m a t s r e h n s t r ö m k a t a l o g 7 8

förord
”Om bokanteckningar som källor och behofvet af provenienskataloger”
skrev Otto Walde en uppsats 1918 och han återkom till frågan i Lychnos 1941
med uppsatsen ”Bokanteckningar och lärdomshistoria”. Med många exempel
visar han hur mycket information som går att utvinna ur böckers provenienshistoria
och då inte bara för bokhistoriker, utan även för andra som studerar
det förflutna, som t.ex. släktforskare och lärdomshistoriker. Walde påvisade i
sina andra små och stora studier rörande provenienshistoria hur fruktbar sådan
forskning kan vara och de är fortfarande mycket användbara referensverk.
Under arbetet med denna katalog har hans skrifter ofta kommit till användning
och jag riktar en tacksam tanke till både Walde och C. M. Carlander
för de många fall där information hämtad från dem här använts utan källans
omnämnande. Länge har jag sett behovet av en provenienskatalog i min egen
katalogserie och lagt böcker åt sidan för detta ändamål, men har nu tagit beslutet
att dela upp projektet i flera delar, varav den första inleder denna katalog.
Denna avdelning består av 40 äldre svenska proveniensexemplar t.o.m. stormaktstidens
slut. Här återfinns böcker med skiftande öden. En har tillhört Nils
Gyllenstierna som på Erik XIV:s uppdrag friade till Elisabeth I av England
och enligt egen uppgift fick audiens hos henne 55 gånger. En annan bok tog
vägen via kejsarpalatset i Prag och hamnade så småningom på en prästgård
i Östergötland. En tredje bok tillhörde Stiernhielm innan den stannade till
en stund i skalden Stagnelius barndomshem. Många av böckerna har tillhört
högadel som Bielke, Oxenstierna och Stenbock, men här finns också exempel
på bokägare bland nyadlade militärer och tjänstemän under karolinsk tid, t.ex.
Erik Dahlberg, Olof Hermelin och Johan Paulin Olivekrantz. Vidare återfinns
här provenienser av lärda män som Erik Benzelius d.ä. och d.y. samt Johannes
Schefferus och Haquin Spegel. Några få av böckerna har kvinnlig proveniens,
bl.a. de båda praktfullt bundna volymer som tillhört Maria Elisabeth Stenbock.
Här finns också en av de första egna böckerna i Carl Fredric Pipers med
tiden så berömda Ängsöbibliotek och två böcker förvärvade av C. A. Gyldenstolpe
i Paris på 1690-talet, vilka nyligen återförenats här på antikvariatet.
Alla proveniensuppgifter har vi inte lyckats få klarhet i och det finns således