HamntjÃ¤nster i Stockholmsregionens hamnar - LÃ¤nsstyrelsen i ...

Nr 13 

November 2005 

Hamntjänster i 

Stockholmsregionens 

hamnar

APM 13:2005 Hamntjänster i Stockholmsregionens hamnar 

Hamntjänster 

i Stockholmsregionens hamnar


Konsulter: Björn Allenström och Björn Forsman, SSPA Sweden AB. 

RTN 2004-0151 

ISSN 1402-134X


Förord 

Länsstyrelsen i Stockholms län och Regionplane- och trafikkontoret har i samarbete med 

Stockholms Hamnar AB, Södertälje Hamn AB, Mälarhamnar AB samt Oxelösunds Hamn 

AB låtit ta fram föreliggande promemoria om tillgången på hamntjänster, vilka är av betydelse 

för vilken typ av gods som olika hamnar kan hantera och därmed även för hamnarnas 

utveckling. 

I promemorian identifieras och beskrivs de hamntjänster som är de mest styrande för 

hamnarnas konkurrenskraft och för deras utveckling. Vidare beskrivs i vilka av regionens 

hamnar som olika tjänster finns, hur tjänsterna finansieras, vem som ansvarar för att tillhandahålla 

dem samt hur hamnarna konkurrerar genom de tjänster de erbjuder sina kunder. 

Promemorian är ett av de kunskapsunderlag som Länsstyrelsen i Stockholms län och 

Regionplane- och trafikkontoret tar fram för att bidra till en ökad samsyn kring utvecklingen 

av regionens hamnstruktur. 

Stockholm i november 2005 

Leena Taillefer 

Länsstyrelsen i Stockholms län 

Thomas Ney 

Regionplane- och trafikkontoret 

Gun Rudeberg 

Stockholms Hamnar AB 

Ingvar Wirén 

Södertälje Hamn AB 

Erik Zetterlund 

Oxelösunds Hamn AB 

Patrik Åman 

Mälarhamnar AB 

I 

3


Innehåll 

FÖRORD 3 

SAMMANFATTNING 5 

BAKGRUND 6 

Syfte och avgränsningar 6 

Metodik 6 

Terminologi 6 

HAMNTJÄNSTER 7 

Olika typer av hamntjänster 7 

EU:s Hamndirektiv 9 

HAMNARNA I REGIONEN 11 

Allmänt om hamnarna 11 

Hamntjänster i regionens hamnar 15 

Tabeller med information om hamntjänster 24 

UTBUD AV HAMNTJÄNSTER 

– STRATEGISK BETYDELSE FÖR HAMNEN 25 

TABELLER – JÄMFÖRANDE HAMNINFORMATION 30 

4


Sammanfattning 

Syftet med denna studie är att ge kunskapsunderlag om hamntjänster i regionens hamnar. 

De hamnar som studerats är: 

• Gävle hamn 

• Hargs hamn 

• Norrtälje hamn 

• Stockholms hamnar med Kapellskär och Nynäshamns hamn 

• Västerås och Köpings hamn 

• Södertälje hamn 

• Oxelösunds hamn samt 

• Norrköpings hamn 

Studien har i första hand inriktats mot följande typer av hamntjänster: 

• Stuveriverksamhet inklusive passagerarservice 

• Kranar 

• Lagerytor 

• Service till fartyget 

• Bunkerservice 

• Bogserbåtsassistans 

• Isbrytning 

• Skeppsmäklare 

• Myndighetsrelaterade hamntjänster 

• Indirekta eller sekundära funktioner 

Huvuddelen av fartygstrafiken till de studerade hamnarna utgörs av fartyg som regelbundet 

anlöper de respektive hamnarna och där hamnens serviceåtaganden och avgifter regleras 

av särskilda avtal mellan hamn och rederi. De tariffer som anges i hamnarnas officiella 

hamnavgiftstabeller tillämpas i praktiken sällan. 

För att kunna attrahera kunder och få bra avtal med regelbunden trafik måste hamnarna 

kunna erbjuda ändamålsenliga och effektiva hamntjänster. Förändringar i utbudet av 

hamntjänster och kapacitetsutbyggnad är ofta förenade med stora investeringar. Finansiellt 

starka och investeringsvilliga ägarintressenter och varaktiga lönsamma affärsförbindelser 

med kunderna är viktiga framgångsfaktorer. 

Utbudet av hamntjänster i regionen är relativt stort och flera hamnar ligger tätt. Detta kan 

få hamnarna att sträva mot en ökad specialisering och fördelning av marknadsnischer 

mellan närbelägna hamnar. Hamnarna själva framhåller dock även ofta hamnens geografiska 

läge bland de viktigaste konkurrensfördelarna. 

Utbudet av myndighetsrelaterade hamntjänster i hamnen är av underordnad betydelse för 

kunderna då funktionerna vanligen kan skötas via Internet. 

Effekterna av ett framtida eventuellt införande av EU:s hamndirektiv är svåra att bedöma 

men allmänt gäller att hamnarnas strategiska konkurrensförutsättningar i högre grad styrs 

av hamnkundernas intressen än av hamnpolitiska beslut. 

5


Bakgrund 

Syfte och avgränsningar 

Denna studie har utförts av SSPA Sweden AB på uppdrag av en beställargrupp bestående 

av Länsstyrelsen i Stockholms län, Regionplane- och trafikkontoret (RTK), Stockholms 

hamnar, Södertälje hamn, Oxelösunds hamn samt Mälarhamnar. Studien är avsedd att ge 

kunskapsunderlag om hamntjänster och utgör en delutredning i den pågående process 

som Länsstyrelsen och RTK driver för ökad samsyn om hamnstrukturen i Stockholmsregionen. 

Processens syfte är att ta fram ett gemensamt planeringsunderlag med en helhetssyn 

på hamnverksamhet och transportinfrastruktur i länet. 

Syftet med underlaget är dels att bland berörda aktörer öka kunskapen om hamntjänster, 

dels att klargöra vilka hamntjänster som är strategiskt viktiga för den framtida hamnstrukturen, 

vilket i sin tur ska ligga till grund för kommande scenarioanalyser. 

Studien omfattar följande allmänna hamnar: Gävle hamn, Hargs hamn, Norrtälje hamn, 

Kapellskär, Stockholms hamn, Nynäshamns hamn, Västerås hamn, Köpings hamn, Södertälje 

hamn, Oxelösunds hamn samt Norrköpings hamn. 

Utöver de frågor som rör hamntjänster ger studien endast mycket kortfattad beskrivning 

av verksamheten, dess omfattning eller typ av godshantering i de respektive hamnarna. 

För mer detaljerad allmän information om hamnarna hänvisas till andra beskrivningar. 

Metodik 

Information om hamnarnas tjänsteutbud och marknadsförutsättningar har inhämtats genom 

intervjuer och diskussioner med kontaktpersoner i de berörda hamnarna, genom 

informationsmaterial som hamnarna presenterat samt andra tillgängliga övergripande 

rapporter och utredningar som publicerats under senare år. En projektgrupp med representanter 

från hamnarna, uppdragsgivarna och konsulten har också mötts under rapportens 

utarbetande. Fotona i rapporten är hämtade från de respektive hamnarnas hemsidor. 

Terminologi 

I Tabell 1, Terminologi – hamntjänster förklaras vissa termer som ofta används i samband 

med hamntjänster och som förekommer i texten. 

6


Hamntjänster 

Olika typer av hamntjänster 

En effektiv hamnverksamhet är beroende av en mängd olika kringtjänster som i varierande 

grad utförs av hamnens egna resurser eller fristående utövare. Tidigare administrerades 

de flesta kommunägda hamnarna via en kommunal förvaltning och med olika entreprenörer 

engagerade för driftverksamhet och hamntjänster. Idag är de flesta av regionens hamnar 

organiserade som aktiebolag med en integrerad stuveriverksamhet men separata privatägda 

stuveribolag är också verksamma i vissa hamnar. 

Stuveriverksamheten liksom övriga verksamheter och service som är direkt relaterad till 

lossning, lastning och hantering av gods är en viktig komponent i utbudet av hamntjänster. 

För svenska hamnar kommer omkring hälften av rörelseintäkterna från godshantering 

och kranavgifter medan ca en fjärdedel är hamnavgifter. Kapacitet och utrustning för 

godshantering är viktig för hamnens konkurrenskraft och lönsamhet. Till de hamntjänster 

som är direkt kopplade till hantering av gods och fartyg i hamnen är vidare resurser som 

magasin för lagring av gods, ytor för uppställning av enhetslaster liksom tankar/silos för 

bulkprodukter också av stor betydelse. 

Hamnens resurser för hantering av och service till fartyget i hamnen omfattar bl.a. båtmän. 

På senare år har även mottagning av fast avfall, länsvatten och sludge givits större 

prioritet och i vissa fall erbjuds även landslutning för elförsörjning. 

Bunkerservice erbjuds per båt eller tankbil från separata oljeleverantörer. I de större hamnarna 

finns även etablerade utövare för fartygsproviantering. Bogserbåtsassistans kan 

erbjudas från separata entreprenörer men i vissa fall har hamnarna även egna bogserbåtar. 

Skeppsmäklare, hamnagenter, speditörer, försäkringsbolag, resebyråer m.fl. är också viktiga 

aktörer och tjänsteutövare som måste kunna nås enkelt för att hamnverksamheten 

skall fungera väl. 

Beroende på hamnarnas storlek och typ av trafik finns vidare olika typer av myndighetsrelaterade 

hamntjänster i de respektive hamnarna. Dessa kan omfatta verksamheter från 

Tullverket, Polisen, Kustbevakningen, Sjöfartsinspektionen eller Livsmedelsverket. 

Lotsning ombesörjs också genom Sjöfartsverkets försorg. 

Utöver dessa hamntjänster som är direkt relaterade till hamnverksamheten kan även ett 

stort antal indirekta eller sekundära funktioner identifieras vars etablering antingen kan 

vara en följd av eller förutsättning för hamnverksamheten. Sådana funktioner kan exempelvis 

vara åkerier eller bussbolag engagerade för gods- och persontransporter till/från 

hamnen. Lager, verkstäder, butiker, hotell och restauranger är också verksamheter som 

kan etableras kring hamnen och som kan vara viktiga ur sysselsättnings- och planeringssynpunkt 

för staden och regionen. 

I denna studie har de viktigaste hamntjänsterna strukturerats enligt nedanstående huvudkategorier. 

I avsnitt 2.2 beskrivs även kortfattat den definition av hamntjänster som berörs 

i EU:s förslag till hamndirektiv. 

Stuveriverksamhet - Stuveriverksamhet är service som är direkt relaterad till lossning, 

lastning och övrig hantering av fartygsgods. Oftast ansvarar stuveribolaget för hela kedjan 

från godsets ankomst till hamnen via landtransport tills godset är stuvat ombord eller 

vice versa. En effektiv stuveriverksamhet är därför en stor konkurrensfördel för hamnen. 

7


Stuveriverksamheten kan även ha en inverkan på fartygets säkerhet. Hamnbolaget kan 

debitera agent/redare per persontimme för de stuveritjänster som utförs och för turlistebunden 

trafik finns vanligen fasta avtal om tjänsternas omfattning och pris. 

Passagerarservice - I flera av de studerade hamnarna är passagerartrafik en viktig verksamhet 

och med passagerarservice avses här att det finns passagerarterminal. Passagerarterminaler 

innehåller vanligen lokaler för biljettförsäljning och väntrum, men kan även 

innehålla restaurangverksamhet eller liknande. Framförallt i större färje- och kryssningshamnar 

kan terminalerna omfatta större byggnader och exklusivare servicefunktioner. I 

eller anslutning till terminalbyggnaden kan även finnas en tullvisitationsplats vilket är 

normalt i de fall då trafik sker till hamnar utanför Schengenområdet. 

Kranar - Antal kranar och deras respektive lyftkapacitet kan vara ett väsentlig nyckeltal 

för hamnens kapacitet. Det finns ofta flera olika typer av kranar i en hamn som kan vara 

specialiserade för olika typer av gods och de kan vara fasta, spårbundna eller mobila och 

rörliga inom hela hamnområdet. I hamnar med dominans av RoRo-trafik (roll on – roll 

off ) är givetvis hamntjänster kopplade krankapaciteten av begränsat intresse. 

Lagerytor – Upplagsytor och/eller uppställningsytor (utomhus) samt magasin (inomhus) 

kan vara en väsentlig hamntjänst om mellanlagring av gods i hamnen efterfrågas. I vissa 

fall utgörs magasinsytan av varmlager. I de fall lagrat gods förutsätter kylförvaring, exempelvis 

livsmedel, transporteras sådant numera nästan uteslutande i kylcontainers och 

särskilda kyllagerlokaler i hamnarna är därför mindre vanliga. 

Infrastruktur – Infrastrukturen i hamnens omgivning är väsentlig för hamnens attraktivitet 

men berörs ej närmare som hamntjänst i rapporten. I sammanställningarna indikeras 

dock om det finns järnvägsanslutning till hamnen och om järnvägsvagnar kan rullas ombord 

på järnvägs/kombifärjor. 

Service till fartyget – Service till fartyget då det förtöjs och ligger vid kaj kan omfatta 

förtöjningshantering av båtmän, avfallsmottagning, ilandpumpning av sludge och länsvatten, 

landanslutning för el mm. Mottagning av fast avfall, liksom av oljehaltigt maskinrumsavfall, 

sludge och länsvatten är hamntjänster som hamnen alltid är skyldig att ombesörja, 

och som ingår i hamnavgiften. Dock finns det många hamnar som sällan behöver 

bistå med denna service. 

Bunkerservice – Fartygens bränsleförråd kan behöva fyllas under hamnuppehåll och 

bunkerolja kan då levereras antingen från en tankbil på kajen eller från en bunkerbåt. I 

regel är det tankbilar från någon oljeleverantör som utför denna service som ligger utanför 

själva hamnens utbud av tjänster. 

Bogserbåtsassistans – Bogserbåtsassistans kan erbjudas genom hamnens eventuella egna 

bogserbåtsresurser, av separata lokala entreprenörer eller genom större bogserbåtsentreprenörer 

som Röda Bolaget som erbjuder service i ett flertal svenska hamnar. Lotsen 

avgör i samråd med fartygets befälhavare och med hänsyn till fartygets manöverförmåga 

vilken typ av bogserbåtar som behövs vid ankomst och avgång från hamnen. Sjöfartsverket 

utfärdar genom respektive sjötrafikområdeschef även vägledande normer för när och 

vilka bogserbåtsresurser som krävs vid ankomst/avgång från kaj och för passage av vissa 

farleder. Kostnaden för bogserbåtsassistans belastar normalt fartyget och fartyg med särskilt 

god manöverförmåga, exempelvis utrustade med kraftig bogpropeller eller tvärpropeller 

akterut, kan i vissa fall belastas med lägre kostnader. 

Isbrytning - Normalt sker isbrytning i hamnen och fram till närmaste farled med mindre 

isbrytande bogserbåtar på hamnens bekostnad, medan brytning av farleder ombesörjs av 

8


statsisbrytarna. I vissa fall svarar hamnen även för isbrytning i farleden fram till hamnen. 

När isförhållandena är stränga utfärdar Sjöfartsverket restriktioner som innebär att endast 

fartyg som uppfyller krav enligt särskilda isklasser kan påräkna statlig isbrytarassistans. 

Skeppsmäklare - hamnagenter, speditörer, försäkringsbolag, resebyråer m fl. Tjänsterna 

som utförs av skeppsmäklaren, speditören respektive hamnagenten beskrivs i ordförklaringarna 

i Tabell 1. 

Myndighetsrelaterade hamntjänster – Myndigheter och funktioner som Tullen, Polisen, 

Kustbevakningen, Livsmedelsverket, lots m.fl. kan vara representerade på hamnorten 

och kan erbjuda vissa typer hamntjänster och kontrollfunktioner. Närvaro på orten av Tull 

och Polis (gränspolis) är idag endast intressant om trafik sker till områden utanför 

Schengenavtalet. Passagerartrafik till tredje land (utanför Schengenområdet) kan endast 

ske från hamnar i s.k. gränskontrollorter med gränsövergångsställen. Normalt kan tullklareringen 

idag ombesörjas via Internet. Om lots- och kustbevakningsstationer finns lokaliserade 

i eller nära hamnen är även detta av mindre intresse eftersom deras tjänster är tillgängliga 

på de platser de behövs och oberoende av var stationerna är belägna. På uppdrag 

av Sjöfartsinspektionen utför Kustbevakningen bl.a. stickprovskontroller i RoRo-hamnar 

av farligt godstransporter. Om Livsmedelsverket finns representerat eller ej kan dock vara 

betydelsefullt eftersom import av vissa livsmedel samt även djurimport kräver veterinärbesiktning. 

I hamnar där sådan hantering sker finns särskild livsmedelskontrollplats arrangerad. 

Indirekta eller sekundära funktioner – Åkerier, lager, verkstäder och butiker är exempel 

på sekundära funktioner vars verksamhet i regel är av underordnad betydelse för 

hamnens funktion, men ger ett bidrag till helhetsbilden av hamnen. 

Varv – reparations- och underhållsservice till fartyget - På några hamnorter finns 

tillgång till varvsföretag som kan utföra reparations- och underhållsservice för fartyg. 

Större underhållsarbeten som exempelvis bottenmålning kan endast utföras på platser där 

fartygens kan torrsättas i docka eller på slip och planeras med lång framförhållning och 

oberoende av de hamnar som fartyget trafikerar. För mindre reparationer eller service av 

utrustning behöver fartyget normalt inte uppsöka varv utan leverantörens lokala eller 

mobila servicefunktion kan vanligen se till att fartyget får erforderliga ombordarbeten 

utförda under hamnuppehållet eller under gång till nästa hamn. Som hamntjänst betraktad 

är därför tillgång till varv och lokala reparationsverkstäder inte alternativskiljande för de 

olika hamnar som omfattas av studien. 

EU:s Hamndirektiv 

Något oväntat presenterade EU hösten 2004 åter ett förslag till hamndirektiv. Förslaget är 

snarlikt det gamla som tidigare röstats ned. Direktivet berör i hög grad flera av de hamntjänster 

som beskrivs och diskuteras i denna rapport. Det definierar hamntjänster enligt 

nedan: 

”Hamntjänster är tjänster av kommersiellt värde som tillhandahålls mot betalning till 

hamnanvändare och vars betalning i normalfallet inte ingår i de avgifter som tas ut för att 

göra uppehåll i en hamn eller bedriva verksamhet i den. Tjänsterna utgörs av teknisktnautiska 

tjänster som lotsning, bogsering och förtöjning, all godshantering (till exempel 

lastning och lossning, stuveritjänster, lagring, omlastning och andra transporter inom 

terminalområdet) samt passagerartjänster (inklusive ombord- och landstigning). De kan 

tillhandahållas antingen inom hamnområdet eller på en vattenväg till eller från hamnen.” 

9


Direktivet har mötts av stort motstånd från många av de fackliga organisationerna i Europa, 

och i vissa fall även från branschen samt på regeringsnivå i vissa länder. En av de 

största osäkerheterna kring förslaget gäller den s.k. egenhanteringen som innebär att t.ex. 

rederier får rätt att utföra olika typer av hamntjänster såsom stuveri, förtöjning, lagerhantering 

etc. med egen landbaserad personal inom EU. 

Det kan noteras att två av hamnarna i denna studie inte skulle påverkas direkt av direktivet 

om det skulle antas, nämligen Hargs hamn samt Köpings hamn eftersom dessa inte är 

klassade som TEN-hamnar. Det är dock troligt att direktivet inte skulle komma att påverka 

konkurrensen mellan hamnarna eftersom det i högre grad handlar om konkurrenssituationer 

inom hamnarna. 

Omröstning om direktivet kommer sannolikt att ske under november eller december 

2005, men med tanke på det stora motståndet mot direktivet samt att det är mycket likt 

det förra som röstades ner, är det sannolikt att även detta kommer att röstas ner. Ett beslut 

om genomförande kan dock tas tidigast 2007 och därmed kan det som tidigast träda i 

kraft från 2009. 

Om förslaget skulle antas, är det svårt att idag bedöma effekterna av detta för hamnarna i 

denna studie. Baserat på tidigare erfarenheter kan dock noteras hamnarnas strategiska 

konkurrensförutsättningar i högre grad styrs av hamnkundernas intressen än av hamnpolitiska 

beslut. 

10


Hamnarna i regionen 

Allmänt om hamnarna 

Gävle Hamn är helägd av kommunen och den operativa verksamheten drivs av ett separat 

stuveribolag. Hamnen hör till de större i regionen. Hamnen hade ett negativt resultat år 

2003, men kraftiga rationaliseringar har skett och prognosen för 2004 är god. Gävle hamn 

är framför allt en stor järnvägshamn men är även importhamn för flygfotogen sedan 25 år 

tillbaka. Hamnen satsar stort på ökad produktivitet och stora satsningar har gjorts på kranar 

under senare år. Den har därför stor krankapacitet och stora lagerytor. Vidare planeras 

ett privatägt bolag, Gävle Hamn Containerterminal AB, att startas under 2006. Bolaget 

har beställt 60 tons bredbenskranar. Hamnen har ett brett utbud av hamntjänster. 

Figur 1 

Gävle hamn 

Hargs Hamn är den näst minsta av de i regionen studerade hamnarna. Den är delvis privatägd, 

men huvuddelen ägs av kommunen. Hamnens huvudinriktning är trafik med bulkoch 

RoRo-fartyg. Inskeppning sker huvudsakligen av alla typer av fasta bränslen till värmekraftverk 

i Mälardalen samt av timmer, salt, gödning mm. Utskeppning sker av bergkross, 

skrot mm. Dessutom är kringtjänster i anslutning till kundterminaler en växande 

sektor. Hamnen har stora upplagsytor utomhus, och planerar dessutom för en tredubbling 

av dessa. Utbudet av hamntjänster är begränsat, men motsvarar de behov som fartygen 

som anlöper hamnen har. 

Figur 2 

Hargs hamn 

11


Norrtälje har den minsta av de i regionen studerade hamnarna och erbjuder i princip inga 

hamntjänster förutom viss avfallsmottagning. Hamnen har relativt få anlöp per år (ca 40- 

45) och fungerar huvudsakligen som en lokal hamn för införsel av bränsle till värmekraftverket 

och utförsel av spannmål till Norrköping. Utbudet av hamntjänster är mycket 

begränsat. 

Figur 3 

Norrtälje hamn 

Stockholms Hamnar utgör de i särklass största av hamnarna i regionen. Stockholms 

hamn tillsammans med Kapellskär och Nynäshamns hamn har en omsättning som storleksmässigt 

motsvarar de övriga hamnarna tillsammans. Det kan noteras att verksamheten 

i Nynäshamn idag endast omfattar färjetrafiken men Stockholms hamn äger även ett område 

vid Norvik norr om färjehamnen där man planerar för en ny stor Ro-Ro- och containerterminal. 

Oljeterminalen i Nynäshamn tillhör Nynäs Refining AB. För Stockholms 

Hamnar är i dagsläget verksamheterna i Nynäshamn och Kapellskär därför likartade men 

utbudet av hamntjänster skiljer sig något. I Kapellskär sker ingen bunkringsverksamhet 

eller mottagning av avfall eller sludge, denna verksamhet sker på andra sidan Östersjön. I 

Nynäshamn finns av förklarliga skäl dock denna verksamhet. Både Kapellskär och Nynäshamn 

kännetecknas av sina lägen i närhet till de stora farlederna, medan Stockholm 

ligger mitt i ”konsumtionsområdet” där ett stort behov av varuförsörjning finns. Även för 

Stockholms hamn utgör färjetrafiken det dominerande trafikslaget. Stockholms hamn är 

den enda som har anläggningar för landanslutning för elförsörjning till större fartyg, nämligen 

till Mariella och Gabriella, Viking Line. För övrigt är Stockholms hamn den enda 

hamnen i regionen som har alla hamntjänster som studerats i denna rapport. 

Figur 4 

Värtahamnen i Stockholm 

12


Figur 5 Kapellskär Figur 6 Nynäshamn 

Mälarhamnar (Västerås och Köping) har en unik ställning bland de i regionen studerade 

hamnarna genom sitt läge långt in från kusten. Det geografiska läget innebär att det är 

nära till västra Mälardalen, Dalarna och västra Värmland samt givetvis hela Örebro län. I 

Västerås hanteras främst oljeprodukter, virke, järn/stål samt containers medan Köping 

främst hanterar massaved, kemikalier och andra bulkprodukter. Inom Mälarhamnars respektive 

hamnområden finns även ett flertal externa verksamhetsutövare och olika typer 

av terminalverksamhet. Farleden genom Mälaren innebär begränsningar vad gäller fartygens 

maximala djupgående. Utbudet av hamntjänster är anpassat till aktuell trafikbild och 

efterfrågan. 

Figur 7 

Mälarhamnar 

Södertälje hamn har en omsättning av samma storleksordning som Gävle hamn. Speciellt 

för Södertälje hamn är bilimporten. Hamnen hanterar främst containergods, RoRogods 

och färjetrafik (Sydhamnen), oljeprodukter i oljehamnen samt torrbulk/spannmål vid 

terminalen i Uthamnen. Hamnen är den enda i regionen som har en PDI-anläggning (Pre 

Delivery Inspection) för mottagning av importbilar. Hamnen har liksom Mälarhamnar ett 

relativt brett utbud av hamntjänster, men normalt sker ingen bunkring i hamnen. Endast 

ett fåtal myndigheter har personal stationerad i hamnen vilket dock inte hindrar att myndighetsrelaterade 

hamntjänster kan tillhandahållas vid behov. 

13


Figur 8 

Södertälje hamn 

Oxelösunds hamn är omsättningsmässigt den näst största hamnen av de i regionen studerade 

hamnarna. Hamnen ägs till lika delar av kommunen och SSAB och verksamheten 

domineras av utskeppning av järn- och stålprodukter samt hantering av olika bulkprodukter. 

Hamnen är den djupaste av de studerade hamnarna vilket innebär att den tar emot alla 

fartyg som kan passera Bälten (16, 5 m djupgående). Utbudet av hamntjänster är omfattande 

och Oxelösunds närhet till Nyköping kan också sägas förstärka serviceutbudet. 

Figur 9 

Oxelösunds hamn 

Norrköpings Hamn och Stuveri skiljer sig från de övriga hamnarna genom att bolaget 

har fem delägare, varav kommunen är den största. Jämfört med övriga i regionen studerade 

hamnar kan den omsättningsmässigt betraktas som en medelstor hamn, men utifrån 

rent fysiska fakta är den mycket stor. Beträffande hamntjänster erbjuder hamnen ett brett 

utbud av tjänster. Det s.k. Norrköpingspaketet med regionala infrastruktursatsningar omfattar 

även stora utbyggnadsplaner för hamnen bl.a. med en kajnära omlastningscentral 

och kombiterminal med sju järnvägsspår liksom ytterligare 150 m kaj för RoRo. 

14


Figur 10 

Norrköpings hamn 

Hamntjänster i regionens hamnar 

Nedan följer en detaljerad genomgång av regionens hamnar med avseende på rubricerade 

hamntjänster. Se även Tabell 4 och 5 för sammanställning av utbudet av hamntjänster. 

Stuveriverksamhet 

Gävle Hamn AB 

Stuveriverksamhet med manuell arbetskraft eller truckar utförs av Gävle Stuveri AB som 

är privatägt idag samt även av Sören Thyr AB, också privatägd. Ett samgående mellan 

hamnen och Gävle Stuveri diskuteras. Gävle Hamn AB bedriver egen stuveriverksamhet i 

form av bulkhantering med stora mobilkranar. Gränssnitten är mycket begränsade mellan 

de olika aktörerna p.g.a. mycket hög specialiseringsgrad. 

Hargs Hamn AB 

Hamnen säljer och administrerar samtliga stuveritjänster som sedan utförs av kontrakterade 

underentreprenörer. 

Norrtälje 

Norrtälje har ingen egen stuveriverksamhet. Vid behov kallas personal, i första hand från 

Kapellskär eller Stockholm, in. 

Stockholms Hamnar 

Hamnarna i Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn har alla egna stuverier. 

Kapellskär 

Kapellskärs Hamn har 19 fast anställda och 4 extra anställda hamnarbetare. 

Stockholm 

I Stockholms Hamn arbetar ca 75 fast anställda hamnarbetare i stuveriet och ett tiotal 

extra anställda. Därutöver finns 18 fast anställda hamnarbetare vid hamnens hamn- och 

trafikenhet samt vid fastighetsenheten. 

Nynäshamn 

I Nynäshamns Hamn arbetar 12 fast anställda och under högsäsong 20 extra anställda. 


Mälarhamnar AB har eget stuveri med ca 80 anställda. 

15



Hamnen har egen stuveriverksamhet med 38 anställda. 


Hamnen har egen stuveriverksamhet med 131 anställda (stuveri och terminalverksamhet). 

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 

Utav hamnens ca 150 anställda arbetar ungefär 110 inom stuveridelen (inkluderande även 

terminal- och lagerjobb). Dessutom finns ett flertal mindre privata stuveribolag. 

Passagerarservice 


Finns ej. 

Hargs Hamn AB 

Finns ej. 

Norrtälje 

Finns ej. 


Passagerarterminaler finns i Kapellskär, i Nynäshamn samt vid ett flertal platser i Stockholms 

hamn. 


Finns ej. 


Hamnen har haft trafik utanför Schengenområdet och har terminal och tullvisitationsplats 

men dessa är ej i bruk idag. 


Hamnen har haft trafik utanför Schengenområdet och har terminal (med kiosk) och tullvisitationsplats 

som idag ligger i malpåse. 


Den tidigare passagerarverksamheten har upphört och passagerarterminalen likaså. 

Kranar 


Fasta kranar ( 2 st) med upp till 32 tons lyftkapacitet och 24 m räckvidd utanför kaj. Stora 

mobila kranar på 140 och 100 ton samt ett flertal mindre. 15 stuveri-/kranarbetare finns 

anställda. 

Gävle Hamn Containerterminal AB 

Nybildat bolag som från sommaren 2006 tar över all containerhantering med sina beställda 

60 tons bredbenskranar som med över 110 meters arbetslängd och längs en 350 meters 

nyanlagd kaj bildar en integrerad containerpark där fartygshantering, järnvägs- och lastbils- 

hantering samt mellanlagring utförs av kranarna. Bolaget majoritetsägt av privata 

intressenter. 

Hargs Hamn AB 

Har inga fasta kranar, men har via avtal med underentreprenörer tillgång till behövlig 

mobil krankapacitet. Bandutlastningsanläggning finns. 

16


Norrtälje 

Norrtälje hamn har inga egna kranar. Fartygen är i allmänhet självlossande. Vid behov 

kallas mobilkranar in. 


Kapellskär 

Inga. 

Stockholm 

Två containerkranar på 42 respektive 35 ton, samt 2 styckegodskranar på 11,5 ton. 

Vid behov hyrs mobilkranar in. 

Nynäshamn 

Inga. 


Totalt 14 stycken rälsbundna kranar från 6 ton till 50 ton, varav 4 finns i Köping. Ytterligare 

1 ej rälsbunden kran på 210 ton i Västerås. Tre mobilkranar med lyftförmåga från 4 

ton till 15 ton. Mälarhamnar AB har en flexibel utrusning som kan anpassas till de krav 

som godshanteringen ställer. Kranarna kan kombineras med olika verktyg. 


Sydhamnen: mobilkran lyftkapacitet 47 ton på 25 meters utligg. 

Ca 20 truckar och tugmasters, lyftkapacitet 3 - 45 ton. 

Uthamnen: 1 kran med lyftkapacitet 25 ton. 


Hamnen har ett flertal kranar: 2 containerkranar på 32 resp. 45 ton, 1 ny spårbunden kran 

på 45 ton, 2 bulkgodskranar på 20 ton, 2 vipparmskranar på 32 ton samt två mobila kranar 

på 10 ton. 


8 kranar -50 ton, 1 tyngdlyftskran 320 ton, 6 mobilkranar -36 ton 

Lagerytor 


Stora upplags- och magasinsutrymmen. Upplagsytor på minst 300 000 m 2 (under utbyggnad), 

magasinsytor 60 000 m 2 som ägs av ett privat företag. 

Hargs Hamn AB 

Har egna inomhusytor på ca 2 000 m 2 , finns ytterligare ca 5 000 m 2 i hamnen. Utomhusytor 

idag ca 500 000 m 2 , utbyggnad till ca 1 500 000 m 2 planerad. 

Norrtälje 

Inga lagerlokaler finns. Utomhusmark på ca 200-300 m 2 tillgängligt. 


Kapellskär 

Utomhusytor 120 000 m 2 . 

17


Stockholm 

Upplagsytor ca 450 000 - 500 000 m 2 , magasin 60 000 m 2 . 

Livsmedel som kräver kyla kommer i kylcontainers. 

Nynäshamn 

Ca. 250 m 2 magasin, ny hall planeras att byggas. 

Utomhusytor ca 90 000 m 2 . 


Mälarhamnar AB har totalt 48 000 m 2 lagringsutrymmen under tak varav en del är avfuktade. 

Dessutom finns öppna lagringsytor om totalt cirka 290000 m 2 inom Mälarhamnar 

AB. 

Västerås 

Upplagsytor 230 000 m 2 , magasin 33 000 m 2 

Köping 

Upplagsytor 60 000 m 2 , magasin 15 000 m 2 


Magasin 20 000 m 2 (varav varmlager ca 5 000 m 2 ) samt upplagsytor 264 000 m 2 (huvudsakligen 

Sydhamnen) samt ytterligare 117 000 m 2 som är uthyrda. 


4 500 m 2 magasin samt 310 000 m 2 upplagsytor. 


Varumagasin 32 000 m 2 varav 900 m 2 är varmlager, virkesmagasin 

24 800 m 2 , på hamnplan 333 000 m 2 . 

Dessutom är en utbyggnad på 55 000 m 2 hamnplan planerad. 

Infrastruktur 


Stor järnvägskapacitet. 

Hargs Hamn AB 

Järnväg finns. 

Norrtälje 

Järnväg finns ej. 


Kapellskär 

Ingen järnväg (dock finns servitut). 

Stockholm 

Goda järnvägsförbindelser. 

Nynäshamn 

Ingen järnväg för godstrafik, endast persontrafik. 


Västerås 


18


Köping 








Service till fartyget 


Båtmän förses av Gävle fartygsförtöjning AB. Hamnen tar emot avfall och sludge med 

tankbil. Endast mindre elanslutningar. 

Hargs Hamn AB 

Hamnen har kontrakterat hamnagenten som båtmän. Sludge tas emot av tankbilar (kommer 

f.n. från Gävle), allt övrigt fast avfall mottages. 

Norrtälje 

Båtsmän saknas, mäklarna bistår i regel med detta. Hushållsavfall tas emot, sludge hämtas 

med tankbil vid beställning. Endast mindre elanslutningar finns. 


Kapellskär 

Service sker ej i Kapellskär normalt. Landanslutning finns inte. Hamnarbetarna inom 

stuveriet fungerar som båtsmän. 

Stockholm 

Båtmän tillhandhålls av Hamn- och trafikavdelningen inom Stockholms Hamn. Avdelningen 

ansvarar även för mottagning av hushållsavfall, maskinrumslänsvatten samt svartoch 

gråvatten. Elanslutning finns för två färjor (Viking Line) samt för Birger Jarl och 

skärgårdstrafiken. 

Nynäshamn 

Båtmän tillhandhålls av stuveriet. I övrigt har rederierna egna avtal med privata företag 

vad avser avfallsmottagning och sludge. Landanslutning finns inte. 


Västerås 

Mottagning av avfall och sludge finns. Rederierna beställer själva båtmän av privat företag. 

Köping 

Mottagning av avfall och sludge finns. Rederierna beställer själva båtmän av privat företag. 


Hamnen administrerar båtmän via en entreprenör. Avfallsmottagning finns, även sludge 

med tankbil. Ingen efterfrågan på landanslutning. 


Oxelösunds hamn tar emot sorterat avfall från fartyg i den utsträckning som den regionala 

19


avfallsmottagningen accepterar. Förorenat vatten (sludge och sewage) tas emot av slamsugningsbil. 

Svart- och gråvatten (sewage) även vid kaj nr 3. Hamnen servar även med 

båtmän. 


Två privata företag förser hamnen med båtmän. Avfallsmottagning finns, och sludge 

hämtas med tankbil. Ingen efterfrågan på landanslutning föreligger. 

Bunkerservice 


Färskvatten tillhandahålls av Fartygsservice. 

Normalt bunkras ej drivmedel, men kan ordnas. 

Hargs Hamn AB 

Färskvatten finns, drivmedelsbunkring ovanlig. 

Norrtälje 

3 vattenpoststationer finns inom hamnområdet. Ingen övrig bunkerservice. 


Kapellskär 

Inget behov av bunkerservice. 

Stockholm 

Hamn- och Trafikavdelningen inom Stockholms Hamn levererar färskvatten via ledning. 

Privat bunkerbolag levererar drivmedel med tankbåt. 

Nynäshamn 

Färskvatten finns på kaj, drivmedel bunkras med tankbil genom rederiernas försorg. 


Västerås 

Färskvatten via ledning på kaj. Privat företag levererar drivmedel med tankbil. 

Köping 

Färskvatten via ledning på kaj. Privat företag levererar drivmedel med tankbil. 


Färskvatten finns på kaj. Normalt bunkrar inte fartygen drivmedel här, men möjligheten 

finns att få leverans via tankbil. 


Färskvatten genom ledning på kaj samt drivmedel via tankbil (privat företag). 


Magda Svenssons Skeppshandel har färskvattenbåt som opererar i hamnen. Drivmedel 

kommer med tankbil från privata företag. 

Bogserbåtsassistans 


Finns, Järven assisterar året om. Ytterligare båt kan beställas genom bogserbåtsbolaget. 

20


Hargs Hamn AB 

Behov av bogserbåtar förekommer sällan. I förekommande fall anlitas bogserbåt från 

Roslagsbogser i Hallstavik. 

Norrtälje 

Vid behov kallas bogserbåt in från Blidö. 


Kapellskär 

Inget behov. 

Stockholm 

Stockholms hamn har tre egna bogserbåtar (trafikavdelningen inom Stockholms Hamn). 

Nynäshamn 

Inget behov. 


Västerås 

Finns, bogserbåten Bore 

Köping 

Finns, bogserbåten Athos 


Finns normalt inget behov, kanske en gång om året och då tas båtar in från t.ex.Oxelösund. 


Röda Bolaget AB har en avdelning i Oxelösund med två båtar fast stationerat. Vid behov 

kallas ytterligare båtar in från närliggande område. 


Röda Bolaget har tre båtar i Norrköping 

Isbrytning 


Isbrytande bogserbåtar (Järven plus 1 vid behov). 

Hargs Hamn AB 

Vid behov kallas isbrytande bogserbåt in från Roslagsbogser i Hallstavik. 

Norrtälje 

Vid behov kallas bogserbåt in från Blidö för isbrytning. 


Kapellskär 

Inget behov, endast issörja kan uppträda. 

Stockholm 

Isbrytning utföres av Stockholms Hamnentreprenad AB samt av Hamn- och Trafikavdelningen 

inom Stockholms Hamn med egna bogserbåtar. Hamnen ansvarar även för isbrytning 

av farlederna (Dalarö, Sandhamn, Furusund) in till hamnen. 

21


Nynäshamn 

Inget behov, endast issörja kan uppträda. I extrema fall finns tillgång till isbrytande bogserbåt 

i hamnen. 


Västerås har bogserbåten Bore och Köping bogserbåten Athos. 

Mälarhamnar ansvarar även för isbrytning ända fram till Södertälje. Detta sker normalt på 

hamnens bekostnad. I vissa fall får hamnen i uppdrag av Sjöfartsverket att utöka isbrytningen 

och får då ersättning för detta. 


En mindre privat bogserbåt sköter verksamheten. 


Sällan behov av isbrytning, bogserbåtarna används i så fall inom hamnområdet. 


Röda Bolagets tre båtar sköter isbrytning. I praktiken är det kommunen som ansvarar för 

isbrytningen genom att uppdra detta åt Röda Bolaget. Förutom i hamnen bryter även 

Röda Bolaget hela Bråviken ut till farleden. I hamnens arrendeavgift till kommunen ingår 

kostnaden för isbrytningen. 

Skeppsmäklare 


9 olika skeppsmäklare opererar i hamnen 

Hargs Hamn AB 

1 mäklare finns 

Norrtälje 

Utnyttjar mäklare från Hargs Hamn. 


Kapellskär 

Samtliga 4 färjerederierna har speditionskontor. 

Stockholm 

I Stockholm finns en stor mängd hamnagenter och speditörer etc. 

Nynäshamn 

2 hamnagenter/speditörer har verksamhet i hamnen. 


Västerås 

3 skeppsmäklare finns 

Köping 

2 skeppsmäklare finns 


1 lokal skeppsmäklare/speditör finns. 


2 rederiagenter stationerade i Oxelösund. 

22



Ett flertal skeppsmäklare opererar i hamnen, tre har stationär verksamhet. 

Myndighetsrelaterade hamntjänster 


Tullen har numera ingen verksamhet. Kustbevakningen har verksamhet i hamnen. Lots 

finns (Sjötrafikområde Södra Bottenhavet, Sjöfartsverket). Det enda livsmedlet som importeras 

är kaffe och behöver ingen kontroll från Livsmedelsverket på orten. 

Hargs Hamn AB 

Förtullning ombesörjs av hamnagenten. Kustbevakning kommer från Kapellskär, lots från 

Svartklubben. 

Norrtälje 

Tillgång till Kapellskärs myndighetsrelaterade hamntjänster. 


I samtliga hamnar (Kapellskär, Stockholm och Nynäshamn) finns gränspolis samt tullvisitationsplatser 

då trafik utanför Schengenområdet förekommer. 

Kapellskär 

Trafik till Estland förekommer (utanför Schengen), men även trafiken till Åland kräver 

närvaro av tullfunktion. 

Stockholm 

Samtliga funktioner och myndigheter såsom lots, Tull, Polis, Kustbevakning, Sjöfartsverket 

och Livsmedelsverket (veterinärkontrollstation) finns representerade. Dock sker normalt 

ingen hantering av levande djur. 

Nynäshamn 

Färjetrafiken kräver ej lots, endast oljehamnens verksamhet som tillhör Nynäs Refining 

behöver lots som tas från Landsort. Trafik till Polen och Lettland förekommer. Har tullvisitationsplats 

för passagerare och personbilar, dito för lastbilar är under uppbyggnad. 

Ingen representation av Livsmedelsverket förekommer. 


I både Västerås och Köping får ankommande fartyg lots från Landsort efter beställning 

till Sjöfartsverket. I Västerås finns två kustbevakningsfartyg placerade för oljebekämpning. 

Import av torra livsmedel sker, men behöver ingen närvaro av Livsmedelsverket. 


Kustbevakningen har ett miljöskyddsfartyg stationerat i Södertälje. Tullkontoret är sedan 

länge nedlagt och förtullning sköts via Internet. Dock finns tullvisitationsplatser för passagerare 

och fordon då trafik tidigare skett till områden utanför Schengenavtalet. Polis 

finns och lotsning ombesörjs på samma sätt som i Mälarhamnar, d.v.s. ankommande fartyg 

får lots från Landsort efter beställning hos Sjöfartsverket. Ingen representation från 

Livsmedelsverket. 


Lotsstation finns i Oxelösund. Kustbevakningen och Polisen har också stationer i Oxelösund. 

Hamnen hanterar inte livsmedel. 

Norrköpings Hamn och Stuveri AB. 

Tullkontor finns och i hamnen finns en tullvisitationsplats för fordon. Sjöfartsverket har 

23


huvudkontor i Norrköping. Lotsning ombesörjs genom Ostkustens Sjötrafikområde och 

lotsstationen i Oxelösund. Införsel av livsmedel förekommer vilket innebär att Livsmedelsverket 

har en veterinärkontrollstation. Dock sker ingen hantering av levande djur. 

Indirekta eller sekundära funktioner 


Skeppshandel finns (Nordgren, Ek & Co AB) 

Hargs Hamn AB 

Inget. 

Norrtälje 

Inga direkta knutna till hamnen, dock tillgång till Norrtälje stad. 


Kapellskär 

Inget, förutom restaurang i terminalen. 

Stockholm 

Alla funktioner finns representerat. 

Nynäshamn 

Mindre service finns i Nynäshamn. 


Västerås 

Skeppshandel finns. 

Köping 

Skeppshandel finns. 


Normalt finns inget behov av dessa tjänster, men Södertälja stad kan erbjuda det mesta. 


Oxelösunds stad tillsammans med Nyköping (10 km) svarar för all önskvärd service. 


Skeppshandel finns (Magda Svenssons) samt övrig service i Norrköpings stad. 

Tabeller med information om hamntjänster 

Ovanstående information finns även sammanfattad i tabellform i rapportens slut tillsammans 

med information om ägarstruktur, omsättning samt en del fysiska data, Tabell 2 

och 3. Siffrorna avser normalt år 2003, dock är hamntaxan hämtad från material erhållet 

år 2004. Majoriteten av hamnarna visade år 2003 ett resultat på i storleksordningen 5 till 

10 procent av omsättningen. Angående hamntaxan bör påpekas att i mycket stor utsträckning 

har rederierna fasta avtal med hamnen. 

Tabell 6 innehåller uppgifter om kontaktpersoner samt adresser till hamnarnas hemsidor. 

24


Utbud av hamntjänster 

– strategisk betydelse för hamnen 

För att kunna analysera den strategiska betydelsen av utbudet av hamntjänster är det väsentligt 

att skilja på hamnen som geografisk plats och hamnföretaget som står för verksamheten 

i hamnen. Sveriges hamnar föreslår följande definitioner: 

Hamnen är en terminal vid vatten där gods, människor och transportslag möts och effektiva 

logistiklösningar utvecklas. 

Ett hamnföretag är ett serviceföretag inom transport- och logistiknäringen med koppling 

till både land och sjö. 

Hamnföretaget driver en affärsverksamhet som kan inkludera olika många länkar i den 

totala logistikkedjan och kan omfatta olika typer av hamntjänster. Varje hamnföretag 

anpassar sitt utbud av hamntjänster och sina åtaganden i logistikkedjan för att få god lönsamhet 

och en attraktiv service till sina kunder. Vissa hamnföretag är verksamma i flera 

olika hamnar belägna på olika geografiska platser. 

Figuren nedan illustrerar en del av de samband som gäller för olika hamntjänster och 

hamnföretagets roll i den totala logistikkedjan. 

Varuägare, befraktare 

Utförande fraktförare/speditör 

Skeppsmäklare 

Rederi 

Leverantör 

Slutkund 

Åkeri, järnvägsoperatör 

Kranar ramper 

Hamnagent Hamnagent 

Transportkedjan 

Stuveri 

HAMNFÖRETA- 

Lager magasin 

Åkeri, järnvägsoperatör 

Terminal 

Slutkund 

Leverantör 

Pre-delivery Inspection, PDI 

Förädling, paketering 

Container stuffning 

Bunkring ina- 

Isbrytning 

Bogsering 

Förtöjning 

Avfallsmottagning 

Lots 

Figur 11 Hamntjänster - olika aktörer i transportkedjan och olika omfattning av 

hamnföretagets åtaganden. 

Hamnföretag som är aktiva över ett brett spann av hamntjänster och vill betona att de inte 

bara är stuveribolag använder sig inte sällan av termer som ”logistikcentrum” för att beskriva 

sin verksamhet. Även vissa av hamnarnas kunder har ambitioner att ta ett större 

helhetsansvar för flera länkar av transportkedjan och exempelvis kan rederier även uppträda 

som speditörer. Det behöver dock inte begränsa hamnföretagets möjligheter att 

bredda sitt tjänsteutbud utan kan innebära att hamnföretaget får en utvidgad roll att utföra 

tjänster åt rederiet. Rederiernas expansionsambitioner och utveckling mot allt större och 

Tull 

25


bredare verksamhet kan också innebära en förskjutning av rollfördelningen så att rederiet 

får en starkare ställning gentemot hamnföretaget. 

Förutsättningarna för de respektive hamnföretagens verksamheter varierar vad gäller 

hamnkundernas rörlighet. De flesta godsslag är relativt lättrörliga och för hamnar med 

lättrörliga kunder ställs stora krav på snabb anpassning av utbudet av hamntjänster. Vissa 

hamnar som exempelvis domineras av transporter av industriförnödenheter eller varuutskeppning 

från en lokal industriverksamhet och som har fast uppbyggda systemlösningar 

kan dock driva verksamheten utifrån en stabil basverksamhet. Även i hamnar med en 

stabil basverksamhet finns dock ofta kapacitet och resurser som kan erbjudas till mer 

lättrörliga kunder. Merparten av hamnföretagens tjänsteutbud och arbetstider är tillgängliga 

och förlagda under dagtid men om hamnkunderna och fartygens tidtabeller så kräver 

anpassas serviceutbudet efter kundens behov. 

Oljeterminaler finns i hamnarna i Gävle, Stockholm, Västerås, Södertälje, Norrköping 

och även Oxelösund kan ta emot stora tankfartyg för lossning till bergrumslager inom 

hamnområdet. I de hamnar som har oljeterminaler och där oljebolag eller andra externa 

verksamhetsutövare har oljedepåer som försörjs via hamnens oljeterminal har hamnföretaget 

ofta endast begränsade möjligheter att påverka vilka fartyg som skall anlöpa hamnen. 

I den studerade regionen är kapaciteten för oljehantering stor och vid flera terminaler 

och depåer är verksamheten i dag låg. Investeringsnivån i hamnarnas oljeterminaler är 

också låg även om vissa hamnar, som t.ex. Gävle räknar med ett uppsving på oljesidan i 

och med avvecklingen av oljehanteringen på Loudden. Detta speciella fall exemplifierar 

även hur övergripande politiska planeringsbeslut kan styra hamnens tjänsteutbud men 

givetvis är även oljebolagens beslut om oljedepåernas verksamhet av stor betydelse för 

oljeterminalernas verksamhet. 

Containerhanteringen förutspås goda utvecklingsmöjligheter i Östersjöregionen. De stora 

internationella marknadsaktörerna med stort oceangående containertonnage styr i hög 

grad utvecklingen och de mindre feederrederierna agerar i vissa fall som ”åkerier” åt de 

stora bolagen. Flera av de stora containerrederierna har breda tjänsteutbud och erbjuder 

kompletta dörr-till-dörr transportlösningar. Flera av regionens hamnar redovisar ökande 

volymer och investeringsnivåerna för containerhantering är stora i flera hamnar och en 

helt ny terminal planeras i Nynäshamn (Norviksudde). Det kan dock anses osäkert om det 

kommer att finnas underlag för mer än ett fåtal större terminaler i regionen med tät regelbunden 

feedertrafik till de Europeiska oceanhamnarna. Övriga containerhamnar i regionen 

kan dock ändå antas fortsätta att specialisera sig mot hantering av vissa varor i containers 

eller andra enhetsberedda laster med lägre krav på tät och regelbunden trafik. 

Även för den senare typen av hamnar kommer dock kraven på krankapacitet och snabb 

lastning/lossning att vara relativt höga för att containerfartygen skall kunna klara hanteringen 

med korta hamnuppehåll. Ökat samarbete mellan containerterminalerna i regionen 

eller med större containerhamnar i andra regioner, t.ex. på västkusten, kan också tänkas 

ge strategiskt fördelaktiga konkurrensförutsättningar. 

Erfarenheterna av passagerartrafiken i regionen visar att det utöver den stora etablerade 

passagerar- och RoRo-färjetrafiken periodvis även finns utrymme för mindre nyetableringar 

av trafik. Exempelvis fick Södertälje, i konkurrens med andra hamnar i regionen, 

en ny snabbgående färjeförbindelse med Tyskland. Rederiet upphörde dock med verksamheten 

p.g.a. ekonomiska svårigheter redan efter en kort period. Etableringen var förenad 

med betydande investeringar i hamnen. Service till passagerartrafik kan sägas tillhöra 

de primära hamntjänsterna och de hamnar som har passagerartrafik har även skaffat sig 

terminaler som tillfredställer behovet. Bland de hamnar som tidigare haft passagerartra- 

26


fik, har vissa kvar terminalerna mer eller mindre i malpåse, medan någon valt att avveckla 

terminalen. 

För etablering av passagerar- och RoRo-färjetrafik är hamnens läge, avstånd till de stora 

transportstråken samt kapacitet på de anslutande vägnäten av stor betydelse. Goda järnvägsförbindelser 

är betydelsefulla för kombifärjetrafik och kan även få en ökad strategisk 

betydelse för hamnarnas konkurrensförmåga om godstrafik med järnvägsskyttlar utvecklas 

att ta över en större andel från lastbilstransporterna. Alla hamnar, förutom Norrtälje, 

Kapellskär och Nynäshamn, har järnväg för godstransporter fram till hamnområdet. Nynäshamn 

har dock järnväg för persontrafik. 

Hamnkapaciteten i regionen är hög och för de enskilda hamnarna är en viss överkapacitet 

en förutsättning för att man skall klara tillfälliga efterfrågetoppar utan att behöva tacka 

nej till kunder. Antalet hamnar i regionen anses ofta, inte minst i jämförelse med andra 

Europeiska länder, också vara relativt stort. Förhållandena med kommunala bolag eller 

förvaltningar som de viktigaste ägarintressenterna bidrar till att bevara strukturen med 

många hamnar i Sverige. Ur det kommunala perspektivet betraktas hamnen ofta som en 

strategiskt viktig resurs och knytpunkt för andra verksamheter och näringsliv i kommunen. 

Detta avspeglas också ofta i de kommunala hamnutvecklingsplanerna och kan även 

manifesteras i investeringsprogram som ur ett regionalt perspektiv bidrar till överetablering 

av hamntjänster. Olika fora för regional hamnsamverkan har etablerats inom Storstockholms- 

och Mälardalsregionen men fortfarande är de informella nätverken mellan 

hamnarna också viktiga för samverkan mellan hamnarna. 

Hamnföretagen framhåller ofta betydelsen av sina respektive hamnars geografiska läge 

och kopplingar till den omgivande infrastrukturen på landsidan i relation till godsets flödesvägar 

som viktiga strategiska konkurrensfaktorer. I praktiken överlappar dock upptagnings- 

och avsättningsområdena för regionens hamnar ofta varandra. Kostnadsandelen för 

landsvägstransporterna utgör i regel en liten del av den totala transportkostnaden men om 

godset behöver lastas om lokalt på sin väg till/från kunden uppstår betydande kostnader. 

Måttliga landtransportkostnader, relativt tätt belägna hamnar i regionen och överlappande 

omland kan bidra till en utveckling där hamnarna strävar mot en ökad specialisering och 

fördelning av marknadsnischer. Det leder till en marknadsuppdelning på vissa godsslag 

och tillhörande hamntjänster mellan närbelägna hamnar snarare än en uppdelning utifrån 

respektive hamnars geografiska omland. Skalfördelar vid specialisering kan vara mer 

gynnsamma för närbelägna hamnar än konkurrens om samma gods på en marknad med 

viss överkapacitet av hamntjänster. Hög kapacitet för ett visst godslag innebär i regel 

kortare hamnuppehåll för fartyget och därmed också möjligheter till ökade inkomster för 

rederiet. 

För att kunna attrahera nya kunder och få bra avtal med regelbunden trafik är det viktigt 

att hamnarna kan erbjuda ändamålsenliga och effektiva hamntjänster. Förändringar i utbudet 

av hamntjänster kan liksom kapacitetsutbyggnad vara förenade med stora investeringar 

och förutsätter normalt att hamnen kan försäkra sig om varaktiga affärsförbindelser 

med sina kunder. Hamnarnas respektive tariffer för hamnavgifter säger egentligen inget 

om hamnens affärsförutsättningar eftersom de allra flesta hamnkunder i dag betalar för 

hamnföretagets tjänster enligt fasta, under förhandling framtagna individuella kundavtal. 

Flera av de övriga i denna studie berörda hamntjänsterna är av mindre betydelse när det 

gäller hamnarnas strategiska utvecklingsförutsättningar. De är i regel inte heller av avgörande 

alternativskiljande betydelse för hamnkundens val av hamn men det kan ändå finnas 

skillnader i utbudet av hamntjänster som gör en hamn mer attraktiv. Nedan jämförs 

27


och diskuteras karaktären av några av de hamntjänster som redovisats för de respektive 

hamnarna i studien. 

Den traditionella stuveriverksamheten är normalt det som tydligast förknippas med hamntjänster. 

De flesta hamnarna i regionen har egna stuverier, förutom Norrtälje som mycket 

sällan har behov av sådana tjänster och Gävle hamn samt Hargs hamn som anlitar privata 

företag. I Gävle planeras dock ett samgående mellan hamnen och stuveriet. Eftersom 

stuveriverksamheten är en mycket viktig del av verksamheten i hamnen har samtliga 

hamnar skaffat erforderliga resurser för denna verksamhet. 

Tidigare när styckegodshantering var viktigare än enhetsberedd lasthantering var hamnens 

totala krankapacitet ett viktigt mätetal för hamnens kapacitet, men med dagens mer 

specialiserade godshantering är behovet av kranar uppenbarligen mycket varierande. Den 

största hamnen i regionen, Stockholms Hamnar, har endast en begränsad krankapacitet. 

Andra hamnar som redan har relativt stor krankapacitet satsar ytterligare på detta, så t.ex. 

Gävle, Oxelösund och Norrköping. Dessa tre hamnar har även likvärdiga upplagsytor 

utomhus, medan Stockholms hamn och Hargs hamn har något större upplagsytor utomhus. 

Vad avser magasinsytor har Stockholms hamn ungefär motsvarande ytor som Gävle 

medan övriga hamnar har betydligt mindre eller helt saknar magasinsytor. 

Eftersom hamnarna idag är skyldiga att ta emot avfall är detta behov i regel väl tillgodosett. 

Sludge tas normalt emot med tankbil. I Kapellskär sker emellertid ingen sludgemottagning 

eftersom rederierna som trafikerar hamnen väljer att lämna avfallet på andra sidan 

Östersjön. Landanslutning för el förekommer endast hos Viking Line i Stockholms 

hamn. 

Färskvatten finns tillgängligt i alla hamnar. Drivmedel finns tillgängligt i vissa hamnar, i 

regel med tankbil men i Stockholms hamn även med båt. 

Beträffande bogserbåtar och isbrytning har hamnarna löst detta genom att ha egna båtar 

eller anlita bogserbåtsbolag men i vissa fall finns inget behov av någotdera. De ekonomiska 

förutsättningarna för isbrytningen varierar något. Några hamnar har endast ett litet 

område (själva hamnen) att bryta, medan andra bryter relativt långa farleder in till hamnen. 

De nordligast belägna hamnarna i regionen har i regel längre islagda perioder än 

exempelvis Oxelösund och Nynäshamn som dessutom är belägna relativt nära öppet vatten. 

Under mars 2005 gällde isrestriktioner i regionen för anlöp till Gävle hamn, Hargs 

hamn och för Mälarhamnarna där det krävdes fartyg av storlek minst 2 000 ton dödvikt 

samt isklass 1C. 

Alla hamnar kan i regel erbjuda tillräckligt utbud av tjänster kopplade till skeppsmäklare, 

hamnagenter etc. I små hamnar erbjuds i vissa fall tjänster via agenter verksamma i närliggande 

större hamnar men ur hamnföretagets synvinkel kan det vara fördelaktigt om 

agenten är lokalt förankrad. 

Av de myndighetsrelaterade tjänsterna är närvaron av tullfunktion och gränspolis de viktigaste 

där passagerartrafik utanför Schengenområdet finns. Av de hamnar som omfattas 

av studien är samtliga utom Köping listade som gränsövergångsställen enligt utlänningsförordningen 

(SFS 1989:547, 5 kap 3 §) och kan i princip etablera passagerartrafik på 

tredje land. Hantering av vissa godsslag, exempelvis införsel av färska köttprodukter förutsätter 

att särskilda besiktnings- eller veterinärkontrollstationer är tillgängliga på hamnorten. 

28


Normal förtullning sker idag vanligen via Internet. Lots och Kustbevakningens närvaro 

på hamnorten är i regel också av underordnad betydelse eftersom de personer som utför 

tjänsterna snabbt kan vara på plats där tjänsterna efterfrågas. 

Samtliga studerade hamnar, förutom möjligtvis Hargs Hamn, ligger i eller nära relativt 

stora tätorter med god tillgång av övriga servicefunktioner såsom exempelvis åkerier och 

butiker. Å andra sidan är en av Hargs hamns delägare ett åkeri. 

De flesta hamnarna är klassade som s.k. TEN-hamnar (Trans European Network), dock ej 

Hargs hamn, Köping och Södertälje. Södertälje är dock klassad som hamn av riksintresse 

av Sjöfartsverket och kan därför även förmodas bli bettraktad som TEN-hamn. Med 

TEN-statusen följer vissa möjligheter att ansöka om projektstöd från en särskild budget. 

Värdet av att vara med på TEN-kartan bör dock inte tillmätas allt för stor vikt och endast 

ett fåtal projekt har kommit i fråga för bidrag från TEN-budgeten. Investeringar i eller i 

anslutning till svenska hamnar kan komma att ges hög prioritet även de inte finns med på 

TEN-kartan. 

En parameter som varierar relativt mycket mellan de olika hamnarna är hamntaxan - från 

1:50 kr/brutto till 3:60 kr/bruttto (normaltaxa). Betydelsen av dessa skillnader är dock 

marginell eftersom de allra flesta fartygsanlöpen görs av reguljär trafik som har fast avtalade 

priser för de serviceåtaganden som hamnen utför. 

29


Tabeller 

– jämförande hamninformation 

Tabell 1 Terminologi – hamntjänster [Vissa hämtade ur Sjöfartens Bok 2005.] 

Term 

Hamnagent: 

Befraktare: 

Båtmän: 

Gråvatten: 

Skeppshandel: 

Skeppsmäklare: 

Sludge: 

Speditör: 

Svartvatten: 

Förklaring 

Den person som vid ett fartygs anlöp till hamn agerar som 

ombud eller representant för rederiet eller en fartygsoperatör 

som inte har egen personal i hamnen (kallas även klarerare 

eller skeppsklarerare). 

Benämningen på lastägaren eller den som hyr fartyget, men 

även en yrkesbeteckning på en rederitjänsteman på mäkleriet. 

De landbaserade personer som vid ett hamnanlöp förtöjer 

fartyget och som vid avgång lossar förtöjningarna. 

Spillvatten som samlas från fartygets avlopp från duschar, 

tvättställ för handtvätt och diskning. 

Handel specialiserad på fartygsförnödenheter normalt inkluderande 

livsmedel, färg, rep, tax-free etc. 

Person eller bolag som arbetar på uppdrag av en redare eller 

befraktare. Ofta förhandlar redare och befraktare om en sjötransport 

genom var sin mäklare. Mäklaren skall tillvarata 

uppdragsgivarens intressen genom att informera om marknadsläget, 

intressanta lastförslag, aktuella fartygspositioner 

samt genom att ge råd om lämplig budgivning och bedöma 

befintlig information. 

Oljehaltigt maskinrumsavfall från utrustning för länsvattenseparering, 

filtrering av smörjolja och bränsle. Vanligen 

pumpas sludge iland tillsammans med oljehaltigt länsvatten 

från maskinutrymmen. 

Speditören arrangerar godstransporten och är varuägarens 

ombud. Speditören skaffar lämpligaste transportmedel och 

ombesörjer dokumentation till myndigheter, transportörer, 

avsändare och mottagare som transporten kräver. 

Spillvatten som samlas via fartygets avlopp från toaletter, 

grovkök, sjukhytter och liknade. 

30


Tabell 2 Hamnarnas ägarstruktur och storlek 

HAMN Område Ägare Antal anställda Omsättning 4 

Mkr 

Gävle Hamn AB Gävle kommun 28 65,0 

Hargs Hamn AB Östhammars Kommun 78 procent 

Hargs Egendom AB 11 procent 

mlt ab 11 procent 

3 (ytterligare 20 verksamma) 28,0 

Norrtälje NORRTÄLJE KOMMUN ½ 2 

Stockholms 

Hamnar 


AB 

Södertälje Hamn 

AB 

Oxelösunds Hamn 

AB 

Norrköpings Hamn 

och Stuveri AB 

Kapellskär Stockholms Hamn AB 91 procent 

Norrtälje kommun 9 procent 

20 1 534,3 2 

Stockholm Stockholms stadshus AB 91procent Stockholm stad 9 procent 

230 1 534,3 

1 

Nynäshamn Stockholms Hamn AB 13 

534,3 2 

124 varav 80 i stuveridelen 3 132,4 

Västerås Västerås Stad 55 procent 

Köpings kommun 45 procent 

Köping Västerås Stad 55 procent 

Köpings kommun 45 procent 

Södertälje kommun via koncernbolaget 

Tälje AB 

Oxelösunds kommun 50 procent 

SSAB Oxelösund 50 procent 

Norrköpings kommun 40 procent 

Svenska Lantmännen ek för 27,4 procent 

Holmen AB 27 procent 

Unér Shipping AB 2,8 procent 

Jönsson Novabolagen AB 2,8 procent 

124 varav 80 i stuveridelen 3 132,4 

51 varav 38 i stuveridelen 64,5 

210 varav 131 i stuveridelen 199,1 

Ca 150 varav 110 i stuveridelen 161,2 

2 

3 

3 

31


Tabell 3 Dominerande godsslag och kajdata för hamnarna 

Dominerande gods/trafik Max 

djup 

(m) 

Gävle Hamn AB Ja Våtbulk, torrbulk, skogsprodukter, 

container, linjegods 

Antal 

kajer 

Total 

kajlängd 

(m) 

10,1 >10 2000 

Hamn Område Klassad 

som 

TENhamn 

Normaltaxa 

SEK/BT 

Linjetaxa 

SEK/BT 

1,50 1,35 

Hargs Hamn AB Nej Roro, bulk 8,5 4 270 3,20 - 

Norrtälje Nej Styckegods, bulk 5,65 5 345 2,80 1,80 

Stockholms 

Hamnar 


AB 

Södertälje Hamn 

AB 

Kapellskär Ja Gods- och passagerartrafik 

Stockholm Ja Färjor – kombifärjor, ropax, tåg 

Kryssningsfartyg 

Bulkfartyg (våtbulk, torrbulk) 

Containerfartyg – feedertrafik 

Nynäshamn Ja Gods- och passagerartrafik 

Västerås Ja Roro, torrbulk, våtbulk, skogsprodukter, 

containers 

Köping Nej Torrbulk, våtbulk, skogsprodukter, 

containers 

Ja ** Personbilar och övrig RoRo, 

containers, skogsprodukter, 

virke och styckegods, torrbulk, våtbulk 

4 

630 2,50 1,50 

11,4 >50 12 000 2,50 1,50 

9 3 570 2,50 1,50 

7,6 9 * 

7,3 6 * 

10,1 9 1300 2,50 1,85 

Oxelösunds Hamn 

Ja Stålprodukter, styckegods, olja, bulk, 16,5 15 1400 3,50 - 

AB 

containers 


Ja Roro, styckegods, våtbulk, skogsprodukter 

12,4 >20 5000 3,60 2,88 


papper, spannmål, containers 

*) Mälarhamnar totalt 2350 m kaj **) Hamnen har förklarats vara av riksintresse och kan förväntas bli klassad som TEN-hamn. 

32


Tabell 4 

Hamnarnas upplags- och magasinytor 

Upplagsytor utomhus samt magasin 

utomhus 

magasin 

600000 

500000 

400000 

300000 

200000 

100000 

0 

Gävle 

Harg 

Norrtälje 

Kapellskär 

Stockholm 

Nynäshamn 

Västerås 

Köping 

Södertälje 

Oxelösund 

Norrköping 

Yta m2 

33


Tabell 5 Hamnarnas utbud av de olika identifierade hamntjänsterna 

Hamn Område 

Stuveri 

Båtmän 

Avfallsmottagning 

Sludgemottagning 

Landanslutning 

Bunkerservice 

drivmedel 

Bunkerservice 

färskvatten 

Bogserbåtsassistans 

Isbrytning 

Speditörer, mäklare 

Tullvisitationsplats 

Veterinärkontrollstation 

Passagerarterminal 

Skeppshandel 

Järnväg 

Gävle Hamn AB N 2 J J J N N J J J J N N N J J 

Hargs Hamn AB N 3 N 2 J J N N J N1 N 1 J N N N N J 

Norrtälje N 


N J J N N J N N N N N N N N 

Kapellskär J J N N N N N N N J J N J N N 

Stockholm J J J J J J J J J J J J J J J 


Nynäshamn J J J J N J J N N J J N J N N 

Västerås J N 2 J J N J2 J J J J N N N J J 

Köping J N 2 J J N J2 J J J J N N N J J 

Södertälje Hamn AB J J 3 J J N N J N1 J 2 J J N J N J 

Oxelösunds Hamn AB J J J J J J J J J J J N J J J 

Norrköpings Hamn och Stuveri AB J N 2 J J N J2 J 

2 

J J J J J N J J


Tabell 6 Hamnarnas kontaktuppgifter samt kontaktpersoner för denna studie 

Hamn Område Kontaktperson Telefon E-post Hemsida 

Gävle Hamn AB Olle Widigsson 026-17 88 59 olle.widigsson@gavle.se www.gavle.se/hamn 

Hargs Hamn AB Håkan Nilsson 070 - 5129482 hakan.nilsson@hargshamn.se www.hargshamn.se 

Norrtälje Sune Johansson 0176 – 715 07 tekniska.namnden@norrtalje.se www.norrtalje.se 

Stockholms 

Hamnar 

Kapellskär Olle Steen 08-670 29 71 olle.steen@stockholmshamn.se www.stockholmshamn.se 

Stockholm Björn Neckman 08-670 26 60 bjorn.neckman@stockholmshamnar.se www.stockholmshamn.se 

Nynäshamn Peter Ängsås 070 – 770 2832 nynas.hamn@stockholmshamn.se www.stockholmshamn.se 


Västerås Patrik Åman 021 - 150112 patrik.aman@malarhamnar.se www.malarhamnar.se 

Köping Patrik Åman 021 - 150112 patrik.aman@malarhamnar.se www.malarhamnar.se 

Södertälje Hamn AB Ingvar Wirén 08-550 237 41 iw@soeport.se www.soeport.se 

Oxelösunds Hamn AB Erik Zetterlund 0155 - 258110 erik.zetterlund@oxhamn.se www.oxhamn.se 



Tomas Gustavsson 011 - 25 06 30 tomas.gustavsson@norrkoping-port.se www.norrkoping-port.se 

35

HamntjÃ¤nster i Stockholmsregionens hamnar - LÃ¤nsstyrelsen i ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?