Konststrategi 2012-2014 - Vimmerby Kommun
Konststrategi 2012-2014 - Vimmerby Kommun
Konststrategi 2012-2014 - Vimmerby Kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
läns<br />
Kalmar<br />
konststrategi<br />
<strong>2012</strong>-<strong>2014</strong><br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
1
Omslag:<br />
Foto 1 – Exteriört foto från sommarateljén Regionförbundet vid Kalmar i Kalmar Konstmuseum.<br />
län 2 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong><br />
Foto 2 – Utställningen Händer vid Virserums konsthall. Foto: Virserums konsthall.
k<br />
onststrategins syfte är att stärka den konstnärliga och kreativa återväxten<br />
i regionen genom:<br />
• pedagogiska insatser för barn och ungdomar<br />
• förbättrade villkor för aktiva konstutövare<br />
• bästa möjliga förhållanden för publiken<br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
3
akgrund:<br />
ett fortlöpande handlingsprogram<br />
under <strong>2012</strong>-<strong>2014</strong><br />
<strong>Konststrategi</strong>n för Kalmar län antogs av Regionförbundets styrelse 2011 och ska ses som<br />
ett fortlöpande handlingsprogram under <strong>2012</strong> – <strong>2014</strong>. De föreslagna åtgärderna ska genomföras<br />
eller påbörjas under perioden.<br />
<strong>Konststrategi</strong>n har utformats utifrån de nya nationella kulturpolitiska målen som beslutades<br />
av riksdagen i december 2009. Målen styr den statliga kulturpolitiken, men vägleder också<br />
kulturpolitiken i kommuner och region/landsting.<br />
De nationella målen säger att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft<br />
med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet,<br />
mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen<br />
ska kulturpolitiken bland annat främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, ett levande kulturarv,<br />
internationellt utbyte samt särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.<br />
Kalmar läns konstliv har utvecklats under de senaste åren. Till exempel har ett tiotal yngre<br />
högskoleutbildade konstnärer flyttat till länet. VIDA Museum & Konsthall, Virserums<br />
konsthall, Oskarshamns kulturhus och Västerviks museum har utökat sina lokaler.<br />
JAG-museet öppnade 2007 på Öland, Designarkivet i Nybro har färdigställts med arkiv,<br />
forsknings- och utställningslokaler, fler konstnärsateljéer har tillkommit på Lindö i Kalmar<br />
och Ateljéhus Pukeberg i Nybro. Ett nytt konstmuseum har uppförts i Kalmar, Ölands<br />
folkhögskola invigde Konstens hus 2009 och Galleri Monica Strandberg öppnade samma år<br />
i Kalmar.<br />
Den regionala konstkonsulenttjänsten har permanentats. Konsulentens arbete stärker intresset<br />
för bild och form i regionen, bland annat genom projektverksamhet i samarbete med<br />
länets skolor, kulturförvaltningar, konstnärer och konstföreningar.<br />
utgångsläge:<br />
konsten ska vara tillgänglig för alla<br />
I de nationella kulturpolitiska målen slås fast att konsten ska vara tillgänglig för alla invånare.<br />
För att konsten ska kunna utvecklas krävs insatser från det offentliga.<br />
I konststrategin har olika behov identifierats:<br />
• Projektmedlen för kultur- och konstprojekt i regionen är begränsade och kunskapen<br />
om hur man hittar nya finansieringskällor ofta otillräcklig hos många konstnärer.<br />
Därtill har möjligheten att få EU-stöd minskat.<br />
Regionförbundet i Kalmar län 4 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>
• Konstscenens aktörer är inte alltid tillräckligt medvetna om behovet av att nå nya<br />
och breda publikgrupper och regionens utställningsarrangörer saknar strukturer för<br />
gemensam marknadsföring av konst och kultur.<br />
• Nätverk och naturliga mötesplatser för konstnärer och konsthantverkare saknas,<br />
vilket kan vara en av orsakerna till att få unga kulturarbetare vill verka i glesbygden.<br />
• Konst och kultur har varierande status inom politiken och det finns brister i kunskapen<br />
om hur konsten integreras i samhället i stort.<br />
• 1-procentregeln för konst i offentlig miljö tillämpas inte i alla kommuner eller i<br />
landstinget. Nödvändig kompetens saknas vid upphandling, inköp och förvaltning av<br />
konst i offentlig miljö. Utställningsersättning till konstnärer tillämpas i otillräcklig<br />
grad.<br />
• Inom skolan finns behov av insatser, eftersom bild och form inte har samma status<br />
som övriga ämnen i skolan. Alla barn får inte kontakt med konst under sin skoltid.<br />
strategin är indelad<br />
i fyra avsnitt:<br />
1. Konst och samhälle<br />
2. Regional profilering<br />
3. Samarbete och marknadsföring<br />
4. Skolan<br />
Inom varje avsnitt finns prioriterade områden och förslag på åtgärder. Vissa av åtgärderna<br />
kan passa in under flera avsnitt, men har av praktiska skäl sorterats in under ett avsnitt.<br />
1 – Konst och samhälle<br />
Konsten kan berika hela samhällslivet. Konsten ger människor språk och bilder för att förstå<br />
sig själva och sin tid. Tillgång till sådana verktyg är en förutsättning för ett demokratiskt<br />
samhälle. Konst är en av många vägar till kunskap och kreativitet.<br />
Olika kreativa centra - konsthallar, kulturinstitutioner, design- och arkitektföretag, media,<br />
universitet och forskning - måste mötas och samarbeta mer. I ett modernt samhälle är dessa<br />
en självklar del av samhällsbyggandet och det offentliga samtalet.<br />
Konsten kan vara den katalysator som bidrar till att skapa en kreativ process. Speciellt tydligt<br />
är detta när det gäller lärande, samhälls- och stadsplanering samt arkitekturfrågor.<br />
I länet bedrivs på flera ställen arbeten för att integrera konsten i samhället. Detta arbete bör<br />
uppmuntras och erfarenheterna spridas inom och utom länet.<br />
Konstnärernas möjlighet att kunna försörja sig och skapa projekt i interaktion med samhället,<br />
måste stödjas. I det arbetet är exempelvis näringslivschefer, kultursekreterare, konstkonsulenten,<br />
regionens kulturtjänstemän och organisationer viktiga som förmedlande länkar<br />
och rådgivare.<br />
Kulturens närmande till näringslivet är en viktig fråga. Intressanta exempel på detta är Designarkivet<br />
i Pukeberg och Virserums konsthall.<br />
Offentliga aktörer, som kommunerna, kan hjälpa konstnärer att skapa projekt utan att det<br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
5
krävs nya medel, till exempel genom att medverka vid ansökan och redovisning av EU-projekt.<br />
För ekonomiskt svaga aktörer är det ett problem att EU-medlen betalas ut i efterhand.<br />
Här kan kommunerna vara till stor hjälp genom att fungera som tillfällig ”bank”.<br />
Prioriterade områden och åtgärdsförslag<br />
Inrätta en strategigrupp för konst och samhälle<br />
Kulturpolitiken har verkningar långt utanför det ”egna” området till exempel inom besöksnäring,<br />
inflyttning och tillväxt. Genom att skapa en strategigrupp för konst – i samklang<br />
med andra samhällsområden - kan man motverka att konst och kultur behandlas som isolerade<br />
områden.<br />
Strategigruppens uppgift blir att hitta nya infallsvinklar och samarbetsmöjligheter. Gruppen<br />
kan till exempel utveckla nya konst- och kulturyttringar som kan stärka besöksnäringen<br />
(konstrundor, symposier med mera), arrangera ett årligt profilseminarium om samhälle,<br />
konst och kultur, initiera utbildningar inom konst och kultur samt hitta kompletterande<br />
finansieringsformer.<br />
åtgärd<br />
Regionförbundets konstgrupp får i uppdrag att inrätta en strategigrupp för konst och samhälle.<br />
Till gruppen knyts representanter för näringsliv, arbetsliv, turism, samhällsplanering och politik,<br />
universitet/vetenskap, konst och kultur, design och arkitektur.<br />
Förbättra möjligheterna för konstnärer<br />
Konstnärer producerar en rad värden på olika nivåer, allt från existentiella till rent ekonomiska,<br />
men de flesta professionella konstnärerna har låga inkomster, samtidigt som ersättningen<br />
för utställningar och medverkan är för låg eller saknas.<br />
Det finns för få kollektiva verkstäder och ateljéprogram i regionen. Antalet utställningsplatser<br />
är begränsat.<br />
Genom att skapa fler ateljéprogram med gästateljéer kan man locka svenska och internationella<br />
konstnärer till regionen. Rekryteringen underlättas om man vänder sig till studerande<br />
på konsthögskolor.<br />
åtgärder<br />
• Regionförbundet uttalar ett tydligt stöd för MU-avtalet. Ett avtal som reglerar medverkans-<br />
och utställningsersättning till konstnärer och samtidigt verkar för en större<br />
resursfördelning till berörda institutioner.<br />
• Regionförbundet undersöker möjligheterna att inrätta ett ateljéprogram i samarbete<br />
med sydostlänen.<br />
• Regionförbundet och konstkonsulenten ska hjälpa konstnärer att utveckla regionala<br />
projekt till EU-projekt.<br />
• Regionförbundet får i uppdrag att se över regelverket för kulturstipendierna.<br />
• Regionförbundet och konstkonsulenten ska tillsammans med länets kommuner och<br />
landsting, inklusive kommunala bostadsbolag, ta fram ett policydokument kring upphandling,<br />
inköp, förvaltning av offentlig konst och tillämpandet av 1-procentsregeln vid<br />
ny- och ombyggnationer.<br />
Regionförbundet i Kalmar län 6 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>
• Ett lämpligt kursutbud för konstnärer ska tas fram. Detta sker i samarbete med andra<br />
regioner, Statens konstråd, Konsthantverkscentrum, folkhögskolor, Konstnärernas riksorganisation,<br />
universitet och studieförbund.<br />
Utöka samarbetet mellan studieförbund och kulturinstitutioner<br />
Till folkbildningen räknas vanligtvis bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar.<br />
I konststrategin avses bibliotek och studieförbund.<br />
På statlig nivå har statsbidragen till folkbildningen delegerats till Folkbildningsrådet och på<br />
regional nivå samordnas folkbildningen av Kalmar läns bildningsförbund.<br />
Studieförbunden är en av de viktigaste stöd- och organisationsformerna för amatörkulturen.<br />
Idag finns nio bidragsberättigade studieförbund i Sverige.<br />
Samarbetet mellan studieförbunden och länets kulturinstitutioner är inte särskilt omfattande.<br />
Ett ökat samarbete kan berika båda parter. Studieförbunden har ett stort kontaktnät<br />
som kan bidra till att länskulturen når nya målgrupper. En möjlighet att nå fler ungdomar<br />
kan vara genom ”digitalt skapande”.<br />
åtgärder<br />
• Studieförbunden och kulturinstitutionerna får i uppdrag att hitta samverkansmodeller.<br />
En idé är att införa ”praoverksamhet” på länets kulturinstitutioner för studieförbundens<br />
cirkelledare.<br />
• Regionförbundets kansli ska i samarbete med länets kommuner, Kalmar läns bildningsförbund,<br />
konstföreningarna och konstinstitutionerna hitta nya målgrupper.<br />
• Regionbiblioteket får i uppdrag att tillsammans med Kalmar läns bildningsförbund<br />
utreda möjligheten till digitalt skapande på biblioteken.<br />
Förbättra konstföreningarnas möjligheter<br />
I Kalmar län finns 37 konstföreningar anslutna till riksförbundet för Sveriges Konstföreningar.<br />
18 av de 37 föreningarna är allmänna och 19 är arbetsplatsföreningar.<br />
Allmänna konstföreningar finns i samtliga kommuner och alla arrangerar flera konstutställningar<br />
per år i egna eller lånade lokaler. Störst är Kalmar konstförening, med eget konstmuseum.<br />
Samtliga föreningar ordnar även årliga konstlotterier för sina medlemmar. En undersökning<br />
visar att en konstförening i genomsnitt köper konst för cirka 35 000 kronor varje år.<br />
Den totala inköpssumman för länet uppgår därmed till minst 1 miljon kronor per år.<br />
Idag har många konstföreningar problem med att hitta bra utställningslokaler, vilket begränsar<br />
möjligheterna att anordna utställningar. Andra problem är att stödet till konstföreningarna<br />
varierar och att två av tre konstföreningar har svårigheter att rekrytera nya och<br />
framförallt unga, medlemmar.<br />
Fler utställningslokaler ger konstföreningarna förutsättningar att öka antalet utställningar<br />
per år. Ett utökat samarbete mellan föreningarna och olika institutioner skulle underlätta<br />
och berika utställningsverksamheten.<br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
7
åtgärder<br />
• Konstkonsulenten får i uppdrag att, tillsammans med intresserade kommuner, göra en<br />
inventering av möjliga utställningsplatser.<br />
• Regionförbundet får i uppdrag att samordna informationsinsatser kring konstarrangemang.<br />
• Kalmardistriktet av Sveriges Konstföreningar får i uppdrag att utveckla samarbetsformer<br />
mellan konstföreningar, studieförbund, skolor och andra organisationer, för att öka<br />
konstintresset och konstkunskapen.<br />
2 – Regional profilering<br />
Ett vitalt konst- och kulturliv gör regionen attraktiv för såväl turister, inflyttare som näringsliv.<br />
Konsten har stor betydelse när det gäller att attrahera unga människor att bosätta<br />
sig i regionen, konstateras bland annat i Regionförbundets flyttundersökning.<br />
Goda förutsättningar finns att profilera konstområdet eftersom det redan finns många<br />
konstnärer, museer och konsthallar i regionen – som för övrigt är ett av de mest populära<br />
besöksmålen i Sverige.<br />
Ett vitalt konstliv kräver impulser utifrån och möjlighet att möta andra regioners och länders<br />
konstliv. Därför måste detta utbyte underlättas.<br />
Antalet inflyttade konstnärer med konsthögskoleutbildning måste öka. Länet bör därför<br />
aktivt vända sig till konstutbildningarna för att stimulera inflyttning. Försörjningsmöjligheterna<br />
måste förbättras. Gallerier ökar besöksnäringen och är viktiga för konstnärerna.<br />
Några aktörer inom konstområdet är Orrefors och Kosta Boda glasbruk, VIDA Museum<br />
& Konsthall, Capellagården, Kalmar konstmuseum, Kulturmagasinet Bergkvara, Virserums<br />
konsthall, Ölands folkhögskola och Landstinget i Kalmar län med sin konstsamling. (Läs<br />
mer om regionens konstaktörer i bilaga 2).<br />
Genom att använda den regionala kulturprofileringen i besöksnäringen och som näringspolitiskt<br />
medel kan man öka inflyttningen. Profileringen kan även användas för att öka antalet<br />
övernattningar i länet. Ytterligare sätt att locka besökare är att bredda och utveckla konstutbudet<br />
under lågsäsong och erbjuda kulturupplevelser i form av paketresor.<br />
Riktade insatser kan användas för att attrahera unga konstintresserade. Ge konststuderande<br />
större möjlighet att ta del av länets konstutbud, liksom möjlighet att ställa ut sina produkter.<br />
Ett annat utvecklingsområde är nya utbildningar baserade på konst som pedagogiskt<br />
hjälpmedel.<br />
Prioriterat område och åtgärdsförslag<br />
Anordna en konsttriennal med inriktning mot Östersjöländerna<br />
En triennal – det vill säga en utställning som äger rum vart tredje år - för konstinstitutioner<br />
och kommuner kan bidra till att skapa utställningar av hög klass. En triennal skapar nya<br />
samarbeten och väcker uppmärksamhet både nationellt och internationellt och bör varje<br />
gång ha ett tema som används i all marknadsföring. Målet ska vara att locka en interna-<br />
Regionförbundet i Kalmar län 8 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>
tionell konstpublik och att samla många aktörer inom och utanför konstens traditionella<br />
områden.<br />
Att utgå från Östersjön faller sig naturligt, vilket också överensstämmer med Kulturrådets<br />
vilja att prioritera internationellt kulturutbyte. För att få uppmärksamhet utanför länet<br />
måste arrangemanget ha god framförhållning, vara stort och ha hög kvalitet.<br />
Triennalen kan bidra till att sambanden med andra samhällsområden stärks, likväl som ett<br />
ökat internationellt samarbete kan höja kvaliteten inom den egna verksamheten. Ytterligare<br />
en möjlighet är att ett internationellt samarbete kan bredda konstens finansieringsbas,<br />
eftersom lokala och regionala medel ”räknas upp” med både statliga medel och EU-medel.<br />
åtgärd<br />
Regionförbundets konstgrupp undersöker via en förstudie om det är möjligt att arrangera en<br />
återkommande konstutställning med inriktning mot östersjöländerna, vart tredje år.<br />
3 – Samarbete och marknadsföring<br />
Samarbetsprojekt mellan länets olika aktörer inom konst och kultur bör öka. Utbytet mellan<br />
konst, design, arkitektur och samhälle har stor potential eftersom de berikar varandra,<br />
till exempel i stadsplanering och produktutveckling där de naturligt möts.<br />
Marknadsföringen bör förbättras både inom och utanför regionen. Ett initiativ till detta har<br />
tagits av Virserums konsthall genom tidningen ”Konst och Kultur i Småland”.<br />
Det finns behov av ett gemensamt marknadsföringsarbete för konst och kultur som kan<br />
vara länsöverskridande. Insatserna bör samordnas med övrig marknadsföring inom till exempel<br />
turism. Om konsten i Småland marknadsförs gemensamt kan man skapa en tydligare<br />
profil.<br />
Nya samarbetspartners ska inbjudas att delta i och finansiera marknadsföringsinsatserna.<br />
Marknadsföringen av regionens konst och kultur ska ske både nationellt och internationellt,<br />
till exempel i östersjöområdet.<br />
Prioriterat område och åtgärdsförslag<br />
Effektivare marknadsföring<br />
Marknadsföring av kulturutbudet i Kalmar län har länge varit ett problem. Det är svårt för<br />
publiken att hitta information om utbudet i regionen, eftersom det finns få länstäckande<br />
informationskanaler.<br />
Dessutom har konstföreningarna, men även kulturinstitutionerna, små resurser till marknadsföring.<br />
Flera olika kanaler bör användas för att nå invånare och publik. Det kan ske via webbsidor,<br />
sociala medier, e-post, sms och via traditionella medier. En annan möjlighet är att<br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
9
marknadsföra länets kulturliv i samband med mässor inom till exempel turism, möbler och<br />
trädgård.<br />
åtgärder<br />
• En arbetsgrupp tillsätts för att ta fram förslag till en informationstjänst som kan nås<br />
via Internet, e-post och sms. Studenter vid landets konsthögskolor ska till exempel<br />
kunna ta fram informationsmaterial om regionens konstliv.<br />
• Strategigruppen för konst och samhälle får i uppdrag att hitta effektiva sätt att marknadsföra<br />
länets konstliv via IT, bearbetning av media och traditionella medier.<br />
• Regionförbundet samarbetar med kommunerna, Kalmar läns bildningsförbund, konstföreningarna<br />
och länsinstitutionerna för att nå nya målgrupper.<br />
4 - Skolan<br />
För att utveckla Kalmar län som ett konstlän måste skolan vara delaktig. Många skolor<br />
arbetar idag med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser. Olika rapporter visar<br />
dock att barns och ungdomars möjligheter att själva få skapa och delta i kulturlivet skiljer<br />
sig åt i regionen.<br />
Skolan har förmåga att nå ut till alla. Skapande och konstnärlig verksamhet i skolan berikar<br />
pedagogiken. I skolans konstnärliga verksamhet ska besök på institutioner och besök av<br />
konstnärer ingå.<br />
Konstkonsulenten kan stödja skolan genom olika projekt, till exempel inom estetiska<br />
lärprocesser. Konstkonsulenten kan, tillsammans med övriga kulturkonsulenter i länet,<br />
genomföra workshops för lärarstudenter på Linnéuniversitetet och vid fortbildningar för<br />
lärare inom grundskolan.<br />
Genom att ta fram en skolkultursstrategi garanteras alla barn och unga i länet lika tillgång<br />
till ett rikt kulturutbud. En gemensam skolkulturstrategi kan också bidra till att nya konstprojekt<br />
skapas mellan kulturinstitutionerna och skolan.<br />
Detta överensstämmer också med Kulturrådets prioriteringar, där man bland annat betonar<br />
alla skolbarns rätt till kultur samt en utbyggnad av Skapande skola. Genom Skapande skola<br />
främjas möten mellan elever och kulturarbetare. Från och med 2011 omfattar satsningen<br />
årskurserna 1-9 och uppgår till 150 miljoner kronor.<br />
Det finns behov av tid och ökad kompetens i kommunerna för att söka Skapande skolapengar.<br />
Här kan konsulenterna och institutionerna utgöra ett stöd.<br />
Idag saknas ett långsiktigt samarbete mellan konstlivet och skolan i regionen. Därtill fungerar<br />
inte kommunikationerna tillräckligt bra till länets konst- och kulturinstitutioner. Det<br />
behövs en analys av skolornas behov av resor och institutionernas önskemål.<br />
Regionförbundet i Kalmar län 10 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>
åtgärder<br />
• Alla skolelever ska minst en gång om året besöka en konsthall eller ett konstmuseum.<br />
• Barn och ungdomars möjligheter att resa till länets kulturinstitutioner och övriga kulturverksamheter<br />
ska förbättras. Besöken ska inte vara beroende av skolornas ekonomi.<br />
• En gemensam skolkulturstrategi för regionen tas fram för att ge alla barn och unga i<br />
länet lika tillgång till ett rikt kulturutbud. På sikt förstärks kulturkonsulenterna med en<br />
tjänst med särskilt ansvar för utveckling av samarbetet mellan kulturliv och skola.<br />
• Ett gemensamt länsprojekt under namnet ”Konstens år i skolan” initieras under perioden<br />
av konstkonsulenten. Detta för att utveckla estetiska lärprocesser och uppmärksamma<br />
konstens möjligheter i skolan.<br />
• Tillsammans med övriga konsulenter stöder konstkonsulenten utvecklingen av arbetsmetoder<br />
för estetiska lärprocesser. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet<br />
och andra aktörer inom universitet och forskarvärlden.<br />
• Kulturkonsulenterna och institutionerna ska stödja länets kommuner och skolor att söka<br />
statliga Skapande skola-medel. Att skapa gemensamma projekt för flera skolor är en<br />
möjlighet.<br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
11
Bilaga 1<br />
Personer om medverkat i arbetet att ta fram konststrategin:<br />
Regionförbundets konstgrupp<br />
Thomas Bjerkman, handläggare, Regionförbundet i Kalmar län<br />
Anneli Berglund, konstkonsulent, Kalmar konstmuseum<br />
Bengt Olof Johansson, museichef, Kalmar konstmuseum<br />
Ellen Ehk, Ateljéhus Pukeberg<br />
Henrik Teleman, Konsthallschef, Virserums konsthall<br />
Malin Lindmark Vrijman, före detta KRO-representant distrikt Småland och Kultivator<br />
Anne Ljung, intendent, Oskarshamns kulturförvaltning, deltagit 2007-2008<br />
Klas Börjesson, före detta museichef, Kalmar konstmuseum, deltagit 2007-2008<br />
Följande personer har tillfrågats om synpunkter<br />
Lore Nynnell, konstnär, Gamleby<br />
Eva Hagman, konstnär, Västervik<br />
Björn Samuelsson, kulturutvecklare, Kalmar kommun<br />
Barbro Hedenmalm, kultursekreterare, Nybro kommun<br />
Behnn Edwinsson, Landstingets konstråd<br />
Eva Olander, styrelsemedlem, Teatergalleriet<br />
Erik Wangel, ordförande distrikt Kalmar, Sveriges Konstföreningar<br />
Sven-Åke Johansson, ordförande Kalmar läns bildningsförbund<br />
Ingmar Svensson, vice ordförande Kalmar läns bildningsförbund<br />
Kontaktperson för konststrategin:<br />
Thomas Bjerkman<br />
Regionförbundet i Kalmar län<br />
thomas.bjerkman@rfkl.se<br />
0480 – 44 83 45<br />
070 – 673 88 57<br />
Regionförbundet i Kalmar län 12 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>
Bilaga 2<br />
Aktörer inom konstområdet i Kalmar län<br />
Några aktörer är Orrefors och Kosta Boda glasbruk, som för glasets traditioner vidare genom<br />
att utveckla hantverket och engagera ledande konstnärer och designers.<br />
Föreningen Glasrikets skatter har bildats för att bevara kulturarvet, glasskatten och skapa<br />
ett attraktivt besöksmål som sammanför tradition, historik och hantverk med ett modernt<br />
konstnärskap.<br />
VIDA Museum & Konsthall är en privat konsthall på Öland som visar glassamlingar av<br />
Bertil Vallien och Ulrica Hydman-Vallien, konst av Ulf Trotzig samt en samling samtida<br />
svensk bildkonst.<br />
Capellagården i Vickleby på Öland är en fristående hantverksmässig utbildning med konstnärlig<br />
inriktning. Huvudutbildningarna är möbel- och inredningssnickeri, keramik, textil<br />
och ekologisk trädgårdsutbildning.<br />
Kalmar konstmuseums nya byggnad möjliggör en förnyelse av museets verksamhet som<br />
ska spegla modernismens och den regionala konstens utveckling, samt den internationella<br />
samtidskonsten med särskild inriktning på länderna kring Östersjön.<br />
Designarkivet, som tillhör Kalmar konstmuseum, består av skisser och ritningar av drygt<br />
700 formgivare. På området i Pukeberg finns förutom Designarkivet även Linnéuniversitetets<br />
designutbildningar, Kalmar läns hemslöjd, ett belysningsföretag samt Ateljéhus Pukeberg<br />
för fristående konstnärer, formgivare och konsthantverkare.<br />
Kulturmagasinet Bergkvara drivs av Föreningen Kulturmagasinet. Byggnaden innehåller<br />
ateljéer, grafikverkstad, galleri och konstbibliotek.<br />
Virserums konsthall ska utvecklas och etableras som ett kreativt centrum för konst, där<br />
konst, utbildningsverksamhet och koppling till skog och trä utgör grunden för verksamheten.<br />
I Kalmar län finns fem folkhögskolor varav Ölands folkhögskola har den tydligaste konstprofilen.<br />
Samtliga konstnärer som är anställda på skolan är väletablerade konstnärer. 2009<br />
invigdes Konstens hus med bland annat verkstäder, ateljéer, musik- och rörelsestudio samt<br />
utrymmen för utställningar.<br />
Landstinget i Kalmar län har en konstsamling som omfattar över 8 000 verk. Förvärvandet<br />
av konst sker dels genom inköp av konst som presenteras offentligt, dels genom att konstnärer<br />
tilldelas uppdrag att konstnärligt utforma landstingets offentliga miljöer. Dessutom<br />
avsätter landstinget vid nybyggnation 0,5 procent av nyproduktionskostnaden till konstnärlig<br />
utsmyckning.<br />
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
13
Regionförbundet i Kalmar län 14 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>
Regionförbundet i Kalmar län <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong> - <strong>2014</strong><br />
15
Regionförbundet – en samlande kraft för regional utveckling<br />
Regionförbundet i Kalmar län är en politiskt styrd organisation<br />
som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor.<br />
Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets tolv<br />
kommuner samt landstinget.<br />
www.rfkl.se<br />
Regionförbundet i Kalmar län 16 <strong>Konststrategi</strong> för Kalmar län <strong>2012</strong>- <strong>2014</strong>