NÃ¤r korridoren var ung - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #14 / 2007 REPORTAGET / 17 svunnet studentliv Foto: Privat Köket fanns inte när huset var nytt. I stället låg det ett litet pentry där det nu finns en tvättstuga. Foto: Christin Lenthamre det också där man samlades för att titta på fotbollsmatcher och liknande. På onsdagarna var det dans. Skivor av bland andra Glenn Miller och Frank Sinatra snurrade på grammofonspelaren. Den pubverksamhet som idag utmärker nationerna hade ingen motsvarighet på den tiden: – På vardagarna drack vi te eller möjligen öl om det var dans. Nu har de ju pub för jämnan. Och det är fantastiskt att de är så duktiga på att laga mat. MARIANNE PEDERSÉN kom att engagera sig i nationen, först som fotograf och så småningom som Smålands nations första kvinnliga förste kurator. Hon arvoderades med 200 kronor (drygt 2 000 kronor med dagens penningvärde) per termin. Den nuvarande kuratorns lön motsvarar ett studiemedel. Samtidigt har Smålands nation mer än tredubblat sitt medlemsantal. Den största skillnaden nu mot då är just storleken på verksamheten, menar hon. – Det blir ju en helt annan ekonomi när de är så många fler. Studenttiden bestod förstås inte bara av engagemang på nationen; terminerna fylldes av intensiva studier i kemi, zoologi och botanik och på somrarna gick hon sommarkurser i fält. Efter ett par år vid universitetet blev hon anställd som amanuens vid Institutionen för fysiologisk botanik i Botaniska trädgården. Tjänsten gav en inkomst som hon klarade sig på och var samtidigt inte mer krävande än att hon kunde fortsätta sina studier som vanligt. Även tidigare hade hon klarat sig bra ekonomiskt. CSN fanns inte än men ett system med statliga lån och stipendier till obemedlade och studiebegåvade hade successivt utvidgats till att omfatta en allt större del av landets studenter. Marianne Pedersén fick inga statliga stipendier men däremot ett lån som skulle täcka ungefär hälften av hennes levnadskostnader och som skrevs av med en fjärdedel när hon tog ut examen. Eftersom föräldrarna var skilda fick hon också ett underhåll från sin far innan hon blev myndig vid 21 års ålder. Efter tre år i korridoren tyckte Marianne Pedersén att det fick vara nog. – Jag kände att jag behövde något som var mer mitt eget, säger hon. Hon bildade familj och gjorde karriär vid universitetet som professor i växtfysiologi. Efter många år är hon nu tillbaks i en lägenhet på Smålandsgården, bara tiotalet meter från sitt gamla studentrum. – Jag brukar höra när de gastar och skriker på väg hem från Svantes källare på nätterna. GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se Marianne Pedersén tycker att hennes studentrum förblivit sig ganska likt genom åren. Foto: Christin Lenthamre
18 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Ett liv i Uppsala efter studierna Trött på att se vännerna flytta till Stockholm efter examen Varje år flyttar omkring 10 000 personer till Uppsala, nästan lika många flyttar härifrån. Visst växer staden, men samtidigt är det många som bara bor här några år under studietiden. Finns det verkligen ingen framtid i Uppsala efter studierna Ergo har träffat några inflyttade före detta studenter som valt att bo kvar. Elisabeth Berger flyttade till Uppsala för sex år sedan. Hittills har hon aldrig funderat på att flytta härifrån. Hon kom hit från Linköping för att hon ville uppleva något nytt. Redan tidigt kände hon sig som Uppsalabo, och när civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik var avklarad för knappt ett år sedan funderade hon aldrig på att flytta härifrån. Hon trivs bra i Uppsala och tänkte under studietiden ”får jag jobb så stannar jag ett tag”. Hon hade tur och fick en fast tjänst på ett bioteknikföretag nästan på en gång. Elisabeth menar att arbetsmarknaden för biotekniker är ganska bra i Uppsala, och konstaterar samtidigt att de flesta av hennes gamla studiekamrater bor kvar i stan. Några pendlar till Stockholm, men ett flertal både jobbar och bor i Uppsala. Hon gillar själva stan i sig. –Den känns liten och gemytlig, samtidigt som allting finns. DESSUTOM ÄR DET BRA att det är nära till Stockholm, både för resor på fritiden, och för eventuella jobb i framtiden. – Även om jag fick jobb i Stockholm skulle jag nog bo kvar i Uppsala till en början, säger hon. Helena Henriksson, ursprungligen från Gävle, flyttade till Uppsala från Sundsvall 2001. Utvecklingsstudier och statskunskap ledde så småningom fram Domkyrkan, Hågadalen och samban på V-Dala är tre saker Helena Henriksson gillar med Uppsala. »SAMBA SÃO MIGUEL ÄR EN STOR SOCIAL BIT FÖR MIG, DEN GÖR ATT JAG GÄRNA VILL BO KVAR I UPPSALA.« till en pol mag-examen. Idag bor hon kvar i Uppsala och tror att hon kommer att fortsätta att göra det. – Jag vill ju inte flytta hem. Och att flytta till en mellanstor, svensk stad där jag inte känner någon känns väldigt ointressant. Hon är visserligen inte helt främmande för att flytta till Stockholm, men sambon har bestämda åsikter om att han inte vill bo där. Då återstår Uppsala, där hon idag vikarierar på CSN. Även om det är skönt att slippa pendla räknar Helena med att få börja leta jobb i Stockholm när hennes vikariat går ut. – Jag har också upplevt emigrationen från Uppsala. Fast nu har jag faktiskt två kompisar som har flyttat hit, det är jätteroligt. OCH DET ÄR naturligtvis inte bara sambon som gör att hon bor kvar, samban på V-Dala på torsdagskvällarna gör också sitt till. – Samba São Miguel är en stor social bit Foto: Veronika Skärlund för mig, den gör att jag gärna vill bo kvar i Uppsala. Hågadalen är en av Helenas favoritplatser i Uppsala. Och så tycker hon om Domkyrkan, inte så mycket att gå in i den som att bara titta på den utifrån. Dessutom menar hon hon att Uppsala är en fin och lagom stor stad där man kan cykla överallt. – Det är inte bara nära till allt i stan, det är också nära hem till Gävle och nära till Stockholm. Och så, förstås, en annan fördel är ju att det är relativt billigt att köpa lägenhet i Uppsala. Visst kostar det, men om man jämför med Stockholm är det ju billigt! VERONIKA SKÄRLUND FRÅGA KÅRJURISTERNA FRÅGA: Jag har gjort mitt examensarbete på ett företag i Uppsala och blev för det utlovad en summa pengar. Nu när mitt arbete är klart har jag fortfarande inte fått min ersättning. Visst har jag rätt att få ut mina pengar eftersom vi hade ett muntligt avtal SVAR: Det stämmer att muntliga avtal är bindande på samma sätt som skriftliga avtal. Problemet med muntliga Har du juridiska funderingar som du har ställts inför under din studietid Kårjuristerna är juridikstuderande och svarar på allmänna juridiska frågor. Om du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem via mail: karjurist@us.uu.se eller via telefon: 018- 480 31 41 på deras telefontid måndagar 18–20. Inga frågor publiceras i Ergo utan frågeställarens tillstånd. avtal är svårigheten att bevisa att avtal ingåtts. Därför är det en fördel att få löftet nedtecknat på papper alternativt att en tredje part är närvarande vid avtalets ingående som sedermera kan intyga riktigheten av den utlovade ersättningen. Vi råder dig att kontakta den person som lovade dig ersättning för arbetet och påminna om vad ni kommit överens om, de kanske bara har glömt bort det. Nya regler för kårvalet Kårvalet ska pågå i två veckor och samma datum varje år. Och reglerna för uteslutning av ledamöter ur kårfullmäktige preciseras. Det är några av nyheterna i Uppsala studentkårs nya valordning, som behandlades vid senaste kårfullmäktige. Bakgrunden är att den nuvarande valordningen anses svåröverskådlig och otydlig. Den har också blivit tekniskt föråldrad eftersom den stadgar hur valsedlar ska hanteras, medan 2007 års kårval skedde via internet. Kårvalet ska genomföras 7 till 21 april varje år. Fasta valdatum ska underlätta valutskottets arbete med att marknadsföra kårvalet. Enligt den nya valordningen ska utskottet nämligen ”verka för ett ständigt ökat valdeltagande”. Den nya valordningen rätar också ut frågetecknen kring när en person diskvalificerar sig som fullmäktigeledamot på grund av försenad terminsräkning. Frågan aktualiserades i höstas i samband med att kårordförande Louise Callenberg varit sen med sin kåravgift två gånger i rad. Hädanefter ska den ledamot som inte har betalat höstens medlemsavgift den 1 oktober och vårens den 1 mars uteslutas ur fullmäktige. Den som varit senare än så med vårterminens räkning ska inte heller kunna rösta eller kandidera i kårvalet. För att registrera ett parti är sista datum hädanefter 1 februari. Tidigareläggningen ska göra valutskottets arbetssituation mindre stressig. Ett annat förtydligande i den nya valordningen är att Ergos chefredaktör och kårens kontorschef inte får kandidera i kårvalet. Den nya valordningen måste godkännas vid ytterligare ett fullmäktigesammanträde för att träda i kraft. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
Page 1 and 2: Foto:Christin Lenthamre Foto: Elin
Page 3 and 4: 04 / DEBATT Ergo #14 / 2007 LITTERA
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Lobbyi
Page 7 and 8: 08 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Tomtar
Page 9 and 10: 10 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Ett å
Page 11 and 12: 12 / NYHETER Ergo #14 / 2007 Sex pr
Page 13: 16 / REPORTAGET Ergo #14 / 2007 På
Page 17 and 18: Ergo #14 / 2007 NYHETER / 21 FORSKN
Page 19 and 20: 24 / RECENSIONER Ergo #14 / 2007 Be
Page 21 and 22: Ergo #14 / 2007 KALENDARIUM / 27 V
Page 23 and 24: Ergo #14 / 2007 NATIONERNA / 29 24/
Page 25: KÅRSIDORNA The small sandwich This

NÃ¤r korridoren var ung - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?