Campus Ultuna - Akademiska Hus

Kvalitetsprogram för
markbehandling, växtlighet & belysning
Campus Ultuna
Februari 2010
Reviderad:
VETERINÄRVÄGEN
ULTUNA BY
CORSON
VHC
CAMPUSPARKEN
ULTUNA ALLÉ

Innehåll
Förord & tillämpning ............................................................ 3
Vision för Campus Ultuna ..................................................... 4
Övergripande kvalitets- och gestaltningsprinciper ................ 5
Gator, Busshållplatser ......................................................... 6
Parkeringar ......................................................................... 7
Gång- och cykelytor ............................................................ 8
Ledstråk .............................................................................. 10
Innergårdar / trädgårdar, Cykelparkeringar ......................... 11
Trappor & ramper ............................................................... 12
Räcken & handledare .......................................................... 13
Murar, Gräsarmering ........................................................... 14
Sittmöbler .......................................................................... 15
Skräpkorgar ........................................................................ 16
Pollare, Trafikskyltar ........................................................... 17
Dagvattenränna, Markgaller ............................................... 18
Växter på Campus .............................................................. 19
Belysning ............................................................................. 21
Kollage ................................................................................ 24
Förord & tillämpning
Detta kvalitetsprogram skall tydliggöra de utformnings- och
gestaltningsmål avseende den yttre miljön som utarbetats i
rapporten ”Vision för Campus Ultuna”. Verksamhetsfrågor
behandlas inte i kvalitetsprogrammet.
Kvalitetsprogrammet anger den kvalitetsnivå för material
och utformning som bedömts nödvändig för att uppnå
Campusvisionens mål. De material, utrustning och färger
som anges i kvalitetsprogrammet utgör en utgångspunkt
och bas för hur vad som ska användas på campusområdet.
På vissa platser, där det är motiverat, kan avvikelser förekomma.
Programmet är tänkt att tillämpas vid nybyggnation såväl
som vid upprustning inom Campus Ultuna.
Programmet är framtaget under 2008-2009 av landskapsarkitekter
vid Bjerking AB på uppdrag av SLU och
Akademiska hus. Belysning är framtagen av ljusdesigner vid
marshdesign, tillgänglighetsfrågor av tillgänglighetskonsultvid
Bjerking AB.
Som bakgrundsmaterial till kvalitetsprogrammet finns
även en systemvalsutredning, i vilken de olika materialen
utvärderas utifrån aspekter som karaktär, hållbarhet över
tid, ekonomi, miljö m.m. Belysningsprogrammet för Campus
Ultuna ligger också till grund för detta dokument.

ULLS VÄG
Vision för Campus Ultuna
VETERINÄRVÄGEN
ULLS VÄG
ULTUNA BY
FYRISÅN
CORSON
VHC
CAMPUSPARKEN
ULTUNA ALLÉ
Illustrationsplan från Vision för Campus Ultuna
Planen visar den övergripande strukturen för
Campus Ultuna. Området delas upp av corson och Ulls väg i
fyra kvadranter. Campusparken vävs ihop med den sydöstra
kvadranten.
Se även Vision för Campus Ultuna.

Övergripande
kvalitets- & gestaltningsprinciper
I ”Vision för Campus Ultuna” anges det övergripande målet:
Ett skönare, grönare, vackrare Campus. Den yttre miljön ska
planeras för att ge en sammanhållen karaktär med en tydlig
identitet. Corson och Ulls väg ska ge en enhetlighet och
stomme även innan campus är fullt färdigutbyggt.
• Där så är möjligt ska utformningen av landskapet knyta
an till de verksamheter som bedrivs i anslutande institutioner.
Exempelvis kan försöks- och provytor med fördel
integreras i Campusmiljön. SLU som ett centrum för utbildning
i frågor som rör den yttre miljön bör tydliggöras.
För att uppnå detta eftersträvas en Campusmiljö med tydlig
park- och trädgårdskaraktär. Väg/gatumiljöer ska upplevas
som integrerade trädgårdsmiljöer snarare än traditionella
gatumiljöer. I portarna till området tydliggörs också denna
gröna karaktär. De planerade relativt höga byggnaderna
kommer också ställa nya krav på hur vegetationen mot det
omkringliggande öppna landskapet hanteras.
Campus planeras med syfte att främja gående- och cyklister.
För att säkerställa att de centrala delarna av Campus
inte domineras av parkeringar har kort gångavstånd mellan
byggnader och parkeringar generellt inte prioriterats.
Parkeringarna är därför placerade perifiert i området. Dock
finns det angöringsplatser och hållplatser i anknytning till
entréer.
Den yttre miljön ska befrämja kontakter och aktiviteter
och ha ett stort rekreationsvärde. Tillgänglighet, säkerhet,
trygghet och allergifrågor är viktiga frågor att beakta. För
aktiviteter och verksamheter inom Campus se ”Vision för
Campus Ultuna”.
I ”Vision för Campus Ultuna” anges också att
Campusparken med sina kvalitéer även fortsättningsvis ska
spela en viktig roll för miljön på Campus Ultuna.
Övriga viktiga aspekter
• Den yttre miljön skall vara utformad med omsorg.
Kvalitén på anlagda ytor skall vara god så att en hållbar
långsiktighet erhålls.
• Materialval för byggda delar som murar och trappor,
beläggningsmaterial och växtmaterial ska borga för att
området redan från början ger en rik upplevelse.
• Utformningen av landskapet skall också, så långt det är
möjligt, anknyta till omkringliggande natur- och kulturvärden.
• Material skall vara bra miljöval.
• Infiltration och/eller fördröjning av dagvatten inom området
skall ske där så är möjligt.
• Utformning skall beakta arbetsmiljöfrågor både under
själva utförandet samt under drifttiden.
• Utrustning och belysning på området hålls samman genom
en enhetlig färgsättning och enhetligt materialval.
Tillgänglighet
Tillgänglighetsaspekter är här redovisade i form av en ”faktaruta”
i anslutning till respektive kapitel. Anvisningar syftar
till att fungera som en vägledning i projektering av landskap,
mark, gata och utvändiga detaljer. Både tillgänglighet
och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga har lyfts fram.
Visionen följer de riktlinjer som Handisam sammanfattat i
”Riv hindren”. Där Handisam ej specificerat detaljer avseende
den utvändiga miljöns utformning har ”Stockholm -
en stad för alla” samt ”Bygg ikapp” nyttjats för att få en bra
nivå på tillgängligheten och användbarheten inom området.
Att ha en samsyn i samtliga projekt inom Ultuna är viktigt
för att personer som rör sig inom campusområdet ska
kunna lokalisera sig och på egen hand ta sig fram, oavsett
eventuell funktionsnedsättning.
• En variation mellan traditionella och moderna
uttryck skall eftersträvas.

Gator
Gatornas sektionsmått och karaktärer syftar till att skapa en
grön helhetsmiljö samt till att sänka fordonens hastighet.
Gator i perifiera lägen väst om Campus utförs med diken,
medan mer centrala gator utförs med kantsten.
Bredd
Kvartersgator: 5,5 m.
Ulls väg: 7,0 m
Ytskikt
Tät asfalt - ABT 8 160/220, grå balast.
Överbyggnad
Gator med tung trafik utförs med överbyggnad innehållande
AG-lager.
Kantstöd
Råkantsten av granit utan fas, RV2.
Bredd 120 mm, synlig höjd 12 cm.
Infarter till parkeringar:
Råkantsten av granit med fas, RF2. Bredd 120 mm.
Ulls väg
Övergång mellan gata och entréyta
Råkantsten av granit med fas, RF2. Bredd 120 mm.
(Princip lika gata fram mot huvudentré MVM.)
Busshållplatser
Kantstöd
Hållplatskantstöd av granit med krysshamrad yta.
1000x450, synlig höjd 17 cm.
Gångyta
Betongplattor 350x350, grå.
Läggs med genomgående fog.
Kontrastmarkering
Vit betongplatta 350x350.
Ledstråk till påstigningsplats
Taktila ledstråksplattor av gjutjärn, 300x300x70 från GHform.
Ledplatta resp. ”knopplatta”.
Möbler
Se kap. Sittmöbler.

Parkeringar
En enhetlig utformning av parkeringsplatserna på campus
eftersträvas. Parkeringarna ska vara utrycksfulla och
säkerställa en god funktion och drift. För att motverka att
de upplevs som bilhav och alltför stora, bryts de upp med
hjälp av träddungar och underplanteringar samt med häckar
(klippta häckar central resp. friväxande perifiert). Rummet
styrs på så sätt inte endast av parkeringsplatsen mått
och logik. Parkeringarnas ytskikt kan med fördel varieras
m.h.a. blästring inom varje parkeringsenhet, se principplan.
Material - mått
Parkeringsplatsprincip/skiss - dungar med träd
P-platser, mått
5,0 x 2,5 m. HKP 5,0 resp 3,6 m.
Fritt utrymme bakåt 7,0 m (6,5 m vid utrymmesbrist).
Ytskikt
Asfalt - ABT 8 160/220, grå ballast.
För att erhålla variation/olika fält/ytor lyfts asfaltstens
ballast fram genom blästring. ABT 8 160/220.
(För färgvariation kan ballasten blandas ex.vis 30% röd och
70% grå, alt. använda annan ballaststorlek).
Principplan på asfaltsytor
Kantstöd
Råkantsten av granit utan fas, RV4.
Bredd 100 mm, synlig höjd 12 cm.
Avgränsning mellan olika asfaltsytor
Granitkantsten RV6.
Bredd 75 mm, sätts med synlig höjd 0 cm.
Tillgänglighet: PARKERINGAR
Kantstöd av granit
P-platsmarkering
Rostfri stålcylinder som försänks i asfaltsytan.
Utförs av rundstång av rostfritt
stål, slipad, EN 1.4418, Ø 125, L=150.
Gräns mellan asfalt och plantering
Granitkantsten RV4.
Bredd 100 mm, 10 cm synlig höjd.
Biluppställningsplats för handikappfordon
Minst en plats i angränsning till huvudentré till byggnad
eller annan viktig målpunkt ska utformas med
bredden 5,0 m. Om platsen angränsar till en fri yta är
måttet 3,6 m tillräckligt. Lutningen på ytan bör vara
max 1:50 åt alla håll och beläggningen ska vara fast,
jämn och halkfri. Om biluppställningsplats för handikappfordon
placeras längs med en kantsten behöver
längden vara ca 7,0 m för att få plats med en avfasning
bakom bilen. Utformning av avfasning lika Nivåskillnad
under Gångväg. Avstånd mellan biluppställningsplats
och tillgänglig entré eller annan viktig målpunkt ska
vara 25 m men helst 10 m.
Angöringsplats
Avstånd mellan angöringsplats och tillgänglig entré
eller annan viktig målpunkt ska vara 25 m, men helst
10 m.

Gång- och cykelytor
Gång- och cykelvägar
Ytskikt
Asfalt - ABT 4 160/220, grå balast.
För centrala stråk görs asfaltens ballast synlig genom
blästring. Där lutning och trafikmängd tillåter kan grus/stenmjöl
användas. Fraktion 0-8 mm, grå.
Stålkanter
Stålkant används för att underlätta skötsel samt för att
erhålla distinkta linjer och gränser. Stålkant tjocklek 8 mm
mellan gångyta och plantering eller gräsyta. Stålkant tjocklek
5 mm mellan gångyta och plantering där planteringen
avser dölja kanten. I perifiera delar används ej stålkant.
Entréytor & andra ytor
Entréytor
Betongplatta Starka ’Siena’ 350 tredjedelsplatta ofasad,
350×117×100mm, ljusgrå 12.
Betongplatta 350x117 mm
Övriga betongplattytor
Betongplatta S:t Eriks ’Parad’, fasad kant, 400×400×80 mm,
grå ljus. Läggs med genomgående fog.
Betongplatta Starka ´PLAZA´, 1000x1000x120 mm.
Singel mot byggnad
Makadam fraktion 32–64 mm, bredd 300 mm.
Ex. på genomgående fogar med tredjedelsplattan
Skrapsten av granit
Skrapstenen ligger utanför entréer för att motverka att
smuts och grus dras in i byggnaden. Stenen återfinns även
inne i byggnadernas entrézoner (i nuläget i MVM &
Biocentrum). Naturstenen utgör ett robust och hållbart
material. Ytan förses med markvärme där behov finns.Natursten
’Kurugranit’ (grå), krysshamrad grad 3 med urfrästa
spår.
Plaza betongplatta 1000x1000
Skrapsten av granit

Tillgänglighet: GÅNG- OCH CYKELYTOR
Bredd
Bredd på gångväg i huvudstråk ska vara minst 2,00 m.
Alternativet är att förse gångvägen med vändzoner vid
en bredd på minst 1,50 m. Öppningar i staket, häckar
etc i gångväg i huvudstråk ska vara minst 0,90 m.
Markbeläggning
Markbeläggning på gångytor i huvudstråk ska vara
fast, jämn och halkfri.
Ränndal
Ränndalar ska vara möjliga att passera, d.v.s. ej för
djupa eller med kanter som man kan fastna vid.
Nivåskillnad
Nivåskillnader vid t.ex. övergångsställen, gångpassager
och biluppställningsplatser för handikappfordon ska
avfasas med en 0-kant. Avfasningen ska ha en bredd
av minst 90-100 cm och inte ha större lutning än 1:12.
Vid sidan av avfasningen vid gångpassage ska kantsten
finnas så att synskadade kan ta ut riktningen över
gatan med placering vinkelrätt mot rak trottoarkant.
Avfasning ska inte ligga mitt för en entré, i en direkt
förlängning av en gångväg eller kombineras med
cykelöverfart.
Längre sträckor av gångvägar samt sidolutning bör ej
överstiga 1:50. Om möjlighet finns bör det efter en
stigning på 0,5 m finnas vilplan i gångytan lika utformning
som ramp.

Ledstråk
Konstgjorda ledstråk av gjutjärnsplattorn, GH-form
pictogramserie. Ledstråksplatta respektive stopplatta,
300x300x70 mm.
Kontrastmarkeringar utgörs av vita plattor, St Eriks superplatta
supervit, mot i övrigt gråa plattor eller asfalt.
Tillgänglighet: LEDSTRÅK
Ledstråksplatta av gjutjärn 300x300
Gångväg i huvudstråk mellan viktiga målpunkter
inom området ska utformas med någon form av tydliga
ledstråk. I första hand ska dessa utformas som
naturliga ledstråk med tydlig kant mot planteringseller
gräsytor. Konstgjorda ledstråk är problematiska
under den snötäckta delen av året, varför naturliga
ledstråk är att föredra för att skapa ett tillgängligt
område året runt.
Om det ej är möjligt att göra det huvudsakliga
gångstråket (snabbaste vägen till en målpunkt) fullt
tillgängligt kan med fördel en annan väg väljas. Vid
stora torgytor kan konstgjorda ledstråk även underlätta
för person att hitta, dock ska person i första
hand, där det är möjligt, ledas in via ett naturligt
skapat ledstråk vid sidan av torget än att nyttja
konstgjorda ledstråk rakt över en torgyta.
Stopplatta av gjutjärn 300x300
Redovisning av valda vägar fram till viktiga målpunkter
redovisas i respektive projekt och ska ingå i
relationshandlingar/fastighetsinstruktioner flik 1_11.
Mellan gång- och körbana ska det vara en tydlig
gräns. Vid passager över gator eller där gångbana
korsar körbana är det viktigt att tydligt varna de
gående för detta med t.ex. kontrasterande varningsytor
i gångbanan.
Kontrast- och varningsmarkering
Kantstenar vid gångpassager, fallkanter, stolpar,
låga hinder och andra detaljer i gångbanor ska
kontrastmarkeras för att underlätta för synsvaga att
uppmärksamma dessa. Kontrastmarkering bör ha
ett ljushetsvärde mot övrig yta på minst 0,4 enligt
NCS. Markeringar ska göras på ett konsekvent sätt
inom området. Varningsmarkeringar ska även vara
avkännbara med teknikkäpp. Oskyddade glasytor ska
vara varningsmarkerade 0,9 samt 1,5 m över mark.
10

Innergårdar / trädgårdar
Slutna innergårdar
Innergårdar för personal och studenter, t.ex. Biocentrum
och VHC, men även halvslutna gårdar som i
MVM, utformas utifrån projektspecifika krav avseende
markmaterial, växter och möblering. Dock rekommenderas
att val av utrustning samstämmer med i denna
handling angivna produkter. Främst fasta sittmöbler och
utrustning, t.ex. papperskorgar och armaturer.
Markmaterial kan med fördel vara natursten och
projektspecifikt.
Kalksten
Skiffer
Cykelparkeringar
Exempel på stålkant
Ytskikt
Stenmjöl/grus för stora sammanhängande enheter.
Betongplattor för mindre enheter (5-15 cyklar).
Betongplatta dim. 400x400, ljusgrå.
Läggs med genomgående fogar.
Kant
Stålkant 8 mm mellan stenmjöl och plantering eller gräs.
Cykelställ
Hags `Argo´.
Varmförzinkande.
För nedgjutning.
Cykelställ ’Argo’
Pollare ’Stoppenålen’ (ej svart på bild)
Pollarställ
Out-siders ’Stoppenålen’.
För nedgjutning.
Pulverlackerad i svart, RAL 9005, glanstal 30.
Häck
Klippt häck av avenbok.
Topphöjd ca 1,1 m.
Cykeltak
Under utredning
Pollare ’Stoppenålen’ svart
11

Trappor & ramper
Material & bearbetning
Trappors material & utformning avgörs dels av placeringen
i campus, dels av projektspecifika anpassning, t.ex. närhet
till byggnad eller del av byggnad eller annan anläggning.
Trappor utförs som standard utan vagnstycken. Material
antingen granit eller betong.
Som granit används sorten Kuru som är en neutral grå.
Ex.vis används den också för skrapstenarna där den ska
passa ihop med inomhusgolv som är mer varierade i kulör
(t.ex. terrazzo).
Sten ska uppfylla krav enligt SS-EN 1343, klass 2, frostresistens
klass 1, brottlast klass 6.
Kontrastmarkering trappor
I bottensteg och översta steg görs urfräsning 12 mm djup
och 54 mm bred, 30 mm från framkant, där kontrastband
monteras. Kontrastband utförs av blästrad vit granit, B=50
mm, T=10 mm, L>200 mm.
Tillgänglighet: TRAPPOR & RAMPER
Trappa
Det första och sista trappsteget i varje trapplöp
kontrastmarkeras. Kontrastmarkeringen ska ha ett
ljushetsvärde mot övrig yta på minst 0,4 enligt NCS.
Ledstång ska dras ut innan samt efter en trappa med
om möjligt minst 300 mm och bör löpa längs med hela
trappan förbi eventuella vilplan.
Ramp
Lutning 1:20 bör eftersträvas vid ramper. Efter en
stigning på 0,5 m ska vilplan placeras med en längd av
minst 2,0 m. Den totala nivåskillnaden som rampen
upptar bör inte vara högre än 1,0 m. Ledstång ska
finnas på båda sidorna av rampen liksom avåkningsskydd
om marken vid sidan av inte är i samma nivå
som rampen.
Hela rampen alternativt översta samt nedersta delen
av varje ramp kontrastmarkeras. Kontrastmarkeringen
ska ha ett ljushetsvärde mot övrig yta på minst 0,4
enligt NCS.
Ledstång bör dras ut minst 300 mm innan samt efter
en ramp och bör löpa längs med rampen förbi eventuella
vilplan. Ledstång får dock ej utgöra hinder eller
fara i omkringliggande ytor.
En ramp bör kompletteras med trappa för att underlätta
för personer med nedsatt rörelseförmåga att ta
sig fram.
Kontrastmarkering av trappa
12

Räcken & handledare
Handledare och räcken av plattstål 20x50 (S235JRG2).
Stolpar 20x50 mm.
Övre kanter avfasas 2 mm.
Kulör: svart, RAL 9005. Glanstal 30.
Handledare används på båda sidor av trappor.
Handledare för trappa
Handledare för trappa och räcke på mur
13

Murar
gradänger/blockmurar
Projektspecifik utformning.
Granitblock med slät yta (flammad/krysshamrad).
Grå Kuru.
stödmurar
Projektspecifikt utformning.
Tänkbara system är gabioner, ex.vis Moototec, fyllda med
sten (ex. MVM). Platsgjutna betongmurar kan också användas
(ex. Bioc) där ytstruktur ska samspela med byggnad
eller av andra skäl.
Granitmur
I ej iögonfallande lägen kan L-stöd av prefabbetong
användas. Dock bör de kompletteras med planteringar för
att dölja och mjuka upp intrycket.
Exempel på gabionmur
Gräsarmering
Gräsarmering används runt byggnader för skötselfordon
och skylift. Armeringen består av järn med stor andel
mellanrum vilket ger en god grästillväxt. Med fördel kan
gräsarmering också prövas på lämpliga parkeringsytor av
pedagogiska, ekologiska och symboliska skäl.
Gräsyta med armering av gjutjärn
Gjutjärnsarmering GH-form Cast Iron KH.12.4001,
596×596×54 mm.
14

sittmöbler
En samordnad möblering ger ett sammanhållet
helhetsintryck. Möblernas utformning ska upplevas som
moderna. Drift och miljöaspekter har beaktats.
Två material behandlingar har valts - varmförzinkat respektive
svart. Mer projektspecifika sittmöbler, t.ex. platsbyggda kommer
även finnas på campus.
sittmöbler - soffor & bänkar
En enkel och robust parksoffa med ett varmförzinkat stativ
och en svartmålad träsits. Utformningen anknyter till en
klassisk parksoffa, men med ett mer modernt och stramt
uttryck. Soffans enkla baksida tillåter även att den står i mer
fria lägen. En viss andel av sofforna ska ha armstöd för god
tillgänglighet.
Användningsområden i parkmiljöer, utmed gång- och
cykelvägar, längs med Ulls väg, inne i respektive kvarter, vid
busshållplatser.
´Rexbo´ och ´Pixbo´ från Hags.
Även en bänkvariant utan rygg kommer finnas.
Kulör NCS S 9000-N med glansvärde 25-30.
Kulör och materialval för utrustning
Färgsättningen på området har valts för att framhäva
ett prydligt och enhetligt intryck som står sig
över tid.
Två dominerande materialet och ytbehandlingar
finns: varmförzinkade ståldetaljer (t.ex. belysningsstolpar)
och svartlackerade stål- och trädetaljer.
Den svarta kulören är RAL 9005 eller motsvarade
NCS S 9000-N. För att ge ett sobert intryck
används en halvblank färg med glanstal 30. Den
svarta färgen kontrastererar mot de varmförzinkade,
är tidlös samtidigt som den är modern i kombination
med varmförzinkat stål. Svart finns också
idag i de historiska miljöerna på Ultuna. På så sätt
stärks sambandet mellan det nya och det gamla.
Kontrastverkan mellan svart och dess omgivning
är också positv ur tillgänglighetshänseende.
Vid busshållplatserna finns även ett mellanting mellan
pollare, bom och bänk att luta sig mot i väntan på bussen
ifall sittplatserna i kuren är upptagna. Bänken utgörs av en
enkel träsits på ett stålstativ.
’Luna’ från Veksö.
Längd 1800 mm, sitthöjd 835 mm.
Sits svartmålad lika soffan ’Rexbo’
Soffa med armstöd, ’Rexbo’
’Luna’ (montage)
Soffa utan armstöd, ’Pixbo’
15

skräpkorgar
En produktserie från Lappset är vald för att tillgodose
behovet av ett flera olika korgstorlekar för olika behov och
platser. Det är en enkel och klassisk korg med perforerad
plåt med goda driftegenskaper. Möjlighet finns till fastsättning
på stolpe för nedgjutning, på vägg eller på belysningsstolpar.
Av svartlackerad metall, RAL 9005, glanstal 60.
Modeller:
’Ruben’ - en mindre korg med lock.
H=0 mm, diam. 320 mm.
Ruben
´Jacob´ - en öppen mindre korg med ”tak”.
Inkast från alla håll.
H= 600 mm, diam. 320 mm.
’Adrian’ - en stor öppen korg med ”tak”.
Inkast från ett håll. För nedgjutning.
H=1170, diam. 490 mm.
´Torkel´ - en enkel askkopp i pollarutförande för nedgjutning.
Placeringen av askkoppar ej i direkt anslutning till
entréer.
Jacob (dock grön på bilden)
’Efraim’ - för montering på vägg eller mur eller annan yta.
Adrian
Torkel
16

pollare
En enkel pollare för situationer där det finns behov av att
styra rörelser. Typ av pollare i korsningen Corson och Ulls
väg bestäms i Corso/Ulls väg projektet.
Vestre ’Urban’.
Diameter 76 mm, för nedgjutning.
Finns även som demonterbar.
Pulverlackerad RAL 9005.
pollarbild
Tillgänglighet: MÖBLER & UTRUSTNING
Möbleringszon
Möbleringszoner skapas där belysningsarmaturer,
skräpkorgar, bänkar, parkeringsautomater, cykelställ,
skyltar mm placeras.
trafikskyltar
För trafik- och parkeringsskyltar används en mindre storlek
s.k. understorlek, för att de inte ska vara alltför framträdande.
Antal och placering trafikskyltarna ska vara väl genomtänkt
och hållas nere i så stor utsträckning som möjligt för
att undvika en skyltdjungel. Som stolpe används standardsstolpe
av varmförzinkat stål.
Sittmöjlighet
Längs med längre gångvägar placeras bänkar ut med
jämna mellanrum samt på eventuella vilplan längs
med gångvägar. Ett riktvärde kan vara att ha bänkar
varje 25-100 m beroende på hur många som rör sig
längs med gångvägarna.
Utrymme ska finnas bredvid bänkarna där person i
rullstol ska kunna stanna till med sin rullstol och vila,
utan att vara i vägen för de som rör sig längs med
gångvägen. Viktigt att beakta på dessa utrymmen är
markläggningen som ska vara fast, jämn och plan.
Det ska finnas bänkar i anslutning till entréer, angöringsplatser
och vid busshållplatser som är försedda
med rygg- och armstöd och ha en sitthöjd på ca 0,45-
0,50 m. Armstöden bör nå förbi sittytans framkant.
Tillgänglighet: SKYLTAR
Orienteringstavlor och skyltar utformas enligt
särskilt skyltprogram framtaget av SLU.
Skyltar placeras om möjligt inom möbleringszon i
annat fall vid sidan av gångstråk dock nåbar från fast
underlag. Text på skylt som ska gå att komma nära för
att läsa och/eller som ska vara taktil placeras inom
intervallet 1,3-1,6 m. Om man vill vinkla ut skylten
placeras den på ca 0,8-1,0 m över golv.
Viktiga skyltar bör vara placerade på upplyst plats.
Fasta hinder och utrustning
Utformning av fasta hinder som ej kan placeras inom
möbleringszon bör särskilt beaktas och tydligt kontrastmarkeras
om de ej avviker i kontrast mot omkring
liggande ytor. Det är viktigt att dessa hinder inte utgör
fara och att de är möjliga att upptäcka även för person
med teknikkäpp.
Inkastet på skräpkorg bör finnas ca 0,8 m över mark.
Parkeringsautomater och annan utrustning ska utformas
och placeras så att den är tillgänglig och användbar.
Markbeläggning framför samt höjd på manöverdon
beaktas.
17

Dagvattenränna
Dagvattenränna typ Acodrain Multiline V100.
Bredd 140 mm.
Ränna avslutas med sandfång.
Betäckning av gjutjärn, GH form GH.11.5501, 140x500 mm.
Dagvattenränna av gjutjärn
markgaller
runt träd
Markgaller används när enstaka träd står i hårdgjorda
ytor och man vill säkerställa att jorden inte kompakteras.
Förankring av trädet kan ske med hjälp av stålwire fästa i
trädklumpen.
Trädgaller av gjutjärn
’Dock-line’ från GH-form.
Av obehandlad återvunnen gjutjärn.
1800x1800 mm resp. 1200x1200 mm.
Trädgaller av gjutjärn, detalj
18

Växter på Campus
Träd
Växtmaterialet spelar en central roll för att uppnå visionens
mål om ett grönt campus. Träd planteras med fördel i större
storlekar, från 18-20 cm, för att snabbt uppnå den önskade
karaktären.
Trädbeståndet på campusområdet ska bestå av varierade
arter för att fungera i undervisningssyfte samt utgöra en, på
lång sikt uthållig, grön bas i området.
Träden planteras i en undervegetation av marktäckande
perenner eller busk alterantivt i grus. En variation i färg och
form eftersträvas som bidrar till en upplevelserik och identitetsfull
mljö. Om träden är placerade i hårdgjorda ytor ska
markgaller användas.
Träd som ska planteras i större mängder bör upphandlas i
förväg och kontraktsodlas fram till tidpunkt för plantering.
Häckar
Häckarna på Campus ska bidra till ett sammanhållen helhet
med grön karaktär. Ulls väg och Corson har en stomme av
klippta bokhäckar, medan parkeringar för både bil och cykel
omgärdas av avenbok. På campusområdet finns även friväxande
häckar av varierande art och andra klippta häckar.
Bok - Fagus sylvatica.
Robust häck som klipps.
Behåller vid klippning löven på vintern.
Slutlig höjd 1.1m.
Avenbok - Carpinus betulus
Robust häck som klipps.
Behåller vid klippning löven på vintern.
Slutlig höjd 1.1m.
Bok
Avenbok
19

växter på parkeringsytor
På parkeringarna står trädgrupperna i ytor med marktäckare.
Träden placeras i grupper och kan med fördel variera
mellan de olika grupperna för att skapa en variation. Val
av träd samordnas mellan olika delprojekt på campus.
Marktäckare väljs utifrån trädtypen och består av låga
buskar men även perenner i form av pluggplantor och vattenväxter
för dagvattenhantering. En variation mellan de
olika parkeringszonerna eftersträvas. Läge inom campus
och omgivning/byggnader styr val av växtmaterial. Planteringsavstånd
och antal rader anpassas dels till artval, dels
till läge inom campus. Fördelning mellan busk och perenner
ungefär 60% busk och 40% perenn.
Malus toringo ssp. Sargentii
Busk & häck
Malus toringo ssp. Sargentii - Bukettapel
Robust häckplanta med vacker höstaspekt med klasar av
röda frukter. RIkt blommande i vitt på försommaren. Fungerar
som friväxande såväl som klippt.
Ligustrum vulgare ´Ebers´ - Liguster
Väl lämpad som formklippt häck.
Behåller bladen länge och är delvis vintergrön.
Carpinus betulus - Avenbok
Robust häck som med fördel formklipps, då behåller busken
sina kopparfärgade löv under vintern.
Vår- och höstlök
Vår- och höstlök är ett bra sätt att få en årstidvariation och
färgupplevelse. En variation av löktyper är eftersträvansvärd.
Lökplanteringarna samordnas mellan delprojekt på
campus.
Ligustrum vulgare ’Ebers’
Marktäckande material mot ogräs
Grus.
Fraktion xxx mm
Tjocklek 50 mm
Grå.
Carpinus betulus
Tillgänglighet: VÄXTER
Växter som är starkt allergiframkallande eller som kan
ge särskilt känsliga personer besvär bör undvikas.
20

Belysning
GATOR
Gatubelysningen följer principen att riktas mer mot gående
och cyklister än mot bilar och bussar. Ulls väg har t.ex.
belysning längs med gc-banorna vid sidan om körbanan.
Denna princip kan även användas inne i kvarteren.
ATP Evolucion, 1x35W, med genomsläpplig topp (Ulls väg).
Monteras på varmförzinkad konisk standardstolpe, höjd
4,5m. C-c avstånd 20 m.
PARKERINGAR & GÅNG- & CYKELVÄGAR
ATP Evolucion, 1x35W, med tät topp.
Monteras på varmförzinkad konisk standardstolpe, höjd
4,5m. C-c avstånd ca 15 m.
LJUSKÄLLOR M.M.
Samma ljuskälla används i så stor omfattning som
möjligt för att skapa en enheltig ljusmiljö.
Philips Master Colour CDM-T Elite/ CDM-T, metallhalogen
med G12-sockel, färgtemperatur 3000K, Ra
85-90.
Ingen ljusreglering av anläggningen är föreslagen
idagsläget. Energibesparingen har redan gjorts i och
med den låga effekten på resp. armatur. Ljuskälletillverkare
kan ej heller garantera brinntiden vid
ljusreglering, då dessa ljuskällor är relativt nya på
marknaden.
Armaturtypen ger ett lätt intryck, där armaturen tar liten
plats visuellt både dagtid och kvällstid. Detta tack vare sitt
slimmade utförande. Armaturen har även bra ljusegenskaper
för den rekommenderade ljuskällan. Armaturen
ska även förses med ett internt bländskydd för ljuskällan.
Armaturen har bra garantitid och en av det bästa IP-, och
IK-klasserna (IP-klass = inträngning av vatten och damm. IKklass=
vandalsäkerhet.).
Tillgänglighet: BELYSNING
Fast belysning ska vara bländfri och jämn. Vid möte
mellan gång- och körbana ska belysningen särkilt
beaktas.
ATP Evolucion, med genomsläpplig topp.
ATP Evolucion längs med Ulls väg. Ljuset reflekteras i trädkronorna.
ATP Evolucion, med tät topp.
21

PARKBELYSNING
Hess ’Agena’
Varmförzinkad konisk standardstolpe, höjd 4,0m, 4,5 m inkl.
armatur. Monteringsavstånd c/c 15 m.
Armaturen ger ett öppet och genomsiktligt intryck. Det ger
plats åt det gröna på Ultuna. Armaturen har bra ljusegenskaper
för den rekommenderade ljuskällan. Kvällstid framträder
den luminanta delen av taket på armaturen som en
disk och harmonierar med hur de övriga stolparmaturerna
för gång- och cykelvägar tecknar sig i området. Utformningen
på armaturen är miljöskapande och är en ny armatur
i Uppsala.
POLLARBELYSNING
Erco ’Panorama’, med två olika höjder.
Liten:
Höjd 450 mm, diameter 205mm.
1x20W metallhalogen, Philips Master Colour CDM-T Sockel:
G12. Färgtemperatur: 3000 K Ra 85.
’Agena’
Stor:
Höjd 900 mm, diameter 205mm.
Ljuskälla: 1x35W metallha-logen, Philips Master Colour
CDM-T Elite. Sockel: G12. Färgtemperatur: 3000 K Ra 90.
Pollararmaturerna monteras vid gång- & cykelvägar intill
byggnader och på gårdar. För att skapa stämmning och
miljöbelysning på innergårdar monteras armaturen med
lägre effekt och lägre höjd. Intill gång- & cykelvägar monteras
den högre armaturen för att sprida ut ljuset och få ett
längre c/c avstånd (ca 10 m) mellan armaturerna.
Panorama, detalj
Låga pollaren Panorama
Armaturen väljs med anledning av dess ljusegenskaper
och robusta karaktär. Armaturen utgör minimal risk för
ljusförorening eftersom den har helt nedåtriktad ljusspridning.
Pollararna består av i aluminiumgjutgods, är dubbelt
pulverlackerad, mycket väl avbländad genom en konisk
reflektor i darklightteknik. Byte av ljuskälla sker ovanifrån
m.h.a. verktyg.
Höga pollaren Panorama
22

STRÅLKASTARE
Vissa utvalda fasader får upplättningsljus med hjälp av strålkastare.
Typ av strålkastare under utvärdering. Montering
på belysningsstolpe med annan armatur på eller egen tunn
stolpe eller på byggnad.
Projekt- och platsspecifikt armaturval.
MARKSPOT FÖR TRÄDBELYSNING
-
VÄGGARMATURER
-
23

kollage
urban
585.900c
585.901c
Ø15 x 90
24