NYTT nr 4 2009 - Skogforsk

nr 4 2009
FRÅN SKOGFORSK
NYTT
Anna brinner
för bättre
entreprenadavtal
i skogen!
sid 3
2 2 4
Nybliven förädlingsdoktor
Mats Berlins avhandling
handlar om förädling
och ekonomi.
Nybliven doktor
på automation
Björn Löfgren tror
på automatisering
av kranarbetet.
Drar ut i fält för
bättre forskning
Line Djupström vill ha
verklighetskontakt i sin
forskning.

KORTNYTT
KSLA-pris till
Kunskap Direkt
Kungl. Skogs- och lantbruksakademien
har tilldelat sin
silvermedalj till Sverker
Johansson. Han får bl.a.
priset för sitt framgångsrika
arbete med det databaserade
kunskapssystemet Kunskap
Direkt.
Sverker är i dag PR & kommunikationschef
vid Skogssällskapet,
men var tidigare
kommunikationschef vid
Skogforsk. Det var där han
drog igång det framgångsrika
samarbetsprojektet Kunskap
Direkt. Formas, Skogsstyrelsen,
Skogsägarna och Riksantikvarieämbetet
är några av
samarbetsparterna.
Kunskap Direkt är på god väg
att bli ett heltäckande interaktivt
uppslagsverk för ”allt” om
skog och skogsbruk. Här finns
i dag mer än 1 700 sidor.
Omslagsbild:
Så här glad var Anna
Furness-Lindén när en
stor del av skogs-brukets
aktörer nyligen enades
om branschgemensamma
allmänna bestämmelser för
skogsentreprenad (ABSE09).
Den rosa-färgade mössan
delades ut till alla undertecknare.
Mössans färg
kommer igen på den nya
hemsidan www.apse.se
– Allt i skogsbruket är så
grönt, vi vill sticka ut och
synas, säger Anna om färgen.
Foto: Erik VIklud
Foto: Erik Viklund
NYA RESULTAT
Långliggande fältförsök
– en kunskapsbas för
morgondagens skogsbruk
Nr 9 2009
Skördardata ger värdefull
information om skogen
Nr 10 2009
Ny Skogforsk-doktor 1
Mats Berlin om
skogsträdsförädlingens
ekonomi
Mats Berlin, Skogforsk Uppsala, har i sitt doktorsarbete
vid SLU studerat hur skogsträdsförädlingen
ska väga samman olika egenskaper
hos träden för att få bästa ekonomiska
värde på den nya skogen. Han har utgått från
en metodik som utvecklats i husdjursförädling
och anpassat den till barrträd.
Mats har skapat ett ramverk för beräkning
av ekonomiska förädlingsmål och använt det
i två fallstudier: I den första beräknade han
den ekonomiska nyttan av ökad överlevnad i
tallplanteringar – den var hög i kärva lägen i
norra Sverige, något lägre i resten av landet.
Den andra studien visade att ett tallsågverk
i norra Sverige har mest ekonomisk nytta av
hög tillväxt i skogen – trädens rakhet och
överlevnad var mindre viktiga.
Ny Skogforsk-doktor 2
Björn Löfgren om
kranspetsstyrning
av skotare
Björn Löfgren vid Skogforsk i Uppsala har
disputerat på en avhandling om styrning av
kranar i skogsmaskiner.
Björn har bland annat utvecklat algoritmer
för så kallad kranspetsstyrning – en teknik
där föraren i princip har en modell av kranen
i handen och för modellens kranspets
till önskad punkt – och den verkliga kranen
följer snällt efter. Han har också arbetat
med automatisering av kranrörelser.
En del av arbetet har han gjort i Skogforsks
dynamiska skogsmaskinsimulator i Uppsala.
Björn, som är utbildad civilingenjör, disputerade
vid KTH i Stockholm.
Grävmaskinburet
aggregat klarar både
inversmarkberedning och
högläggning Nr 11 2009
Färre nya infektioner av
rotröta efter maskinell
stubbehandling vid
gallring Nr 12 2009
2 NYTT nr 4 2009

Kontakt: Lars-Göran Sundblad
Tel. 018-18 85 81
lars-goran.sundblad@skogforsk.se
Från mötet i Lycksele.
Holmens Jan Åhlund,
Nils Broman, Norra
Skogsägarna, och SMFs
Ulf Sandström fyller i
champagne för att fira
överenskommelsen.
Nu är spelreglerna på plats
Den 10 december enades stora delar av
skogsbruket om gemensamma grundläggande
avtalsbestämmelser för skogens
olika entreprenadavtal. ”Lyckseleöverenskommelsen”
är en historisk dag.
− Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad–
ABSE09 – lägger en grund
för att vi ska få bra, affärsmässiga förhållanden
mellan entreprenör och kund,
säger Ulf Sandström, vd på SMF Skogsentreprenörerna.
Idag förekommer det
att våra medlemmar har svårt att tolka
vad deras avtal egentligen innebär.
Bland uppdragsgivarna har Holmen
Skog, Korsnäs, Mellanskog, Norra
Skogsägarna, Norrskog, SCA Skog,
Skogssällskapet och Sveaskog hittills
antagit de allmänna bestämmelserna.
− Jag är inte överraskad över att det
gick så bra att komma överens. Det
är en del av en pågående dialog mellan
uppdragsgivare och entreprenörer,
säger Jan Åhlund, skogsteknisk chef på
Holmen Skog.
Ett avtal enligt APSE (bokstäverna
står för AvtalsPaket för SkogsEntreprenad)
består av två delar. Första delen är
de nu antagna allmänna bestämmelser-
na, ABSE09. Det är en färdigförhandlad
text som reglerar ansvarsfrågor, garantier,
tvister, etc. Den är branschgemensam
och gäller alla entreprenader.
Den andra delen är en uppsättning
mallar som måste anpassas efter varje
avtalssituation. Därför har man i projektet
också utvecklat en avtalsstruktur
och ett antal dokumentmallar att ta
hjälp av för den som vill.
− ABSE 09 är en historisk händelse,
säger Skogforsks Anna Furness-Lindén,
som har lett utvecklingsarbetet. En sådan
här nedskriven avtalspraxis gör att
parterna kan lägga mer tid och energi
på sådant som skapar värde.
– Men arbetet har bara börjat,
fortsätter hon. Nu ska de allmänna
bestämmelserna fasas in i nya avtal och
branschen ska bli trygg med innehållet.
Ju fler som använder dem, desto större
blir nyttan av vårt arbete.
Läs mer på www.apse.se. Där finns
de allmänna bestämmelserna och avtalsmallar
för bland annat markberedning,
föryngring, röjning och drivning.
Allmänna bestämmelser
för skogsentrepernad
– ABSE09
De Allmänna bestämmelserna är avsedda
för entreprenader inom bl.a. drivning,
bränsleuttag, röjning, föryngring, markberedning
och gödsling. Utgångspunkten ärarbeten
som ersätts med à-priser för faktiskt
utförda volymer/arealer.
ABSE09 inleds med en ordlista där olika begrepp
definieras. Därefter följer åtta kapitel:
1. beskriver hur ett avtal ska se ut
2. hur arbetet ska genomföras
3. hur arbetet ska organiseras
4. om de tider som gäller för arbetet
5. om ansvar och hur eventuella fel ska
åtgärdas
6. om ekonomi och fakturering
7. hur avtalet kan hävas
8. hur eventuella tvister ska lösas.
Kontakt: Anna Furness-Lindén
Tel. 018-18 85 35
anna.furness-linden@skogforsk.se
NYTT nr 4 2009 3

I fält för bra forskning
Att vara ute i fält och se hur saker och ting
fungerar i verkligheten är en förutsättning
för att bedriva bra ekologisk forskning. Det
menar biologen Line Djupström, som forskar
om naturhänsyn på Skogforsk.
− Man kan inte bara sitta i sin kammare
och forska. För att få uppslag om vad
som behöver studeras och jämföras måste
man komma ut i skogen och se hur ens
data hämtas in, säger hon.
Lines arbete ingår i ett samarbete
mellan Skogforsk och SLU och hon är
nu inne på sitt sista år som doktorand.
Hon undersöker betydelsen av olika
naturvårdsstrategier för mångfalden av
vedlevande skalbaggar.
− Mitt arbete går i stora drag ut på att
testa olika hypoteser. Jag använder skalbaggarna
som ett mått på den biologiska
nyttan av olika skogliga naturvårdsstrategier,
säger hon.
I bagaget har Line en magisterexamen i
biologi från Uppsala universitet. Det kan
kanske tyckas lite märkligt att hon doktorerar
inom skogsbruk, men för Line var
valet ganska självklart.
− Skogsbruk är en förutsättning för vår
välfärd och vi kommer att fortsätta bruka
skogen även i framtiden. Men vi måste
hitta bättre lösningar på hur vi kan göra
det och samtidigt värna om den biologiska
mångfalden, säger hon.
Kombinerar med två barn
Line är gift och har två pojkar på 4 och
1,5 år. Hon tycker inte att det är några
större problem att kombinera doktorerandet
med familjelivet.
− Arbetet är väldigt fritt. Man får styra
över sin egen tid. Jag skulle nog snarare
säga att det är en perfekt tid att doktorera
när man har småbarn. Senare blir framtiden
oklar. Jag kommer kanske aldrig
mer veta vad jag ska göra i fyra år framåt.
Vill fortsätta forska
När Line blir färdig doktor vill hon gärna
fortsätta som forskare inom skogsbruket,
gärna på Skogforsk. Det är en ypperlig
4 NYTT nr 4 2009

Kortnytt
Kontakt: Line Djupström
Tel. 018-18 85 08
line.djupstrom@skogforsk.se
Foto: Erik Viklund
arbetsplats, berättar hon. Bra arbetsklimat
och många duktiga kollegor att
bolla idéer med. Helst skulle hon vilja
göra en stor, landstäckande långtidsstudie
på naturvård som innefattar så många av
skogens arter som möjligt.
− Då skulle vi kunna få fram konkreta
fakta om olika arters behov för att fortsätta
att finnas i dagens brukade skogar.
Det skulle vara så kul att komma fram
till riktiga siffror om naturvården. Det
saknar vi i dag, säger hon.
Gammal högstubbe
boplats för rar bagge
– Högstubbar är värdefulla även efter
många år. Det visar studier vid Skogforsk
och SLU. Tio år efter avverkning hittades
den rödlistade större flatbaggen, Peltis
grossa, i veden, berättar Line Djupström.
Död ved är en bristvara i dagens skogar.
Det är bekymmersamt eftersom många
artgrupper är beroende av den. En allt
mer vanlig åtgärd för att öka andelen
död ved är att ställa högstubbar.
− Tidigare studier har visat att högstubbarna
blir levnadsplatser för ett stort
antal insektsarter och däribland flera
sällsynta arter, säger hon.
Att den större flatbaggen hittats i stubbarna
är intressant. Det visar att högstubbarna
fyller en funktion även flera år.
− Peltis gynnas helt klart av högstubbar,
säger hon. Vi kommer att titta på vilka
förutsättningar som behövs för att den
ska trivas. På så sätt kan vi få kunskap
om hur högstubbarna ska se ut för att
skalbaggen ska vilja komma och lägga
ägg i veden. Vi kommer också att titta på
vilken betydelse högstubbar har jämfört
med annan död ved i landskapet, säger
hon.
Line Djupström har ännu inga färdiga
resultat att presentera från den pågående
studien. Men hon kan avslöja att
det verkar finnas en stark koppling till
klibbtickan.
− Där det växer klibbtickor, där trivs
också flatbaggen, säger hon.
Om projektet
• År 1993/94 avverkade Stora Enso
sex bestånd i Grangärde, Dalarna. Det
var bland de första avverkningarna där
högstubbar ställdes.
• Skogforsk har sedan dess årligen inventerat
vilka arter som finns i stubbarna.
Stubbehandling minskar
rotrötan
I ett unikt långtidsförsök har effekterna
av stubbehandling mot rotröta i gallring
följts i 12 till 14 år.
På nedlagd jordbruksmark var det påtagligt
mindre röta på ytor som behandlats
med urea eller pergamentsvamp än på
obehandlade.
På skogsmark var resultaten inte lika
entydiga, men mycket tyder på att den
framtida rötutvecklingen där blir långsammare
med stubbehandling än utan.
Det var betydligt fler nyinfektioner på
obehandlade ytor och det är sannolikt att
rötan kommer att accelerera de kommande
åren på obehandlade ytor.
Källa: Resultat nr 12 2009. Skogforsk.
Stamkvistat
Okvistat
Stamkvista hybridasp
Den snabbväxande hybridaspen är
tacksam att stamkvista, visar en studie
som Lars Rytter och Gunnar Jansson vid
Skogforsk har genomfört.
Träden kvistades vid åtta års ålder och
träden avverkades tio år senare. Då
kunde man se att kviststumparna hade
vallats över på ca tre år och sedan producerade
träden friska, kvistfria sidoutbyten
av hög kvalitet. Grova kvistar och kvistar
med spetsig vinkel hade dock i några fall
missfärgat veden och fört in röta. Veden
från okvistade träd hade en ojämnare
kvalitet med en hög andel torr och barkdragande
kvist.
Källa: Silva Fennica 43 (4) 2009.
NYTT nr 4 2009 5

Förröjning underlättar bränsleanpassad avverkning
Om bestånd med mycket underväxt röjs
innan avverkning sänks kostnaderna för
avverkning och grotskotning. Dessutom
blir kvaliteten på groten högre. I en studie
blev dock röjningskostnaden högre än
kostnadssänkningen.
I en studie som Skogforsk har gjort tillsammans
med SCA Skog studerades en
grotanpassad slutavverkning med olika
antal underväxtträd kvar i beståndet,
som mest var det 3 000 småträd per ha.
Skördarens produktivitet sjönk med
5 till 8 procent med ökande antal
underväxtträd. Det beror på att tiden
för kranarbete ökade, dessutom måste
skördaren lägga tid på att röja bort träd
som hindrade avverkningen.
Grotskotarens produktivitet var också
lägre när det var mycket underväxt,
eftersom föraren aktivt måste undvika
att få med sig sten och jord från småträd
som gömde sig under grothögarna.
Den högre produktiviteten vid avverkning
och skotning efter förröjning
gav en lägre avverkningskostnad, men
vinsten täckte inte röjningskostnaden.
Förröjning ger dock andra plusposter
som inte syns i kalkylen, som renare
skogsbränsle och mindre slitage på
flishuggen. Dessutom underlättas den
kommande markberedningen och
planteringen.
Läs mer i Resultat nr 17, 2009.
Kontakt: Lars Eliasson
Tel. 018-18 85 25
lars.eliasson@skogforsk.se
Ukonf10
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN
UMEÅ | 10-11 februari
SUNDSVALL | 17-18 februari
JÖNKÖPING | 24-25 februari
VÄSTERÅS | 3-4 mars
skogforsk.se/ukonf10
6 NYTT nr 4 2009

mixa olika leveranser för att få en mer
homogen råvara. Sågverket får ett
besked om fördelningen på 1:a, 2:a och
3:e-stockar och en prognos på förväntad
grengrovlek i timret.
och redan ett par timmar
senare vet skogsägaren
hur det gick...
Nya, detaljerade produktionsdata från avverkningarna
kommer att bli en guldgruva
för den som vill veta mer om skogen och
avverkningen.
Så här kan det se ut om bara några år:
Redan ett par timmar* efter att skördaren
är klar och skickat in datorns
produktionsfil får skogsägaren och
avverkningsledaren ett e-mail med:
• ett kvitto på avverkade volymer och
deras värde. Kvittot visar även medelstam,
diameterfördelning och skador.
Om det är en affär byggd på trädpris
kan betalningen ske inom några dagar.
• en karta över avverkningen. Den
anger också avverkad areal (skördaren
har en gps-mottagare kopplad till
datorn. I ett beräkningsprogram läggs
ett nät med smårutor över ytan och
programmet räknar antalet smårutor
med avverkade träd).
• en virkeskarta som visar var på
hygget virket ligger – det spar mycket
tid för skotarföraren, speciellt om skotningen
påbörjas ett nattskift.
• en skogsbränsleprognos som visar
hur mycket skogsbränsle som kommer
* I praktiken vill man nog de första åren kontrollera
uppgifterna, då tar det lite längre tid. Men klart är
att kombinationen kalibrerade skördare och den nya
produktionsfilen ger helt nya möjligheter att snabbt
avrapportera avverkningen till alla inblandade parter.
ut, och en karta som visar var bränslehögarna
ligger.
• en karta med ståndortsindex i
olika delar av beståndet (i en slutavverkning
kan detta beräknas automatiskt
utifrån trädhöjd och medelålder).
Samtidigt får den köpande massaindustrin
en prognos på massavedens
densitet och fiberlängd. De kan då
Så här kan ett ”kvitto” från avverkningen
se ut: En karta som visar var det finns högar
med skogsbränsle. Grönt är träd med
bränsleanpassad avverkning. Rött är övriga
avverkade träd.
Nya skördardata – en guldgruva
Det är det nya sättet att registrera data i
skördardatorn som skapar nya möjligheter.
Alla moderna skördare registrerar
i dag detaljerade uppgifter om varje
avverkad stock. Hittills har denna
information inte använts, det finns inga
rutiner för att rapportera dessa produktionsfiler
till SDC eller företagens
virkessystem. Skogsbruket rapporterar
fortfarande bara summafiler.
Men i nya StanForD 2010 kommer
all rapportering baseras på den individuella
stockfilen (den heter i dag pri-fil,
om något år byter den namn till hprmeddelande).
– Med pri-filen kan man beskriva
virket och skogen med mycket
högre precision än tidigare, säger John
Arlinger, som är huvudarkitekt för nya
StanForD.
Skogforsk har utvecklat ett antal
demonstrationsprogram som visar
möjligheterna. Det är bl.a. program
som beräknar medelstam och diameterfördelning
för olika sortiment, program
som beräknar ståndortsindex, program
som beräknar gallringsuttag och stickvägsavstånd.
Det finns också program
som ger en prognos över skogsbränslet.
Tillsammans med SDC och ett antal
skogsföretag utvecklar Skogforsk nu de
här programmen så att de kan anpassas
till de stora affärssystemen för virkesredovisning.
– Sammantaget tror vi att pri-filen
kan ge mer transparenta virkesaffärer,
där köpare och säljare hela tiden får
samma information, säger John. Vi kan
också få bättre skogsbruksplaner, eftersom
de kan uppdateras kontinuerligt
med avverkningsdata. Och skogsvården
kan bli effektivare och mer ståndortsanpassad
när vi vet hyggesarealen och
ståndortsindex på olika delar av hygget.
Läs mer i Resultat nr 10 och 16 2009.
Kontakt: John Arlinger
Tel. 018-18 85 03
john.arlingert@skogforsk.se
NYTT nr 4 2009 7

Tystnad, tagning: Ukonf10
Foto: Erik Viklund
Förberedelserna inför årets utvecklingskonferenser
är i full gång. Just nu filmas
nyhetsinslag runt om i landet. De har en
viktig roll i Ukon10, som ska bli en skön
blandning av föredrag, animationer och
mänskliga möten.
Effektivare skogsvård, produktion
och skötsel i morgondagens skogar,
värdeskapande planering, högre
produktivitet i drivningsarbetet och
effektivare virkesförsörjning står på
programmet för Ukonf10.
Som vanligt står fyra orter för värdskapet
när Skogforsk drar fram genom
Sverige. Turnén börjar i Umeå den 10–
11 februari och drar sedan vidare till
Sundsvall och Jönköping. Avslutningen
är i Västerås den 3–4 mars.
Vad är nytt, Fredrik
– I första hand programmet så klart, säger
Fredrik Staland, som är ansvarig för
Kurs och Konferens på Skogforsk. Vi
har lagt ned mycket arbete på att få det
framtidsinriktat och utvecklat formerna
för föredrag och dokumentationen.
– Den här gången har vi också ett par
nyheter för att förbättra dialogen med
publiken. Deltagarna kan SMS:a sina
frågor direkt till moderatorn. Detta kan
öppna dörren för fler frågor, även från
dem som inte känner sig bekväma med
att prata inför en så stor publik.
– Vi ska också plocka med oss våra
mentometrar så att du och dina meddeltagare
kan t(r)ycka till i olika frågor.
Varför ska jag gå, Jan
– Skogforsks utvecklingskonferenser
har under åren utvecklats till en naturlig
mötesplats för hela branschen, säger
Jan Fryk, vd för Skogforsk. Vi räknar
med närmare 1 000 deltagare vid våra
fyra konferenser.
– Här finns stora möjligheter att
knyta nya kontakter och underhålla det
befintliga nätverket, säger han. Det är
också ett unikt tillfälle att uppdatera
dig om de senaste forskningsresultaten
och se vad de kan innebära för dig och
för morgondagens skogsbruk.
– Vi lägger stor vikt vid att innehållet
ska lättsmält, tydligt och begripligt.
Alla ska få med sig något hem som de
kan ha nytta av i sin vardag.
Ansvarig utgivare: Jan Fryk
Redaktion: Areca Information AB
ISSN: 1652–0548
Foto: Skogforsk om inte annat anges
Tryck: Gävle Offset AB
© Skogforsk
ADRESSER
UPPSALA Uppsala Science Park, SE-751 83 Uppsala.
Tel. 018-18 85 00
EKEBO Ekebo 2250, SE-268 90 Svalöv. Tel. 0418-4713 00
UMEÅ Box 3, SE-918 21 Sävar. Tel. 090-203 33 50
www.skogforsk.se