05.01.2015 Views

Bevarandeprogram

Bevarandeprogram

Bevarandeprogram

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Med utgångspunkt från vagnmansgårdarna och bebyggelsen vid infartsvägarna har området runt<br />

Kvarntorget vuxit fram utan påverkan av stadsplaner eller bestämda regler. Som stadsbyggnad är<br />

området därmed på ett sätt mera medeltidsmässigt än den utstakade stadsplanen i medeltidsstaden<br />

Landskrona. Det har den naturvuxna stadens oregelbundet formade kvarter och smala krokiga<br />

gator. Och bebyggelsen består av den för Landskronas infartsgator så karaktäristiska typen med<br />

envånings ”radhus”. Oftast är dessa hus uppförda i tegel och putsade i gråvitt eller en mörkare grå<br />

kulör. I några fall har putsen fått en klarare och mera mättad kulör, vilket ibland kan liva upp<br />

gatubilden. Några av husen har ännu kvar tegeltak med enkupiga gula tegelpannor med synliga<br />

skällningar. Dessvärre har den ursprungliga takbeklädnaden ibland bytts ut mot röda tegelpannor,<br />

eller t o m till betongtakpannor. Till områdets helhetskaraktär bidrar också den traditionella<br />

utformningen av fönster och dörrar. De ursprungliga fönstren var spröjsade med 4- eller 6-rutor.<br />

Och de gamla ytterdörrarna var ofta försedda med ett smalt liggande fönster ovanför själva dörren.<br />

Vagnmän<br />

Bebyggelsen kring Kvarntorget har gamla anor. Redan på Lars Lindbloms karta från 1751 finns ett<br />

20-tal tomter markerade. De låg längs Vagnmansgatan och vidare ner i Stora Norregatan fram till<br />

den nuvarande Föreningsgatan. Flertalet låg längs Norregatan. Av det fastighetsregister som är<br />

kopplat till Lindbloms karta framgår att fem av tomterna tillhörde medlemmar i det gamla<br />

vagnmansskrået. Vagnmännen kan betraktas som föregångare till dagens budfirmor, och hade<br />

alltså hand om transporterna i staden. Genom skrålagstiftningen hade de i princip monopol på<br />

transporterna av gods inom staden, men i viss mån också till och från Landskrona. Den verksamhet<br />

som vagnmännen bedrev krävde givetvis möjlighet att stalla upp hästar men också att kunna köra<br />

in hästar och gods under tak. Parallellt med körslorna drev man jordbruk på mark som arrenderades<br />

ut av staden.<br />

Detalj av Lars Lindbloms landskronakarta från 1751<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!