Leijonborg lovar tunt - Ergo
Leijonborg lovar tunt - Ergo
Leijonborg lovar tunt - Ergo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12 / PORTRÄTTET <strong>Ergo</strong> #12 / 2007<br />
Fåfäng<br />
färgklick<br />
försvinner<br />
I april lämnar Leif Lewin tjänsten<br />
som skytteansk professor, efter<br />
att ha suttit sedan 1972. Uppsala<br />
universitet förlorar därmed en av<br />
sina mest färgstarka och ryktbara<br />
personligheter.<br />
Lewin har gått från klarhet till klarhet,<br />
när han i sina arbeten avancerat<br />
mot allt svårare problem, som<br />
han lyckats lösa med alltmer sofistikerade<br />
metoder. Han rör sig med<br />
en häpnadsväckande säkerhet, snabbhet och<br />
målmedvetenhet på ständigt nya områden.<br />
Och inget område tycks vara för svårt och inget<br />
för stort för Lewin.<br />
Dåvarande skytteanske professorn i<br />
statskunskap och vältalighet, Carl Arvid<br />
Hessler, sparar inte på krutet när han i<br />
mars 1972 förordar sin gamle doktorand<br />
som mest lämpad att efterträda honom.<br />
Fast ”gamle” är inte rätt ord; Leif Lewin<br />
fyllde 31 samma år som han placerades<br />
på en av de mer prestigetyngda professurerna<br />
i Uppsala (inrättad 1622 och troligen<br />
den äldsta i sitt slag i världen).<br />
De tre sakkunniga var eniga i sin bedömning.<br />
Leif Lewin hade på några få<br />
år lyckats prestera tre större statsvetenskapliga<br />
arbeten, dessutom inom helt<br />
skilda områden inom statsvetenskapen.<br />
Det första av dessa, doktorsavhandlingen<br />
”Planhushållningsdebatten” (1967),<br />
som handlar om vilken roll staten respektive<br />
det privata näringslivet ska<br />
spela när det gäller samhällsekonomin,<br />
gav omedelbart upphov till nationell<br />
debatt, och är än idag ett standardverk<br />
inom studier av svensk 1900-talspolitik.<br />
Även resterande delar i Lewins trestegsraket<br />
mot professuren, ”Folket och eliterna<br />
– en studie i modern demokratisk<br />
teori”, samt ”Den svenska valmanskåren<br />
1887–1968”, tillmättes stort vetenskapligt<br />
värde.<br />
– Han var väldigt framgångsrik. Det var<br />
inget mystiskt med att han fick tjänsten<br />
så ung, han hade allas stöd, säger Sverker<br />
Gustavsson, som har känt Leif Lewin<br />
sedan tidigt 1960-tal och även är hans<br />
professorskollega på statsvetenskapliga<br />
institutionen.