Leijonborg lovar tunt - Ergo
Leijonborg lovar tunt - Ergo
Leijonborg lovar tunt - Ergo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
10 / NYHETER<br />
<strong>Ergo</strong> #12 / 2007<br />
randnämnden protesterat mot att kinesiska doktorander<br />
skulle få sämre villkor och skyddsnät än sina svenska<br />
kollegor. Vad tycker du om sådana avtal?<br />
– Jag är väldigt mycket för studentutbyten. När man reser<br />
ute i världen märker man att det blir en allt hårdare<br />
konkurrens om de bästa studenterna. Det här är en växande<br />
marknad, om man får använda det uttrycket. Villkoren<br />
för de inresande studenterna är en fråga först och främst<br />
för varje lärosäte. Jag känner att jag har begränsade möjligheter<br />
att lägga mig i det. Jag förutsätter att avtalen är<br />
ömsesidiga och ger rimliga möjligheter, men kan inte<br />
yttra mig om detaljerna.<br />
Apropå utländska studenter så ska ni i vår ta upp<br />
frågan om studieavgifter för utomeuropeiska studenter<br />
igen, trots att en utredning om saken fick mycket kritik<br />
i remissrundan härom året. Ska det tolkas som att ni är<br />
positiva till studieavgifter?<br />
– Läget är att regeringen inte har satt ner foten. Det finns<br />
inget beslut.<br />
Vilken är din personliga åsikt?<br />
– Just därför är det kanske lämpligt att jag inte har en<br />
åsikt. Och jag tycker själv att det är en svår fråga. Argumentet<br />
för är att man på det här sättet skulle kunna få<br />
resurser att satsa på kvalitet. Det finns en betalningsförmåga<br />
där ute. En hel del studenter har resurser som skulle<br />
kunna räcka till Stanford eller Cambridge. Men Sverige<br />
säger “nej, de pengarna kan era föräldrar eller stipendiemyndigheter<br />
ha kvar, för det här fixar vi, det fixar svenska<br />
skattebetalare”. Med det synsättet tas de pengarna från<br />
kvalitetssatsningar i Sverige. Nackdelen med studieavgifter<br />
är möjligen att det finns studenter som är begåvade<br />
och inte har någon ordnad finansiering, som inte skulle<br />
få möjlighet att komma till Sverige. Men då var ju lösningen<br />
som utredningen föreslog att de skulle få möjlighet att<br />
söka stipendier i Sverige.<br />
Bolognaprocessen innebär ju att anställningsbarhet<br />
ska bli viktigare och betonas mer i utbildningarna. Det<br />
ska finnas en tydligare koppling mellan arbetsliv och<br />
utbildning. Kommer ni att på något sätt försöka se<br />
till att det här inte bara blir en papperstiger, till exempel<br />
genom att uppdra åt Högskoleverket att följa<br />
upp det?<br />
– Det är inget som vi planerar något initiativ omkring.<br />
Och jag har för mig att Högskoleverket redan har något<br />
generellt uppdrag att fundera på arbetslivsanknytningen<br />
i utbildningen. Saker som jag tycker är intressanta på<br />
området är det här med uppföljning, att högskolorna ska<br />
följa upp hur det går för studenterna efter ett par år och<br />
att den informationen ska läggas ut på hemsidorna. Jag är<br />
också personligen för praktikperioder.<br />
Möjligheten att anta studenter på andra sätt än med<br />
betyg och högskoleprov har ökat. Du har sagt att det<br />
alternativa urvalet inte utökades med syftet att bredda<br />
rekryteringen. Vad ska det användas till?<br />
– Det namnet säger: personer som har förvärvat kompetens<br />
på annat sätt ska vara behöriga. Men det ska handla<br />
om kompetens, det ska inte räcka med att man har ett<br />
visst födelsetal. Syftet är att få fram de lämpligaste till<br />
olika studier.<br />
Samtidigt är det få högskolor som använder det alternativa<br />
urvalet, eftersom man inte har resurser att ta fram<br />
nya urvalsmetoder eller inte vågar på grund av rättsläget.<br />
Har ni några planer på att låta Högskoleverket ta<br />
fram nya urvalsmetoder, förutom de alternativa högskoleproven<br />
för vårdsektorn och naturvetenskap/teknik som<br />
de redan jobbar med?<br />
– Slopandet av 25:4-regeln är ju ganska nytt. Och det är<br />
väl de här områdena du tar upp som kanske ligger närmast<br />
till hands. Flera av lärosätena verkar intresserade av<br />
det Högskoleverket jobbar med. Så mycket mer är väl inte<br />
på gång. Men det här ska vi naturligtvis följa. Vi har tydligt<br />
angivit från alliansens sida att alternativt urval<br />
ska vara en realitet på de områden där det passar.<br />
Men inga fler initiativ är på gång i dagsläget?<br />
– Jag vill lite grann avvakta vad som händer. Men<br />
händer det inget kan det bli aktuellt.<br />
TEXT: HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se<br />
FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE<br />
Lars <strong>Leijonborg</strong> är född 1949 i Täby. Han<br />
var partiledare för folkpartiet 1997-2007.<br />
Efter valet 2006 blev han utbildnings- och<br />
forskningsminister. Idag är han högskole- och<br />
forskningsminister. <strong>Leijonborg</strong> började sin karriär som<br />
ordförande i folkpartiets ungdomsförbund 1971.<br />
Han tog socionomexamen 1974 och har bland annat jobbat<br />
som politisk tjänsteman, politiker, journalist och konsult.<br />
<strong>Leijonborg</strong> valdes in i riksdagen för Stockholms län 1985.
Change language