Levande hav, sjÃ¶ar och vattendrag till glÃ¤dje och nytta fÃ¶r alla

More documents

Recommendations

Info

Åsa Odell grisuppfödare Södra Åby Skåne – På vår gård har vi varit med i lantbrukets miljöprojekt i flera år och det har hjälpt oss att följa näringsflödena på ett bra sätt. Min uppfattning är att frivilliga åtgärder som bygger på kunskap är mycket effektivare och ger ett bättre resultat när det gäller miljöarbete. För varje lantbrukare känner sin gård bäst, sina fält, sina grödor och sina vattendrag, och vet vilka åtgärder som är mest effektiva. Får vi trubbig lagstiftning och regelverk med tjänstemannastyre så tar det död på engagemanget för då känner man mer att saker kommer uppifrån. Arne Joelsson handläggare HaV god vattenkvalitet Åtgärdsavelningen – Vi har kommit en bra bit på väg när det gäller att begränsa kväveutsläppen från lantbruket. Och det finns gårdar som har kommit långt på vägen mot ett miljöanpassat jordbruk. Men vi måste också jobba på bredden och få med de lantbrukare som kanske bäst behöver råd och planeringshjälp i vattenvårdsarbetet. Andras förväntningar och våra första steg Åtgärder mot fosforutsläpp kräver mer av lokal kunskap. Det handlar om att välja rätt åtgärder och att kombinera åtgärderna på bästa sätt. Och då har den enskilde markägaren ofta en känsla för vad som är lämpligast. Det är självklart viktigt att få med alla intressenter när vi ska uppnå målet om god vattenstatus. Det betyder att dialog och frivillighet är en viktig del av det arbetet. Peter Olsson yrkesfiskare Smögen Bohuslän – Jag förväntar mig att vi ska kunna påverka det europeiska fisket. Svenskt fiske är så litet och i de andra europeiska fiskarnas ögon så är vi gröna extremister. Så jag hoppas att vi tillsammans med myndigheten ska påverka, så att vi gör någon skillnad. Vi svenska fiskare är alltid de som driver frågor som större nätmaskor, ökade minimimått och selektiva redskap. Det är vi ganska ensamma om. Vi jobbar för ett hållbart fiske framför allt. Det är det inte alla som förstår, och vi måste ha hjälp med att kunna påverka. Bengt Kåmark utredare HaV internationella enheten – Idag säger EU:s bestämmelser att all fångad fisk som inte följer reglerna om kvoter, storlek eller som fiskats på fel område eller fel säsong med mera, ska kastas tillbaka i havet. Det betyder att stora mängder fisk idag, ofta död, kastas tillbaka till ingen nytta. Det här är inte bara ett stort slöseri med resurser, det gör det också svårt att göra säkra uppskattningar om fiskbeståndens storlek. Att få ett slut på det här slöseriet har under senare tid fått en alltmer central roll inom bl a den gemensamma fiskeripolitiken. Havs- och vattenmyndigheten stödjer ett införande av utkastförbud i den nya gemensamma fiskeripolitiken och har även lämnat ett starkt stöd till ett norskt förslag att införa ett utkastförbud regionalt i Skagerrak. Det här är ett exempel på hur vi arbetar för ett mer hållbart fiske på europeisk nivå. 10
– Vi kommer att ha mycket nytta av att vi får stöd när det gäller hantering av data. Vi kommer att få stöd i verksamheten och även med tillsynsfrågorna. Vi kommer också att få hjälp med uppföljning av åtgärder och det är viktigt för att vi ska kunna jobba för att nå de miljömål för vatten som kommer att ligga på den nya myndigheten. En annan sak som myndigheten kommer att kunna göra är att bistå oss med resurser, alltså anslag i form av pengar. Och en god dialog är det bästa sättet att se till att de här resurserna används på bästa sätt. Märet Engström enhetschef Länsstyrelsen Värmland Karlstad – När det gäller miljöövervakningen jobbar vi tillsammans med Naturvårdsverket för att göra tillgången till flera olika typer av miljödata allt bättre för länsstyrelserna och andra. Under 2012 satsar Havsoch vattenmyndigheten på att ge tillsynsvägledning inom områdena vattenverksamhet, enskilda avlopp och vattenskyddsområden, och tillsynsvägledningen ska framöver fortsätta att utvecklas i dialog med länsstyrelserna. Lennart Sorby chef HaV vattenförvaltningsenheten När det gäller pengar så lämnar myndigheten betydande bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med att förbättra vattenmiljön. Det handlar till exempel om kalkning av sjöar plus insatser för biologisk mångfald och åtgärder mot övergödning. – Jag hoppas verkligen att myndigheten tar tag i våtmarkerna. De har försummats under lång tid. Man har gett dem låg prioritet och det har gjort att de mål som finns om myllrande våtmarker inte alls är uppnådda. Jag hoppas att man ser på hela vattnets kretslopp där våtmarkerna finns som en viktig filtrerare och som också ger andra viktiga ekosystemtjänster i flödet mellan floderna och haven. De kan rena bort näringsämnen, lagra kol och står för en rik biologisk mångfald. Dessutom bjuder de på bra möjligheter till friluftsliv. Mikael Karlsson ordförande Svenska Naturskyddsföreningen Stockholm – Vi har våtmarkerna högt på vår prioriteringslista. Åtskilliga mindre våtmarker över hela landet har restaurerats eller nyskapats med hjälp av LOVA-bidrag som fördelas av Havs- och vattenmyndigheten. De nya våtmarkerna hjälper till både med att höja vattenkvaliteten och ökar den biologiska mångfalden. Mats Svensson utredare HaV åtgärdsavdelningen Vi har också börjat planera för att stödja större regionala vattenvårdsprojekt som öppnar för mer omfattande insatser där nya våtmarker ingår som ett av flera sätt för att göra landskapet mer levande och skapa bättre vattenmiljöer. Vi tittar också på Danmarks erfarenheter av att skapa större våtmarker, och även våtmarker av typer som är nya för Sverige. 11
Page 1 and 2: Levande hav, sjöar och vattendrag
Page 3: 16 Tomas Billow Marina Läroverket
Page 6: Det är många som vill använda ha
Page 12: Fiskevård kräver miljövård. De
Page 16: Sverige har över 200 mil havskust
Page 19 and 20: - Torne älv är en av de största
Page 22: Våtmarker myllrar av liv. Samtidig
Page 27 and 28: Vid Form Fotografi: Maja Kristin Ny

Levande hav, sjÃ¶ar och vattendrag till glÃ¤dje och nytta fÃ¶r alla

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?