NYTT nr 4 2009 - Skogforsk

More documents

Recommendations

Info

I fält för bra forskning Att vara ute i fält och se hur saker och ting fungerar i verkligheten är en förutsättning för att bedriva bra ekologisk forskning. Det menar biologen Line Djupström, som forskar om naturhänsyn på Skogforsk. − Man kan inte bara sitta i sin kammare och forska. För att få uppslag om vad som behöver studeras och jämföras måste man komma ut i skogen och se hur ens data hämtas in, säger hon. Lines arbete ingår i ett samarbete mellan Skogforsk och SLU och hon är nu inne på sitt sista år som doktorand. Hon undersöker betydelsen av olika naturvårdsstrategier för mångfalden av vedlevande skalbaggar. − Mitt arbete går i stora drag ut på att testa olika hypoteser. Jag använder skalbaggarna som ett mått på den biologiska nyttan av olika skogliga naturvårdsstrategier, säger hon. I bagaget har Line en magisterexamen i biologi från Uppsala universitet. Det kan kanske tyckas lite märkligt att hon doktorerar inom skogsbruk, men för Line var valet ganska självklart. − Skogsbruk är en förutsättning för vår välfärd och vi kommer att fortsätta bruka skogen även i framtiden. Men vi måste hitta bättre lösningar på hur vi kan göra det och samtidigt värna om den biologiska mångfalden, säger hon. Kombinerar med två barn Line är gift och har två pojkar på 4 och 1,5 år. Hon tycker inte att det är några större problem att kombinera doktorerandet med familjelivet. − Arbetet är väldigt fritt. Man får styra över sin egen tid. Jag skulle nog snarare säga att det är en perfekt tid att doktorera när man har småbarn. Senare blir framtiden oklar. Jag kommer kanske aldrig mer veta vad jag ska göra i fyra år framåt. Vill fortsätta forska När Line blir färdig doktor vill hon gärna fortsätta som forskare inom skogsbruket, gärna på Skogforsk. Det är en ypperlig 4 NYTT nr 4 2009
Kortnytt Kontakt: Line Djupström Tel. 018-18 85 08 line.djupstrom@skogforsk.se Foto: Erik Viklund arbetsplats, berättar hon. Bra arbetsklimat och många duktiga kollegor att bolla idéer med. Helst skulle hon vilja göra en stor, landstäckande långtidsstudie på naturvård som innefattar så många av skogens arter som möjligt. − Då skulle vi kunna få fram konkreta fakta om olika arters behov för att fortsätta att finnas i dagens brukade skogar. Det skulle vara så kul att komma fram till riktiga siffror om naturvården. Det saknar vi i dag, säger hon. Gammal högstubbe boplats för rar bagge – Högstubbar är värdefulla även efter många år. Det visar studier vid Skogforsk och SLU. Tio år efter avverkning hittades den rödlistade större flatbaggen, Peltis grossa, i veden, berättar Line Djupström. Död ved är en bristvara i dagens skogar. Det är bekymmersamt eftersom många artgrupper är beroende av den. En allt mer vanlig åtgärd för att öka andelen död ved är att ställa högstubbar. − Tidigare studier har visat att högstubbarna blir levnadsplatser för ett stort antal insektsarter och däribland flera sällsynta arter, säger hon. Att den större flatbaggen hittats i stubbarna är intressant. Det visar att högstubbarna fyller en funktion även flera år. − Peltis gynnas helt klart av högstubbar, säger hon. Vi kommer att titta på vilka förutsättningar som behövs för att den ska trivas. På så sätt kan vi få kunskap om hur högstubbarna ska se ut för att skalbaggen ska vilja komma och lägga ägg i veden. Vi kommer också att titta på vilken betydelse högstubbar har jämfört med annan död ved i landskapet, säger hon. Line Djupström har ännu inga färdiga resultat att presentera från den pågående studien. Men hon kan avslöja att det verkar finnas en stark koppling till klibbtickan. − Där det växer klibbtickor, där trivs också flatbaggen, säger hon. Om projektet • År 1993/94 avverkade Stora Enso sex bestånd i Grangärde, Dalarna. Det var bland de första avverkningarna där högstubbar ställdes. • Skogforsk har sedan dess årligen inventerat vilka arter som finns i stubbarna. Stubbehandling minskar rotrötan I ett unikt långtidsförsök har effekterna av stubbehandling mot rotröta i gallring följts i 12 till 14 år. På nedlagd jordbruksmark var det påtagligt mindre röta på ytor som behandlats med urea eller pergamentsvamp än på obehandlade. På skogsmark var resultaten inte lika entydiga, men mycket tyder på att den framtida rötutvecklingen där blir långsammare med stubbehandling än utan. Det var betydligt fler nyinfektioner på obehandlade ytor och det är sannolikt att rötan kommer att accelerera de kommande åren på obehandlade ytor. Källa: Resultat nr 12 2009. Skogforsk. Stamkvistat Okvistat Stamkvista hybridasp Den snabbväxande hybridaspen är tacksam att stamkvista, visar en studie som Lars Rytter och Gunnar Jansson vid Skogforsk har genomfört. Träden kvistades vid åtta års ålder och träden avverkades tio år senare. Då kunde man se att kviststumparna hade vallats över på ca tre år och sedan producerade träden friska, kvistfria sidoutbyten av hög kvalitet. Grova kvistar och kvistar med spetsig vinkel hade dock i några fall missfärgat veden och fört in röta. Veden från okvistade träd hade en ojämnare kvalitet med en hög andel torr och barkdragande kvist. Källa: Silva Fennica 43 (4) 2009. NYTT nr 4 2009 5
Page 1 and 2: nr 4 2009 FRÅN SKOGFORSK NYTT Anna
Page 3: Kontakt: Lars-Göran Sundblad Tel.
Page 7 and 8: mixa olika leveranser för att få

NYTT nr 4 2009 - Skogforsk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?