m a t s r e h n s t r ö m k a t a l o g 7 8

Segerstadensis kladdiga namnteckning på s. 13. På ett av försättsbladen finns
tecknade plymer och vid dessa en tecknad samtida Stiernhielmsk vapensköld
monterad.*35000
Ej i VD17. Tidigare upplagor trycktes 1643 och senare 1652 och 1653. En samling av
citat, ordspråk och textstycken uppställda efter huvudorden. Enligt titeln är urvalet
gjort från bl.a. Johann Buchler (1570–1640). Denne var verksam i Mönchen-Gladbach
och Köln och lät ge ut ett flertal ordstävssamlingar och citatböcker. Mest berömd är
Thesaurus phrasium poeticarum som utkom första gången i slutet av 1500-talet. Ingen annan
volym ur Stiernhielms bibliotek med vapen monterat på detta sätt är känd. På vapenteckningens
baksida finns fragment av text och några bilder som möjligen kan vara
av Stiernhielms hand, och i sådana fall före den handskada som 1641 ändrade hans
handstil. Det är också fullt möjligt att det är hans artistiskt begåvade son Georg Otho
Stiernhielm som utfört både vapenteckningen och bilderna på baksidan. Kring vapnet
står valspråket ”Virtutis gloria merces” (äran är dygdens lön). På eftersättsbladet finns
några siffror och uträkningar som av allt att döma är av Stiernhielms hand. En datering
1648 på titelbladet kan också vara av Stiernhielms hand, och alltså markera året för
hans förvärv, vid vilket tillfälle han var i Holland med uppdrag att köpa in böcker till
drottning Kristina. På ett av försättsbladet finns Ericus Sundelius anteckning att han
förvärvat boken 1704 ur en magister Hallesius [] boksamling. Magnus (Magnusson)
Stagnelius (1746–1829) har skrivit sitt namn på flera ställen i volymen, både i klartext,
som initialer och i initialformen ”Maximus Mea Salus” samt en motsvarande på grekiska.
Möjligen har vi på ett ställe att göra med hans far Magnus Stagnelius namnteckning.
Magnus d.y. var biskop i Kalmar och far till skalden Erik Johan Stagnelius.
3. barclay, john. Argenis. Editio novissima cum clave. Hoc est, nominum
propriorum elucidatione hactenus nondum edita. Amsterdam, ex officina
Elzeviriana, 1671. 12:o. Grav. titelblad, 3–569, (6) s. Samtida hårt nött och
lite fläckigt brunt skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg.
Rödstänkta snitt. Ryggskinnet skadat överst och ett litet hål i skinnet även på
ryggen. Urrivet försättsblad och med spår av en auktionslapp på främre pärmens
insida. Någon enstaka småfläck och en del samtida understrykningar.
De inledande tre bladen med minimalt maskhål i övre marginalen. På främre
pärmens insida C. A. Gyldenstolpes namnteckning, läsanteckningar och förvärvsnotering
daterad i Paris i november 1698. Anteckning från början av
1800-talet på frampärmens insida: ”Dahlström negat Blomberg”. *2500
Willems Les Elzevier 1438. John Barclays (1582–1621) viktigaste arbete vilket utkom
första gången 1621. Texten skildrar i allegorisk form det franska hovet och var en av
1600- och det tidiga 1700-talets mest lästa verk. Carl Adolf Gyldenstolpe (1681–1709)
var son till Nils Gyldenstolpe och gjorde tillsammans med sin broder Edvard en studieresa
i Europa 1697–1701, varav de stannade nästan två år i Paris. De hade Daniel
Niclas von Höpken som handledare och bl.a. matematikern J. Ozanam och författaren
J. B. Rousseau som lärare. Adam Lewenhaupt skriver i sin biografi över brodern Edvard
Gyldenstolpe angående brödernas tid i Paris: ”När någon av de i Paris varande
svenskarna reste hem, brukade Gyldenstolparna begagna tillfället att sända med diverse
saker. [Johan] Hårleman tog med sig några lådor böcker, som eljest skulle ha