Konststrategi 2012-2014 - Vimmerby Kommun

läns 

Kalmar 

konststrategi 

2012-2014 

Regionförbundet i Kalmar län Konststrategi för Kalmar län 2012 - 2014 

1

Omslag: 

Foto 1 – Exteriört foto från sommarateljén Regionförbundet vid Kalmar i Kalmar Konstmuseum. 

län 2 Konststrategi för Kalmar län 2012- 2014 

Foto 2 – Utställningen Händer vid Virserums konsthall. Foto: Virserums konsthall.

k 

onststrategins syfte är att stärka den konstnärliga och kreativa återväxten 

i regionen genom: 

• pedagogiska insatser för barn och ungdomar 

• förbättrade villkor för aktiva konstutövare 

• bästa möjliga förhållanden för publiken 


3

akgrund: 

ett fortlöpande handlingsprogram 

under 2012-2014 

Konststrategin för Kalmar län antogs av Regionförbundets styrelse 2011 och ska ses som 

ett fortlöpande handlingsprogram under 2012 – 2014. De föreslagna åtgärderna ska genomföras 

eller påbörjas under perioden. 

Konststrategin har utformats utifrån de nya nationella kulturpolitiska målen som beslutades 

av riksdagen i december 2009. Målen styr den statliga kulturpolitiken, men vägleder också 

kulturpolitiken i kommuner och region/landsting. 

De nationella målen säger att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft 

med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, 

mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen 

ska kulturpolitiken bland annat främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, ett levande kulturarv, 

internationellt utbyte samt särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 

Kalmar läns konstliv har utvecklats under de senaste åren. Till exempel har ett tiotal yngre 

högskoleutbildade konstnärer flyttat till länet. VIDA Museum & Konsthall, Virserums 

konsthall, Oskarshamns kulturhus och Västerviks museum har utökat sina lokaler. 

JAG-museet öppnade 2007 på Öland, Designarkivet i Nybro har färdigställts med arkiv, 

forsknings- och utställningslokaler, fler konstnärsateljéer har tillkommit på Lindö i Kalmar 

och Ateljéhus Pukeberg i Nybro. Ett nytt konstmuseum har uppförts i Kalmar, Ölands 

folkhögskola invigde Konstens hus 2009 och Galleri Monica Strandberg öppnade samma år 

i Kalmar. 

Den regionala konstkonsulenttjänsten har permanentats. Konsulentens arbete stärker intresset 

för bild och form i regionen, bland annat genom projektverksamhet i samarbete med 

länets skolor, kulturförvaltningar, konstnärer och konstföreningar. 

utgångsläge: 

konsten ska vara tillgänglig för alla 

I de nationella kulturpolitiska målen slås fast att konsten ska vara tillgänglig för alla invånare. 

För att konsten ska kunna utvecklas krävs insatser från det offentliga. 

I konststrategin har olika behov identifierats: 

• Projektmedlen för kultur- och konstprojekt i regionen är begränsade och kunskapen 

om hur man hittar nya finansieringskällor ofta otillräcklig hos många konstnärer. 

Därtill har möjligheten att få EU-stöd minskat. 

Regionförbundet i Kalmar län 4 Konststrategi för Kalmar län 2012- 2014

• Konstscenens aktörer är inte alltid tillräckligt medvetna om behovet av att nå nya 

och breda publikgrupper och regionens utställningsarrangörer saknar strukturer för 

gemensam marknadsföring av konst och kultur. 

• Nätverk och naturliga mötesplatser för konstnärer och konsthantverkare saknas, 

vilket kan vara en av orsakerna till att få unga kulturarbetare vill verka i glesbygden. 

• Konst och kultur har varierande status inom politiken och det finns brister i kunskapen 

om hur konsten integreras i samhället i stort. 

• 1-procentregeln för konst i offentlig miljö tillämpas inte i alla kommuner eller i 

landstinget. Nödvändig kompetens saknas vid upphandling, inköp och förvaltning av 

konst i offentlig miljö. Utställningsersättning till konstnärer tillämpas i otillräcklig 

grad. 

• Inom skolan finns behov av insatser, eftersom bild och form inte har samma status 

som övriga ämnen i skolan. Alla barn får inte kontakt med konst under sin skoltid. 

strategin är indelad 

i fyra avsnitt: 

1. Konst och samhälle 

2. Regional profilering 

3. Samarbete och marknadsföring 

4. Skolan 

Inom varje avsnitt finns prioriterade områden och förslag på åtgärder. Vissa av åtgärderna 

kan passa in under flera avsnitt, men har av praktiska skäl sorterats in under ett avsnitt. 

1 – Konst och samhälle 

Konsten kan berika hela samhällslivet. Konsten ger människor språk och bilder för att förstå 

sig själva och sin tid. Tillgång till sådana verktyg är en förutsättning för ett demokratiskt 

samhälle. Konst är en av många vägar till kunskap och kreativitet. 

Olika kreativa centra - konsthallar, kulturinstitutioner, design- och arkitektföretag, media, 

universitet och forskning - måste mötas och samarbeta mer. I ett modernt samhälle är dessa 

en självklar del av samhällsbyggandet och det offentliga samtalet. 

Konsten kan vara den katalysator som bidrar till att skapa en kreativ process. Speciellt tydligt 

är detta när det gäller lärande, samhälls- och stadsplanering samt arkitekturfrågor. 

I länet bedrivs på flera ställen arbeten för att integrera konsten i samhället. Detta arbete bör 

uppmuntras och erfarenheterna spridas inom och utom länet. 

Konstnärernas möjlighet att kunna försörja sig och skapa projekt i interaktion med samhället, 

måste stödjas. I det arbetet är exempelvis näringslivschefer, kultursekreterare, konstkonsulenten, 

regionens kulturtjänstemän och organisationer viktiga som förmedlande länkar 

och rådgivare. 

Kulturens närmande till näringslivet är en viktig fråga. Intressanta exempel på detta är Designarkivet 

i Pukeberg och Virserums konsthall. 

Offentliga aktörer, som kommunerna, kan hjälpa konstnärer att skapa projekt utan att det 


5

krävs nya medel, till exempel genom att medverka vid ansökan och redovisning av EU-projekt. 

För ekonomiskt svaga aktörer är det ett problem att EU-medlen betalas ut i efterhand. 

Här kan kommunerna vara till stor hjälp genom att fungera som tillfällig ”bank”. 

Prioriterade områden och åtgärdsförslag 

Inrätta en strategigrupp för konst och samhälle 

Kulturpolitiken har verkningar långt utanför det ”egna” området till exempel inom besöksnäring, 

inflyttning och tillväxt. Genom att skapa en strategigrupp för konst – i samklang 

med andra samhällsområden - kan man motverka att konst och kultur behandlas som isolerade 

områden. 

Strategigruppens uppgift blir att hitta nya infallsvinklar och samarbetsmöjligheter. Gruppen 

kan till exempel utveckla nya konst- och kulturyttringar som kan stärka besöksnäringen 

(konstrundor, symposier med mera), arrangera ett årligt profilseminarium om samhälle, 

konst och kultur, initiera utbildningar inom konst och kultur samt hitta kompletterande 

finansieringsformer. 

åtgärd 

Regionförbundets konstgrupp får i uppdrag att inrätta en strategigrupp för konst och samhälle. 

Till gruppen knyts representanter för näringsliv, arbetsliv, turism, samhällsplanering och politik, 

universitet/vetenskap, konst och kultur, design och arkitektur. 

Förbättra möjligheterna för konstnärer 

Konstnärer producerar en rad värden på olika nivåer, allt från existentiella till rent ekonomiska, 

men de flesta professionella konstnärerna har låga inkomster, samtidigt som ersättningen 

för utställningar och medverkan är för låg eller saknas. 

Det finns för få kollektiva verkstäder och ateljéprogram i regionen. Antalet utställningsplatser 

är begränsat. 

Genom att skapa fler ateljéprogram med gästateljéer kan man locka svenska och internationella 

konstnärer till regionen. Rekryteringen underlättas om man vänder sig till studerande 

på konsthögskolor. 

åtgärder 

• Regionförbundet uttalar ett tydligt stöd för MU-avtalet. Ett avtal som reglerar medverkans- 

och utställningsersättning till konstnärer och samtidigt verkar för en större 

resursfördelning till berörda institutioner. 

• Regionförbundet undersöker möjligheterna att inrätta ett ateljéprogram i samarbete 

med sydostlänen. 

• Regionförbundet och konstkonsulenten ska hjälpa konstnärer att utveckla regionala 

projekt till EU-projekt. 

• Regionförbundet får i uppdrag att se över regelverket för kulturstipendierna. 

• Regionförbundet och konstkonsulenten ska tillsammans med länets kommuner och 

landsting, inklusive kommunala bostadsbolag, ta fram ett policydokument kring upphandling, 

inköp, förvaltning av offentlig konst och tillämpandet av 1-procentsregeln vid 

ny- och ombyggnationer. 


• Ett lämpligt kursutbud för konstnärer ska tas fram. Detta sker i samarbete med andra 

regioner, Statens konstråd, Konsthantverkscentrum, folkhögskolor, Konstnärernas riksorganisation, 

universitet och studieförbund. 

Utöka samarbetet mellan studieförbund och kulturinstitutioner 

Till folkbildningen räknas vanligtvis bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar. 

I konststrategin avses bibliotek och studieförbund. 

På statlig nivå har statsbidragen till folkbildningen delegerats till Folkbildningsrådet och på 

regional nivå samordnas folkbildningen av Kalmar läns bildningsförbund. 

Studieförbunden är en av de viktigaste stöd- och organisationsformerna för amatörkulturen. 

Idag finns nio bidragsberättigade studieförbund i Sverige. 

Samarbetet mellan studieförbunden och länets kulturinstitutioner är inte särskilt omfattande. 

Ett ökat samarbete kan berika båda parter. Studieförbunden har ett stort kontaktnät 

som kan bidra till att länskulturen når nya målgrupper. En möjlighet att nå fler ungdomar 

kan vara genom ”digitalt skapande”. 

åtgärder 

• Studieförbunden och kulturinstitutionerna får i uppdrag att hitta samverkansmodeller. 

En idé är att införa ”praoverksamhet” på länets kulturinstitutioner för studieförbundens 

cirkelledare. 

• Regionförbundets kansli ska i samarbete med länets kommuner, Kalmar läns bildningsförbund, 

konstföreningarna och konstinstitutionerna hitta nya målgrupper. 

• Regionbiblioteket får i uppdrag att tillsammans med Kalmar läns bildningsförbund 

utreda möjligheten till digitalt skapande på biblioteken. 

Förbättra konstföreningarnas möjligheter 

I Kalmar län finns 37 konstföreningar anslutna till riksförbundet för Sveriges Konstföreningar. 

18 av de 37 föreningarna är allmänna och 19 är arbetsplatsföreningar. 

Allmänna konstföreningar finns i samtliga kommuner och alla arrangerar flera konstutställningar 

per år i egna eller lånade lokaler. Störst är Kalmar konstförening, med eget konstmuseum. 

Samtliga föreningar ordnar även årliga konstlotterier för sina medlemmar. En undersökning 

visar att en konstförening i genomsnitt köper konst för cirka 35 000 kronor varje år. 

Den totala inköpssumman för länet uppgår därmed till minst 1 miljon kronor per år. 

Idag har många konstföreningar problem med att hitta bra utställningslokaler, vilket begränsar 

möjligheterna att anordna utställningar. Andra problem är att stödet till konstföreningarna 

varierar och att två av tre konstföreningar har svårigheter att rekrytera nya och 

framförallt unga, medlemmar. 

Fler utställningslokaler ger konstföreningarna förutsättningar att öka antalet utställningar 

per år. Ett utökat samarbete mellan föreningarna och olika institutioner skulle underlätta 

och berika utställningsverksamheten. 


7

åtgärder 

• Konstkonsulenten får i uppdrag att, tillsammans med intresserade kommuner, göra en 

inventering av möjliga utställningsplatser. 

• Regionförbundet får i uppdrag att samordna informationsinsatser kring konstarrangemang. 

• Kalmardistriktet av Sveriges Konstföreningar får i uppdrag att utveckla samarbetsformer 

mellan konstföreningar, studieförbund, skolor och andra organisationer, för att öka 

konstintresset och konstkunskapen. 

2 – Regional profilering 

Ett vitalt konst- och kulturliv gör regionen attraktiv för såväl turister, inflyttare som näringsliv. 

Konsten har stor betydelse när det gäller att attrahera unga människor att bosätta 

sig i regionen, konstateras bland annat i Regionförbundets flyttundersökning. 

Goda förutsättningar finns att profilera konstområdet eftersom det redan finns många 

konstnärer, museer och konsthallar i regionen – som för övrigt är ett av de mest populära 

besöksmålen i Sverige. 

Ett vitalt konstliv kräver impulser utifrån och möjlighet att möta andra regioners och länders 

konstliv. Därför måste detta utbyte underlättas. 

Antalet inflyttade konstnärer med konsthögskoleutbildning måste öka. Länet bör därför 

aktivt vända sig till konstutbildningarna för att stimulera inflyttning. Försörjningsmöjligheterna 

måste förbättras. Gallerier ökar besöksnäringen och är viktiga för konstnärerna. 

Några aktörer inom konstområdet är Orrefors och Kosta Boda glasbruk, VIDA Museum 

& Konsthall, Capellagården, Kalmar konstmuseum, Kulturmagasinet Bergkvara, Virserums 

konsthall, Ölands folkhögskola och Landstinget i Kalmar län med sin konstsamling. (Läs 

mer om regionens konstaktörer i bilaga 2). 

Genom att använda den regionala kulturprofileringen i besöksnäringen och som näringspolitiskt 

medel kan man öka inflyttningen. Profileringen kan även användas för att öka antalet 

övernattningar i länet. Ytterligare sätt att locka besökare är att bredda och utveckla konstutbudet 

under lågsäsong och erbjuda kulturupplevelser i form av paketresor. 

Riktade insatser kan användas för att attrahera unga konstintresserade. Ge konststuderande 

större möjlighet att ta del av länets konstutbud, liksom möjlighet att ställa ut sina produkter. 

Ett annat utvecklingsområde är nya utbildningar baserade på konst som pedagogiskt 

hjälpmedel. 

Prioriterat område och åtgärdsförslag 

Anordna en konsttriennal med inriktning mot Östersjöländerna 

En triennal – det vill säga en utställning som äger rum vart tredje år - för konstinstitutioner 

och kommuner kan bidra till att skapa utställningar av hög klass. En triennal skapar nya 

samarbeten och väcker uppmärksamhet både nationellt och internationellt och bör varje 

gång ha ett tema som används i all marknadsföring. Målet ska vara att locka en interna- 


tionell konstpublik och att samla många aktörer inom och utanför konstens traditionella 

områden. 

Att utgå från Östersjön faller sig naturligt, vilket också överensstämmer med Kulturrådets 

vilja att prioritera internationellt kulturutbyte. För att få uppmärksamhet utanför länet 

måste arrangemanget ha god framförhållning, vara stort och ha hög kvalitet. 

Triennalen kan bidra till att sambanden med andra samhällsområden stärks, likväl som ett 

ökat internationellt samarbete kan höja kvaliteten inom den egna verksamheten. Ytterligare 

en möjlighet är att ett internationellt samarbete kan bredda konstens finansieringsbas, 

eftersom lokala och regionala medel ”räknas upp” med både statliga medel och EU-medel. 

åtgärd 

Regionförbundets konstgrupp undersöker via en förstudie om det är möjligt att arrangera en 

återkommande konstutställning med inriktning mot östersjöländerna, vart tredje år. 

3 – Samarbete och marknadsföring 

Samarbetsprojekt mellan länets olika aktörer inom konst och kultur bör öka. Utbytet mellan 

konst, design, arkitektur och samhälle har stor potential eftersom de berikar varandra, 

till exempel i stadsplanering och produktutveckling där de naturligt möts. 

Marknadsföringen bör förbättras både inom och utanför regionen. Ett initiativ till detta har 

tagits av Virserums konsthall genom tidningen ”Konst och Kultur i Småland”. 

Det finns behov av ett gemensamt marknadsföringsarbete för konst och kultur som kan 

vara länsöverskridande. Insatserna bör samordnas med övrig marknadsföring inom till exempel 

turism. Om konsten i Småland marknadsförs gemensamt kan man skapa en tydligare 

profil. 

Nya samarbetspartners ska inbjudas att delta i och finansiera marknadsföringsinsatserna. 

Marknadsföringen av regionens konst och kultur ska ske både nationellt och internationellt, 

till exempel i östersjöområdet. 

Prioriterat område och åtgärdsförslag 

Effektivare marknadsföring 

Marknadsföring av kulturutbudet i Kalmar län har länge varit ett problem. Det är svårt för 

publiken att hitta information om utbudet i regionen, eftersom det finns få länstäckande 

informationskanaler. 

Dessutom har konstföreningarna, men även kulturinstitutionerna, små resurser till marknadsföring. 

Flera olika kanaler bör användas för att nå invånare och publik. Det kan ske via webbsidor, 

sociala medier, e-post, sms och via traditionella medier. En annan möjlighet är att 


9

marknadsföra länets kulturliv i samband med mässor inom till exempel turism, möbler och 

trädgård. 

åtgärder 

• En arbetsgrupp tillsätts för att ta fram förslag till en informationstjänst som kan nås 

via Internet, e-post och sms. Studenter vid landets konsthögskolor ska till exempel 

kunna ta fram informationsmaterial om regionens konstliv. 

• Strategigruppen för konst och samhälle får i uppdrag att hitta effektiva sätt att marknadsföra 

länets konstliv via IT, bearbetning av media och traditionella medier. 

• Regionförbundet samarbetar med kommunerna, Kalmar läns bildningsförbund, konstföreningarna 

och länsinstitutionerna för att nå nya målgrupper. 

4 - Skolan 

För att utveckla Kalmar län som ett konstlän måste skolan vara delaktig. Många skolor 

arbetar idag med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser. Olika rapporter visar 

dock att barns och ungdomars möjligheter att själva få skapa och delta i kulturlivet skiljer 

sig åt i regionen. 

Skolan har förmåga att nå ut till alla. Skapande och konstnärlig verksamhet i skolan berikar 

pedagogiken. I skolans konstnärliga verksamhet ska besök på institutioner och besök av 

konstnärer ingå. 

Konstkonsulenten kan stödja skolan genom olika projekt, till exempel inom estetiska 

lärprocesser. Konstkonsulenten kan, tillsammans med övriga kulturkonsulenter i länet, 

genomföra workshops för lärarstudenter på Linnéuniversitetet och vid fortbildningar för 

lärare inom grundskolan. 

Genom att ta fram en skolkultursstrategi garanteras alla barn och unga i länet lika tillgång 

till ett rikt kulturutbud. En gemensam skolkulturstrategi kan också bidra till att nya konstprojekt 

skapas mellan kulturinstitutionerna och skolan. 

Detta överensstämmer också med Kulturrådets prioriteringar, där man bland annat betonar 

alla skolbarns rätt till kultur samt en utbyggnad av Skapande skola. Genom Skapande skola 

främjas möten mellan elever och kulturarbetare. Från och med 2011 omfattar satsningen 

årskurserna 1-9 och uppgår till 150 miljoner kronor. 

Det finns behov av tid och ökad kompetens i kommunerna för att söka Skapande skolapengar. 

Här kan konsulenterna och institutionerna utgöra ett stöd. 

Idag saknas ett långsiktigt samarbete mellan konstlivet och skolan i regionen. Därtill fungerar 

inte kommunikationerna tillräckligt bra till länets konst- och kulturinstitutioner. Det 

behövs en analys av skolornas behov av resor och institutionernas önskemål. 


åtgärder 

• Alla skolelever ska minst en gång om året besöka en konsthall eller ett konstmuseum. 

• Barn och ungdomars möjligheter att resa till länets kulturinstitutioner och övriga kulturverksamheter 

ska förbättras. Besöken ska inte vara beroende av skolornas ekonomi. 

• En gemensam skolkulturstrategi för regionen tas fram för att ge alla barn och unga i 

länet lika tillgång till ett rikt kulturutbud. På sikt förstärks kulturkonsulenterna med en 

tjänst med särskilt ansvar för utveckling av samarbetet mellan kulturliv och skola. 

• Ett gemensamt länsprojekt under namnet ”Konstens år i skolan” initieras under perioden 

av konstkonsulenten. Detta för att utveckla estetiska lärprocesser och uppmärksamma 

konstens möjligheter i skolan. 

• Tillsammans med övriga konsulenter stöder konstkonsulenten utvecklingen av arbetsmetoder 

för estetiska lärprocesser. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet 

och andra aktörer inom universitet och forskarvärlden. 

• Kulturkonsulenterna och institutionerna ska stödja länets kommuner och skolor att söka 

statliga Skapande skola-medel. Att skapa gemensamma projekt för flera skolor är en 

möjlighet. 


11

Bilaga 1 

Personer om medverkat i arbetet att ta fram konststrategin: 

Regionförbundets konstgrupp 

Thomas Bjerkman, handläggare, Regionförbundet i Kalmar län 

Anneli Berglund, konstkonsulent, Kalmar konstmuseum 

Bengt Olof Johansson, museichef, Kalmar konstmuseum 

Ellen Ehk, Ateljéhus Pukeberg 

Henrik Teleman, Konsthallschef, Virserums konsthall 

Malin Lindmark Vrijman, före detta KRO-representant distrikt Småland och Kultivator 

Anne Ljung, intendent, Oskarshamns kulturförvaltning, deltagit 2007-2008 

Klas Börjesson, före detta museichef, Kalmar konstmuseum, deltagit 2007-2008 

Följande personer har tillfrågats om synpunkter 

Lore Nynnell, konstnär, Gamleby 

Eva Hagman, konstnär, Västervik 

Björn Samuelsson, kulturutvecklare, Kalmar kommun 

Barbro Hedenmalm, kultursekreterare, Nybro kommun 

Behnn Edwinsson, Landstingets konstråd 

Eva Olander, styrelsemedlem, Teatergalleriet 

Erik Wangel, ordförande distrikt Kalmar, Sveriges Konstföreningar 

Sven-Åke Johansson, ordförande Kalmar läns bildningsförbund 

Ingmar Svensson, vice ordförande Kalmar läns bildningsförbund 

Kontaktperson för konststrategin: 

Thomas Bjerkman 

Regionförbundet i Kalmar län 

thomas.bjerkman@rfkl.se 

0480 – 44 83 45 

070 – 673 88 57 


Bilaga 2 

Aktörer inom konstområdet i Kalmar län 

Några aktörer är Orrefors och Kosta Boda glasbruk, som för glasets traditioner vidare genom 

att utveckla hantverket och engagera ledande konstnärer och designers. 

Föreningen Glasrikets skatter har bildats för att bevara kulturarvet, glasskatten och skapa 

ett attraktivt besöksmål som sammanför tradition, historik och hantverk med ett modernt 

konstnärskap. 

VIDA Museum & Konsthall är en privat konsthall på Öland som visar glassamlingar av 

Bertil Vallien och Ulrica Hydman-Vallien, konst av Ulf Trotzig samt en samling samtida 

svensk bildkonst. 

Capellagården i Vickleby på Öland är en fristående hantverksmässig utbildning med konstnärlig 

inriktning. Huvudutbildningarna är möbel- och inredningssnickeri, keramik, textil 

och ekologisk trädgårdsutbildning. 

Kalmar konstmuseums nya byggnad möjliggör en förnyelse av museets verksamhet som 

ska spegla modernismens och den regionala konstens utveckling, samt den internationella 

samtidskonsten med särskild inriktning på länderna kring Östersjön. 

Designarkivet, som tillhör Kalmar konstmuseum, består av skisser och ritningar av drygt 

700 formgivare. På området i Pukeberg finns förutom Designarkivet även Linnéuniversitetets 

designutbildningar, Kalmar läns hemslöjd, ett belysningsföretag samt Ateljéhus Pukeberg 

för fristående konstnärer, formgivare och konsthantverkare. 

Kulturmagasinet Bergkvara drivs av Föreningen Kulturmagasinet. Byggnaden innehåller 

ateljéer, grafikverkstad, galleri och konstbibliotek. 

Virserums konsthall ska utvecklas och etableras som ett kreativt centrum för konst, där 

konst, utbildningsverksamhet och koppling till skog och trä utgör grunden för verksamheten. 

I Kalmar län finns fem folkhögskolor varav Ölands folkhögskola har den tydligaste konstprofilen. 

Samtliga konstnärer som är anställda på skolan är väletablerade konstnärer. 2009 

invigdes Konstens hus med bland annat verkstäder, ateljéer, musik- och rörelsestudio samt 

utrymmen för utställningar. 

Landstinget i Kalmar län har en konstsamling som omfattar över 8 000 verk. Förvärvandet 

av konst sker dels genom inköp av konst som presenteras offentligt, dels genom att konstnärer 

tilldelas uppdrag att konstnärligt utforma landstingets offentliga miljöer. Dessutom 

avsätter landstinget vid nybyggnation 0,5 procent av nyproduktionskostnaden till konstnärlig 

utsmyckning. 


13



15

Regionförbundet – en samlande kraft för regional utveckling 

Regionförbundet i Kalmar län är en politiskt styrd organisation 

som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor. 

Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets tolv 

kommuner samt landstinget. 

www.rfkl.se

Konststrategi 2012-2014 - Vimmerby Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?