Mindre andel unga studerar Ställer ut och släpper nytt - Ergo
21.01.2015 • Views
Share Embed Flag

Mindre andel unga studerar Ställer ut och släpper nytt - Ergo

Mindre andel unga studerar Ställer ut och släpper nytt - Ergo

Mindre andel unga studerar Ställer ut och släpper nytt - Ergo

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
ergo.nu

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Foto: Christin Lenthamre<br />

Foto: Christin Lenthamre<br />

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.<br />

# 3<br />

6/3 – 19/3<br />

2008<br />

17/ ”Jag vill provocera. Jag<br />

vill få folk att tänka <strong>och</strong> att<br />

inte <strong>ut</strong>gå från att tillväxt<br />

alltid är bra.”<br />

18/ ”I de sena tonåren identifierade<br />

jag mig stenhårt med<br />

presentationen av Snusmumriken.”<br />

17/ ”Vi vill bevisa att vi är hela<br />

<strong>och</strong> rena medborgare, att vi<br />

är respektabla. Trots att vi<br />

juckar mot golvmoppen.”<br />

<strong>Mindre</strong> <strong>andel</strong> <strong>unga</strong> <strong>studerar</strong><br />

07/NYHETER Högskolestudier<br />

lockar en allt mindre <strong>andel</strong> av Sveriges<br />

ungdomar under 26 år, visar en<br />

undersökning från Högskoleverket.<br />

Oppositionen oroas av siffrorna<br />

<strong>och</strong> lägger en del av skulden på<br />

regeringen.<br />

– Alliansen har länge skickat<br />

signaler om att färre ska få plats på<br />

högskolan <strong>och</strong> att det ska bli svårare<br />

att antas. Det tror jag skapar<br />

en föreställning hos ungdomar om<br />

att studier inte lönar sig, säger Mikael<br />

Damberg, socialdemokratisk<br />

ledamot i riksdagens <strong>ut</strong>bildnings<strong>ut</strong>skott.<br />

Ulrika Carlsson, centerpartistisk<br />

ordförande i <strong>ut</strong>bildnings<strong>ut</strong>skottet,<br />

svarar att de enda signaler<br />

alliansen har skickat <strong>ut</strong> är att det är<br />

viktigt med kvalitet i högskolan.<br />

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA<br />

04–05/DEBATT<br />

– Jag är min egen chef <strong>och</strong> får<br />

göra precis det jag vill. Näringsberäkna,<br />

träffa mycket folk <strong>och</strong><br />

jobba med något jag får användning<br />

av som färdig dietist.<br />

Företagsamma<br />

Ställer <strong>ut</strong> <strong>och</strong> släpper <strong>nytt</strong><br />

19/KULTUR Smärtsamma barndomsminnen<br />

är ett tema när Johan<br />

Barrett (bilden) hänger sina bilder<br />

på Broströms kafé den 11 mars.<br />

– Jag <strong>ut</strong>går från mig själv – den<br />

nakne Johan, säger han.<br />

Samtidigt har hans band Napoleon<br />

just färdigställt sitt första album.<br />

– Det är en väldigt genomarbetad<br />

skiva, vi brukar säga att det är tolv<br />

hits på den.<br />

11–13/NYHETER Det säger dietiststudenten<br />

Kristine Symreng (bilden). Hon<br />

är en av allt fler Uppsalastudenter som<br />

valt att starta eget företag.<br />

– Folk är som tokiga! Vi har haft 60<br />

vägledningar hittills i år, det är mer än<br />

vi brukat ha per år tidigare, säger Sara<br />

Arons, VD för Drivhuset, som hjälper<br />

studenter att starta eget.<br />

Men långt ifrån alla studentföretagare<br />

går med vinst. För Kristine Symreng är det<br />

ännu en fråga för framtiden.<br />

KLASSBEGREPPET<br />

ÄR FÖRÅLDRAT«<br />

UU FÖR DÅLIGT PÅ<br />

JÄMSTÄLLDHET«

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

LEDARE / 03<br />

SNED REKRYTERING<br />

På <strong>Ergo</strong>s debattsidor fortsätter diskussionen om vi ska<br />

använda “klass” eller “social/studieovan bakgrund” för<br />

att beskriva den snedrekrytering som finns till universitetet.<br />

Oavsett vilket begrepp man väljer så kan knappast<br />

någon längre förneka att problemet finns. I två färska<br />

rapporter, en från Högskoleverket <strong>och</strong> en från LO, visas hur kön <strong>och</strong><br />

social bakgrund hänger samman med om vi läser vidare <strong>och</strong> vad vi i<br />

så fall väljer att studera (läs mer på sidan 7 <strong>och</strong> 17).<br />

LO:s skrift heter “Etableringen på arbetsmarknaden – Hur klass,<br />

kön <strong>och</strong> etnicitet styr ungdomars villkor” <strong>och</strong> är en sammanställning<br />

av forskningsläget inom de områden titeln ringar in. En del har<br />

vi hört för<strong>ut</strong>, men sammantaget är det mycket intressant läsning.<br />

Här slås bland annat fast att föräldrarnas <strong>ut</strong>bildningsnivå är långt<br />

viktigare än etnicitet vad gäller <strong>unga</strong>s val att läsa vidare. Det visas<br />

i reda siffror hur studiemedlet urholkats de senaste decennierna– i<br />

förhållande till en industriarbetarlön har dess värde minskat från 74<br />

procent 1990 till 52 procent 2007. Och vi får veta att även om kvinnor<br />

<strong>ut</strong>gör 60 procent av Sveriges högskolestudenter gäller det omvända,<br />

60 procent män, på de mest prestigefyllda <strong>ut</strong>bildningarna.<br />

Rapporten fördjupar sig också i problemet med över<strong>ut</strong>bildning.<br />

Gör <strong>unga</strong> människor rätt i att <strong>ut</strong>bilda sig, eller luras de tvärtom att<br />

»INDIVIDENS RISK ATT<br />

FÖRLÄSA SIG HAR INTE<br />

ÖKAT«<br />

ta studielån <strong>ut</strong>an att få avkastning<br />

på sin investering Och är<br />

det senaste decenniets omfattande<br />

<strong>ut</strong>byggnad av högskolan<br />

samhällsekonomiskt vettig Enligt<br />

rapportförfattarna är faran<br />

för över<strong>ut</strong>bildning åtminstone delvis överdriven. På individnivå har<br />

risken att över<strong>ut</strong>bilda sig inte ökat de senaste decennierna. Akademiker<br />

har fortfarande en lägre arbetslöshet än icke-akademiker. Den<br />

som <strong>ut</strong>bildat sig har mellan fyra <strong>och</strong> åtta procent högre inkomst per<br />

<strong>ut</strong>bildningsår än den som inte har det, <strong>och</strong> bidrar även till en BNP-ökning.<br />

LO-<strong>ut</strong>redarna förnekar dock inte att en viss över<strong>ut</strong>bildning finns.<br />

Ett sätt att bryta den är att helt enkelt låta färre få plats på högskolan.<br />

Ett annat – som de förespråkar – att förbättra matchningen med arbetsmarknadens<br />

behov. En tredje väg som pekas <strong>ut</strong> är att minska arbetslivets<br />

diskriminering av <strong>ut</strong>rikesfödda <strong>och</strong> kvinnor. För “trots att<br />

kvinnorna i Sverige i genomsnitt har högre <strong>ut</strong>bildning än männen är<br />

männens arbeten mer kvalificerade”.<br />

Mona Sahlins recept för att bryta många av de ojämlikheter som tas<br />

upp i rapporten är att göra högre <strong>ut</strong>bildning tillgänglig för fler. Men<br />

solidariteten står sig ganska slätt om man inte samtidigt satsar rejält<br />

på kvalitet i <strong>ut</strong>bildningen. Har man råd med båda Det lär också regeringen<br />

fråga socialdemokraterna. Å andra sidan – vad vill alliansen<br />

göra för att bryta snedrekryteringen Räcker det med satsningar på<br />

grund- <strong>och</strong> gymnasieskola För nog vill man väl bryta trenden<br />

Blir den högre <strong>ut</strong>bildningen <strong>och</strong> dess koppling till sysselsättningen<br />

ett hett ämne i nästa valrörelse Vi håller tummarna.<br />

HEJ STUDENT!<br />

Namn: Jesper Schwamberg.<br />

Pluggar: Psykologi A.<br />

Hur många terminer i<br />

Uppsala: Första terminen.<br />

Här sitter jag helst <strong>och</strong><br />

pluggar: Carolina<br />

Bästa nationen: Stockholms<br />

nation<br />

Senast köpta kurslitteratur:<br />

Beteendets ABC,<br />

Cognitive Psychology.<br />

Bästa <strong>ut</strong>gång i Uppsala:<br />

Snerkes nation.<br />

Här äter jag lunch i Uppsala: Pinocchio Pizzeria.<br />

Tränar: ITF Tae kwon -do (för tillfället skadad).<br />

Favoritprodukt på Systemet: Carlsberg Hof.<br />

Favoritprodukt på Apoteket: Alvedon 500mg.<br />

Roligaste kurs jag läst: Psykologi A.<br />

Och sämsta: Har inte mycket att jämföra med.<br />

Favoritpromenad i Uppsala: Längs vattnet.<br />

Värsta korridorminnet: Det har jag förträngt.<br />

Mest överskattat i Uppsala: Har ingen uppfattning<br />

än.<br />

Godaste fyllekäket: Piroger när jag kommer<br />

hem.<br />

Favoritgata i Uppsala: Vägen hem<br />

Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina.<br />

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Åker ner till<br />

Stockholm <strong>och</strong> handlar kläder.<br />

Bästa lördagsfikat: Fågelsången.<br />

Det gör jag helst en ledig söndag: Pluggar eller<br />

är med min flickvän.<br />

<strong>Ergo</strong> grundades 1924 <strong>och</strong> är<br />

Uppsala studentkårs tidning<br />

sedan 1940. Redaktionen<br />

är obunden gentemot både<br />

kårstyrelse <strong>och</strong> opposition.<br />

CHEFREDAKTÖR/<br />

ANSV. UTGIVARE<br />

Hanna Lundquist (tf)<br />

cred@ergo.us.uu.se<br />

018–480 31 30<br />

REDAKTÖR<br />

Gusten Holm<br />

red@ergo.us.uu.se<br />

018–480 31 31<br />

SIDREDIGERING<br />

Robert Ringefors <strong>och</strong><br />

redaktörerna<br />

AD<br />

Lotta Hähnel<br />

ANNONSBOKNING<br />

Tomat annonsbyrå<br />

info@tomat.se<br />

046–13 74 00/02<br />

www.tomat.se<br />

UPPLAGA OCH<br />

PERIODICITET<br />

34 000 exemplar<br />

14 nr per år<br />

PRENUMERATION<br />

150 kr/år<br />

ANNONSPRISER<br />

Helsida fyrfärg: 19 500 kr<br />

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr<br />

TRYCKERI<br />

UNT<br />

ISSN<br />

0345–2875<br />

ADRESSÄNDRING<br />

018–480 31 00<br />

Eftertryck <strong>ut</strong>an redaktionens<br />

skriftliga medgivande tillåts<br />

ej. För obeställt material<br />

ansvaras ej.<br />

Utebliven tidning:<br />

018-478 10 20<br />

(endast boende i Uppsala)<br />

berglin<br />

VÅREN 2008<br />

UTKOMMER ERGO:<br />

# 4 20/3<br />

# 5 11/4<br />

# 6 25/4<br />

# 7 16/5

04 / DEBATT<br />

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

FELTÄNKT OM KLASS<br />

Tre debattörer ger Mattias<br />

Karlsson, VSF, svar på tal efter<br />

hans inlägg om klassbegreppet<br />

i förra numret av <strong>Ergo</strong>.<br />

cykl<br />

motion <strong>och</strong> hälsovård<br />

Mattias Karlsson från<br />

VSF frågar beskyllande<br />

Borgerliga studenter<br />

i sitt inlägg i förra<br />

numret av <strong>Ergo</strong> om vi<br />

överhuvudtaget bryr oss om mångfalden<br />

på universitetet. Anledningen till<br />

detta är att vi i Borgerliga studenter la<br />

en motion angående ett avskaffande av<br />

klassbegreppet i Uppsala studentkårs<br />

åsiktsdokument rörande snedrekryteringen<br />

till universitetet inför förra fullmäktigesammanträdet.<br />

Låt mig vara ytterst tydlig när jag säger<br />

detta: Borgerliga studenter tar frågan<br />

om mångfalden på universitetet på yttersta<br />

allvar. Just därför la vi denna motion<br />

då vi menar att just klassbegreppet<br />

har spelat <strong>ut</strong> sin roll <strong>och</strong> inte längre är<br />

ett lämpligt begrepp då vi idag ska föra<br />

en diskussion om en fråga av sådan vikt<br />

som snedrekryteringen till universitetet.<br />

Att kåren, enligt åsiktsdokumentet,<br />

ska verka för att fler elever från ”arbetarklassbakgrund”<br />

ska söka sig till universitetet<br />

är helt intetsägande då det idag<br />

inte längre finns några tydliga gränslinjer<br />

mellan samhällets olika klasser.<br />

Klassbegreppet är i grunden en marxistisk<br />

konstruktion där arbetarklassen<br />

<strong>ut</strong>görs av dem som inte äger något kapital,<br />

ej har någon besl<strong>ut</strong>srätt över produktionsmedlen<br />

samt ej har möjlighet<br />

att kontrollera andras arbetskraft. Det<br />

är lätt att inse att denna klassificering<br />

inte längre är aktuell idag då en industriarbetare<br />

mycket väl kan tjäna mer<br />

än en akademiker <strong>och</strong> dess<strong>ut</strong>om äga<br />

produktionsmedel i form av <strong>andel</strong>ar i<br />

aktiefonder.<br />

Därför förespråkar Borgerliga studenter<br />

att kåren använder sig av begreppet<br />

”studieovan bakgrund”, där detta<br />

begrepp definieras som studenter vars<br />

föräldrar saknar erfarenhet av akademiska<br />

studier. Detta preciserar problemet<br />

mycket tydligare, då det är just<br />

denna studentkategori som är starkt<br />

underrepresenterad på universitetet.<br />

Sedan ska det också erkännas att en<br />

stor anledning till att Borgerliga studenter<br />

la en motion med ett sådant<br />

laddat innehåll var just att framtvinga<br />

Än är det inte för sent –<br />

kom igång hos Studenthälsan!<br />

Specialpris!<br />

»BORGERLIGA STUDENTER<br />

TAR FRÅGAN OM MÅNGFAL-<br />

DEN PÅ UNIVERSITETET PÅ<br />

YTTERSTA ALLVAR.«<br />

Terminskort för resten av våren 500 kr!<br />

Priset gäller för studenter (ordinarie studentpris 820 kr).<br />

Terminskortet inkluderar cykling, gympa, aqua, pool, bollspel<br />

<strong>och</strong> gym på Svettis samt gympa <strong>och</strong> bollspel på Stallet.<br />

www.sh.uu.se<br />

STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40<br />

SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80<br />

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel 15 50 50<br />

foto: Hanna Jansson<br />

en debatt i fullmäktige. Vi menar att<br />

det disk<strong>ut</strong>eras alldeles för lite politik i<br />

fullmäktige <strong>och</strong> istället ägnas tiden åt<br />

visserligen viktiga, men samtidigt andefattiga<br />

debatter om formalia- samt<br />

rena byråkratfrågor. Vi har politiska<br />

val till fullmäktige på gott <strong>och</strong> ont <strong>och</strong><br />

tills att detta ändras borde vi ta tillfället<br />

i akt att faktiskt debattera. Förhoppningsvis<br />

blir mötena då både roligare<br />

<strong>och</strong> mer innehållsrika.<br />

Linuz Aggeborn<br />

partiombud Borgerliga studenter<br />

Grundtesen i Mattias Karlssons<br />

resonemang tycks<br />

vara att den som motsätter<br />

sig klassbegreppet i den<br />

form det används i åsiktsprogrammet<br />

inte ser vikten av mångfald.<br />

Det är dock intressant vilken typ<br />

av siffror han väljer att använda för att<br />

belägga vad vi redan vet – universitetsstudenter<br />

är på flera sätt inte ett <strong>ut</strong>snitt<br />

av samhället. För<strong>ut</strong>om att påpeka<br />

bristen på progression till forskar<strong>ut</strong>bildning,<br />

ser han universitetet som en<br />

enhet.<br />

Inom akademin varierar emellertid<br />

arbetarrepresentationen markant<br />

mellan olika <strong>ut</strong>bildningar <strong>och</strong> högskolor.<br />

Inom ett antal yrkes<strong>ut</strong>bildningar<br />

– ofta riktade mot offentlig sektor – är<br />

den i allmänhet klart högre. Högskolor<br />

där sådana <strong>ut</strong>bildningar dominerar<br />

har också (generellt) ”bäst” mångfaldsstatistik.<br />

Det är också <strong>ut</strong>bildningar där<br />

i flera fall forskningsanknytningen har<br />

fått kritik av HSV:s <strong>ut</strong>värderingar.<br />

En analys som missar detta riskerar<br />

att leda till insatser som snarast ökar<br />

segregeringen inom högskolevärlden.<br />

Jag skulle inte vara nöjd om medelvärdet<br />

vore ”rätt”, även om de <strong>ut</strong>bildningar<br />

som i samhället erkänns en speciell<br />

status, både ekonomiskt <strong>och</strong> socialt,<br />

fortsatt rekryterar skevt. Då skulle jag<br />

faktiskt föredra insatser mot dessa<br />

grava skevheter, framför en mindre förbättring<br />

överlag.<br />

»DETTA ÄR MER I LINJE<br />

MED MARXISTISK TEORI,<br />

MEN INTE EN VEDERTAGEN<br />

TOLKNING MAN GÖR SIG<br />

FÖRSTÅDD MED.«<br />

Arbetarklass som synonym till (föräldrar<br />

i) LO-yrkena är ett allmänt vedertaget<br />

begrepp, som Mattias skriver.<br />

Det är dock något annat som hans partivänner<br />

tillsammans med S-studenter<br />

har försvarat i kårfullmäktige, där man<br />

talat om att halva befolkningen eller<br />

mer skulle tillhöra denna klass. Detta<br />

är mer i linje med marxistisk teori,<br />

men inte en vedertagen tolkning man<br />

gör sig förstådd med. I kårens åsiktsprogram<br />

ägnas också drygt 750 tecken<br />

åt att förklara vad just Uppsala studentkår<br />

menar med klass, dess<strong>ut</strong>om<br />

med både en klassiskt marxistisk <strong>och</strong><br />

en mer sociologisk definition.<br />

Den faktiska betydelsen hos klassbegreppet<br />

är alltså långtifrån självklar.<br />

När begreppet dess<strong>ut</strong>om riskerar att bidra<br />

till en verklighetsbild som faktiskt<br />

skymmer sakfrågorna <strong>och</strong> ersätter dem<br />

med svepande tolkningar <strong>och</strong> analyser<br />

framgår det tydligt att det vore bättre<br />

att vid varje tillfälle när man idag talar<br />

om klass tänka över vad man menar i<br />

just det sammanhanget. Ofta är det en<br />

icke-akademisk, eller studieovan, bakgrund.<br />

Carl Nettelblad<br />

argumenterade mot klassbegreppet för<br />

halvera.nu verksamhetsåret 06/07<br />

Det är inte min roll att förekomma<br />

Borgerliga studenters<br />

replik, däremot kan jag<br />

inflika min egen kritik mot<br />

VSF:s jämlikhetsuppfattning.<br />

Problemet enligt VSF är att studenter<br />

med arbetarklassbakgrund är underrepresenterade<br />

relativt studenter med<br />

akademisk bakgrund. Kritiken är i grunden<br />

kollektivistisk. Men jämställdhet<br />

<strong>och</strong> jämlikhet kan inte reduceras ned till<br />

kollektiv milimeterrättvisa mellan olika<br />

svårdefinierade sociala grupper.<br />

»CSN DISKRIMINERAR INTE<br />

EFTER KLASS, OCH UNIVER-<br />

SITETET ANTAR INTE EFTER<br />

EFTERNAMN, UTAN BLOTT<br />

BETYG.«<br />

Eftersom enbart individer kan tillmätas<br />

rättigheter kan jämlikhetsfrågor enbart<br />

betraktas ur perspektivet av om det<br />

finns eller inte finns diskriminering <strong>och</strong>/<br />

eller strukturella hinder för enskilda individer.<br />

Den statistik Karlsson tar upp i sitt debattinlägg<br />

säger strikt taget ingenting<br />

om individer ur arbetarklassens möjligheter<br />

att studera. Det enda den visar är<br />

att färre ur arbetarklassen väljer en akademisk<br />

bana. De faktiska möjligheterna<br />

till akademisk karriär är de facto lika<br />

stora som för vilken annan social grupp<br />

som helst. CSN diskriminerar inte efter<br />

klass, <strong>och</strong> universitetet antar inte efter<br />

efternamn, <strong>ut</strong>an blott betyg.<br />

Den jämlikhet vi kan – <strong>och</strong> bör – sträva<br />

efter är för<strong>ut</strong>sättningsjämlikhet. Dvs<br />

varje människa ges samma instit<strong>ut</strong>ionella<br />

för<strong>ut</strong>sättningar att sträva efter de mål<br />

de finner gott i livet. Detta innebär också<br />

att många hittar andra mål i livet än sitta<br />

böjd över böckerna. Det finns inget fel i<br />

det. Utfallsjämlikhet går inte att uppnå.<br />

Har människor valmöjligheter i livet<br />

kommer <strong>ut</strong>fallen också skilja sig. Det är<br />

en konsekvens av valfrihet.<br />

Karlsson för en konsekventialistisk<br />

argumentation där en social mångfald<br />

sägs ge upphov till större “dynamik”. Att<br />

akademien domineras av vissa sociala<br />

grupper innebär helt korrekt att universitetet<br />

går miste om “dynamik” <strong>och</strong> nya<br />

perspektiv. Är detta ett problem Ja, om<br />

man betraktar människor <strong>ut</strong>ilitaristiskt,<br />

som medel för något annat – i detta fallet<br />

universitetet. Jag betraktar istället människan<br />

som målet. Om universitetet går<br />

miste om dynamik är inte ett problem<br />

för någon enskild människa. Arbetarklass<br />

eller ej.<br />

Oscar Sundevall<br />

fri debattör

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

DEBATT / 05<br />

SKÄRPNING – ANNARS<br />

ANMÄLER VI TILL JÄMO<br />

VSF hotar med en JämO-anmälan<br />

om Uppsala universitet inte<br />

åtgärdar bristerna i ett antal<br />

jämställdhetsplaner.<br />

Snart är det den 8 mars, den<br />

internationella kvinnodagen.<br />

I samband med detta<br />

vill vi belysa de omfattande<br />

problem som finns rörande<br />

universitetets jämställdhetsarbete. När<br />

den internationella kvinnodagen instiftades<br />

1910 var den huvudsakliga frågan<br />

att kämpa för kvinnlig rösträtt. Nästan<br />

100 år senare får kvinnor i Sverige förvisso<br />

rösta, men förtryckande strukturer<br />

finns närvarande överallt i samhället: på<br />

arbetsplatser, i studentkorridorer <strong>och</strong><br />

inte minst på universitetet.<br />

Dessvärre verkar detta inte vara något<br />

som bekymrar vårt universitet. Vänsterns<br />

studentförbund kräver nu att<br />

man tar frågan om kvinnors underordning<br />

på allvar <strong>och</strong> vidtar åtgärder för att<br />

bryta densamma. Universitetet måste ta<br />

tag i sitt bristfälliga arbete med de jämställdhetsplaner<br />

som inte alltid upprättas<br />

<strong>och</strong> snarast undantagsmässigt följs.<br />

Enligt nuvarande lagstiftning ska alla<br />

Fredrik Svensson.<br />

Foto: Hanna Lundquist<br />

högskolor upprätta en jämställdhetsplan,<br />

som ska innehålla en översikt över<br />

de åtgärder som behövs för att främja<br />

studenters lika rättigheter oavsett kön.<br />

Den av studentkåren nyligen genomförda<br />

granskningen* av universitetets jämställdhetsplaner<br />

gav ett skrämmande<br />

intryck:<br />

”En tredjedel av de granskade planerna<br />

brister i, eller saknar helt information<br />

om samt åtgärder mot sexuella trakasserier/trakasserier<br />

på grund av kön.”<br />

”Av 18 granskade planer är åtta underkända<br />

<strong>och</strong> tio har fått rest. Ingen av de<br />

granskade jämställdhetsplanerna uppfyller<br />

de krav som ställs enligt lag <strong>och</strong><br />

Uppsala universitets regler.”<br />

Detta trots att planerna granskades<br />

även 2006 <strong>och</strong> då fick omfattande kritik.<br />

Om universitetet inte tar detta på allvar<br />

<strong>och</strong> inom en snar framtid åtgärdar de<br />

påtalade bristerna ser vi i Vänsterns studentförbund<br />

ingen annan <strong>ut</strong>väg än att<br />

anmäla samtliga berörda instit<strong>ut</strong>ioner<br />

till JämO. Arbetet med jämställdheten<br />

på universitetet är en av de mest prioriterade<br />

frågorna för Vänsterns studentförbund<br />

<strong>och</strong> vi kommer att fortsätta att<br />

lyfta <strong>och</strong> kämpa för dessa frågor.<br />

Fredrik Svensson, ordförande VSF Uppsala<br />

*Rapporten från Uppsala studentkårs<br />

jämställdhetsgrupp finns att läsa på studentkåren<br />

eller på http://www.uppsalastudentkar.nu/files/uppsala/jamstalldhetsplaner2007.pdf<br />

UU MÅSTE BLI<br />

BÄTTRE PÅ IT«<br />

En laptop per doktorand <strong>och</strong> bra<br />

avtal för studenter som vill köpa<br />

dator. S-studenter vill ha ett<br />

universitet med ny teknik <strong>och</strong> bra<br />

it-lösningar.<br />

Vi Uppsalastudenter är ofta<br />

stolta över att vårt universitet<br />

är gammalt <strong>och</strong><br />

anrikt. Ibland skulle vi<br />

däremot önska att <strong>ut</strong>vecklingen<br />

gick lite fortare framåt – inte<br />

minst när det gäller att modernisera<br />

universitetet med ny teknik <strong>och</strong> bra itlösningar.<br />

Att få bra tillgänglighet <strong>och</strong> förenkla<br />

för studenterna är något vi s-studenter<br />

jobbat hårt med under året, <strong>och</strong> något<br />

vi vill fortsätta med under nästa år. Vi<br />

har bland annat drivit frågan om att ett<br />

enda kort ska räcka – terminskortet ska<br />

kunna funka som bibliotekskort, kopieringskort<br />

<strong>och</strong> passerkort. Universitetet<br />

lyssnar <strong>och</strong> arbetet är på god väg. En<br />

annan fråga vi drivit är att det behövs<br />

fler el<strong>ut</strong>tag på Carolina <strong>och</strong> andra biblioteket,<br />

så att det blir enklare att jobba<br />

med sin egen laptop där. Till synes små<br />

saker, men som kan göra stor skillnad i<br />

studenternas vardag.<br />

MEN DET FINNS MÅNGA FRÅGOR kvar på<br />

området. Vi s-studenter vill att alla doktorander<br />

ska ha en egen laptop, <strong>och</strong> bra<br />

avtal för studenter som vill köpa en. Alla<br />

har inte råd att köpa dator, <strong>och</strong> då behövs<br />

bra avtal men också bra datorsalar med<br />

fungerande hårdvara <strong>och</strong> schyst arbetsmiljö.<br />

Campusområdena behöver vara<br />

anpassade för både studenter med egen<br />

dator <strong>och</strong> <strong>ut</strong>an, med arbetsplatser, snabba<br />

fungerande nätverk <strong>och</strong> <strong>ut</strong>skriftsmöjligheter.<br />

Det behövs studentlicenser<br />

för mjukvara till låg eller ingen kostnad,<br />

<strong>och</strong> trådlösa nätverk, inte bara på campusområdena<br />

<strong>ut</strong>an också i studentbostäderna.<br />

En bättre studentportal som<br />

instit<strong>ut</strong>ionerna faktiskt lär sig använda<br />

kan också underlätta information <strong>och</strong><br />

studier. Allt det här är saker som s-studenter<br />

kommer att fortsätta att trycka<br />

på för om vi får fortsatt förtroende att<br />

leda kårens arbete.<br />

Att studera på Sveriges äldsta universitet<br />

borde inte stå i motsats till att studera<br />

på det mest moderna. S-studenter<br />

vill ha bättre informationsteknologi<br />

<strong>och</strong> enklare lösningar på vanliga studenters<br />

problem.<br />

Louise Callenberg (s)<br />

Ordförande Uppsala studentkår<br />

nina hemmingsson<br />

SKRIV TILL ERGOS<br />

DEBATTSIDA!<br />

Textlängden bör inte överstiga<br />

2 500 tecken inklusive mellanslag.<br />

Redaktionen förbehåller sig<br />

rätten att korta i <strong>och</strong> språkgranska<br />

manus. Det går bra att<br />

vara anonym, men du måste<br />

uppge namn <strong>och</strong> adress till<br />

redaktionen.<br />

Maila till cred@ergo.us.uu.se.<br />

Nästa manusstopp är den 7/3 .<br />

Obs! Tidigarelagt datum.

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

NYHETER / 07<br />

Allt färre läser vidare<br />

Andelen ungdomar som väljer<br />

att läsa på högskolan fortsätter<br />

att minska. ”Allvarligt för<br />

Sverige”, menar oppositionen,<br />

medan alliansen betonar<br />

kvalitet framför kvantitet i den<br />

högre <strong>ut</strong>bildningen.<br />

Högskoleverket undersöker<br />

varje år hur stor del av befolkningen<br />

som innan 26<br />

års ålder börjat läsa på högskolan.<br />

Läsåret 2006/07 var<br />

<strong>andel</strong>en 43,3 procent. Det är en minskning<br />

med 2,6 procentenheter sedan<br />

året innan <strong>och</strong> med nära fem procentenheter<br />

sedan 2002/03, då den hittills<br />

högsta <strong>andel</strong>en ungdomar började studera.<br />

Högskoleverket tror att en förklaring<br />

är de senaste årens goda situation<br />

på arbetsmarknaden; färre <strong>studerar</strong><br />

i väntan på bättre tider. Men Mikael<br />

Damberg, socialdemokratisk ledamot<br />

i riksdagens <strong>ut</strong>bildnings<strong>ut</strong>skott, ser regeringens<br />

politik som en viktig orsak.<br />

»DET ÄR BEDRÖVLIGT ATT<br />

VI HAR EN LIBERAL UTBILD-<br />

NINGSMINISTER SOM INTE<br />

VERKAR HA NÅGRA AMBI-<br />

TIONER ATT MINSKA DEN<br />

SOCIALA SNEDREKRYTE-<br />

RINGEN.«<br />

– Alliansen har länge skickat signaler<br />

om att färre ska få plats på högskolan<br />

<strong>och</strong> att det ska bli svårare att antas. Det<br />

Ett ögonblick Li Jansson, ordförande<br />

i den borgerliga studentföreningen<br />

Heimdal, som nyligen besl<strong>ut</strong>ade att<br />

öppna sitt arkiv även för allmänhet <strong>och</strong><br />

journalister. Arkivet har tidigare bara<br />

varit tillgängligt för forskare, vilket har<br />

kritiserats av bland andra författaren<br />

Ola Larsmo.<br />

Varför tog styrelsen initiativ till att öppna<br />

arkivet<br />

– Jag tycker att kritiken som funnits<br />

har varit berättigad. Det är viktigt att<br />

man tar ansvar för sin egen historia,<br />

oavsett hur den ser <strong>ut</strong>. Vi tror också att<br />

arkivet kan hjälpa till att belysa hur<br />

studentlivet i Uppsala har sett <strong>ut</strong>, <strong>och</strong><br />

vara till <strong>nytt</strong>a för både släktforskare <strong>och</strong><br />

journalister.<br />

Enligt kritikerna har ni velat tysta ner<br />

Heimdals roll i Bollhusmötet 1939, då<br />

Uppsalastudenterna <strong>ut</strong>tryckte sig negativt<br />

till att ge uppehållstillstånd till tio judiska<br />

läkare på flykt från Nazityskland.<br />

Vilken var egentligen Heimdals hållning<br />

– Föreningen var splittrad <strong>och</strong> tog inte<br />

tror jag skapar en föreställning hos<br />

ungdomar om att studier inte lönar<br />

sig.<br />

Han menar att det är allvarligt både<br />

för Sverige <strong>och</strong> svenskt näringsliv att<br />

<strong>andel</strong>en <strong>unga</strong> högskolestuderande<br />

minskar, <strong>och</strong> säger att regeringen nu<br />

måste ta initiativ <strong>och</strong> visa att det är viktigt<br />

med högre <strong>ut</strong>bildning.<br />

Ulrika Carlsson, centerpartistisk<br />

ordförande i <strong>ut</strong>bildnings<strong>ut</strong>skottet,<br />

svarar att de enda signaler alliansen<br />

har skickat <strong>ut</strong> är att det är viktigt med<br />

kvalitet i högskolan. Hon hänvisar till<br />

satsningarna på lärarledd tid som regeringen<br />

har gjort. Att <strong>andel</strong>en <strong>unga</strong><br />

som läser vidare minskar ser hon inte<br />

som något positivt, men hon vill samtidigt<br />

tona ner näringslivets behov av<br />

<strong>ut</strong>bildad arbetskraft.<br />

– Inom vissa branscher kan man befara<br />

arbetskraftbrist, ja. Då gäller det<br />

att vi täcker upp just där <strong>och</strong> försöker<br />

matcha med en god kunskapsnivå.<br />

HÖGSKOLEVERKETS RAPPORT visar också<br />

att skillnaderna i landet är mycket<br />

stora. I Lund läste 76 procent av ungdomarna<br />

vidare medan bara 21 procent<br />

gjorde det i värmländska Eda. På tio-itopp-listan<br />

finns för<strong>ut</strong>om universitetsstäderna<br />

Uppsala <strong>och</strong> Lund rika kommuner<br />

som Danderyd, Lidingö, Täby<br />

<strong>och</strong> Vellinge. Högskoleverket konstaterar<br />

att ”föräldrarnas yrke <strong>och</strong> <strong>ut</strong>bildning<br />

har avgörande betydelse för hur<br />

nästa generation väljer”.<br />

Även här är Mikael Damberg kritisk<br />

mot regeringen.<br />

– Det är bedrövligt att vi har en liberal<br />

<strong>ut</strong>bildningsminister som inte verkar<br />

ha några ambitioner att minska den sociala<br />

snedrekryteringen.<br />

ställning på grund av att det fanns splittring<br />

i styrelsen. Tre styrelseledamöter<br />

drev på för en flyktingfientlig linje <strong>och</strong><br />

en förespråkade en flyktingvänlig linje.<br />

Det tycker jag naturligtvis är trist. Men<br />

jag tror det är viktigt att allt kommer<br />

fram, så att man inte tror att det gömmer<br />

sig en massa farliga saker i arkivet.<br />

Det finns också andra delar av föreningens<br />

historia som är roligare att lyfta<br />

fram, som att många kvinnor engagerat<br />

sig <strong>och</strong> varit aktiva i föreningen i tider<br />

då andra studentföreningar inte hade<br />

så många aktiva kvinnliga medlemmar.<br />

Var stämman enig om att öppna arkivet<br />

– Ja, även om en minoritet ville att vi<br />

Fler kvinnor än<br />

män läser vidare<br />

• 50 procent av kvinnorna men bara<br />

37 procent av männen börjar läsa på<br />

högskolan före 26 års ålder. En förklaring<br />

är att kvinnor har bättre gymnasiebetyg,<br />

en annan att fl er män väljer<br />

yrkesinriktade gymnasieprogram.<br />

• I Uppsala kommun läser 62 procent<br />

av ungdomarna vidare.<br />

• Uppsala är det län där fl est <strong>unga</strong>, 50<br />

procent, börjar på högskolan. Lägst i<br />

Sverige ligger Södermanlands län med<br />

36 procent.<br />

Men såg det bättre <strong>ut</strong> när socialdemokraterna<br />

hade regeringsmakten<br />

– Vi såg till att det blev ett trendbrott<br />

– snedrekryteringen minskade<br />

genom <strong>ut</strong>byggnaden av högskolan.<br />

Sedan stannade den <strong>ut</strong>vecklingen av.<br />

Nu måste man ta fram nya metoder<br />

<strong>och</strong> målsättningar, kanske genom att<br />

lägga ett större ansvar på regionerna.<br />

Men Ulrika Carlsson menar att regeringen<br />

visst tar problemet på allvar.<br />

– Den viktigaste åtgärden är att satsa<br />

på grund- <strong>och</strong> gymnasieskolan, det<br />

är där den sociala snedrekryteringen<br />

grundläggs. Studie- <strong>och</strong> yrkesvägledarna<br />

har också en oerhört viktigt<br />

roll.<br />

Hon avvisar däremot idén att ge kommuner<br />

eller regioner i uppdrag att se<br />

till att en viss <strong>andel</strong> ungdomar läser<br />

vidare.<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

Foto: Henrik Lindberg<br />

bara skulle öppna det elektroniska arkivet<br />

<strong>och</strong> behålla dagens regler för arkivet<br />

på Carolina.<br />

Ni menar att ni nu skriver ett <strong>nytt</strong> kapitel<br />

i föreningens historia – hur går det<br />

apropå det med det interna arbetet<br />

kring Heimdals medverkan i Pridefestivalen<br />

(I höstas motionerade en medlem<br />

om att förbjuda föreningen att delta i<br />

Pride.)<br />

– Diskussionen om vilka manifestationer<br />

vi ska vara med i har inte hunnit så<br />

långt. Men jag vill säga att det finns ett<br />

brett stöd för deltagande i Pride inom<br />

föreningen.<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

NYHETER I KORTHET<br />

Lärare dömd till böter<br />

för missh<strong>andel</strong> av student<br />

En lärare på läkarprogrammet i Uppsala<br />

har dömts till 60 dagsböter för<br />

missh<strong>andel</strong> av en student. Det var i<br />

januari förra året som läraren, till<br />

vardags neurolog på Akademiska<br />

sjukhuset, höll en föreläsning om<br />

hur man bedömer patienters medvetandegrad<br />

enligt en viss skala.<br />

Läraren kallade fram en student för<br />

att demonstrera hur man gör bedömningen.<br />

Studenten fick lägga<br />

sig på katedern <strong>och</strong> därefter <strong>ut</strong>stå ett<br />

antal slag i ansiktet, enligt henne av<br />

stigande styrka. Trots att det gjorde<br />

ont låg hon tyst kvar eftersom hon<br />

förstått att undervisningsmomentet<br />

var så viktigt. Två timmar efter<br />

demonstrationen syntes fortfarande<br />

en markant rodnad <strong>och</strong> studentens<br />

kind dunkade av smärta.<br />

Läraren menar att de slag som <strong>ut</strong>delades<br />

var så milda att de knappast<br />

kan ha gjort ont <strong>och</strong> hävdar att han<br />

mest markerade mot studentens<br />

kind. Mot det talar att flera studenter<br />

i salen som kallats att vittna säger<br />

sig ha hört höga klatschljud under<br />

demonstrationen. Läraren har dock<br />

inte uppgett att han simulerat ljud<br />

genom att slå på katedern, konstaterar<br />

Uppsala tingsrätt i sin dom.<br />

Eftersom läraren inte haft till syfte<br />

att kränka eller skada studenten, <strong>och</strong><br />

hon inte förorsakats någon egentligen<br />

skada, bedöms missh<strong>andel</strong>n som<br />

ringa.<br />

Varannan student<br />

har övervägt att sl<strong>ut</strong>a<br />

Nära hälften av Sveriges studenter<br />

har varit nära eller på allvar funderat<br />

på att avbryta sin <strong>ut</strong>bildning, enligt<br />

rapporten ”Klara dig själv” från Sveriges<br />

förenade studentkårer. Stress vid<br />

sidan av studierna <strong>och</strong> dålig ekonomi<br />

är de vanligaste orsakerna till funderingar<br />

på att avbryta <strong>ut</strong>bildningen,<br />

visar rapporten, som bygger på en online-enkät<br />

gjord bland 6 642 studenter<br />

i alla åldrar i hela Sverige.<br />

Studenter med <strong>ut</strong>ländsk bakgrund,<br />

homo- <strong>och</strong> bisexuella samt de som<br />

uppgivit att de är funktionshindrade<br />

har i högre grad än genomsnittet<br />

övervägt att hoppa av studierna.<br />

Funktionshindrade trivs också sämre<br />

på universitetet än övriga studenter.<br />

Däremot skiljer sig inte svaren så<br />

mycket beroende på kön <strong>och</strong> social<br />

bakgrund.<br />

De flesta vill att deras lärosäten ska<br />

satsa mer på att lyssna på studenternas<br />

åsikter, förbättra hälsa <strong>och</strong><br />

arbetsmiljö <strong>och</strong> hjälpa studenter att<br />

hänga med i undervisningen.<br />

Sveriges bästa student<br />

31 mars är sista anmälningsdag<br />

till Studentpriset. Sveriges bästa<br />

studenter ska <strong>ut</strong>ses i en casetävling<br />

inom åtta olika kategorier. Lösningarna<br />

ska vara praktiskt applicerbara<br />

i näringslivet. Bland de deltagande<br />

företagen finns IBM, SEB <strong>och</strong> Dagens<br />

industri.<br />

Läs mer på www.studentpriset.se.

08 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

Kreationist väckte<br />

uppståndelse i<br />

universitetshuset<br />

Darwin hade fel, sanningen finns i<br />

Första Mosebok. Det var budskapet<br />

när kreationisten Anders<br />

Gärdeborn höll föredrag i universitetshuset,<br />

inbjuden av den kristna<br />

studentföreningen Credo Uppsala.<br />

Kritiker ville stoppa föredraget<br />

men universitetet måste enligt lag<br />

ge studentföreningar tillträde till<br />

sina lokaler.<br />

Anders Gärdeborn tror att Gud<br />

skapade världen på sex dagar<br />

för ungefär 10 000 år sedan.<br />

Han är aktiv i föreningen Genesis<br />

som har specialiserat sig<br />

på skapelsefrågan.<br />

– Vi vill riva det hinder som evol<strong>ut</strong>ionsläran<br />

är för många människor att möta Kristus,<br />

berättar han för ett hundratal personer<br />

som kommit för att lyssna på hans föredrag<br />

”Intelligent skapelsetro” i sal X i universitetshuset<br />

.<br />

Den första timmen försöker han med ett<br />

vetenskapligt språkbruk föra i bevis att livet<br />

på jorden inte har <strong>ut</strong>vecklats successivt genom<br />

urval, <strong>ut</strong>an är skapat under en kort period<br />

av en intelligent kraft. Den <strong>ut</strong>veckling<br />

som evol<strong>ut</strong>ionsbiologerna ser sägs bero på<br />

deras ”evol<strong>ut</strong>ionistiska glasögon”. (Läs mer<br />

om Anders Gärdeborns argument i artikeln<br />

nedan.)<br />

Efter pausen vill han visa att skaparen är<br />

densamme som Bibelns Gud <strong>och</strong> använder<br />

då även uppenbarad kunskap, alltså Bibeln.<br />

Gud skapade inte arter, <strong>ut</strong>an slag av djur<br />

<strong>och</strong> växter, menar Anders Gärdeborn. Till<br />

exempel ska Gud ha gjort ett hunddjur med<br />

genetisk förmåga att anpassa sig till förändrade<br />

miljöer.<br />

– Vargar, rävar, schakaler <strong>och</strong> dingos härstammar<br />

säkert från det. Skaparen själv<br />

lade in en möjlighet till variation som kan<br />

<strong>Ergo</strong> bad Mats Björklund,<br />

professor i zooekologi vid Instit<strong>ut</strong>ionen<br />

för ekologi <strong>och</strong> evol<strong>ut</strong>ion,<br />

att bemöta tre av Anders<br />

Gärdeborns argument mot<br />

evol<strong>ut</strong>ionsteorin.<br />

ANDERS GÄRDEBORN: Naturen bryts<br />

ned av tidens tand. Det erkänner alla<br />

vetenskaper <strong>ut</strong>om evol<strong>ut</strong>ionsbiologi.<br />

Den säger att strukturer byggs upp i tiden.<br />

Det är evol<strong>ut</strong>ionärt önsketänkande<br />

<strong>ut</strong>an erfarenhetsmässigt stöd.<br />

MATS BJÖRKLUND: Helt fel. Strukturbildning<br />

studeras av alla naturvetenskapliga<br />

discipliner <strong>och</strong> är väl känt.<br />

Med Anders Gärdeborns sätt att resonera<br />

skulle vi inte finnas till eftersom<br />

vi <strong>ut</strong>vecklats från ett befruktat ägg,<br />

alltså en strukturbildning. Det finns<br />

dess<strong>ut</strong>om massor av belägg för strukturbildning<br />

över tiden. Den första<br />

gå så långt som till nya arter. Däremot finns<br />

inga nya organ. De här hunddjuren är bara<br />

variationer inom samma tema.<br />

NÄR DET ÄR DAGS FÖR FRÅGESTUND är<br />

det många som ber om mikrofonen. Dan<br />

Larhammar, professor i molekylär cellbiologi<br />

<strong>och</strong> en känd skeptiker, tar fasta på<br />

Anders Gärdeborns resonemang om att en<br />

”urhund” givit upphov till dagens arter av<br />

hunddjur genom mikroevol<strong>ut</strong>ion.<br />

– Varg <strong>och</strong> räv skiljer väldigt mycket. Människa<br />

<strong>och</strong> schimpans skiljer mindre från<br />

varandra <strong>och</strong> det här vet du, för det har vi<br />

pratat om för<strong>ut</strong>. Innebär det att du accepterar<br />

att människa <strong>och</strong> schimpans också har<br />

uppstått genom den typ av mikroevol<strong>ut</strong>ion<br />

som varg <strong>och</strong> räv har gjort<br />

– Nej, jag förstår inte resonemanget för<br />

underförstått i det du säger ligger det att<br />

likhet bygger på gemensamt ursprung <strong>och</strong><br />

det är ju det jag förnekar.<br />

En annan åhörare konstaterar att ett<br />

evol<strong>ut</strong>ionärt synsätt har lett till många tilllämpningar,<br />

som vacciner <strong>och</strong> förståelse<br />

av sjukdomsförlopp. Nu undrar han vilken<br />

praktisk <strong>nytt</strong>a skapelsetron kan bidra med.<br />

– Vilka människoliv kommer man att<br />

rädda<br />

– Vi dödar 36 000 ofödda barn om året i<br />

Sverige idag. Det tror jag att vi skulle hindra<br />

med en annan syn än den evol<strong>ut</strong>ionistiska,<br />

säger Anders Gärdeborn.<br />

Hans svar möts av både svordomar <strong>och</strong><br />

applåder.<br />

UPPSALA UNIVERSITET har mottagit flera<br />

protester mot att vad som ses som ett pseudovetenskapligt<br />

föredrag fick hållas inom<br />

lärosätets väggar. Men enligt Högskoleförordningen<br />

måste universitetet låta demokratiskt<br />

uppbyggda studentföreningar<br />

använda dess lokaler ”om sammankomsten<br />

hålls för upplysning, meningsyttring<br />

eller annat liknande syfte”. Reglerna gäl-<br />

AG: Det fossila materialet ger ett ypperligt<br />

tillfälle att studera livets historiska<br />

<strong>ut</strong>veckling. Om vi gräver oss ner<br />

i berget borde vi om Darwin hade rätt<br />

hitta sekvenserna mellan grupper av<br />

djur <strong>och</strong> växter, exempelvis hunddjur<br />

<strong>och</strong> kattdjur. Men så ser inte det fossila<br />

materialet <strong>ut</strong>.<br />

Långt ner i berget, i prekambrium,<br />

finns väldigt få fossil. I nästa lager, kambrium,<br />

säger det pang, så finns alla fyla<br />

(större grupp av djur) fullt färdiga <strong>ut</strong>an<br />

föregående evol<strong>ut</strong>ionära halvfabrikat.<br />

ANDERS GÄRDEBORNS koncept ”Intelligent skapelsetro” är en blandning<br />

av kreationism <strong>och</strong> intelligent design.<br />

KREATIONISM eller skapelsetro är föreställningen att världen skapades<br />

i enlighet med berättelsen i Första Mosebok, det vill säga på sex dagar<br />

vid en bestämd historisk tidpunkt. Termen används oftast om moderna<br />

idérörelser som tror på skapelseberättelsen i motsats till Darwin <strong>och</strong> den moderna<br />

evol<strong>ut</strong>ionismen. Utanför de troendes kretsar betraktas synsättet som ovetenskapligt.<br />

INTELLIGENT DESIGN, ID, är idén att en intelligent kraft är inblandad i livets uppkomst.<br />

ID skiljer sig från andra former av kreationism genom att ett till synes vetenskapligt<br />

framställningssätt används. Till exempel kallas inte den tänkta intelligenta<br />

formgivaren Gud. För det vetenskapliga samfundet är ID bara ännu ett exempel på<br />

pseudovetenskapliga angrepp på evol<strong>ut</strong>ionsteorin, som är en av de mest kraftfulla<br />

teorierna inom hela naturvetenskapen <strong>och</strong> har ett mycket starkt stöd från många<br />

vetenskapsområden.<br />

Källa: Nationalencyklopedin<br />

”Med Gärdeborns sätt att resonera skulle vi inte finnas”<br />

grunden till modern<br />

evol<strong>ut</strong>ionsbiologi<br />

föddes på<br />

1700-talet när geologer<br />

analyserade<br />

strukturbildning<br />

<strong>och</strong> snabbt räknade<br />

<strong>ut</strong> att Bibelns<br />

datering inte kunde<br />

Mats Björklund.<br />

stämma.<br />

Evol<strong>ut</strong>ionsläran hindrar många människor att möta Kristus, menar Anders Gärdeborn.<br />

Foto: Gusten Holm<br />

Precis som vi kan förvänta oss om vi är<br />

skapelsetroende.<br />

ler också för den som inbjudits att tala av<br />

en studentförening. Mötet får bara hindras<br />

om man befarar brott eller allvarlig ordningsstörning.<br />

– Man kan ha olika uppfattning i världsåskådnings-<br />

<strong>och</strong> trosfrågor, men vi kan<br />

inte som statlig myndighet åta oss att fälla<br />

avgöranden om sådant i samband med lokal<strong>ut</strong>hyrningen,<br />

säger universitetets byggnadschef<br />

Lennart Ilke.<br />

Även i fall som inte gäller studentföreningar<br />

ställer sig universitetet avvisande<br />

till förhandscensur: om man i vissa fall<br />

inte hyr <strong>ut</strong> lokaler på grund av de åsikter<br />

som man tror ska framföras kan det tolkas<br />

som att universitetet stöder de åsikter som<br />

framförs i alla andra fall.<br />

Föredragets arrangörer Credo Uppsala<br />

tar som förening inte ställning till Anders<br />

Gärdeborns mer konkreta påståenden om<br />

skapelsen .<br />

GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se<br />

MB: Argumentet bygger på att förändringarna<br />

skett mellan nu levande<br />

grupper. Det är inte fallet. Låt säga att<br />

två grupper har en gemensam förfader,<br />

men sedan <strong>ut</strong>vecklats i var sin riktning.<br />

Vi kan då aldrig se en övergång<br />

mellan grupp A <strong>och</strong> grupp B eftersom<br />

den inte ens inträffat. Däremot kan vi<br />

se övergångar mellan den gemensamma<br />

förfadern <strong>och</strong> grupp A <strong>och</strong> mellan<br />

den gemensamma förfadern <strong>och</strong><br />

grupp B. Det finns rätt mycket fossila<br />

data när det gäller dessa övergångar.<br />

Man börjar nu hitta fossiler från prekambrium,<br />

vilket visar att inte alla<br />

grupper dök upp plötsligt (“pang”) under<br />

kambrium helt färdiga.<br />

Plötsligt i geologiska termer betyder<br />

dess<strong>ut</strong>om åtskilliga tiotals miljoner<br />

år. Skulle en skapare verkligen behöva<br />

sisådär 50 miljoner år för att skapa olika<br />

organismer Gärdeborn är mycket<br />

missledande när det gäller detta.<br />

AG: Information kräver en informatör,<br />

ett budskap <strong>och</strong> en tänkt mottagare.<br />

Men när det gäller den mest informationsrika<br />

struktur vi känner, den genetiska<br />

koden, är det plötsligt förbjudet<br />

att tro att det ligger en intelligens bakom.<br />

Detta är inte en vetenskaplig <strong>ut</strong>an<br />

en religiös eller filosofisk sl<strong>ut</strong>sats.<br />

MB: Det är en religiös tro att det ligger<br />

en “intelligent sändare” (läs Gud)<br />

bakom den genetiska koden. Gärdeborn<br />

definierar information så att<br />

det måste finnas en Gud närvarande,<br />

men då blir argumentet meningslöst.<br />

Naturvetenskap handlar om att hitta<br />

naturliga förklaringar till naturliga<br />

fenomen, <strong>och</strong> när det gäller den genetiska<br />

koden har vetenskapen lyckats<br />

mycket väl, <strong>ut</strong>an att behöva ta till religiösa<br />

förklaringar.

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

NYHETER / 11<br />

Allt fler Uppsalastudenter kan tänka sig<br />

att t bli egenföretagare, <strong>och</strong> fler <strong>och</strong> fler gör<br />

slag i saken. <strong>Ergo</strong> har träffat tre av dem.<br />

STARTAR EGET<br />

SOM ALDRIG FÖRR<br />

Linus Andersson importerar <strong>och</strong> säljer frackar sydda i Vietnam. I höstas fick han en förfrågan från TV4 om han kunde leverera 50 frackar till deras personal under Nobelbanketten.<br />

– Det här kom bara en månad innan middagen, vilket gjorde det helt omöjligt för mig att ordna det. Men det var bara väldigt stort att de överhuvudtaget ställde frågan till mig, <strong>och</strong> faktiskt<br />

ville ha mina frackar.<br />

Foto: Christin Lenthamre

12 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

Sex av tio<br />

kan tänka sig<br />

starta eget<br />

Enligt en enkätundersökning<br />

som besvarats av 940 Uppsalastudenter<br />

kan 62 procent tänka<br />

sig att bli företagare. 2005<br />

svarade bara 53 procent ja på<br />

frågan.<br />

Andelen studenter som har<br />

en affärsidé de skulle vilja<br />

förverkliga har mer än fördubblats,<br />

från 20 till 48<br />

procent.<br />

Och det märks att intresset för företagande<br />

växer. Det säger Sara Arons, VD på<br />

Drivhuset i Uppsala, som hjälper studenter<br />

att starta eget.<br />

– Folk är som tokiga! Vi har haft 60<br />

vägledningar hittills i år, det är mer än<br />

vi brukat ha per år tidigare. Fler vill sälja<br />

sin kompetens <strong>och</strong> ta betalt för det. I<br />

stället för att hitta ett extrajobb startar<br />

man eget.<br />

Vad ökningen beror på har Sara Arons<br />

svårt att svara på. Kanske handlar det om<br />

att det pratas mer om entreprenörskap<br />

i samhället, kanske gör högkonjunkturen<br />

oss mer riskbenägna. Å andra sidan<br />

finns det fler jobb när det är goda tider<br />

– färre startar eget som en nödlösning.<br />

Majoriteten studentföretagare startar<br />

enskild firma, en femtedel vardera bildar<br />

h<strong>andel</strong>s- eller aktiebolag. Ofta samarbetar<br />

sedan flera egenföretagare sinsemellan,<br />

enligt Sara Arons.<br />

DET MAN VILL SÄLJA är framför allt tjänster.<br />

Kultur/media/design, kost/kropp/<br />

hälsa <strong>och</strong> vård/omsorg är de vanligaste<br />

branscherna. I landet som helhet har<br />

framför allt tekniker, naturvetare <strong>och</strong><br />

estetiskt <strong>ut</strong>bildade affärsidéer som är<br />

tydligt kopplade till studieområdet.<br />

Män startar eget i högre grad än kvinnor.<br />

Omkring 40 procent av studenterna som<br />

vänder sig till Drivhuset i Uppsala är kvinnor,<br />

medan gruppen kvinnor <strong>ut</strong>gör 60 procent<br />

av studenterna vid Uppsala universitet.<br />

Det här vill Drivhuset gärna ändra på,<br />

berättar Sara Arons. Bland annat planeras<br />

satsningar på <strong>ut</strong>bildningsområden med<br />

en hög <strong>andel</strong> kvinnliga studenter, som humaniora<br />

<strong>och</strong> vård <strong>och</strong> omsorg.<br />

»FOLK ÄR SOM TOKIGA! VI<br />

HAR HAFT 60 VÄGLEDNING-<br />

AR HITTILLS I ÅR, DET ÄR<br />

MER ÄN VI BRUKAT HA PER<br />

ÅR TIDIGARE.«<br />

Förra året såg 71 nya studentföretag<br />

dagens ljus i Uppsala. Hur många av dem<br />

som går med vinst är en annan fråga.<br />

– Man kan ha företag <strong>ut</strong>an att tjäna en<br />

enda krona, säger Sara Arons.<br />

Men även den som inte drar in några<br />

pengar kan tjäna på att starta företag<br />

under studietiden, menar hon. Har man<br />

försörjningen tryggad i form av studiemedel<br />

får man en tid på sig att bygga upp<br />

verksamheten i lugn <strong>och</strong> ro. Dess<strong>ut</strong>om<br />

har studenter i regel flexibla arbetstider.<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

Dietiststudenten Kristine Symreng näringsberäknar <strong>och</strong> komponerar hälsotallrikar åt restauranger. På Café 018 har det blivit en hel<br />

hälsomeny med bland annat kycklingfilé, mezetallrik <strong>och</strong> tomatsoppa.<br />

Foto: Christin Lenthamre<br />

»Jag är min egen chef«<br />

När Kristine Symreng flyttade till<br />

Uppsala från Stockholm reagerade<br />

hon på att det saknades<br />

<strong>nytt</strong>iga alternativ till alla fiberbefriade<br />

mackor <strong>och</strong> foccacior<br />

på stadens lunchställen.<br />

Hon hörde sig för bland bekanta<br />

<strong>och</strong> märkte att det fanns<br />

ett behov av hälsotallrikar.<br />

– Man ville knappt gå <strong>ut</strong><br />

<strong>och</strong> äta på luncherna för det<br />

fanns bara o<strong>nytt</strong>ig mat, säger hon.<br />

Så föddes affärsidén till hennes företag<br />

Hälsometropolen: att kontakta matställen<br />

<strong>och</strong> erbjuda sig att näringsberäkna<br />

<strong>och</strong> komponera hälsosamma, kvalitetssäkrade<br />

måltider. Drivhusets kurser i företagande<br />

hjälpte henne att komma igång.<br />

– De är guld värda, <strong>ut</strong>an dem hade jag<br />

inte vågat starta. Jag är alltid lika nervös<br />

när jag får brev från Skatteverket.<br />

Café 018 blev den första kunden förra våren.<br />

Hälsometropolen har också sl<strong>ut</strong>it avtal<br />

med Cupido <strong>och</strong> förhandlar med flera<br />

andra restauranger.<br />

SOM BLIVANDE DIETIST måste Kristine<br />

Symreng följa Livsmedelsverkets rekommendationer<br />

<strong>och</strong> hon beräknar protein,<br />

fett <strong>och</strong> kolhydrater enligt tallriksmodellen.<br />

Hennes eget tillägg är att en hälsotallrik<br />

ska innehålla mindre än 600 kalorier<br />

inklusive bröd <strong>och</strong> smör.<br />

– Om man inte blir mätt rekommenderar<br />

jag att man fyller på med grönsaker.<br />

Idag tar hon betalt per näringsberäknad<br />

rätt. Men hon håller på att <strong>ut</strong>veckla<br />

ett abonnemang där restaurangerna<br />

betalar en summa varje månad för<br />

att bli marknadsförda på Hälsometropolens<br />

hemsida <strong>och</strong> för att deras kunder<br />

ska kunna vända sig till henne om<br />

de har frågor om hälsomenyn.<br />

VINST ÄR ÄNNU SÅ LÄNGE en fråga för<br />

framtiden, berättar Kristine Symreng.<br />

– I <strong>och</strong> med att jag vill lägga <strong>ut</strong> för<br />

en ny hemsida <strong>och</strong> dess<strong>ut</strong>om ska börja<br />

marknadsföra företaget kommer<br />

det att gå åt en del pengar.<br />

Som företagare <strong>och</strong> student kan<br />

hon ibland bli frustrerad över att<br />

hon inte har de ekonomiska resurser<br />

hon skulle vilja. Men jobbigast är att<br />

tiden inte räcker till.<br />

– Plötsligt har jag föreläsningar till<br />

fem varje dag en vecka <strong>och</strong> veckan<br />

därpå är det tentaperiod. Företaget<br />

»JAG FÅR GÖRA PRECIS DET<br />

JAG VILL. NÄRINGSBERÄK-<br />

NA, TRÄFFA MYCKET FOLK<br />

OCH JOBBA MED NÅGOT<br />

JAG FÅR ANVÄNDNING AV<br />

SOM FÄRDIG DIETIST.«<br />

blir ju på deltid <strong>och</strong> därför går det<br />

långsammare än jag skulle vilja ibland.<br />

Den stora fördelen är friheten att vara<br />

sin egen chef <strong>och</strong> att kunna jobba med<br />

sitt stora intresse.<br />

– Jag får göra precis det jag vill. Näringsberäkna,<br />

träffa mycket folk <strong>och</strong><br />

jobba med något jag får användning av<br />

som färdig dietist.<br />

GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se<br />

NAMN: Kristine<br />

Symreng<br />

ÅLDER: 23<br />

LÄSER: Dietistprogrammet<br />

AFFÄRSIDÉ: Utformar hälsotallrikar<br />

åt restauranger <strong>och</strong> kaféer genom<br />

företaget Hälsometropolen, som hon<br />

startade våren 2007.<br />

MARKNADSFÖRING: Kontaktar själv<br />

tänkbara kunder.<br />

OM ATT STARTA FÖRETAG: ”Jag har<br />

företagsidén som ett intresse, det är<br />

en fördel. Men jag skulle kunna tänka<br />

mig att sälja tändstickor också om<br />

det fanns ett behov av det.”<br />

TIDSÅTGÅNG: Målet är tre timmar<br />

om dagen men det bli ofta mindre på<br />

grund av tidsbrist.<br />

TIPS TILL ANDRA SOM FUNDERAR<br />

PÅ ATT STARTA EGET: ”Var inte rädd<br />

för att misslyckas. Tio nej på raken<br />

betyder inte att din idé är dålig, så<br />

länge du tror på dig själv.”

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

NYHETER /13<br />

Företaget började<br />

som en kul grej<br />

Murat Sabotic har varit internetfrälst<br />

sedan 90-talet, <strong>och</strong><br />

han älskar TV-spel. I ettan på<br />

gymnasiet skrev han sin första<br />

kod – idag har hans spelsajt<br />

Gamecore.se 5 000 unika besökare<br />

om dagen.<br />

Från början hette sidan Nintendo-on.net<br />

<strong>och</strong> var enligt<br />

Murat Sabotic Sveriges största<br />

oberoende sajt om Nintendo.<br />

2003 besl<strong>ut</strong>ade Murat<br />

<strong>och</strong> hans medarbetare att börja skriva<br />

om alla slags spelkonsoler, <strong>och</strong> Gamecore.se<br />

föddes. Intresset för sajten, där<br />

recensioner blandas med nyheter från<br />

TV-spelsvärlden, har sedan dess bara<br />

vuxit. När annonsörer började höra<br />

av sig tyckte Murat Sabotic att det var<br />

dags att starta ett företag.<br />

– Så egentligen är det här ingen affärsidé<br />

<strong>ut</strong>an något som startade som<br />

en kul grej, konstaterar han när vi ses<br />

<strong>ut</strong>e på Ångström.<br />

Här tillbringar han merparten av sin<br />

tid; antingen som student på civilingenjörsprogrammet<br />

IT, eller vid laptopen,<br />

varifrån han sköter företaget.<br />

En vanlig dag jobbar han ett par, tre<br />

timmar medan det på loven kan bli<br />

heldagar. Men själv skriver han inte<br />

längre texter till sajten – det gör ett<br />

»JAG TROR DET ÄR SMART<br />

ATT PASSA PÅ OCH BYGGA<br />

UPP ETT STARKT VARUMÄR-<br />

KE REDAN UNDER STUDIE-<br />

TIDEN.«<br />

femtontal frivilliga medarbetare över<br />

hela landet.<br />

I stället ägnar sig Murat Sabotic<br />

framför allt åt ekonomi <strong>och</strong> annonskontakter.<br />

Med 5 000 besökare per dag<br />

drar Gamecore.se, som är ett registrerat<br />

varumärke, in flera tusen i annonsintäkter<br />

per månad.<br />

– Pengarna går rätt in i företaget. Jag<br />

tror det är smart att passa på <strong>och</strong> bygga<br />

upp ett starkt varumärke redan under<br />

studietiden, säger Murat Sabotic.<br />

DET LÅNGSIKTIGA MÅLET är att göra en<br />

webbaserad nöjestidning som täcker<br />

både spel, film <strong>och</strong> musik. Men han<br />

vill inte gå direkt från studierna till<br />

att bli företagare på heltid.<br />

– Jag vill <strong>ut</strong> i arbetslivet efter examen.<br />

Men jag kommer att fortsätta<br />

med Gamecore i den mån jag kan. Förhoppningsvis<br />

kan jag gå in med mer<br />

pengar när jag har en lön, ta lite större<br />

risker.<br />

Just risktagandet var något som gjorde<br />

att han tvekade inför att omvandla<br />

hobbyn till en affärsverksamhet.<br />

– Företaget är ju jag. Skulle det hända<br />

något är det jag som är ansvarig.<br />

Idag känns det inte lika dramatiskt.<br />

Han sköter all bokföring själv, med god<br />

hjälp av sina ekonomistudier – han<br />

siktar på att ta en dubbelexamen. Pappersarbetet<br />

är inte svårt men tar tid,<br />

säger han. I kombination med andra<br />

engagemang inom UTN <strong>och</strong> som extralärare<br />

för förstaårsstudenter blir det<br />

få timmar över för TV-spel numera.<br />

– En halvtimme med flickvännen för<br />

ett par dagar sen. Mer är det inte.<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

Numera ägnar sig Murat Sabotic framför allt åt ekonomi <strong>och</strong> annonskontakter i sitt<br />

företag Gamecore.se.<br />

Foto: Christin Lenthamre<br />

NAMN: Murat Sabotic<br />

ÅLDER: 24<br />

LÄSER: Civilingenjörsprogrammet IT, samt företagsekonomi.<br />

AFFÄRSIDÉ: Driver TV-spelsajten Gamecore.se, som blev till ett företag<br />

våren 2006.<br />

MARKNADSFÖRING: Annonser på Google, Facebook <strong>och</strong> i ungdomstidningen Chili.<br />

OM ATT STARTA FÖRETAG: ”Jag hade aldrig tänkt att jag skulle bli företagare, det var<br />

bara ett naturligt steg. Drivhuset hjälpte till jättemycket med att komma igång <strong>och</strong><br />

när jag skulle registrera varumärket.”<br />

TIDSÅTGÅNG: Lägger ner två–tre timmar per dag, mer på loven.<br />

TIPS TILL ANDRA SOM FUNDERAR PÅ ATT STARTA EGET: ”Utgå från något som du<br />

brinner för. Tänk ’det här är jättekul – kan jag starta ett företag’”.<br />

Billigare bal med frackar från Vietnam<br />

Linus Andersson har aldrig varit<br />

på bal, men i hans lilla studentrum<br />

hänger femton frackar.<br />

Klädställningarna tar upp mer<br />

än halva rummet.<br />

Frackarna är sydda i Vietnam<br />

<strong>och</strong> har kommit hit per post.<br />

Linus Andersson säljer dem<br />

för 1 700 kronor, lika mycket<br />

som man ibland får betala<br />

bara för att hyra en frack.<br />

– Idén föddes förra våren, strax före<br />

balerna. Många kompisar hyrde eller<br />

köpte frack <strong>och</strong> jag slogs av hur dyrt<br />

det var, berättar han.<br />

Han hade haft tankar på att starta<br />

en importverksamhet tidigare, men<br />

inte hittat någon riktigt bra idé. Nu<br />

kopplade han samman frackarna med<br />

Vietnam, där han hade rest <strong>och</strong> visste<br />

att det fanns duktiga <strong>och</strong> billiga skräddare.<br />

– Men jag visste inte om de kunde sy<br />

en frack – plagget finns ju inte i den<br />

delen av världen.<br />

Efter att ha bollat affärsidén med<br />

Drivhuset gjorde han slag i saken <strong>och</strong><br />

Linus Andersson tror att frackar.net kommer<br />

att gå med vinst under 2008.<br />

Foto: Christin Lenthamre<br />

reste ner till Vietnam. Han stannade<br />

en månad <strong>och</strong> hann på den tiden låta<br />

ett antal skräddare sy upp en kopia av<br />

hans morfars gamla frack. Valet föll på<br />

den bästa <strong>och</strong> trevligaste, ett litet familjeföretag.<br />

– Jag åkte dit med en tom enorm resväska<br />

<strong>och</strong> hem med en full enorm resväska.<br />

Innan jag reste ner hade jag sex, sju personer<br />

som jag visste var intresserade, det<br />

var en garanti för att jag inte skulle kasta<br />

alla pengar i sjön, säger Linus Andersson.<br />

Målet för det första verksamhetsåret<br />

– som uppfyllts – var att gå plus minus<br />

noll. För 2008 tror han på vinst, <strong>och</strong> efter<br />

nästa år hoppas han kunna sl<strong>ut</strong>a ta<br />

studiemedel. Det finns potential, menar<br />

han, inte minst för att kundkretsen ständigt<br />

förnyas.<br />

MEN ALLT HAR INTE gått som smort. Ett<br />

antal frackar har haft småfel när han<br />

fått dem, <strong>och</strong> kommunikationen med<br />

leverantören är ofta krånglig. Särskilt<br />

om någon kund vill ha en frack med andra<br />

mått än de fem ordinarie storlekar<br />

han erbjuder.<br />

– Bara att tolka mejlen från Vietnam<br />

tar väldigt mycket tid, deras engelska är<br />

inte den bästa.<br />

Att kombinera civilingenjörsstudierna<br />

med att driva företag går bra. Börjar han<br />

gå med vinst är det i själva verket ett perfekt<br />

extrajobb eftersom arbetstiderna är<br />

så flexibla, menar han. Men den största<br />

vinsten är <strong>ut</strong>maningen: att driva ett eget<br />

projekt som han lär sig massor av.<br />

Och i vår tänker Linus Andersson göra<br />

baldeb<strong>ut</strong> – i egen frack.<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

NAMN: Linus Andersson<br />

ÅLDER: 24<br />

LÄSER: Civilingenjörsprogrammet<br />

STS, samt<br />

företagsekonomi.<br />

AFFÄRSIDÉ: Importerar <strong>och</strong> säljer<br />

frackar via nätbaserade företaget<br />

frackar.net, som han startade<br />

våren 2007.<br />

MARKNADSFÖRING: Annonser<br />

på Google, Facebook <strong>och</strong> Blocket.<br />

Planerar att affi schera inför<br />

vårbalerna.<br />

OM ATT STARTA FÖRETAG: ”Det<br />

svåra var att bestämma sig, att<br />

känna ’jag vill köra på det här’. Att<br />

fylla i blanketten fi ck jag hjälp med<br />

av Drivhuset, <strong>och</strong> något större<br />

startkapital behövdes inte.”<br />

TIDSÅTGÅNG: Lägger ner ca tio timmar<br />

i veckan, mer inför balerna.<br />

TIPS TILL ANDRA SOM FUNDERAR<br />

PÅ ATT STARTA EGET: ”Det är inte<br />

alls svårt. Vem som helst kan försöka<br />

om man bara har en idé. Börja<br />

i liten skala.”

14 / NYHETER<br />

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

Master eller magister<br />

I somras gick Sverige över till den<br />

Bolognaanpassade examensordningen<br />

med tvååriga master<strong>ut</strong>bildningar.<br />

Men vad ska man välja<br />

om man redan har läst några år,<br />

en master eller en magister <strong>Ergo</strong><br />

har frågat – <strong>och</strong> fått olika svar.<br />

Den 1 juli 2007 övergick de<br />

svenska högskolorna till den<br />

nya Bolognaanpassade examensordningen.<br />

Det innebär<br />

att tidigare fyraåriga<br />

magister<strong>ut</strong>bildningar ersätts av treåriga<br />

kandidatprogram samt tvååriga masterprogram<br />

på högre nivå. På teknisk-naturvetenskaplig<br />

fakultet har civilingenjörs<strong>ut</strong>bildningarna<br />

förlängts med en<br />

termin för att anpassas till internationell<br />

standard. De som började studera innan<br />

den nya examensordningen trädde i<br />

kraft kommer dock fortfarande kunna ta<br />

<strong>ut</strong> en magisterexamen enligt den gamla<br />

ordningen fram till 2015. För många som<br />

läser på högskolan idag innebär det här<br />

alltså en extra valmöjlighet. Men ökad<br />

valfrihet behöver inte alltid vara positivt;<br />

ju fler val som kan göras desto svårare blir<br />

det att veta vad som är det bästa alternativet.<br />

Vad anses egentligen mest gångbart<br />

på arbetsmarknaden Och vad ska man<br />

tänka på när man själv står inför det avgörande<br />

valet<br />

ATT HOPPAS PÅ EN ENKEL <strong>och</strong> samstämmig<br />

rekommendation visar sig snart vara<br />

att hoppas för mycket. Stig Brewitz, studievägledare<br />

på Statsvetenskapliga instit<strong>ut</strong>ionen,<br />

menar att man måste göra en<br />

individuell bedömning. Men om man har<br />

studiemedel kvar kan en tvåårig master<br />

vara värd att överväga, anser han.<br />

– Hur det ser <strong>ut</strong> på arbetsmarknaden<br />

i framtiden är det ju ingen som vet. De<br />

enda paralleller jag kan dra är från när vi<br />

på 90-talet gick från en treårig till en fyraårig<br />

<strong>ut</strong>bildning. Då tog det bara några år<br />

»DE SOM VARIT UTE PÅ<br />

ARBETSMARKNADEN I 20<br />

ÅR SER KNAPPAST NÅGON<br />

SKILLNAD PÅ OLIKA<br />

EXAMINA«<br />

innan det var den fyraåriga examen som<br />

alla pratade om. Samtidigt kan man ju<br />

hävda att de som varit <strong>ut</strong>e på arbetsmarknaden<br />

i 20 år knappast ser någon skillnad<br />

på olika examina, det är mest vi här på<br />

universitetet som stirrar oss blinda på<br />

antalet terminer. Har man läst fristående<br />

kurser tidigare har vårt masterprogram<br />

i politik <strong>och</strong> internationella studier fördelen<br />

att det ger chans till en praktiktermin.<br />

Det är ett bra sätt att knyta an till<br />

arbetsmarknaden <strong>och</strong> kan därför vara en<br />

anledning att välja en master istället för<br />

att bara läsa en D-kurs, säger Stig Brewitz.<br />

MEN KRISTINA PERSDOTTER, <strong>ut</strong>redare på<br />

fackförbundet TCO <strong>och</strong> tidigare vice kårordförande<br />

vid Uppsala studentkår, tror<br />

att en magister<strong>ut</strong>bildning kan vara fullt<br />

tillräcklig.<br />

– Magisterexamen är så pass välkänd att<br />

den kommer att stå sig länge på arbetsmarknaden,<br />

säger hon.<br />

TCO rekommenderar inget av alternativen.<br />

Det finns statistik som visar att fler år<br />

vid högskolan ger mindre risk för arbetslöshet<br />

<strong>och</strong> en högre genomsnittslön. Men<br />

statistiken är inte uppdelad efter olika<br />

studieområden, så det är egentligen svårt<br />

att dra några intressanta sl<strong>ut</strong>satser från<br />

den, menar Kristina Persdotter.<br />

– Och trots allt är det nog större skillnad<br />

mellan olika universitet <strong>och</strong> högskolor<br />

än på olika långa <strong>ut</strong>bildningar. Vill man<br />

arbeta internationellt så är svenska <strong>ut</strong>bildningar<br />

så pass välrenommerade att<br />

det kanske inte spelar så stor roll om man<br />

har ett års kortare <strong>ut</strong>bildning.<br />

Nuvarande vice kårordförande med <strong>ut</strong>bildningsansvar,<br />

Hanna Mörck, anser att<br />

det viktiga är att man funderar över vad<br />

man själv vill.<br />

– Vad vill man få <strong>ut</strong> av studierna Eftersom<br />

en master<strong>ut</strong>bildning måste sökas på<br />

<strong>nytt</strong> <strong>och</strong> kan vara svår att komma in på, kan<br />

det vara fördelaktigt att hålla sig kvar i det<br />

gamla systemet. Det är inte bara svenska<br />

studenter som kommer att konkurrera om<br />

platserna på masterprogrammen, <strong>ut</strong>an de<br />

kommer även i större grad att intressera internationella<br />

studenter. Men även om det<br />

för den enskilda studenten kan vara negativt<br />

att tvingas flytta för att komma in <strong>och</strong><br />

gå på en master<strong>ut</strong>bildning, kan ökad rörlighet<br />

få positiva effekter för <strong>ut</strong>bildnings-<br />

Sverige, säger Hanna Mörck.<br />

– Det ger dess<strong>ut</strong>om möjlighet för svenska<br />

studenter att söka masterprogram<br />

<strong>ut</strong>omlands. Vad som efterfrågas på arbetsmarknaden<br />

är svårt att säga. Är man<br />

intresserad av att arbeta internationellt<br />

kanske en master<strong>ut</strong>bildning kan vara en<br />

fördel, men i Sverige kommer det fortfarande<br />

att ta några år innan arbetsgivarna<br />

är medvetna om förändringen. Än så<br />

länge finns inte konkurrensen från masterstudenter,<br />

<strong>och</strong> ett par års extra arbetslivserfarenhet<br />

kan väga minst lika tungt.<br />

UPPSALA UNIVERSITETS PROREKTOR Kerstin<br />

Sahlin hävdar att skillnaderna inte<br />

kommer att vara så stora som det kanske<br />

ser <strong>ut</strong>.<br />

– I Uppsala har vi länge haft fördelen av<br />

ett mycket öppet system. Många studenter<br />

har läst till olika kurser, <strong>och</strong> examina<br />

är oftast väldigt individuella. Både i det<br />

nya <strong>och</strong> i det gamla systemet är det nog<br />

viktigare att man läser en bra kombination<br />

av kurser, kanske någon extrakurs<br />

som gör att man får en särskilt intressant<br />

inriktning. Eller att man visar att<br />

man varit aktiv på sin fritid, haft något<br />

extrajobb eller engagerat sig i någon organisation.<br />

»MAGISTEREXAMEN ÄR SÅ<br />

VÄLKÄND ATT DEN KOMMER<br />

STÅ SIG LÄNGE«<br />

Hon ser dock en tydlig fördel med de<br />

nya master<strong>ut</strong>bildningarna: man får längre<br />

tid på sig för sitt examensarbete.<br />

– Det kan vara en chans att omsätta det<br />

man lärt sig i praktiken <strong>och</strong> att få bättre<br />

arbetslivsanknytning.<br />

För studenter som läser på teknisk-naturvetenskaplig<br />

fakultet kommer skillnaderna<br />

inte att bli lika märkbara. Mikael<br />

Carlsson, studievägledare för flera<br />

civilingenjörsprogram, menar att det är<br />

bättre att söka sig <strong>ut</strong> på arbetsmarknaden<br />

än att stanna vid universitetet.<br />

– Idag när det finns jobb att söka kan jag<br />

inte riktigt se någon poäng med att läsa ett<br />

extra halvår. Däremot är det alltid bättre<br />

att fortsätta plugga än att gå arbetslös.<br />

Men som det ser <strong>ut</strong> i dag så ska man vara<br />

väldigt duktig om man ska se skillnad mellan<br />

de olika examensbevisen, säger han.<br />

Hur ser det då <strong>ut</strong> om man är intresserad<br />

av att bli antagen till en forskar<strong>ut</strong>bildning<br />

Hanna Mörck <strong>och</strong> Uppsala studentkår<br />

är, liksom kårens doktorandnämnd,<br />

oroliga för att en master<strong>ut</strong>bildning kommer<br />

att väga tyngre <strong>och</strong> att det därigenom<br />

kommer att bli svårt att bli antagen om<br />

man ”bara” har en magisterexamen. Prorektor<br />

Kerstin Sahlin pekar på att det enligt<br />

den nya högskoleförordningen krävs<br />

minst ett års studier på avancerad nivå för<br />

tillträde till forskar<strong>ut</strong>bildningen, alltså<br />

ska en magister vara fullt tillräcklig.<br />

»OM DET ÄR HÅRD<br />

KONKURRENS SÅ KOMMER<br />

NATURLIGTVIS EN MASTER-<br />

UTBILDNING ATT GE FÖRDEL«<br />

Samtidigt medger hon att om det är<br />

hård konkurrens så kommer naturligtvis<br />

en master<strong>ut</strong>bildning att ge fördel.<br />

– Det är framförallt det längre examensarbetet<br />

som ger en fördel. Det kan ju ses<br />

som en bra möjlighet att träna sig inför<br />

forskar<strong>ut</strong>bildningen. Har man dock skrivit<br />

en bra magisteruppsats så är det naturligtvis<br />

inte omöjligt att bli antagen på den.<br />

SAMTIDIGT KVARSTÅR MÖJLIGHETEN att<br />

ta <strong>ut</strong> en kandidatexamen efter tre års<br />

studier. Med den nya examensordningen<br />

kommer inte alla få möjlighet att läsa<br />

vidare på avancerad nivå, <strong>och</strong> det är meningen<br />

att även en treårig <strong>ut</strong>bildning ska<br />

ge god anställningsbarhet. Kåren ser detta<br />

som en av <strong>ut</strong>maningarna för universitetet<br />

– att förklara att en treårig <strong>ut</strong>bildning är<br />

tillräckligt bra för att ge en anställning.<br />

Men Kerstin Sahlin är inte orolig.<br />

– Sverige har en fördel i <strong>och</strong> med att treåriga<br />

<strong>ut</strong>bildningar har funnits länge. Så<br />

det kommer nog inte att vara några problem<br />

med att få arbetsmarknaden att acceptera<br />

studenter med kandidatexamen.<br />

Redan idag är det många som säger att<br />

en treårig <strong>ut</strong>bildning är tillräckligt, <strong>och</strong><br />

många hävdar att svenska studenter är<br />

överkvalificerade, säger hon.<br />

VERONIKA SKÄRLUND<br />

Två röster<br />

NINA GUSTAFSSON ÅBERG (TV), LÄSER AN-<br />

DRA TERMINEN PÅ MASTERPROGRAMMET<br />

I POLITIK OCH INTERNATIONELLA STUDIER.<br />

– Jag ville plugga mer, jag kände mig helt<br />

enkelt inte riktigt färdig med studierna<br />

<strong>ut</strong>an tyckte att två år till verkade ganska<br />

lagom. Dess<strong>ut</strong>om hoppas jag att det ökar<br />

min anställningsbarhet, kanske inte så<br />

mycket i Sverige som på ett globalt plan.<br />

Nina Gustafsson Åberg.<br />

Sanna Jansson.<br />

Foto: Veronika Skärlund<br />

SANNA JANSSON (TH), LÄSER SISTA ÅRET<br />

PÅ POL MAG-PROGRAMMET:<br />

– Jag funderade på att läsa en master i<br />

samhällsplanering vid Stockholms universitet.<br />

Men sedan kom jag fram till att<br />

två extra års studier i stället för det halvår<br />

det skulle ta mig att läsa en magisterkurs<br />

inte var värt det. Under den tiden kan jag<br />

i stället skaffa arbetslivserfarenhet. Då<br />

tror jag ändå att jag står mig i konkurrensen<br />

när de första masterstudenterna<br />

kommer <strong>ut</strong> på arbetsmarknaden.

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008 NYHETER / 15<br />

Forskarkarriären under lupp<br />

Hur skapar vi tryggare anställningsvägar<br />

för <strong>unga</strong> forskare<br />

Det disk<strong>ut</strong>erade en namnkunnig<br />

panel under ett seminarium i<br />

universitetsaulan nyligen.<br />

Bara en tredjedel av alla som<br />

disp<strong>ut</strong>erar fortsätter inom<br />

akademin. En förklaring till<br />

att många väljer bort högskolan<br />

sägs vara ”det postdoktorala<br />

molnet”. Så beskrivs verkligheten<br />

efter disp<strong>ut</strong>ationen – med få tillsvidareanställningar<br />

<strong>och</strong> hård konkurrens<br />

– i befattnings<strong>ut</strong>redningen ”Karriär för<br />

kvalitet”.<br />

Utredningen, som lades fram i december<br />

<strong>och</strong> nu är <strong>ut</strong>e på remiss, har försökt svara<br />

på hur karriärvägarna inom akademin<br />

kan förbättras <strong>och</strong> bli tryggare. När Sveriges<br />

universitetslärarförbund <strong>och</strong> Uppsala<br />

universitet i februari bjöd in till en debatt<br />

på samma tema var det med bland andra<br />

rektor Anders Hallberg, statssekreterare<br />

Peter Honeth <strong>och</strong> Sulfs förbundsdirektör<br />

Git Claesson Pipping i panelen. I publiken<br />

fanns många <strong>unga</strong> forskare.<br />

Uppsala studentkårs doktorandombudsman<br />

Per Löwdin har beskrivit befattnings<strong>ut</strong>redningens<br />

förslag som en radikal omläggning<br />

av universitetens tjänstestruktur.<br />

”Spetsar man till saken så innebär det<br />

en övergång från ett system där man söker<br />

varje tjänst i konkurrens till ett system<br />

där det blir möjligt att anställas <strong>och</strong> sedan<br />

<strong>ut</strong>an konkurrens uppgraderas vidare efter<br />

särskild prövning till nästa titel i den<br />

akademiska hierarkin ända tills man når<br />

professur”, skrev han nyligen i <strong>Ergo</strong>.<br />

Ett av förslagen som debatterades var<br />

idén om en tvåårig postdoktoral tjänst<br />

som sedan ska kunna leda vidare uppåt<br />

i hierarkin. Flera panelmedlemmar undrade<br />

hur mycket man egentligen hinner<br />

åstadkomma på så kort tid.<br />

– Att man ska tvingas avgöra vem som är<br />

en bra forskare <strong>och</strong> pedagog efter bara två<br />

år är det sämsta av <strong>ut</strong>redningens förslag,<br />

menade Anders Hallberg.<br />

Men Kirsi Höglund, vice ordförande för<br />

Sulf/Uppsala, tror att postdoktortjänsterna<br />

kan fånga upp skickliga personer som<br />

annars skulle ha lämnat akademin.<br />

– Därmed kan jag tänka mig att förslaget<br />

är positivt också ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />

Idag minskar <strong>andel</strong>en kvinnor för<br />

varje steg uppåt, det är ett stort problem.<br />

Enligt Kirsi Höglund, själv ung, nydisp<strong>ut</strong>erad<br />

<strong>och</strong> med en tidsbegränsad halvtidsanställning<br />

vid Uppsala universitet,<br />

lämnar många kvinnor universitetet för<br />

mer trygga anställningsformer <strong>ut</strong>anför<br />

akademin; tjänster som ger rätt till föräldra-<br />

<strong>och</strong> sjukledighet <strong>och</strong> semester.<br />

– Sådant som andra tar för givet.<br />

Hon är däremot kritisk till ett annat av<br />

<strong>ut</strong>redningens förslag som disk<strong>ut</strong>erades<br />

under dagen: att lärosätena ska kunna<br />

inrätta egna tjänstekategorier <strong>och</strong> förbigå<br />

dagens sakkunnigförfarande. Kirsi Höglund<br />

befarar att det här kommer att försvåra<br />

jämförbarheten mellan lärosäten <strong>och</strong><br />

därmed ytterligare bromsa rörligheten<br />

inom landet – medan ett <strong>ut</strong>talat mål för <strong>ut</strong>redningen<br />

tvärtom är att öka mobiliteten.<br />

Men rektor Anders Hallberg applåderar<br />

förslaget om ökad frihet i anställningsproceduren:<br />

– Jag <strong>ut</strong>går från att alla vid universitetet<br />

vill ha de allra bästa forskarna, sade han<br />

under debatten, <strong>och</strong> bemötte därmed Git<br />

Claesson Pippings kritik om att ett slopat<br />

sakkunnigförfarande förstärker risken<br />

för att ”professorns favoriter får jobbet”.<br />

Vad behöver då göras för tryggare kar-<br />

riärvägar Något alla tycktes eniga om är<br />

att dagens system måste bort:<br />

– Vi har missbrukat möjligheterna till visstidsanställningar,<br />

medgav Anders Hallberg.<br />

– Inget talar för att osäkerhet i anställningar<br />

gynnar kvaliteten på forskningen,<br />

fastslog Lars Rask, VD för forskningsfinansiären<br />

SSF.<br />

Kirsi Höglund, vice ordförande för Sulf/Uppsala.<br />

– Allt vore bättre än idag, sammanfattade<br />

forskarassistenten Åsa Fex Svenningsen,<br />

apropå att <strong>ut</strong>redningens förslag<br />

trots allt ändå innebär sex års visstidsanställning<br />

(två år som postdoktor <strong>och</strong> fyra<br />

år som biträdande lektor).<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

Foto: Hanna Lundquist<br />

Per Löwdin<br />

Åtgärdsplan ska<br />

rädda den kliniska<br />

forskningen<br />

Den kliniska, patientnära,<br />

forskningen som resulterar i<br />

bättre behandlingsmetoder,<br />

bättre läkemedel, bättre hälsa,<br />

etc, har ett starkt folkligt<br />

stöd. Just sjukvård är en av de saker som<br />

svensken gärna betalar skatt för. Svensk<br />

sjukvård har legat i absol<strong>ut</strong> toppklass.<br />

Dessvärre har den kliniska forskningen<br />

sakta men säkert <strong>ut</strong>armats. Därför tillsatte<br />

regeringen förra året en särskild <strong>ut</strong>redare<br />

<strong>ut</strong>redare, Olle Stendahl, professor<br />

i Linköping. Ett delbetänkande presenterades<br />

i februari, ”Världsklass, åtgärdsplan<br />

för den kliniska forskningen” (SOU<br />

2008:7)<br />

Det handlar inte bara om vård <strong>och</strong> forskning.<br />

Den kliniska forskningen är även<br />

central för svensk läkemedels-, bioteknik<strong>och</strong><br />

medicinskteknisk industri. Denna<br />

består idag av cirka 800 företag som sysselsätter<br />

runt 50 000 personer <strong>och</strong> exporterar<br />

för drygt 40 miljarder kronor.<br />

Problemen är många <strong>och</strong> har gradvis tilltagit.<br />

Flertalet universitetssjukhus dras<br />

med stora underskott. Ytterst handlar det<br />

om pengar. De senaste årens krympande<br />

ekonomiska resurser har medfört att det<br />

blivit allt mindre forskning, patienternas<br />

ak<strong>ut</strong>a behov prioriteras framför<br />

den långsiktiga forskningen. Bristen<br />

på tid medför att forskningen får stå<br />

tillbaka för sjukvårdens krav.<br />

Saken kompliceras av att det finns<br />

två huvudmän för forskningen.<br />

Universitetssjukhusen är numera<br />

landstingskommunala. Läkarna är<br />

anställda av landstingen <strong>och</strong> vården bedrivs<br />

i landstingens regi. Staten är huvudman<br />

för universiteten. Statligt <strong>och</strong> kommunalt<br />

är sammanflätat så att det på den<br />

kliniska sidan kan vara svårt att avgöra<br />

vad som är vad. Professorer <strong>och</strong> lektorer<br />

är i allmänhet statsanställda, medan<br />

flertalet läkare är landstingsanställda.<br />

Dess<strong>ut</strong>om förekommer kombinationsanställningar.<br />

EN STOR DEL AV FORSKNINGEN bedrivs<br />

med s k ALF-medel, pengar som staten<br />

sänder till landsting med universitetssjukhus<br />

som ersättning för universitetens<br />

tillgång till landstingens hälso- <strong>och</strong><br />

sjukvård för grund<strong>ut</strong>bildning av läkare<br />

<strong>och</strong> för klinisk forskning. Det rör sig om<br />

stora pengar, ca 1.5 miljarder kronor om<br />

året.<br />

Dessa anslag administreras <strong>och</strong> prioriteras<br />

gemensamt av universiteten <strong>och</strong><br />

landstingen, <strong>och</strong> används dels till infrastruktur<br />

dels till forskning. Patient<strong>nytt</strong>an,<br />

att forskningsresultaten ska komma<br />

<strong>ut</strong> i vården, väger tungt <strong>och</strong> är vägledande<br />

för sjukvårdshuvudmännen.<br />

Stendahl belägger ett antal oroande<br />

trender. Andelen läkare som disp<strong>ut</strong>erar<br />

minskar stadigt <strong>och</strong> medianåldern för<br />

doktorsexamen är 41 år. I internationella<br />

bibliometriska jämförelser har svenskarnas<br />

vetenskapliga produktion tappat<br />

sin framskj<strong>ut</strong>na position. Disp<strong>ut</strong>erade<br />

läkare blir allt mer sällsynta inom de prekliniska<br />

ämnena. Sedan mitten av 1980-<br />

talet har <strong>andel</strong>en forskande läkare bland<br />

alla doktorander vid de medicinska fakulteterna<br />

minskat från 70 till 21 procent.<br />

Åtgärdsplanen som föreslås innehåller<br />

bl a, bättre uppföljning <strong>och</strong> prioritering<br />

av hur anslagen används, särskilda tjänster<br />

för yngre läkare, så de kan disp<strong>ut</strong>era<br />

inom ramen för sin specialist<strong>ut</strong>bildning,<br />

ett hundratal tjänster som kombinerar<br />

forskning <strong>och</strong> kliniskt arbete, tio nationella<br />

forskarskolor, förstärkning av vissa<br />

databaser.<br />

Universitetssjukhusen bör, skriver Stendahl,<br />

fungera som nav för den kliniska<br />

forskningen, forskningsresurser <strong>och</strong><br />

tjänster bör i första hand styras till dessa.<br />

De bör få ett tydligare ansvar för att sprida<br />

forskningsresultaten till övrig hälso- <strong>och</strong><br />

sjukvård. De har en viktig roll för att stärka<br />

primärvårdens forskningsanknytning.<br />

Gång på gång nämns, att de länder som<br />

hävdar sig väl inom den kliniska forskningen<br />

till skillnad från Sverige har ett<br />

samlat huvudmannaskap för universitetssjukhusen.<br />

Det delade ansvaret för<br />

<strong>och</strong> finansieringen av forskningen är inte<br />

ändamålsenlig. Stendahl avser att återkomma<br />

till huvudmannaskapet i sl<strong>ut</strong>betänkandet,<br />

som väntas i höst.<br />

Huvudmannaskapet över Uppsalas<br />

akademiska sjukhus överfördes till<br />

landstinget så sent som 1983. Karolinska<br />

sjukhuset var statligt fram till 1982. Frågan<br />

inställer sig om Stendahl dristar sig<br />

till att föreslå att universitetssjukhusen<br />

ska förstatligas Vill man ha ett samlat<br />

huvudmannaskap är det den uppenbara<br />

lösningen.

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

NYHETER / 17<br />

FORSKNING PÅGÅR<br />

Jätteräkor kostar mindre än de smakar<br />

Jätteräkorna vi köper i affären borde<br />

kosta fem gånger mer än de gör idag. Det<br />

menar kulturgeografen Daniel A. Bergquist,<br />

aktuell med avhandlingen ”Colonised<br />

Coasts”. Han beskriver den som ett försök<br />

att kvantifiera orättvisorna mellan nord<br />

<strong>och</strong> syd.<br />

Naturskyddsföreningens kampanj för<br />

bojkott av jätteräkor blev startskottet<br />

till Daniel A. Bergquists avhandling.<br />

Kampanjens numera rätt välkända<br />

budskap går <strong>ut</strong> på att räkodlingar i asiatiska<br />

kustländer leder till skövling av de ömtåliga<br />

mangroveskogarna. Det får inte bara allvarliga konsekvenser<br />

för naturen <strong>ut</strong>an också för de människor<br />

som är beroende av mangroven för sin försörjning.<br />

– Jag undrade om det verkligen kunde vara så svartvitt,<br />

säger Daniel A. Bergquist.<br />

Men efter att ha närstuderat problemet både på<br />

plats i Sri Lanka <strong>och</strong> Filippinerna <strong>och</strong> via teoretiska<br />

beräkningar är han säkrare.<br />

– Om man konsumerar jätteräkor i väst handlar det<br />

i princip alltid om en art som inte odlas schyst. Varken<br />

arbetarna eller miljön har fått en skälig ersättning<br />

– det vore inte tillräckligt lönsamt. Det är de globala<br />

marknadskrafterna som styr.<br />

Problemet med räkodlingarna <strong>och</strong> dess konsekvenser<br />

är inte <strong>nytt</strong>, konstaterar han. Det nya är i stället<br />

att han kan visa det i siffror, med hjälp av analysverktyget<br />

”emergi”. Emergi är den ackumulerade mängd<br />

resurser som krävts för att producera en vara: både<br />

direkta insatser från naturen (som sol, vind <strong>och</strong> regn)<br />

<strong>och</strong> material, bränslen <strong>och</strong> mänskligt arbete.<br />

Enligt det här räknesättet får vi i väst mycket mer än<br />

vi betalar för, menar Daniel A. Bergquist.<br />

– Om en svensk köper en räka från Sri Lanka får han<br />

den för en 5,27 gånger lägre kostnad än den är värd.<br />

Det högre priset jag räknat fram <strong>ut</strong>trycker vad det<br />

borde kosta om alla insatser från människa <strong>och</strong> natur<br />

lokalt ska kunna ges en skälig kompensation.<br />

Han menar att omfördelningen av resurser från syd<br />

till nord är <strong>ut</strong>märkande för den globala ekonomin,<br />

<strong>och</strong> går så långt som att beteckna den som en fortsatt<br />

kolonisering – därav avhandlingstiteln. Politiskt Javisst,<br />

säger han.<br />

Problemet med räkodlingarna <strong>och</strong> dess konsekvenser är inte <strong>nytt</strong>.<br />

Det nya är att kunna visa det i siffror, säger Daniel A. Bergquist.<br />

– Jag vill provocera. Jag vill få folk att tänka <strong>och</strong> att<br />

inte <strong>ut</strong>gå från att tillväxt <strong>och</strong> h<strong>andel</strong> alltid är bra.<br />

Ekonomisk tillväxt är det enda vi pratar om idag. Fast<br />

naturens resurser ökar inte i samma takt, de minskar.<br />

Men att säga det är som att svära i kyrkan, så nog<br />

möter jag hårt motstånd av ekonomer som pekar på<br />

frih<strong>andel</strong>ns <strong>nytt</strong>a för fattigdomsbekämpning.<br />

Och visst kan räkodlingarna medföra något gott,<br />

medger han. Fattiga människor får trots allt jobb, om<br />

än med väldigt låg lön. Men de negativa konsekvenserna<br />

i form av skövlad natur <strong>och</strong> minskade försörjningsmöjligheter<br />

för de lokala fiskarna överväger.<br />

Vad är då lösningen Daniel A. Bergquist har inget<br />

färdigt recept. Men han hoppas att synliggörandet i<br />

sig kan leda till något. Målgruppen är lokala regeringar<br />

<strong>och</strong> miljökonsekvensbedömare, kanske också<br />

rättvis h<strong>andel</strong>-organisationerna.<br />

– Det behövs en holistisk syn som tar in konsekvenserna<br />

för människor <strong>och</strong> natur, <strong>och</strong> som anlägger en<br />

rättviseperspektiv.<br />

Under avhandlingsarbetet gjorde Daniel A. Bergquist<br />

många månaders fältarbete på plats. Han besökte<br />

totalt 47 fisk- <strong>och</strong> räkodlingar <strong>och</strong> bodde en<br />

månad vardera på fem av dem. Där levde han <strong>och</strong> jobbade<br />

tillsammans med bönderna, <strong>och</strong> kompletterade<br />

med intervjuer.<br />

– Jag ville förstå hur odlingarna fungerar. Det fanns<br />

inget bättre sätt att göra det än genom att vara där.<br />

I Filippinerna togs han emot med öppna armar,<br />

medan kulturbarriären var högre i Sri Lanka.<br />

– Det tog tid att övertyga dem om att jag var där för<br />

att lära mig av dem, inte för att bestämma eller investera.<br />

Efter disp<strong>ut</strong>ationen hoppas han få möjlighet att skriva<br />

om avhandlingen till en populärvetenskaplig bok.<br />

Efterfrågan finns, tror han. Och han kommer att hålla<br />

fast vid den tvärvetenskapliga bana han styrt in på.<br />

– Varför sätter sig inte ekonomer <strong>och</strong> ekologer ner<br />

tillsammans <strong>och</strong> pratar om tillväxt <strong>och</strong> hållbar <strong>ut</strong>veckling<br />

Egentligen jobbar man ju mot samma mål.<br />

HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />

Daniel A. Bergquist försvarade sin avhandling “Colonised<br />

Coasts. Aquaculture and emergy flows in the world<br />

system: Cases from Sri Lanka and the Philippines” den 15<br />

februari.<br />

Foto: Hanna Lundquist<br />

KRÖNIKA<br />

VIKTORIA HÅRDSTEDT<br />

Viktoria Hårdstedt har en examen i religionsvetenskap,<br />

jobbar ibland som flygvärdinna, ibland som<br />

frilansjournalist. Studerar just nu journalistik.<br />

Rent hus med klasstillhörigheten<br />

“Do you have a fresh pair of panties<br />

on”, sjunger Snoop Dogg. “Vänta<br />

bara!” vrålar jag tillbaka <strong>och</strong> packar<br />

tvättmaskinen full samtidigt som jag<br />

p<strong>ut</strong>sar handfatet med mirakelmedlet<br />

som gör att huden fräser vid kontakt. Snart<br />

glittrar <strong>och</strong> glänser allt i vårt hem. Jag älskar<br />

att städa <strong>och</strong> tvätta. Och helst ska det göras till<br />

nån sorts hip hop med sexistiska texter. Varför<br />

vet jag inte, det blir liksom bara roligare då.<br />

”Let me see your ass go round and round”, ropar<br />

jag till sambon från badrummet. Han är<br />

inte lika övertygad om förträffligheten med<br />

att städningen går som en dans med 50 Cent,<br />

men juckar ändå motvilligt mot golvmoppen.<br />

Vad vi däremot är överens om, är att det är<br />

viktigt att ha ett rent hem. Det är för att vi är<br />

från arbetarklassen. På 90-talet gjorde en brittisk<br />

sociolog, Beverly Skeggs, en studie som visade<br />

att arbetarklassen är noga med att ha en<br />

städat hem till skillnad från till exempel medelklassen<br />

som gärna är lite bohemisk. De här<br />

resultaten hade jag kunnat konstatera redan<br />

som 12-åring, inte för att jag var något barngeni<br />

<strong>ut</strong>an för att jag helt enkelt är från Tierp.<br />

Lördagar var städdagar hos oss. Varje lördag<br />

hjälpte jag mamma att flytta köksbordet <strong>och</strong><br />

tv-soffan för att släpa <strong>ut</strong> mattorna som skulle<br />

piskas. Hos oss var det så rent att man kunde<br />

äta söndagssteken direkt från korkmattan i<br />

köket. ”Samma sak hos mig”, berättar sambon.<br />

De hem som skilde sig från de andra när gäller<br />

städning i hans by var läkarens <strong>och</strong> prästens.<br />

Där såg det <strong>ut</strong> som en orkan gått fram. I Tierp<br />

hade några barn föräldrar som läst på universitetet.<br />

Deras hem kunde vara uppbygga av labyrinter<br />

av tidningstravar <strong>och</strong> dammiga böcker.<br />

Eller som hos läkaren som mamma var ihop<br />

med när jag var liten. Han bodde i Uppsala, <strong>och</strong><br />

jisses vad stökigt han hade. Jag minns särskilt<br />

hur jag ritade figurer med fingret i dammet<br />

på locket till hans vinylspelare. I Tierp var det<br />

dammfritt.<br />

Nyligen presenterade Högskoleverket sina<br />

nya siffror över hur många som läser vidare på<br />

universitetet <strong>och</strong> högskolor. I Uppsala pluggar<br />

61,6 procent vidare. I Tierp gör 34,8 procent<br />

detsamma. Varför är det så Brist på förebilder<br />

<strong>och</strong> tradition. Själv längtade jag till Uppsala<br />

<strong>och</strong> universitetet tack vare två inspirerande<br />

lärare på Aspenskolans högstadium, <strong>och</strong><br />

mammas bokhylla. Och så den stökige läkaren<br />

förstås. Men aldrig, lovade jag mig själv, skulle<br />

jag sl<strong>ut</strong>a städa.<br />

Skälet till att arbetarklassen har städade<br />

hem konstaterar sociologen (<strong>och</strong> jag själv) är<br />

status. En medelklassmänniska har inte lika<br />

mycket att bevisa. Studien var gjord i Storbritannien,<br />

ett helt annat klassamhälle än vad<br />

Sverige är. Det var länge sedan Sverige bestod<br />

av backstugesittare <strong>och</strong> fattighjon. Men mina<br />

<strong>och</strong> sambons förfäders vaskande <strong>och</strong> gnoende<br />

sitter i trots våra sammanlagda 700 universitetspoäng.<br />

Vi vill bevisa att vi är hela <strong>och</strong> rena<br />

medborgare, att vi är respektabla människor.<br />

Trots att vi juckar mot golvmoppen.

18 / KULTUR <strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

Ingen undkommer mumintrollen<br />

Mumindalen kommer till Uppsala. Men början den 8 mars<br />

visar Bror Hjorths hus originalteckningar ur flera av<br />

Tove Janssons böcker. ”Om man har vuxit upp med<br />

Muminvärlden är man för alltid tvungen att förhålla sig”,<br />

konstaterar Sebastian Johans.<br />

När man rensar ett mumintroll<br />

ska man alltid börja<br />

skära vid analöppningen,<br />

<strong>och</strong> man måste se till att använda<br />

en mycket vass kniv<br />

eftersom skinnet är ovanligt segt. Dess<strong>ut</strong>om<br />

ska man helst tillaga vildfångade<br />

troll. De odlade smakar nämligen intetsägande<br />

<strong>och</strong> är alldeles för röda i köttet.<br />

Ovanstående tips får man lära sig i<br />

den finlandssvenske poeten Peter Mickwitz<br />

senaste bok Där bara diset återstår<br />

av paradiset. Det handlar såklart om ett<br />

i litteraturen klassiskt föräldramord.<br />

Mickwitz distanserar sig med skämtsam<br />

råhet från den konstruerade gemenskap<br />

Tove Janssons muminvärld har formulerat<br />

för nordbon i allmänhet <strong>och</strong> finländaren<br />

i synnerhet. Om Mickwitz verkligen<br />

lyckades bränna, eller kanske hellre<br />

grilla, någon helig ko är väl tveksamt,<br />

men hans försök säger ändå en del om<br />

Tove Janssons speciella position på det<br />

litterära fältet.<br />

Om man har vuxit upp med Muminvärlden<br />

är man för alltid tvungen att förhålla<br />

sig. Inte bara för att den är djupt humanistisk<br />

<strong>och</strong> full av subversiv potential, <strong>ut</strong>an<br />

också för att man oundvikligen skriver<br />

in sitt eget liv i fabeln. Litteratur som på<br />

samma gång riktar sig till <strong>unga</strong> <strong>och</strong> äldre<br />

läsare skapar en ovanligt stark känsla av<br />

identifikation. Det är inte så konstigt.<br />

Läsaren lever med berättelsen på ett annat<br />

sätt än om den, som till exempel hos<br />

Astrid Lindgren, talar mycket tydligare<br />

till barnet än till den vuxna. Det går inte<br />

att bara minnas mumintrollen <strong>och</strong> den<br />

läsare man var när man mötte dem för<br />

första gången, <strong>ut</strong>an man måste aktivt<br />

uppdatera sitt förhållningssätt. Kanske<br />

var det också därför som författarens arvtagare<br />

i vad som bara kan förklaras som<br />

en spasm av självförakt häromåret sålde<br />

<strong>ut</strong> <strong>och</strong> samarbetade med McDonalds <strong>och</strong><br />

presenterade en mumin-Happy meal.<br />

Själv har jag alltid haft en svaghet för<br />

Snusmumriken, det vresiga objektet för<br />

Mumintrollets pseudoerotiska intresse,<br />

alltid klädd i grönt, med en pipa i munnen<br />

<strong>och</strong> på jakt efter en förlupen melodi.<br />

»I DE SENA TONÅREN<br />

IDENTIFIERADE JAG MIG<br />

STENHÅRT MED<br />

PRESENTATIONEN AV<br />

SNUSMUMRIKEN.«<br />

I de sena tonåren identifierade jag mig<br />

stenhårt med presentationen av Snusmumriken<br />

i bilderboken Vem ska trösta<br />

K<strong>nytt</strong>et: ”En snusmumrik dansar på en<br />

äng där inga sorger bor. Nån kappsäck har<br />

han aldrig haft, <strong>och</strong> aldrig trånga skor.”<br />

Det verkade logiskt i ett romantiskt 90-tal<br />

då Indiskas herrkollektion, helst i kombination<br />

med pagefrisyr, var streetwear<br />

med högsta trovärdighet.<br />

Redan då hade jag emellertid opererats<br />

för besvärande nageltrång flera<br />

gånger, <strong>och</strong> ett par Samsoniteväskor<br />

senare kom det bryska men väldigt väntade<br />

uppvaknandet. Numera önskar jag<br />

istället att jag skulle orka städa lika maniskt<br />

som en Filifjonka eller åtminstone<br />

fly vintern enligt mumintrollens recept;<br />

bara kasta i mig några nävar tallbarr <strong>och</strong><br />

sova fyra månader i en kakelugn.<br />

SEBASTIAN JOHANS<br />

”Mumindalen <strong>och</strong> andra bilder”. Bror Hjorths<br />

hus, 8 mars – 4 maj. Invigning 8 mars kl 14 av<br />

Elina Bonelius, Tammerfors Konstmuseum.<br />

Tove Jansson, “Muminmamman kokar magisk dryck”, 1986. Bild: Tammerfors Konstmuseum<br />

Anna Selvåg<br />

Varför satsa just<br />

på opera<br />

Uppsala universitet breddar<br />

sin verksamhet: i sommar<br />

sätter man upp en opera. Det<br />

är Puccinis Tosca som står på<br />

programmet <strong>och</strong> ska framföras<br />

vid två tillfällen, den 13 <strong>och</strong> 14 juni.<br />

Budgeten ligger på 1,5–1,8 miljoner kronor.<br />

Universitetet går in med arbetskraft<br />

samt 200 000 kronor. Bland övriga finansiärer<br />

finns Beijerstiftelsen.<br />

Majoriteten av biljetterna kommer att<br />

kosta 300–400 kronor, vilket som arrangörerna<br />

påpekar är ett lågt pris i operasammanhang.<br />

Det är dock inte ett lika<br />

lågt pris i leva-på-studielånsammanhang,<br />

men om det kommer att finnas<br />

biljetter till studentpris är ännu inte<br />

bestämt.<br />

Tosca <strong>ut</strong>spelar sig på tre olika<br />

geografiska platser. Men i stället<br />

för att göra som vanligt <strong>och</strong> flytta<br />

in platserna i ett operahus ska publiken<br />

förflytta sig. Dramats scener<br />

blir Domkyrkan, universitetshuset<br />

<strong>och</strong> sl<strong>ut</strong>ligen slottet. Mellan varje<br />

akt kommer det att vara en väl tilltagen<br />

paus. Arrangörerna menar att upplägget<br />

ger goda för<strong>ut</strong>sättningar för kringarrangemang<br />

<strong>och</strong> restaurangbesök. Det talas<br />

om en unik händelse som kan bli en stor<br />

happening för hela staden.<br />

Varför stadens lärosäte ska ligga bakom<br />

detta är dock inte helt solklart för mig.<br />

Universitetet har tidigare satt upp operor,<br />

men då i samarbete med Operahögskolan.<br />

Denna gång anställer man professionella.<br />

De stora rollerna spelas av Emma<br />

Wetter, Michael Wenius <strong>och</strong> Fredrik Zetterström,<br />

som känns igen av operapubliken,<br />

regissör är Wilhelm Carlson.<br />

Universitetet engagerar Kungliga Akademiska<br />

kapellet <strong>och</strong> en nationskör i<br />

projektet, men i övrigt är det svårt att<br />

se förankringen till den akademiska<br />

världen. Jo, man kommer att spela i universitetshuset,<br />

det är sant. Man kommer<br />

också att producera en djuplodande<br />

katalog med analytiska texter om verket.<br />

Och man hoppas kunna nå sina studenter,<br />

både som publik <strong>och</strong> som medverkande,<br />

i körer <strong>och</strong> bakom scen. Men<br />

varför ska universitetet stödja just detta<br />

projekt<br />

Arrangörerna verkar mycket operaintresserade,<br />

kunniga <strong>och</strong> entusiastiska.<br />

Kanske är just dessa faktorer svaret på<br />

frågan. Tillsammans med den kompetens<br />

som engagerats <strong>ut</strong>ifrån – universitetet har<br />

ju ingen naturlig koppling till en opera<strong>ut</strong>bildning<br />

– har detta projekt förmodligen<br />

goda för<strong>ut</strong>sättningar att lyckas. Uppsala<br />

kommun <strong>och</strong> Uppsala Tourism är samarbetspartners<br />

vilket säkert är ett smart<br />

drag. Projektet kommer rimligtvis ytterligare<br />

befästa kommunens plats på kartan.<br />

Arrangörerna hoppas att detta ska kunna<br />

bli ett återkommande arrangemang.<br />

Undrar om man även är öppen för att stå<br />

bakom fler musikgenrer än just opera.<br />

Det finns ju så många att välja bland.<br />

ANNA SELVÅG

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

KULTUR / 19<br />

Med inspiration i barndomsångesten<br />

Sångaren <strong>och</strong> bildkonstnären Johan<br />

Barrett har mycket på gång just nu.<br />

Hans band Napoleon albumdeb<strong>ut</strong>erar<br />

snart ”med tolv hits” <strong>och</strong> den 11 mars<br />

hänger han upp sin barndomsångest<br />

på Broströms kafé.<br />

Det glasögonprydda pojkansiktet<br />

på Johan Barretts grafiska<br />

tryck ”Big ugly glasses”<br />

är hans eget. De stora runda<br />

glasögonen följde med honom<br />

från treårsåldern upp till högstadiet<br />

<strong>och</strong> i takt med att han blev äldre <strong>och</strong> mer<br />

medveten om sitt <strong>ut</strong>seende växte de till<br />

en allt större plåga.<br />

– Många gånger tänkte jag på att gå <strong>och</strong><br />

hämta pappas hammare <strong>och</strong> slå sönder<br />

de där jäkla glasögonen.<br />

Samma bild, men med yviga penselstreck<br />

i brunt, rött, blått <strong>och</strong> grönt, har<br />

namnet ”Big ugly glasses and ice cream”.<br />

Den visar ur ett barns perspektiv en ljusare<br />

motvikt till de olycksaliga glasögonen.<br />

<strong>och</strong> frontfigur, har nyligen spelat in sitt<br />

första album, ”Bohemians won the series<br />

and the little guy joined the band”.<br />

SKIVAN SLÄPPS I SVERIGE i maj <strong>och</strong> i England<br />

till sommaren. Sedan är det meningen<br />

att den ska lanseras i USA <strong>och</strong> Japan.<br />

– Det är en väldigt genomarbetad skiva, vi<br />

brukar säga att det är tolv hits på den. Det<br />

är ingen fyllnad som det oftast brukar vara.<br />

Om ett indieband får skivkontrakt brukar<br />

skivbolaget slänga in dem i studion i en eller<br />

två veckor, sen är det bara att mixa ihop <strong>och</strong><br />

släppa. Men vi har fått arbeta fram det här.<br />

Vad är viktigast för dig, bildkonst eller<br />

musik<br />

– Båda. Jag skulle inte kunna ta bort någon<br />

av de grejerna, de föder varandra. När<br />

jag inte har någon vision om den bild jag<br />

vill göra, då kanske jag tar upp gitarren<br />

<strong>och</strong> gör en låt eller skriver en text.<br />

GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se<br />

Fakta/Johan Barrett<br />

Ålder: 25 år<br />

Bor: Har mellanlandat hos föräldrarna<br />

i Gamla Uppsala<br />

Aktuell: Vernissage på Broströms kafé i<br />

Uppsala den 11 mars kl 16–19. Utställningen<br />

pågår till <strong>och</strong> med den 3 april.<br />

Gör: Illustratör i bland annat <strong>Ergo</strong>,<br />

bildkonstnär, sångare i bandet Napoleon,<br />

jobbar extra i en klädaffär.<br />

Uppväxt: Uppsala, Lund <strong>och</strong> Oxford, en<br />

småstad i Pennsylvania, USA.<br />

Utbildning: Medie- <strong>och</strong> kommunikationsvetenskap<br />

<strong>och</strong> konstvetenskap vid<br />

Uppsala universitet, Grafi kskolan i Stockholm,<br />

konstlinjen på Wiks folkhögskola.<br />

»ATT ÅKA OCH KÖPA GLASS<br />

MED PAPPA VAR EN SÅDAN<br />

GREJ SOM FICK MIG ATT<br />

GLÖMMA BORT MINA<br />

BEKYMMER«<br />

– Att åka <strong>och</strong> köpa glass med pappa var<br />

en sådan grej som fick mig att glömma<br />

bort mina bekymmer.<br />

Bilderna är typiska för Johan Barretts skapande,<br />

som ofta tar sin början i personliga,<br />

obehagliga erfarenheter från uppväxten.<br />

– Jag <strong>ut</strong>går från mig själv – den nakne<br />

Johan, säger han.<br />

Samtidigt har musikkarriären skj<strong>ut</strong>it<br />

fart. Det soul-poppiga tiomannabandet<br />

Napoleon, där Johan Barrett är sångare<br />

Som barn fantiserade Johan Barrett om att slå sönder sina glasögon med en hammare.<br />

Foto: Christin Lenthamre<br />

Fängslande nära i hård högstadiemiljö<br />

TEATER<br />

”Avsl<strong>ut</strong>ningen”<br />

Teater C<br />

Manus <strong>och</strong> regi: Dag Thelander<br />

I rollen: Sam Kessel<br />

Scenografi : David Andrén<br />

Ljus: Daniel Andersson<br />

Kostym: Tove Berglund<br />

Scen: Reginateaterns caféscen<br />

Scenen är pytteliten, publiken sitter i ring<br />

runt den hög av gymnastik- <strong>och</strong> idrottsredskap<br />

som <strong>ut</strong>gör skolans gympaförråd.<br />

Det är avsl<strong>ut</strong>ning <strong>och</strong> David sl<strong>ut</strong>ar nian.<br />

Men i stället för att vara <strong>ut</strong>e <strong>och</strong> fira sitter<br />

han i förrådet.<br />

”Avsl<strong>ut</strong>ningen” är en monolog framförd<br />

av Sam Kessel. Han är en mycket ung <strong>och</strong><br />

mycket modig skådespelare, som söker<br />

ögonkontakt med den publik som nästan<br />

sitter i knäet på honom. Man sl<strong>unga</strong>s in i<br />

en hård högstadiemiljö. David har s<strong>ut</strong>tit i<br />

förrådet större delen av rasterna på högstadiet<br />

för att slippa ta plats <strong>och</strong> slippa<br />

bli <strong>ut</strong>pekad. Nu återberättar han hur han<br />

en dag tar upp fighten med klassens mobbare<br />

<strong>och</strong> vilka konsekvenser det får. Hårt<br />

sätts mot hårt <strong>och</strong> allt går lite för långt.<br />

Trots att våldet inte är i paritet med de<br />

skolmassakrer som ägt rum de senaste<br />

åren förs ändå tankarna till dessa händelser.<br />

En ensam elev som isolerat sig <strong>och</strong> sedan<br />

tar strid. I ”Avsl<strong>ut</strong>ningen” får vi följa<br />

eleven, som verkar vara en helt vanlig kille<br />

som har fått nog av mobbaren. Dag Thelander<br />

kastar i manus <strong>och</strong> regi publiken<br />

rakt in i händelserna <strong>ut</strong>an att ge bakgrunden.<br />

Det fungerar, men det hade varit intressant<br />

att få följa upptrappningen <strong>och</strong><br />

mekanismerna bakom besl<strong>ut</strong>et att låsa<br />

in sig <strong>och</strong> sedan ta till våld. Berättelsen är<br />

stark, men jag kan inte sl<strong>ut</strong>a undra varför<br />

just David griper till våld, även om vi i<br />

förbifarten får veta att Davids mamma är<br />

död <strong>och</strong> inspirationskällor från videovåld<br />

nämns. Det är alltför många som mår dåligt<br />

under sin skoltid men som bara står<br />

<strong>ut</strong>, vad avgör vem som gör vad Kanske är<br />

det tillräckligt att föreställningen väcker<br />

frågan <strong>och</strong> att den visar att ingenting är<br />

svart eller vitt.<br />

Händelserna äger rum i Uppsala, som<br />

för att visa att våldet finns även här. Framställningen<br />

är intressant ändå, så egentligen<br />

behövs inga förtydliganden. Kessel<br />

tar in pappan på scen genom ett masande<br />

dalmål, <strong>och</strong> mobbaren Simon genom en<br />

knytnäve i luften. Det är en lösning som<br />

gör monologen omväxlande <strong>och</strong> Kessel är<br />

ömsom rolig, ömsom ledsen, arg. ”Avsl<strong>ut</strong>ningen”<br />

speglar en hård värld som är ungdomarnas<br />

men som också tar upp vuxnas<br />

ansvar. Föreställningen är fängslande,<br />

<strong>och</strong> fördjupningen kring bakomliggande<br />

mekanismer <strong>och</strong> det sl<strong>ut</strong>liga besl<strong>ut</strong>et är<br />

kanske svår att få till på de 50 min<strong>ut</strong>er<br />

man spelar. För mig fungerar ”Avsl<strong>ut</strong>ningen”.<br />

Det hade dock varit intressant<br />

att höra vad de gymnasie- <strong>och</strong> högstadieungdomar<br />

som <strong>ut</strong>gör majoriteten av publiken,<br />

tyckte om den verklighet som presenteras<br />

som deras.<br />

ANNA SELVÅG

20 / RECENSIONER <strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

Betygen sätts i skala 0–5<br />

MUSIK<br />

Livsbejakande vemod<br />

Anima Morte<br />

“Face the Sea of Darkness”<br />

(Dead Beat Media)<br />

Det kommer mycket keyboarddrivet just nu. Jag har<br />

precis hunnit pusta <strong>ut</strong> efter Deep Purple-räven Don Aireys<br />

överraskande dunderplatta ”A Light In The Sky”,<br />

när detta instrumentala 2008-släpp – delvis bandat i<br />

Uppsala – ockuperar CD-spelaren. Betraktar man Anima<br />

Mortes omslag kan man luras tro det handlar om<br />

dyster metal, men istället hör vi nollåttor vars grund<br />

står att finna i 70-talet, där mängderna av antika klaviaturinstrument<br />

(<strong>och</strong> för all del en suverän gitarr,<br />

stundtals minnande om Eino Haapala i Uppsalas alltför<br />

bortglömda Von Zamla) frammanar det mest livsbejakande<br />

vemod i de mest lockande melodier. Själva<br />

beskriver Anima Morte sin musik som “Vintage Italian<br />

Horror Music”, <strong>och</strong> nog hör man kopplingen till läskig<br />

filmmusik – oroväckande, men samtidigt så skönt. Gillar<br />

du progrockens mindre muntra musikanter Kolla<br />

Anima Morte!<br />

Goda intentioner<br />

DANIEL REICHBERG<br />

Daniel Lantz Trio featuring Staffan Hallgren<br />

”On The Tiles”<br />

(Do Music Records)<br />

Är äldst alltid bäst Tja, det kanske inte är självklart i<br />

alla lägen... men i detta fall, i egenskap av gästsolist i<br />

Daniel Lantz trio, skulle tvärflöjtisten Staffan Hallgren<br />

lysa upp hela natthimlen med sitt tindrande <strong>och</strong><br />

stjärnklara spel. Vi talar om en mogen man som redan<br />

på 1950-talet började spela jazz på flöjt (en av få!) <strong>och</strong> sedermera<br />

samarbetade med kanonsolister som bl.a. Eje<br />

Thelin på trombon. I början på 1980-talet bildade för<br />

övrigt Hallgren Pan Trio (flöjt, gitarr, bas) som sedan<br />

dess åtnj<strong>ut</strong>it såväl nationell som internationell uppmärksamhet<br />

för sin samspelthet, timing <strong>och</strong> förmåga<br />

att svänga <strong>ut</strong>an stöd av trumslagare.<br />

Ansatser till föreliggande projekt har funnits sedan<br />

början av 2000-talet, men det är först nu via turnéer<br />

som Uppsalaungdomarna Daniel Lantz (piano), Mattias<br />

Åström (bas) <strong>och</strong> Daniel Olsson (trummor) har<br />

kommit till skott tillsammans med Staffan Hallgren.<br />

Det är ett mycket lovvärt initiativ som ligger helt i linje<br />

med jazzhistoriens upprepade exempel på mentorskap<br />

(mästare – lärling) där erfarna, äldre musiker omger<br />

sig med yngre, mindre erfarna för gränsöverskridande<br />

upplevelser. Daniel Lantz trio förstärker på CD:n denna<br />

form av upplevelse genom att i en pluralistisk anda<br />

blanda friskt mellan olika genrer respektive stilriktningar<br />

inom jazzen. Denna strävan mot mångfald är<br />

bland dagens improvisationsgrupper inte heller på något<br />

sätt ovanlig.<br />

Sammantaget upplever jag skivan som lättlyssnad<br />

<strong>och</strong> varierad, om än med något ojämn kvalitet när det<br />

gäller helheten <strong>och</strong> ibland ungdomarnas instrumentalinsatser<br />

<strong>och</strong> musikaliska uppfattning. Intentionaliteten<br />

är dock god <strong>och</strong> lovar mycket inför framtiden.<br />

Själv fastnar jag framför allt för den folkmusikbaserade<br />

”Visa till skapelsen” (skriven av Hallgren) samt gruppens<br />

tolkning av jazzballaden ”Why Did I Choose You”<br />

Även Lantz titellåt ”On the Tiles” är rolig <strong>och</strong> småfräck<br />

i all sin funkighet.<br />

PETER REINHOLDSSON<br />

Kellerman vill för mycket<br />

Firefox AK<br />

”If I Were a Melody”<br />

(Razzia Records)<br />

Inspirationen till låtarna på “If I Were a Melody” hittade<br />

Andrea Kellerman, med artistnamnet Firefox<br />

AK, i fågellösheten <strong>och</strong> den tyska dansscenen i Berlin.<br />

Det blev ett album som flirtar med den tyska hårdtechnounderjorden<br />

<strong>och</strong> lättillgänglig tuggummipop på<br />

samma gång.<br />

På gott <strong>och</strong> ont. Beatmässigt mest gott. Det är angenämt<br />

när musiken får tankarna att förvilla sig i ett<br />

myller av berlinska grådaskiga parker (<strong>ut</strong>an fåglar) <strong>och</strong><br />

svartklubbar i mörka källare.<br />

Refrängerna <strong>och</strong> framför allt den slätstrukna sången<br />

lider däremot av en kluvenhet som stör.<br />

Kellerman <strong>och</strong> producenten Viktor Ginner tycks ha<br />

velat göra allt på samma gång <strong>och</strong> gått vilse i en periferi<br />

mitt emellan detta allt i stället. Resultatet låter farligt<br />

nära eurodisko, <strong>ut</strong>an katschiga melodier. Jag hoppas<br />

för Andrea Kellermans skull att hon i musikform vore<br />

roligare än titeln ”If I Were a Melody” antyder.<br />

Minner om hur saker var<br />

Asoka<br />

“36 Years Later”<br />

(July Morning Records)<br />

ANDREAS JAKOBSSON<br />

År 1972 släppte skåningarna i Asoka sin första LP, vilken<br />

sedan dess blivit ett hett eftertraktat samlarobjekt<br />

(hittar man den på Ebay är det tusenlappar snarare än<br />

hundringar som gäller). Sedan väntade man av någon<br />

besynnerlig anledning 36 år med uppföljaren. Vad har<br />

hänt under alla dessa år Ja, inte har Asoka i alla fall<br />

plockat upp några av de trender <strong>och</strong> tendenser som<br />

passerat revy, <strong>och</strong> det är min absol<strong>ut</strong>a tro att målgruppen<br />

gläds stort över detta. Här är det tuff, Hammondindränkt<br />

70-talsrock (tänk Uriah Heep med typiskt<br />

Skånska Niccokick står fortfarande med båda fötterna i småstadsångesten.<br />

svenskt, folkligt garnityr) <strong>och</strong> finurliga vardagslivstexter<br />

(“Jag blir så kåt på dig när jag känner mig stressad”)<br />

för hela slanten.<br />

Lever Asoka upp till myten Ja <strong>och</strong> nej. Bara man inte<br />

förväntar sig några blixtar eller dunder, kan man med<br />

fördel skaffa detta album som minner om hur saker en<br />

gång var. Fast personligen hör jag till dem som tycker<br />

att något mer modernistiskt tilltag här <strong>och</strong> där hade<br />

varit av godo.<br />

...<strong>och</strong> naturligtvis ges skivan också <strong>ut</strong> som hederlig LP<br />

på vinyl.<br />

Står kvar i tonårsångesten<br />

DANIEL REICHBERG<br />

Niccokick<br />

”The Good Days We Shared, Were They So Bad”<br />

(Startracks)<br />

Efter att ha läst några positiva recensioner av Niccokicks<br />

nya album är jag lite nyfiken på hur ett band som<br />

detta åldras <strong>och</strong> <strong>ut</strong>vecklas till rockkritikers belåtenhet.<br />

När jag lyssnar på ”The Good Days We Shared, Were<br />

They So Bad” möts jag dock av textrader som ”I’m a<br />

parasite, I’m a creep, I get nothing done when the TV<br />

is on, I don’t know what to do with my life” (helt ordagrant,<br />

ingen överdrift!) <strong>och</strong> inser, med viss förvåning,<br />

att skånska Niccokick fortfarande står med båda fötterna<br />

tryggt nerbäddade i den gamla skolans småstads<strong>och</strong><br />

tonårsångest. Det känns inte särskilt provocerande<br />

<strong>ut</strong>an nästan lite charmigt. Inga desperata försök till<br />

<strong>ut</strong>veckling <strong>och</strong> uppdatering så långt ögat kan nå, bara<br />

en mer påtaglig Springsteen-strävan kanske. Det gamla<br />

vanliga alltså.<br />

Med titlar som ”The Art Of Doing Nothing” eller ”You<br />

Must Be On Drugs Or Something” levererar Niccokick<br />

billiga trick i en hård värld. Även om kärlekslåtarna är<br />

lite gulliga <strong>och</strong> singeln ”The Poet” låter precis som den<br />

sortens amerikansk collegerock man inte kan låta bli<br />

att romantisera över (om man gillar OC), är den här skivan<br />

så långt ifrån spännande det går att komma. Vill du<br />

sl<strong>ut</strong>a dina ögon <strong>och</strong> helt ogenerat längta dig tillbaka<br />

till sommaren 2004, eller kanske 1994, kan du se Niccokick<br />

spela på Kalmars den 19 mars.<br />

MATILDA WEIBE<br />

Foto: Mathias Söderlund

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

RECENSIONER / 21<br />

Betygen sätts i skala 0–5<br />

FILM<br />

Bråddjup under vacker yta<br />

No Country for Old Men<br />

Regi: Joel & Ethan Coen<br />

Royal<br />

Flera av de senaste månadernas mest omtalade filmer<br />

<strong>ut</strong>spelas året 1980 – ”This is England”, ”Control”, <strong>och</strong><br />

nu bröderna Coens nya film ”No Country for Old Men”.<br />

Kanske är det en slump – eller kanske är det så att vi idag<br />

identifierar en brytpunkt just här i vår närhistoria. Hos<br />

en av filmens centralgestalter, den åldrande sheriffen<br />

Ed Tom Bell (Tommy Lee Jones), gestaltas denna upplevelse<br />

av tid ur led med resignerad förundran <strong>och</strong> med<br />

vemod. Han förstår inte längre världen – knark, våld<br />

<strong>och</strong> pengar regerar.<br />

Som en illustration till hans inledande monolog<br />

kring denna vantrivsel i historien släpps raskt en demon<br />

lös i trakten. Vi befinner oss nere i djupaste Texas,<br />

nära den mexikanska gränsen. Vietnamveteranen<br />

Llewelyn Moss (Josh Brolin) snubblar under en jakttur<br />

i öknen över kvarlämningarna av en gänguppgörelse.<br />

Bland knark, lik <strong>och</strong> vapen finner han en väska med en<br />

förmögenhet i. Detta fynd visar sig bli ödesdigert. In i<br />

handlingen träder torpeden Anton Chigurh (Javier Bardem),<br />

en tvättäkta psykopat som i sin jakt på Moss <strong>och</strong><br />

väskan lämnar död <strong>och</strong> förödelse bakom sig.<br />

Moss flyr alltså med pengarna, Chigurh följer efter,<br />

<strong>och</strong> med den amerikanske hjältens närmast arketypiska<br />

motvillighet dras också sheriff Bell in i jakten.<br />

Här skulle den så vanliga hitchcockska strategin kunna<br />

tänkas ligga nära till hands – att låta väskan bli en så<br />

kallad ”McGuffin”, det vill säga blott en förevändning<br />

för att sätta igång handlingen. Så är det dock inte här<br />

– pengaväskan är inte <strong>ut</strong>bytbar, den har ett egenvärde<br />

som manifesteras i den hypnotiskt omständliga scen<br />

där Moss gömmer den i en ventiltrumma. Pengarna är i<br />

”No Country for Old Men” ett medium <strong>ut</strong>an vilken alla<br />

relationer i filmens intrig skulle avstanna.<br />

Man skulle således kunna föreställa sig denna berättelse<br />

som en moralitet om girighet, eller som en fabel<br />

om guldets förbannelse. Det sparsmakade men ändå<br />

storslagna visuella tilltalet i bröderna Coens film försvårar<br />

dock en sådan läsning. Precis som pengarna får<br />

ansikten, landskap <strong>och</strong> interiörer ett egenvärde i de<br />

Bröderna Adam (Gustaf Skarsgård) <strong>och</strong> Valle (Jacob Ericksson) i Iskarot.<br />

irrvägar som berättelsen beskriver. Detta är en film<br />

om människor, ting <strong>och</strong> miljöer – en film som på ett<br />

magiskt sätt fokuserar den fysiska verkligheten. Detta<br />

<strong>ut</strong>an att bli ytlig <strong>och</strong> esteticerande – ”No Country for<br />

Old Men” är en fängslande <strong>och</strong> gripande film som under<br />

sin försåtligt sköna yta döljer ett bråddjup.<br />

Svensk film kan bättre<br />

Iskariot<br />

Regi: Miko Lazic<br />

Premiär 7 mars på SF Bio.<br />

PER VESTERLUND<br />

Ett vanligt omdöme om svenska filmer är att de är bra<br />

för att vara från Sverige. Vi måste sl<strong>ut</strong>a säga så. Svensk<br />

film behöver inte alls skämmas för sig. Det görs faktiskt<br />

bra film i det här lilla landet. Men vi måste också kunna<br />

säga vår verkliga mening när svensk film inte är så bra.<br />

“Iskariot” är en typisk film som skulle kunna få omdömet<br />

att den är bra för att vara en svensk thriller.<br />

“Iskariot” handlar om bröderna Valle <strong>och</strong> Adam. Valle<br />

är läkare <strong>och</strong> bor med sin familj i ett fint bostadsområde<br />

medan Adam bor i sin bil <strong>och</strong> missbrukar droger<br />

<strong>och</strong> gör diverse skumraskaffärer. När Adam hamnar i<br />

knipa dras Valle in <strong>och</strong> hans mörka förfl<strong>ut</strong>na kommer<br />

upp till ytan. Brödernas relation <strong>och</strong> hela det liv som<br />

Valle byggt upp sätts på spel.<br />

Filmen är en ganska ordinär thriller som har mycket<br />

gemensamt med Josef Fares mer lyckade motsvarighet<br />

“Leo”. Den största skillnaden filmerna emellan är att<br />

“Iskariot” inte har samma närvarokänsla <strong>och</strong> trovärdighet.<br />

Det finns alltför många luckor i historien för att<br />

man ska följa med i alla vändningar. Dess<strong>ut</strong>om saknas<br />

den rätta fingertoppskänslan för att skapa spänning.<br />

På pluskontot finns en r<strong>ut</strong>inerad skådespelarensemble<br />

som höjer filmen något. Både Gustaf Skarsgård som<br />

Adam <strong>och</strong> Michael Nyqvist som skurken Masen gör fina<br />

rollprestationer. Det visuella arbetet är också mycket<br />

väl genomfört även om det till <strong>och</strong> från är på gränsen<br />

till överarbetat.<br />

Sammantaget är inte det här en särskilt lyckad thriller.<br />

Vad som skulle kunnat bli en spännande <strong>och</strong> tänkvärd<br />

film om brödraskap <strong>och</strong> om att tvingas ta ansvar<br />

för sina handlingar blir istället ganska slätstruket.<br />

NICLAS GILLBERG<br />

Foto: Scanbox<br />

Hårdkokt västern<br />

3:10 to Yuma<br />

Regi: James Mangold<br />

Premiär: 7 februari på Filmstaden<br />

Västernfilmen hade sin senaste storhetstid för halvtannat<br />

sekel sedan. Det har dock inte hindrat ivriga nostalgiker<br />

från att med jämna mellanrum proklamera dess<br />

återkomst. De senaste årens modernisering av genren<br />

har ändå gj<strong>ut</strong>it någon slags liv i det gamla liket. ”Brokeback<br />

Mountain”, Mordet på Jesse James av ynkryggen<br />

Robert Ford” <strong>och</strong> sorgligt undanskymda ”Three Burials<br />

of Melquiades Estrada” är imponerande filmer med ansenliga<br />

konstnärliga ambitioner som briljant <strong>ut</strong><strong>nytt</strong>jar<br />

västernfilmens mytologi <strong>och</strong> ikonografi för att spegla<br />

aspekter av det amerikanska samhället av idag. Med andra<br />

ord, högkvalitativt <strong>och</strong> anspråksfullt så det förslår.<br />

”3:10 to Yuma” är av en mer gammaldags skola <strong>och</strong><br />

dess kvaliteter ligger snarast i att den länge lyckas hålla<br />

sig ifrån liknande pretentioner. Handlingen ryms på<br />

baksidan av en tändsticksask: En beryktad tågrånare<br />

(Russell Crowe) tillfångatas <strong>och</strong> för att försörja sin familj<br />

hjälper en fattig jordbrukare (Christian Bale) till<br />

med fångtransporten till tåget i filmens titel. I vägen<br />

står rånarens kumpaner <strong>och</strong> allehanda andra hinder.<br />

Ömsesidig respekt <strong>ut</strong>vecklas mellan de två morske<br />

männen <strong>och</strong> filmen kretsar kring manlig vänskap,<br />

pliktkänsla <strong>och</strong> prestationsångest. Kryddat med en hel<br />

del pang-pang förstås.<br />

Den hårdkokta storyn berättas rakt på sak <strong>ut</strong>an blinkningar<br />

åt filmhistorien, trots att det är en nyinspelning<br />

av en film från 1957. James Mangold (”Copland”, ”Walk<br />

the Line”) har tidigare visat en uppfriskande förmåga<br />

att borsta dammet av klichéer <strong>och</strong> här p<strong>ut</strong>sar han upp<br />

en lång räcka genrekonventioner <strong>och</strong> presenterar dem<br />

som sprillans nya. Avsaknaden av ironi är välgörande<br />

<strong>och</strong> gott understöd kommer från distanslösa huvudrollsinnehavare.<br />

Russell Crowe skulle kunna spela sin självsäkre <strong>och</strong><br />

livsfarlige charmkn<strong>ut</strong>te till rånare i sömnen, men tar<br />

inga lätta genvägar. Christian Bale frustar fram repliker<br />

som i ett ständigt feberrus <strong>och</strong> spänner käkbenet<br />

som aldrig förr. Han verkar numera specialiserad på<br />

att gestalta män på gränsen till sammanbrott. Tillsammans<br />

ger de den här välsmorda västernfilmen en dynamisk<br />

laddning som håller nästan hela vägen fram.<br />

Tyvärr så faller Mangold för frestelsen att fylla <strong>ut</strong> en<br />

annars effektivt slimmad berättelse med en temposänkande<br />

<strong>och</strong> gråtmild bakgrundshistoria som ska klinga<br />

symbolmättat i vår samtid. Det är den sortens anspråk<br />

som hör hemma i andra filmer. Antingen det eller så<br />

hör filmer som ”3:10 to Yuma” hemma i en annan tid.<br />

Som ivrig nostalgiker hoppas man på det förstnämnda.<br />

CHRISTOFFER OLOFSSON<br />

Christian Bale spänner käkmusklerna.<br />

Bild: Magnetik Media

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008 KALENDARIUM / 23<br />

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips.<br />

Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa <strong>Ergo</strong> kommer<br />

den 20/3. Obs! Lämningsdatum till nästa nummer är redan 7/3.<br />

E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna<br />

är 5/3 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga<br />

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12<br />

Fax: 018-480 31 29<br />

POP & ROCK<br />

7/3 Katalin: Eldkvarn<br />

7/3 ÖG, Dakapo! & It’s All Good<br />

8/3 Katalin: Louise Hoffsten<br />

10/3 Grand: Crazy Mondays<br />

med Johann Bernövall & Agnes<br />

Härdelin<br />

10/3 Uppsala konsert & kongress:<br />

Jill Johnson<br />

11/3 Grand: Singer Songwriters.<br />

På scen: Karin, Anders <strong>och</strong><br />

Stina.<br />

12/3 GH, Dist. På scen: Shaker.<br />

12/3 Reginateatern: NEO<br />

12/3 Grand: Bolandgymnasiets<br />

Sångensemble<br />

15/3 Katalin: Zap Mama<br />

17/3 Grand: Crazy Mondays med<br />

Bea<strong>ut</strong>iful Lies (USA) & Flowers<br />

by Irene<br />

19/3 Grand: Trubadurafton. På<br />

scen: Alex, Calle, Linus.<br />

JAZZ & BLUES<br />

7/3 Reginateatern: New Orleans<br />

t.o.r. – Jump4Joy. Även 14/3.<br />

7/3 Uppsala konsert & kongress:<br />

Kieran Hebden & Steve Reid<br />

12/3 Katalin: Koop<br />

13/3 Uppsala konsert & kongress:<br />

Trio X <strong>och</strong> Margareta<br />

Bengtsson<br />

14–15/3 Reginateatern: Boogie<br />

Woogie Burlesque - Jump4Joy<br />

& T. Andreassen<br />

19/3 Katalin: Avishai Cohen<br />

VISA & FOLKLIKT<br />

11/3 Uppsala konsert &<br />

kongress: Mikael Wiehe & Åge<br />

Alexandersen<br />

12/3 Ekocaféet: Gitarrkonsert<br />

med Leandro Riva, Argentina.<br />

14/3 Ekocaféet: Latin Lover<br />

15/3 Ekocaféet: AKO sjunger<br />

Olle, Povel <strong>och</strong> lite Lars – till dragspel<br />

<strong>och</strong> bas.<br />

16/3 Reginateatern: Trikala<br />

17/3 Uppsala konsert &<br />

kongress: The Northern Lights<br />

– Irish Music and Dance Show<br />

18/3 Uppsala konsert & kongress:<br />

Ashok Pathak<br />

KLASSISKT & KÖR<br />

6/3 “Mästare från Wien” med<br />

Uppsala Kammarorkester.<br />

Dirigent: Roy Goodman. Uppsala<br />

konsert & kongress.<br />

7/3 Soppkonsert på Musicum.<br />

Arr. Kammarmusikkursen <strong>och</strong><br />

delar ur Akademiska kapellet.<br />

Musicum, Kyrkogårdsgatan 4, kl.<br />

12.00. Fri entré med soppa till<br />

självkostnadspris.<br />

8/3 Familjekonsert - Musikaliska<br />

sagor med Kungliga Akademiska<br />

kapellet.<br />

Provspela orkesterns instrument<br />

samt andra spännande aktiviteter<br />

kl. 13.30 i Universitetshuset.<br />

Dirigent: Stefan Karpe Uppsala<br />

universitetsaula, kl. 15.00<br />

12/3 Smith Quartet, Uppsala<br />

konsert & kongess<br />

13/3 Den Ryska Arméns kör,<br />

balett <strong>och</strong> orkester från St<br />

Petersburg, Uppsala konsert &<br />

kongess<br />

TEATER & SCEN<br />

Uppsala konsert & kongess:<br />

Svensk mentalitet med Fredrik<br />

Lindström, 7/3. Orientalisk dansshow<br />

8/3. Gammal är äldst med<br />

Babben Larsson, Lennie Norman,<br />

Adde Malmberg, 9/3.The 90’s - ett<br />

försvarstal med Henrik Schyffert ,<br />

11/3.<br />

Uppsala stadsteater: Bröderna<br />

Grym, 8/3, 12–15/3, 18–20/3.<br />

Doktor Konstantin, 18–20/3.<br />

Reginateatern: Fyra lyckliga män,<br />

6–8/3. Avsl<strong>ut</strong>ningen, 9/3, 11/3.<br />

Dagens sång med Jacke Sjödin,<br />

10–11/3, 17–18/3. Shirley Valentine<br />

– Riksteatern, 10/3.<br />

KONST &<br />

UTSTÄLLNINGAR<br />

Bror Hjorts hus: Tove Jansson<br />

Mumindalen <strong>och</strong> andra bilder<br />

8 mars - 4 maj<br />

Broströms Kafé: Johan Barrett.<br />

Vernissage 11/3 kl 16.<br />

Ekocaféet: Jim Frykholm. Vernissage<br />

11/3 kl 17.<br />

Stadsbiblioteket: En kulinarisk<br />

resa till Persien <strong>och</strong> Orienten,<br />

11–16/3. Gud har 99 namn,<br />

18–30/3<br />

Uppsala konstmuseum: How to<br />

build the Mississippi river in your<br />

own backyard, t.o.m. 9/3. P G<br />

Thelander, Citat ur konsthistorien,<br />

t.o.m. 16/3.<br />

Kaleido konsthantverk: Kaleidos<br />

stipendiat 2008: Lisa Tagesson,<br />

textil, 8/3–6/4.<br />

Upplandsmuseet: Astrid Anna<br />

Emilia Lindgren, t.o.m. 30/3.<br />

FÖREDRAG<br />

& DEBATT<br />

11/3 När Öst möter Väst! Maria<br />

Masoomi berättar om matkultur<br />

<strong>och</strong> traditioner i Östra Medelhahavet.<br />

Hon signerar också sin<br />

prisbelönta matbok Marias Persiska<br />

Bufféer. Smakprov serveras.<br />

Stadsbiblioteket kl 19.00<br />

12/3 Lunchseminarium: Internetgenerationen<br />

är dagens studenter.<br />

Kyrkogårdsgatan 2C kl 12.30.<br />

12/3 Tillgänglighetsbegreppet i<br />

it-sammanhang. Museum Gustavianum<br />

kl 13.30.<br />

13/3 Arbetsmarknadskväll<br />

för Lärarstudenter. Kom <strong>och</strong><br />

träffa representanter <strong>och</strong> lärare<br />

<strong>ut</strong>bildade på ILU som arbetar på<br />

friskolor i stan. Vad är skillnaden<br />

mellan arbete på kommunal skola<br />

<strong>och</strong> friskola Seminariefastigheten<br />

(ILU) sal 3122 kl 17–19<br />

15/3 Programdag – Vikingatida<br />

Aros. Museum Gustavianium 11–16<br />

18/3 Klara K. Nina Jansdotter<br />

pratar om nätverkande, Uppsala<br />

konsert & kongress kl 13-17.<br />

18/3 Klädd krigare. Skifte i<br />

skandinaviskt dräktskick kring<br />

år 1000. Annika Larsson, fi l dr i<br />

textilarkeologi, berättar om fynd av<br />

militärkostymer i gravar på Birka<br />

som visar på förbindelser med Kina<br />

under tidig medeltid. Stadsbiblioteket<br />

kl 19.00<br />

STUDENTFÖREN-<br />

INGAR<br />

Botaniska sektionen<br />

16/3 kl. 10.00 Vinterexkursion:<br />

Hur ser våra växter <strong>ut</strong> på vintern<br />

Pelle Holmberg håller tillsammans<br />

med Botaniska sektionen,<br />

Upplands botaniska förening, en<br />

vinterståndarexkursion i Kungsängen<br />

längs Linnés Danmarksstig.<br />

Mötesplats: Precis sydost om<br />

Kungsängsbron Kostnad: 25 kr/<br />

vuxen Varaktighet: 2 timmar, beroende<br />

på väder. Parkeringsmöjlighet<br />

fi nns under Kungsängsbron, som<br />

man når via Kungsängsesplanaden<br />

<strong>och</strong> marinan längs Fyrisån.Anmäl<br />

gärna att du kommer till botaniska.<br />

sektionen@gmail.com eller till<br />

Alexandra Holmgren 018-157712<br />

Dynamicus<br />

7–9/3 P-riks årsmöte i Uppsala<br />

11/3 19dk Dynamicusfest på<br />

Flogstavägen 95. Engagerade går<br />

gratis, övriga 50 kr.<br />

Juridiska föreningen<br />

8/3 P3-gasque, 17 dk Norrlands<br />

nation<br />

11–15/3 Nordisk Vecka – Vi åker<br />

<strong>och</strong> hälsar på vår systerförening<br />

Lex, Turku Finland<br />

Kungliga Akademiska kapellet<br />

– Uppsala universitets symfoniorkester<br />

7/3 Soppkonsert på Musicum, Kyrkogårdsgatan<br />

4, kl. 12.00 Fri entré<br />

med soppa till självkostnadspris.<br />

8/3 Familjekonsert. Provspela<br />

orkesterns instrument samt andra<br />

spännande aktiviteter kl. 13.30 i<br />

Universitetshuset.Dirigent: Stefan<br />

Karpe Uppsala universitetsaula,<br />

kl. 15.00 Fri entré för barn under<br />

15 år. Biljetter köpes på UNT City<br />

(018-478 10 70), via ticnet.se<br />

<strong>och</strong> vid konserttillfället. Onsdagar<br />

kl 19 orkesterrep på Musicum,<br />

Kyrkogårdsgatan 4. Intresserad av<br />

att provspela eller få information<br />

om kommande konserter Ring vår<br />

informatör på 0704 - 25 08 51 eller<br />

mejla Petra.Kack@musik.uu.se.<br />

Konstnärlig ledare för orkestern<br />

är director musices, professor i<br />

orkesterdirigering Stefan Karpe.<br />

www.akademiskakapellet.uu.se<br />

Naturskyddsföreningen<br />

13/3 Filmklubb med klimattema<br />

– The Planet. Kan planeten ge oss<br />

det vi vill ha <strong>och</strong> samtidigt må bra <br />

Efteråt diskussion <strong>och</strong> klimatsmart<br />

fi ka på Ekocaféet. Anmäl dig om<br />

du vill delta i diskussionsgruppen.<br />

Samarrangemang med Fyrisbiografen<br />

<strong>och</strong> Studiefrämjandet.<br />

Tid: 19:00 Plats: Fyrisbiografen<br />

Biljettpris: Priset för medlemmar<br />

i Naturskyddsföreningen<br />

samt studenter 60 kr. Övriga 80<br />

kr. Biljettbokning: 018-15 03 46<br />

Kontaktperson <strong>och</strong> anmälan till diskussionsgrupp:<br />

Emma Wallrup tel:<br />

070-573 54 51, emma.wallrup@n<br />

aturskyddsforeningen.se<br />

19/3 MiljÖl - Samtal med Björn Sigurdson,<br />

Uppsalas nya klimatstrateg.<br />

Musik <strong>och</strong> mingel som vanligt.<br />

Miljöpuben öppnar kl 17.00. Filmen<br />

Mikael Wiehe kan ses <strong>och</strong> höras på Uppsala<br />

konsert <strong>och</strong> kongress den 11/3.<br />

visas kl. 18.00. Anmälan till Gun<br />

Lange: gunlange@yahoo.se tel<br />

070-48 165 82 MiljÖl Uppsala<br />

arrangeras av: Nätverket för ett<br />

fossilbränslefritt Uppsala, Ingenjörer<br />

för Miljön, Ingenjörer <strong>och</strong><br />

Naturvetare Utan Gränser-Uppsala<br />

samt Naturskyddsföreningen<br />

Uppsala län i samarbete med hotell<br />

Scandic Uplandia i Uppsala. Mötena<br />

äger rum den tredje onsdagen<br />

i varje månad.<br />

Phil<strong>och</strong>oros<br />

Måndagar 19:30: Fortsättningskurs<br />

i folkdans, Norrlands Nation.<br />

Onsdagar 19:30: Ordinarie<br />

dansträning, Norrlands nation.<br />

8/3 Marslekstuga<br />

16/3 Våffelsöndag<br />

19/3 Dräktåterlämning<br />

Piratstudenterna<br />

Piratöl torsdagar 19.00 på V-Dalas<br />

pub. Piratfi ka söndagar 14.00 på<br />

Värmlands Söndagsfi ka<br />

Universitetskyrkan<br />

12/3 Det fi nns bara dåliga kläder<br />

– En liten klimatchock med Staffan<br />

Lindberg 18.00 mässa, 19.00<br />

program <strong>och</strong> fi ka, Helga Trefaldighetskyrka<br />

9/3 Regnbågsmässa. Samarrangemang<br />

med FUGS, Helga<br />

Trefaldighetskyrka 18.00<br />

Uppsala finska studenter<br />

Tervetuloa mukaan Upsalan<br />

suomalaisiin opiskelijoihin! Käy<br />

katsastamassa meidät ja tulevat<br />

tapahtumamme kotisivuillamme<br />

www.upso.info. Nähdään kevään<br />

aikana! Välkommen med i Uppsala<br />

fi nska studenter! Kolla in oss <strong>och</strong><br />

våra kommande aktiviteter på vår<br />

hemsida www.upso.info. Vi ses<br />

under vårterminen!<br />

Foto: Leonard Gren<br />

Uppsala Studentradio 98,9<br />

Våra sändningar är i full gång!<br />

Studentradion 98,9 hör du varje<br />

vardag från 13–20 på frekvensen<br />

98,9 <strong>och</strong> via www.studentradion.com.<br />

Studentradion 98,9<br />

sänder kultur-, nöjes-, musik- <strong>och</strong><br />

samhällsprogram samt håller dig<br />

uppdaterad på de senaste studentnyheterna<br />

<strong>och</strong> det bästa nationslivet.<br />

Vi söker nya medarbetare!<br />

Studentradion 98,9 söker ständigt<br />

efter inspirerade studenter som<br />

vill vara med <strong>och</strong> arbeta inom organisationen.<br />

Ta chansen till ett roligt<br />

<strong>och</strong> meriterande ideellt engagemang!<br />

Besök www.studentradion.<br />

com för mer info. Studentradion<br />

98,9 – Vi hörs!<br />

Utrikespolitiska föreningen<br />

6/3. “Women for peace – Voices<br />

from the Middle east” (In English).<br />

Chassia Chomsky, facilitator in<br />

cross-cultural dialogue and confl ict<br />

resol<strong>ut</strong>ion; Mariam Ikrimawi,<br />

Jerusalem Center for Women;<br />

Nasrin Murqus Adam, Instit<strong>ut</strong>e<br />

for Democracy and Peace in Jerusalem.<br />

University Building, Room<br />

IX, 7.15 pm. In collaboration with<br />

Operation 1325.<br />

10/3. “Förbannad är jag ganska<br />

ofta: Om fredsarbete, kvinnlig<br />

politisk organisering <strong>och</strong> härskartekniker”.<br />

Berit Ås, f.d partiledare<br />

för Sosialistisk Venstreparti,<br />

grundare av Kvinnor för fred.<br />

Universitetshuset sal IV, kl 19.15. I<br />

samarbete med Ordfront.<br />

11/3. Säkerhetspolisen gästar UF<br />

för att berätta om sin organisation,<br />

disk<strong>ut</strong>era säkerhetshotande<br />

verksamhet<br />

samt svara på frågor. Vi har 20<br />

platser, först till kvarn! För mer<br />

information <strong>och</strong> anmälan, se www.<br />

ufuppsala.se.<br />

13/3. “The Role of the United<br />

Nations in Confl ict Resol<strong>ut</strong>ion” (In<br />

English). Dr. Peter Nobel, former<br />

Secretary-General of the Swedish<br />

Red Cross; Professor Peter Wallensteen,<br />

Department of Peace<br />

and Confl ict Research, Uppsala<br />

University Building, Room IX, 7.15<br />

pm.<br />

13/3. Studiebesök på Sveriges Radio<br />

<strong>och</strong> Sveriges Televison den 13 mars.<br />

17/3. Söndagsfi ka med diskussion.<br />

Söndagar jämna veckor ses vi på<br />

någon nation <strong>och</strong> disk<strong>ut</strong>erar intressanta<br />

<strong>och</strong> aktuella ämnen under<br />

avslappnade former.<br />

UUS - Uppsala universitets<br />

studenter<br />

Partimöte på kåren 19ak 12/3<br />

- alla välkomna - mer info uus.se

24 / NATIONERNA <strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

Carolinamottagningen<br />

Spec. mott. i gynekologi<br />

Dr Marcus Röbeck<br />

Dr Bo Sikström<br />

Gratis prev-medelsbesök<br />

Landstingets patientavgifter<br />

<strong>och</strong> frikort gäller.<br />

Ak<strong>ut</strong>a tider.<br />

Tipsa<br />

<strong>Ergo</strong> om<br />

nyheter!<br />

cred@ergo.us.uu.se<br />

GOTLANDS<br />

www.gotlandsnation.se<br />

8/3 Tefatsgasque med VG <strong>och</strong> Värmlands<br />

8/3 Ett tjockt 04-släpp från 23.30<br />

18/3 Nämdfest<br />

24/3-30/3 Påsklov<br />

8/4 Landskap<br />

19/4 Herrmiddag<br />

Bettys Pub öppet ons–tors 18–00, fre 18–01<br />

Helgfika öppet lör–sön 12–15<br />

Expen öppen mån–ons 11–13, tors 17–19<br />

Gotlands med solen hela dagen<br />

KALMAR<br />

www.kalmarnation.se<br />

7/3 Physique<br />

9/3 Blandbandscirkeln, 14.00<br />

10/3 Glasnost<br />

11/3 Kulturgruppen, fransk afton.<br />

12/3 städdag<br />

13/3 Kontraktsteckning, 19.00<br />

14/3 Smaka, 18–01<br />

15/3 Kroppkakegasque, 04, Kavaj<br />

17/3 Glasnost<br />

19/3 Boom Goes the Dynamite, med<br />

Niccokick<br />

Mottagning:<br />

1Q <strong>och</strong> 2Q mån–fre 12–13<br />

samt mån & tors 17–19<br />

Östra Ågatan 9, nära Gotlands<br />

Tel 15 68 60, kl 8-16<br />

GÖTEBORGS<br />

www.goteborgsnation.se<br />

11/3 19.00 Föreläsning med Eva Evers<br />

Rosander: ” Globalt <strong>och</strong> lokalt: möten med människor<br />

<strong>och</strong> samhällen i ett antropologiskt perspektiv”<br />

14/3 Fredagsmiddag Sittande kuratel i Åbo<br />

- Gamla kuratelet dansar på bordet.<br />

16/3 Besök på Uppsala konstmuseum<br />

Utställning av PG Thelander, träffas kl 13 <strong>ut</strong>anför<br />

nationen, anmälan 14/3 pris 30 kr<br />

Pub Tis–Tors 18–00, Fre 18–01<br />

Lôrdagsfika – 12–15<br />

Sôndagsbrunch – 12–15<br />

Nationens damkör Guldkören repar varje tisdag<br />

kl. 19 Kontakta 1Q för mer info eller gå in på hemsidan<br />

www.goteborgsnation.se<br />

Mottagningstider Mån–Ons 11–13 samt Tors<br />

16–18<br />

www.goteborgsnation.se<br />

Det ska va gôtt å leva, annars kan det kvitta – Gammalt<br />

Gôteborgskt ordspråk<br />

Grått hus ônskar Pontus, Kristina <strong>och</strong> Aron<br />

SÖDERMAN-<br />

LANDS-NERIKES<br />

www.snerike.se<br />

7/3 Sångboksfest – kom <strong>och</strong> sjung igenom vår<br />

fantastiska sångbok.<br />

11/3 Damnation – klubb <strong>och</strong> restaurang<br />

14/3 DJ Lazee <strong>och</strong> Bobby Sandz<br />

18/3 Damnation<br />

Restaurangen öppen måndag – lördag 18–01<br />

Lunch vardagar 12–14<br />

Helgfika lördagar 12–15, söndagar 12–16<br />

Expeditionstid: tis–fre 11–13, tis & tors 17–18<br />

1Q Ameli 1q@snerikes.se<br />

2Q Rebecca 2q@snerikes.se<br />

3Q Gustav 3q@snerikes.se<br />

Bordsbokning bordsbokning@snerikes.se, mail<br />

som skickas för klockan 15 besvaras samma dag<br />

www.snerikes.se<br />

Södermanlands-Nerikes nation – Tisdag, näst först<br />

i veckan<br />

GÄSTRIKE-<br />

HÄLSINGE<br />

www.ghnation.se<br />

12/3 DIST LIVE – Shaker + T.B.A<br />

DIST kör varannan onsdag, udda veckor. Alltid med<br />

liveband! www.myspace.com/klubbdist<br />

15/3 Battle of the bands Kom <strong>och</strong> dansa till<br />

två storband!<br />

Pub Ghuben Öppet varje dag. Mån–Lör 18–01<br />

Lördagsrestaurangen Två Rum & Kök,<br />

varje lördag 18.30–01 Gourmetmat till studentpriser!<br />

Boka bord hos 3Q på 018-666143 eller<br />

3q@ghnation.se<br />

Lördagsfika 12–15 Stans största <strong>och</strong> bästa fi ka<br />

Söndagsbrunch 11–14:30 Stor buffé bestående<br />

av allt som gör en brunch.<br />

Bibliotekets öppettider: Tors 18.00–20.00<br />

www.ghnation.se<br />

GH – The finest wine available to humanity<br />

UPLANDS<br />

www.uplandsnation.se<br />

7/3 Jazzbaren kl. 18–01 Smaska på drinkar<br />

<strong>och</strong> nj<strong>ut</strong> av skön musik!<br />

8/3 Café Wijkman kl 12–16 Både för den<br />

hungrige <strong>och</strong> den sötsugne!<br />

9/3 Filmen kl. 19 Filmschema på www.uplandsnation.se/aktiviteter/fi<br />

lm<br />

12/3 Spelkväll kl 19 Brädspel, kortspel, tvspel.<br />

Vad är du sugen på<br />

12/3 Regressionssexa kl 18dk Fest för reccar<br />

<strong>och</strong> personal. Anmäl till 1Q<br />

13/3 Ärtorna kl. 17–19 Bättre än någonsin!<br />

14/3 Jazzbaren kl. 18–01 För det är du värd!<br />

15/3 Café Wijkman kl 12–16 Välkommen hit<br />

<strong>och</strong> smaska!<br />

16/3 Krama-huset-dag kl 12–18 Lär känna<br />

nationshuset genom lite fi xande!<br />

16/3 Filmen kl. 19 Filmschema på www.<br />

uplandsnation.se/aktiviteter/fi lm<br />

17/3 S:t Patrick’s Day fi ras i puben. Musik,<br />

underhållning <strong>och</strong> gröna brygder <strong>ut</strong>lovas!<br />

18/3 Debattklubb kl 19.15 På svenska<br />

19/3 Spelkväll kl 19 Brädspel, kortspel, tvspel.<br />

Vad är du sugen på<br />

Puben Svantes Källare har öppet mån–lör<br />

18–01.<br />

Obs! Långfredagen – Påskdagen håller puben<br />

stängt.<br />

Uplands Pastakök serverar lunch vardagar<br />

11–14.<br />

Biblioteket har öppet tisdagar <strong>och</strong> torsdagar kl<br />

16–18<br />

Wijkmanska blecket repeterar onsdagar kl 19<br />

Teatern repeterar torsdagar kl 20<br />

Kuratorsexpeditionens mottagningstider<br />

mån, tis, fre 11–13 <strong>och</strong> ons 16–18<br />

Uplands Nation – allt under så grönan en lind...<br />

eller två, faktiskt!<br />

Pub kronan: mån–tors 18–00, fre–lör 18–01<br />

Konditori frk. Nylins eftr. Söndagar 12–16<br />

Kören övar onsdagar kl 19<br />

Knif spelar: bordtennis på Fyrisskolan tisdagar<br />

kl 21. Fotboll på Katedralskolan onsdagar kl 21.<br />

Innebandy söndagar på Sverkerskolan kl 21<br />

Blandbandscirkeln: varanan söndag på fi ket.<br />

Kalmar nation<br />

Svartmangatan 3<br />

753 12 Uppsala<br />

018-69 49 80<br />

1q@kalmar.nation.uu.se<br />

www.kalmarnation.se<br />

Kalmar nation – It pays to belong!<br />

STOCKHOLMS<br />

www.stockholms.se<br />

10/3 Urtima Landskap Alla Nationens<br />

medlemmar hälsas välkomna för att välja ny Förste<br />

Kurator <strong>och</strong> fatta andra viktiga besl<strong>ut</strong>. Samling kl 18,<br />

medtag terminskort. Efteråt serveras sexa.<br />

14/3 Marsslabb Värm upp inför lördagens<br />

gasque med en enklare middag med god stämning.<br />

Klädsel udda kavaj, anmälan erfordras.<br />

15/3 Marsgasque <strong>och</strong> Premiär för spexet<br />

”Casanova” Storståtlig galapremiär med alla nationsvärldens<br />

kändisar, glamourlejon <strong>och</strong> groupies.<br />

Efter spexet följer Marsgasque <strong>och</strong> fest hela natten<br />

till kl 4. Klädsel Smoking.<br />

Sön–Ons Marsspexet ”Casanova”<br />

16/3–19/3 Stockholms Nations<br />

Spexarcorps ger spexet ”Casanova”. Föreställningar<br />

dagligen på Nationen. Biljetter köpes i förväg<br />

eller på plats för 100 kr.<br />

Varje vecka:<br />

Lunch mån–fre 11.30–13.15. välj bland varma rättter<br />

eller salladsbuffé.<br />

Pub tisdagar <strong>och</strong> onsdagar, kl 18–23. Förstklassig<br />

Annons<br />

4-spalt 60mm

<strong>Ergo</strong> #3 / 2008<br />

NATIONERNA / 25<br />

service <strong>och</strong> vällagad mat.<br />

Torsdagar: Restaurang Holmiana Bordsbeställning<br />

senast mån kl 13 samma vecka hos<br />

hovmastare@stockholms.se. Sj<strong>ut</strong>tionnio 19–21.<br />

UTGÅNG 21–01, fyra dansgolv, fem barer!<br />

Caféet mån–fre 14–17. Hembakade kakor <strong>och</strong><br />

tårtor, smoothies <strong>och</strong> varm choklad. Missa inte<br />

syjuntan som sammanträder regelbundet på<br />

måndagar.<br />

Biblioteket öppet dagligen 10–18. 20 st läsplatser<br />

i elegant miljö.<br />

www.stockholms.se<br />

8/3 Lördagsfika Kom <strong>och</strong> nj<strong>ut</strong> av det smarriga<br />

fi kat <strong>och</strong> de fylliga baguetterna mellan 13-15.<br />

9/3 Städdag Tänk att ett så stiligt nationshus<br />

kan bli ännu snyggare med din hjälp.<br />

12/3 Landskap Kom <strong>och</strong> gör din röst hörd.<br />

Höjdpunkter är renoveringen, den ekonomiska rapporten<br />

<strong>och</strong> att vi förhoppningsvis väljer en ny 1Q.<br />

14/3 Club A<strong>ut</strong>obahn-premiär! Skaka loss<br />

till grym musik <strong>och</strong> olika DJ:s under denna kanonklubb!<br />

Till 02 har vi öppet!<br />

14/3 Jazz! Jazzen är nu åter på fredagar, kom<br />

<strong>och</strong> dansa till storband! Öppet 20-01 kom i tid för en<br />

plats på dansgolvet!<br />

15/3 Frihetsgasken! Vi har öppet till kl 04 <strong>och</strong><br />

hela huset kommer att dunka av bra musik! 2Q <strong>och</strong><br />

Klubbverket kommer vara <strong>ut</strong>klädda <strong>och</strong> stämningen<br />

kommer att vara på topp! Kvällen med stort K!<br />

19/3 Restaurang Hjortron erbjuder lyxig<br />

mat med norrländsk touch! Boka bord på 018-<br />

657074.<br />

VI HAR LUNCH & FIKA VARJE VARDAG<br />

*smaskens*<br />

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen<br />

må–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön 15–23.<br />

Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis kvar <strong>och</strong><br />

är om möjligt godare än någonsin. Kom <strong>och</strong> kasta<br />

pil, spela ett spel eller passa på att <strong>ut</strong><strong>nytt</strong>ja vårt<br />

nya kanonerbjudande; 2 burgare för 1 på fredagar<br />

kl:14–16.<br />

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14.<br />

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14<br />

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att<br />

välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för<br />

meny! Kaffe fi nns för alla smaker, riktig espresso,<br />

latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe, välj <strong>och</strong><br />

vraka. Vi erbjuder även laktos & gl<strong>ut</strong>enfria bakverk.<br />

Nationen tillhandahåller ett fl ertal norrländska<br />

dagstidningar för den vetgirige.<br />

Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet<br />

mån–tors 09–21, fre–lör 09–18 <strong>och</strong> sön. 14–18.<br />

Utlåning: mån–fre 17–18.<br />

www.norrlandsnation.se<br />

Stockholms - Giacomo Casanova<br />

NORRLANDS<br />

www.norrlandsnation.se<br />

”Norrlands nation – ditt Hjortron på<br />

Uppsalaslätten”<br />

VÄRMLANDS<br />

www.varmlandsnation.com<br />

7/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet<br />

till 01<br />

8/3 Tefatsgasque! After Ski på Värmlands kl<br />

14, sittning på Gotlands – 04!<br />

9/3 Sôndafika 12–15, kom <strong>och</strong> ät härliga<br />

baguetter, pajer <strong>och</strong> bakverk!<br />

10/3 Poleringsgasque, kom <strong>och</strong> hjälp till att<br />

p<strong>ut</strong>sa – vi bjuder på en sexa efteråt<br />

11/3 Café 11–16, Pub 18–00<br />

12/3 Café 11–16, Pub 18–00<br />

13/3 Ärtmiddag, boka plats hos 2Q. Café<br />

11–14, Puben stängd<br />

14/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet<br />

till 01<br />

16/3 Sôndafika 12–15, kom <strong>och</strong> ät härliga<br />

baguetter, pajer <strong>och</strong> bakverk!<br />

17/3 Café 12–16, med lunch 12–14<br />

18/3 Café 11–16, Pub 18–00<br />

19/3 PÅSKSTÄNGT<br />

CAFÉ måndag–torsdag 11–16<br />

CAFÉ fredag 11–14<br />

LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:- (värmlänningar<br />

40:- ), soppa 35:-<br />

PUB tisdag–torsdag 18–00, NY MENY med allt<br />

från deluxeburgare till ost&kextallrik<br />

KLUBB 054 fredag 18–01 (02)<br />

SÔNDAFIKA Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk,<br />

kaffe, fi ka – bra priser <strong>och</strong> himla trevligt!<br />

BIBLIOTEK Utlåning i biblioteket torsdag 16–18.<br />

Tentafest * Grabb/tjejkväll * Kickoff * Boka buffé,<br />

sitt på fredagar <strong>och</strong> glid sedan <strong>ut</strong> i klubben: Större<br />

sällskap (minst 40 pers) bokar hos 3Q, övriga hos<br />

KLM på 69 34 35.<br />

Mottagningstider för 1Q <strong>och</strong> 2Q: Mån–Ons<br />

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12<br />

Heltidarna VT2008:<br />

1Q Jon 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se<br />

2Q Martin 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se<br />

3Q Casper 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se<br />

Klubbmästare Schepper 69 34 35<br />

KLM@varmlandsnation.se<br />

Köksmästare Stella 13 04 46<br />

KXM@varmlandsnation.se<br />

www.varmlandsnation.se<br />

På Värmlands vinner alla.<br />

SMÅLANDS<br />

www.smalands.nu<br />

8/3 Herrmiddag 17dk, klädsel kavaj. Släpp<br />

23.30–04<br />

13/3–17/3 Årsfest på Åbo nation i Helsingfors,<br />

kuratorerna bortresta.<br />

17/3–24/3 Påsklov Puben stängd (expen<br />

öppen)<br />

17/3 Biljettsläpp Clap to This! För smålänningar<br />

18/3 Biljettsläpp Clap to This! Övriga<br />

Pub Hyttan:<br />

Måndag–Torsdag 18–24 Fredag 18–01<br />

Fredagslyx:<br />

Varje fredag 15–18<br />

Fika:<br />

Lördagar 12.30–15<br />

Onsdagsquiz<br />

I puben med de allvetande quizmastrarna, varje<br />

vecka från kl. 19<br />

Biblioteket läsplatser vardagar kl 10–17, <strong>ut</strong>låning<br />

tors kl 17–19<br />

Glasblåsarna övar sön kl 16–18.30<br />

Innebandy i Katedralskolan sön 22-23<br />

Kören sjunger klockan mån kl 19.00<br />

Syjuntan syr <strong>och</strong> knypplar tis kl 19.00<br />

Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons<br />

kl 10–13 & tors kl 17–19.<br />

Besöksadress: S:t Larsgatan 5<br />

Tel: 018–13 18 54<br />

E-post: 1Q@smalands.nation.uu.se<br />

För hyra av festvåningen: 3q@smalands.<br />

nation.uu.se<br />

www.smalands.nu<br />

z<br />

VÄSTMAN-<br />

LANDS-DALA<br />

www.v-dala.se<br />

Måndag–Lördag<br />

Gillestugan Pub 18–01<br />

Söndag<br />

Gillestugan Pub 18–01<br />

Lördag<br />

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort)<br />

Söndag<br />

Brunch 11–14 (ej terminskort)<br />

1 Q <strong>och</strong> 2 Q har mottagningstider mån 10–13, tis<br />

15–18, ons 11–13 <strong>och</strong> 15–18, tor 16–19 samt<br />

fre 10–13.<br />

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån,<br />

handhar ej terminskortsärenden) har öppet<br />

mån–fre 10–13 samt tis 15–18.<br />

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser)<br />

<strong>och</strong> ett gruppstudierum är öppet mån–tor 15–18,<br />

samt fredag 10–13. Trådlöst bredband.<br />

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek<br />

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 <strong>och</strong><br />

Gilleverket 12 29 48.<br />

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se<br />

Västmanlands-Dala nation,<br />

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala<br />

www.v-dala.se<br />

Smålands – med värme mot värmen!<br />

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För<br />

studenternas <strong>nytt</strong>a <strong>och</strong> nöje sedan 1639<br />

ÖSTGÖTA<br />

www.ostgotanation.se<br />

7/3 Dakapo & It’s all good. Dakapo – Popmusik<br />

i alla tänkbara former! Liveband! I källaren lirar<br />

Johan <strong>och</strong> Kristian med I’ts all good. Stort ös <strong>ut</strong>lovas<br />

på dansgolven. Gratis innan 21.<br />

8/3 MARSGASQUE med efterlängtad<br />

HUSFEST! Tema ”Det var en gång...” <strong>och</strong> <strong>ut</strong>klädnad<br />

gör oss glada! Fem dansgolv, med DJ’s från bland<br />

annat KNAS, Soulville <strong>och</strong> Bubba Klubba. Öppet till<br />

04, släpp från 22.30. Missa inte terminens grande<br />

happening på ÖG!<br />

13/3 Terminens första lagtima landskap, den<br />

här gången på en TORSDAG! Vi ska bland annat välja<br />

ny 2Q. Mötet börjar kl 19 i stora salen, så kom i tid<br />

<strong>och</strong> ta med kårleg <strong>och</strong> pengar till den efterföljande<br />

Kuratorskonventet<br />

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se<br />

CC AnnaMaria Hennersten,<br />

018–480 31 50,<br />

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19<br />

CP Gustaf Hallgren, 018–480 31 51<br />

Mottagningstid: tors 17–19<br />

VCC Max Eriksson 018–480 31 55<br />

sexan (vi lovar, du slipper ärtsoppan). Pris för sexan:<br />

70kr.<br />

14/3 Vigilante <strong>och</strong> Soulville – börjar bli en<br />

klassiker på ÖG, men bästa kvällen is yet to come!<br />

I källaren fi nns Soulville U-a med den gamla skolan,<br />

northern <strong>och</strong> 70’s soul. På stora dansgolvet presenterar<br />

Abraham <strong>och</strong> Kristoffer Klubb Vigilante som<br />

inte följer några regler, den tar snarare lagen i egna<br />

händer. Ikväll fi nns allt man kan önska; electro, rock,<br />

pop, klassiskt <strong>och</strong> modernt, soul, punk <strong>och</strong> indie!<br />

Alla klubbar alltid gratis innan 21 – därefter<br />

rabatt för ÖG-medlemmar<br />

Varje vecka:<br />

Mjölkbaren: vardagar 14.00–17.00, alltid med<br />

ekologiskt kaffe <strong>och</strong> take away<br />

Tages pub: måndag till torsdag. Du går inte<br />

därifrån vare sig hungrig eller törstig<br />

Lördagsfika 13.00–15.30. Smörgåstårta, en<br />

bra uppladdning inför Marsgasquen<br />

Ny hemsida, check it o<strong>ut</strong> mate! ostgotanation.se<br />

1Q’s mottagningstider; mån, tors 16–18 <strong>och</strong> tis,<br />

ons, fre 11–13<br />

Kontakt:<br />

1Q Camilla, 134311, 1q@ostgotanation.se<br />

2Q Frida <strong>och</strong> fax 134312, 2q@ostgotanation.se<br />

3Q Cattis, även bordsbokning, 134313,<br />

3q@ostgotanation.se<br />

Östgöta nation – Det var en gång... kanske världens<br />

bästa Marsgasque!<br />

8/3 Tefatsgasque Ordnas gemensamt av<br />

Västgöta, Värmlands <strong>och</strong> Gotlands nationer. En heldag,<br />

som börjar med Irish Coffee på Västgöta, följs<br />

av lekar i Slottsbacken <strong>och</strong> after ski på Värmlands<br />

<strong>och</strong> avsl<strong>ut</strong>as med middag på Gotlands.<br />

17-24/3 Påskstängt<br />

Lunch God mat serveras i mysig <strong>och</strong> studievänlig<br />

miljö. Öppet tis–fre 12–14.<br />

Helgfika Massor med gott fi ka. Öppet lör–sön<br />

11.30–15.00.<br />

Pub Djäknen Uppsalas mysigaste pub. Öppet<br />

tis–tors 18–24, fre–lör 18–01.<br />

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap,<br />

öppet måndagar 16–18<br />

Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15–17,<br />

tis–ons 11–13, tor 16–18.<br />

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q <strong>och</strong> <strong>ut</strong>hyrningsfrågor<br />

132494, 3Q 125863<br />

www.vastgotanation.se<br />

VÄSTGÖTA<br />

www.vastgotanation.se<br />

Varmt välkomna till den vackraste av nationer,<br />

önskar Oskar, Thomas <strong>och</strong> Maria<br />

Gästkortförsäljning<br />

Gästkort säljs till studenter som inte <strong>studerar</strong> i Uppsala men som vill<br />

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,<br />

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA<br />

Kårobligatoriet<br />

Vad betyder <strong>ut</strong>redningen<br />

för Uppsala<br />

Idag är alla studenter skyldiga att<br />

tillhöra en studentkår <strong>och</strong> du som<br />

är student vid Uppsala universitet är<br />

för<strong>ut</strong>om att vara medlem i Uppsala<br />

studentkår även skyldig att vara medlem<br />

i en nation. Regeringen anser att<br />

kårobligatoriet är principiellt felaktigt<br />

<strong>och</strong> strider mot föreningsfriheten, dvs.<br />

studenter bör kunna få välja om de vill<br />

vara medlem i en studentkår <strong>och</strong>/eller<br />

nation. För drygt ett år sedan tillsatte<br />

därför regeringen en <strong>ut</strong>redning<br />

som hade till uppgift att föreslå hur<br />

det obligatoriska medlemskapet<br />

i studentkårer <strong>och</strong> nationer kan<br />

avvecklas samtidigt som värdefull<br />

verksamhet som idag bedrivs av kårer<br />

<strong>och</strong> nationer kan leva vidare. Nyligen<br />

blev <strong>ut</strong>redaren Erland Ringborg klar<br />

med sitt uppdrag <strong>och</strong> den 13 februari<br />

presenterade han tillsammans med<br />

högre <strong>ut</strong>bildnings- <strong>och</strong> forskningsminister<br />

Lars Leijonborg <strong>ut</strong>redningen<br />

”Frihet för studenter – hur kår- <strong>och</strong><br />

nationsobligatoriet kan avskaffas”.<br />

Några av de förslag som Ringborg<br />

föreslår kan du läsa här bredvid.<br />

Förslaget i sin helhet kan du läsa på<br />

regeringens hemsida.<br />

Vad betyder det för dig som student<br />

vid Uppsala universitet<br />

På presskonferensen den 13 februari<br />

sa Lars Leijonborg att delar av<br />

<strong>ut</strong>redningens förslag kommer att<br />

ligga till grund för regeringens<br />

förslag. I dagsläget vet vi alltså inte<br />

Den 11 mars 2008 arrangerar kåren<br />

Doktorand -08. Det är en konferens<br />

om karriär <strong>och</strong> kön i akademin.<br />

vad regeringen kommer att nappa<br />

på i <strong>ut</strong>redningen eller hur regeringen<br />

anser att det ska finansieras. Klart är<br />

att regeringen vill avskaffa obligatoriet<br />

under denna mandatperiod. Besl<strong>ut</strong> i<br />

frågan väntas komma under hösten.<br />

Om regeringen håller sin deadline så<br />

föreslår <strong>ut</strong>redningen att obligatoriet ska<br />

vara avskaffat 1 juli, 2010. Det betyder<br />

att fram till sommaren 2010 kommer<br />

du fortfarande vara skyldig att vara<br />

medlem i en studentkår <strong>och</strong> nation,<br />

precis som idag. Studentkårerna<br />

<strong>och</strong> nationerna kommer enligt<br />

<strong>ut</strong>redningen, fortfarande finnas kvar<br />

efter 2010, men du som student<br />

kommer att få göra ett val om du<br />

vill vara medlem i studentkåren <strong>och</strong><br />

i någon nation. Vad medlemskapet<br />

kommer att innebära konkret vet<br />

vi inte i dagsläget. Utredningen<br />

föreslår att studentkårerna ska ha i<br />

uppgift att arbeta i intresset för alla<br />

studenter vid universitetet (eller det<br />

verksamhetsområde som studentkåren<br />

representerar), precis som idag,<br />

oavsett om de är medlemmar eller ej.<br />

Med största sannolikhet kommer du<br />

att kunna följa <strong>ut</strong>vecklingen här i ergo.<br />

Om du undrar något om <strong>ut</strong>redningen<br />

får du gärna kontakta mig på handl@<br />

us.uu.se så ska jag försöka svara på<br />

dina frågor.<br />

Karin Schollin<br />

Handläggare, Uppsala studentkår<br />

Utredningens förslag i korthet<br />

• Studentkårerna ska finnas kvar <strong>och</strong><br />

ska även i fortsättningen <strong>ut</strong>se<br />

studentrepresentanter till högskolans<br />

organ.<br />

• Studentkårer ska i framtiden söka<br />

om kårstatus hos högskolestyrelsen<br />

var tredje år. Utredningen ställer upp<br />

för<strong>ut</strong>sättningar för vilken studentsammansl<strong>ut</strong>ning<br />

som kan bli kår.<br />

• Studentrepresentanterna ska se<br />

till alla studenters intressen inom<br />

sitt verksamhetsområde, inte bara<br />

studentkårens medlemmar.<br />

• Utredaren tror att studentkårerna<br />

kommer att drabbas avsevärt<br />

ekonomiskt vid en avveckling av<br />

obligatoriet. Utredningen anser att<br />

studentmedverkan i högskolan är<br />

ett samhällsintresse <strong>och</strong> ska därmed<br />

stödjas med ett statligt ekonomiskt<br />

bidrag på minst 310 kronor per<br />

helårsstudent.<br />

• Universitetet ska ta över ansvaret<br />

för studiesocial verksamhet som har<br />

anknytning till studiesituationen,<br />

dvs insatser för psykisk <strong>och</strong> fysisk<br />

hälsa, råd <strong>och</strong> stöd i juridiska <strong>och</strong><br />

andra frågor inom det sociala<br />

området, mottagningsverksamhet<br />

<strong>och</strong> arbetslivskontakter. Lärosätena<br />

ska dela på 30 miljoner för att sådan<br />

verksamhet ska kunna bedrivas.<br />

• Kostnaden för detta (125 miljoner<br />

kronor) ska finansieras genom att<br />

minska antalet studieplatser i Sverige.<br />

• Nationernas skattelättnader<br />

föreslås ska finnas kvar. Nationerna<br />

ska <strong>ut</strong>föra uppgifter av studiesocial<br />

karaktär för respektive universitet.<br />

• Detta system väntas införas 1 juli,<br />

2010.<br />

(delar hämtat från Utbildningsdepartementets<br />

pressmeddelande)<br />

Karriär <strong>och</strong> kön i akademin<br />

Ordförandes tankar<br />

På studentkåren var det bråda dagar när<br />

kårobligatorie<strong>ut</strong>redningen kom. Många<br />

medier ville ha en kommentar. I några<br />

reportage hade studenter intervjuats där<br />

de fått frågan om de skulle vara med i<br />

studentkåren om de fick välja själva. Till<br />

min glädje fanns det många som ville<br />

fortsätta att vara med. Men här fanns<br />

också alltför ofta tillägg i svaren som<br />

”Det är nog viktigt med studentkårer<br />

även om jag inte vet så mycket om vad<br />

de gör”. Det är viktigt med studentkårer.<br />

Det är viktigt att vi bevarar ett starkt<br />

studentinflytande. Det är viktigt att<br />

studentkåren, kårobligatorium eller<br />

ej, reagerar nu på att studenterna inte<br />

vet vad de ska med en studentkår till.<br />

Förhoppningsvis kommer studentkåren<br />

även under nästa år prioritera den frågan.<br />

Frågan som jag hoppas kommer stå i<br />

fokus är: hur får vi studenterna att veta<br />

vad studentkåren gör <strong>och</strong> är till för<br />

Hur får vi studenterna att känna till alla<br />

de förändringar som kåren får igenom<br />

Hur får vi det tysta slitet hos våra<br />

studentrepresentanter att synas Alla de<br />

som hjälper till när en student far illa, de<br />

som jobbar för att anpassa universitetet<br />

för alla sorters studenter, alla eldsjälar<br />

<strong>ut</strong>e på instit<strong>ut</strong>ionerna som ordnar temakvällar<br />

<strong>och</strong> har kontakter med näringsliv,<br />

samt alla de studenter som svarar med<br />

själ <strong>och</strong> hjärta på sina kursvärderingar.<br />

Och de som lägger ner sin fritid på att<br />

se till att studentperspektivet är med i allt<br />

som universitetet företar sig. Jag hoppas<br />

att du som läser den här spalten känner<br />

som jag. Detta är viktigt. Låt oss jobba<br />

för att se till att det märks vad studenter<br />

gör för varandra.<br />

Louise Callenberg<br />

Ordförande, Uppsala studentkår<br />

Stipendier <strong>ut</strong>lyses<br />

Gunnar Wennerbergs<br />

resestipendium<br />

Syskonen Stranenskys stipendium<br />

En sån här konferens är viktig, eftersom<br />

jämställdheten vid universitetet aldrig<br />

kan komma a<strong>ut</strong>omatiskt. Vi som<br />

vill förändra måste träffas <strong>och</strong> lära<br />

oss argumenten för att kunna hitta<br />

fungerande strategier för jämställdhet.<br />

Trots att <strong>andel</strong>en manliga studenter blir<br />

mindre <strong>och</strong> mindre stiger inte <strong>andel</strong>en<br />

kvinnliga professorer någonsin över<br />

sina stadiga 18-20% - snarare tvärtom!<br />

Och en mycket större <strong>andel</strong> av<br />

kvinnorna än av männen försvinner<br />

från akademin under eller precis efter<br />

sin forskar<strong>ut</strong>bildning. Varför det är så<br />

här – <strong>och</strong> vad vi kan göra åt det Det<br />

är temat för konferensen Doktorand<br />

-08.<br />

Bland talarna finns HomO Hans<br />

Ytterberg, Uppsala universitets rektor<br />

Anders Hallberg, Försvarshögskolans<br />

jämställdhetsstrateg Mia Heikkilä <strong>och</strong><br />

en rad experter på jämställdhetsfrågor,<br />

doktoranders situation, sexuella<br />

trakasserier <strong>och</strong> könskränkande<br />

behandling bland annat. Dagen<br />

avsl<strong>ut</strong>as med en paneldebatt med<br />

dagens talare <strong>och</strong> statsvetaren Stig-<br />

Björn Ljunggren som moderator.<br />

Konferensen har varit populärare än<br />

vi hade kunnat tro, med nästan 200<br />

anmälda handledare, doktorander<br />

<strong>och</strong> en lång rad andra intresserade.<br />

För<strong>ut</strong>om uppsalafolk kommer<br />

representanter för 15 andra högskolor<br />

- en <strong>ut</strong>bildningsdag om arbetsmiljö,<br />

karriärmöjligheter & sexuella trakasserier<br />

<strong>och</strong> universitet från Luleå till Lund,<br />

fackförbund, studentkårer <strong>och</strong> andra<br />

organisationer.<br />

År 2005 arrangerades Doktorand -05,<br />

den första i raden av konferenser som<br />

handlar om hur kön spelar roll för<br />

karriären, särskilt för doktorander,<br />

Doktorand -08 är nummer två <strong>och</strong><br />

kanske blir nästa chans för dig att vara<br />

med under Doktorand -10!<br />

Läs mer på www.doktorand08.se<br />

Anna Ardin<br />

Projektledare, Doktorand -08<br />

Fonden för avhandlingstryck<br />

Jonas Samzelii minne<br />

För mer information se<br />

www.uppsalastudentkar.nu eller ring<br />

Casper Wahlund 018-480 31 22<br />

Ansökan ska vara inne senast<br />

fredagen den 4 april till Uppsala<br />

studentkårs expedition, Övre<br />

Slottsgatan 7.

KÅRSIDORNA<br />

Din studentkår<br />

Jo...<br />

3<br />

Uppsala<br />

Uppsala Studentkår har ett<br />

stort inflytande i SFS. Vad vi<br />

tycker blir inte sällan det som<br />

SFS sedan tycker <strong>och</strong> talar<br />

om för regeringen.<br />

Dom som bestämmer vad<br />

Uppsala studentkår tycker<br />

är Kårfullmäktige.<br />

Kårfullmäktige väljs i<br />

Kårvalet. Av dig.<br />

SFS frågar i sin tur de olika<br />

studentkårer som finns i Sverige.<br />

2<br />

4<br />

student<br />

kår<br />

<strong>och</strong>...vad har det med<br />

kårvalet att göra...<br />

Alltså...<br />

5<br />

Inflytande<br />

Det låter nog obekant, men<br />

ibland frågar regeringen<br />

faktiskt vad du vill.<br />

...fast<br />

1<br />

Dom<br />

gör det genom att höra<br />

med Sveriges Förenade<br />

Studentkårer SFS.<br />

Genom att rösta i kårvalet har du på riktigt<br />

- Inflytande<br />

- Makt<br />

www.karvalet.nu<br />

Nästa chans för dig att<br />

på allvar bestämma vem<br />

som ska tala för dig är<br />

kårvalet 7-21 april.<br />

Mer om vad din kår<br />

gör för dig kan du<br />

läsa om på kårvalets<br />

hemsida. Det är också<br />

där du lägger din röst<br />

i årets val.<br />

Kårvalet pågår under perioden 7-21 april. Du röstar enkelt på www.karvalet.nu med hjälp av din röstkod<br />

Redan nu kan du gå in på hemsidan <strong>och</strong> få reda på mer om kåren, valet <strong>och</strong> partierna<br />

Hello Dear Reader!<br />

Two days ago I saw my<br />

first snowdrop of the<br />

year. I’m not talking abo<strong>ut</strong><br />

the symmetrical hexagons<br />

of ice that have been<br />

conspicuously absent this<br />

winter (and which always<br />

remind me of Brad Pitt<br />

yelling “You are not a bea<strong>ut</strong>iful or<br />

unique snowflake!” – does p<strong>ut</strong> a certain<br />

damper on things). No, I am talking<br />

abo<strong>ut</strong> the flower called a “snowdrop”.<br />

These flowers, with their delicate green<br />

frames and lilting white petals are the<br />

first sign that spring is here.<br />

So “well done” for surviving the<br />

warmest winter in 250 years! Though<br />

you may be aware of the calendar-based<br />

definition of the seasons, you may not<br />

be aware of the official meteorological<br />

definition. This gives rise to the strange<br />

case whereby people say “spring began<br />

today” and you look at them wondering<br />

what they p<strong>ut</strong> on their breakfast cereal<br />

because it clearly isn’t March yet. Or<br />

the opposite situation where it is the<br />

beginning of March and amid the<br />

piles of snow you remark, with some<br />

measure of sarcasm, that it is fantastic<br />

that spring has arrived - to which your<br />

friend replies, suprised, “Has it”<br />

While it may depend on a general lack<br />

of appreciation for sarcastic humour<br />

in Sweden it is most likely dependent<br />

on the commonly used meteorological<br />

definitions. So what does the Swedish<br />

Bureau of Meteorology have to say<br />

abo<strong>ut</strong> this When the average diurnal<br />

temperature is between zero and ten<br />

degrees for seven days straight, spring<br />

has arrived!<br />

This means that spring arrives to<br />

different parts of Sweden at different<br />

times of the year. You can watch<br />

this exciting process at the Bureau’s<br />

homepage. Check o<strong>ut</strong> www.smhi.se<br />

and see if you can find the link “var är<br />

våren” – where is the spring – or search<br />

for “vårens ankomst” – the arrival of<br />

spring. There you will find a coloured<br />

map showing the areas that have<br />

officially reached spring. This is how I<br />

spend my freetime... doing crazy things<br />

like seeing which parts of Sweden have<br />

officially begun the spring season.<br />

Another more or less interesting way<br />

to spend your freetime is to argue<br />

with your friends, or anyone else who<br />

will listen, abo<strong>ut</strong> mandatory student<br />

union membership. This issue is what<br />

my colleagues on the other side of<br />

the page are discussing. In Sweden it<br />

is currently mandated by law that all<br />

university students must join a student<br />

union, and in Uppsala’s case they must<br />

join both a student union and a nation.<br />

Despite the law being approved by the<br />

European Court of Human Rights,<br />

and being subsequently considered<br />

not to contradict one’s Freedom of<br />

Association, the issue has been debated<br />

fiercly in many sections of the media.<br />

The latest development is the release<br />

of a governmental investigation into<br />

how one can rescind the law and<br />

still maintain the diverse range of<br />

functions and services that student<br />

unions and nations perform. If anyone<br />

is interested feel free to email me and<br />

I can tell you more abo<strong>ut</strong> both the law<br />

and the proposal.<br />

Matthew Grieg<br />

International Officer<br />

Fullmäktigemöte<br />

15 april 18.00<br />

hörsal 2, Ekonomikum<br />

Alla medlemmar är<br />

varmt välkomna!<br />

Tel. 018–480 31 00<br />

reception@us.uu.se<br />

Övre Slottsgatan 7<br />

75753 10 Uppsala<br />

Öppet mån-fre kl. 9–17<br />

Hör av dig till oss så slussar<br />

vi dig vidare till rätt person!<br />

www.uppsalastudentkar.nu<br />

Fotograf: Louise Callenberg

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!