väldigt bra 

sortiment. De får in så 

mycket hela tiden. Sen går ju pengarna 

till bra saker också. 

Vox Publicum: Ett unikt ställe. Man 

kan sitta och fi ka och kolla på kläder 

samtidigt som man stöder ungdomsverksamhet. 

Camillas tips 

Sirius loppmarkand: Det ligger lite undanskymt 

och kan vara svårt att hitta. 

Där har jag verkligen fyndat. Jag tror 

inte riktigt de vet vad som är trendigt 

och inte, för allt är lika billigt. 

Klädkammaren: Här är det lite dyrare 

men man kan alltid vara säker på att 

hitta något snyggt. 

Klädbyte: Bästa sättet att få nya saker 

utan att konsumera. Bjud hem ett gäng 

kompisar som får ta med sig plagg de 

inte behöver längre. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Snabbguide till Uppsalas 

second hand-butiker 

BILLIGT 

Återbruket, 

Portalgatan 2 

Kupan Röda 

korset, Danmarksgatan 

20 

Myrorna, 

Kungsängsgatan 

20 samt 

Sysslomansgatan 

16-18 

Kooperativet Capella, Rackarbergsgatan 

10 

Emmaus Second Hand, Hjalmar Brantingsgatan 

1 

Sirius Loppmarknad, Torsgatan 8A 

 

 

 

 

 

 

Sorgegrupp 

start 

19 jan 

EXKLUSIVT 

Klädkammaren, Svartbäcksgatan 16 

Weekday, Forumgallerian 

Ruth och Raoul, Sysslomansgatan 14 

För dig som är student eller mellan 20-35år 

Gruppen träffas 6 gånger med start den 27 sept. 

För mer info, kontakta oss info@studentprast.uu.se 

Gospelkören God Tune 

Tisdagar kl 18-20 i Helga Trefaldighets kyrka 

Alla studenter välkomna! 

Foto: Marcus Nyberg 

Universitetskyrkan 

22-23 Oktober 

MISSIONSKYRKAN 

skinnpumps 

Stilla mässa 

Onsdagar kl 18 

Helga Trefaldighets kyrka 

anmälan: uppsalagospelfestival.com 

inriktning och sedan ett par år tillbaka 

har hon helt gått in för att handla i andra 

hand. 

»MYCKET MAN SER PÅ 

GALGEN KANSKE SER KON- 

STIGT ELLER FULT UT MEN 

KAN VARA JÄTTESNYGGT 

PÅ. DET GÄLLER ATT ÖPPNA 

SIG.« 

– Second hand är lösningen på det mesta. 

Det är bra för miljön, det är billigt och 

du får en unik klädstil. 

Idag har hon på sig en randig kavaj, 

ett vitt spetslinne och en svart kjol med 

vit spets. Till det har hon knästrumpor 

och vita skinnpumps. Runt halsen 

hänger en ringklocka i silver i ett vitt 

spetsband. 

Men intresset sträcker sig bra mycket 

längre än att handla begagnade kläder. 

– Jag köper allt. Brödrostar, tavelramar, 

gamla burkar, möbler och presenter. 

DET HELA VERKAR VARA en vetenskap i 

sig. Camilla berättar att det finns olika 

slags butiker och delar upp dem i de som 

säljer handplockade saker, som Klädkammaren, 

och butiker som tar in allt, 

till exempel Myrorna. Det är lättare att 

handla i butiker som har ett mer sorterat 

urval, men också dyrare. 

Hennes tips till den som är sugen på 

att börja handla på detta sätt är att våga 

prova allt. 

– Mycket man ser på galgen kanske ser 

konstigt eller fult ut men kan vara jättesnyggt 

på. Det gäller att öppna sig. 

ELLINOR SKAGEGÅRD 

33 VARIATIONER 

PRISBELÖNT 

BROADWAYSUCCÉ 

BEETHOVENS 

MUSIK I CENTRUM 

STUDENTPRIS 

120:-

26 / KULTUR 


ERGO VÄLJER 

SCEN/ 

Skulle du älska mig om 

jag såg ut såhär är en 

föreställning skriven och 

regisserad av Keren och 

Hannah, som båda även 

agerar på scen. Varför vi 

väljer att överanalysera 

allting istället för att njuta 

av ögonblicket, och varför 

vi inte förstår att vi måste 

älska oss själva innan vi kan 

älska någon annan, är frågeställningar 

som tas upp 

av duon den 25 september 

på Stadsteatern. 

EVENEMANG/ 

Föreningen Yaris iranska 

filmfestival firar tioårsjubileum 

i år. Den 24–26 september 

kan du se massor 

av iransk film på Slottsbiografen 

i Uppsala – intäkterna 

går oavkortat till 

stöd för behövande barns 

och ungdomars utbildning 

i Iran. 

EVENEMANG/ 

Den 18–19 september är 

det dags för Uppsala kärlek 

& erotikmässa på Kulturoasen 

i Hågaby. Två lustfyllda 

dagar med underhållning, 

tävlingar, give aways, 

expertråd, försäljning, föreläsningar, 

seminarier och 

workshops utlovas. 

KONSERT/ 

Hon har en oemotståndlig 

förmåga att bjuda in 

lyssnaren, skriver Uppsala 

Konsert & Kongress om 

Hindi Zahra, som går upp 

på UKK:s scen den 1 oktober. 

Musiken beskrivs som 

en blandning av vokaljazz, 

akustisk pop, modern soul 

och blues med nordafrikansk 

färg. 

Camilla Bergman Widell med Attraktionsorkestern är en av de orkestrar som uppträder på Stork. 

Studenter, sax 

och stripp på Stork 

Den 1–3 oktober är det dags för 

festivalen Stork. Drygt trettio 

studentorkestrar styr kosan mot 

Uppsalas gator, torg och nationer 

för att underhålla staden 

med allt från storbandsjazz till 

dans och show. Det sociala är 

viktigare än musiken, enligt festivalgeneralen 

Sophia Hallgren. 

I 

år är det Uppsalas tur att arrangera 

Studentorkesterfestivalen Stork, 

som vartannat år hålls i Linköping, 

då under namnet SOF. 

– Det finns väldigt mycket studentmusik 

i både Uppsala och Linköping, 

men orkestrarna kommer även från andra 

städer och länder. Musiken är väldigt 

blandad – studentbanden kan innefatta 

vad som helst. Många har dansgrupper, 

andra är rena marschorkestrar – vissa 

fokuserar mer på showen än på musiken 

och det sociala är viktigast, säger Sophia 

Hallgren. 

Orkestrarna som anmäler sig uppträder 

under tre dagar på stadens gator, torg 

och nationer, och för första gången på ett 

festivalområde. 

– Dels på GH, Snerikes och på Uplands, 

dels på gator och torg och i en kortege 

som tar sig från Parksnäckan till Ekonomikumparken. 

Vi kommer även att ha ett 

festivalområde med scen och familjeföreställningar 

som är öppna för allmänheten. 

Det är en happening inte bara för 

studenterna, utan även för övriga Uppsalabor. 

Fantastisk musik, skön stämning 

och glada människor i väldigt roliga kläder 

– det blir feststämning i två dagar. 

Klapp och klang med ukulele och gitarr, 

gammaldags jazz i stil med Sinatra, samt 

disco, soul och funk utlovas under festivalen. 

– Det här är en fest där alla på något sätt 

är välkomna – allt är okej i studentorkestervärlden 

och vi räknar med mellan 500 

och 600 besökare. 


STORLEKEN PÅ ORKESTRARNA varierar 

mellan 5 och 70 personer enligt Sophia 

Hallgren. Norrlands nations Attraktionsorkestern, 

med dansgruppen Attrapperna 

i sina röda overaller, har 25 medlemmar. 

– En del av våra medlemmar håller på 

och utbildar sig i musik, medan andra är 

glada amatörer och några är nya. Nästan 

alla orkestrar har en gamlingsförening 

och det är inte ovanligt att de hoppar upp 

på scen och deltar i spelningen. 

Sångpedagogen Camilla Bergman Widell 

är en av Attraktionsorkesterns sångerskor. 

Hon kom till Uppsala för sex år sedan 

och gick då med i Norrlands nation. 

– Jag tyckte att det var kul att gå dit och 

sjunga. Jag körde tre låtar med storbandet 

– sen gick det för bra och jag var fast. 

Det som är bra med Attraktionsorkestern 

är att det inte bara handlar om storbandsjazz, 

allt är möjligt – det finns ingenting 

som man inte får göra. 

För att få vara med i Attraktionsorkestern 

måste man göra en audition. Det 

finns musikaliska krav, men Camilla 

Bergman Widell berättar att det är lika 

viktigt att personen fungerar socialt i 

gruppen och får medhåll av kapellmästaren 

Christian Hålam. 

»DE BÄSTA ORKESTRARNA 

SPELAR OFTA SENT OCH DEN 

ALLRA SISTA SPELNINGEN 

BRUKAR INNEBÄRA STRIPP.« 

– Stork handlar väldigt mycket om att 

träffa andra musikintresserade studenter. 

Vi ska ha roligast – det handlar inte 

om att vara bäst! De bästa orkestrarna 

spelar ofta sent och den allra sista spelningen 

brukar innebära stripp, när Axelbandet 

från Åbo går upp på scen – ändå säger 

gamlingarna att det var värre förr. Det 

är ändå bara konstigt, och inte sensuellt. 

En orkester från Göteborg brukar ha med 

en toastol på scen som de slår sönder. På 

Stork vågar man göra de där tveksamma 

spelningarna som man inte gör när man 

får betalt…på gott och ont. 

– Allt kan hända och det måste ses – det 

kan helt enkelt inte beskrivas. Man har en 

låtlista och man har en tanke – sen kan 

vad som helst hända, säger Camilla Bergman 

Widell. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

Fannie Finnved: Du och andra studenter måste ha 

någonstans att bo, därför vill vi se till att det byggs 

mer bostäder för unga och att andra handsuthyrning 

blir skattefri. År 1981 fick Uppsala universitet senast ett 

nobelpris. Det är dags för nästa, därför ökar vi forskningsanslagen 

och vill satsa dem på de främsta lärosätena. 

Mohamad Hassan: Välkommen till Uppsala! Vi vill att du stannar 

kvar efter studietiden, därför samarbetar vi med nationerna och 

universiteten och göra det lättare för dig att bo kvar, jobba 

och starta företag i Uppsala. Vi vill veta vad du tycker behövs 

i staden. Gå in på www.ung2014.se och påverka politiken de 

kommande åren! 

www.folkpartiet.se/uppsala 

Kryssa en moderat 

studentkandidat på söndag 

Kandidat 

8 

Riksdagen 

 

Kandidat 

6 

Landstinget 

 

Kandidat 

27 

Landstinget 

 

Kandidat 

39 

Landstinget 

 

 

 

 

 

HANNES BECKMAN 

MY BORG 

ELEONORE LUNDQVIST 

THOR ÖVRELID 

Kandidat 

16 

Uppsala 

kommun 

Kandidat 

52 

Uppsala 

kommun 

Kandidat 

55 

Uppsala 

kommun 

Kandidat 

58 

Uppsala 

kommun 

Kandidat 

60 

Uppsala 

kommun 

 

 

 

 

 

BEATRICE FREDRIKSSON 

JOSEFINE ANDERSSON 

SUSANNE LARSSON 

GABRIELLA LANGE 

RIKARD SPARBY 

d

28 / RECENSIONER 


Betygen sätts i skala 0–5 

SCEN 

Viveca Dahlén och Gustav Levin kämpar med sina krämpor i “33 variatoner”. 

Foto: Marcus Gårder 

Vackra och vemodiga variationer 

33 variationer 

av: Moisés Kaufman 

Uppsala Stadsteater, Stora scenen 

På kulturnattskvällen hade Uppsala Stadsteater 

Sverigepremiär på en av förra årets stora 

Broadwaysuccéer; Moisés Kaufmans 33 variationer. 

En något oväntad framgång kan 

tyckas med tanke på pjäsens smala ämne och 

hyfsat komplexa dramaturgi. Pjäsen handlar om musikforskaren 

Katherine Brandt som alltmer besatt försöker 

förstå Beethovens fascination vid en enkel vals, 

komponerad av musikförläggaren och den högst medelmåttiga 

kompositören Anton Diabelli. En fascination 

som fick mästaren att komponera hela trettiotre variationer 

på det till synes bagatellartade stycket. Brandt 

lider av ALS, en sjukdom som långsamt tar hennes liv. 

Medan hennes kropp förfaller går hon allt djupare in i 

sitt arbete, men försummar samtidigt den redan sedan 

tidigare komplicerade relationen till sin dotter. Parallellt 

skildras även det händelseförlopp Brandt försöker 

tränga in i och publiken får följa Beethovens maniska 

arbete med variationerna medan också hans kropp, 

särskilt hans hörsel, obönhörligt börjar krackelera. Pjäsen 

rör sig således över ett tidsmässigt gap på närmare 

tvåhundra år. 

Regissör Ulla Gottlieb (de senaste åren kanske mest 

uppmärksammad för den lysande Norénuppsättningen 

Höst och vinter på Fria Teatern i Stockholm) har skapat 

en vacker och vemodig föreställning, stundtals kryddad 

med en stillsam humor. Pjäsens största utmaning, 

de två handlingar som utspelar sig samtidigt på scenen, 

har Gottlieb löst väl. Skeendena interfolieras på ett självklart 

och sinnrikt sätt, inte minst tack vare de enkla men 

effektiva scenografiska lösningarna. Ett blankt marmorgolv 

och nedsänkbara dukar skapar ytor för färg- och 

bildprojektioner som ger naturliga övergångar mellan 

pjäsens olika scener, också de givetvis trettiotre till antalet. 

Allting stämningsfullt inramat av Beethovens egen 

musik, levandegjord på scenen genom Maria Rostotskys 

pianospel. Det är drömskt och mycket vackert. 

I NEW YORK VAR DET JANE FONDA som spelade Brandt 

(förmodligen en av förklaringarna till succén). Här är 

det Viveca Dahlén som spelar den döende forskaren, vilket 

hon gör med en stramt återhållen smärta. Fonda kan 

knappast ha gjort det bättre. Även Mirja Burlins dotter är 

framställd med en finstilt ömsinthet. Den alltid lika briljanta 

Robin Keller spelar dotterns tafatta pojkvän med 

en osviklig känsla för komisk timing. Men bäst är ändå 

Gustav Levin som Beethoven. Just det stora konstnärsgeniet 

tycks ha blivit något av Levins specialitet. Senast 

gestaltade han ju svensk teaters stora manliga geni, Lars 

Norén, i 7:3 återbesöket. Hans version av Beethoven är 

inte sämre. Levin spelar genigestalten, vilket inte är alldeles 

lätt med tanke på dess klichétyngda historia, med 

en nödvändig dos ironisk distans utan att för den skull 

förlora i trovärdighet och inlevelse. Levin gör Beethoven 

både komisk och rörande. 

33 variationer är till stora delar en pjäs om besatthet, 

Beethovens konstnärliga och Brandts besatthet vid besattheten. 

Det handlar om konsten som ett substitut, 

en flykt in i en konstruerad värld, ett sätt att undvika de 

inte alltid helt okomplicerade relationer och realiteter 

livet ställer oss inför. Men mot slutet av pjäsen öppnar 

sig möjligheten för konsten att bli en försonande kraft 

och en förhöjare av livet. Något som kan förvandla också 

den simplaste vals till den mest sublima skönhet, som 

kan visa på livets egen oändliga variationsrikedom. Och 

det är faktiskt precis vad 33 variationer på Uppsala Stadsteater 

visar. 

JOHN SJÖGREN


RECENSIONER / 29 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Försvinnande ambient 

Hästoperan 

”Förlorad” 

(Underljud) 

Hästoperans nya ep är 20 minuter lång och består av 

ett spår. Jag sätter på den i Winamp och diskar, plockar 

undan tidningar från rumsbordet, byter vatten till katterna 

och spelar lite tv-spel. Det är först när det har gått 

någon timme som jag reagerar på hur lång den är och 

upptäcker att den börjat om okänt antal gånger utan att 

jag märkt något. Det är svårt att hitta någon början och 

slut rent spårmässigt, men även i var gränsen går mellan 

musiken och ljuden den blandas med. I mitt fall ger 

borrmaskinsljud från en annan del av huset och trafikbuller 

en förstärkt suggestiv effekt. 

Liksom tidigare rör musiken sig i utkanten av ambient 

som lindar in lyssnaren i en drömsk väv för att då och då 

väcka uppmärksamheten genom små nyansbrott. I utskicket 

beskrivs ep:n som ny inom citationstecken. Det 

tillsammans med Hästoperans senaste konsert på Brus 

där han förvånade med oväntat tempofull musik gör att 

jag sluter mig till att ”Förlorad” är en ny utgivning av 

en gammal inspelning och att den mest är ett steg i den 

riktning där Hästoperan befinner sig just nu. 

ANDREAS JAKOBSSON 

Mona (Sonja Richter) har en ovanlig fascination för de mordoffer hon hittar i “Ond tro”. 

Foto: Hoyte van Hoytema 

FILM 

Inte alls så elementärt 

Ond tro 

Regi: Kristian Petri 

Royal 

Thrillern har mer och mer kommit att bli en genre 

som tematiserar det rationella. Kanske är det alla polisfilmernas 

fel att vi som åskådare förväntar oss att 

sakligheten dominerar i mötet med det irrationella 

– vilket de våldsamma dåd som fokuseras ju representerar. 

Genren föreskriver överblick och logik, sedan kan 

dess groteska motiv vara nog så svårfångade för en klar 

tanke. 

I Kristian Petris ”Ond tro” kommer dessa genrenormer 

på skam från början. Hos huvudpersonen Mona (Sonja 

Richter) finns inte ett spår av rationellt agerande när hon 

konfronteras med offret för en seriemördare. Mona har 

nyligen flyttat från Danmark till en anonym svensk stad 

för att arbeta på bank. På väg till en krogkväll med kollegerna 

går hon förbi ett lik. Här gör hon inte som man 

brukar i sådana här filmer. Hon skriker inte, hon tillkallar 

inte hjälp; istället börjar hon gräva med fingrarna i 

såren efter mördarens bajonett. 

Vi får inte veta mycket om Monas bakgrund eller liv. 

Däremot konfronteras vi på ett närmast brutalt sätt med 

hennes upplevelse av lika delar otrygghet och fascination 

efter mötet med våldet. Hon blir närmast besatt av 

den mordvåg som gisslar staden, och tillsammans med 

enstöringen Frank (Jonas Karlsson) börjar hon följa i 

mördarens spår. 

”Ond tro” är en film om en rädd och besatt kvinna, men 

det är också en film om staden. Om ett urbant landskap 

som är välbekant och vardagligt men ändå kusligt och 

främmande. Petri (och fotografen Hoyte van Hoytema) 

undviker skickligt alla landmärken som skulle kunna 

precisera platsen. Monas hemstad består helt av ”any 

spaces whatever”, för att citera Gilles Deleuzes benämning 

av den europeiska efterkrigsfilmens urbana anonymitet. 

Om man vill konfronteras med en kittlande mordgåta, 

eller ryckas med i en stadig berättarmässig framåtrörel- 

se, så är ”Ond tro” inte att rekommendera. Kanske inte 

heller om man längtar efter igenkänning och identifikation. 

Däremot skänker Petris och Hoytemas bilder en 

suggestiv visuell stadga som sällan skådas i dagens film. 

Här möter våra bakgator och parkeringshus 1920-talets 

tyska expressionism, allt medan Alfred Hitchcocks olika 

hjältinnor (Anny Ondra, Tippi Hedren) går igen i stillsamt 

magnifika Sonja Richter. En i bokstavlig bemärkelse 

sevärd film. 

Snygg men långtråkig 

The American 

Regi: Anton Corbijn 

Visas på SF Bio. 

PER VESTERLUND 

Många minns nog uppståndelsen kring George Clooneys 

besök i Sverige tidigare i år. All svensk media rapporterade 

och det verkade som att en hel Clooney-film skulle 

spelas in i Sverige. Nu är filmen som heter ”The American” 

här och Sverige är med i cirka 2 minuter. Väldigt 

noggrant av Anton Corbijn att spela in scenerna på plats 

i Sverige för så få minuter. 

”The American” är stillbildsfotografen och regissören 

Anton Corbijns andra film. Hans första film ”Control” 

handlar om Joy Division-sångaren Ian Curtis. Det var en 

riktigt bra debut där Corbijns känsla för fotografi kom 

till sin rätt. Den nya filmen är inte riktigt lika lyckad. Det 

är mer eller mindre en lång transportsträcka, med några 

enstaka ljusglimtar på vägen. 

George Clooney spelar en avdankad lönnmördare som 

misslyckas med ett uppdrag i Sverige. Han åker då till Italien 

för att göra ett sista uppdrag. I en liten italiensk by 

träffar han pastorn Benedetto som han har djupa samtal 

med och den prostituerade Clara som han förälskar 

sig i. Men i vanlig ordning går det inte riktigt som planerat. 

Snart är han byte både för svenskarna och andra 

skummisar som rör sig i kulisserna. 

”The American” är faktiskt en ganska långtråkig film. 

Corbijn har valt att skildra en lönnmördares vardag på 

ett ganska typiskt sätt, men tagit bort det som vanligtvis 

är spännande i den här typen av filmer. Det är först mot 

slutet som det blir lite spänning i filmen. Trots det gör 

den vackra omgivningen i Italien och George Clooney 

det hela till en ganska behaglig resa. 

Den här filmen har ett relativt snyggt och genomarbetat 

foto, vilket man förväntar sig med en stillbildsfotograf 

som regissör. Dock måste man säga att det svartvita 

fotot i ”Control” passade Corbijns estetik bättre. När det 

är i färg blir det inte riktigt lika effektfullt. Corbijn har 

i en intervju sagt att han ska göra tre filmer innan han 

kan avgöra om han är en filmskapare. Den här filmen 

hamnar utan tvekan på minuskontot när han summerar 

sin filmkarriär. Corbijn måste nog tänka om rejält och 

rycka upp sig om han vill fortsätta göra film. Den här filmen 

lämnar inga bestående avtryck i filmhistorien. 

NICLAS GILLBERG 

George Clooney som den avdankade lönnmördaren som 

misslyckas med sitt uppsåt i Sverige. 

Foto: SF

30 / KALENDARIUM 


VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina 

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa 

Ergo kommer den 8/10. Lämningsdatum till nästa nummer är 

27/9. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. 

För studentföreningarna är 26/9 sista lämningsdag. Skicka till 

Hanna Strandberg. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

18/9 Katalin: Sven Zetterberg & 

Rockarounds. 

29/9 Katalin: Irma Schultz 

Keller. 

6/10 UKK: RJD2. 

JAZZ & BLUES 

17/9 Bistro Hijazz: Jerry Haglund 

and the Blues Sensations. 

18/9 Bistro Hijazz: East & Westside 

Blues. 

30/9 Katalin: Duke Robillard & 

Erja Lyytinen. 

30/9 Bistro Hijazz: Brand New 

Nostalgia. 

30/9 Musicum: Öppen repetition 

med Uppsala University Jazz 

Orchestra. 

1/10 Bistro Hijazz: Slowman 

Band. 

2/10 UKK: Carte Blanche. 

3/10 UKK: Carte Blanche. 

7/10 Katalin: Casa Mendoza. 

FOLKLIKT 

21/9 Bistro Hijazz: Earthsongs 

– Afrique. 

23/9 Bistro Hijazz: The Hi-Fly 

Orchestra. 

24/9 Bistro Hijazz: Källmans. 

25/9 Katalin: Magnus Lindberg 

& Basse Wickman. 

25/9 Bistro Hijazz: Deodato 

Siquir. 

28/9 Bistro Hijazz: Upspelt. 

1/10 Katalin: Nils Landgren 

Funk Unit. 

1/10 UKK: Hindi Zahra. 

2/10 Katalin: Dundertåget. 

2/10 Bistro Hijazz: Skandalites. 

2/10 UKK: Adnan Karim. 

3/10 Kulturoasen: Edo Bumba. 

5/10 Bistro Hijazz: Antrim. 

7/10 Bistro Hijazz: Kaja. 

KLASSISKT & KÖR 

21/9 UKK: Monsieur Lambert & 

Le Bébert Orchestra. 

22/9 UKK: Brus. 

23/9 UKK: Pianopoesi och 

romantik. 

24/9 Musicum: Soppkonsert. 

25/9 UKK: Duke Ellington’s 

Sacred Concert. 

26/9 UKK: Höstlandskap. 

29/9 UKK: Uppsala Kammarsolister. 

7/10 UKK: Myter och sagor. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths Hus: Bror Hjorthföreningens 

teckningsstipendiat. 

11/9–2/10. Mari Rantanen 

– Attitude Dancing. Nytt måleri. 

9/10–21/11. 

Upplandsmuseet: I teaterns garderober. 

T o m 14/11. Vanja Brunzell 

– Kläddesigner. T o m 14/11. 

Äntligen vuxen! 18/9–21/11. 

Uppsala konstmuseum: Dreamscapes 

– Per Sångberg och Gudrun 

Westerlund. T o m 14/11. Upsala- 

Ekeby Abstrakt. T o m 24/11. 

Museum Gustavianum: Ett andra 

vardagsrum – Värmlands nation 

350 år. T o m 26/9. Gömda och 

glömda – 500 år av samlande vid 

Uppsala universitet. T o m 31/12. 

Uppsala stadsbibliotek: När 

människor möts förändras världen. 

T o m 1/9. Frimärksutställning: 

Svenska deckare. 20–26/9. Mina 

rättigheter – barns tankar i bild om 

barnkonventionen. 21/9–10/10. 

Barnrättsveckan. 4–10/10. 

Botaniska trädgården: Äppeldagar 

18–19/9. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: 33 variationer 

17–18, 23–25/9 & 1–2/10 på 

Stora scenen. Män tänker på kärlek 

17–18, 22–25/10 på Lilla scenen. 

Skulle du älska mig om jag såg ut 

så här 25/9 på Ettan. Mistero 

Buffo 30/9 & 2/10. Män i svart och 

Johnny Cash 1–2, 6–7/10 på Ettan. 

Reginateatern: Fyra lyckliga män 

– 2, 17–19, 24–26/9. Reginalunch: 

Fröding och jag 22, 29/9 & 6/10. 

Reginalunch: Hasse & Tages bästa 

sånger 23/9 & 1/10. Locked Up 23, 

27/9 & 3–4/10. Reginalunch: Allt 

är möjligt 24, 30/9 & 7/10. Jazzen 

anfaller 28/9. Sedibeng Choral 

Society 29/9. Ordsprak 2010 

30/9 & 1–2/10. Poetry Slam 30/9. 

Stardust 5/10. Bluffen 7/10. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

17/9 “Reducing low signal-to-noise 

FUSE spectra: Lyman continuum 

leakage from local galaxies”. Licentiatpresentation. 

Ångströmslaboratoriet, 

sal Å4007 kl 15.00. 

20/9 Introducing National Mathematical 

Center, Abuja, Nigeria. 

Introduktionsseminarium med 

besökare från NMC. Ångströmslaboratoriet, 

seminarierum 12167 

kl 13.15. 

21/9 Elin Wägner, den nya kvinnan 

och evigheten. Med Anna Bohlin. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

21–22/9 Burkina Faso Cultural 

Days. Om kraften i kulturen. Ihresalen 

kl 13.15. 

22/9 Digitaliserad kurslitteratur. 

Med Susanne Mirbt, Karin 

Byström, Emil Paulsrud och Ewert 

Bengtsson. Anmälan till: info@ull. 

uu.se senast två dagar innan, 

lunchmacka ingår. Blåsenhus, hus 

24, plan 2 kl 12.30. 

22/9 Starta eget! Introduktion till 

hur du startar och driver företag. 

Ekonomikum, sal A114 kl 15.00. 

23–25/9 Internationell konferens 

för Europarådets Pestalozziprogram. 

Von Kraemers allé, 

Blåsenhus. 

24/9 Let Us Be Philosophers! 

Computerized Support for Ethical 

Decision Making. Licentiatseminarium. 

Sal 1245, vån 2, hus 1, 

Polacksbacken kl 10.15. 

24/9 Science Café special. 

Forskarfredag – Forskare möter 

allmänheten. Kafé Kardemumma, 

stadsbiblioteket kl 15.00. 

25/9 Frimärkets Dag 2010. 

Stadsbiblioteket kl 11–16. 

26/9 Språkfestival. Europeiska 

språkdagen. Stadsbiblioteket kl 

13–16. 

27/9 Satire in early Ireland. Engelska 

parken, 7-1013 kl 14.15. 

27/9 Släktforskning. Med Roland 

Monsieur Lambert & Le Bébert Orchestra uppträder på Uppsala konsert och kongress 21 september. 

Skoglund. Stadsbiblioteket kl 18.30. 

28/9 Författarkväll – Åsa Ericsdotter. 

Entré: 40 kr. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. 

29/9 Science Café. Rymlig stad 

med täta noder – för en uthållig 

samhällsbyggnad. Med Per G. Berg 

och Per Hedfors. Kafé Kardemumma, 

stadsbiblioteket kl 18.00. 

29/9 Globaliseringens bortglömda 

baksida – våldet. Med Sverker Finnström. 


29/9–1/10 Löwdinföreläsningar 

2010. Häggsalen, Ångströmlaboratoriet. 

30/9 Grundkurs i företagarekonomi. 

För dig som har startat eller 

planerar att starta företag. Ekonomikum, 

sal A138 kl 17.00. 

1/10 Författarfredag – Sara 

Stridsberg samtalar med Peter 

Fröberg Idling. Entré: 125 kr. 


3/10 När dr Westerlunds 

sjukstuga i Enköping hade fl er utomlänspatienter 

än Akademiska. Med 

Mats O Karlsson. Eva Lagerwalls 

väg 8 kl 13.30. 

4/10 Internationella barndagen. 

Med Maria Oldberg och Maria 

Malmberg Wallin. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. 

5/10 Några ord till min kära dotter 

– ifall jag hade någon. Skådespelaren 

Héléne Ohlsson tolkar Anna 

Maria Lenngren. Entré: 50 kr. 


6/10 Berika dina kurser – utnyttja 

studenternas kompetens! Student 

Lär Student (SLS). Med Måns 

Hansson och Monica Langerth Zetterman. 

Anmälan till: info@ull.uu.se 

senast två dagar innan, lunchmacka 

ingår. Blåsenhus, hus 24, plan 2 kl 

12.30. 

7/10 Mellan enighet och splittring: 

Handikapprörelsens inre utmaningar. 

Med Agneta Hugemark. 

Auditoriet, Museum Gustavianum 

kl 14.00. 

ÖVRIGT 

18/9 Sissela Kyle på UKK. 

18/9 Velvet med Ludwig Bell på 

V-Dala nation. 

18–19/9 Uppsala kärlek & erotikmässa 

på Kulturoasen. 

19/9 Zillah & Totte på UKK. 

22–23/9 Babben Larsson på 

Katalin. 

24/9 P3:s Humorhimlen live 2010 

på Katalin. 

24/9 Klubb Katushka på Kalmar 

nation. 

25–26/9 Uppsala ekobyggmässa 

på Kulturoasen. 

1/10 Klubb Glasnost på Kalmar 

nation. 

6/10 Agaton klubb på Bistro 

Hijazz. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

UTN, Uppsala teknolog- och 

naturvetarkår 

18/9 kl 13.00. Examensceremoni. 

25/9 Rebusrally hela dagen. 

2/10 kl 18dk. Reccegasque. 

Utrikespolitiska föreningen i 

Uppsala 

18/9 kl 14.00. Årsmöte. Plats: 

Ekonomikum, hörsal 2. 

20/9 kl 19.15. “Utmaningar och 

internationellt samarbete i ett av 

världens farligaste vatten – på jakt 

efter somaliska pirater”. Plats: 

Universitetshuset, sal IX. 

27/9 kl 19.15. “War – what is it 

good for”. Bilder och berättelser 

från en annan del av världen. Plats: 

Ekonomikum, hörsal 1. 

30/9 kl 19.15. “Energi, katastrofer 

och politik – vi går till botten med 

djuphavsborrningen efter olja”. 

Plats: Ekonomikum, hörsal 2. 

5/10 kl 19.15. “Vladimir Putin 

och rysskräcken”. Plats: Uplands 

Nation. 

7/10 kl 19.15. “Den nordkoreanska 

kärnvapenfrågan som hot och 

möjlighet”. Plats: Universitetshuset, 

sal IX. 

Philochoros 

22/9 kl 20.00. De ordinarie övningarna 

på Värmlands nation byter tid 

till kl 20. 

27/9 kl 19.30. Nybörjarkurs i 

svensk folkdans startar. Plats: 

Uplands nations festsal. Prova 

gratis första gången! Partner eller 

förkunskaper krävs ej. 

6/10 kl 20.00. Årsmöte på Värmlands 

nation. 

8/10 kl 14.00. Philochoros buss avgår 

till Linköpings folkmusikfestival. 

För mer info, se hemsidan: www. 

student.uu.se/studorg/philochoros

Forskningsstudie för dig som 

stammar eller inte stammar 

Vi söker personer med stamning, i åldrarna 18-65 år samt 7-12 år. 

Studien handlar om vad som händer vid avbrottet i talet, och hur 

talmusklerna styrs, med långsiktigt syfte att utveckla möjligheterna till 

behandling. Vi söker också vuxna utan stamning (och utan stamning i 

närmaste släkten), som jämförelsegrupp. För vuxna tar undersökningen 

ca 2 timmar, och för barn ca 30 minuter (ekonomisk ersättning utgår för 

vuxna, och biobiljett för barn och förälder), ev. även kvällstid och helger. 

För mer information om studien, maila stamningsstudier.uu@gmail.com 

eller kontakta Per Alm, Inst. för neurovetenskap, 

Box 593, 751 24 Uppsala, per.alm@neuro.uu.se. 

Köp 2 betala 

för 1! 

Super Cheese Bacon Meal 

(värde 75 kr) 

Gäller lördagar och söndagar hela 

vårterminen. 

Super Meal 49 kr alla dagar! 

Ofvandahls Sibylla 

Sysslomansgatan 5 

Tel. 018-10 86 00 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har du en akut infektion Kostnadsfri mottagning 

Kontakta vår undervisningsmottagning och få tid samma dag! 

För vem Vuxna patienter med för undervisningen lämpliga akuta infektioner 

som pågått mindre än en vecka. 

Var Infektionsmottagningen, ingång 33. 

Vem undersöker Läkarkandidater på näst sista terminen tillsammans med 

infektionsläkare. Undersökningen tar något längre tid än ett ordinärt läkarbesök. 

När Måndag–torsdag från kl 12.30. 

Hur gör jag Ring 018-611 24 97 från kl 9.30 och få tid på eftermiddagen 

samma dag. Telefonsvarare om mottagningen är fullbokad. 

Lilla Sunnersta 

Stans snabbaste 

Cykelaffär! 

Nya och begagnade 

cyklar 

Vi säljer inga 

”billiga” cyklar. 

Vi säljer 

cyklar billigt! 

Carolinamottagningen 

Cykel- 

VIKTOR 

Svartbäcksgatan 25 

Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19 

SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERAR 

Spec. mott. i gynekologi 

Dr Marcus Röbeck 

Dr Bo Sikström 

Gratis prev-medelsbesök 

Landstingets patientavgifter 

och frikort gäller. 

Akuta tider. 

Östra Ågatan 9, nära Gotlands 

Tel 15 68 60, kl 8-16 

är ett nybyggt bostadsområde för dig som studerar vid 

något av universiteten i Uppsala. Läget är perfekt. Nära 

stan och nära naturen. För dig som har familj erbjuder 

Lilla Sunnersta ett bra boende också för barnen. Här 

finns lekplats och det är nära till både dagis och skolor. 

Nu har vi även 40 studentbostäder på Gustaf Kjellbergs 

väg 13 i Ulleråker. Mer info finns på hemsidan. 

 

T T 

Information och anmälan till bostadskön på www.uaf.se. 

Fräsch och modern salong. 

Alla studenter är välkomna! 

Långt hår 260 kr 

Kort hår 230 kr 

018-10 62 65 

Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15 

S:t Olofsgatan 15, Uppsala 

Välkommen att besöka vår nya salong: Vi har kinesisk massage, vaxning, 

fotvård och ansiktsbehandlingar. 

Hair & Beauty Lounge 

Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2 

 

 

 

 

 

DROP IN PÅ PIERCING 

Tunga 500:- • Navel 400:- • Tragus 400:- 

Läpp 500:- • Bröstvårta 500:- (800:-/par) 

WWW.ROUGHSTUFFTATTOO.COM 

Åldersgräns på piercing: I första hand ser vi helst att du som piercingkund är 18 år eller äldre. Piercingar i ögonbryn, 

öron, navel, läpp och näsa går det bra om ni inte är 18 år men då ska en målsman närvara vid piercingtillfället. Ingen 

målsman = Ingen piercing. Bröstvårta och genitala piercingar utförs EJ på minderåriga personer med eller utan målsman.

32 / NATIONER Ergo #8 / 2010 

GOTLANDS 

gotlandsnation.se 

17/9 Reccegasque 

22/9 Landskap kl 18 

25/9 Ämbetsmannahelg 

28/9 Nämndfest 

2/10 Seniorsgasque 

Bettys pub ons–tors 18–00, fre 18–01 

Lördagsfika 12–15 

Söndagsfika 12–15 

Pluggfika vardagar 10–15 

Biblioteket tors 17–19 

Fotboll sön kl 19 i Tiundaskolan 

Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 

Uppsala 

Expeditionstid för 1Q & 2Q: mån–ons 11–13, 

tors 17–19 

1Q Gustaf 13 09 81 1q@gotlandsnation.se 

2Q Tove 15 82 22 2q@gotlandsnation.se 

3Q Ebba 12 74 58 3q@gotlandsnation.se 

Gotlands nation – där lammen tystnar 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

17/9 Reccegasque tillsammans 

med Smålands. 250/200 kr. Anmälan till 

3q@goteborgsnation.se 

21/9 Stipendiehjälp i biblioteket. Drop in 

18–21. 

23/9 Karaoke i puben, 20–23 (20 kr, gratis 

för göteborgare). 

26/9 Göteborgs nations filmfestival, 

19–23.30. Nationens fi lmer under åren visas upp. 

Klädsel: gala-fi n. 

27/9 Landskap, 18.00 

30/9 Karaoke i puben 

1/10 Fredámiddag 100 kr, anmäl dig till 

3q@goteborgsnation.se. Släpp från 22.30. 

2–3/10 Ämbetsmannahelg 

7/10 Karaoke i puben 

Göteborgs pub tis–tors 18–24, fre 18–01 

Söndagsbrunch 12–14 

Bibliotek mån–fre 10–18 

Expeditionstider: mån–tors: 11-13, tors även 

16–18 

Tel: 018-13 20 06 

Mail: 1Q/2Q/3Q@goteborgsnation.se 

Göteborgs nation – Allt är roligare på göteborgska! 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

21/9 Landskap I, 19.00. Avslutas med 

middag. 

1–3/10 STORK 2010 – STudentORKesterfestivalen 

Svantes källare, mån–lör 18–01 

Ärtsoppa och våfflor torsdagar 17–19. Överskottet 

går till stadsmissionen. Ej terminskort. 

Restaurang Riksäpplet, fredagar 18–22. Ej 

terminskort. För bordsbokning, kontakta 3Q. 

Café Wijkman, lördagar 12–16. Ej terminskort. 

Restaurang Indo-Pak, söndagar 17–23 jämna 

veckor, start 12/9. Indisk/pakistanska rätter som 

får dig att lära känna smaklökar du inte visste att 

du hade. Ej terminskort. 

Söndagsfilmen, söndagar 19.00. Ej terminskort. 

Biblioteket, mån–fre 16–18, lör 12.00-16.00. 

Bland annat kurslitteratur i kulturantropologi, 

fysik, kemi och matematik. 

Expeditionen har öppet mån–tis, fre 11–13 

samt tors 17–19. 

Kontaktuppgifter: 

1Q: 1q@uplandsnation.se – 018-15 21 51 

2Q: 2q@uplandsnation.se – 018-15 21 52 

3Q: 3q@uplandsnation.se – 018 15 21 53 

Uplands nation – Kom som du är, kom hit 

17/9 Recentiorsgasque Samling 15 dk vid 

nationshuset. Klädsel kavaj, pris 300 kr. 

21/9 Tuesdays by Snerikes Uteservering, 4 

barer, 3 dansgolv, ny meny. Gratis för snerkingar, 

60 kr för övriga 

28/9 Sista tisdagen med däcket! Öppet 

till 02! 

5/10 Tuesdays by Snerikes – Premiär för 

lounge på övervåningen för våra drinkgäster 

9/10 Seniorföreningens höstfest. 80-talstema, 

festa med dem som var aktiva under 80-talet! 

Endast 250 kr för studenter. Klädsel: kavaj. 

Snerikes – här är ALLA veckodagar stora. 

17/9 Reccegasque 

29/9 Klubb Diod 

3/10 Städdag 

5/10 Landskap 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

Pub Ghuben mån–lör 18–01, sön 18–24 

Fika lördagar kl 12 

Restaurang 2 rum & kök lördagar (bordsbokning 

till 3q) 

Brunch söndagar kl 11–14.30 (ej 3/10 pga 

städdag) 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

17/9 Reccegask V-dalas sittning kommer på 

släppet! Sittning 15 dk/ 17dk, 300 kr/280 kr alkfri, 

biljetter säljs i kansliet Släpp 21–02. Nationskort. 

22/9 Restaurang Hjortron Johan Dahlqvist, 

tidigare delägare och kökschef på Restaurang 

Lingon, tolkar hösten i tre rätter. 200 kr per 

person, bordsbokning krävs: 018-65 70 70 eller 

kansli@norrlandsnation.se. Nationskort. 

22/9 SKAnsen live på Klubb Norrlandica! 

Resident DJ MC Ammer spelar skivor. Kl 

21–02. Gratis för norrlänningar, 60 kr för övriga. 

Nationskort. 

25/9 Samarret – höstens första 04 med 

Monde Yeux live på scen! DJ Lixten och DJ Vian 

spelar skivor. Lounge från 19, släpp från 21. 

Förköp 80 kr (säljs i kansliet), pris i dörren 100 kr. 

Nationskort. 

28/9 Landskap I 

29/9 Klubb Norrlandica! Gratis för norrlänningar 

hela kvällen, för övriga innan kl 22, därefter 

60 kr. Öppet 21-01, nationskort. 

1/10 Jazz! Svenska Showorkestern Phontrattarne 

spelar upp till dans! Öppet 20–01. 60 kr för 

norrlänningar, 80 kr för övriga. Ej nationskort. 

6/10 Klubb Norrlandica! 

9/10 Härken Hembygdsföreningen Vajan 

presenterar höstens andra 04-gask på Norrlands! 

Släpp i hela huset från kl 21. Hästpojken på scen! 

80 kr förköp, 100 kr i dörren. Nationskort. 

Majs Café mån–tors 9–18, fre 9–14. Frukostbuffé 

vardagar 9–11, lunch 12–14. Se hemsidan 

för meny! Pris 35–45 kr. 

Kvällscafé tisdagar 19–23 

Orvars krog mån-tor 18-01, fre 14-01, lör 

15–01, sön 18–23. 

Norrlands nation – störst går först! 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

18/9 Smålands LIVE På scen: Billie The 

Vision & The Dancers! 

20/9 Bokcirkel, läs och diskutera verk, ses i 

bibblan kl 18. 

25/9–26/9 Ämbetsmannakonferens 

29/9 Ämbetsmannalunch 

30/9 Club New Kid. Puben har öppet från 18, 

electrodansgolv med Dance Kill Move. Gratis för 

medlemmar i Smålands nation. Övriga 40 kr. 

1/10 Fredagslyx, 15–18. 

3/10 Städdag, tillsammans gör vi huset 

gnistrande vackert. 

9/10 Herrmiddag, en gasque där tjejerna står 

för noterna och killarna går på sittningen. 04–släpp. 

Pub Hyttan: mån-tors 18-00, fre 18-01 

Onsdagsquiz: onsdagar kl 20 

Fredagslyx: fredagar 15-18 

Pluggfika: 11.30-16 

Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåning 

måndagar 16–18 

Mottagningstid: mån–ons 14–17, tors 17–19 

1Q, Helena, 018-13 18 54, 1q@smalands.nation.uu.se 

2Q, Erik, 018-13 18 52, 2q@smalands.nation.uu.se 

3Q, Victor, 018-13 18 52, 3q@smalands.nation.uu.se 

Smålands – där stämningen är på topp! 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

17/9 Reccegask. Släpp på Norrlands nation, 

gratis inträde för V-Dalingar! 

18/9 Velvet. 21–02. På scen: Ludwig Bell. 

Inträde 80:-, gratis för V-Dalingar. Nationskort. 

27/9 Landskap. 18.00. Endast för medlemmar. 

2/10 Velvet. På scen: TBA. 

Puben varje dag, 18–01. Happy Sundays: Hamburgare 

eller nachos för 39 kr! Nationskort. 

Lördagsfika 12–15. Ej nationskort. 

Brunch 11–14 Rabatt för V-Dalingar! Ej nationskort. 

Kuratorsexpeditionen: mån 10–13, tis 15–18, 

ons 11–13 och 16–19, tors 15–18 samt fre 10–13. 

Biblioteket: mån–tors 15–18, samt fre 10–13. 

Läsesalarna: 22 tysta läseplatser samt gruppstudierum. 

Mån–fre 10–18. Trådlöst bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Biblioteket 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Puben 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.se 

Besöksadress: 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

Postadress 

Västmanlands-Dala nation 

Box 2062, 753 11 Uppsala 

Västmanlands-Dala nation – för studenternas nytta 

och nöje sedan 1639 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

17/9 Reccegask med efterföljande State of 

Mind till 01! 

19/9 Värmlands nations kör har insjungning. 

Maila ordforande@varmlandsnationskor.se 

22/9 Jubileumsföreläsning: Prof. em. Sven 

Kullander talar om ”Sveriges unika möjligheter att 

bli världsledande på miljövänlig energi”. Kl. 19.00, 

fri entré, ej nationskort. 

24/9 State of Mind ÖPPET TILL 02! 

29/9 Jubileumsföreläsning: Prof. em. 

Gunnar Tibell talar om ”CERN under femtio år”. Kl. 

19.00, fri entré, ej nationskort. 

2/10 Ämbetsmannamiddag 

6/10 Jubileumsföreläsning: Maria Eriksson, 

docent i sociologi och universitetslektor i barn- och 

ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet, talar om 

”Forskning som politik: ett problem, en utmaning, 

eller ett ansvar”. Kl. 19, fri entré, ej nationskort. 

9/10 Värmlänningarna – värmländskt 

lustsspel, öppet för alla. 120 kr för icke-studerande, 

80 kr för student. Kl. 16.00 i stora salen. 

En del av 350-årsjubileet. 

10/10 Poleringsgask med efterföljande middag! 

Vi börjar kl 14. 

CAFÉ mån–tors 11–16 

CAFÉ fre 11–14 

LUNCH mån-fre 12–14 

PUB tis–tors 18–00 

State of Mind fre 18–01 (02) 

SÔNDAFIKA 12–15 

FÖR MER INFO OM JUBILEET: 

www.varmlands350ar.se 

1Q och 2Q har mottagningstider mån 11–12, 

tis–ons 11-13, tors 17–19, fre: 17–18 

Heltidarna HT2010: 

1Q Magdalena 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Sara 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Hannes 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Fredrik 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Soheil 13 04 46 

KXM@varmlandsnation.se 

Hovmästare Emelie UTH@varmlandsnation.se 

Värmlands – “Ett uppvaknande” UKK 20 november 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

17/9 Reccegasque med bästa Kalmarsläppet 

23–02. Gratis för Kalmariter! 

20/9 Måndag i puben 

24/9 Klubb Katushka! 21–01 

25/9 Knally. Rebusrally på vindlande vägar i de 

Uppländska skogarna. 


29/9 Spela. Open mic där du kan spela på 

samma scen som Broder Daniel! 

1/10 Restaurang Smaka. 


5/10 Standup Downstairs. Ola Söderholm, 

Martin Lagos m fl . Biljettsläpp en vecka innan. 

6/10 Klubb Wilde! Nationsvärldens enda 

gayklubb 20–01 

8/10 Klubb Glasnost. 21–01 

Pub Kronan: Mån– tors 18–00, fre– lör 18–01 

Fiket Frk Nylins Eftr: sön 12–16 

Klubb Glasnost, Klubb Katushka och Klubb Själen 

en gång i månaden. 

Klubb Wilde när andan faller på. 

Klubb Standup Downstairs en tisdag i månaden. 

Mottagningstid mån, ons & tors 16–18 samt 

tis & fre 12–13. 

1Q Arvid Gynnå: 1q@kalmarnation.se 

2Q Kristoffer Åslund: 2q@kalmarnation.se 

3Q Elin Sörensson: 3q@kalmarnation.se 

018–69 49 80 

Kalmar nation – vi överlevde Hultsfredsfestivalen 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

17/9 Reccegasque Efter middagen spelar 

kapellet och festen fortsätter till 02. Anmälan på


NATIONER / 33 

nationen under inskrivningstider. Sista anmälningsdag 

10/9. Gratis släpp! 

24/9 Studio Dicore. Öppnar kl 19, gratis 

innan 21, därefter 20 för östgötar och 60 för 

övriga. Öppet till 02! 

1/10 Soulville final! Kom och tacka av Uppsalas 

bästa soulklubb. Öppnar kl 19, gratis innan 21, 

därefter 20 för östgötar och 60 för övriga. 

8/10 Condé Nasty DJs uppe: Publicity. Nere: 

IOU. Öppnar kl 19, gratis innan 21, därefter 20 för 

östgötar och 60 för övriga. 

Mjölkbaren: mån–tors 13– 17 (med våffelbuffé!) 

After School: fre 13–17 (krav på nationskort!) 

Lördagsfika: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

Öster om Etern, tis 16–17 i studentradion 

98,9 

Inskrivning främst i biblioteket. För tider se 

ostgotanation.se 

1Qs mottagningstider: Mån, ons, fre 11–13, 

tis, tors 11–13 

Kontakt: 

1Q Christian, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Stina, 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Fredrik, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

Östgöta Nation – RÖSTA PÅ OSS 2010! 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

22/9 JanO-premiär! Skön musik och pingis. 

18–00, kårleg, gratis! 

23/9 Sångboksgenomsjungning Anmälan 

till 1Q senast 19/9. 

2/10 Damsupé med 04-släpp. Biljetter köps 

hos 1Q för 290 kr (260 alkoholfritt) senast 28/9. 

6/10 NSK1 Nationens medlemsmöte. Gratis 

sexa för alla recentiorer! 

Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition 

mån–fre 12–14. 

Ölkällaren Djäknen tis–tors 18–24, fre–lör 

18–01. 

Jan-O Musik, bar och rundpingis! Onsdagar 

jämna veckor. 

Helgfika lör–sön 11.30–15. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

måndagar 18–20 

Mottagningstider: 1Q & 2Q mån 15-17, tisons 

11-13, tor 16-18 

Mail: 1/2/3q@vastgotanation 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

Västgöta Nation – Lustslottet vid Fyrisån! 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

23/9 Uppsalas bästa utgång är på torsdagar! 

30/9 Bäst igen ... 

4/10 Första lagtima landskap. 

7/10 Ännu en fantastisk torsdag! 

Puben: tis–ons 18– 23. Kom titta på Champions 

League samtidigt som du äter och dricker gott! 

Stockholms Nation – Alltid tredagarshelg! 

z 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Fredrik Pettersson, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Anders Hörbo, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Björn Svensson 018–480 31 55 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gk@kuratorskonventet.se..Öppettider: tis–fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00 

ALLT INOM SKÄMT, 

MASKERAD OCH PARTY 

FINNS HOS LEKIA 

Bolandsgatan 20 • www.buttericks.se 

www.lekia.nu • Tel: 018-14 11 14 

uppsala@lekia.nu 

Har Du redan vaccinerat 

dig med Gardasil ® men 

ännu inte fyllt 27 

Vi undersöker om tjejer mellan 

12-26 år som tidigare vaccinerats 

med Gardasil ® kan få ytterligare 

skydd mot livmoderhalscancer. 

Är Du intresserad av 

att delta i en studie 

För mer information kontakta: 

 

 

 

 

 

www.msdstudier.se

KÅRSIDORNA 

Ordförande har ordet 

Gabriel Ledung 

Ordförande 


ordf@us.uu.se 

Vänta inte! 

Jag är imponerad. Inte nog med att 

du på allvar har tagit itu med höstterminens 

studier, du läser Ergo 

noggrant också. Det kan bara betyda 

en sak: engagemang! 

Engagemang leder till framgång. Det 

bekräftas av en undersökning studentkårerna 

gjorde för några år sedan, då vi 

tog reda på vad arbetsgivare egentligen 

vill ha av högskoleutbildade, potentiella 

arbetstagare. Då visade sig engagemang 

vid sidan av studierna vara av stor betydelse, 

samt att man kunde visa på samarbets- 

och initiativförmåga. 

Så grattis. Jag tror inte att någon stad 

i Sverige överträffar Uppsala när det 

gäller möjligheter till självutvecklande 

engagemang. Här finns nationer, 

kulturklubbar, idrottslag, teatersällskap, 

körer, spex, dans, radio, tv, foto, kårens 

miljögrupp, ja det mesta ni kan tänka 

er. Och förmodligen lite till. Av och för 

studenter. 

Inte minst finns Uppsala studentkår 

här som ett stöd för alla er. Genom 

föreningar och studieråd, både lokalt 

på fakulteterna och centralt på kårhuset, 

är vi alltid redo att hjälpa dig under 

din studietid och ständigt kräva bättre 

vilkor och en bättre utbildning för alla 

studenter. Den bästa möjliga utbildningen. 

Ta ingenting för givet, hugget i 

sten eller oföränderligt. För det är vi studenter 

– du och jag – som tillsammans 

med lärarna gör vår utbildning bättre. 

Universitetets anställda lyssnar, de vill 

gärna veta vad vi studenter tycker och 

tänker om vår utbildning. Det är därför 

Uppsala studentkår finns; studenternas 

egen intresseorganisation för utbildningsbevakning, 

etthundrasextioett år 

gammal. 

Så avslutningsvis, ta arbetsgivarna på 

orden. Vänta inte. Gör saker för andra, 

tillsammans med andra. Det kommer att 

utveckla dig som människa och du kommer 

få vänner för livet. Dessutom får du 

alltså jobb. Och se till att du bevarar ett 

kritiskt förhållningssätt till kunskap, ät 

inte allt förbehållslöst! Utom kanske kårens 

campusfika som kommer att dyka 

upp runt omkring på universitetet under 

höstens gång… 

Välkommen dit 

… och välkommen hit! 

VAL DEN 19 SEPTEMBER 

Uppsala studentkår har inför valet 

skickat en enkät till alla riksdagspartierna 

för att få veta var de står i studentrelaterade 

frågor. Utifrån svaren 

har vi gjort en kort sammanställning 

om vad de olika blockens politik 

skulle innebära för oss studenter under 

nästa mandatperiod. 

Studentekonomi: 

Rödgrön regering: 

Vill höja studiemedlet med 600 kr/mnd, 

varav 400 kr lån och 200 kr bidrag. Höjt 

barntillägg med 130 kr för ett och 210 kr 

för två barn. 

Alliansregering: 

Lovar höjt studielån med 500 kr/mnd 

från juli 2011. Höjt fribelopp med 30 

000 kr till 130 000 kr/år. 

Treterminssystem: 


Positiva till ett frivilligt treterminssystem. 


Positiva. Viktigt för genomströmningen 

i högskolan. 

Trygghetssystemen: 


Höjt barntillägg samt höjt underhållsstöd 

och bostadsbidrag för ensamstående. 

Vill ”utveckla” ett hållbart trygghetssystem 

för studerande. V ser behov 

av att jämställa studier med arbete och 

införa studielön, vilket automatiskt 

skulle ge studerande tillgång till trygghetssystemen. 


Vill ”se över” och ”gå vidare med” förslag 

från den studiesociala utredningen 

som skulle leda till ökad trygghet, t.ex. 

möjlighet till deltidssjukskrivning för 

studenter. 

STUDENTOMBUDET INFORMERAR 

Studentombudet finns till för dig som student om du har frågor eller problem 

kring det som rör din utbildning. Studentombudet svarar på vilka regler och 

riktlinjer som gäller vid universitetet och ger råd och hjälp att lösa problem 

som uppstått med exempelvis lärare och institutionspersonal. 

Hur många gånger får jag göra 

samma tenta 

Enligt högskoleförordningen får högskolorna 

inte begränsa antalet tillfällen 

som en student får genomgå prov för 

att få godkänt resultat till mindre än 

fem. Detta innebär att du som student 

har rätt att delta vid samma tenta fyra 

gånger utan att få godkänt och rätt att 

delta ytterligare en gång. För att göra 

ovannämnda begränsning måste din institution 

ha stöd i rektorsbeslut. 

VS. 

Studentbostäder: 


Sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter 

och bostadsrättsföreningar 2011 från 0,4 

till 0,22 procent. Varje studentkorridor 

ska beskattas som en bostad, inte beskatta 

varje rum som nu. Investeringsstöd 

för hyresrätter inkl. studentbostäder. 


Vill göra det ännu mer lönsamt att hyra 

ut delar av sin bostad. Vill ha ökad 

konkurrens i byggsektorn och enklare 

byggregler för små lägenheter. 

Resurser till grundutbildningen, 

lärarledd tid, kvalitet: 


En kvalitetssatsning på totalt 1,4 miljarder 

under nästa mandatperiod ska ge mer 

lärarledd tid inom samhällsvetenskap, 

humaniora, juridik och teologi. (Skulle 

bli ca 60 fler föreläsningar per läsår.) 


Ambitionen är att satsa 1,3 miljarder 

Vilka tidigare utbildningar får 

jag tillgodoräkna mig 

Du får tillgodoräkna dig hela program, 

kurser eller delar av kurser som du läst 

i Sverige eller utomlands om det inte 

föreligger någon väsentlig skillnad mellan 

den förstnämnda utbildningen och 

den utbildning du vill tillgodoräkna den 

inom vid en svensk högskola. Det är upp 

till högskolan att bevisa att en väsentlig 

skillnad föreligger mellan utbildningarna. 

kronor på kvaliteten i grundutbildningen 

under den kommande mandatperioden. 

Breddad rekrytering: 


Högre studiemedel med relativt mindre 

lånedel. All gymnasieutbildning ska ge 

högskolebehörighet. Vill se över antagningssystemet 

så att alla med tillräckliga 

förkunskaper får möjlighet att komma in 

på högskolan. Återinföra tillgodoräkning 

av arbetslivserfarenhet. Bättre trygghet 

för studenter vid t.ex. sjukdom och 

föräldraskap. V vill ha avgiftsfria studier 

oavsett varifrån studenterna kommer. 


Klassresan börjar i klassrummet med 

förstärkt pedagogik och kvalitet i förskola, 

grundskola och gymnasium. Alla 

ska bedömas utifrån sina kunskaper och 

meriter. 

Kan jag överklaga mitt betyg på 

en tenta/promemoria/uppsats 

Nej, betygsbeslut kan man inte överklaga 

men däremot kan man begära 

omprövning av ett betyg. Det kan du 

göra hos den som rättade tentan/promemorian/uppsatsen, 

s. k. examinator. Om 

du efter omprövningen fortfarande anser 

att du inte fått det betyg du förtjänar kan 

du vända dig till universitetets Betygsombudman, 

som kan komma med ett 

yttrande till ansvarig examinator. Mer 

information om Betygsombudsmännen 

hittar du via www.uu.se/node428. 

Fatma Aksal 

Studentombud Uppsala studentkår 

Tel: 018-480 31 32 

E-post: studentombud@us.uu.se

KÅRSIDORNA 

STUDIEBEVAKARNA 

– håller dörren öppen för dig 

Förra året påbörjade Uppsala 

studenkår en omorganisation, som 

bland annat innebär att tillstätta 

studiebevakare på heltid istället för 

på deltid ute på olika campus. Studiebevakarna 

fungerar som en länk 

mellan studenterna och universitet. 

– Vår uppgift är att arbeta med 

studiebevakning, bygga upp sektionen, 

representera studenterna och arbeta 

med fallverksamhet, berättar Tommy 

Söder, studiebevakare på den ekonomiska 

sektionen. 

Tommy arbetar tillsammas med Ella 

Brodin, studiebevakare på den samhällsventenskapliga 

sektionen och Lars 

Niska som arbetar med arbetsmiljö och 

jämlikhetsfrågor på båda sektionerna. 

- Eftersom allt är nytt efter omorg-ansiationen 

kommer vi börja med att bygga 

upp sektionen och representera studenter 

i fakultetens och instutionernas olika 

råd, berättar Tommy. 

- Vår uppgift är att bevaka studenternas 

intressen. Vi kommer bland annat att 

samarbeta med de lokala föreningarna 

Ella Brodin, Tommy Söder och Lars Niska, studiebevakare. 


för att kunna rekrytera studentrepresentanter. 

Innan vi fyllt alla platser med studentrepresentanter 

så får vi ta den biten, 

men tanken är att vi ska kunna bygga 

upp ett studieråd med studentrepresentanter 

säger Lars. Som studentrepresentant 

kan du som student företräda dig 

och din kursare inför universitetet och 

påverka till exempel kurslitteraturen och 

examiniationsformerna på en kurs. 

Det är viktigt att studebevakarna 

har kontakt med dem som sitter som 

studentrepresentanter ute på fakulteterna 

samt alla föreningar och studieråd 

för att tillsammans kunna påverka universitetet 

på en lokal nivå. 

”Jag gillar att göra 

skillnad, att visa att 

man kan påverka 

situationer” 

Ella Brodin har tidigare läst Statsvetenskap. 

– Jag tycker om att göra skillnad, att visa 

Uppsala studentkårs reception och 

kansli hittar du på Övre slottsgatan, 

brevid Universitetsaulan. 

Öppettider: 

måndag- onsdag kl. 9-17 

torsdag kl. 9-18 

fredag kl. 9-16 

Foto: Frida Krig 

att man kan påverka situationen driver 

mig, säger hon. 

– Jag tycker om att stötta andra, att 

finnas till hands och lösa problem, säger 

Lars Niska om varför han vill arbeta 

med arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. 

Som student kan du vända dig till 

Lars om du har några funderingar både 

vad det gäller den fysiska och psykiska 

studiemiljön. 

– Jag sitter dessutom med i indenturrådet 

på Ekonomikum som har hand om 

byggnaderna. 

Utöver studiebevakning och studentrepresentation 

arbetar studiebevakarna 

med fallverksamhet. 

– Fallverksamhet är en vikigt del av vårt 

arbete, det innbär att studenterna kan 

komma till oss om de får studierelaterade 

problem, till exempel om de blir 

diskriminerade, inte får ut sina tentor i 

tid eller stöter på problem med någon 

lektor säger Tommy. 

Lars, Tommy och Ella har kontor på 

Ekonomikum, mittemot receptionen. 

Kontakta dem om du har problem eller 

funderingar. 

STUDIEBEVAKARE 

Namn: Ella Brodin 

Gör: Studiebevakare samhällsvetenskapliga 

sektionen 

Pluggat: Statsvetenskap, 

studerat i Kina och Polen 

Gillar: Påverkansarbete, att göra skillnad. 

Namn: Tommy Söder 

Gör: Studiebevakar ekonomiska sektionen 

Pluggat: Internationella relationer och 

nationalekonomi. 

Gillar: Ledarskaps och organsiations 

frågor. 

Namn: Lars Niska 

Gör: Ansvarig för arbetsmiljö och 

jämställdhetsfrågor för samhällsvetenskapliga 

fakulteten. 

Pluggat: Statsvetenskap och Genusvetenskap. 

Gillar: att finnas till hands och hjälpa 

andra. 

www.uppsalastudentkar.nu 

Övre Slottsgatan 7, 

753 10 Uppsala 

Tel: 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

International officer 

Timon Bulthuis 

International Officer at 

Uppsala Student Union 

int@us.uu.se 

MIS 

– The fair for 

international studies. 

Normally this column is reserved for 

all you international students, but for 

this edition I want to make an exception 

and speak out to all students to 

tell you about MIS, the fair for international 

studies. 

The Student Union, together with the 

International Office of the university, 

will be organising a fair for students who 

want to do an exchange or internship 

abroad. 

I don’t have to tell all you internationals 

how exciting and important 

it is to study or work in a foreign country. 

So why don’t you Swedes take the 

opportunity and change environment 

for a while Uppsala University has an 

enormous amount of exchange possibilities 

with a large number of countries! 

You can spend the winter in Oz (which 

is a lot better than here!), enjoy real 

Sauerkraut und Bratwurst in Germany, 

or improve your Spanish skills so that 

you can say more than just ‘vamos a la 

playa’. 

Since 2006 I have worked and studied 

in 3 different countries and I have never 

regretted it. Going abroad really gives 

you a unique experience; it broadens 

your horizon! So if you happen to speak 

to a Swede tell them to pack their bags 

and go abroad!!! 

The fair will be held at Smålands 

on September 23 between 18.00 tand 

21.00. A number of organisations will be 

there that can help you with your plans. 

They can give you advice about how to 

apply for a scholarship for example. A 

ticket for the evening can be bought at 

the Student Union, or at Smålands for 

only 20kr, and for that you will also get a 

glass of champagne and refreshments! 

VINNARE I TIPSRUNDAN 

Grattis till vinnarna i kårens tipsrunda 

vid Öppet hus och Kårfika den 

27 augusti. Ni har ett presentkort var 

från Personligamlanacka.se att hämta i 

receptionen. 

Hanna Boström 

Karolin Joelsson 

Mark O´neill 

Ellen Bergkvist 

Giulie Vergottini

FRANK. 

Nöjesliv 

Unna dig något riktigt roligt, gå och träna på Friskis&Svettis. 

Gör det på egen hand eller tillsammans med någon du gillar. 

Det ger inte bara resultat, det är ett rent nöje. 

Ett helt års skoj med studentrabatt kostar 2 000 kr. 

Autogiro 225 kr/månad. Medlemsavgift 100 kr/kalenderår. 

Ekeby Bruk, Väderkvarnsgatan 16 och Ultuna 

Tel 018-55 84 90 www.uppsala.friskissvettis.se

Brinner fÃ¶r second hand - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?