m a t s r e h n s t r ö m k a t a l o g 7 8

en reva upptill. Det andra arbetet bitvis lagerfläckigt, det tredje lagerfläckigt
inledningsvis och med smutsfläckar på s. 146. Med Mich. Zethrins namnteckningar
daterade mellan 1708–18 och prisuppgifter för bandet som bands 1719.
Med C. F. Pipers namnteckning daterad den 28 februari 1732 och uppgiften
att han köpt boken på auktion i Stockholm samt Ulric Celsings initialer. Från
Biby.*9000
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 849 och Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-
Gothica 3339 för det första arbetet och 5245 för det andra. Klemming Sveriges förhållanden
s. 284 för det andra arbetet. VD17 12:151579W för det tredje arbetet. Sententia
ordinum om Linköpings blodbad utkom på svenska år 1600 och 1609. Den latinska
översättningen är utökad med domen mot Hogenskild Bielke 1605 och översatt av
Johannes Messenius. Hermelins arbete trycktes i flera senare upplagor och översättningar.
Det är ett svar på Justae vindiciae från samma år, en propagandaskrift mot
svenskarna som spriddes av den polska kungen August den starke för att påvisa allehanda
svenska fördragsbrott gentemot Polen. Syftet var bl.a. att få de neutrala makterna
att ta parti mot svenskarna och från svenskt håll ansågs det nödvändigt att
bemöta dessa beskyllningar. Uppdraget gick till Olof Hermelin och boken trycktes i
slutet av år 1700 och spreds först till de svenska ministrarna i utlandet. Kung Augusts
skrift bemöts på punkt efter punkt och med stöd av källor som Adam av Bremen och
Snorre hävdar Hermelin bl.a. att Sverige har en uråldrig rätt till Kurland och Livland.
Olof Nilsson Skragge, adlad Hermelin (1658–död tidigast 1709) var professor, rikshistoriograf
och diplomat. Han var medförfattare till de aldrig färdigställda texterna
för Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna. Hermelin försvann under slaget vid Poltava
1709 och hans slutgiltiga öde är okänt. Johann Adam Osiander (1622–97) var tysk
teolog och verksam i Tübingen. Exemplaret har tillhört Michael Jonsson Zethrin (ca
1660–1731) som var rektor vid Stockholms trivialskola, musiker i Storkyrkan, organist
i Riddarholmskyrkan samt medlem av hovkapellet 1711–28. Han gav bl.a. ut biskopskrönikan
Catalogus chronologicus (1711). Sohlmans musiklexikon skriver: ”Z. saknade inte
talang som tillfällighetspoet och -tonsättare. Han satte även med viss skicklighet nya
texter till då moderna dansmelodier, oftast fr. och gärna av Lully. Bl a skapade han en
hel liten kyrkokons. på musiken till en scen ur en av dennes operor.” Pipers inköpsuppgift
kan tyda på att Zethrins bibliotek såldes på auktion 1732, vilket inte tycks vara