När korridoren var ung - Ergo
När korridoren var ung - Ergo
När korridoren var ung - Ergo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Foto:Christin Lenthamre<br />
Foto: Elin Abelson<br />
Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.<br />
7/12 – 24/1<br />
#14 2007<br />
6/ ”En examenspremie<br />
missgynnar dem som<br />
byter utbildningsinriktning<br />
eller vill fördjupa sig.”<br />
23/ ”Det räcker med ett<br />
mycket litet uns av självdistans<br />
för att känna sig<br />
träffad.”<br />
21/ ”Kärleken finns. På<br />
detta har jag aldrig tvivlat,<br />
min dystopiska deppighet<br />
till trots.”<br />
Lobbyister höll seminarium<br />
06/NYHETER Organisationen<br />
Centrum för rättvisa, som stämt<br />
Uppsala universitet för kvoteringen<br />
på juristprogrammet, fick<br />
ensamma hålla i ett obligatoriskt<br />
seminarium för juriststudenter.<br />
Uppgiften: argumentera för att kvotering<br />
är fel. Flera studenter med<br />
utländskt utseende tog illa vid sig.<br />
– Processen mot Uppsala universitet<br />
har gjort att det har <strong>var</strong>it en<br />
spänd stämning under hela studietiden.<br />
Många har upplevt att de<br />
har blivit ifrågasatta och att andra<br />
studenter undrar om man är där<br />
på egna meriter. Men vi har aldrig<br />
<strong>var</strong>it tv<strong>ung</strong>na att diskutera det<br />
här på lektionstid tidigare, säger<br />
studenten Claudia Jiménez Guala.<br />
Olle Lundin, prefekt på Juridicum,<br />
ser inga problem i att<br />
Centrum för rättvisa håller i ett<br />
seminarium om Uppsalamålet,<br />
med studenter som teoretiskt sett<br />
kan ha kommit in via kvotering.<br />
– Nej, inte egentligen. Det här är<br />
ett intressant rättsfall, säger han<br />
till <strong>Ergo</strong>.<br />
Institutionen ska låta utreda vad<br />
som hänt, enligt lagen om likabehandling<br />
av studenter i högskolan.<br />
POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA<br />
04/DEBATT<br />
Julia Qvist har just flyttat in<br />
i sitt studentrum. För 50 år<br />
sedan kom Marianne Pedersén<br />
till samma rum.<br />
När <strong>korridoren</strong> <strong>var</strong> <strong>ung</strong><br />
Kårerfarenhet ger jobb<br />
10–12/NYHETER – Jag hade<br />
säkert inte haft det jobb jag har idag<br />
om det inte hade <strong>var</strong>it för kårtiden.<br />
Det säger Ludvig Larsson, kårordförande<br />
03/04, som i dag jobbar på<br />
fackförbundet Sveriges ingenjörer.<br />
Han är inte ensam om uppfattningen<br />
att ett år i kårledningen ger<br />
fördelar på arbetsmarknaden. Det<br />
visar <strong>Ergo</strong>s genomgång av vad de tio<br />
senaste årens presidialer gör idag.<br />
16–17/REPORTAGE – Jag tyckte<br />
att det <strong>var</strong> toppen. Jag hade bott på Dragarbrunnsgatan<br />
innan, i ett ruskigt kyffe<br />
där jag aldrig såg en människa. Här <strong>var</strong><br />
det ljust och modernt och man träffade<br />
andra, säger Marianne Pedersén på återbesök<br />
i sin gamla korridor.<br />
Mycket i studentlivet har förblivit sig<br />
likt, menar hon. En stor skillnad är att<br />
studenterna idag är så många fler.<br />
FLYTTA UT KÅREN<br />
PÅ CAMPUS«<br />
FÖR FÅ KVINNLIGA<br />
FÖRFATTARE«
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
LEDARSIDA / 03<br />
SJÄLEN SITTER<br />
I HÅRDDISKEN<br />
En stor del av våra liv har flyttat in i datorn. Inte bara via<br />
mejl och olika communities; vi lagrar också både känslor<br />
och tankar där i form av allt från tentor och foton<br />
till privata alster och funderingar. Praktiskt – datorn<br />
som ett komprimerat jag.<br />
Men i takt med att vi flyttat över mer av oss själva till en hårddisk<br />
blir vi också mer sårbara. Ett gammalt hederligt fotoalbum,<br />
en handskriven dagbok eller en printad uppsats är inte särskilt<br />
stöldbegärliga. De kan inte heller gå om intet i ett plötsligt elektroniskt<br />
haveri (däremot i bränder, men hur vanliga är de i jämförelse).<br />
Och det man inte trodde skulle hända händer faktiskt ibland.<br />
En minuts ouppmärksamhet på en sömnig tågresa. Ett inbrott på<br />
institutionen man aldrig<br />
hade kunnat drömma om.<br />
En utan för<strong>var</strong>ning och för<br />
evigt kraschad hårddisk.<br />
Tre pinfärska exempel<br />
från Uppsala<strong>var</strong>dagen.<br />
Efteråt känns det som<br />
att halva ens person gått<br />
förlorad, nästan i alla fall.<br />
Man förbannar förö<strong>var</strong>na<br />
och sin egen dumhet.<br />
Varför <strong>var</strong> man korkad/<br />
lat/godtrogen nog att inte<br />
göra en ordentlig backup<br />
på sex år En futtig tröst är<br />
medkänslan från omgivningen;<br />
alla kan relatera<br />
till förlusten.<br />
Så alla ni som ska resa<br />
Opålitlig.<br />
hem med laptopen i jul,<br />
eller bara lämna er gamla<br />
stationära burk ensam på<br />
student- eller arbetsrummet:<br />
gör en backup – nu! Köp ett USB-minne eller bränn ner allt på<br />
skiva. Göm dem väl och gå trygga på jullov.<br />
HEJ STUDENT!<br />
NAMN: Anna Pennanen<br />
PLUGGAR: Juridik<br />
HUR MÅNGA TERMINER I<br />
UPPSALA: Snart 8.<br />
HÄR SITTER JAG HELST OCH<br />
PLUGGAR: Carolina på kvällarna.<br />
BÄSTA NATIONEN: Kalmar<br />
eller ÖG.<br />
SENAST KÖPTA KURSLITTERATUR: Tyvärr <strong>var</strong> det<br />
Lehrbergs tegelsten; Rättsfallssamling i Aktiebolagsrätt.<br />
BÄSTA UTGÅNG I UPPSALA: Orange och Velvet.<br />
HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Fugu när det<br />
finns överloppspengar, annars studentpentry på<br />
SVC.<br />
TRÄNAR: Stallet och Svettis.<br />
FAVORITPRODUKT PÅ SYSTEMET: En flaska vitt.<br />
FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Bafucin för halsont.<br />
ROLIGASTE KURS JAG LÄST: Oj, det <strong>var</strong> många.<br />
Straffrätt, processrätt, kulturantropologi A och<br />
B, Perukursen...<br />
OCH SÄMSTA: Ganska många de också, men just<br />
nu associationsrätt.<br />
FAVORITGALLERI I UPPSALA: Galleri London.<br />
FAVORITPROMENAD I UPPSALA: Längs Fyrisån i<br />
Stadsparken för att se på husbåtarna.<br />
VÄRSTA KORRIDORMINNET: När jag kom tillbaka<br />
efter sommaren till en vattenskadad korridor för<br />
några år sedan.<br />
BÄSTA STUDENTBOSTADSOMRÅDET: Kantorn.<br />
BÄSTA STUDENTFÖRENING: UF.<br />
MEST ÖVERSKATTAT I UPPSALA: Folkes livs.<br />
GODASTE FYLLEKÄKET: På våren Johannes grill<br />
och på vintern Max.<br />
FAVORITGATA I UPPSALA: S<strong>var</strong>tbäcksgatan innan<br />
gågatan börjar.<br />
FAVORITBIBLIOTEK I UPPSALA: Carolina och Dag<br />
Hammarskjöld.<br />
HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: Det blir<br />
nog mest på H&M.<br />
BÄSTA LÖRDAGSFIKAT: Storken.<br />
DET GÖR JAG HELST EN LEDIG SÖNDAG: Fikar och<br />
söndagspromenerar eller gör en utflykt.<br />
<strong>Ergo</strong> grundades 1924 och är<br />
Uppsala studentkårs tidning<br />
sedan 1940. Redaktionen<br />
är obunden gentemot både<br />
kårstyrelse och opposition.<br />
CHEFREDAKTÖR/<br />
ANSV. UTGIVARE<br />
Hanna Lundquist (Tf)<br />
cred@ergo.us.uu.se<br />
018–480 31 30<br />
REDAKTÖR<br />
Gusten Holm<br />
red@ergo.us.uu.se<br />
018–480 31 31<br />
SIDREDIGERING<br />
Robert Ringefors och<br />
redaktörerna<br />
AD<br />
Lotta Hähnel<br />
ANNONSBOKNING<br />
Tomat annonsbyrå<br />
info@tomat.se<br />
046–13 74 00/02<br />
www.tomat.se<br />
UPPLAGA OCH<br />
PERIODICITET<br />
34 000 exemplar<br />
14 nr per år<br />
PRENUMERATION<br />
150 kr/år<br />
ANNONSPRISER<br />
Helsida fyrfärg: 19 500 kr<br />
Halvsida fyrfärg: 12 000 kr<br />
TRYCKERI<br />
UNT<br />
ISSN<br />
0345–2875<br />
ADRESSÄNDRING<br />
018–480 31 00<br />
Eftertryck utan redaktionens<br />
skriftliga medgivande tillåts<br />
ej. För obeställt material<br />
ans<strong>var</strong>as ej.<br />
Utebliven tidning:<br />
018-478 10 20<br />
(endast boende i Uppsala)<br />
NÄSTA NUMMER<br />
AV ERGO<br />
UTKOMMER:<br />
# 1 25/1<br />
# 2 15/2<br />
# 3 6/3<br />
# 4 20/3<br />
# 5 11/4<br />
# 6 25/4<br />
# 7 16/5<br />
berglin
04 / DEBATT <strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
LITTERATATURLISTAN<br />
ÄR OJÄMSTÄLLD«<br />
Bara fem procent av litteraturen<br />
på T5 på juristprogrammet är<br />
skriven av kvinnor. Alldeles för<br />
lite, tycker Ida Sandin.<br />
S-studenter anser att en<br />
jämn könsfördelning vad<br />
gäller författarna till kurslitteraturen<br />
på en kurs bör<br />
eftersträvas. Syftet med ett<br />
sådant strävande är att det inte bara är<br />
antalet anställda kvinnor på institutionen<br />
eller andelen kvinnliga respektive<br />
manliga studenter på kursen eller liknande<br />
som påverkar utbildningens kvalitet<br />
och uppnådda jämställdhet.<br />
» EN HALV BOK ÄR SKRIVEN<br />
AV EN KVINNA.«<br />
På juridikprogrammet är fördelningen<br />
av kvinnliga respektive manliga författare<br />
mycket ojämställd. Majoriteten av<br />
böckerna är skrivna av män. På termin<br />
5 finns nio böcker angivna som kurslitteratur<br />
– endast en av böckerna har en<br />
kvinnlig författare. Denna författarinna<br />
har dessutom skrivit boken tillsammans<br />
med en man så man kan se det som att<br />
en halv bok är skriven av en kvinna.<br />
Med ett sådant synsätt utgör litteratur<br />
skriven av kvinnor fem procent av den<br />
totala kurslitteraturen och dessvärre<br />
ser det ut på liknande sätt på även andra<br />
fakulteter. Att kvinnliga författare är underrepresenterade<br />
är inte bra för någon<br />
utbildning, och framförallt inte en som<br />
säger sig ha ett genusperspektiv. Juridicums<br />
strävan mot ökad jämställdhet ser<br />
i detta fall ut att stanna vid ett antal genusartiklar.<br />
Ida Sandin<br />
Juridikstuderande och partiombud<br />
för S-studenter<br />
SKRIV TILL ERGOS<br />
DEBATTSIDA!<br />
Textlängden bör inte överstiga<br />
2 500 tecken inklusive mellanslag.<br />
Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta i och språkgranska<br />
manus. Det går bra att<br />
<strong>var</strong>a anonym, men du måste<br />
uppge namn och adress till<br />
redaktionen.<br />
Maila till cred@ergo.us.uu.se.<br />
Nästa manusstopp är den 14/1 .<br />
LÅT KÅREN FINNAS<br />
BLAND STUDENTERNA<br />
Flytta ut kåren på campusen.<br />
Då blir det lättare för studenter<br />
att göra sin röst hörd och engagera<br />
sig. Det skriver företrädare<br />
för UUS, Gröna studenter<br />
och Borgerliga studenter.<br />
Uppsala studentkår upplevs<br />
idag av många studenter<br />
som tämligen anonym.<br />
Vi tror därför att Uppsala<br />
studentkårs centrala verksamhet<br />
måste kompletteras med en<br />
mer campusbaserad verksamhet, med<br />
andra ord med lokala sektioner som<br />
kan finnas där studenterna finns. Det<br />
skulle göra det lättare för studenter att<br />
komma i kontakt med Uppsala studentkår<br />
när de har problem eller när de vill<br />
påverka något. Vi anser också att kåren<br />
lättare skulle kunna informera studenterna<br />
om allt bra som kåren gör och hur<br />
det berör dem och deras <strong>var</strong>dag.<br />
» NÄR DET BLIR LÄTTARE<br />
FÖR STUDENTERNA ATT<br />
GÖRA SIN RÖST HÖRD OCH<br />
NÄR KONTAKTEN HAMNAR<br />
PÅ ETT MER LOKALT PLAN<br />
SÅ ÖKAR ENGAGEMANGET.«<br />
Det måste dessutom bli enkelt att<br />
engagera sig i Uppsala studentkår och<br />
göra något utan att engagera sig i ett<br />
kårparti. Det behövs en större mångfald<br />
av sätt att engagera sig på. Vi tror<br />
att när det blir lättare för studenterna<br />
att göra sin röst hörd och när kontakten<br />
hamnar på ett mer lokalt plan så ökar<br />
engagemanget. Det är genom att man<br />
träffar personer som är aktiva som man<br />
blir intresserad av att själv engagera<br />
sig och med ökad lokal aktivitet skulle<br />
sådana tillfällen öka drastiskt. Mer kontakt<br />
mellan medlemmar och kåraktiva<br />
skulle ge kåren en starkare och bättre<br />
rekryteringsbas.<br />
FÖR ATT DET SKA FUNGERA anser vi att<br />
kåren måste bli tydlig med vad som lämpar<br />
sig bäst att göra centralt och vad som<br />
Klas-Herman Lundgren<br />
f<strong>ung</strong>erar bättre om man gör det på en<br />
mer lokal nivå. För att undvika att uppfinna<br />
hjulet igen är det bra att samarbeta<br />
med de föreningar som redan finns på<br />
universitetets campus och i många fall<br />
dessutom redan samarbetar med Uppsala<br />
studentkår kring exempelvis studiebevakning.<br />
Det skulle ge föreningarna<br />
stöd samtidigt som det skulle möjliggöra<br />
och underlätta en sektionsbildning<br />
inom kåren.<br />
Framtida sektioner måste också få utrymme<br />
att själva avgöra vad de vill arbeta<br />
med och vilka frågor som är viktiga<br />
för just deras medlemmar. Kåren måste<br />
nina hemmingsson<br />
Magnus Lundgren<br />
Kristian Bergman<br />
självklart känna en tillit till sina sektioner<br />
och sektionerna måste känna tillit<br />
till kåren.<br />
Lokala starka sektioner blir i förlängningen<br />
en rekryteringsbas för kåren.<br />
Samtidigt kommer det att skapa goodwill<br />
och ett starkare förtroende för Uppsala<br />
studentkår, vilket vi tror att kåren<br />
kan vinna mycket på, speciellt nu när<br />
kårobligatoriet ifrågasätts.<br />
Klas-Herman Lundgren – Uppsala universitets<br />
studenter (UUS)<br />
Magnus Lundgren – Gröna studenter (Gs)<br />
Kristian Bergman – Borgerliga studenter<br />
Annons 60 mm
foto: Hanna Jansson<br />
Julenergi!<br />
Håll igång hela jullovet! Stallet har öppet för dig som är k<strong>var</strong> i stan.<br />
Här finns gym, klättervägg, aerobics, bollspel – och som en extra klapp<br />
bjuder vi på gratis julgympa! Välkommen till Studenthälsan!<br />
GYMPA GRATIS PÅ STALLET 26/12–6/1!<br />
Tid Må Ti On To Fr Lö Sö<br />
11.30 Gott nytt år! Nyårsdagen Puls<br />
stängt stängt<br />
16.30 Stång<br />
17.30 Stång 75 Medel Stång<br />
För övrigt julprogram – aerobics, bollspel, gym, klättervägg – se www.sh.uu.se.<br />
www.sh.uu.se<br />
STALLET Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40<br />
SVETTIS Svandammen Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80<br />
STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2 tr tel 15 50 50
06 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Lobbyister höll i obligatorisk<br />
undervisning på Juridicum<br />
Den idébaserade organisationen<br />
Centrum för rättvisa, som 2004<br />
stämde Uppsala universitet för<br />
kvoteringsförsöket på juristprogrammet,<br />
fick ensamma hålla i<br />
ett obligatoriskt seminarium om<br />
samma rättsfall på Juridicum.<br />
Flera studenter med utländskt<br />
utseende upplevde seminariet<br />
som kränkande.<br />
Seminariet <strong>var</strong> upplagt som<br />
ett processpel. Med utgångspunkt<br />
i stämningen<br />
mot och Högsta domstolens<br />
fällning av Uppsala<br />
universitet skulle studenterna ta fallet<br />
vidare till EG-domstolen. De skulle<br />
stämma den svenska staten och argumentera<br />
för att positiv särbehandling<br />
av sökande med utländsk bakgrund är<br />
fel också enligt EG-rätten.<br />
I klassrummet fanns ett antal studenter<br />
med utländskt utseende. Flera<br />
av dem upplevde seminariet som kränkande<br />
och kände sig stigmatiserade. En<br />
tydlig vi-och-dom-känsla uppstod, säger<br />
juriststudenten Claudia Jiménez Guala:<br />
– Processen mot Uppsala universitet<br />
har gjort att det har <strong>var</strong>it en spänd stämning<br />
under hela studietiden. Många har<br />
upplevt att de har blivit ifrågasatta och<br />
»PROCESSEN MOT UPPSA-<br />
LA UNIVERSITET HAR GJORT<br />
ATT DET HAR VARIT EN<br />
SPÄND STÄMNING UNDER<br />
HELA STUDIETIDEN.«<br />
att andra studenter undrar om man är<br />
där på egna meriter. Men vi har aldrig<br />
<strong>var</strong>it tv<strong>ung</strong>na att diskutera det här på<br />
lektionstid tidigare.<br />
HON IFRÅGASÄTTER det rimliga i att vad<br />
hon ser som en starkt ideologiskt präglad<br />
lobbyorganisation på obligatorisk<br />
undervisningstid får tala för sin sak i en<br />
på utbildningen så pass laddad fråga,<br />
vilket seminarieupplägget i praktiken<br />
kom att innebära enligt henne. Förutom<br />
gästläraren, som är forskningsstipendiat<br />
på Centrum för rättvisa, när<strong>var</strong>ade<br />
också organisationens chefsjurist<br />
och berättade om målet man drivit mot<br />
universitetet. Studenterna kunde heller<br />
inte argumentera för en annan syn på<br />
positiv särbehandling eftersom ramarna<br />
<strong>var</strong> givna, understryker Claudia Jiménez<br />
Guala, och menar att hon därför<br />
också kände sig ideologiskt kränkt.<br />
En annan student, som vill <strong>var</strong>a anonym,<br />
invänder inte främst mot seminarieuppgiften<br />
i sig utan mot det faktum<br />
att företrädare för Centrum för rättvisa,<br />
som så tydligt tagit ställning i frågan,<br />
ensamma fick hålla i seminariet.<br />
FLERA STUDENTER, däribland Claudia Jiménez<br />
Guala, valde att sitta tysta under<br />
processpelet.<br />
– Jag kände inte att det fanns något jag<br />
kunde säga. Jag hade redan frågat <strong>var</strong>för<br />
vi <strong>var</strong> tv<strong>ung</strong>na att utgå från det här målet<br />
när vilket annat som helst hade f<strong>ung</strong>erat<br />
lika bra, och fått till s<strong>var</strong> att det <strong>var</strong><br />
ett intressant och passande mål, säger<br />
Claudia Jiménez Guala.<br />
Johan Loell, studiebevakare på Juridicum,<br />
säger att universitetet enligt lagen<br />
om likabehandling av studenter är skyldiga<br />
att utreda om de får veta att någon<br />
student känt sig kränkt på grund av etnicitet.<br />
Enligt Johan Loells erfarenhet<br />
är det ovanligt att utomstående organisationer<br />
håller i obligatoriska undervisningsmoment.<br />
Men Olle Lundin, prefekt på Juridiska<br />
Centrum för rättvisa höll den 27 november i ett obligatoriskt seminarium för juridikstuderande.<br />
Uppgiften – att argumentera för att positiv särbehandling är oförenligt med<br />
EG-rätten – har upprört studenter med utländskt utseende.<br />
Foto: Hannes Lj<strong>ung</strong>hall<br />
fakulteten, menar att det är mycket vanligt<br />
att externa föreläsare bjuds in, även<br />
till obligatoriska kursmoment. Olle<br />
Lundin vill inte uttala sig om det aktuella<br />
seminariet utan hänvisar till att han<br />
inte hunnit prata med ans<strong>var</strong>ig lärare<br />
och studenter.<br />
RENT GENERELLT ser han dock han inget<br />
problem i att Centrum för rättvisa håller<br />
i ett seminarium kring Uppsalamålet,<br />
med studenter som teoretiskt sett<br />
kan ha kommit in via kvotering.<br />
– Nej, inte egentligen. Det här är ett<br />
intressant rättsfall och vi vill gärna<br />
diskutera dagsaktuella fall, säger Olle<br />
Lundin.<br />
Men institutionen kommer självklart<br />
att enligt lagen om likabehandling låta<br />
utreda vad som hänt, lo<strong>var</strong> han.<br />
<strong>Ergo</strong> har inte lyckats nå den kursans<strong>var</strong>ige<br />
läraren för en kommentar.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
Centrum för rättvisa<br />
(CFR) är en ideell och<br />
obunden stiftelse som<br />
startade sin verksamhet<br />
2002. Ändamålet<br />
är att få genomslag för fri- och<br />
rättigheter som skyddas i Europakonventionen,<br />
grundlagen och vanlig<br />
lag. CFR har hittills drivit ett 30-tal<br />
fall om bland annat diskriminering,<br />
föreningsfrihet och äganderätt.<br />
Organisationen tar inte betalt av<br />
sina klienter, utan fi nansieras genom<br />
gåvor och anslag.<br />
2004 väckte CFR åtal mot Uppsala<br />
universitet för den alternativa antagningen<br />
på juristutbildningen, där 30<br />
nybörjarplatser viktes åt studenter<br />
med två utlandsfödda föräldrar. Universitetet<br />
fälldes för otillåten etnisk<br />
diskriminering i tingsrätt, hovrätt<br />
och i Högsta domstolen.<br />
Missad tenta kan bli dyr historia<br />
Studenter som tar sina poäng i<br />
tid ska få högre studiebidrag än<br />
de som halkar efter. Det är ett av<br />
förslagen som den studiesociala<br />
utredning regeringen nu har<br />
tillsatt ska se över.<br />
Utredningen ska kartlägga<br />
hur studenters sociala och<br />
ekonomiska situation kan<br />
förbättras. Den ska särskilt<br />
titta på hur studiemedelssystemet<br />
samspelar med andra sociala<br />
trygghetsystem. Idag är det till exempel<br />
så att den som studerar inte kan <strong>var</strong>a<br />
sjukskriven på deltid. Först efter 30 dagars<br />
sjukdom avskrivs lånedelen i studiemedlet.<br />
Den ekonomiska situationen för<br />
studenter med barn ska också utredas.<br />
– Vi är överens med regeringen om att<br />
man måste gå på djupet med här frågorna.<br />
Studerande ska ha samma villkor som andra<br />
grupper, säger Mattias Bjärnemalm,<br />
vice ordförande för Uppsala studentkår<br />
med ans<strong>var</strong> för studiesociala frågor.<br />
Högskole- och forskningsminister Lars<br />
Leijonborg har tidigare lanserat idén om<br />
en examenspremie som ett sätt att öka genomströmningen<br />
i högskolan. Förslaget<br />
återfinns i utredningsdirektiven, liksom<br />
en peng-per-poängmodell. Enligt den ska<br />
studenter som halkar efter i studierna få<br />
minskat studiebidrag. Som kompensation<br />
ska lånedelen kunna öka.<br />
Mattias Bjärnemalm menar att det inte<br />
är något fel på ambitionen att få studenter<br />
att ta examen i tid. Men han är skarpt kritisk<br />
till de två modeller regeringen vill att<br />
utredningen ser över.<br />
– En examenspremie missgynnar dem<br />
som byter utbildningsinriktning eller<br />
vill fördjupa sig. Med ett peng-per-poängsystem<br />
riskerar studenter att avbryta sina<br />
studier om de halkar efter eftersom man<br />
är rädd för att ta för stora lån, säger han.<br />
BJÄRNEMALM HOPPAS OCKSÅ att utredningen<br />
noga analyserar <strong>var</strong>för studenter<br />
läser i fler terminer än de kanske skulle<br />
behöva.<br />
– Det är bra att frågan lyfts. Kanske kommer<br />
man fram till att det beror på att<br />
många måste jobba vid sidan av studierna.<br />
Då är det ett problem som går att lösa,<br />
men inte genom examenspremier utan<br />
med höjt studiemedel.<br />
Utredningen får formen av en parlamentarisk<br />
kommitté, vilket borgar för<br />
reformer som står sig över eventuella<br />
framtida regeringsskiften. Kommittén<br />
ska också se över om CSN:s verksamhet<br />
helt eller delvis kan tas över av privata<br />
aktörer. Enligt direktiven skulle en sådan<br />
reform kunna gynna studenter genom<br />
att valfriheten ökar. Storleken på fribeloppet<br />
(hur mycket pengar man får tjäna<br />
med bibehållet studiemedel) ska också<br />
utredas. Mattias Bjärnemalm ser inga<br />
problem med att ta bort fribeloppet – under<br />
förutsättning att studiemedlet samtidigt<br />
höjs rejält.<br />
– Slopar man fribeloppet utan att höja<br />
studiemedlet uppmanar man människor<br />
att jobba extra. Det går rakt emot idén om<br />
ökad genomströmning, säger han.<br />
Kommittén ska presentera sitt slutbetänkande<br />
i mars 2009.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
NYHETER / 07<br />
Kåren vill <strong>var</strong>a med<br />
när vicerektorer väljs<br />
Valet av nya vicerektorer är i full<br />
gång på Uppsala universitet.<br />
Vilka som får jobben har betydelse<br />
för studenter och doktorander.<br />
Men kåren är missnöjd<br />
med hur universitetet hanterat<br />
studentinflytandet i valet.<br />
Uppsala studentkår har under<br />
hösten legat på universitetetet<br />
för att studentrepresentanter<br />
ska få sitta med i valberedningarna.<br />
– Vicerektorer och dekaner är en del av<br />
universitetsledningen och har stort inflytande<br />
över utbildningen och frågor som<br />
rör studenter. Framför allt är det viktigt<br />
att doktorander har förtroende för dem<br />
eftersom de är ordförande i fakultetsnämnderna,<br />
säger kårordförande Louise<br />
Callenberg.<br />
Kåren stödjer sig på paragraf 3:9 i Högskoleförordningen,<br />
som slår fast att studenter<br />
har rätt att <strong>var</strong>a representerade<br />
i alla beslutande och beredande organ<br />
”<strong>var</strong>s verksamhet har betydelse för utbildningen<br />
och studenternas situation”.<br />
Men samtidigt säger en annan lagparagraf<br />
att det är ”vetenskapligt kompetenta<br />
lärare” som ska föreslå vem som<br />
bör utses till vicerektor eller dekan. Det<br />
här har universitetsledningen tagit fasta<br />
på. I ett förslag till rektorsbeslut från slutet<br />
av oktober skriver ledningen att det<br />
Studenthälsans träningsanläggningar<br />
Svettis och Stallet<br />
anmäls till Handikappsombudsmannen<br />
(HO). På Svettis<br />
stoppar en trappa den som är<br />
rullstolsburen redan vid dörren.<br />
På Stallet kommer studenter<br />
med rullstol in, men det<br />
finns andra brister i form<br />
av till exempel t<strong>ung</strong>a dörrar<br />
och onödiga trösklar – till<br />
exempel vid nödutgången. Allt enligt<br />
anmälan som gjorts av Marschen för tillgänglighet,<br />
som tidigare i höstas massanmälde<br />
Uppsalas studentnationer för<br />
bristande tillgänglighet.<br />
– Det är bra att frågan lyfts. Självklart<br />
ska alla studenter ha tillgång till Studenthälsans<br />
lokaler, säger Emelie Hedén<br />
Eklund, jämlikhetsans<strong>var</strong>ig på Uppsala<br />
studentkår.<br />
STUDENTHÄLSANS DIREKTÖR Claes-Göran<br />
Swahn hänvisar till att alla legala<br />
krav på tillgänglighet följdes när Stallet<br />
byggdes 1999. Att handikappanpassa<br />
Svettis hundra år gamla lokaler menar<br />
han i princip är omöjligt.<br />
– Visst skulle man kunna bygga en<br />
ramp till entrén, men sedan är ju hela<br />
byggnaden mer eller mindre full av trappor<br />
och nivåskillnader. Därför har vi<br />
också sedan länge dispens från universi-<br />
»ATT STUDENTERNA SKA<br />
INFORMERAS KAN BETYDA<br />
VAD SOM HELST.«<br />
såvitt man kan finna inte finns något<br />
lagtvång att släppa in studenterna i valberedningarna.<br />
När kåren fick kännedom om universitetsledningens<br />
hållning vände den<br />
sig till Högskoleverket, som meddelade<br />
att man är beredd att pröva ärendet juridiskt.<br />
– Det vore intressant att höra vad båda<br />
parterna har att säga och se hur lagen ska<br />
tolkas här. Rent generellt är paragraf 3:9<br />
ganska långt gående, säger Marie Stern<br />
Wärn på Högskoleverkets juridiska avdelning<br />
till <strong>Ergo</strong>.<br />
EFTER BESKEDET att Högskoleverket kontaktats<br />
ändrade universitetsledningen<br />
kurs något. Man skriver i sitt beslut att<br />
företrädare för studenterna ska informeras<br />
av valberedningarna innan vicerektorerna<br />
väljs, samt att ”det förutsätts”<br />
att studenterna ges möjlighet att ge sin<br />
mening.<br />
I klartext står dock universitetet fast<br />
där man stod från början, menar Louise<br />
Callenberg.<br />
– Det man skriver är extremt luddigt.<br />
Att studenterna ska informeras kan betyda<br />
vad som helst. Man slår inte fast några<br />
Studenthälsan HO-anmäls<br />
Trappan på Svettis hindrar rullstolsburna från att ta sig in.<br />
rutiner för hur och om studentrepresentanter<br />
ska kallas till valberedningarna.<br />
Jag har redan fått ta emot samtal från<br />
valberedningsordförande som är osäkra<br />
på vad som gäller.<br />
Men prorektor Kerstin Sahlin anser att<br />
universitetsledningen har tillmötesgått<br />
studentkårens önskemål så långt det är<br />
möjligt.<br />
– Det står klart och tydligt i vårt beslut<br />
att valberedningens ordförande ska lämna<br />
information till studentföreträdare<br />
och att de ska få möjlighet att ge sin mening.<br />
Den här typen av text kan inte konkretiseras<br />
mer än så, säger hon.<br />
TROTS ATT KÅREN ÄR MISSNÖJD med utgången<br />
av ärendet planerar man inte att<br />
göra en formell anmälan av universitetet<br />
till Högskoleverket, vilket krävs för att<br />
verket ska pröva ärendet.<br />
– Vicerektorsvalet ska <strong>var</strong>a klart redan i<br />
mars, så vi får acceptera det här beslutet<br />
nu. Vi har sagt vår mening och ser inget<br />
skäl att bråka mer, säger Louise Callenberg.<br />
Hon påpekar dock att det finns goda<br />
exempel på universitetet. På humanistisk-samhällsvetenskapliga<br />
fakulteten<br />
släpptes studenterna in i valet till områdesnämnderna,<br />
och även i övrigt verkar<br />
fakulteten ta studentinflytande på all<strong>var</strong>,<br />
menar Louise Callenberg.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
Foto: Hanna Lundquist<br />
tetet för kravet på tillgänglighet på Svettis,<br />
säger Claes-Göran Swahn.<br />
Men är det rimligt att alla studenter<br />
vid Uppsala universitet inte kan träna<br />
på era anläggningar<br />
– Nej, det är givetvis inte okej. Vi ska se<br />
över om det finns några åtgärder vi kan<br />
vidta som förbättrar tillgängligheten. Vi<br />
har inga ambitioner att göra det besvärligt<br />
för studenterna.<br />
Enligt planerna ska Svettis stängas om<br />
drygt två år och flytta in i det nya campuset<br />
Pedagogikum som byggs mellan slottet<br />
och Botaniska trädgården.<br />
Kommer ni att <strong>var</strong>a noggrannare med<br />
tillgängligheten då<br />
– Det kan du lugnt utgå ifrån, säger<br />
Claes-Göran Swahn.<br />
Eftersom bristande tillgänglighet i dagsläget<br />
inte omfattas av lagen om förbud<br />
mot diskriminering kommer HO inte att<br />
agera med anledning av anmälningarna.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
Doktorshattar<br />
vanliga bland<br />
Uppsalas lärare<br />
Andelen forskarutbildade lärare<br />
på landets lärosäten skiljer sig<br />
kraftigt åt, enligt en färsk analys<br />
från Högskoleverket. Uppsala<br />
universitet placerar sig högt upp<br />
på listan. Men en doktorshatt är<br />
inte allt, menar kåren.<br />
Fyra av fem lärare vid Uppsala<br />
universitet är disputerade.<br />
Bara Handelshögskolan och<br />
Chalmers har fler lärare med<br />
forskarutbildning.<br />
– 80 procent är en bra siffra. Men att en<br />
lärare är disputerad är inte allt – pedagogisk<br />
skicklighet är också viktigt för studenterna,<br />
säger Hanna Mörck, vice ordförande<br />
för Uppsala studentkår med ans<strong>var</strong><br />
för utbildningsfrågor.<br />
I landet som helhet är sex av tio högskolelärare<br />
disputerade. Lägst andel har i regel<br />
lärarutbildningar, vårdutbildningar<br />
och konstärliga utbildningar. Det är utbildningsområden<br />
som har förts in i högskolan<br />
relativt sent, och som dessutom<br />
ofta har begränsade forskningsresurser.<br />
På Lärarhögskolan i Stockholm är bara 35<br />
procent av lärarna forskarutbildade.<br />
Av de ickedisputerade lärarna är de flesta<br />
adjunkter, och bara ett fåtal av dessa<br />
genomgår forskarutbildning.<br />
– Alla lärare borde få möjlighet att forska.<br />
Är man inte disputerad ska man ha<br />
möjlighet att bli det, anser Hanna Mörck.<br />
HON MENAR ATT DET ÄR VIKTIGT att studenter<br />
får träffa aktiva forskare; både för<br />
att garantera forskningsanknytningen i<br />
grundutbildningen och som ett medel<br />
för att minska den sociala snedrekyteringen<br />
till forskarutbildningen.<br />
– Jag tror att möten med människor<br />
som man kan identifiera sig med kan<br />
<strong>var</strong>a avgörande för om man själv väljer<br />
ett yrke, säger hon.<br />
Mattias Wiggberg, ordförande för kårens<br />
doktorandnämnd, menar att den<br />
viktigaste åtgärden för att öka andelen<br />
disputerade lärare är att tillsätta nya och<br />
<strong>ung</strong>a lärare med doktorsexamen. Adjunkter<br />
ska visserligen uppmuntras att<br />
söka doktorandtjänster, men en öppen<br />
utlysning av tjänsterna krävs, anser han.<br />
Det är första gången som Högskoleverket<br />
undersöker antalet forskarutbildade<br />
lärare.<br />
– Vi tyckte att det <strong>var</strong> intressant att synliggöra<br />
vilka siffror det rör sig om. En hög<br />
andel disputerade lärare brukar ju tas<br />
som ett kvalitetsmått, säger utredaren<br />
Stig Forneng.<br />
Universitetetskansler Anders Flodström<br />
säger i ett pressmeddelande att andelen<br />
disputerade lärare är låg och att det<br />
är önskvärt att fler får möjlighet att börja<br />
på forskarutbildningen.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
81 procent av lärarna<br />
vid Uppsala universitet<br />
är forskarutbildade. Det<br />
fi nns 210 odisputerade<br />
lärare vid universitetet.<br />
Elva procent av dem är registrerade<br />
på forskarutbildningen, men bara sju<br />
procent är aktiva.
08 / NYHETER<br />
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Tomtar, gran – och hemvändarångest<br />
Julen är hemvändartid för många studenter.<br />
Men är allt bara skimrande och fröjdefullt<br />
framför familjegranen<br />
SARA LAGINDER, 26, pluggar serbiska/kroatiska/bosniska<br />
och skriver magisteruppsats<br />
i Östeuropakunskap, från Sala.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Nej, eftersom jag inte ska åka hem. Eller<br />
jag åker nog bara hem över dagen på julafton<br />
eftersom jag ska jobba. Det är nära<br />
så jag kan åka hem när jag vill...<br />
Vad är det bästa med att komma hem<br />
– Att slippa laga mat och umgås med min<br />
familj.<br />
Och det mest ångestladdande med att<br />
åka hem<br />
– Oj, det är jobbigt med julhets och ibland<br />
med julklapparna. Sen kan det <strong>var</strong>a jobbigt<br />
om man bor längre bort än vad jag<br />
gör.<br />
JESSICA WALLSTRÖM, 41, pluggar till textil-<br />
och spansklärare, från Ängelholm.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Jag har min familj här så jag har inte så<br />
mycket ångest. Däremot följer jag med<br />
till Hälsingland till min mans föräldrahem.<br />
Vad är det bästa med att komma hem<br />
– Att man slipper så mycket stök och man<br />
kan välja lite vad man ska göra.<br />
Vad ser du mest fram emot i jul<br />
– Vara ledig. Jag hoppas på snö.<br />
IDA GUSTAFSSON, 20, pluggar bioteknik,<br />
från Varberg.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Ja faktiskt, lite. Det är tråkigt att ingen<br />
bor jämte mig och det är många man saknar<br />
när man är hemma.<br />
Vad är mest ångestladdat med att åka<br />
hem vid jul<br />
– Tvånget att gå ut på krogen på juldagen.<br />
Jag tror att alla har lite ångest inför det.<br />
Vad är det bästa med att komma hem<br />
– Att träffa familjen och kompisarna.<br />
Vad ser du mest fram emot i jul<br />
– Gå på Lisebergs julmarknad. Den har<br />
något för alla!<br />
WILL GOLDBLOOM, 20, pluggar historia<br />
i Uppsala och dramatik och historia vid<br />
Vancouvers universitet, från Toronto.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Nej, jag ska inte åka hem vid jul. Jag är<br />
jude så vi firar inte jul så jag känner inte<br />
så mycket inför det. Vid jul ska jag ut och<br />
resa i Europa.<br />
Vad brukar <strong>var</strong>a mest ångestladdat med<br />
att åka hem vid jul<br />
– Efter några dagar kan det bli lite tråkigt.<br />
Och så blir man fet av för mycket mat,<br />
haha.<br />
Vad är det bästa med att åka hem<br />
– Att träffa familj och vänner som kommer<br />
tillbaka från olika universitet.<br />
Vad ser du mest fram emot i jul<br />
– Jag gillar att lyssna på julmusik (Christmas<br />
Carols), när jag <strong>var</strong> liten sjöng jag i<br />
kör.<br />
FRIDA JONSÉN, 22, pluggar sociologi AOP,<br />
från Karlstad.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Nej, tvärtom. Jag tycker det är skönt. Det<br />
kan <strong>var</strong>a för att jag inte <strong>var</strong>it hemma på<br />
hela terminen. Som student är man mycket<br />
själv och julen är en mysig högtid!<br />
Finns det inget ångestladdat med att åka<br />
hem<br />
– Att man missar saker som händer här,<br />
kanske. Och om man har plugg man borde<br />
ta tag i.<br />
Vad ser du mest fram emot i jul<br />
– Att se vårt nya hus. Det har totalrenoverats,<br />
när jag sist såg det <strong>var</strong> det ett bombnedslag<br />
(skrattar).<br />
EMMA JANSSON, 26, pluggar till gymnasielärare<br />
i spanska och samhällskunskap,<br />
från Surahammar.<br />
Har du hemvändarångest<br />
– Nja. Kanske lite grann om det blir för<br />
stilla. Kanske mer över sommaren när<br />
man kommer att stanna längre. Nu är<br />
man hemma så kort. Om det blir väldigt<br />
stilla och inte händer så mycket kan det<br />
bli lite ångestladdat, Men det är samtidigt<br />
bra med lugn.<br />
Vad är det bästa med att komma hem<br />
– Att få släppa massa ans<strong>var</strong> och bli lite<br />
omhändertagen<br />
Vad ser du mest fram emot i jul<br />
– Två saker. Att få träffa min bror som jobbar<br />
och bor i Japan, och att fira jul med<br />
hela familjen. Det har vi inte gjort på jättelänge.<br />
VINCENT VUKOVIC, 22, pluggar Medie- och<br />
kommunikationsvetenskap A, från Skellefteå.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Inte så speciellt mycket. Jag har inte<br />
något behov av att åka hem över huvud<br />
taget eftersom vi inte brukar fira jul i traditionell<br />
mening. Vi brukar inte julpynta<br />
så mycket och köper inga julklappar. Men<br />
det innebär ångest att ta sig hem: jag åker<br />
helst tåg och det tar elva timmar att åka<br />
upp.<br />
Vad är det bästa med att komma hem<br />
– God mat, haha, och gratis mat. Man får<br />
skämma bort sig lite och det är det underbaraste<br />
som finns.<br />
Vad ser du mest fram emot i jul<br />
– Försöka ha det lite mer juligt i år eftersom<br />
jag inte haft det så mycket förut. Det<br />
blir trevligt med lussebullar, pyntande<br />
och ”Ensam hemma” på film.<br />
SIMON MINNEMA, 23, pluggar sociologi<br />
AOP, från Stockholm.<br />
Har du hemvändarångest vid jul<br />
– Nej, det kan jag inte påstå att jag har.<br />
Vem har det Jag tycker det är trevligt<br />
att komma hem ibland. Men det kan bli<br />
lite för mycket med familjen. Om det blir<br />
segt är det jobbigt.<br />
Vad är det bästa med att komma hem<br />
– Att äta god mat ,mat över huvud taget,<br />
och när det är julmysigt.<br />
TEXT: ELLEN PERSSON<br />
FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
PORTRÄTTET / 09<br />
Tycker för debattens skull<br />
Från bloggande statsvetarstudent till en av Sveriges<br />
mest efterfrågade skribenter. Katrine Kielos har gjort<br />
en kometkarriär. Men tyckandet är ett jobb, punkt<br />
slut, hävdar hon. Egentligen drömmer hon om att<br />
skriva tal åt socialdemokraterna.<br />
Vad heter det där kaféet... Oden nånting Just<br />
det, Ofvandahls! Där kan vi väl ses.<br />
Katrine Kielos är tillbaka på brottsplatsen:<br />
Uppsala. Det <strong>var</strong> här hon som nybliven statsvetarstudent<br />
blev politiskt intresserad. Eller<br />
med egna ord, ”såg ljuset” – det socialdemokratiska. Hon<br />
vantrivdes på den statsvetenskapliga institutionen och<br />
tyckte den <strong>var</strong> antiintellektuell och antifeministisk.<br />
– Att komma till Uppsala kändes lite som att flyttas 150<br />
år tillbaka i tiden. Jag minns hur jag kom till min första<br />
föreläsning i politisk teori i universitetsaulan, och hade<br />
mötts av den där skylten om att det är större att tänka rätt<br />
än fritt. Och så står Leif Lewin där och pratar om att vi har<br />
allmän rösträtt i Sverige sedan 1909...<br />
Att skriva om genus <strong>var</strong> en motståndshandling i Uppsala,<br />
menar Katrine Kielos, medan det när hon pluggade<br />
politisk psykologi i Michigan <strong>var</strong> något helt naturligt och<br />
opolitiskt. Hon upplevde undervisningen i Uppsala som<br />
konformistisk; studenterna skulle strömlinjeformas i det<br />
uppsaliensiska sättet att tänka.<br />
EFTER ATT HA STÅTT vid en datorpelare på Gamla torget<br />
och läst en debattartikel av Pär Nuder knöt hon inspirerat<br />
näven i fickan och gick raka vägen till den socialdemokratiska<br />
studentföreningen Laboremus. En novemberkväll<br />
fem år senare är hon inbjuden onsdagstalare hos föreningen.<br />
Framför ett rött skynke i källarlokalen på Rundelsgränd<br />
läser hon ur sin bok om våldtäkt som snart kommer<br />
ut, en essäbok som blandar teori och fiktion.<br />
– Vi pratar mycket om våldtäktstal och lagparagrafer i<br />
Sverige. Vad vi inte pratar om är vad som händer med en<br />
kvinnas kropp när hon blir våldtagen. Det ville jag försöka<br />
beskriva. Och så presenterar jag en del av all den teori som<br />
faktiskt finns om våldtäkt. Det är lite utbildningsradioambition:<br />
”här är 20 andra sätt man kan tänka om våldtäkt<br />
på”, förklarar hon.<br />
Karriären hittills kan inte beskrivas som annat än<br />
rekordsnabb. Hösten 2006 började hon blogga på all<strong>var</strong>,<br />
efter ett par provomgångar. Idag skriver hon för<br />
en rad tidningar och tidskrifter – däribland Expressen,<br />
Fokus, Arena och Arbetaren, har ett bokkontrakt<br />
och bjuds ofta in som tyckare till olika tv-soffor. Nyligen<br />
utsågs hon till årets medierookie av branschorganisationen<br />
Sveriges tidskrifter.<br />
Som skribent tar Katrine Kielos upp allt från sex och populärkultur<br />
till arbetsmarknadspolitik. Men hon betonar<br />
att hon gör det som professionell debattör, inte som privatperson:<br />
»DET ÄR ETT JOBB. VAD JAG TYCKER<br />
ÄR INTE DET VIKTIGA. JAG TAR UPP<br />
DET JAG ANSER BEHÖVER SÄGAS I<br />
EN FRÅGA FÖR DEBATTENS SKULL«<br />
– Det är ett jobb. Vad jag tycker är inte det viktiga. Jag tar<br />
upp det jag anser behöver sägas i en fråga för debattens<br />
skull. Jag ser det inte som att det är jag som tycker något,<br />
utan någon annan.<br />
Att kombinera yrkesrollen med en tydligt deklarerad politisk<br />
åskådning går smärtfritt. Tidningarna och läsarna vet<br />
<strong>var</strong> hon står, menar hon. Partitillhörigheten hindrar henne<br />
heller inte från att tidvis kritisera Mona Sahlin och sossarna.<br />
– Jag har svårt att förstå folk som tror att jag bara för att<br />
jag är med i ett parti sväljer allt partiet säger eller tar order<br />
från Marita [Ulvskog]. Jag tror snarare att man är mer<br />
oberoende för att man har en ideologisk grund att relatera<br />
till. Kulturen som finns inom socialdemokraterna att<br />
lojalitet är att aldrig kritisera håller jag inte med om.<br />
Kritiken mot de egna till trots hoppas hon en dag bli<br />
talskri<strong>var</strong>e åt partiet. Mediekarriären <strong>var</strong> inte planerad,<br />
utan ett resultat av upptäckten att hon kunde ta betalt<br />
för att skriva. Hon känner sig privilegierad som får skriva,<br />
läsa och tycka på heltid, och tänker inte så mycket på att<br />
hon jobbar extremt mycket.<br />
Inte heller lägger hon tid och möda på de reaktioner<br />
hennes analyser och ofta drastiska formuleringar väcker<br />
hos läsare av bloggen och krönikorna.<br />
– Jag läser faktiskt sällan bloggkommentarerna. Men<br />
när <strong>ung</strong>a tjejer som läst mig i SSU:s tidning Frihet hör av<br />
sig är det jätteroligt. Om någon borgare som läser Fokus<br />
tycker att jag har sosseåsikter, kvittar däremot.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
Fotnot: 1907–09 beslutades om allmän<br />
rösträtt för män över 24 år vid val till riksdagens andra kammare.<br />
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes i<br />
Sverige 1918–21.<br />
Katrine Kielos om...<br />
... sitt bidrag i nyutkomna antologin ”Könskrig”, som har<br />
rubriken ”Så har man heterosexuellt sex med en man i<br />
Sverige hösten 2007”:<br />
– Ja, det behövs en sådan instruktion. Jag får ofta frågan<br />
hur man har sex jämställt när jag är ute och pratar bland<br />
SSU-are, det är sånt som folk tänker på. Sen kan det kännas<br />
lite märkligt att jag ska komma där och <strong>var</strong>a en auktoritet<br />
bara för att jag har läst 2 000 böcker och är feminist.<br />
... att kritisera Mona Sahlin och s:<br />
– Kulturen inom s att lojalitet är att aldrig kritisera håller<br />
jag inte med om. Samtidigt är det självklart så att vill man<br />
komma fram som socialdemokratisk debattör så måste<br />
man bråka med partiledaren.<br />
... att hon sagt att hon egentligen hatar att skriva:<br />
– Hatar och hatar. Jag tycker inte om att sitta och hålla på<br />
med formuleringar. Och jag har aldrig sett mig som en<br />
skrivande person; jag har aldrig suttit hemma och skrivit.<br />
... sin politiska övertygelse:<br />
– Jag vill för allt i livet inte bli politiker. Men jag har politiska<br />
åsikter som jag vill driva. Egentligen hade jag hellre<br />
skrivit tal åt någon annan.<br />
... den feministiska debatten i Sverige:<br />
– Vi är väldigt bra på jämställdhet, hela SOU-grejen och<br />
statsfeminism i Sverige. Men den grundläggande feministiska<br />
teorin saknas, det finns ett behov av nya perspektiv och<br />
andra sätt att tänka. Jag ser det som ett självändamål att vidga<br />
den feministiska debatten – det behöver inte alltid bli en<br />
SOU eller ett stort projekt hos socialdepartementet av det.<br />
Foto: Hanna Lundquist<br />
Namn: Katrine Kielos<br />
Född: 1983 i Lund.<br />
Bor: På Södermalm i Stockholm.<br />
Utbildning: Läste en pol kand i Uppsala<br />
2002-2004. Studier i politisk psykologi vid University of<br />
Michigan i USA.<br />
Aktuell: Utsedd till 2007 års medierookie av Sveriges<br />
tidskrifter. Boken ”Våldtäkt och romantik – en essä<br />
om kvinnlig sexualitet” kommer kring nyår. Skribent på<br />
Expressens kultursidor, i Arena, Fokus, Arbetaren,<br />
Jusektidningen, Frihet och Efterarbetet, på egna bloggen<br />
kkielos.blogspot.com och nätbaserade ledarsidan<br />
Dagens Arena.
10 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Ett år i kårledningen ger<br />
Kåren – en språngbräda till Rosenbad Kanske.<br />
Ett säkrare besked är att ett år i kårledningen ger<br />
jobb. Det visar <strong>Ergo</strong>s kartläggning av de tio senaste<br />
årens kårpresidialer.<br />
Föreställningen om kåren som en träningsplats<br />
där blivande politiker – gärna vänstersinnade<br />
– drillas i i debatteknik och maktutövning är<br />
seglivad. Ett exempel: på sin hemsida skriver<br />
det kårfackliga partiet Uppsala universitets<br />
studenter (UUS) att kåren ”inte främst ska <strong>var</strong>a en plantskola<br />
för politiker utan koncentrera sig på verksamhet<br />
för medlemmarna, fokus på medlemmarna och inte på<br />
de aktiva”.<br />
<strong>Ergo</strong> har frågat samtliga personer som <strong>var</strong>it ordförande<br />
eller viceordförande åren 1998–2007 om de är eller<br />
har <strong>var</strong>it partipolitiskt engagerade efter sin tid på kåren,<br />
eller om de arbetat för ett politiskt parti. Knappt hälften,<br />
10 av 23 personer, s<strong>var</strong>ar ja. Det är klart fler än i åldersgruppen<br />
som helhet, där bara ett par procent beräknas<br />
<strong>var</strong>a anslutna till något politiskt parti, enligt statsvetaren<br />
Anders Westholm.<br />
Han är inte förvånad över den höga siffran.<br />
– De som engagerar sig kårpolitiskt kan även innan de<br />
kommer till kåren förväntas ha ett större politiskt intresse<br />
än studenten i gemen. Även om man representerar ett<br />
kårfackligt parti kan man mycket väl ha en politisk färg<br />
vid sidan av, det finns ingen motsättning i det.<br />
ANDERS WESTHOLM menar att det finns en tradition i<br />
svensk politik av att höga poster i kårorganisationer har<br />
f<strong>ung</strong>erat som en språngbräda in i rikspolitiken. Från sin<br />
forskning kring hur makteliter rekryteras i Sverige vet<br />
han också att en vanlig väg är att man från en position i<br />
exempelvis en kårledning lyfts in i ett politiskt sekretariat,<br />
till exempel statsrådsberedningen, eller blir assistent<br />
till en hög politiker. Därifrån går man sedan vidare.<br />
Bland de tio senaste årens presidialer finns flera exempel<br />
på det han beskriver. Anna Neuman, vice kårordförande<br />
02–04, jobbar idag som pressekreterare hos Jan<br />
Björklund. Ignacio Vita som <strong>var</strong> kårordförande 02/03<br />
blev efter kåren politiskt sakkunnig hos Mona Sahlin.<br />
Förra årets viceordförande Susanna Hansson är idag<br />
kanslichef på Liberala <strong>ung</strong>domsförbundet.<br />
Förutom dem är det dock bara en person till som jobbat<br />
med politik på heltid: nu<strong>var</strong>ande kommunalrådet på Gotland<br />
Gustav Hoffstedt (m), som <strong>var</strong> kårordförande 99/00.<br />
För övriga sex politiskt engagerade expresidialer rör<br />
det sig om mer eller mindre omfattande förtroendeuppdrag<br />
inom kommun eller landsting.<br />
Söker man sig då till kåren för att man som Anders<br />
Westholm säger redan är politiskt intresserad, eller blir<br />
man det när man är där Det finns exempel på båda <strong>var</strong>ianterna.<br />
Anna Neuman berättar att hennes politiska<br />
intresse växte under tiden på kåren, vilket senare ledde<br />
fram till ett partipolitiskt engagemang. Ignacio Vita <strong>var</strong><br />
däremot politiskt aktiv redan innan kåren, i SSU och i<br />
den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus.<br />
Ignacio Vita menar att året som kårordförande ”absolut”<br />
hjälpte till att öppna dörren till regeringskansliet, även<br />
om SSU- och Laboremustiden säkert också medverkade.<br />
»DET VAR NYTTIGT ATT SE DET<br />
POLITISKA SPELET OCH RÄVSPELET<br />
I STYRELSE OCH FULLMÄKTIGE. JAG<br />
FICK NOG AVSMAK FÖR POLITIKEN«<br />
– Man får verkligen möjlighet att göra politik på kåren,<br />
säger han.<br />
Idag har han lagt politiken på hyllan och slutför sin juristutbildning.<br />
Flera andra expresidialer är inte partipolitiskt engagerade<br />
men säger sig ha ett starkt politiskt intresse. Några<br />
blev tvärtom avskräckta från att engagera sig politiskt,<br />
som Annabella Hultman, viceordförande 00/01:<br />
– Det <strong>var</strong> nyttigt att se det politiska spelet och hur det<br />
f<strong>ung</strong>erar – rävspelet i styrelse och fullmäktige. Jag fick<br />
nog avsmak för politiken, även om jag aldrig hade några<br />
politikerdrömmar från början, jag är mer av en doer.<br />
Fler än hon vittnar om att kåren gav en god grund i hur<br />
politik f<strong>ung</strong>erar i praktiken.<br />
– Politik är lite samma sak oavsett om det är på riksdagsnivå<br />
eller på Uppsala studentkår. Det är samma mekanismer<br />
och man försöker påverka på samma sätt, säger till<br />
exempel Mikaela Staaf, viceordförande 01/02.<br />
Om vägen från Övre Slottsgatan till Rosenbad alltså<br />
kanske inte är spikrak, tycks den verkliga vinsten för den<br />
som sitter i kårledningen snarare ligga på det personliga<br />
och karriärmässiga planet. <strong>Ergo</strong>s rundringning visar att<br />
de allra flesta av expresidialerna snabbt har hittat kvalificerade<br />
jobb efter examen. Med några undantag tror de<br />
själva att kåråret har <strong>var</strong>it till nytta på arbetsmarknaden<br />
Antingen genom kontakter eller genom den erfarenhet<br />
och ämneskunskap de fick på kåren.<br />
– Jag fick mitt första jobb på fackförbundet ST rakt av<br />
efter kontakter och erfarenheter från kåren. Jag är jättetacksam,<br />
jag har inte <strong>var</strong>it arbetslös en dag, berättar till<br />
exempel Marléne Engström, ordförande 98/99 och idag<br />
samordnare på Riksbyggen.<br />
– Både kontaktnätet och kunskaperna jag fick på kåren<br />
<strong>var</strong> värdefulla för att få jobb senare. Jag hade säkert inte<br />
haft det jobb jag har idag om det inte hade <strong>var</strong>it för kårtiden,<br />
menar Ludvig Larsson, ordförande 03/04 och som idag<br />
jobbar med utbildningspolitik på Sveriges ingenjörer.<br />
»BÅDE KONTAKTNÄTET OCH<br />
KUNSKAPERNA JAG FICK PÅ KÅREN<br />
VAR VÄRDEFULLA FÖR ATT FÅ JOBB<br />
SENARE«<br />
Ibland blir kopplingarna tydliga. Sofia Larsson, viceordförande<br />
03/04, rekryterades när hon fortfarande jobbade på<br />
kåren till lobbyorganisationen Jagvillhabostad.nu, som kåren<br />
hade samarbetat med under verksamhetsåret. Kristina<br />
Persdotter, viceordförande 06/07, är idag utbildningspolitisk<br />
utredare på den fackliga organisationen TCO, som i våras <strong>var</strong><br />
medarrangör till en dag kring alternativt urval i kårens regi.<br />
Totalt arbetar åtta av expresidialerna idag på idéburna<br />
organisationer eller med uppgifter som har en tydlig<br />
koppling till kåråret – som utbildningsfrågor, presskontakter<br />
och lobbyarbete.<br />
Men också flera av dem som idag är privatanställda (sex<br />
personer) anser att kårerfarenheten <strong>var</strong>it till handfast<br />
nytta på arbetsmarknaden. Anders Hultman tror att viceordförandeskapet<br />
01/02 bidrog starkt till att han fick en eftertraktad<br />
traineeplats på Tele2. Hans fru Annabella Hultman,<br />
som i konkurrens med 1 700 sökande fick en av åtta<br />
traineeplatser på energibolaget Eon, säger samma sak.<br />
Kårengagemang ger konkurrensfördelar på arbetsmarknaden<br />
– men betydelsen ska inte överdrivas, menar<br />
dock Karolina Larfors, ordförande 01/02. Hon anställdes<br />
som utredare på Riksrevisionen direkt efter kåråret.<br />
– Jag tror att kåruppdraget <strong>var</strong> bidragande men inte<br />
avgörande till att jag fick jobbet. Men en del av den allmänna<br />
kompetens man får på kåren kan man skaffa på<br />
annat sätt, till exempel genom basgruppsarbete eller annat<br />
föreningsarbete, säger hon.<br />
Andreas Kembler, ordförande 04/05 och idag lärare och<br />
arbetsledare på friskolan It-gymnasiet i Uppsala, håller<br />
med. De formella fördelar han fick genom kåråret hade<br />
han lika gärna kunnat skaffa genom engagemang i Utrikespolitiska<br />
föreningen eller en nationskör, menar han.<br />
På frågan om de tog uppdraget på kåren av karriärstrategiska<br />
skäl s<strong>var</strong>ar expresidialerna nej; engagemanget<br />
för frågorna <strong>var</strong> det avgörande. En stor majoritet <strong>var</strong><br />
dock medvetna om att året förmodligen skulle underlätta<br />
när de senare skulle söka jobb.
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
NYHETER / 11<br />
karriären en skjuts<br />
Illustration: Johan Barrett<br />
Fortsättning på nästa sida.<br />
I stället lyfter så gott som alla fram den personliga lärdom<br />
de fått av att sitta i kårledningen – kunskaper och<br />
erfarenheter som samtidigt ofta är till nytta i arbetslivet.<br />
Medievana, praktisk kunskap om politik, personlig<br />
mognad genom konflikthantering och personalans<strong>var</strong>,<br />
mötesvana och drillning i debatteknik, insyn i statlig<br />
förvaltning, övning i påverkansarbete och arbetsledning<br />
– listan kan göras lång.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se<br />
DE BÖRJADE PÅ UPPSALA STUDENTKÅR:<br />
• Ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom,<br />
kårordförande 1892/1893.<br />
• Högerpartiets partiordförande Gunnar Heckscher,<br />
vice kårordförande 1931/1932.<br />
• Författaren Gösta Knutsson, kårordförande 1936-1938.<br />
• Författaren och skådespelaren Tage Danielsson, vice<br />
kårordförande 1955.<br />
• Tidigare talmannen Birgitta Dahl (s), aktiv i början av 1960-<br />
talet.<br />
• Tidigare statsrådet Anna-Greta Leijon (s), aktiv i början av<br />
1960-talet.<br />
• Riksdagsledamoten Lennart Hedquist (m), kårordförande<br />
1965/1966.<br />
• Finansminister Anders Borg (m), ordförande sommaren<br />
1989.
12 / NYHETER<br />
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Sex privatanställda, åtta som jobbar på idéburna organisationer<br />
eller statliga myndigheter. En läkare, en politiker, två<br />
politiska tjänstemän och fem studenter. Här är listan över vad<br />
de tidigare kårpresidialerna gör idag.<br />
1998/1999<br />
MARLÉNE ENGSTRÖM (ORDFÖRANDE).<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Fackförbundet ST.<br />
Idag: Samordnare på Riksbyggen. Inga politiska uppdrag.<br />
GUNNAR LARFORS (VICEORDFÖRANDE)<br />
Kårparti: Utec<br />
Efter kåren: Disputerad medicinare.<br />
Idag: Läkare på Akademiska sjukhuset. ”Litet politiskt<br />
uppdrag” för s i landstinget.<br />
1999/2000<br />
GUSTAV HOFFSTEDT (O. HÖSTTERMINEN 1999)<br />
Kårparti: Fria studenter<br />
Idag: Kommunalråd för moderaterna på Gotland.<br />
ANNA NEUMAN (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Pluggade i tre år, matematik och samhällsvetenskap.<br />
Idag: Pressekreterare på utbildningsdepartementet, för<br />
Jan Björklund (fp). Kommunala förtroendeuppdrag för fp i<br />
Uppsala.<br />
ANDREAS NORK (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Varit aktiv inom Södermanlands-Nerikes nation<br />
som ämbetsman, bl a 3Q. Arbetat som servitör och<br />
bartender, studerat till sommelier.<br />
Idag: Restaurangchef på Skarholmen i Uppsala. Inga politiska<br />
uppdrag.<br />
2003/2004<br />
LUDVIG LARSSON (O.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Ordförande för Saco studentråd.<br />
Idag: Jobbar med utbildningspolitik på fackförbundet<br />
Sveriges ingenjörer. Uppdrag för fp i landstingsstyrelse<br />
och landstingsfullmäktige i Uppsala län.<br />
ANDERS HULTMAN (VO.)<br />
Kårparti: SAM<br />
Efter kåren: Ekonomijournalist, sedan trainee på Tele2.<br />
Idag: Ekonomichef på Tele2:s Datametrix. Inga politiska<br />
uppdrag.<br />
THOMAS LAURELL (O. VÅRTERMINEN 2000)<br />
Kårparti: Utec<br />
Efter kåren: Ordförande för Saco studentråd. Organisationsutvecklare<br />
på LSU, Sveriges <strong>ung</strong>domsorgansioner. Informationsans<strong>var</strong>ig<br />
på utbildningskoncernen Infocomp.<br />
Idag: Pressekreterare på RFSL. Inga politiska uppdrag.<br />
2000/2001<br />
BJÖRN DALEMO (O.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Olika poster inom försäkringsbolaget<br />
Trygg-Hansa.<br />
Idag: Föräldraledig enhetschef på Trygg-Hansa. Suppleang<br />
för fp i en stadsdelsnämnd.<br />
ANNABELLA HULTMAN (VO.)<br />
Kårparti: SAM<br />
Efter kåren: Traineeprogrammet på Eon.<br />
Idag: Föräldraledig projektledare på Eon. Inga politiska uppdrag.<br />
2001/2002<br />
KAROLINA LARFORS (O.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Utredare på Riksrevisionen, jobbar med utbildningsfrågor.<br />
Kommunfullmäktigeledamot för fp i Uppsala 2002-06.<br />
Varit nämndeman i länsrätten. Idag suppleang i ett kommunalt<br />
bolag.<br />
ANNA DANIELSSON (VO.)<br />
Kårparti: SAM<br />
Efter kåren: Var arbetslös en tid efter studierna, vikarierade<br />
som högstadielärare. Fick korttidsvikariat på universitetsförvaltningen<br />
och fick senare en fast tjänst som<br />
utlystes.<br />
Idag: Byrådirektör, universitetsförvaltningen.<br />
Inga politiska uppdrag.<br />
MIKAELA STAAF (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Projektledare på avdelningen för kvalitet och utvärdering<br />
vid Uppsala universitet.<br />
Idag: Studenthandläggare på Sacos kommunikationsavdelning.<br />
Inga politiska uppdrag.<br />
2002/2003<br />
IGNACIO VITA (O.)<br />
Kårparti: S-studenter<br />
Efter kåren: Ordförande för Sveriges förenade studentkårer.<br />
Sekreterare i förra kårobligatorieutredningen. Politiskt<br />
sakkunnig hos integrationsminister Mona Sahlin.<br />
Idag: Avslutar sina juridikstudier. Inga politiska uppdrag.<br />
Marléne Engström: ordförande 1998/1999<br />
Ignacio Vita: ordförande 2002/2003<br />
Arkivfoto<br />
Foto: Privat<br />
Jenny Carlsson: ordförande 2006/2007.<br />
Foto: Hanna Lundquist<br />
ANNA NEUMAN (VO.)<br />
SOFIA LARSSON (VO.)<br />
Kårparti: S-studenter<br />
Efter kåren: Blev rekryterad till lobbyorganisationen<br />
Jagvillhabostad.nu. när hon fortfarande <strong>var</strong> viceordförande.<br />
Idag: Föräldraledig. Inga politiska uppdrag, har gått ur s.<br />
2004/2005<br />
ANDREAS KEMBLER (O.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Lärare på It-gymnasiet i Uppsala.<br />
Idag: Arbetsledare, It-gymnasiet.<br />
Har aktivt valt bort partipolitiken, trots flera propåer i<br />
slutet av ordförandeåret.<br />
ERIK HJORT (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Har nyligen avslutat sina ekonomistudier.<br />
Idag: Har flera styrelseuppdrag. Söker heltidsjobb. Inga<br />
politiska uppdrag.<br />
FELICIA WIBE (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Pluggat, jobbat som forskningsassistent.<br />
Idag: Avslutar journaliststudier. Inga politiska uppdrag.<br />
2005/2006<br />
ERIK HJORT (O.)<br />
MARTIN HOFVERBERG (VO.)<br />
Kårparti: VSF<br />
Efter kåren: Fortsatta ekonomistudier.<br />
Idag: Skriver D-uppsats. Medlem i vänsterpartiet.<br />
SARA LINDBLOM (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Handläggare på Uppsala universitet.<br />
Idag: Rekryterare på bemanningsföretaget Academic<br />
Work. Inga politiska uppdrag.<br />
2006/2007<br />
JENNY CARLSSON (O.)<br />
Kårparti: VSF<br />
Efter kåren: Återtagit apotekarstudierna, har tre terminer<br />
k<strong>var</strong> till examen. Inga politiska uppdrag.<br />
SUSANNA HANSSON (VO.)<br />
Kårparti: UUS<br />
Efter kåren: Kanslichef på Liberala <strong>ung</strong>domsförbundet.<br />
KRISTINA PERSDOTTER (VO.)<br />
Kårparti: S-studenter<br />
Efter kåren: Utbildningspolitisk utredare/projektledare<br />
på den fackliga centralorganisationen TCO. Socialdemokratisk<br />
fritidspolitiker i Socialnämnden för barn och <strong>ung</strong>a<br />
i Uppsala. Vice ordförande för Laboremus.
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
NYHETER / 15<br />
På flera av universiteten i Sverige kan man som läkarstudent<br />
läsa humaniora. Men vad kan skönlitteratur ge medicinare,<br />
inriktade som de är mot den fysiska aspekten av människan<br />
Kafka och Camus ska göra<br />
läkarstudenter empatiska<br />
L<br />
unds universitet erbjuder från<br />
vårterminen 2008 läkarstudenter<br />
att läsa kursen ”Kroppen<br />
i humanioraperspektiv”. På<br />
Uppsala universitet har läkarstudenterna<br />
haft möjlighet att läsa humaniora<br />
sedan 2004 genom den valbara<br />
kursen ”Skönlitteratur och medicin”.<br />
Kursen ges nästa gång vårterminen<br />
2008. Målet för kursen är att stimulera<br />
till professionell utveckling genom användning<br />
av skönlitterära texter och<br />
skrivuppgifter som utgångspunkt för<br />
reflektion kring yrkesroll, människosyn,<br />
kommunikation och etiska frågor.<br />
Lärare på kursen är Merete Mazzarella,<br />
professor i nordisk litteratur vid Helsingfors<br />
universitet och hedersdoktor i<br />
medicin vid Uppsala universitet.<br />
– ”Skönlitteratur och medicin” är en<br />
kurs som i större utsträckning än läkarutbildningen<br />
i övrigt ger deltagarna<br />
möjlighet till fri diskussion och till att<br />
formulera åsikter. Vi diskuterar förhållandet<br />
mellan humaniora och naturvetenskap<br />
och i vilken utsträckning medicin<br />
är ett humanistiskt ämne, säger Merete<br />
Mazzarella.<br />
FLERA AV TEXTERNA som används under<br />
kursen är klassiker som Mary Shelleys<br />
Frankenstein, Kafkas Förvandlingen och<br />
Camus Främlingen, men också samtida<br />
noveller ingår. Meningen är inte att läsa<br />
texter om vård och sjukdom utan att läsa<br />
bra litteratur, kort och gott. Mazzarella<br />
lär ut litteraturvetenskapliga perspektiv<br />
och redskap och diskuterar tillsammans<br />
med studenterna likheter och skillnader<br />
mellan att förhålla sig till en text och att<br />
förhålla sig till en människa, en patient.<br />
– Min egen övertygelse är att man inte<br />
självklart blir en bättre människa eller<br />
en duktigare, mer empatisk läkare av att<br />
syssla med skönlitteratur. Men jag tror<br />
man blir gladare och i någon mening<br />
befriad.<br />
Förmåga till empati är annars ett argument<br />
som förs fram i debatten. Anhängare<br />
av tvärvetenskapliga initiativ menar<br />
att läsning och diskussion av texter<br />
främjar den empatiska förmågan.<br />
– Det är dock inte självklart att man vill<br />
ha empatiska läkare, säger Torsten Pettersson,<br />
professor i litteraturvetenskap<br />
vid Uppsala universitet. För att undvika<br />
utbrändhet är det bästa en väl avvägd<br />
blandning av empati och distans. Precis<br />
denna blandning är karaktäristisk för<br />
skönlitteraturen, vilket gör den till ett<br />
utmärkt arbetsredskap för blivande läkare.<br />
Torsten Pettersson talar om estetisk<br />
distans och biblioterapi. Biblioterapi, en<br />
officiell terapiform som vuxit sig stark<br />
i USA, går ut på att patienter läser och<br />
»DET HANDLAR OM ATT<br />
FÖRÄNDRA ATTITYDER.<br />
SÅDANT TAR TID.«<br />
diskuterar skönlitterära texter i grupp.<br />
Behandlingen har gett goda resultat, då<br />
patienterna på ett säkert sätt kan bearbeta<br />
känslor och situationer. Litteraturen<br />
har här en ställföreträdande funktion<br />
och utgör samtidigt den största<br />
reservoaren av kunskap om människan.<br />
Genom läsning kan man märka att man<br />
inte är ensam om sina tankar och funderingar.<br />
Enligt Torsten Pettersson passar<br />
terapiformen bäst för människor i gråzonen,<br />
människor som är på väg att bli<br />
deprimerade. För riktigt sjuka personer<br />
behövs mer resurser.<br />
– Det är naturligtvis inte fråga om att<br />
litteraturen skulle <strong>var</strong>a allenarådande,<br />
utan snarare att den skulle f<strong>ung</strong>era som<br />
komplement till annan behandling.<br />
OM SKÖNLITTERATUR på läkarutbildningen<br />
säger Torsten Pettersson att den skapar<br />
en säker omgivning för diskussion<br />
eftersom den medger estetisk distans,<br />
till skillnad från verkliga ”case studies”,<br />
som kan <strong>var</strong>a känsliga att diskutera. Han<br />
säger vidare att en kurs i humaniora bör<br />
planeras in i läkarutbildningen redan<br />
från början, så att studenterna är förberedda<br />
och att kursen bör ges på halvfart<br />
för att ge tid för personlig utveckling.<br />
– Det handlar om att förändra attityder.<br />
Sådant tar tid. I slutändan handlar<br />
det om att möta en sjuk människa och<br />
det gäller att få studenterna att förstå<br />
att de behöver litteraturen och <strong>var</strong>för.<br />
Viktigt att komma ihåg är att litteraturen<br />
inte bara är fiktion utan ett speciellt<br />
sätt att tala om verkligheten.<br />
DET LÅTER ONEKLIGEN både spännande<br />
och viktigt men hur ser verkligheten ut<br />
Kursen ”Skönlitteratur och medicin”<br />
har erbjudits läkarstudenter och andra<br />
sedan vårterminen 2004 och responsen<br />
från tidigare studenter har <strong>var</strong>it mycket<br />
positiv. Men två gånger har kursen ställts<br />
in på grund av för få sökande. Leo Wennström<br />
och Josefine Kjaer som läser femte<br />
terminen på läkarprogrammet visste<br />
inte att kursen fanns. Båda anser dock<br />
att en kurs som syftar till bättre kommunikation<br />
mellan läkare och patient<br />
är både relevant och viktig – om upplägg<br />
Illustration: Hanna Strandberg<br />
och undervisning har en pedagogisk<br />
tanke och poäng. De ser båda helst att<br />
kursen ges på helfart för att behålla fokus.<br />
Tvärtemot vad Torsten Pettersson<br />
anser alltså.<br />
Men om nu intresset för humaniora<br />
hos medicinare är så stort, hur kommer<br />
det sig då att kursen har svårt att få tillräckligt<br />
antal sökande Brist på information<br />
HANNA STRANDBERG<br />
”Skönlitteratur och<br />
medicin”, 3 hp, ges vid<br />
Uppsala universitet.<br />
Undervisningen sker<br />
kvällstid, ca 8 tillfällen.<br />
Kursen ges <strong>var</strong>je termin i mån av<br />
resurser, minst 20 sökande.<br />
Behörighet: Minst en termins högskolestudier.<br />
Urval: 1. Läkarstuderande 2. Studerande<br />
på vårdutbildningar. 3. Övriga.<br />
Enligt fd kursadministratör Annie<br />
Lundberg är ca 98 % av de sökande<br />
läkarstuderande.
16 / REPORTAGET<br />
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
På spaning efter ett<br />
Student<strong>korridoren</strong> är en glömsk plats.<br />
I takt med att flyttkartongerna bärs ut<br />
och in försvinner <strong>var</strong>dagslivets minnen<br />
in i skuggorna. Men hur <strong>var</strong> det egentligen<br />
i studentbostäderna när allt <strong>var</strong><br />
nytt Vad åt man, hur <strong>var</strong> festerna och<br />
pluggandet <strong>Ergo</strong> följde med Marianne<br />
Pedersén till hennes gamla vindskorridor<br />
på Smålandsgården.<br />
Jag hade tvättställ och toalett där<br />
garderoben står nu, och egen<br />
dusch fanns inte då. Annars är<br />
det sig ganska likt, konstaterar<br />
Marianne Pedersén när hon ser<br />
sig omkring i det studentrum där hon<br />
bodde för ett halvt sekel sedan.<br />
Den nu<strong>var</strong>ande hyresgästen Julia Qvist<br />
bjuder på snabbkaffe och lussekatter i<br />
köket intill – från början också det ett<br />
studentrum, ombyggt på åttiotalet för att<br />
s<strong>var</strong>a mot studenternas högre krav på att<br />
kunna laga sin egen mat.<br />
Det är hennes första termin som student.<br />
Hon kom till Uppsala i höstas för att<br />
läsa kulturantropologi, sökte bostad och<br />
hörde talas om att Smålands nations bostäder<br />
hade ett ledigt rum.<br />
– Jag gick och skrev in mig på nationen<br />
direkt och fick rummet, säger hon.<br />
De första dagarna som nyinflyttad <strong>var</strong><br />
lite jobbiga. Hon kände ingen, den virussmittade<br />
datorn gick inte att koppla upp<br />
och hon hade i vredesmod slängt sin<br />
odugliga gamla Nokia 3310 i väggen.<br />
– Inget internet, ingen mobil, inga vänner ...<br />
Nu trivs hon med korridorlivet. Hon gillar<br />
att ha folk omkring sig och kan tänka<br />
sig att bo k<strong>var</strong> ett tag.<br />
DRYGT 50 ÅR TIDIGARE kom den då 19-<br />
åriga Marianne Pedersén till Uppsala för<br />
att studera botanik. Som så många andra<br />
i sin generation <strong>var</strong> hon den första i släkten<br />
som fick chansen att läsa vidare. Studenterna<br />
<strong>var</strong> en snabbt växande grupp<br />
som fick det allt bättre. Men de <strong>var</strong> inte<br />
så många och så röststarka som de skulle<br />
bli några år senare. Det <strong>var</strong> långt till 1968,<br />
när den stora vågen av politiskt medvetande<br />
nådde Uppsala universitet och studenterna<br />
bankade på dörren till konsistorierummet<br />
med krav på tillträde till de<br />
styrande organen.<br />
– Vi <strong>var</strong> väldigt barnsliga, inte ett dugg<br />
politiska. Vi pratade nog mest om killar<br />
och fester, säger Marianne Pedersén.<br />
Efter ett par år som inneboende hos<br />
olika tanter fick hon ett efterlängtat studentrum<br />
i den då nyligen färdigställda<br />
Smålandsgården.<br />
– Jag tyckte att det <strong>var</strong> toppen. Jag hade<br />
bott på Dragarbrunnsgatan innan, i ett<br />
ruskigt kyffe där jag aldrig såg en människa.<br />
Här <strong>var</strong> det ljust och modernt och<br />
man träffade andra.<br />
Hälften av Uppsalas 6 500 ogifta studenter<br />
bodde höten 1969 i särskilda studentrum.<br />
De flesta tycks ha <strong>var</strong>it nöjda med sitt<br />
boende. S<strong>var</strong>en i en enkätundersökning<br />
genomförd av 1957 års studentbostadsutredning<br />
”Ändamålsenliga studentbostäder”<br />
vittnar om ”en utomordentligt positiv<br />
inställning till studentbostadshusen<br />
och deras rum.”<br />
»VI VAR VÄLDIGT BARNS_<br />
LIGA, INTE ETT DUGG POLI-<br />
TISKA.«<br />
Bara ett par decennier tidigare hade<br />
bilden <strong>var</strong>it en annan. Länge <strong>var</strong> inackordering<br />
hos privatpersoner på studieorten<br />
den normala boendeformen för studenter.<br />
Men efter första världskriget började<br />
de studerande bli så många att deras behov<br />
av bostäder inte kunde tillgodoses genom<br />
den allmänna bostadsmarknaden.<br />
Nya lösningar krävdes och studentorganisationerna<br />
tog själva initiativet.<br />
Uppsala studentkårs studentbostadshus<br />
på Övre Slottsgatan 5 – i dag Akademihotellet<br />
– stod färdigt 1930 och räknas som<br />
landets äldsta moderna kategoribostad<br />
för studenter.<br />
Bland nationerna i Uppsala <strong>var</strong> Södermanlands-Nerikes<br />
nation först ut med Arkadien<br />
vid S:t Johannesgatan, färdigställt<br />
1937. De nya studentbostäderna <strong>var</strong> till<br />
skillnad från de ideella och religiösa studenthem<br />
som funnits tidigare utformade<br />
för att ge studenterna ett så självständigt<br />
boende som möjligt.<br />
1950 beslutade riksdagen att staten<br />
skulle subventionera byggandet av studentbostäder.<br />
Syftet <strong>var</strong> att bostäderna<br />
skulle ges en ”tillfredsställande standard”<br />
samtidigt som hyran inte översteg<br />
den genomsnittliga hyran på orten. Byggandet,<br />
inte minst i nationernas regi, tog<br />
fart och när Marianne Pedersén flyttade<br />
in i sitt studentrum några år senare <strong>var</strong><br />
tillgången på studentbostäder i Uppsala<br />
någorlunda acceptabel, enligt utredningen<br />
”Ändamålsenliga studentbostäder”.<br />
HON HADE MED SIG en korgstol och ett läsbord<br />
till sitt nya hem; i övrigt <strong>var</strong> rummet<br />
färdigmöblerat – precis som rummen<br />
på Smålandsgården är idag. Korridoren<br />
hade sju rum och <strong>var</strong> enligt tidens standard<br />
försedd med två gemensamma duschar,<br />
en telefon och ett litet pentry.<br />
Julia Qvist och Marianne Pedersén – hyresgäster i samma studentrum med ett halvt sekels mellanrum.<br />
Studenterna tvättade då i en särskild tvättinrättning på Sysslomansgatan.<br />
Möjligheterna till matlagning i <strong>korridoren</strong><br />
<strong>var</strong> således begränsade<br />
I gengäld fanns det gott om billiga alternativ<br />
i närheten. Stekt strömming med<br />
potatismos kostade två kronor och femtio<br />
öre (kanppt 30 kronor med dagens penningvärde)<br />
på det billigaste stället på stan.<br />
Smålands nations restauratör serverade<br />
lunch – ofta rester från någon sittning.<br />
– Det <strong>var</strong> alltid täckt med massor av sås<br />
och man visste aldrig riktigt vad det <strong>var</strong>.<br />
Under en tid tillhörde Marianne Pedersén<br />
också ett så kallat ”matlag” – ett fenomen<br />
som då tycks ha <strong>var</strong>it på väg ut. Ett<br />
matlag <strong>var</strong> en grupp studenter som regelbundet<br />
gick hem till en tant och fick middag<br />
mot en mindre ersättning. Det hände<br />
ofta att matlaget dröjde sig k<strong>var</strong> till sent<br />
på kvällen, berättar hon.<br />
– Man hade en flaska stående med<br />
punsch eller något annat som höll sig ifall<br />
man skulle fira något, om det <strong>var</strong> någon<br />
som hade haft tenta eller tagit examen.<br />
Men det <strong>var</strong> inga bullerfester, det <strong>var</strong> mer<br />
att man satt och snackade.<br />
Marianne Pederséns korridor <strong>var</strong> könsblandad.<br />
Det <strong>var</strong> en nyhet på den tiden<br />
som fick konsekvenser för det sociala livet.<br />
– I bland<strong>korridoren</strong> umgicks man inte<br />
på rummen. I flickkorridorerna däremot<br />
satt de hela nätterna och drack likör och<br />
löste <strong>var</strong>andras problem. Det där passade<br />
aldrig mig, jag ville kunna välja själv när<br />
det <strong>var</strong> dags att gå.<br />
EFTERSOM DET INTE FANNS några gemensamma<br />
utrymmen där man kunde sitta<br />
<strong>var</strong> inte korridorsfester så vanliga.<br />
I stället <strong>var</strong> Smålands nybyggda nationshus<br />
den givna samlingspunkten i Marianne<br />
Pederséns bekantskapskrets. Dåtidens<br />
gåsmiddagar, lussegasker, herrmiddagar<br />
och damsupéer skiljde sig inte mycket från<br />
de tillställningar hon bevistat på senare år<br />
som hedersledamot. Men själv tyckte hon<br />
bäst om <strong>var</strong>dagslivet på nationen.<br />
– Vi hade ett sällskapsrum där baren står<br />
nu. Dit gick vi för att läsa tidningen och<br />
prata strunt.<br />
Eftersom ingen hade tv på rummet <strong>var</strong><br />
»NU HAR DE JU PUB FÖR<br />
JÄMNAN. OCH DET ÄR<br />
FANTASTISKT ATT DE ÄR SÅ<br />
DUKTIGA PÅ ATT LAGA MAT«
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
REPORTAGET / 17<br />
svunnet studentliv<br />
Foto: Privat<br />
Köket fanns inte när huset <strong>var</strong> nytt. I stället låg det ett litet pentry där det nu finns en tvättstuga.<br />
Foto: Christin Lenthamre<br />
det också där man samlades för att titta på fotbollsmatcher<br />
och liknande. På onsdagarna <strong>var</strong><br />
det dans. Skivor av bland andra Glenn Miller och<br />
Frank Sinatra snurrade på grammofonspelaren.<br />
Den pubverksamhet som idag utmärker nationerna<br />
hade ingen mots<strong>var</strong>ighet på den tiden:<br />
– På <strong>var</strong>dagarna drack vi te eller möjligen öl om<br />
det <strong>var</strong> dans. Nu har de ju pub för jämnan. Och<br />
det är fantastiskt att de är så duktiga på att laga<br />
mat.<br />
MARIANNE PEDERSÉN kom att engagera sig i nationen,<br />
först som fotograf och så småningom<br />
som Smålands nations första kvinnliga förste<br />
kurator. Hon arvoderades med 200 kronor (drygt<br />
2 000 kronor med dagens penningvärde) per termin.<br />
Den nu<strong>var</strong>ande kuratorns lön mots<strong>var</strong>ar<br />
ett studiemedel. Samtidigt har Smålands nation<br />
mer än tredubblat sitt medlemsantal. Den största<br />
skillnaden nu mot då är just storleken på verksamheten,<br />
menar hon.<br />
– Det blir ju en helt annan ekonomi när de är så<br />
många fler.<br />
Studenttiden bestod förstås inte bara av engagemang<br />
på nationen; terminerna fylldes av intensiva<br />
studier i kemi, zoologi och botanik och på<br />
somrarna gick hon sommarkurser i fält.<br />
Efter ett par år vid universitetet blev hon anställd<br />
som amanuens vid Institutionen för fysiologisk<br />
botanik i Botaniska trädgården. Tjänsten<br />
gav en inkomst som hon klarade sig på och <strong>var</strong><br />
samtidigt inte mer krävande än att hon kunde<br />
fortsätta sina studier som vanligt.<br />
Även tidigare hade hon klarat sig bra ekonomiskt.<br />
CSN fanns inte än men ett system med<br />
statliga lån och stipendier till obemedlade och<br />
studiebegåvade hade successivt utvidgats till att<br />
omfatta en allt större del av landets studenter.<br />
Marianne Pedersén fick inga statliga stipendier<br />
men däremot ett lån som skulle täcka <strong>ung</strong>efär<br />
hälften av hennes levnadskostnader och som<br />
skrevs av med en fjärdedel när hon tog ut examen.<br />
Eftersom föräldrarna <strong>var</strong> skilda fick hon<br />
också ett underhåll från sin far innan hon blev<br />
myndig vid 21 års ålder.<br />
Efter tre år i <strong>korridoren</strong> tyckte Marianne Pedersén<br />
att det fick <strong>var</strong>a nog.<br />
– Jag kände att jag behövde något som <strong>var</strong> mer<br />
mitt eget, säger hon.<br />
Hon bildade familj och gjorde karriär vid universitetet<br />
som professor i växtfysiologi. Efter<br />
många år är hon nu tillbaks i en lägenhet på Smålandsgården,<br />
bara tiotalet meter från sitt gamla<br />
studentrum.<br />
– Jag brukar höra när de gastar och skriker på<br />
väg hem från Svantes källare på nätterna.<br />
GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se<br />
Marianne Pedersén tycker att hennes studentrum förblivit sig ganska likt<br />
genom åren.<br />
Foto: Christin Lenthamre
18 / NYHETER <strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Ett liv i Uppsala efter studierna<br />
Trött på att se vännerna flytta<br />
till Stockholm efter examen<br />
Varje år flyttar omkring 10 000<br />
personer till Uppsala, nästan<br />
lika många flyttar härifrån. Visst<br />
växer staden, men samtidigt<br />
är det många som bara bor här<br />
några år under studietiden.<br />
Finns det verkligen ingen framtid<br />
i Uppsala efter studierna<br />
<strong>Ergo</strong> har träffat några inflyttade<br />
före detta studenter som valt<br />
att bo k<strong>var</strong>.<br />
Elisabeth Berger flyttade till<br />
Uppsala för sex år sedan. Hittills<br />
har hon aldrig funderat<br />
på att flytta härifrån. Hon<br />
kom hit från Linköping för<br />
att hon ville uppleva något nytt. Redan<br />
tidigt kände hon sig som Uppsalabo, och<br />
när civilingenjörsutbildningen i molekylär<br />
bioteknik <strong>var</strong> avklarad för knappt<br />
ett år sedan funderade hon aldrig på att<br />
flytta härifrån. Hon trivs bra i Uppsala<br />
och tänkte under studietiden ”får jag<br />
jobb så stannar jag ett tag”.<br />
Hon hade tur och fick en fast tjänst på<br />
ett bioteknikföretag nästan på en gång.<br />
Elisabeth menar att arbetsmarknaden<br />
för biotekniker är ganska bra i Uppsala,<br />
och konstaterar samtidigt att de flesta av<br />
hennes gamla studiekamrater bor k<strong>var</strong> i<br />
stan. Några pendlar till Stockholm, men<br />
ett flertal både jobbar och bor i Uppsala.<br />
Hon gillar själva stan i sig.<br />
–Den känns liten och gemytlig, samtidigt<br />
som allting finns.<br />
DESSUTOM ÄR DET BRA att det är nära till<br />
Stockholm, både för resor på fritiden,<br />
och för eventuella jobb i framtiden.<br />
– Även om jag fick jobb i Stockholm<br />
skulle jag nog bo k<strong>var</strong> i Uppsala till en<br />
början, säger hon.<br />
Helena Henriksson, urspr<strong>ung</strong>ligen<br />
från Gävle, flyttade till Uppsala från<br />
Sundsvall 2001. Utvecklingsstudier och<br />
statskunskap ledde så småningom fram<br />
Domkyrkan, Hågadalen och samban på V-Dala är tre saker Helena Henriksson gillar med Uppsala.<br />
»SAMBA SÃO MIGUEL ÄR<br />
EN STOR SOCIAL BIT FÖR<br />
MIG, DEN GÖR ATT JAG<br />
GÄRNA VILL BO KVAR<br />
I UPPSALA.«<br />
till en pol mag-examen. Idag bor hon<br />
k<strong>var</strong> i Uppsala och tror att hon kommer<br />
att fortsätta att göra det.<br />
– Jag vill ju inte flytta hem. Och att<br />
flytta till en mellanstor, svensk stad där<br />
jag inte känner någon känns väldigt ointressant.<br />
Hon är visserligen inte helt främmande<br />
för att flytta till Stockholm, men sambon<br />
har bestämda åsikter om att han<br />
inte vill bo där. Då återstår Uppsala, där<br />
hon idag vikarierar på CSN. Även om det<br />
är skönt att slippa pendla räknar Helena<br />
med att få börja leta jobb i Stockholm<br />
när hennes vikariat går ut.<br />
– Jag har också upplevt emigrationen<br />
från Uppsala. Fast nu har jag faktiskt två<br />
kompisar som har flyttat hit, det är jätteroligt.<br />
OCH DET ÄR naturligtvis inte bara sambon<br />
som gör att hon bor k<strong>var</strong>, samban på<br />
V-Dala på torsdagskvällarna gör också<br />
sitt till.<br />
– Samba São Miguel är en stor social bit<br />
Foto: Veronika Skärlund<br />
för mig, den gör att jag gärna vill bo k<strong>var</strong><br />
i Uppsala.<br />
Hågadalen är en av Helenas favoritplatser<br />
i Uppsala. Och så tycker hon om<br />
Domkyrkan, inte så mycket att gå in<br />
i den som att bara titta på den utifrån.<br />
Dessutom menar hon hon att Uppsala är<br />
en fin och lagom stor stad där man kan<br />
cykla överallt.<br />
– Det är inte bara nära till allt i stan, det<br />
är också nära hem till Gävle och nära till<br />
Stockholm. Och så, förstås, en annan fördel<br />
är ju att det är relativt billigt att köpa<br />
lägenhet i Uppsala. Visst kostar det, men<br />
om man jämför med Stockholm är det ju<br />
billigt!<br />
VERONIKA SKÄRLUND<br />
FRÅGA KÅRJURISTERNA<br />
FRÅGA: Jag har gjort mitt examensarbete<br />
på ett företag i Uppsala och blev för<br />
det utlovad en summa pengar. Nu när<br />
mitt arbete är klart har jag fortfarande<br />
inte fått min ersättning. Visst har jag<br />
rätt att få ut mina pengar eftersom vi<br />
hade ett muntligt avtal<br />
SVAR: Det stämmer att muntliga avtal<br />
är bindande på samma sätt som skriftliga<br />
avtal. Problemet med muntliga<br />
Har du juridiska funderingar som du har ställts inför<br />
under din studietid Kårjuristerna är juridikstuderande<br />
och s<strong>var</strong>ar på allmänna juridiska frågor. Om<br />
du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem<br />
via mail: karjurist@us.uu.se eller via telefon: 018-<br />
480 31 41 på deras telefontid måndagar 18–20.<br />
Inga frågor publiceras i <strong>Ergo</strong> utan frågeställarens<br />
tillstånd.<br />
avtal är svårigheten att bevisa att avtal<br />
ingåtts. Därför är det en fördel att få löftet<br />
nedtecknat på papper alternativt att<br />
en tredje part är när<strong>var</strong>ande vid avtalets<br />
ingående som sedermera kan intyga riktigheten<br />
av den utlovade ersättningen.<br />
Vi råder dig att kontakta den person<br />
som lovade dig ersättning för arbetet<br />
och påminna om vad ni kommit överens<br />
om, de kanske bara har glömt bort det.<br />
Nya regler för kårvalet<br />
Kårvalet ska pågå i två veckor<br />
och samma datum <strong>var</strong>je år.<br />
Och reglerna för uteslutning<br />
av ledamöter ur kårfullmäktige<br />
preciseras.<br />
Det är några av nyheterna i<br />
Uppsala studentkårs nya<br />
valordning, som behandlades<br />
vid senaste kårfullmäktige.<br />
Bakgrunden är att den<br />
nu<strong>var</strong>ande valordningen anses svåröverskådlig<br />
och otydlig. Den har också blivit<br />
tekniskt föråldrad eftersom den stadgar<br />
hur valsedlar ska hanteras, medan 2007<br />
års kårval skedde via internet.<br />
Kårvalet ska genomföras 7 till 21 april<br />
<strong>var</strong>je år. Fasta valdatum ska underlätta<br />
valutskottets arbete med att marknadsföra<br />
kårvalet. Enligt den nya valordningen<br />
ska utskottet nämligen ”verka för ett<br />
ständigt ökat valdeltagande”.<br />
Den nya valordningen rätar också ut<br />
frågetecknen kring när en person diskvalificerar<br />
sig som fullmäktigeledamot<br />
på grund av försenad terminsräkning.<br />
Frågan aktualiserades i höstas i samband<br />
med att kårordförande Louise Callenberg<br />
<strong>var</strong>it sen med sin kåravgift två<br />
gånger i rad. Hädanefter ska den ledamot<br />
som inte har betalat höstens medlemsavgift<br />
den 1 oktober och vårens den<br />
1 mars uteslutas ur fullmäktige. Den<br />
som <strong>var</strong>it senare än så med vårterminens<br />
räkning ska inte heller kunna rösta<br />
eller kandidera i kårvalet.<br />
För att registrera ett parti är sista datum<br />
hädanefter 1 februari. Tidigareläggningen<br />
ska göra valutskottets arbetssituation<br />
mindre stressig.<br />
Ett annat förtydligande i den nya<br />
valordningen är att <strong>Ergo</strong>s chefredaktör<br />
och kårens kontorschef inte får kandidera<br />
i kårvalet.<br />
Den nya valordningen måste godkännas<br />
vid ytterligare ett fullmäktigesammanträde<br />
för att träda i kraft.<br />
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
<strong>Ergo</strong> #14/ 2007<br />
NYHETER / 19<br />
15 år med jordklotet i fokus<br />
Hur ser världen ut, hur har den<br />
blivit som den är och vad kan<br />
man göra för att förändra den<br />
Stora frågor som dessa diskuteras<br />
i kursen Människan &<br />
Naturen, som i år firar 15-årsjubileum.<br />
Vi vill ge en introduktion<br />
till världsläget idag med<br />
globala miljöproblem som<br />
växthuseffekt och vattenbrist,<br />
säger Johan Tilli, student<br />
och kursans<strong>var</strong>ig.<br />
Med ett exempel belyser han <strong>var</strong>för han<br />
tycker att ett globalt perspektiv behövs<br />
när man diskuterar miljöfrågor:<br />
– Etanolbilar, som sägs <strong>var</strong>a bra för<br />
miljön här Sverige, kan leda till matbrist<br />
och regnskogsskövling i Brasilien, där<br />
etanolbränslet odlas.<br />
Initiativet till Människan & Naturen<br />
togs i början av 90-talet av en grupp studenter<br />
som saknade en kurs om stora,<br />
globala överlevnadsfrågor. Det <strong>var</strong> startskottet<br />
för vad som skulle bli Cemus,<br />
Centrum för miljö- och utvecklingsstudier,<br />
som idag ger ett brett utbud av kurser<br />
i regi av studenter i samarbete med<br />
Uppsala universitet och SLU.<br />
Varför ska man läsa på Cemus<br />
– För att det är angeläget. Även om det<br />
är stabilt här i Sverige just nu finns det<br />
stora globala problem som måste lösas.<br />
Och eftersom vi jobbar tvärvetenskapligt<br />
kan alla tillföra något utifrån sin<br />
bakgrund. Dessutom är det roligt och<br />
utmanande.<br />
Per Löwdin<br />
Klena drivkrafter för adjunkter<br />
att disputera<br />
Den nye universitetskanslern<br />
och högste chefen för Högskoleverket,<br />
Anders Flodström,<br />
inledde i somras sin<br />
bana som kansler med att i<br />
en TT-intervju hävda att Sverige har för<br />
många universitet; enligt honom behöver<br />
Sverige färre universitet. De tre norrländska<br />
universiteten borde gå samman<br />
till ett Norrlandsuniversitet.<br />
I övrigt talade han löst om att det borde<br />
finnas ett Mälardalsuniversitet, ett<br />
sydligt, ett östligt och ett västligt. Uttalandena<br />
<strong>var</strong> en utpräglad provokation,<br />
och förebådar en radikal omläggning av<br />
utbildnings- och forskningspolitiken.<br />
Utspridningen av de knappa resurserna<br />
har <strong>var</strong>it föremål för kritik från universiteten<br />
ända sedan de första universitetsfilialerna<br />
etablerades i början på<br />
60-talet.<br />
Kvintessensen av kritiken har <strong>var</strong>it att<br />
det krävs en kritisk massa för att man<br />
ska kunna bedriva forskning och utbildning<br />
på ett meningsfullt sätt. Kritiken<br />
har tilltagit på senare år, särskilt sedan<br />
regeringen under 90-talets senare hälft<br />
skar bort tio procent av fakultetsanslagen<br />
samtidigt som man inrättade fyra<br />
nya universitet. Flodströms uttalanden<br />
<strong>var</strong> därför säkert ljuv musik i många<br />
öron.<br />
Nyligen kom ytterligare ett utspel från<br />
»EFTERSOM VI JOBBAR<br />
TVÄRVETENSKAPLIGT KAN<br />
ALLA TILLFÖRA NÅGOT<br />
UTIFRÅN SIN BAKGRUND.«<br />
GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se<br />
Högskoleverket. I en särskild rapport<br />
publicerade verket tabeller över forskarutbildade<br />
lärare vid landets lärosäten.<br />
Rapporten kan uppfattas som ett<br />
led i att kasta strålkastarljuset på svagheterna<br />
i den svenska högskolan. Enligt<br />
rapporten är endast drygt 60 procent av<br />
lärarna vid universitet och högskolor<br />
forskarutbildade: 59 procent hade en<br />
doktorsexamen, tre procent en licentiatexamen.<br />
Detta innebär att det finns nästan<br />
10 000 lärare som saknar forskarutbildning.<br />
Flertalet av dem är förordnade<br />
som adjunkter. Nittio procent av<br />
adjunkterna, som fortfarande är den<br />
största enskilda kategorin lärare vid<br />
universitet och högskolor, saknar forskarutbildning.<br />
Av dessa är bara en liten<br />
del på väg mot doktorsexamen.<br />
Det är stora skillnader mellan<br />
lärosätena. Störst andel<br />
disputerade lärare har<br />
Handelshögskolan i Stockholm,<br />
med 89 procent. Bottenrekordet<br />
innehas av Lärarhögskolan<br />
i Stockholm där endast 35 procent är<br />
forskarutbildade.<br />
Chalmers ligger högst på 85 procent,<br />
följt av universiteten i Stockholm och<br />
Uppsala vilka båda har 81 procent forskarutbildade<br />
lärare.<br />
Johan Tilli vill att att kursen ”Människan<br />
och Naturen” ska ha en platt organisation.<br />
– Det behöver inte <strong>var</strong>a hierarkiskt bara<br />
för att det är på universitetet, säger han.<br />
Det är påfallande att vid flertalet av de<br />
mindre högskolorna är färre än hälften<br />
av lärarna disputerade. Blekinge tekniska<br />
högskola, Karlstads universitet och<br />
Högskolan på Gotland har 49 procent<br />
disputerade lärare. Mittuniversitetet<br />
och Växjö ligger på 47 procent. Gävle<br />
på 45. Högskolan i Skövde, Malmö högskola,<br />
och Mälardalens ligger på 44. Och<br />
så vidare.<br />
Detta får naturligtvis stor betydelse<br />
för forskningsanknytningen i grundutbildningen.<br />
Denna ska ju, som det så<br />
vackert heter i Högskolelagen, vila på en<br />
vetenskaplig grund. Gång på gång har,<br />
såväl borgerliga som socialdemokratiska,<br />
regeringar prioriterat adjunkternas<br />
forskarutbildning. Särskilda pengar har<br />
öronmärkts för att de skulle få chansen<br />
att disputera. Tanken har <strong>var</strong>it att alla<br />
universitetslärare ska <strong>var</strong>a forskarutbildade.<br />
Någon större framgång har dock inte<br />
dessa program rönt. Det finns fortfarande<br />
6 382 adjunkter som saknar forskarutbildning.<br />
Endast en blygsam del<br />
av dem är på väg mot doktorsexamen.<br />
15 procent är antagna till forskarutbildning,<br />
och elva procent är aktiva doktorander.<br />
Inågon mening är situationen en<br />
produkt av att man byggt ut högskolan<br />
baklänges. Man har inrättat<br />
högskolor utan att ha tillgång till<br />
disputerade lärare. När man väl<br />
anställt adjunkter är drivkrafterna för<br />
dessa att doktorera inte särskilt starka:<br />
de är ju redan anställda på livstid. De lokala<br />
politikerna har också drivit på. Det<br />
spelar ingen roll om de är gröna, röda,<br />
skära eller blå. Alla slåss för sin lokala<br />
högskola.<br />
Att lägga ner högskolor som man lägger<br />
ner regementen är i dagsläget politiskt<br />
omöjligt. En händelse som ser ut<br />
som en tanke är dock att något mots<strong>var</strong>ande<br />
skulle kunna uppnås genom resursutredningens<br />
förslag, som presenterades<br />
nyligen. Enligt utredningen ska ju<br />
resursfördelningen i första hand göras<br />
av en vetenskapligt sammansatt nämnd<br />
efter olika kvalitetskriterier, vilket enligt<br />
utredningens kalkyler skulle leda<br />
till att anslagen gradvis flyttas till de<br />
framgångsrika akademiska miljöerna.<br />
NYHETER I KORTHET<br />
Mingel med Amnesty<br />
och Förs<strong>var</strong>smakten<br />
Många studenter siktar på att jobba<br />
med internationella frågor efter<br />
examen. Det har Utrikepolitiska<br />
föreningen tagit fasta på, och arrangerar<br />
kvällen den 10 december<br />
ett arbetsmarknadsmingel med internationell<br />
inriktning på Uplands<br />
nation. Representanter från bland<br />
andra Amnesty, Sveriges radio,<br />
Svenska kyrkan, Röda korset och<br />
Förs<strong>var</strong>smakten är på plats.<br />
– Vi riktar oss kanske främst till<br />
statsvetare och jurister, men alla<br />
studenter är <strong>var</strong>mt välkomna, säger<br />
Staffan Hellberg, informationsans<strong>var</strong>ig<br />
på Utrikespolitiska föreningen.<br />
Två chanser<br />
att dryga ut kassan<br />
Har du skrivit en uppsats om konkurrens<br />
eller har du genomfört ett<br />
jämställdhetsprojekt du är stolt<br />
över Den första veckan i februari är<br />
det deadline för Konkurrensverkets<br />
uppsatstävling. Studenter inom alla<br />
ämnen som har skrivit en uppsats<br />
som berör konkurrens välkomnas<br />
att delta. Vinnarna får 10 000 kronor.<br />
Samma vecka ska nomineringarna<br />
till Uppsala universitets nya<br />
jämställdhetspris <strong>var</strong>a inne. Priset<br />
på 10 000 kronor kan gå till såväl<br />
anställda som studenter som gjort<br />
framstående jämställdhetsinsatser.<br />
www.konkurrensverket.se<br />
www.jamst.uadm.uu.se/Jamstpris<br />
Kulturentreprenör.<br />
Ulvaeus pratade<br />
entreprenörskap<br />
Musikprofilen Björn Ulvaeus <strong>var</strong><br />
det stora dragplåstret vid årets Anders<br />
Wallföreläsning i universitetsaulan<br />
den 20 november.<br />
Bland övriga gäster fanns arbetsmarknadsminister<br />
Sven-Otto Littorin,<br />
Cirkus cirkörs grundare Tilde<br />
Björfors och Ayad al Saffar från företaget<br />
Ur & penn.<br />
Studenterna ställdes i fokus vid<br />
presentationen av de vinnande bidragen<br />
i casetävlingen ”Shanghai<br />
challenge”, där uppgiften <strong>var</strong> att<br />
lämna förslag till problemlösningar<br />
åt företag.<br />
Moderatorn Mark Levengood<br />
bidrog under eftermiddagen med<br />
humoristiska infallsvinklar på entreprenörskap.<br />
– Min uppgift är att se till att det<br />
blir en dynamisk och rolig föreläsning.<br />
Kan man locka folk till skratt<br />
är det lättare att få dem att lyssna,<br />
sade han till <strong>Ergo</strong>.
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
NYHETER / 21<br />
FORSKNING PÅGÅR<br />
»Trakasserier osynliggörs«<br />
För att förstå könskränkningar på arbetsplatser<br />
krävs att man höjer blicken från<br />
enskilda trakasserier till hur makt fördelas<br />
mellan män och kvinnor i samhället. Det<br />
menar Anneli Andersson, aktuell med en<br />
avhandling om könskränkande behandling i<br />
akademisk miljö.<br />
Kvinnan som knackar på dörren hos universitetets<br />
jämställdhetshandläggare är<br />
inte helt klar över <strong>var</strong>för hon har sökt sig<br />
dit; hon anser sig inte ha jämställdhetsproblem<br />
och har aldrig blivit sexuellt trakasserad.<br />
Hon är sedan många år disputerad forskare<br />
och lektor vid lärosätet men <strong>var</strong>ken forskar eller undervisar<br />
längre så mycket som hon själv skulle vilja. I<br />
stället utför hon enklare administrativa sysslor och<br />
har <strong>var</strong>it sjukskriven i omgångar. Hon är deprimerad<br />
och har känt ett diffust motstånd från personer på<br />
sitt arbete men kan inte själv förklara hur hon har<br />
hamnat i sin situation.<br />
Av kvinnans kolleger får jämställdhetshandläggaren<br />
höra att hon har omplacerats eftersom en av professorerna<br />
inte vill ha en kvinna på just den tjänsten<br />
eller kvinnor på institutionen överhuvudtaget. Fram<br />
växer bilden av ett utdraget skeende där kvinnan förminskats,<br />
förlöjligats, osynliggjorts och slutligen<br />
”eliminerats” som forskare och lärare.<br />
Berättelsen återges i början av Anneli Anderssons<br />
avhandling ”’Vi blev antagligen för många.’ Könskränkande<br />
behandling i akademisk miljö.” Den är<br />
ett fiktivt typfall som bygger på delar av olika ärenden<br />
hon mötte under sin tid som jämställdhetshandläggare<br />
vid ett svenskt lärosäte. Dessa subtila kränkningar<br />
över lång tid <strong>var</strong> mycket besvärligare att hantera<br />
än enskilda fall av mer påtaglig diskriminering<br />
som orättvis lönesättning eller sexuella trakasserier.<br />
Ett skäl är svårigheten att bevisa att kränkningarna<br />
kan knytas till kön, menar Anneli Andersson:<br />
– Om ingen, det vill säga förö<strong>var</strong>en eller kringpersoner,<br />
officiellt uttalar att den trakasserande behandlingen<br />
beror på kön så kan det inte bli ett ärende.<br />
Betraktade som isolerade händelser mellan enskilda<br />
individer kan kränkningarna verka obetydliga,<br />
trots att könskränkande behandling är ett brott enligt<br />
jämställdhetslagens paragraf 16a.<br />
– Påståendet ”han skällde ut mig inför studenterna”<br />
går inte till Arbetsdomstolen. Det är inte tillräckligt<br />
all<strong>var</strong>ligt i sig, säger hon.<br />
För henne är <strong>var</strong>je incident tvärtom del av en sammanhängande<br />
process som skiljer sig från annan<br />
Anneli Andersson har undersökt trakasserier på universitetet.<br />
mobbning genom att den stöds av en social struktur<br />
där män ges större makt än kvinnor i organisationer<br />
och i samhället som helhet.<br />
Även om fysisk misshandel inte förekommer i de<br />
fall hon studerat ser hon könskränkningar som en<br />
form av våldsutövning. Våld kan uttryckas fysiskt,<br />
psykiskt eller sexuellt, men handlar som hon ser det<br />
i grunden inte om bristande kontroll av impulser,<br />
utan om att skapa eller återställa ordning och uttrycka<br />
dominans.<br />
I de ärenden hon stött på som jämställdhetshandläggare<br />
hade Anneli Andersson redan ett stort empiriskt<br />
material till sin avhandling. Genom djupintervjuer<br />
med fyra av de kvinnliga forskarna trängde hon<br />
längre in i ämnet.<br />
HENNES TEORETISKA MODELL för att tolka deras berättelser<br />
tar sikte på hur mannens kränkningar av kvinnan<br />
”normaliseras” över tiden. Hon beskriver en process<br />
där mannen stegvis ökar sin kontroll av kvinnans<br />
arbetsutrymme. Kvinnan s<strong>var</strong>ar med att anpassa sig<br />
till hans regler och stegvis göra hans bild av henne<br />
till sin, samtidigt som hon får allt svårare att f<strong>ung</strong>era<br />
som forskare.<br />
– Internalisering, att hon börjar tänka i hans termer,<br />
är intressant men otäckt. Det är särskilt tydligt<br />
hos en av informanterna. Hon har en hög medvetenhet<br />
om vad som pågår men kan ändå inte värja sig,<br />
berättar Anneli Andersson.<br />
I vilken utsträckning kvinnan tar över mannens verklighetsuppfattning<br />
beror till stor del på hur isolerad<br />
hon blir. Därför är det viktigt att kunna växla arena.<br />
– Den informant som har kunnat hämta mest positiva<br />
intryck på annat håll är också den som har klarat sig bäst.<br />
I omgivningen kan mannens beteende rättfärdigas genom<br />
att kvinnan beskrivs som inkompetent, svår att samarbeta<br />
med eller i sista hand helt enkelt otillräknelig.<br />
Som jämställdhetshandläggare förvånades Anneli<br />
Andersson över att vissa män på de kvinnliga forskarnas<br />
arbetsplatser i informella samtal berättat så öppenhjärtigt<br />
om sitt motstånd mot kvinnliga kolleger.<br />
Hon har inte intervjuat de män hon kallar förö<strong>var</strong>e<br />
men hon skulle gärna göra det.<br />
– Det vore intressant att få resonera med dem om deras<br />
utgångspunkter. Vet de vilken förödande inverkan<br />
deras beteende har Många handlar nog delvis omedvetna<br />
om att de förstör livet för en annan människa.<br />
GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se<br />
Anneli Andersson förs<strong>var</strong>ade sin avhandling ”’Vi blev antagligen<br />
för många.’ Könskränkande behandling i akademisk<br />
miljö.” den 23 november.<br />
Foto: Gusten Holm<br />
KRÖNIKA/NINA BRANDER<br />
Nina Brander är språkvetare,<br />
journalist och översättare<br />
Håll fast vid det vackra!<br />
Mörka tider nu. Skolskjutningarna<br />
i Finland i början<br />
av november ingav mig en<br />
oväntat bestående känsla<br />
av förtvivlan. Däremot inte<br />
av förvåning. Det är inte överraskande att sådant<br />
här händer – egentligen är det konstigt<br />
att det inte händer oftare. För mänskligheten<br />
mår dåligt. Vi är skeppsbrutna, utkastade<br />
i ett hav av val, alltför t<strong>ung</strong>t lastade med fel<br />
sorts frihet. Vi är fångar, dömda att i ensamhet<br />
försöka fylla våra existentiella hål. Vissa<br />
lyckas, för andra slår det slint.<br />
FÖRFÄRLIGT, JA. OBEGRIPLIGT, NEJ. Om man<br />
för ett ögonblick avlägsnar de effektiva<br />
skygglappar som <strong>var</strong>dagsliv, jobb och fördummande<br />
förströelser förser oss med så<br />
anar man vidden av (väst)världens vansinne.<br />
Och då är det svårt att inte bli galen. Vi lever<br />
i ett samhälle som belönar känslokyla och<br />
skenhelighet, ett samhälle där skamlösa<br />
medier förmedlar en sjukt skev bild av verkligheten<br />
(som ett exempel bland många kan<br />
nämnas att det katastrofala läget i Somalia<br />
tydligen inte är värt mer än en diminutiv<br />
notis då och då, medan den så kallade Schenströmaffären<br />
förtjänade mången fullmatad<br />
helsida). Ett samhälle där kommersiella<br />
krafter på ett närmast perverst sätt utnyttjar<br />
urgamla föreställningar om hur saker och<br />
ting ”ska” <strong>var</strong>a. (Inte kan den nyfödde lille<br />
gossen ärva sin storasysters gamla kläder<br />
– de är ju rosa, gudbe<strong>var</strong>s! Köpa nytt är det<br />
som gäller, gott folk, annars skämmer ni ut<br />
ert stackars barn!) Ett samhälle som ständigt<br />
vädjar till det lägsta, allra mest primitiva i<br />
oss. Kort sagt, ett samhälle där fokus ligger<br />
så fel, så fel. Och över alltihop vilar cynismen<br />
likt en torr dimma som förhindrar förändring<br />
– just nu, när jag skriver detta, får den<br />
mig att olustigt skruva på mig i bävan för att<br />
bli kallad naiv, pretto, patetisk. Vår tids fulaste<br />
skällsord.<br />
IBLAND KÄNNER MAN SIG omringad av idioti.<br />
Klarsynt, osedd och missförstådd mittibland<br />
en stor pöbel präglad av befängda värderingar.<br />
Och häri ligger nog i många fall den utlösande<br />
faktorn. Det är, tror jag, denna speciella<br />
typ av ensamhet som får folk att tappa<br />
förståndet och skjuta vilt omkring sig.<br />
Men de flesta av oss gör inte det. För tröst<br />
finns trots allt. I en vänlig blick, i stunder av<br />
samförstånd. Kärleken finns. På detta har<br />
jag aldrig tvivlat, min dystopiska deppighet<br />
till trots. Vad jag vill ha sagt är: om du har ett<br />
antal människor i ditt liv som åtminstone ibland<br />
förstår sig på dig – håll då fast vid dem,<br />
hårt! Sjabbla inte bort det vackraste du har.<br />
Och detta, kära läsare, blir också mina<br />
avskedsord till er. Denna melodramatiska<br />
lilla text är nämligen min sista krönika i<br />
detta blad. Jag vill passa på att tacka för all<br />
positiv, otroligt glädjande läsarrespons som<br />
jag har fått! Och jag önskar er en god jul, ett<br />
gott nytt år, och allt annat gott som man kan<br />
tänka sig.
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
KULTUR / 23<br />
TEATER<br />
Ett dockhem<br />
med platt-tv<br />
”Ett dockhem” av Henrik Ibsen<br />
Uppsala Stadsteater<br />
Regi: Åsa Melldahl<br />
Scenografi : Bengt Gomér<br />
Medverkande: Julia Marko Nord,<br />
Henrik Norlén, Sofia Rönnegård,<br />
Douglas Johansson, Johan H:<br />
son Kjellgren, Elisabeth Hellström.<br />
Man kan tycka att Ibsens pjäs om Nora<br />
som lämnar sin familj inte borde <strong>var</strong>a så<br />
aktuell längre. Kvinnor är ju myndiga<br />
och jämställda nuförtiden; har verkligen<br />
”Ett dockhem” från 1879 något att<br />
säga oss år 2007 F<strong>ung</strong>erar ens den här<br />
historien idag Dessa frågor hamnar i<br />
fokus i Åsa Melldahls uppsättning av<br />
pjäsen, eftersom hon flyttar Nora och<br />
Torwald från 1800-talet in i en vanlig,<br />
samtida svenssonvilla.<br />
Och det f<strong>ung</strong>erar faktiskt. För trots att<br />
de flesta kvinnor idag är självförsörjande<br />
och kan låna pengar på banken i eget<br />
namn, så är väl längtan efter det där<br />
lyckade förhållandet, med det påkostade<br />
bröllopet och dyrt inredda hemmet,<br />
kanske starkare än någonsin. Det räcker<br />
att slå på teven eller gå in på Pressbyrån<br />
för att översköljas av glansiga idéer om<br />
hur man shoppar sig till det perfekta livet<br />
och blir den tjusigt felfria flickvännen/bruden/mamman.<br />
Nora år 2007 är så fast i att spela den<br />
här lyckade kvinnan, att hon glömmer<br />
bort sig själv; här finns det en tidlös<br />
konflikt som handlar om att hålla skenet<br />
och fasaden uppe till <strong>var</strong>je pris. Julia<br />
Marko Nord gör en uttrycksfull Nora<br />
som manipulativt lägger huvudet på<br />
sned och jollrar för att få Torwald dit<br />
hon vill, medan hennes mörka ögon<br />
glittrar alltmer desperat. Henrik Norléns<br />
Torwald är en glatt inskränkt och<br />
grabbig jurist, ack så fast även han i sin<br />
trygga mansroll.<br />
SCENOGRAFIN ÄR TALANDE. Vi befinner<br />
oss i ett allrum med platt-teve och en<br />
lång rad fula stolar i nedre markplan av<br />
huset. Rummet rör på sig i sidled, det<br />
passerar revy. Allt andas trött uppvisning<br />
i en sliten, instängd sfär. Det säger<br />
något både om äktenskapet och Noras<br />
roll i relationen. Torwald kommer ner<br />
för trappen från sina viktiga affärer<br />
däruppe, ovanför huvudet på Nora. När<br />
paret går på maskerad klär de ut sig till<br />
cowboy och cheerleader, som för att<br />
understryka sitt interna rollspel. De lever<br />
den amerikanska drömmen om the<br />
happy family, influerade av stela könsroller<br />
från Hollywoodromantiken.<br />
Så när Nora till sist kliver av det snurrande<br />
dockhushjulet känner jag mest<br />
befrielse över att hon äntligen tar sig<br />
själv på all<strong>var</strong>. Och Torwald, som blir<br />
k<strong>var</strong> och inget förstår, framstår kanske<br />
som det största offret.<br />
KATARINA BÅTH<br />
Nora (Julia Marko Nord) och Torwald (Henrik Norlén) klär ut sig till cheerleader<br />
och cowboy i Åsa Melldahls uppsättning av ”Ett dockhem”.<br />
Foto: Markus Gårder<br />
BÖCKER<br />
Dagsaktuella<br />
demoner<br />
”Demoner – ett bestiarium”<br />
(Ruin)<br />
Harry Roos och Nina Hemmingsson<br />
Nina Hemmingssons och Harry<br />
Roos bok ”Demoner – ett bestiarium”<br />
handlar om helt vanlig<br />
igenkänning. I demonform. Och<br />
det är riktigt roligt.<br />
Det blir troligen inte mer 2007 än såhär.<br />
Illustratören Nina Hemmingsson<br />
och Harry Roos har gjort en bok om de<br />
hjärnspöken som ligger bakom <strong>var</strong>dagliga<br />
företeelser som Facebookberoende,<br />
sexprestationsångest och besatthet av<br />
att välja rätt kö i matbutiken. Högst dagsaktuella<br />
demoner alltså, som ganska väl<br />
beskriver hur det är att <strong>var</strong>a <strong>ung</strong> eller<br />
relativt <strong>ung</strong> och leva (stadsliv, kanske<br />
främst) just nu. Att den kommer ut i juletider<br />
är knappast en slump, den formligen<br />
skriker “presentbok”.<br />
Uppsalaillustratören Nina Hemmingsson<br />
gav ut senaste alstret, serieboken<br />
”Jag är din flickvän nu”, år 2006. Men<br />
”Demoner” är annorlunda, eftersom den<br />
fokuserar på halvkorta texter som ibland<br />
har en tillhörande Hemmingssonserieruta.<br />
Det har spekulerats en del i vem<br />
medförfattaren Harry Roos egentligen<br />
är, förlaget Ruin har medgett så mycket<br />
som att flera personer döljer sig bakom<br />
namnet, som är en pseudonym.<br />
TEXTERNA ÄR BESKRIVNINGAR av ett antal<br />
demoner, deras namn på svenska och<br />
”latin”, hur man känner igen dem och<br />
vilka människor de främst ger sig på. Här<br />
finns plågsamt vanliga demoner, som<br />
Mink, det dåliga miljösamvetets demon,<br />
som om han/hon får härja fritt förutspås<br />
få våldsamma konsekvenser. “Till sist<br />
blir en parkarbetare ihjälslagen med en<br />
ekologiskt odlad påk för att ha vattnat en<br />
rhododendron när det inte behövdes.”<br />
Andra beskrivna demoner är aningen<br />
mer sällsynta, som Nejnujävlar, den<br />
omdömesförgrumlande konferensdemonen<br />
eller Fredrik, nationalkaraktärsdiskussionens<br />
demon. Den sistnämnda<br />
förstås en lättsam pik mot Fredrik Lindström,<br />
men också – som sagt – en pricksäker<br />
beskrivning av i dag, där vi så gärna<br />
diskuterar vad som är typiskt svenskt<br />
och kryddar diskussionen med “banala<br />
reseupplevelser och s k ‘möten med människor’”<br />
för att visa hur uppsluppna och<br />
härliga människor i <strong>var</strong>mare delar av<br />
världen är och hur stela vi är här i Sverige.<br />
Hemmingssons rutor matchar texternas<br />
humor, med sina stirrande figurer och<br />
torra konstateranden som skaver elegant<br />
mot hjärnans humorcentra.<br />
En sådan här bok handlar förstås om<br />
igenkänning, <strong>var</strong>ken mer eller mindre.<br />
Det handlar om att Harry Roos och Nina<br />
Hemmingsson sätter ord och bild på sådant<br />
som drabbar oss hela tiden, de ger<br />
oss ett bekräftelsekvitto på våra upplevelser.<br />
Man får således inte <strong>var</strong>a lättstött<br />
när man läser Demoner, för risken att<br />
man själv ska få sig en känga är mycket<br />
stor – för att inte säga hundraprocentig.<br />
Det räcker med ett mycket litet uns av<br />
självdistans för att känna sig träffad.<br />
JOHANNA ÅBERG<br />
är till <strong>var</strong>dags skribent på Upsala Nya Tidning
24 / RECENSIONER <strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Betygen sätts i skala 0–5<br />
MUSIK<br />
Med känsla för tomhet<br />
Don’t Be A Stranger<br />
”Frutti di Mare”<br />
(ia!/v2)<br />
Min första tanke och känsla slogs an av den snillrika instrumenteringen<br />
och känslan för tomhet, ljud som inte<br />
staplades på <strong>var</strong>andra utan skapade gott om utrymme<br />
och klangbotten för <strong>var</strong>andra. En lätt svävande <strong>var</strong>samhet<br />
som inte alls <strong>var</strong> oäven. En Julee Cruise med band<br />
på en öde landsvägbar i inre Hälsingland dansade in i<br />
mina pannlober, och i ett sånt sammanhang tror jag på<br />
all<strong>var</strong> att jag skulle uppskatta Don’t Be a Stranger.<br />
Men sen blir det alltmer problematiskt för <strong>var</strong>t spår<br />
som går. De förhållandevis riff-fria popkonstruktionerna<br />
faller samman till alltför snömosiga <strong>var</strong>ianter på<br />
samma tema. Tonläget reproduceras om och om igen<br />
utan att egentligen ha några påtagliga brister i det rent<br />
utförliga. Verkshöjden är konstant, inga som helst avvikelser.<br />
Sen har vi då titeln. ”Frutti di Mare”, eller havets frukter<br />
som vi brukar säga. Jag är verkligen inte säker på att<br />
det är okej att döpa en skiva till det. Försvenskade associationer<br />
går i spikrak riktning mot fulpizza som möjligen<br />
har en jämn och fin salthalt, men med smaker fadda<br />
bortom vett och sans. För <strong>var</strong>je gång skivan tonar ut har<br />
jag ingen som helst aning om hur många låtar jag lyssnat<br />
på, det kan <strong>var</strong>a fem, det kan <strong>var</strong>a femton. Musiken<br />
går i det närmaste inte att lyssna koncentrerat på, hur<br />
mycket man än vill.<br />
Ett par förlåtande spår kan jag gå med på, den jagade<br />
och lätt suggestiva ”You leave alone” har kvaliteter och<br />
avslutande ”Bending” är en gisten och oförutsägbar<br />
skuta som effektfullt leker med kontrastverkan mellan<br />
klockspel och gitarrlarm. Dessa två sistnämnda blir<br />
höjdpunkter på spelningen på V-dala den femtonde. Allt<br />
som i stämningsväg kan få lokalen att påminna om inre<br />
Hälsingland, uppmuntras!<br />
Dundrande comeback<br />
Ingen diskussion<br />
”Spartacus”<br />
(Egen utgivning)<br />
Med naivt uppkäftiga rader som ”Jag vandrar barfota i<br />
snö / sa jag åt dom / för att ni har skor” och ”Jag ser igenom<br />
spegeln där ni står / och försöker sminka över era<br />
blödande sår” är Uppsala/Örsundsbro-bandet Ingen<br />
diskussion tillbaka efter fyra års tystnad.<br />
Med dunder och brak känns faktiskt inte som någon<br />
överdrift. Jämfört med de två tidigare albumen är ”Spartacus”<br />
många gånger bättre. Välproducerat, lättlyssnat,<br />
men aldrig insmickrande. Mest imponerar texterna,<br />
fulla av formuleringar som nästan alltid sitter där de<br />
Ingen diskussion vandrar i snö.<br />
BJÖRN BERGLUND<br />
Foto: ID musik<br />
Don’t Be A Stranger spelar på V-dala den 15/12.<br />
ska och som levereras med Per Nordbergs gnälligt tonårslika<br />
stämma.<br />
Ingen diskussion är värda att nå långt utanför länets<br />
gränser den här gången.<br />
Överraskande mångfacetterat<br />
Cirkus<br />
”Metal Head”<br />
(www.cirkusmusic.se)<br />
Skenet bedrar. En blick på Uppsalak<strong>var</strong>tetten Cirkus,<br />
och man kan lätt tro att det är ännu ett i raden av 80-<br />
tals-retro-sleaze-band man kommer att få höra. Ni vet,<br />
de där Crash Diet, Crazy Lixx och allt vad heter. Men så<br />
går ”Deceiver” igång, och där blandas det friskt mellan<br />
kron-Sabbath-verser och refränger à la tidiga Kiss.<br />
Sedan har vi den politiskt laddade ”Everlong Lasting<br />
Cirkus”, i vilken man förväntar sig en vrålande Steven<br />
Tyler (Aerosmith) bakom <strong>var</strong>je hörn. Och så slutligen<br />
svängfesten ”City Slicker” mittemellan Status Quo och<br />
Saxon (från vilka skivtiteln väl är snodd), där sången<br />
är som hämtad från det bästa, glittrande 70-talet.<br />
Alltsomallt är således Cirkus betydligt mer mångfacetterat<br />
än vad man inledningsvis kan tro, och med<br />
topprefränger som dessa är det inte konstigt att de<br />
blivit inbjudna på Kalifornienturnéer både en och två<br />
gånger. Icke desto mindre präglas cirkusmusiken av<br />
viss tafflighet. Eller det kanske är med flit man lägger<br />
an replokalsvibbarna<br />
DANIEL REICHBERG<br />
Naiv och bitter på samma gång<br />
Elias and The Wizzkids<br />
”A Little Mess”<br />
(Hybris)<br />
ANDREAS JAKOBSSON<br />
Storyn är följande: en <strong>ung</strong> man med gitarr <strong>var</strong> arbetslös<br />
en sommar och bestämde sig för att försörja sig som gatumusikant.<br />
Med spattig röst och taktinstrument fasttejpade<br />
här och där på kroppen lockade han tydligen<br />
till sig en hel del uppmärksamhet på Uppsalas gator<br />
och torg.<br />
FILM<br />
Foto:Oscar Stenberg<br />
Elias One Man Band tog hjälp av några musicerande<br />
vänner och blev Elias and The Wizzkids, enligt honom<br />
själv för att komma bort från stämpeln ”rolig trubadur”.<br />
Han lyckades sådär.<br />
”A Little mess” består av fyndig lo-fi countrypop, med<br />
titlar som ”Yo<strong>ung</strong> and Hairy” och ”Fourth Of July”. Vid<br />
första lyssningen är det verkligen roande men i längden<br />
blir Elias and The Wizzkids dessvärre aningen<br />
tröttsamma. Hitsen gör sig säkert bättre som skojiga,<br />
kortare inslag i en tråkig radiotablå än på ett tolvspårigt<br />
album.<br />
Tonen i musiken är naiv och bitter på samma gång.<br />
Klarsynt och humoristiskt. Jag gillar Elias söta och lite<br />
fåniga röst men ibland tippar den dock över och blir<br />
en tillgjord bebisröst, som osökt för tankarna till den<br />
skrämmande jättebabyn Salem Al Fakir, och då blir det<br />
genast svårare att ta det hela på all<strong>var</strong>. Det här är roligt<br />
och oblygt men kanske inte tillräckligt bra.<br />
MATILDA WEIBE<br />
Akins mästerverk imponerar<br />
Vid himlens utkant<br />
Regi: Fatih Akin<br />
Premiär 14 december på Fyris.<br />
När ”Vid himlens utkant” visades på festivalen i Cannes<br />
tidigare i år vann Fatih Akin priset för bästa manus.<br />
Det är ett pris som denna film verkligen förtjänar. En<br />
mer välskriven och välberättad film får man leta efter.<br />
Det är faktiskt svårt att överhuvudtaget hitta några fel<br />
när man ser Fatih Akins senaste film.<br />
Akin intresserar sig för invandrares situation och svårigheterna<br />
att komma in i ett nytt samhälle. Framförallt<br />
går han ofta tillbaka till sin egen familjs bakgrund<br />
och berättar historier om turkiska invandrare i Tyskland.<br />
”Vid himlens utkant” utspelar sig i Hamburg och<br />
Istanbul, precis som Akins tidigare mycket uppmärksammade<br />
film ”Mot väggen” som vann Guldbjörnen i<br />
Berlin 2004. Här får vi följa tre familjer <strong>var</strong>s öden flätas<br />
samman på ett mycket snillrikt sätt. Det är en stark historia<br />
om vänskap, död och att tvingas ta ans<strong>var</strong> för sina<br />
handlingar.<br />
Men ”Vid himlens utkant” är inte bara en skickligt skriven<br />
historia utan lika mycket ett filmiskt mästerverk.
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
RECENSIONER / 25<br />
Betygen sätts i skala 0–5<br />
Akins bildberättande är <strong>var</strong>ierat och otroligt väl avvägt.<br />
Varje bild är genomtänkt och välkomponerad. Bilderna<br />
är inte bara snygga för sakens skull utan uttrycker verkligen<br />
något i sig själva. Akin använder sig av miljöer som vi<br />
känner igen, men lyckas ändå skapa ett eget universum.<br />
Han tar oss till platser vi aldrig kan nå i verkligheten.<br />
Fatih Akin har länge ansetts som en av Tysklands bästa<br />
regissörer. Nu kan man utan att överdriva kalla honom<br />
för en av världens bästa regissörer. ”Vid himlens<br />
utkant” är en film som imponerar stort. Den innehåller<br />
nästan allt och berör djupt. Man önskar att den aldrig<br />
ska ta slut.<br />
NICLAS GILLBERG<br />
Suggestiv western<br />
Mordet på Jesse James av ynkryggen<br />
Robert Ford<br />
Regi: Andrew Dominik<br />
Royal<br />
Akins bildspråk berör djupt i ”Vid himlens utkant”.<br />
Foto: Folkets bio<br />
Robert Ford (Casey Affleck) och hans bror Charles står inför<br />
fullbordat faktum. Jesse James (Brad Pitt) ligger död,<br />
begråten av sin hustru, skjuten i ryggen av sina två kumpaner.<br />
Med ivriga steg rusar bröderna Ford till närmsta<br />
telegrafkontor för att sprida nyheten över världen.<br />
Ynkryggen Robert Ford representerar inte främst förräderi<br />
och feghet i Andrew Dominiks mastiga film om<br />
rånaren Jesse James sista tid i livet. Nej, berättelsen om<br />
mordet på James handlar lika mycket om besatthet,<br />
narcissism och manliga relationer. Och kanske framför<br />
allt om mediemedvetenhet i en gryende modernitet,<br />
Ty det är genom medier som den <strong>ung</strong>e Robert Ford lär<br />
sig allt som finns att veta om ökände gängledaren och<br />
revolvermannen Jesse James: skonummer, längd och<br />
vikt samsas med mer handfasta fakta om antal mord<br />
och rån. Det är också medier som efter mordet på James<br />
gör honom till USA:s mest omtalade man.<br />
Filmen tar sin början vid ligans sista stora tågrån då<br />
Ford närmast tvingar sig in i gänget, där hans äldre<br />
bror redan är medlem. Efter den misslyckade kuppen<br />
skingras bandet och en allt mer paranoid och despotisk<br />
James (med en saftig belöning på sitt huvud) ser sammansvärjningar<br />
runt sig och börjar förfölja sina gamla<br />
kumpaner.<br />
Fords svek handlar alltså till viss del om självbe<strong>var</strong>elsedrift,<br />
men också om tillbakavisad kärlek. För det är<br />
kärlek som <strong>ung</strong>e Robert känner för James. Och mordet<br />
kan lika mycket läsas in i avvisandets smärta som i längtan<br />
efter berömmelse.<br />
Dominiks film skriver således in westernmyten James<br />
i en sorts fankultur som känns betydligt yngre än sin<br />
historiska kontext. Jesse James stjärnstatus vid tiden<br />
<strong>var</strong> enorm, och i hög grad grundad i den splittrade<br />
amerikanska nationen efter inbördeskriget. James<br />
hade krigat för syd och hans band uppstod i spillrorna<br />
av sydstatsarmén. Så blev han också en hjälte för det<br />
slagna gamla södern och dess förlorade värden. Och en<br />
kraft att bekämpa för den moderna unionen.<br />
Terrorism ställs mot modernitet. Mediedrev och celebritetskult<br />
skapar tragedier. Dominiks tematik är aktuell<br />
men skyls något av den väl utarbetade suggestiviteten.<br />
Detta är en film om westernhjältar som berättar med<br />
gotikens dova stämningar. Lite sökt och överarbetat<br />
emellanåt, men ett lysande gäng aktörer (nästan bara<br />
män) – inte minst Brad Pitt och Casey Affleck – lyfter ibland<br />
till oanade höjder.<br />
Cronenberg håller balansen<br />
Eastern Promises<br />
Regi: David Cronenberg<br />
Premiär: 7 december på SF Bio<br />
PER VESTERLUND<br />
Kroppsskräckens okrönte k<strong>ung</strong> har han kallats, David<br />
Cronenberg. Det <strong>var</strong> länge sedan filmer som ”Rabid”<br />
och ”Videodrome” gav honom det ryktet, men<br />
ränderna tycks aldrig gå ur. Den mänskliga kroppens<br />
formbarhet och sönderfall är ständiga tematiska följeslagare.<br />
Senare filmer må uppvisa en stilistisk förfining<br />
men Cronenberg kan inte låta bli att klia på samma sårskorpa.<br />
Även nu senast i de mästerligt mordiska familjedramerna<br />
”Spider” och ”A History of Violence” låter<br />
han berättelser om identitet och historia få konkret<br />
manifestation i det fysiska. Inte undra på att Cronenberg<br />
fastnade för den här berättelsen om tatuerad rysk<br />
maffia som bokstavligen skriver sin historia på huden.<br />
Viggo Mortensen spelar återigen en tvetydig, för att<br />
inte säga tveeggad, figur. Nikolai är chaufför och underhuggare<br />
åt familjen som styr den ryska maffian i<br />
London. Mortensen är magnifik som den cyniske och<br />
diskrete Nikolai. Han är charmerande och fruktansvärd<br />
på samma gång och laddar <strong>var</strong>je ögonblick och<br />
rysk fras med känsla och trovärdighet. In i familjens<br />
hägn träder barnmorskan Anna, som spelas av Naomi<br />
Watts. En okänd rysk tonåring har avlidit vid förlossning<br />
och hennes dagbok leder Anna till familjens restaurang.<br />
Dagboken bär dock på hemligheter som kan<br />
<strong>var</strong>a farliga för alla inblandade.<br />
Det är lätt att förledas att tro att man sett det här<br />
förut. ”Eastern Promises” erinrar om <strong>var</strong> och <strong>var</strong>annan<br />
gangsterfilm, men liknar ändå inget annat. Precis som<br />
den närbesläktade ”A History of Violence” utspelar den<br />
sig mot ett ikonografiskt genrelandskap, men Cronenberg<br />
ger de mest typiska scener helt nya klanger och<br />
innebörder. Traditionsenliga funderingar kring lojalitet<br />
och motiv drivs upp till ett snillrikt spel om subjektivitet.<br />
De atmosfärrika uppgörelserna på regnt<strong>ung</strong>a<br />
bakgator och i dunkla restauranger luktar borsjtj, blod<br />
och brittisk storstad i en sällan skådad kombination<br />
och ger en Londonskildring som går utanpå det vanliga.<br />
I en makalös scen i ett badhus tillåts filmens homoerotiska<br />
laddning blomma ut i ett närgånget knivslagsmål.<br />
Det är brutalt, briljant och så cronenbergskt det<br />
kan bli utan att bli självparodi.<br />
Det är ytterst sällsynt att en regissör med ett så särpräglat<br />
uttryck lyckas förena det med ett så durkdrivet<br />
genreberättande. Än en gång har Cronenberg klarat<br />
denna svåra balansakt med det personliga tilltalet i<br />
behåll och det är märkvärdigt hur lätt han får det att<br />
se ut.<br />
Viggo Mortensen som rysk gangster och Naomi Watts som barnmorska i Cronenbergs nya film.<br />
CHRISTOFFER OLOFSSON<br />
Foto: SF Film<br />
Jesse James (Brad Pitt) i full färd med ett sista tågrån.<br />
Foto: Sandrew Metronome
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007 KALENDARIUM / 27<br />
VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina<br />
evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa<br />
<strong>Ergo</strong> kommer den 25/1. Sista lämningsdag är 15/1. E-post: red@ergo.<br />
us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna<br />
är 11/1 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsans<strong>var</strong>iga<br />
Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12<br />
Fax: 018-480 31 29<br />
POP & ROCK<br />
7/12 Katalin: Jaqee<br />
8/12 Katalin: Flying Food Circus<br />
/ Beardfish<br />
8/12 Uppsala konsert &<br />
kongress: The Refreshments<br />
– Rock’n Roll X-mas show 2007<br />
14/12 Katalin: The Thrills (IRL)<br />
14/12 Kalmar: Boom Goes the<br />
Dynamite!<br />
15/12 V-dala: Sambassadeur<br />
och Don’t Be A Stranger.<br />
21/12 Uppsala konsert & kongress:<br />
Entombed<br />
5/1 Katalin: Elvis Presley Birthday<br />
Party 2008. Kent Wennman<br />
+ Band + Graceland Singers<br />
+ Rockabilly Trio ger sin årliga<br />
hyllningskonsert i samband med<br />
Elvis födelsedag (8 januari).<br />
JAZZ & BLUES<br />
12/12 Katalin: EGBA<br />
18/12 Katalin: Jazzfunk all stars<br />
VISA&FOLKLIKT<br />
7/12 Uppsala konsert &<br />
kongress: Kalle & Bengans julshow<br />
9/12 Uppsala konsert & kongress:<br />
Kultiration & Livelihoods<br />
11/12 Katalin: Carl-Johan<br />
Vallgren<br />
15/12 Eric Sahlström-institutet,<br />
Tobo: Nyckelharpskonsert och<br />
dansföreställning. Info och biljettbokning:<br />
0295-34290<br />
14/1 Uppsala konsert & kongress:<br />
Miriam Makeba<br />
KLASSISKT & KÖR<br />
8–9/12 OD:s Caprice 2007.<br />
Universitetsaulan.<br />
8/12 Romeo & Julia Kören.<br />
Reginateatern.<br />
8/12 Bachkonsert med K<strong>ung</strong>liga<br />
Akademiska kapellets barockensemble.<br />
Svit i h-moll, Kantat 42<br />
“Am Abend aber desselbigen Sabbats”<br />
Helga Trefaldighets kyrka,<br />
kl. 13.00<br />
13/12 Uppsala Domkyrkas<br />
Gosskör – Goder afton mitt herrskap.<br />
Uppsala konsert & kongress.<br />
13/12 Lussepop. GH nationskör<br />
framför ett traditionellt luciatåg<br />
men med en del överraskningar.<br />
Helga Trefaldighets kyrka kl 20.00.<br />
Fritt inträde.<br />
15/12 Allmänna Sången – Julkonsert.<br />
Uppsala konsert & kongress.<br />
16/12 Christmas Gospel Train.<br />
Uppsala konsert & kongress.<br />
16/12 Julkonsert med 140-årsjubilerande<br />
Uppsala Domkyrkokör<br />
Barytonsolist: Anders Larsson,<br />
Dirigent: Milke Falck, Orgel:<br />
Andrew Canning, kl 18 Uppsala<br />
domkyrka. Biljetter: www.ticnet.se,<br />
UNT City samt domkyrkobutiken.<br />
18/12 Swinging Christmas med<br />
Uppsala University Jazz Orchestra<br />
Gästsolist: Antti Sarpila<br />
Missionskyrkan, kl. 19.30<br />
12/1 Nyårskonsert 2008 med<br />
Schönbrunns Slottsensemble.<br />
Uppsala Konsert & Kongress.<br />
17/1 Pianisten Vanessa Wagner<br />
med Uppsala Kammarorkester<br />
. Uppsala Konsert & Kongress.<br />
20/1 Vanessa Wagner med<br />
Uppsala Kammarsolister. Uppsala<br />
Konsert & Kongress.<br />
21/1 Johan Strauss-gala. Uppsala<br />
Konsert & Kongress.<br />
TEATER & SCEN<br />
Uppsala konsert & kongress:<br />
Tramses II, studentspex,<br />
10,–11/12. En ståuppshow om<br />
hur i friden man ska <strong>var</strong>a som<br />
människa. Medverkande: Lasse<br />
Eriksson, 18–20, 26–27/1.<br />
Uppsala stadsteater: Stockholm<br />
live, 11/12. Ett Dockhem, 13–14,<br />
27–29/12, 2–9, 13–16/1. Franziska!<br />
7–8, 15/12. Elektra show, 7–8,<br />
12–15/12. Bitterfi ttan, 19–20,<br />
27–29/12. Fången på fyren, 7–8,<br />
11, 13–14/12. Onda sagor, 8, 11,<br />
13, 15, 18–20, 27–28/12. Görans<br />
julshow – återkomsten, 19–21/12.<br />
En vintersaga, 11–12, 15–19/1.<br />
Reginateatern: Musica Botanica -<br />
Susan Yondt & Magdalena Hedman,<br />
7/12. Home-Made Shakespeare,<br />
7/12. Godkänd kvalitetsunderhållning<br />
– Henrik Dorsin, 13–15/12.<br />
Cabaret Olrog, 15/12. Medan<br />
tiden går, 16/12. En (till) vahettere<br />
nyårsrevy 31/12, 3–5, 9–12,<br />
16–19/1. Dagens sång med Jacke<br />
Sjödin, 11,16/1.<br />
Norrlands nations teater:<br />
Swingin Attraland, Lusseshowen<br />
2007- En show fylld av sång, musik,<br />
dans och humor med Attraktionsorkestern<br />
och Attrapperna.<br />
8–9, 11/12.<br />
KONST<br />
& UTSTÄLLNINGAR<br />
Uppsala konstmuseum: Love<br />
Enqvist ”Diggers and dreamers.<br />
Intentional Communities in the new<br />
age” . T o m 27/1.<br />
Lena Johansson, Ylva Landoff<br />
Lindberg, Lisa Manner och Cristina<br />
Schippa t o m 20/1.Uppländsk naturromantik<br />
– Bruno Liljefors och<br />
hans efterföljare. T o m 2/3.<br />
Bror Hjorths hus: Olle Nyman t o<br />
m 20/1.<br />
Teatergalleriet: Måns Müllner,<br />
8/12 - 5/1<br />
Upplandsmuseet: Fjärran barndom.<br />
Fotografi er av Kevin Kling om<br />
barn och lycka i Asien. T o m 6/1.<br />
Indigo – jeans och blå naglar. T o<br />
m 27/1.<br />
Kaleido konsthantverk: Ӏnglar<br />
fi nns!” Temautställning med Kaleidos<br />
medlemmar + inbjudna . T o m<br />
5/1. Maria Larsson & Maria Olevik,<br />
keramik, 12/1 - 3/2.<br />
FÖREDRAG<br />
& DEBATT<br />
8/12 Män omkring Linné - möt<br />
konstnärinnan Annika Silander<br />
Hökerberg. Museum Gustavianum<br />
Akademig. 3 kl 14.<br />
9/12 Vad gör fjärilarna under<br />
vintern Evolutionsmuseet<br />
Zoologi, Villavägen 9 kl 13. Nobel<br />
lecture. Professor Erik S.<br />
Maskin, “Evolution and Repeated<br />
Games” Professor Roger B. Myerson.<br />
Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan,<br />
Hörsal 3 kl 11.<br />
11/12 Vem <strong>var</strong> Mao Björn<br />
Linell, verksam inom bokförlaget<br />
Natur och kultur och PEN-klubbens<br />
ordförande, talar om Mao Zedong<br />
som han uppfattats i Y<strong>ung</strong> Changs<br />
och Jon Hallidays bok Den sanna<br />
historien om Mao och andra källor.<br />
Uppsala stadsbibliotek kl 19.<br />
12/12 Mat för livet – en utblick<br />
Cecilia Mark-Herbert, forskare i<br />
företagsekonomi. Uppsala stadsbibliotek<br />
kl 18.30.<br />
STUDENT-<br />
FÖRENINGAR<br />
Botaniska sektionen<br />
11/12 Föredrag Kaktusfamiljen<br />
– en vass historia Mats Hjertson<br />
visar bilder på den stickigaste<br />
växtfamiljen av dem alla. Efter<br />
föredraget är det julfest! Anmälan<br />
till julfesten senast torsdagen, den<br />
6/12 botaniska.sektionen@gmail.<br />
com eller 018-462797 (Saskia).<br />
15/1 Föredrag och årsmöte<br />
Forests in Japan Efter Årsmötet<br />
följer vi med Reiko Akiyama på en<br />
spännande bildresa genom Japans<br />
skogar. Föredraget är på engelska.<br />
Föredragen hålls i föreläsningssalen<br />
på Avd. för växtekologi (f.d.<br />
Växtbio), Villavägen 14, tisdagar kl.<br />
19:00. Efter <strong>var</strong>je föredrag serveras<br />
fi ka till självkostnadspris.<br />
Credo<br />
7/12 Bön & Lovsång med OIKOS,<br />
Korskyrkan, Väktarg 2, kl 20<br />
13/12, Julmiddag (prel.) Kolla<br />
www.credo.nu/uppsala för info<br />
28/12-1/1, Credo Riks Nyårsläger<br />
i Enköping. Info & anmäl: www.<br />
credo.nu/uppsala/nyar<br />
Dynamicus<br />
14/12 Gästföreläsning för termin<br />
1. Föreläsare: Tobias Berglund,<br />
personalchef på Scan. Kl 14-15,<br />
sal 6-1023<br />
Student ski week i Vemdalen 20-24<br />
Januari 2008!<br />
ELSA<br />
14/12 Julmiddag med ELSA Uppsala.<br />
Plats: Jontes Stuga Tid: Kl 19<br />
FUGS<br />
12 nov Luccepub kl 19.00 och<br />
framåt. Vi träffas nere i puben på<br />
ÖG.<br />
K<strong>ung</strong>liga Akademiska kapellet<br />
8/12 Bachkonsert med K<strong>ung</strong>liga<br />
Akademiska kapellets barockensemble.<br />
Svit i h-moll, Kantat 42<br />
“Am Abend aber desselbigen Sabbats”.<br />
Helga Trefaldighets kyrka,<br />
kl. 13.00. Biljetter: 100 kr, 60 kr<br />
student. Köpes i dörren.<br />
Mer information: www.akademiskakapellet.uu.se<br />
onsdagar kl 19 orkesterrep<br />
Akademiska kapellet repeterar<br />
på Musicum, Kyrkogårdsgatan<br />
4. Intresserad av att provspela<br />
eller få information om kommande<br />
konserter Ring vår informatör på<br />
0704 - 25 08 51 eller mejla Petra.<br />
Kack@musik.uu.se. Konstnärlig<br />
ledare för orkestern är director<br />
musices, professor i orkesterdirigering<br />
Stefan Karpe. www.<br />
akademiskakapellet.uu.se<br />
Laboremus<br />
12/12 kl 19.00. Medlemsmöte och<br />
julavslutning. Rundelsgränd 2B.Mellan<br />
Fyris bio och Kalmar nation. Välkomna!<br />
Onda sagor spelas på Stadsteatern 8–28/12<br />
Philochoros<br />
Måndagar 19:30: Nybörjarkurs i<br />
folkdans, Gästrike-Hälsinge Nation.<br />
Onsdagar 18:30: Körövning,<br />
Norrlands nation.<br />
Onsdagar 19:30: Ordinarie<br />
dansträning, Norrlands nation.<br />
Sista schemalagda nybörjarträningen<br />
är 3:e december. Sista<br />
schemalagda ordinarie träningen<br />
är 5:e december. Forsättningskursen<br />
börjar 7:e januari. Ordinarie<br />
träningen återupptas 16:e januari.<br />
8/12 Jullekstuga<br />
13/1 Knutlekstuga<br />
19/1 Danskväll med Klintetten<br />
23/1 Dräktåterläming<br />
Pax et Bellum<br />
12/12 Burma’s struggle for<br />
democracy: Diasporas and confl ict<br />
in their homelands<br />
Department of Peace and Confl ict<br />
Research.<br />
Piratstudenterna<br />
Vi träffas söndagar 14.00 på<br />
Wermlands nation och diskuterar<br />
fi l d e l n i n g, u p p h o v s r ä t t , i n t e g r i t e t<br />
på internet med mera. Varmt<br />
välkommen!<br />
Universitetskyrkan<br />
9/12 kl 18 Gospelmässa i Missionskyrkan<br />
med Universitetskyrkans<br />
egna gospelkör “God Tune”<br />
& band.<br />
19/12 kl 19 Universitetens julgudstjänst<br />
Stor kör med sångare ur<br />
nationskörerna, dir Karin Eklundh,<br />
universitetsorganist Andrew<br />
Canning, fanborgen, Lisa Sennerby<br />
Forsse, rektor SLU, studenter och<br />
anställda från SLU och Uppsala<br />
Universitet.<br />
Uppsala Studenters Filmstudio<br />
13/12 kl 19.00 Efter livet av Hirokazu<br />
Kore-Eda. Terminsavslutning.<br />
Filmförslag till nästa termin mottages<br />
på fi lm@usf.studorg.uu.se<br />
Visas på Slottsbiografen, Nedre<br />
Slottsgatan 6B<br />
Uppsalaekonomerna<br />
11/12 Finansdagen, ekonomikum<br />
kl 10-16<br />
12/12 Företagspub med Erik<br />
Penser<br />
12/12 Request Marketing<br />
23/1Kontaktdagarna Kickoff<br />
30-31/1 Kontaktdagarna<br />
Uppsala finska studenter<br />
UPSOn rennon pubi-illan tiistai6dk:<br />
n päättäjäiset tiistaina 11/12 ÖG:<br />
Foto: Mats Bäcker<br />
llä. Aika siis tuo 6dk. Tervetuloa!<br />
Käy myös tutustumassa kotisivuumme<br />
www.upso.info!<br />
UPSOs pub-kväll tiistai6dk har sin<br />
avslutning tisdagen den 11/12 på<br />
ÖG. Tiden är som sagt 6dk. Välkomna!<br />
Kolla även in vår hemsida<br />
www.upso.info!<br />
UTN<br />
UTN arrangerar Åreresa för alla<br />
studenter! Resan går av stapeln<br />
12-17 januari och kostar endast<br />
2150 kr inkl bussresa t/r, 5-dagars<br />
liftkort och boende. Anmäl dig<br />
på www.vinter.sektionen.se.<br />
Utrikespolitiska föreningen<br />
10/12 kl 18:00. Arbetmarknadsmingel.<br />
Vill du jobba med internationella<br />
frågor Kom och lyssna<br />
på representanter från en mängd<br />
internationella arbetsplatser! Efter<br />
presentationen blir det mingel<br />
och du kan passa på att prata med<br />
just de arbetsgi<strong>var</strong>e som du är intresserad<br />
av. Deltagare: Sveriges<br />
Radio, Förs<strong>var</strong>smakten, Svenska<br />
Kyrkan, Amnesty, Räddningsverket,<br />
Röda Korset,med fl era.<br />
Miljöl<br />
8/12 kl 10:00 - 12:00 - Celsiustorget:<br />
musik och tal av Staffan<br />
Lindberg, Uppsalas egen koldioxidbantare,<br />
tal av Per Hultén från<br />
Uppsala Naturskyddsförening och<br />
s<strong>var</strong> på klimatfrågor genom olika<br />
organisationers informationsbord.<br />
Under dagen genomförs demonstrationer<br />
och manifestationer<br />
mot klimatförändringar över hela<br />
världen, i anslutning till klimatsamtalen<br />
i Bali 3-14 december 2007.<br />
12/12 17.00 Miljölbaren öppnar<br />
18.00 Föredrag av Lars Rydén,<br />
Baltic University programme:<br />
Städernas hållbarhetsstrategier<br />
- en kritisk diskussion om vad 30<br />
städer i Östersjöregionen gör i<br />
verkligheten för att förbättra sin<br />
hållbarhet. 19.30 Musik och mingel<br />
Plats: Hotell Scandic Uplandia,<br />
Dragarbrunnsgatan 32, Uppsala<br />
Anmälan med e-post senast 10 december<br />
till: trafi k.och.miljo@telia.<br />
com. MiljÖl Uppsala arrangeras av:<br />
Nätverket för ett fossilbränslefritt<br />
Uppsala, Ingenjörer för Miljön,<br />
Ingenjörer och Naturvetare Utan<br />
Gränser-Uppsala samt Naturskyddsföreningen<br />
Uppsala län i<br />
samarbete med hotell Scandic<br />
Uplandia i Uppsala. Mötena äger<br />
rum den andra onsdagen i <strong>var</strong>je<br />
månad .
28 / NATIONERNA <strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
Tipsa <strong>Ergo</strong><br />
om nyheter!<br />
Ring eller mejla:<br />
cred@ergo.us.uu.se<br />
018-480 31 30<br />
Torsdagar: Restaurang Holmiana Bordsbeställning<br />
senast mån kl 13 samma vecka hos 3Q.<br />
Sjuttionnio 19–21. UTGÅNG 21–01, fyra dansgolv,<br />
fem barer!<br />
Sunday s söndagar 12–17. Muffi ns, bullar, kaffe,<br />
the, smörgåsar och lättare lunchrätter.<br />
Caféet mån–fre 14–17. Hembakade kakor och<br />
tårtor, smoothies och <strong>var</strong>m choklad.<br />
Biblioteket öppet dagligen 10–18. 20 st läsplatser<br />
i elegant miljö.<br />
www.stockholms.se<br />
Stockholms – Undrar hur medelklassen har det<br />
GÄSTRIKE-<br />
HÄLSINGE<br />
www.ghnation.se<br />
12/12 DIST LIVE – Mugwumps + Mother<br />
and Sun DIST kör nu alltid <strong>var</strong>annan onsdag, jämna<br />
veckor. Alltid med liveband! Se nationens hemsida för<br />
mer information. www.myspace.com/klubbdist<br />
31/12 Sylvestergasque<br />
Utsåld senaste två åren... Biljettsläpp efter Luccegasquen!<br />
Pub Ghuben<br />
Öppet <strong>var</strong>je dag. Mån–Torsd och lör 18–01, fredagar<br />
18–01, sön 18–24<br />
med liveband.<br />
19/12 Jullmiddag. Kom och upplev julen en<br />
sista gången på nationen. Köp en julklapp på <strong>ung</strong>efär<br />
40 kronor som delas av självaste Jultomten.<br />
18/1 Knutsgasque. Vi träffas åter igen efter<br />
ledigheten i goda vänners lag.<br />
Varje vecka på Göteborgs nation:<br />
Pub: tis–tors 18–00, fre 18–01<br />
Torsdagsbuffé: 18–19. Kom och ät så mycket<br />
du vill för 40 kr.<br />
Lörda fika: 12–15<br />
Sönda brunch: 12–14.<br />
Kulturschema <strong>var</strong>je onsdag. Se anslag i pubentrén<br />
eller på hemsidan.<br />
Guldkören under ledning av Maria repar <strong>var</strong>je<br />
torsdag. Hör av dig till henne (kontaktinfo på hemsida)<br />
eller 1Q om du vill <strong>var</strong>a med.<br />
Expeditionstider: må–tors 11–13 samt ons<br />
16–18<br />
Tel: 1Q Mats, 2Q Kristina, 3Q Daniel 018-<br />
132006. Puben 018-143342<br />
E-post: 1q/2q/3q@gbg.nation.uu.se<br />
www.goteborgsnation.se<br />
Göteborgs nation – I kylan är vi erat värmeljus...<br />
av betong.<br />
Julpub med start 17/12!<br />
Uppsala kvinnojour<br />
§§ JURIDIKJOUREN §§<br />
018 –10 10 49<br />
Torsdagar jämna veckor<br />
Kl 18.30 – 21.00<br />
juridikjour@uppsalakvinnojour.se<br />
SÖDERMAN-<br />
LANDS-NERIKES<br />
www.snerike.se<br />
8/12 Biljettsläpp Luciagasque den<br />
13/12–12–13, klädsel smoking/mörk kostym 300:-<br />
10/12–21/12 Julbord – kom och ät julmat med<br />
dina vänner. Bokning: Julrestaurangen@gmail.com<br />
0765797606<br />
12/12 Städdag – <strong>var</strong> med och städa så bjuder<br />
vi på kalas<br />
12/12 Pepparkakshusbakartävling – Vinnande<br />
bidrag överlämnas under pompa och ståt till<br />
inspektor på luciamorgonen<br />
13/12 Luciagasque (04)–17 dk, klädsel<br />
smoking/mörkkostym<br />
14/12 Julrestaurangen Arne Weise<br />
öppnar<br />
18/12 Julavslutning – 17:00 i Helga Trefaldighets<br />
kyrka<br />
25/12 Juldagen med Arne (02)<br />
Arne Weises julrestaurang och klubb<br />
SNÖ – 14/12–21/1<br />
Under terminen<br />
Klubb Damnation. Tisdagar och fredagar 18–01<br />
Restaurang –måndag–lördag 18–01<br />
Helgfika. (till den 9/12) Bullar, kakor, mackor och<br />
annat som hör helgen till. Lördag 12–15 och Söndag<br />
12–16.<br />
Improvisationsteater. Torsdagar mellan<br />
18–20 (uppehåll över julen)<br />
Spexgruppen. Måndagar 19–21 (uppehåll över<br />
julen)<br />
Expeditionstid: tis–fre 11–13, tis & tors 17–18<br />
till den 15/12<br />
16/12–6/1 endast torsdagar mellan 17–18.<br />
1Q Ameli 1q@snerikes.se<br />
2Q Frida/Rebecca 2q@snerikes.se<br />
3Q Gustav 3q@snerikes.se<br />
Bordsbokning bordsbokning@snerikes.se, mail som<br />
skickas för klockan 15 bes<strong>var</strong>as samma dag<br />
Julbord/julrestaurangen Julrestaurangen@gmail.<br />
com 0765797606<br />
www.snerikes.se<br />
Södermanlands-Nerikes nation – kom och rimma<br />
med Arne<br />
STOCKHOLMS<br />
www.stockholms.se<br />
7/12 Lucceslabb Uppvärmning inför luccehelgen<br />
kl 18dk, klädsel udda kavaj<br />
8/12 Luccegasque Träffa malmöiter från<br />
Lund, tomtar från loftet samt glada stockholmare.<br />
Kvällen inleds med damspex i stora salen. kl 16.30,<br />
klädsel kavaj<br />
9/12 Luccebrunch Återse vänner och bekanta<br />
från lördagen, ät en stadig brunch och stretcha ut<br />
dansmusklerna. kl 12.00<br />
11-12/12 Tis–Ons TP-turnering Bli mästare<br />
2008 i den anrika tävlingen! I puben kl 18.00, anmäl<br />
ditt lag om två pers till kultur@stockholms.se<br />
13/12 Sista torsdagen för terminen<br />
Julbord serveras, boka hos 3q@stockholms.se<br />
14/12 Julavslutning Drick lite glögg och<br />
önska alla en god jul.kl 14 dk å Nationen 2008<br />
7/1 Lunchen öppnar Varje dag 11.30–13.15<br />
9/1 Inskrivningen öppnar<br />
10/1 Terminens första Torsdag Sjuttionio<br />
kl 19–21, UTGÅNG 21–01Påt igen...<br />
13/1 Sundays öpnnar Café <strong>var</strong>je söndag kl<br />
12–17<br />
18/1 Ämbetsmannamiddag Full Fart Framåt!<br />
19/1 Januarimiddag Seniorskollegiets<br />
traditionella middag kl 17, klädsel kavaj<br />
24/1 Reccepubrunda Recentiorer och<br />
faddrar samlas kl 18 å Nationen.<br />
Varje vecka:<br />
Lunch mån–fre 11.30–13.15. välj bland <strong>var</strong>ma<br />
rätter eller salladsbuffé.<br />
Pub tisdagar och onsdagar, mat serveras från 18.30<br />
Lördagsrestaurangen Två Rum & Kök,<br />
<strong>var</strong>je lördag 18.30–01 Gourmetmat till studentpriser!<br />
Boka bord hos 3Q på 018-666143 eller<br />
3q@ghnation.se<br />
Lördagsfika Stans största och bästa fi ka<br />
12–15.00<br />
Bibliotekets öppettider: Tors 18.00–20.00<br />
www.ghnation.se<br />
Ska det göras alls, ska det göras rätt<br />
12/12 Luccegasken går av stapeln. Den 225<br />
personer stora sittningen sålde slut på mindre än<br />
2 dagar, släppbiljetterna börjar även sina till denna<br />
enorma –04 fest.<br />
19/12 Nationen stänger för ett välförtjänt jullov.<br />
Or<strong>var</strong>s krog, Uppsalas bästa pub är öppen<br />
mån–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön<br />
15–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis<br />
k<strong>var</strong> och är godare än någonsin. Kom och kasta pil<br />
eller spela ett spel i goda vänners sällskap.<br />
Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14.<br />
Frukostbuffé <strong>var</strong>je dag mellan 9–11, lunch 12–14<br />
med hemlagad husmanskost, alltid två rätter<br />
att välja mellan <strong>var</strong>av en är vegetarisk. Nationen<br />
tillhandahåller ett fl ertal norrländska dagstidningar<br />
för den vetgirige.<br />
Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet<br />
mån–tors 09–21, fre–lör 09–18 och sön. 14–18.<br />
Utlåning: mån–fre 17–18.<br />
www.norrlandsnation.se<br />
NORRLANDS<br />
www.norrlandsnation.se<br />
Norrlands kuratel – 200 kilo kärlek<br />
GÖTEBORGS<br />
www.goteborgsnation.se<br />
13/12 Musikpub. Pub med livemusik. Tillsammans<br />
fi rar vi Lucia.<br />
15/12 Luccegasque. 18dk. Biljettsläpp för<br />
göteborgare 28/11, för övriga 30/11. Släpp 23–04<br />
07 Klubb Physique<br />
08 Luciagasque<br />
10 Glasnost<br />
12 Pub: Lyssna. På scen Stina Tyskling<br />
& Silverryggarna samt David Olsson.<br />
13 Förste kurators födelsedag. Kom<br />
och fira honom med Pompa och Ståt.<br />
13 Luciafik med Luciatåg. Dagisbarnen<br />
kommer och sj<strong>ung</strong>er 14.30.<br />
13 Kontraktsteckning<br />
13 Musikquiz<br />
14 Boom Goes the Dynamite!<br />
17 Städdag<br />
Mottagning:<br />
1Q och 2Q mån–fre 12–13<br />
samt mån & tors 17–19<br />
KALMAR<br />
www.kalmarnation.se<br />
Pub mån–tors 18–00, fre–lör 18–01<br />
Konditori frk. Nylins eftr. Söndagar 12–16<br />
Kören ö<strong>var</strong> onsdagar kl 19<br />
Knif spelar: bordtennis på Fyrisskolan tisdagar<br />
kl 21. Fotboll på Katedralskolan onsdagar kl 21.<br />
Innebandy söndagar på Sverkerskolan kl 21<br />
Kalmar nation – It pays to belong!<br />
UPLANDS<br />
www.uplandsnation.se<br />
7/12 Jazzbaren kl. 18–01 Smaska på drinkar<br />
och njut av skön musik!<br />
8/12 Café Wijkman kl 12–16 Både för den<br />
h<strong>ung</strong>rige och den sötsugne!<br />
8/12 Luciagasque 18dk Gratis släpp 22–04<br />
– Liveband kl 23<br />
11/12 Landskap kl. 19 Det gäller att påverka<br />
eller bli påverkad<br />
13/12 Ärtorna kl. 17–19 Nu har vi satt<br />
terminens sista ärta!<br />
14/12 Jazzbaren kl. 18–01 För sista gången<br />
denna termin.<br />
15/12 Café Wijkman kl 12–16 Sista fi ket,<br />
men inte minst!<br />
17/12 Filmmaraton Se hemsidan för mer<br />
info!<br />
21/12 Svantes tar efter detta datum uppehåll<br />
över jul och nyår
<strong>Ergo</strong> #14 / 2007<br />
NATIONERNA / 29<br />
24/12 Jul på Uplands 12.00–00.00 – julbord,<br />
julstämning. Kom och sprid julglädje!<br />
25/12 Jul på Uplands 12.00–00.00–Alla<br />
hjärtligt välkomna!<br />
31/12 Nyårsgasque 18dk Släpp 22–04 På<br />
scen: Den fl ygande bokrullen<br />
3/1 Svantes öppnar igen!<br />
14/1 Lunchen startar för terminen 11–14<br />
17/1 Ärtorna 17–19 Terminens första<br />
ärtsoppa & våffl or måste smakas!<br />
18/1 Jazzbaren 18–01 Hur ser en jazzbar<br />
anno 2008 ut tro<br />
19/1 Café Wijkman kl 12–16 Både för den<br />
h<strong>ung</strong>rige och den sötsugne!<br />
24/1 Ärtorna kl. 17–19 Med våffl or och kanske<br />
en liten punsch!<br />
Puben Svantes Källare har öppet mån–lör<br />
18–01.<br />
Uplands Pastakök serverar lunch <strong>var</strong>dagar<br />
11–14.<br />
Biblioteket har öppet tisdagar och torsdagar kl<br />
16–18<br />
Wijkmanska blecket repeterar onsdagar kl 19<br />
Spelkväll Onsdagar 19.00<br />
Filmen visar rullar söndagar kl. 19<br />
Kuratorsexpeditionens mottagningstider<br />
mån, tis, fre 11–13 och ons 16–18<br />
med undantag för perioden 22/12–6/1 då mottagning<br />
sker enligt överenskommelse.<br />
Uplands öskar alla en god jul och firar in det nya<br />
året med en skräll!<br />
7/12 Sista puben Bettys stänger för året.<br />
Missa inte det!<br />
8/12 Luciagasque Anmälan till kuratelet!<br />
9/12 Sista fikat Fikat stänger för terminen.<br />
Passa på och kom hit!<br />
11/12 Personalfest Alla som jobbat 3 pass i<br />
pub/fi ka är välkomna. Anmälan till kuratelet.<br />
7/1 Expen öppnar Då med<br />
11/1 Bettys öppnar<br />
12/1 Fikat öppnar<br />
Bettys pub tis–tors 18–24, fre 18–01.<br />
Lördagsfika 12–15<br />
Söndagsfika 12–15<br />
Kören ö<strong>var</strong> i festsalen måndagar 18:30 Alla är<br />
välkomna!<br />
Biblioteket öppet torsdagar 17–19<br />
Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 Uppsala<br />
Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag<br />
11–13, torsdag 17–19<br />
Tfn: 1Q Fredrik 13 09 81, 2Q Charlotta 15 82 22,<br />
3Q Ramona 12 74 58, Pub & festsal 13 50 81<br />
E-post: 1q/2q/3q@gotlandsnation.se<br />
www.gotlandsnation.se<br />
GOTLANDS<br />
www.gotlandsnation.se<br />
bokning via hemsidan eller tel. 125863 senast<br />
onsdag.<br />
Biblioteket kurslitteratur för konstvetenskap,<br />
måndagar 16–18.<br />
VGIF innebandy tisdagar 22–23 på Katerdralskolan<br />
& söndagar 18.30–19.30 på Celsiusskolan<br />
efter det fotboll 19.30–20.30.<br />
Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor<br />
132494, 3Q 125863<br />
www.vastgotanation.se<br />
God Jul och Gott Nytt År önskar AnnaMia, Thomas<br />
& Maria<br />
9/12 Avskedscoktail<br />
14/12 Terminens sista Klubb 054<br />
Julstängt 15 december–6 januari<br />
9/1 Inskrivningen börjar<br />
13/1 Julgransplundring<br />
14/1 1:a Lunchen<br />
15/1 1:a Puben<br />
18/1 1:a Klubb 054<br />
20/1 1:a Söndagsfikat<br />
CAFÉ måndag–torsdag 11–17<br />
CAFÉ fredag 11–14<br />
LUNCH måndag–fredag 12–14<br />
PUB tisdag–torsdag 18–24<br />
KLUBB 054 fredag 18–01<br />
Söndagsfika 12–15<br />
BIBLIOTEK Utlåning i biblioteket torsdag 16-18.<br />
Klassfest Boka buffé till fredagar: Klubbmästaren<br />
på 69 34 35 fr.o.m. före<strong>var</strong>ande måndag klockan<br />
14.00.<br />
www.<strong>var</strong>mlandsnation.se<br />
VÄRMLANDS<br />
www.<strong>var</strong>mlandsnation.com<br />
Värmlands – Där det händer!<br />
SMÅLANDS<br />
www.smalands.nu<br />
8/12 Landskap<br />
14/12 Sista Pub Hyttan<br />
15/12 Luccegasque med 04-släpp<br />
Pub Hyttan: Måndag–Torsdag 18–24 Fredag<br />
18–01<br />
Fredagslyx: Fredagar 15–18<br />
Fika: Lördagar 12.30–15<br />
Onsdagsquiz i puben, <strong>var</strong>je vecka från kl 19<br />
VÄSTMAN-<br />
LANDS-DALA<br />
www.v-dala.se<br />
10/12 Landskap. Med val av bland annat<br />
vårterminens klubb- och gilleverk.<br />
13/12 Luciafika. V-dala s nationskör inbjuder<br />
till luccefi ka med Luciatåg.<br />
15/12 Julgask. Traditionellt julbord med start<br />
18 dk för 290 kr, klädsel kavaj. Biljetter fi nns att<br />
köpa på kuratorsexpeditionen. Släpp 22–04 med<br />
livemusik från Sambassadeur + Don t be a stranger.<br />
Förköp 80 kr, 100 kr i dörren.<br />
15/12 Sista lördagsfikat för terminen<br />
16/12 Sista brunchen för terminen.<br />
31/12 Sylvestergask. Fira in det nya året på<br />
v-dala. En 3-rättersmiddag för 300 kr, klädsel kavaj<br />
17 dk. Biljetter fi nns att köpa på kuratorsexpeditionen.<br />
Släpp 22–04. Förköp 80 kr, 100 kr i dörren.<br />
23–26/12 samt 31/12–1/1 Håller Gillestugan<br />
stängt, öppet som vanligt alla andra dagar.<br />
20/12–4/1 Jullov. Nationens expeditioner<br />
håller stängt.<br />
9/1 Inskrivningarna börjar.<br />
19/1 Velvet 21–02. Live; Elias and the<br />
Wizzkids.<br />
Måndag–Söndag<br />
Gillestugan Pub 18–01<br />
Lördag<br />
Lördagsfika 12-15 (ej terminskort)<br />
Söndag<br />
Brunch 11–14 (ej terminskort)<br />
1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10-13,<br />
tis 15-18, ons 11-13 och 15-18, tor 16-19 samt<br />
fre 10-13.<br />
Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån,<br />
handhar ej terminskortsärenden) har öppet<br />
mån–fre 10–13 samt tis 15–18.<br />
Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser)<br />
och ett gruppstudierum är öppet mån-tor 15-18,<br />
samt fredag 10-13. Trådlöst bredband.<br />
Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek<br />
13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och<br />
Gilleverket 12 29 48.<br />
E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se<br />
Västmanlands-Dala nation,<br />
Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala<br />
www.v-dala.se<br />
Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För<br />
studenternas nytta och nöje sedan 1639<br />
ÖSTGÖTA<br />
www.ostgotanation.se<br />
7/12 Fredagsklubb på ÖG: Dakapo &<br />
It’s all good. Dakapo – Popmusik i alla tänkbara<br />
former! Liveband! Stort ös utlovas på dansgolvet.<br />
I källaren lirar Johan och Kristian med I’ts all good.<br />
Gratis innan 21.<br />
9/12 Söndagsfest – Dags att putsa nationen,<br />
lära känna nya människor och ha kul! Dyk upp vid<br />
tiotiden och leta reda på en kurator. Nationen bjuder<br />
på lunch och en rolig sexa på kvällen.<br />
13/12 Terminens sista Tages (kl 19-24).<br />
Nu stänger puben för ett välförtjänt juluppehåll!<br />
14/12 Terminens sista Mjölkbaren<br />
(14–17): Fikat tar jullov! Kom och ät lussebullar &<br />
drick glögg!<br />
14/12 Fredagsklubb på ÖG: Missa inte<br />
terminens sista klubb! Vigilante och Soulville - I<br />
källaren fi nns Soulville U-a med den gamla skolan,<br />
northern och 70’s soul. På stora dansgolvet presenterar<br />
Abraham och Kristoffer Klubb Vigilante som<br />
inte följer några regler. Den tar snarare lagen i egna<br />
händer. Electro, rock, pop, klassiskt och modernt,<br />
soul, punk, indie.<br />
14/12 Terminens sista lördagsfika<br />
(13–15.30): Sista lördagsfi kat för terminen!<br />
14/12 1Qs expedition stänger för<br />
terminen. För hjälp med medlemsärenden e.dyl i<br />
juletid, skicka mail till 1q@ostgotanation.se.<br />
15/12 Luccegasque – Årets roligaste fest!<br />
Var ute i tid med biljettköpet, de brukar ta slut<br />
fort! Till släppet, som har öppet 22–04, säljs inga<br />
förköpsbiljetter. Varmt välkomna att dansa loss till<br />
kapellet!<br />
19/12 Julbord – Avsluta terminen med ett<br />
fantastiskt julbord och trevligt sällskap. Se de gamla<br />
kuratorerna tacka för sig och de nya kuratorerna istalleras.<br />
Bli hemförlovad av inspektor, så du är riktigt<br />
säker på att jullovet börjat! Info om priser kommer.<br />
Anmälan till 1Q senast fredagen den 14/12 kl 12.00<br />
9/1 Inskrivningsstart – Från och med nu kan<br />
du skriva in dig i nationen hos recceförmännen som<br />
sitter i biblioteket!<br />
14/1 1Qs expedition öppnar för terminen.<br />
Öppettider: Måndag & Torsdag 16–18<br />
18/1 Fredagsklubb på ÖG: Terminens fösta<br />
klubbkväll! Missa inte premiären!<br />
19/1 Lördagsfikapremiär: Från kl 13 kan du<br />
njuta av det första lördagsfi kat för terminen<br />
21/1 Fika & Tagespremiär: Idag öppnar nationens<br />
pub, Tages (kl 19–24), och Café, Mjölkbaren<br />
(14–17).<br />
Alla klubbar gratis innan 21 – därefter rabatt<br />
för ÖG-medlemmar!<br />
Alla veckor:<br />
Mjökbaren: <strong>var</strong>dagar 14.00–17.00. Prova våra<br />
snickerskakor!<br />
Tages Pub: mån–tors 19.00–24.00<br />
Klubb: fredagar 19.00–01.00<br />
Lördagsfika: lödagar 13.00–15.30<br />
Mottagningstider: mån, tors 16–18 och tis,<br />
ons, fre 11–13<br />
Kontakt: 1Q Christoffer, 134311,<br />
1q@ostgotanation.se; 2Q Frida och fax 134312,<br />
2q@ostgotanation.se; 3Q Anders, bordsbokning,<br />
134313, 3q@ostgotanation.se<br />
www.ostgotanation.se<br />
Great Östgöta. Great Times.<br />
Gotlands nation – snart med <strong>ung</strong>tuppar på expen!<br />
VÄSTGÖTA<br />
www.vastgotanation.se<br />
15/12 Lussegasque Släpp från 23.00 till 04,<br />
två dansgolv. Den Flygande Bokrullen spelar kl 01.<br />
Inträde: 40 kr, fritt efter 02.<br />
17/12 Nationen stänger, personalfest för<br />
alla som har arbetat minst tre gånger.<br />
8/1 Nationen öppnar.<br />
9/1 Inskrivningen öppnar.<br />
Helgfika lördagar och söndagar 11.30–15.00.<br />
Pub Djäknen tis–tors 18–24, fre 18–01.<br />
Restaurang och Bar Blå Torsdagar 19–24. Bords-<br />
Biblioteket läsplatser <strong>var</strong>dagar kl 10–17, utlåning<br />
tors kl 17–19<br />
Glasblåsarna över sön kl 16–18.30<br />
Innebandy i Katedralskolan sön 22–23<br />
Kören sj<strong>ung</strong>er mån kl 19.00<br />
Syjuntan syr och knypplar tis kl 19<br />
Kuratorsexpeditionen har öppet mån–ons kl<br />
10–13 & kl 17–19<br />
Besöksadress: S:t Larsgatan 5<br />
Tel: 018-131 852<br />
E-post:<br />
1q@smalands.nation.uu.se<br />
2q@smalands.nation.uu.se<br />
3q@smalands.nation.uu.se<br />
www.smalands.nu<br />
Smålands – med stans snyggaste 2Q en månad till<br />
z<br />
Kuratorskonventet<br />
cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se<br />
CC Lars-Johan Edström,<br />
018–480 31 50,<br />
Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19<br />
CP Linnea Åman, 018–480 31 51<br />
Mottagningstid: tors 17–19<br />
VCC Anders Carls 018–480 31 55<br />
Gästkortförsäljning<br />
Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill<br />
besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,<br />
gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00
KÅRSIDORNA<br />
Ecce homo!<br />
Företagsekonomer missnöjda<br />
Uppsala universitet har nominerat<br />
företagsekonomiska institutionen<br />
till högskoleverkets utnämning av<br />
framstående utbildningsmiljöer.<br />
Instititutionen beskrivs som en<br />
berikande utbildningsmiljö med<br />
känsla för sitt utbud och för sina<br />
studenter. Trots detta är studenterna<br />
vid företagsekonomi inte alltid nöjda.<br />
Studenter från företagsekonomi<br />
har uppvaktat Uppsala studentkår<br />
med frågor om hur det är möjligt<br />
med så lite undervisning och så lite<br />
Det visar sig att antalet timmar<br />
per vecka för företagsekonomerna<br />
är under all kritik<br />
engagemang inom ett universitet som<br />
de trodde skulle ge dem en utbildning<br />
med innehåll och engagemang.<br />
Det visar sig att antal timmar per<br />
vecka för företagsekonomerna är<br />
under all kritik. En veckas studier<br />
inklusive föreläsningar, seminarier och<br />
självstudier är långt ifrån disponerade<br />
utifrån en arbetsinsats på 40-timmar.<br />
Det finns studenter som saknar<br />
engagemanget från lärarkollegiet. Det<br />
finns de som saknar entusiasmen,<br />
profileringen hos utbildningen<br />
och viljan hos universitetet att ge<br />
studenterna den i Sverige bästa<br />
utbildningen inom företagsekonomi.<br />
Studenterna vill ha sina lärare på<br />
plats, vill ha öppna dörrar och<br />
möjlighet till fysisk mötesplats under<br />
sina studier. Studenterna tycker att<br />
det är beklagligt om undervisning<br />
och seminariepedagogik handlar<br />
om att det är studenterna som i stor<br />
utsträckning presenterar kunskapen<br />
och att det oftast är studenter som<br />
ger feedback på sina kamraters arbete.<br />
Detta kan inte anses som väl beprövad<br />
pedagogik att <strong>var</strong>a stolta över.<br />
En ökad lärartäthet med ökad<br />
undervisningsgrad kostar pengar att<br />
åstadkomma, men det finns mycket<br />
man som lärosäte kan göra som inte<br />
kostar pengar. Vi får inte glömma<br />
att studenter idag anser att de lägger<br />
ner tid och pengar på sin utbildning<br />
och vill ha valuta för sitt deltagande.<br />
Många studenter anser att det är en<br />
förlustaffär med en utbildning med lågt<br />
tempo, lite planerad arbetsinsats, låga<br />
krav på engagemang och i synnerhet<br />
lågt engagemang från lärarkåren för<br />
att lära känna sina studenter. Det finns<br />
de utbildningar inom universitetet<br />
där lärarna känner sina studenter vid<br />
Ge studenter mer valuta för sina pengar!<br />
namn och som är intresserade av deras<br />
framgång. Det saknar vissa studenter<br />
inom företagsekonomi. Det är priset<br />
dom får betala för stora klasser<br />
och låg prislapp på studenterna.<br />
Studenterna som besökte studentkåren<br />
frågade sig <strong>var</strong>för det är så stor<br />
skillnad mellan olika studentgrupper<br />
inom samma universitet Varför är<br />
vi inte värda kvalité och en rimlig<br />
arbetsvecka Varför får vi inte valuta<br />
för våra pengar och vår insats i tid<br />
Det är frågor som också studentkåren<br />
önskar få ett s<strong>var</strong> på.<br />
Uppsala studentkår presenterade för<br />
ett år sedan en rapport om lärarledd<br />
Fotograf: Fred Kuipers<br />
tid inom våra utbildningar. Nu vill<br />
vi se engagemang och en kraftfull<br />
skärpning för att utbildningen skall<br />
<strong>var</strong>a den bästa möjliga. Det må ta tid<br />
att skramla fram pengar, men det skall<br />
<strong>var</strong>a oacceptabelt inom ett universitet,<br />
som påstår sig att satsa på kvalitet,<br />
med studenter som känner sig osedda<br />
och som upplever sig ha oengagerade<br />
utbildare. Det kostar inte pengar att<br />
åtgärda. Det åtgärdas genom vision,<br />
vilja och handlingskraft. Se studenten!<br />
Ecce Homo!<br />
Louise Callenberg<br />
Uppsala studentkårs ordförande<br />
KUNGÖRELSE<br />
Uppsala studentkårs Fullmäktige<br />
ändrar spelreglerna för kårvalet<br />
och en ny valordning (Uppsala<br />
studentkårs stadga kap. 2) kommer<br />
att träda i kraft inför kårvalet 2008.<br />
Du får rösta fram vilka studenter<br />
som ska representera dig i Uppsala<br />
studentkårs Fullmäktige om du betalar<br />
din terminsavgift för vårterminen<br />
senast den 1 mars. Kårvalet pågår<br />
mellan den 7 april kl 12.00 och den 21<br />
april kl 20.00 och röstning sker från<br />
hemsidan www.uppsalastudentkar.nu.<br />
Vill du kandidera i kårvalet måste du<br />
nomineras av ett registrerat kårparti<br />
och betala din terminsavgift för<br />
vårterminen senast den 1 mars.<br />
Den förening som vill registreras som<br />
kårparti måste ansöka skriftligt om<br />
detta hos valutskottet senast den 1<br />
februari.<br />
Ansökan om partiregistrering ska<br />
innehålla föreningens namn och<br />
förkortning, ombudets namn,<br />
personnummer, telefonnummer och<br />
e-postadress samt en förteckning över<br />
25 av Uppsala studentkårs medlemmar<br />
som uttryckligen stödjer registreringen<br />
samt personnummer och f<strong>ung</strong>erande<br />
kontaktuppgifter till dessa. Blankett<br />
för partiregistrering finns att hämta på<br />
hemsidan www.uppsalastudentkar.nu.<br />
Det kårparti som redan är representerat<br />
i Fullmäktige ska istället inge ett<br />
justerat protokoll där det framgår att<br />
partiet beslutat om att ansöka om<br />
registrering inför kårvalet.<br />
Ansökan om partiregistrering e-postas<br />
till val@us.uu.se och skickas dessutom<br />
i ett väl förseglat kuvert till Uppsala<br />
studentkår, Valutskottet, Övre<br />
slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA.<br />
Kårpartier måste senast den 1 mars<br />
registrera kandidatlista. Listan ska<br />
ange vilka kandidater partiet vill<br />
nominera till Uppsala studentkårs<br />
Fullmäktige och hur partiet<br />
rangordnar kandidaterna. Av listan<br />
ska framgå <strong>var</strong>je kandidats namn,<br />
personnummer, telefonnummer, e-<br />
postadress och studietitel. Senast den 1<br />
mars ska kårpartiets ombud dessutom<br />
inge ett skriftligt medgivande från<br />
<strong>var</strong>je kandidat som finns upptagen<br />
på listan. Blanketter för registrering<br />
av kandidatlista finns att hämta på<br />
hemsidan www.uppsalastudentkar.nu.<br />
Kandidatlistan ska e-postas till val@<br />
us.uu.se och de skriftliga medgivandena<br />
ska skickas i ett väl förseglat kuvert till<br />
Uppsala studentkår, Valutskottet, Övre<br />
slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA.
KÅRSIDORNA<br />
The small sandwich<br />
This is an integral part of mingling in<br />
Swedish life. The “snitt”. The word is a<br />
wonderful example of the concise nature<br />
of the Swedish language. A “snitt”<br />
is simply a cut or an incision. What<br />
happens when you cut up a sandwhich<br />
You get lots of small sandwhiches – you<br />
get snittar! These small sandwhiches are<br />
a prerequisite for a successful party/<br />
ceremony/corporate gig. For the h<strong>ung</strong>ry<br />
student these events offer the possibility<br />
to indulge in large amounts of free food,<br />
and by offering snittar you can easily<br />
attract Swedes to <strong>var</strong>ious activities. Can<br />
be useful to know, although if going on<br />
a date I would suggest the fika approach<br />
rather than the “hey do you want to<br />
come back to my corridor for some<br />
small sandwiches” approach.<br />
I’ve got small sandwhiches. Lots of them!<br />
I even have a date, a time, a bucketload<br />
of champagne and an event to go with<br />
the snittar. This, my friends, is the ultimate<br />
Swedish event-attraction-combination.<br />
In the local lingo it is known as snittar<br />
och mousserande. So how do you, Dear<br />
Reader, get your hands on some snittar och<br />
mousserande Well you have to be free on<br />
the 23rd of January between 6pm and<br />
9pm. You have to be at Smålands nation.<br />
You have to be interested in studying<br />
overseas. And here’s the kicker... you kind<br />
of have to be Swedish.<br />
Yep, on the 23rd of January we will be<br />
holding the Mässan för Internationella Studier.<br />
The idea is that Swedish students can<br />
come, mingle in a relaxed environment<br />
and get all the info they need about how<br />
to travel overseas to study – there will<br />
be representatives from the University,<br />
from scholarship councils, companies,<br />
embassies, you name it; all under one<br />
roof for one night only. So keep your<br />
eyes peeled for more info!<br />
But enough about sandwhiches, it’s<br />
Christmas time! Advent has begun,<br />
which means you should decorate your<br />
window with stars or candles. December<br />
13th is the fabled Lucia celebration. The<br />
goal with Lucia is for girls to avoid setting<br />
their hair on fire and for guys to dress up<br />
in a vaguely klan-ish outfit. You should<br />
spend all day baking strange saffron<br />
flavoured buns, and all night singing songs<br />
and steadily imbibing glögg, a mulled wine<br />
that most people consider tastes better<br />
without alochol but on the other hand<br />
makes a night of raucous carol singing<br />
all that much more musical with alcohol.<br />
Christmas Eve is the day when Swedes<br />
celebrate Christmas. Confusing Things<br />
to do: Eat the traditional Christmas buffé<br />
called julbord. Ignore the calory counting<br />
and enjoy the best of the oft-derided<br />
Swedish culinary tradition. If you need<br />
tips to create your own send me an email<br />
and I will send you some recipes! At 3<br />
o’clock you have to fall asleep in front of<br />
the TV to the dulcid tones of Donald<br />
Duck. Don’t ask, just do it. Later that<br />
night you should try and get down to<br />
the domkyrkan for the Midnight Mass.<br />
Even if you don’t understand a word<br />
of Swedish this is a beautiful ceremony<br />
(check with the church for the acutal<br />
time). What else The night of the 25th<br />
is a great night out on town; there is also<br />
the Christmas market in Stockholm’s<br />
Gamla Stan every day between 11 and 6.<br />
Swedes also use the Christmas season to<br />
try and burn down a gigantic straw goat<br />
in Gävle. I know... don’t ask, just smile<br />
and nod...<br />
God Jul, and don’t forget to look after<br />
each other, especially those who are<br />
staying here for the holidays.<br />
Matt Greig<br />
International officer<br />
Fakultetsrådet FaSa<br />
Fakultetsrådet samlar studentrepresentanter<br />
av olika slag från fakultetens<br />
alla fjorton institutioner och utgör<br />
en naturlig knutpunkt och forum för<br />
diskussion för dessa representanter.<br />
Det kan röra sig om de representanter<br />
i institutionernas styrelser som <strong>var</strong>je<br />
år väljs till sina poster av studenterna<br />
vid institutionen; det kan också<br />
<strong>var</strong>a representanter från olika<br />
studentföreningar eller studieråd.<br />
Man utbyter erfarenheter och får<br />
information om händelser utanför den<br />
egna institutionens eller föreningens<br />
sfär. Sin akronym till trots (FaSa)<br />
brukar dessa sammankomster <strong>var</strong>a<br />
behagligt avspända och oftast till<br />
och med uppiggande. Fakultetsrådet<br />
ger möjlighet att få olika lösningar<br />
på studenters ofta mångskiftande<br />
problem. Ibland sker det horisontellt.<br />
Något som upplevs som jobbigt på<br />
en institution eller kurs kanske har<br />
lösts på ett smart sätt på en annan<br />
utan att den första har kunskap om<br />
detta. Rådet f<strong>ung</strong>erar även som en<br />
mer vertikal informationskanal.<br />
Studiebevakaren som är arvoderad<br />
av kåren och dessutom ans<strong>var</strong>ig för<br />
FaSa:s sammankomster informerar<br />
både om kårens och universitetets<br />
verksamhet på mer central nivå. På<br />
så sätt är rådet än viktigare då det<br />
verkar som både kårens och ibland<br />
universitetets kontakt med studenterna<br />
de representerar respektive utbildar.<br />
Om du känner att det finns frågor<br />
som bör diskuteras på ett fakultetsråd<br />
kan du vända dig till dina<br />
representanter i insitutionsstyrelsen<br />
<strong>var</strong>s kontaktinformation finns på<br />
respektive institutions hemsida. Du<br />
kan också kontakta din studiebevakare<br />
på studiebev2.sam@us.uu.se.<br />
Daniel Fredriksson<br />
Daniel Fredriksson<br />
är studiebevakare på<br />
samhällsvetenskapliga<br />
fakulteten.<br />
Kostar kurslitteraturen skjortan<br />
Du har väl inte missat att du kan köpa andrahandslitteratur genom<br />
kårens bokförmedling Den hittar du i vår reception på övre slottsgatan<br />
7 och den finns även på nätet: http://litteratur.uppsalastudentkar.nu/<br />
Nominera till<br />
jämställdhetspris!<br />
Bli studiebevakare<br />
på din fakultet!<br />
Uppsala studenkår söker inför nästa termin nya studiebevakare:<br />
Historisk-filosofiska fakulteten, 25 procent<br />
Språkvetenskapliga fakulteten, 25 procent<br />
Studiebevakarna är arvoderade av Uppsala studentkår för att arbeta<br />
med att samordna och stimulera studentinflytandet på fakulteterna.<br />
Med en god överblick av studenternas syn på sin studiesituation<br />
f<strong>ung</strong>erar studiebevakarna som en länk mellan fakultetens studenter,<br />
kåren och universitetet. Studiebevakare hjälper enskilda studenter<br />
som har studierelaterade problem. De har kontinuerlig kontakt<br />
med föreningar, studieråd och studentrepresentanter i olika<br />
universitetsorgan. De sitter också själva i flera universitetsorgan.<br />
Arvodering mots<strong>var</strong>ande studiemedel utgår. För mer information<br />
se kårens hemsida, www.uppsalastudentkar.nu eller vänd dig till<br />
studiebevakaren på din fakultet eller kårens vice ordförande på<br />
vice.utb@us.uu.se<br />
Sök senast den 14 december!<br />
Kårens jämlikhetsans<strong>var</strong>ig uppmanar<br />
alla stundenter att nominera studenter<br />
och anställda vid Uppsala universitetet<br />
till universitetets jämställdhetskommittés<br />
jämställdhetspris på 10.000<br />
kronor! Nomineringar<br />
görs på www.jamst.uadm.<br />
uu.se/Jamstpris<br />
Kreativ informatör<br />
sökes till kårvalet!<br />
Uppdraget omfattar halvtid<br />
perioden januari – april. Arvode<br />
utgår mots<strong>var</strong>ande studiemedel.<br />
Skicka in din ansökan senaste<br />
den 30 november till Valutskottet,<br />
Uppsala studentkår, Övre<br />
Slottsgatan 7, 753 10 Uppsala.<br />
Bifoga valfria arbetsprover.<br />
För frågor e-posta valutskottets<br />
ordförande Tomas Eriksson,<br />
val@us.uu.se<br />
Tel. 018–480 31 00<br />
reception@us.uu.se<br />
Övre Slottsgatan 7<br />
75753 10 Uppsala<br />
Öppet mån-fre kl. 9–17<br />
Hör av dig till oss så slussar<br />
vi dig vidare till rätt person!<br />
www.uppsalastudentkar.nu<br />
Fotograf: Louise Callenberg