Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2008 â€¢ Ã¥rgÃ¥ng 21

More documents

Recommendations

Info

Tisdag 11 november Framtidens professioner var temat för andra dagens huvudsymposium som inleddes av Håkan Larsson, AstraZeneca, som beskrev läkemedelsindustrins kompetensbehov i framtiden. De senare årens stagnation i tillkomsten av nya läkemedel försöker nu Big Pharma bryta, vilket är en stor utmaning. AstraZeneca, som har 13 000 forskare på 17 enheter i 8 länder, varav 35% i Sverige, har en lovande forskningspipeline, det vill säga nya substanser i framskriden klinisk prövning. Nya trender inom läkemedelsforskningen är övergång från små molekyler till peptidbaserade läkemedelssubstanser och att skapa en individbaserad (persona lized medicin) be - handling. Detta kräver ökade kunskaper i biomedicin, att hantera och tolka stora datamängder samt att förstå kopplingen mellan prekliniska och kliniska data (translationell vetenskap). Utöver specialistkompetens krävs det generalister med ledaregenskaper och omvärldskompetens i vid bemärkelse. En viktig del är en närmare dialog mellan lärosäten och industrin, inte minst i Sverige. Apotekspersonalens framtida kompetens avgörs Monica Hagman enligt Monica Hagman, Apoteket AB, av kommande beslut om apotekens framtid: en del av sjukvården eller huvudsakligen en detaljhandel Komplexiteten i läkemedels sortimentet, utvecklingen inom informationsteknologi och den bristfälliga läkemedelsanvändningen är områden, som kommer att kräva ökad kompetens. I Apoteksmarknadsutredningen gavs inga anvisningar om kompetenskrav för apotekspersonalen, men utvecklingen går sannolikt mot en tydligare specificering av kunskapskraven för de olika kategorierna. Utöver de rena faktakunskaperna krävs ledaregenskaper och affärsmässighet för att vi i Sverige ska nå målet att få världens bästa apotekssystem. Kompetensbehovet inom hälso- och sjukvården kommer också att öka och Magnus Thyberg, Sveriges Kommuner och Landsting, menade att det till stor del beror på att läkemedelsarbetet inom hälso- och sjukvården genomgår en mycket Magnus Thyberg stor förändring. Den omfattar den medicinska utvecklingen med nya läkemedel i nya vårdformer, omstruktureringen av apoteksmarknaden med ökat ansvar för läkemedelsprocessen hos sjukvårdshuvudmännen och att patientsäkerheten blivit allt mer uppmärksammad. Behovet av farmacevtisk kompe tens har därmed ökat, inte bara den traditionella, som är kopplad till logistiken, utan också den patientnära farmacin med farmakologiska fråge ställningar. Den farmaceutiska grundkompetensen måste dock byggas på för att farmaceuterna skall vara delaktiga i strategiska frågeställningar och uppföljning av läkemedelsbehandlingen. Hur skall då universiteten matcha framtidens behov Det försökte Fred Nyberg, Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, svara på. Utbildningssystemet anses vara motorn i ekonomin och genom den ökande globaliseringen kan ut- Fred Nyberg bildningarna i vissa falla behöva läggas om i grunden. För den farmacevtiska utbildningens del har förändringarna på apoteksmarknaden och utvecklingen av farmacin i kliniska sammanhang ökad betydelse. Läkemedelsforskningen, som är grundstommen för utbildningen, blir allt mer mångfacetterad och det för med sig ett ökat internationellt samarbete med andra lärosäten och även med läkemedelsindustrin. I den efterföljande debatten med föreläsarna, som diskuterat kompetensfrågorna, sågs det som viktigt att stimulera ungdomar att satsa på utbildningar inom läkemedelssektorn. Det medför också utvecklingsstöd för lärarna. Bo Holmberg Framtidens farmaci nära vården Sektionen för sjukhusfarmaci Apotek på sjukhus – chefsfarmacevt – nya roller En intressant frågeställning presenterades av Magnus Thyberg, Sveriges Kommuner och Landsting, som gällde huruvida patienterna blir friskare av förändringarna inom läkemedelsförsörjningen till sjukhus. Utgångspunkten var den nya lagstiftningen på området, som möjliggör för sjukvårdshuvudmännen att själva få välja system med ökat ansvar. I synen på den utvecklingen framtonar en vilja att se en helhet med samordning av hela läkemedelsprocessen, omfattande såväl sluten som öppen vård. Stina Fransson Sellgren, Karolinska sjukhuset, redovisade tankar om hur ELIXIR 5/2008 – 8 – ELIXIR 5/2008
sjukhusfarmacin skall utvecklas på det sjukhus hon representerade. Läkemedelskostnaden där är ca 2,5 miljarder kronor per år och med tanke på de ofullständigheter som konstaterats beträffande hantering och användning av läkemedlen, planerades olika åtgärder. Apoteksmarknadsutredningens förslag om att inrätta en chefsfarmacevt på sjukhusen togs visserligen bort i den slutliga lagtexten, men nu finns det förslag om att inrätta en sådan befattning på Karolinska sjukhuset. Andra frågor, som diskuteras, är om att ta över apoteken på Huddinge och Karolinska sjukhusen och vad som ingår i den farmacevtiska kunskapstjänsten. Samarbetet med framtida apoteksaktörer anses vara mycket viktigt för att åstadkomma en säkrare läkemedelshantering. Lina Mobärg, Apoteket AB, utgick från en liknande problemanalys, som presenterats av föregående föreläsare. Åtgärder för en säkrare läkemedelsförsörjning utvecklas nu i samarbete mellan Apoteket och Region Skåne. Det innebär på sikt att Apotekets apotekare samverkar med sjukhusens vårdpersonal om patienternas totala läkemedelsanvändning. Apoteket sköter numera också sjukhusavdelningarnas läkemedelsförråd i hela Skåne. En annan ansats är att införa ett system med patientindividuella doser, så kallade Apodos, sluten vård. Från Norrbottens läns landsting rapporterade Anders Bergström om en ny, egen farmaceutroll som chefsstrateg i läkemedelsfrågor. Befattningen är direkt underställd sjukhusdirektören och innehåller bland annat ansvar för samordningen mellan läkemedelskom mittén och de olika vårdgivarna i landstinget. I arbetet ingår verksamhetsstyrning, uppföljning och kliniska aspekter på läkemedelsområdet. Läkare och farmacevter i samverkan En högkvalitativ och rationell läkemedelsbehandling kan avskaffa läkemedelsgenomgångar var frågan efter lunch. Att så kan bli fallet ansåg Eva Nilsson-Bågenholm, Sveriges Läkarförbund, och att farmacevterna kan bli ökat delaktiga i att lösa problemen i läkemedelsarbetet inom sjukvården. Det gäller över- respektive underförskrivning, tillgången på oberoende information och brister i uppföljningen. Insatserna bör diskuteras i en gemensam läkemedelsjournal, vilket Läkarförbundet tar upp i sitt läkemedelsprogram från våren 2008. Farmacevterna blir delaktiga i behandlingsteamet och kan med sina expertkunskaper stödja läkare och sjuksköterskor. Även i relationen till patienterna kan farmacevten vara förmedlare av information, vilket får ske med läkarna som har det övergripande ansvaret. Att samarbetet måste öka beror i första hand på att faktabasen är för stor för att man enskilt skall kunna hantera den, tyckte Cecilia Bernsten, Sveriges Farmacevtförbund. Ensam är således varken stark eller brilliant, vilket tidigare karaktäriserat både de medicinska och farmacevtiska professionerna. Utbildningarna har olika fokus och farmacevterna utgår från vad läkemedelsmolekylerna kan åstadkomma, både positivt och negativt. Samverkan kan förbättras genom att förståelsen för varandras kompetenser, roller och ansvar förbättras. Inom Västra Götalandsregionen finns det 11 apotekare anställda av regionen och erfarenheterna av detta kommenterades av Anders Mellén, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Arbetsinsatserna har hittills i första hand varit knutna till Workshop i klinisk farmaci. läkemedelskommittéerna och det är målsättningen att det skall finnas en apotekare i varje terapigrupp. Engagemanget har också ökat i att omfatta förskrivnings- och läkemedelsgenomgångar. Utbildning av läkare och sjuksköterskor och i stabsfunktioner verka för en bättre patientsäkerhet i alla vårdformer är andra viktiga arbetsuppgifter. Det finns ansatser till att öka farmacevternas närvaro på vårdavdelningarna, men detta är än så länge endast på projektstadiet i VG-regionen. Exempel på samverkan mellan läkare och farmacevter på Akademiska sjukhuset i Uppsala beskrevs av Ulrika Gillespie, Apoteket AB. Efter en behovsinventering hade avdelningar med hög andel åldringar prioriterats eftersom deras läkemedelsproblem är så uppenbara. I ett utvecklingsprogram görs det kvantifieringar av underlaget för varje apotekares arbetsinsats. Erfarenheterna kommer att dokumenteras och utgöra underlag för fortsatt utveckling av den klinikfarmacevtiska verksamheten. Under den första dagen genomfördes också som tidigare år en workshop i klinisk farmaci. Deltagarna, uppdelade i fyra grupper, diskuterade patientfall inom områdena arytmier, IVA-farmaci, hjärtsvikt och njurmedicin. Ånyo kan konstateras att de unga, kliniskt verksamma farmacevterna har stor kunskap och ett stort engagemang. Bo Holmberg ELIXIR 5/2008 – 9 – ELIXIR 5/2008
Page 1 and 2: e-lixir Apotekarsocietetens medlems
Page 3 and 4: Apotekarsocieteten 150 år på Wall
Page 5 and 6: Mia Törnblom beskrevs på ett myck
Page 7: Framtidens egenvård för sällskap
Page 11 and 12: men med ökat internationellt samar
Page 13 and 14: Källrots-stipendiet 2008 Professor
Page 15 and 16: TIPS OCH MÖTEN Life Long Learning
Page 17 and 18: sluta kurra till att spåna lite. R
Page 19 and 20: Årets bästa bipacksedel I samband

Apotekarsocietetens medlemstidning 5/2008 â€¢ Ã¥rgÃ¥ng 21

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?